Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 34 poäng. För Godkänt krävs minst 20,5 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 27 poäng.

Transkript

1 KOD: Kurskod: PX1100 Kursnamn: Psykologi: Grundkurs Provmoment: Introduktion Ansvarig lärare: Sara Landström Tentamensdatum: Tillåtna hjälpmedel: Inga Maximalt antal poäng för hela skrivningen är 34 poäng. För Godkänt krävs minst 20,5 poäng. För Väl Godkänt krävs minst 27 poäng. Lycka till! / Sara Landström OBS! Detta är en anonym tenta, och detta försättsblad kommer att tas bort före rättning. Skriv ditt namn och personnummer på avsedd plats nedan. Kontrollera att samma kodnummer står på tentamen som på detta försättsblad. Koden ersätter dina personuppgifter på tentamen. Notera koden på din talong nedan. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer. Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Kom ihåg att notera din kod på talongen nedan, riv av och ta med den innan du lämnar in tentamen. Om du tappar bort koden så kan vi inte ge ut den, utan du måste vänta tills betyget är inlagt i Ladok Kod: Kurs:

2 Tentan är upplagd enligt följande: Ni ska läsa två texter och därefter besvara ett antal frågor kring det ni läst. Texterna är populärvetenskapliga sammanfattningar av två doktorsavhandlingar som lagts fram här på Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet. Lycka till! /Sara, Pär och Sandra

3 Nöjdhet och skillnader inom brukarorienterad äldreomsorg Petri Kajonius Bakgrunden för denna avhandling är nöjdhet inom svensk äldreomsorg. Det dominerande förhållningssättet inom både privat och offentlig omsorg är det individanpassade sättet, även kallad brukarorientering, vilket kännetecknas av att den äldre personens behov och önskemål är det centrala i verksamheten. Idag når allt fler personer en hög ålder och förväntningarna från de äldre själva och deras anhöriga anses som allt viktigare. Nöjdhet utifrån den äldres perspektiv är idag en av de viktigaste kvalitetsindikatorerna inom äldreomsorgen. För att fortsatt kunna upprätthålla en hög nivå i framtiden behövs mer kunskap om vilka faktorer som påverkar graden av nöjdhet och förståelse om varför skillnader uppstår. Det första syftet med avhandlingen var att undersöka vad som genererar nöjdhet i äldreomsorgen ur de äldres perspektiv, i hemtjänsten och på äldreboenden. Data från Socialstyrelsens rikstäckande rapport Öppna Jämförelser om äldres erfarenheter av äldreomsorg utgjorde underlag för statistiska analyser: Studie I utgick från omsorgskvalitet i termer av struktur och process och inkluderade alla Sveriges 324 kommunenheter med resultat på kommunnivå. Resultaten visade att strukturella faktorer (budget, personaltäthet och personalens utbildningsnivå) visade svaga eller inga samband, medan process faktorer (erfarenheter av respekt, information och äldres inflytande) uppvisade starka samband med omsorgsnöjdhet baserad på data från äldre i äldrevården som Socialstyrelsen insamlat. Studie II baserades på de äldres individuella svar (N= 95,000) och analyserade hur omsorgsprocessen samspelade med de äldres egna egenskaper. Process faktorer (erfarenheter av bemötande, trygghet, personal- och tidstillgång) hade ett starkare samband med nöjdhet, jämfört med individuella faktorer (hälsa, ångest och ensamhet). Vidare påvisades att effekten av de äldres upplevda ensamhet kunde motverkas genom trygghet och ett bra bemötande. Äldre personer med hemtjänst kände sig i allmänhet mer nöjda än äldre personer i äldreboende, men upplevde också mindre trygghet, vilket troligen beror på skillnader i åldrandets progress. Det andra syftet med avhandlingen var att förstå varför omsorg varierar i kvalitet och vad som kännetecknar en framgångsrik organisation i äldreomsorgen. Till Studie III utvaldes två likvärdiga kommuner gällande storlek och geografiskt läge för observationsbaserade fältstudier, varav en var högre rankad och en mer genomsnittlig utifrån Socialstyrelsens årliga nöjdhets undersökningar. I varje kommun observerades och intervjuades medarbetare och chefer om vad som kunde förklara skillnader i omsorgsprocessen. Resultaten påvisade att omsorgsvariation på individ-nivå kunde delas in i fem teman: uppgiftsfokus, personfokus, påverkan, samarbete och tidsanvändning. En teoretisk modell togs fram som syftade till att förklara variation inom brukarorienterad äldreomsorg utifrån flera nivåer (den äldre, medarbetaren, enheten, förvaltningen och kommunen). Studie IV eftersträvade att identifiera principer i de två kommunerna (från Studie III) som kännetecknar framgångsrikt organiserad äldreomsorg. Resultaten ifrån förvaltningsnivån påvisade tre kännetecknande drag för verksamheten med högre äldrenöjdhet: 1) omsorgen organiserades utifrån behoven hos den äldre personen och inte lika mycket utifrån verksamhetens behov, 2) rekrytering och utbildning strävade mot att ta in och skapa självständiga medarbetare, 3) vid uppkomna problem hade uppdraget prioritet över regler och strukturer. Den mer framgångsrika förvaltningen kännetecknades av ett arbetsklimat präglat av motivation och flexibilitet, medan det arbetsklimatet i den andra förvaltningen kännetecknades mer av att göra saker rätt. Slutsatsen ifrån avhandlingen är att nöjdhet med äldreomsorg i Sverige till stor del kan förklaras ur ett psykologiskt perspektiv genom äldre personers uppfattning om omsorgsprocessen (bemötande och trygghet),

4 och endast i liten mån (< 5%) genom storleken på strukturella resurser eller hur man organiserar omsorgen. Detta har konstaterats ifrån flera perspektiv: Den äldres perspektiv, genom statistiska data; ifrån medarbetare och ledningsperspektiv, genom intervjuer; och genom strukturerade observationer ifrån ett observatörsperspektiv. Avhandlingen sökte också expandera teoribildning och inspirera framtida forskning genom att lägga fram en socialpsykologisk modell tänkt att kunna förklara variationer i brukarorienterad omsorg (Studie III). Denna kan praktiskt utgöra ett verktyg i äldreomsorgen, såväl som i andra serviceorienterade yrken. Kritiska implikationer och rekommendationer för ledande befattningar och andra forskare läggs fram i diskussionsdelen. Huvudtesen i denna avhandling är att nöjdhet med äldreomsorg formas starkast i relationen mellan medarbetaren och den äldre.

5 1. Vad handlar avhandlingen handlar om? (1p) 2. Beskriv avhandlingens övergripande forskningsfråga med en mening. (1p) 3. Vilket/vilka psykologiska forskningsområden och perspektiv behandlas i avhandlingen? (2p)

6 4. Är ansatsen i avhandlingen (1p) (ringa in rätt svar) Kvalitativ Kvantitativ Både kvalitativ och kvantitativ Varken eller 5. Hur många studier består avhandlingen av? (1p) 6. Beskriv kortfattat de urvalspersoner som använts i varje studie (4p) 7. Diskutera huruvida du tycker att avhandlingens syfte, mål och frågeställningar besvarades (3p)

7 8. Behandlades ett genusperspektiv i avhandlingen? Beskriv hur det framgår i texten att genusperspektivet är närvarande eller frånvarande (2p) 9. Finns det något/några andra sätt att studera avhandlingens frågeställningar? Beskriv ditt resonemang och ge exempel. (2p)

8 ELICITING HUMAN INTELLIGENCE Simon Oleszkiewicz Många anser att Hanns Scharff ( ) var en av andra världskrigets mest framstående förhörsledare. I kontrast till många av sina kollegor som pressade krigsfångar med hotfulla metoder praktiserade Scharff vänliga samtal. Detta ledde inte bara till att Scharff knöt bekantskaper som höll långt efter andra världskrigets slut, samtal en medförde även att de brittiska och amerikanska stridspiloter som Scharff förhörde sällan upplevde att de lämnat någon information av värde. Samtidigt visade Scharffs resultat att han var Luftwaffes främsta förhörsledare. Den så kallade Scharff-tekniken kan beskrivas som ett koncept bestående av fem olika taktiker. Scharff hade alltid ett vänligt förhållningssätt och var väl bekant med brittisk och amerikansk kutym. Han brukade inleda förhöret med en lång och övertygande berättelse som tydliggjorde att han var väl informerad om krigsfången och dennes situation. Syftet med en sådan inledning var att bygga en illusion av att det mesta redan var känt. Vidare hade Scharff som regel att aldrig pressa fram information och undvek att ställa direkta frågor. Istället gav Scharff sina fångar möjligheter att korrigera hans utsagor eller lämnade luckor i sina berättelser som fångarna kunde fylla i. Scharff brukade således formulera påståenden vilka han ville få bekräftade eller dementerade av sina fångar (confirmation/ disconfirmation). En viktig princip var att Scharffaldrig avslöjade när fångarna lämnade uppgifter som gick utöver hans egen kunskap. Underrättelseinhämtning handlar om att samla in information. Informationsinsamlandet kan ske på många olika sätt och sättet på vilket underrättelser samlas in bestäms ofta av källan till informationen. Att samla in underrättelser från mänskliga källor kan beskrivas som att utvinna information genom interaktioner med andra människor. Målet med underrättelseinhämtning är att upprätthålla den nationella säkerheten genom att exempelvis förebygga olagliga aktiviteter innan de sker. Ett specifikt mål i underrättelsesammanhang kallas för elicitering. Elicitering syftar till att samla in information på sådant vis att källan (a) underskattar sitt eget bidrag och (b) hålls ovetande om vad intervjuaren vill veta. Rättspsykologisk forskning har under lång tid granskat polisens förhör med misstänkta. Inom detta område har forskningen bidragit med viktiga insikter gällande bland annat falska erkännanden, sanna medgivanden och lögndetektion. Det är dock anmärkningsvärt att det i princip inte finns någon forskning om intervju metoder för att samla in underrättelser från personer som inte är fullt samarbetsvilliga. Då detta område är tämligen outforskat har denna avhandling utgått från den högt ansedda förhörsledaren Hanns Scharff och utvärdera hans metod i en experimentell miljö. Således hade denna avhandling fem syften; (1) att introducera Scharff-tekniken, (2) att knyta Scharffs taktiker till psykologisk forskning, (3) att konceptualisera taktikerna till ensammanhängande teknik, (4) att introducera en experimentell procedur som uppfyller centrala aspekter av ett underrättelseinhämtningsscenario och (5) att utveckla nya mätinstrument för att utvärdera effektiviteten hos dessa intervjumetoder. Det mer allmänna syftet med avhandlingen var att genomföra den första vetenskapliga undersökningen av den så kallade Scharff-tekniken. För att kunna jämföra olika underrättelseinhämtande metoder skapades ett experimentellt scenario med följande utmärkande drag: Intervjuaren hade tillgång till ofullständiga uppgifter om en planerad fiktiv terroristattack. För att komplettera bilden av vad som planerades behövde intervjuaren söka information från en mänsklig källa. Denna källa hade kunskap som kunde fylla vissa, men inte alla, luckor i den redan befintliga informationen. Vidare övervägde källan ett dilemma; källan var motiverad att prata med intervjuaren, för att i utbyte få hjälp, men samtidigt motiverad att inte lämna all information som hen kände till, eftersom källan hade starka sociala band till terroristgruppen. Källan satt således på mer information än hen var villig att dela med sig av. För att utvärdera underrättelseinhämtande metoder utvecklades olika typer av effektivitetsmått för att fånga både objektiva och subjektiva aspekter av intervjun. De objektiva måtten utvärderade mängden och kvaliteten av den information källan lämnade under intervjun. Först transkriberades de inspelade intervjuerna. Sedan kodades de transkriberade intervjuerna via en checklista vilken listade all information som var tillgänglig för källan. De subjektiva måtten avsåg fånga källans upplevelser av intervjun. Dessa mått samlades in via tre enkäter. Den första enkäten bestod av skattningsskalor där källan fick skatta exempelvis hur svårt det var att förstå vilken information intervjuaren var ute efter. I den andra enkäten fick källan en checklista som var identisk med den som användes för att koda de

9 transkriberade intervjuerna. Här fick källan kryssa i de specifika uppgifter källan upplevde att hen sagt under intervjun. Den sista enkäten var även den en identiskchecklista, men nu kryssade källan i de uppgifter hen upplevde redan var känd av intervjuaren innan intervjun. För att ge en bredare bild av intervjuteknikernas faktiska verkanseffekt kombinerades vissa objektiva och subjektiva mått. Ett exempel är att det objektiva kodningschemat relaterades med det subjektiva kodningsschemat, vilket gav en uppfattning om källan över/underskattade mängden lämnad information som var ny för intervjuaren. I Studie I genomfördes intervjuerna över telefon. Källorna blev antingen intervjuade med Scharfftekniken eller med direct approach (en kombination av öppna och specifika frågor). Resultatet visade att Scharff-tekniken resulterade i en större mängd ny information än direct approach. Vidare underskattade källorna som intervjuades med Scharff-tekniken hur mycket ny information de lämnat under intervjun (de upplevde att de lämnat mindre ny information än vad de faktiskt gjort). I motsatstill detta överskattade källorna som intervjuades med direct approach mängden lämnad ny information. I Studie II utvecklades det experimentella upplägget på tre punkter jämfört med Studie I. Källorna och intervjuarna möttes ansiktemot ansikte, källorna fick möjlighet att fabricera information under intervjun (detta var inte tillåtet i Studie I), och två versioner av Scharfftekniken jämfördes med direct approach. För den ena versionen presenterades tre påståenden som inkluderade korrekta alternativ(scharff confirmation). För den andra versionen inkluderade ett av de tre påståendena ett felaktigt alternativ (Scharff dis/confirmation). Källorna eskorterades till ett rum där de blev intervjuade med en av de tre teknikerna. Resultatet visade att de båda versionerna av Scharff-tekniken resulterade i en större mängd ny information jämfört med direct approach. Oväntat nog resulterade Scharff confirmation i mer ny information än Scharff disconfirmation. Vidare hade källorna som intervjuades med en av de två versionerna av Scharffteknikerna (jämfört med direct approach) svårare att förstå vilken information intervjuaren var ute efter. Källorna som intervjuades med en av de två Scharff-versionerna underskattade sitt bidrag av ny information. Källorna som intervjuades med direct approach överskattade sitt bidrag av ny information. I Studie III utvecklades det experimentella upplägget genom att systematiskt variera källornas samarbetsnivå (mer/mindre villiga) och möjlighet att lämna information (mer/mindre kapabla). Resultatet visade att Scharff-tekniken resulterade i en större mängd ny information jämfört med direct approach. Vid jämförelse mellan de mer och mindre samarbetsvilliga källorna resulterade Scharff-tekniken i en högre proportion ny information vid intervjuer med de mindre (jämfört med de mer) samarbetsvilliga källorna. I kontrast till detta resulterade direct approach i en högreproportion ny information vid intervjuer med de mer (jämfört med de mindre) samarbetsvilliga källorna. Således ökade Scharff-teknikens relativa effektivitet att samla in ny information vid intervjuer med mindre samarbetsvilliga källor. Vidare hade källorna som intervjuades med Scharff-tekniken (jämfört med direct approach) svårare att förstå vilken information intervjuaren var ute efter. Scharff-tekniken resulterade i att källorna underskattade sitt bidrag av ny information, medan källorna som intervjuades med direct approach generellt överskattade sit bidrag av ny information. I efterdyningarna av de terroristattacker som genomförts är behovet stort av vetenskapligt bep rövade metoder för att samla in underrättelser. Denna avhandling introducerar en experimentell procedur och effektivitetsmått för att utvärdera intervjumetoder i ett underrättelseinhämtnings scenario. Studierna talar för att Scharff-tekniken är ett effektivt verktyg för att samla in underrättelser från mänskliga källor, och tekniken kan användas i flera olika sammanhang där källan inte är fullt samarbetsvillig. Denna avhandling är av praktisk relevans då den ger en grundläggande beskrivning av Scharff-tekniken.

10 10. Vad handlar avhandlingen om? (1p) 11. Beskriv avhandlingens övergripande forskningsfråga kortfattat. (2p) 12. Vilket/vilka psykologiska forskningsområden och perspektiv behandlas i avhandlingen? (2p)

11 13. Är ansatsen i avhandlingen (1p) (ringa in rätt svar) Kvalitativ Kvantitativ Både kvalitativ och kvantitativ Varken eller 14. Beskriv kortfattat vilka oberoende variabler som använts i respektive studier (3p) 15. Beskriv kortfattat den beroende variabeln i respektive studie (3p) 16. Diskutera huruvida du tycker att avhandlingens syfte, mål och frågeställningar besvarades (3p)

12 17. Finns det något/några andra sätt att studera avhandlingens frågeställningar? Beskriv ditt resonemang och ge exempel. (2p)