Kan e-hälsa bidra till ökad effektivitet och kvalitet i vården?
|
|
- Ida Abrahamsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INSTITUTET FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRDSEKONOMI NR 3/2014 I DETTA NUMMER 1 Kan e-hälsa bidra till ökad effektivitet och kvalitet i vården? 3 E-hälsa i praktiken 5 Aliasghar Ahmad Kiadaliri har disputerat 5 Ny IHE rapport om kostnader för rörelseorganens sjukdomar 6 Publiceringar Kan e-hälsa bidra till ökad effektivitet och kvalitet i vården? Frågor kring hur e-hälsa kan användas för att effektivisera vårdprocessen och utgöra ett verktyg för uppföljning och beslutstöd stod i fokus på IHE Forum 2014 som gick av stapeln i Lund 4-5 september. På konferensen rådde en tämligen stark enighet om att e-hälsa innebär nya möjligheter för hälso- och sjukvården och att utvecklingen går i rätt riktning, om än långsamt. E-hälsa är e samlingsbegrepp för verktyg och tjänster inom vården som genom informa- ons- och kommunika onsteknologi kan förbä ra diagnos, behandling, uppföljning och kontroll. Konferensdagarna inleddes med att definiera begreppet e-hälsa och ge en inblick i hur e-hälsa används i några andra länder. Bland annat visades exempel på att vårt grannland Danmark ligger i framkant vad gäller e-hälsa och att de bland annat har elektroniska patientjournaler som visar information från flera huvudmän, öppna för både patienter och vårdanställda. Vidare hölls olika presentationer kring hur e-hälsa kan användas som verktyg för beslutsstöd och uppföljning av läkemedel samt hur e-hälsa kan användas vid forskning och hur man rent praktiskt kan öka kvaliteten i vården och effektiversera vårdprocessen med hjälp av e-hälsolösningar. I debatterna under årets IHE Forum diskuterades användbarheten och nyttan av e-hälsodata för beslutsstöd, uppföljning och forskning i dagens hälso- och sjukvårdssystem såväl som de möjligheter och utmaningar som finns för framtidens e-hälsa. Sören Olofsson, utredare på Socialdepartementet och som ledare av e-hälsokommittéens arbete med att se över hur e-hälsoarbetet kan utvecklas, deltog bland flera andra i debatterna. Olofsson efterfrågar nationell styrning inom området och menar att flera av våra grannländer ligger före oss i utvecklingen just av den anledningen. Han menade att det då krävs en tydlig ansvarfördelning med nya samarbetsformer, roller och strukturer. Torsten Håkansta, generaldirektör på ehälsomyndigheten, menar att det är skyndsamt att styra upp vem som ska göra vad. Däri tror han att nationell styrning behövs. Men alla håller inte med IHE information ges ut av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, Lund 2014 Redaktörer: Frida Hjalte & Hanna Norrlid Ansvarig utgivare: Ulf Persson ISSN: info@ihe.se Layout: Annette Persson Dietmann
2 NR 3/2014 IHE INFORMATION Se IHE:s hemsida för föredragshållarnas presenta oner. I e digare nummer av IHE informa on (2/2014) finns även intervjuer med några av föredragshållarna som gjordes inför årets IHE Forum. #iheforum om att statligt styre är lösningen. Isabella Scandurra, dr i medicinsk informatik, APRI group AB, framhåller att det viktigaste är att alla som tar del av e-hälsolösningen, vårdtagare såväl som vårdgivare och myndigheter, kan använda systemet på rätt sätt. Därför måste användarvänligheten premieras och Scandurra menar att sådana krav är lättare att tillgodose på mikronivå. Flera av deltagarna var överens om att alla inblandade intressenter och användarkategorier måste vara med för att gemensamt ta fram en lösning och få med samtliga aspekter från tidigt utvecklingsstadium. Då krävs dock en tydlig ansvarsfördelning och en given samordnare för att inte uppgiften ska bli övermäktig. En av anledningen till att utvecklingoch implementeringsprocessen för ehälsa är trög och tar lång tid menade vissa är att vårdorganisationen ofta är trögrodd och att det därför måste erbjudas incitament för att få till förändring och förbättring. Några menade att det är revirtänkande som står i vägen för lyckosam utveckling på området och att det till exempel borde upprättas ramar för de kvalitetsregister som finns idag om de ska komma till tillräcklig nytta för branschen och inte förbli enskild egendom. En annan röst menade att branschen har en inneboende konservatism och ovilja till förändring och att IT ses som ett problem istället för en lösning. För att motverka den tveksamma attityden måste man försöka påvisa lyckade och bra exempel. I samma andemening efterfrågades evidensbaserade och hälsoekonomiska studier som visar på fördelarna med fungerande och heltäckande teknik. Åsikter från läkarprofessionen menade dock att implementering inte alls behöver vara något problem om det väl kommer fram smidiga lösningar. Sören Olofsson Isabella Scandurra Göran Stiernstedt, Karin Båtelson och Lars Gatenbeck Torsten Håkansta, Daniel Forslund och Karolina Antonov 2
3 IHE INFORMATION NR 3/2014 E-hälsa i praktiken Under konferensens andra dag presenterades tre olika exempel på hur e-hälsa kan och har ökat kvaliteten och effektiviteten i sjukvården. Anders Ekholm, vvd för Institutet för Framtidsstudier inledde med att resonera kring vikten Först ut att presentera ett praktiskt exempel på hur e-hälsa kan öka kvaliteten i sjukvården var Mona Landin- Olsson, professor och Svensk Förening för Diabetologi. Diabetessjukdomen lämpar sig väl för tekniska lösningar då diabetesbehandling helt styrs av patientens olika dagsvärden. Det finns en online-lösning inom diabetesbehandling som överför, lagrar och överblickar patienters glukosnivåer. Det innebär bland annat att resultat snabbt kan granskas och att data kan överföras direkt till klinikens elektroniska journalsystem. Anders Ekholm av tekniska lösningar inom framtidens hälso- och sjukvård. Ekholm menade att det finns tre olika trender som påverkar. Dels kommer de demografiska förhållandena att förändras vilket skapar ett behov av mer, bättre och billigare vård och omsorg. Vidare spelar värderingar och förmågan att klara sig själv en stor roll i dagens samhälle. Dessutom står vi inför en explosionsartad teknikutveckling som innebär stora möjligheter för framtidens hälso- och sjukvård. Smart teknik inom diabetesvården Mona Landin-Olsson Landin-Olsson påpekade dock att nationell upphandling är av stor vikt vid dessa hjälpmedel, eftersom de patienter som mest behöver hjälpmedlet ofta inte har möjlighet att betala ur egen ficka. Hon menade vidare att introduktion av tekniska lösningar går allt trögare i dagens Sverige vilket måste förändras till att kunna gå snabbare samtidigt som tekniklösningarna måste subventioneras september 3
4 NR 3/2014 IHE INFORMATION Distansmonitorering av hjärtrytm (VLL) arbetar med e-hälsolösningar inom distansmedicin. Molén menar att drivkrafterna till vård på distans ser olika ut beroende på om man har ett glesbygdsperspektiv eller ett tätortsperspektiv. De stora avstånden, begränsade resurser och framkomlighet nämndes som drivkrafter ur ett glesbygdsperspektiv medan trafikbelastning och ett stort patientunderlag nämndes som drivkrafter ur ett tätortsperspektiv. Geir Falck och moderator Eva Nordin Geir Falck, enhetschef och medicinsk ansvarig på Medicinkliniken i Bollnäs, presenterade det andra praktiska exemplet på en tekniklösning med potentiella effekter på både vårdkvalitet och effektivitet. Den trådlösa hjärtmonitorn ökar möjligheten att ställa diagnos och initiera behandling för att förebygga sekundär sjuklighet samtidigt som den förenklar livet för patienten. Emellertid krävs att arbetssättet inom sjukvården förändras genom att patienten nu övervakas kontinuerligt på distans vilket innebär att mer information ska granskas av professionen även om antalet patientbesök kan minskas. Västerbottningar vårdas på distans Det tredje exemplet på hur e-hälsa kan användas för att öka kvaliteten i vården stod Thomas Molén, strateg Vård på distans i Västerbotten, för. Molén gjorde en presentation (på distans!) kring hur Västerbottens läns landsting Thomas Molén och moderator Eva Nordin Drivkraften till vård på distans i Västerbotten, som började redan i mitten på 90-talet, är de långa avstånden och målet att skapa närhet till vård oberoende av bostadsort. I dagsläget har distansvården utvecklats till att tillämpas på ett 40-tal olika kliniska områden i VLL. Goda exempel där vård på distans fungerat bra i VLL är vid hudbedömningar, logopedi och handrehabilitering. 4
5 IHE INFORMATION NR 3/2014 Aliasghar Ahmad Kiadaliri har disputerat Den 11 september 2014 disputerade Aliasghar Ahmad Kiadaliri i ämnet folkvetenskap med inriktning på hälsoekonomi vid Medicinska fakulteten vid Lunds Universitet. IHE:s Ulf-G Gerdtham var huvudhandledare till avhandlingen med titeln Towards a Health Economic Simulation Model of Type 2 Diabetes in Sweden. Avhandlingsarbetet har även bihandletts av IHE:s Katarina Steen Carlsson. I avhandlingen undersöker Kiadaliri bland annat hur biomarkörer såsom HbA1c, blodtryck och BMI förändras över tid. Resultaten visar att skillnaderna i mätvärdet av biomarkörer mellan patienter vid diagnos jämnar ut sig över sjukdomstiden. Kiadaliri tar också fram svenska makrovaskulära riskekvationer (för exempelvis hjärtinfarkt och stroke) som används vid modellering av typ-2 diabetes. Vidare använder han IHE Cohort model of Type 2 Diabetes för att utvärdera effekten av att använda de nya makrovaskulära riskekvationerna jämfört med äldre riskekvationer. Kiadaliri fastställer att samtliga ekvationer som idag används vid modellering av typ-2 diabetes har en rimlig prediktionsprecision. I avhandlingen tar Kiadaliri också fram nyttovikter för flera diabetesrelaterade hälsotillstånd baserat på registerdata från Nationella Diabetesregistret (NDR). Kiadaliri framhåller vikten av att utveckla och förfina ekvationerna som används i simuleringsmodeller allteftersom ny data blir tillgänglig, i syfte att förbättra precisionen av ekonomiska utvärderingar och generera än mer tillförlitliga resultat. Avhandlingen tillhandahåller flera viktiga parametrar vid modellering av typ-2 diabetes ur ett svenskt perspektiv. Författare: Aliasghar Ahmad Kiadaliri Institution: Medicinska Fakulteten vid Lunds universitet Titel: Towards a Health Economic Simula on Model of Type 2 Diabetes in Sweden Handledare: Ulf-G Gerdtham (IHE) Bihandledare: Peter Nilsson, Katarina Steen Carlsson (IHE) IHE önskar Aliasghar Ahmad Kiadaliri stort lycka till med sina framtida åtaganden. Ny IHE rapport om kostnader för rörelseorganens sjukdomar Rörelseorganens sjukdomar är den vanligaste orsaken till ohälsa och sjukfrånvaro i Sverige och detta ger upphov till omfattande kostnader för samhället. I takt med att befolkningen åldras väntas såväl förekomst som kostnader växa ytterligare. IHE:s Ida Ahlberg har på uppdrag av Alliansen för Rörelseorganens sjukdomar och Reumatikerförbundet beräknat de samhällsekonomiska kostnaderna för rörelseorganens sjukdomar i Sverige år Resultatet visar att de totala samhällsekonomiska kostnaderna för rörelseorganens sjukdomar uppgick till 102,3 miljarder kronor år Hälso- och sjukvårdskostnader uppgick till drygt 37 miljarder medan indirekta kostnader, såsom produktionsbortfall, svarade för nästan två tredjedelar av de totala kostnaderna. Enligt Socialstyrelsen uppgick de totala hälso- och sjukvårdskostnader till 327 miljarder kronor år 2012, vilket innebär att rörelseorganens sjukdomar svarade för cirka 11 procent. AKTUELL IHE RAPPORT VAR KAN MAN LÄSA MER? Ahlberg I. Kostnader för rörelseorganens sjukdomar i Sverige år Lund: IHE Report 2014:4 ISSN
6 Aktuella publiceringar Ahlberg I. Kostnader för rörelseorganens sjukdomar i Sverige år Lund: IHE Rapport 2014:4. Lundqvist A, Steen Carlsson K, Johansen P, Andersson E, & Willis M. Validation of the IHE Cohort Model of Type 2 Diabetes and the Impact of Choice of Macrovascular Risk Equations. PLOS ONE (in press) Romé Å, Persson U, Ekdahl C & Gard G. Costs and outcomes of an exercise referral program - a 1-year follow-up study. European Journal of Physiotherapy 2014; Early Online: Vataire A-L, Aballéa S, Antonanzas F, Hakkaartvan Roijen L. Lam R, McCrone P, Persson U & Toumi M. Core Discrete Event Simulation Model for the Evaluation of Health care Technologies in Major Depressive Disorder. Value in Health 01/2014, 17(2): Saulyte Trakymiene S & Steen Carlsson K. Ondemand treatment in persons with severe haemophilia. Eur J Haematol Suppl Aug;76: PMID: Ohm L, Lundqvist A, Dickman P, Höglund M, Persson U, Stenke L, Steen Carlsson K & Björkholm M. Real-world costeffectiveness in chronic myeloid leukaemia: The price of success during four decades of development from nontargeted treatment to imatinib. Leuk Lymphoma, 2014 Aug 20:1-16. [Epub ahead of print] Borg S, Näslund I, Persson U & Ödegaard K. Obesity and Surgical Treatment - A Cost-Effectiveness Assessment for Sweden. Nordic Journal of Health Economics Löfvendahl S, Theander E, Svensson Å, Steen Carlsson K, Englund M & Petersson IF. Validity of diagnostic codes and prevalence of physician-diagnosed psoriasis and psoriatic arthritis in southern Sweden - a population-based register study. PLOS ONE, Published online May 29, Norrlid H, Dahm P & Ragnarson Tennvall G. Evaluation of the costeffectiveness of buprenorphine in treatment of chronic pain using competing EQ-5D weights. Scandinavian Journal of Pain. Publicerad online 14 augusti Norlin JM, Schmitt- Egenolf M, Steen Carlsson K & Persson U. Registerstudier mäter effektivitet av läkemedel I klinisk praxis. Exemplet PsoReg omfördelning av systemisk terapi kan ge ökad effektivitet. Läkartidningen, 2014 Jun 11-17; 111(24): Steen Karlsson K & Persson U. Cost-effectiveness of add-on treatments to metformin in a Swedish setting: liraglutide vs sulphonylurea or sitagplitin. Journal of Medical Economics. Posted online on June 26, Persson U. Cost-Benefit Analysis and the use of individual s willingness-to-pay for health improvements in the health care. In Portrait of a health economist, essays by colleagues and friends of Bengt Jönsson. Edited by Anthony J Culyer and Gisela Kobelt. IHE, Lund, Sweden Ragnarson Tennvall G, Hjalte F & Lundqvist A medverkan i Nationella riktlinjer Bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen, Artikelnummer: Norlin JM, Steen Carlsson K, Persson U & Schmitt- Egenolf M. Resourc e Use in Patients with Psoriasis After the Introduction of Biologics in Sweden. Acta Derm Venereol. Epub ahead of print 2014 May 13. PMID: Kiadaliri AAK, Gerdtham U-G, Nilsson P, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S & Steen Carlsson K. Health Utilities of Type 2 Diabetes- Related Complications: a Cross-Sectional Study in Sweden. Int J Environ Res Public Health, 2014 May 7; 11(5): Siersma V, Thorsen H, Holstein PE, Kars M, Apelqvist J, Jude EB, Piaggesi A, Bakker K, Edmonds M, Jirkovská A, Mauricio D, Tennvall GR, Reike H, Spraul M, Uccioli L, Urbancic V, van Acker K, van Baal J & Schaper NC. Health-Related Quality of Life predicts major amputation and death, but not time to healing, in people with diabetes mellitus presenting with foot ulcers: the Eurodiale study. Diabetes Care 2014; 37(3): Publicerad online 29 oktober Willis M, Erntoft S, Persson S, Norlin J, Persson U. Willingness-topay to access Ingenol Mebutate Gel for Actinic Keratosis Treatment in the U.S. Setting. Journal of Health Economics and Outcomes Research 2014; 2(1): Garmy P, Jakobsson U, Steen Carlsson K, Berg A & Clausson EK. Evaluation of a School-Based Program Aimed at Preventing Depressive Symptoms in Adolescents. Journal of School Nursing. Online Feb IHE INFORMATION NR 3/2014
Forum. Willingness to Pay ( W T P) ALY. Value Based Pricing. E-hälsa för ökad effektivitet och kvalitet i vården! 4-5 september 2014 i Lund
Forum E-hälsa för ökad effektivitet och kvalitet i vården! 4-5 september 2014 i Lund QALY C f ALY Value Based Pricing Willingness to Pay ( W T P) Effectiven Cost Utility KONFERENSFAKTA Tid och plats Konferensavgiften
PUBLICATIONS
PUBLICATIONS 2015 Journath G, Hammar N, Elofsson S, Linnersjo A, Vikstrom M, Walldius G, Lindgren P et al. Time Trends in Incidence and Mortality of Acute Myocardial Infarction, and All-Cause Mortality
INSTITUTET FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRDSEKONOMI NR 4/2014 I DETTA NUMMER. IHE information ges ut av Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, Lund 2014
INSTITUTET FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRDSEKONOMI NR 4/2014 I DETTA NUMMER TEMA Hälsoekonomisk modellering Hälsoekonomiska simuleringsmodeller är viktiga verktyg för kostnadseffektivitetsanalyser av nya läkemedel
ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd)
Nya lagar, regler och samarbeten av betydelse för epidemiologisk forskning Samverkan mellan akademi och sjukvårdshuvudman Ingemar Petersson, professor ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) SUS
IHE pratar med ett urval av talarna pa IHE Forum 2017
INNEHÅLL 1. Erik Berntorp IHE pratar med ett urval av talarna pa IHE Forum 2017 2. Douglas Lundin & Ulf Persson 3. Mikael Svensson 4. Mef Nilbert 5. Toivo Heinsoo 6. Maria Palmetun Ekba ck 7. Flemming
Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ
Economics - questions, methods, data and the aim for results KATARINA STEEN CARLSSON, INST KLINISKA VETENSKAPER, MALMÖ Uncertainty and the Welfare Economics of Medical Care Kenneth J. Arrow, American Economic
Från epidemiologi till klinik SpAScania
Från epidemiologi till klinik SpAScania Ann Bremander, PT, PhD Docent vid Lunds Universitet Institutionen för kliniska vetenskaper Avdelningen för reumatologi SpAScania 2007 The impact of SpA on the individual
Kvalitetsregister i internationellt perspektiv
Kvalitetsregister i internationellt perspektiv Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) SUS, Lund (E)RC Syd + RCC Syd RCO Syd RegisterCentrumOrganisation
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS
Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital Professor Ingemar Petersson Stab forskning och utbildning SUS Lessons from the past and visions for the future Systematic
Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister
Hälsoekonomiska analyser stärker kvalitetsregister Nationella kvalitetsregisterkonferensen 2016 Christina Agvald-Öhman, Svenska Intensivvårdsregistret Ola Rolfson, Svenska Höftprotesregistret Rut Öien,
RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård
RiksSår Nationellt kvalitetsregister och virtuellt nationellt beslutsstöd inom God och Nära vård Rut F Öien Allmänläkare, docent, Lunds Universitet Adjunct Associate Professor, Monash University Melbourne
Samhällsekonomiska studier av diabetes behövs
Samhällsekonomiska studier av diabetes behövs Ger underlag för beslutsfattande och för internationella jämförelser Det finns inte så många samhällsekonomiska studier av diabetes gjorda, och de som finns
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW
ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis
The role of X-ray imaging and musculoskeletal ultrasound in the diagnosis and management of rheumatoid arthritis Avhandlingen försvarades den 28 nov 2014 Hamed Rezaei MD. PhD. Karolinska Universitetssjukhuset
Cancersmärta ett folkhälsoproblem?
Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin
Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar
- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och
De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning
De framtida läkarintygens betydelse som underlag för uppföljning, utvärdering och forskning Ingemar Petersson, professor Enhetschef och överläkare ERC Syd (Epidemiologi och Registercentrum Syd) Skånes
Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2)
Datum Diarienummer 1 (5) 2016-05-23 00486/2016 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se Yttrande avseende Effektiv vård (SOU 2016:2) (S2016/00212/FS)
Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.
Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället. Idag lever minst 450.000 svenskar med diabetes. Av dessa har 85-90% typ2-diabetes, därutöver finns
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se
Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number
Att patientens delaktighet i vården ska kunna öka genom ett för denna uppgift anpassat ITstöd.
Policydokument ehälsa TANDLÄKARFÖRBUNDET ANSER Att användandet av IT-stöd ska bidra till en bättre och säkrare tandvård genom att ge underlag för kvalitetsutveckling och förenkla kommunikation och överföring
Framtidens betalningsmodeller är vi redo för differentierade läkemedelspriser?
1 Framtidens betalningsmodeller är vi redo för differentierade läkemedelspriser? Ulf Persson up@ihe.se IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi INSTITUTET FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSEKONOMI 2 Pris
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke
Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke Percieved Participation in Discharge Planning and Health Related Quality of Life after Stroke Ann-Helene Almborg,
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård
Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application
Diagnostiska metoder. Några reflektioner. Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola
Diagnostiska metoder Några reflektioner Christina Lindh Odontologiska fakulteten Malmö högskola DIAGNOS» dia = genom» gnosis = kunskap Genom kunskap konstatera att en sjukdom föreligger samt fastställa
Medicinsk Informatik VT 2004
Informatik VT 2004 Introduktion till Informatik Informationsteknologi Information technology Datavetenskap Computer science Informatik Teknikgrad Systemvetenskap System analysis and design Informatics
Medicinsk Informatik VT 2005
Medicinsk Informatik VT 2005 Introduktion till Medicinsk Informatik Informationsteknologi Teknikgrad Information technology Datavetenskap Computer science Systemvetenskap System analysis and design Informatik
Vårdval i primärvården
Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys
Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,
SYSTEMETS UTMANINGAR ETT HÄLSOEKONOMISKT PERSPEKTIV
SYSTEMETS UTMANINGAR ETT HÄLSOEKONOMISKT PERSPEKTIV Bengt Jönsson Professor emeritus Page 1 INGET ÄR MERA PRAKTISKT ÄN EN BRA TEORI/MODELL Resurser Aktiviteter och processer Resultat Grundmodell för sjukvårdens
Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten
DOME Deployment of Online Medical records and E-health services Bakgrund Forsknings- och införandeprojekt Vårdförbundets medlemmars syn på Journal via nätet - En första titt på enkätresultaten Isabella
PsoReg (Register för Systembehandling av
PsoReg (Register för Systembehandling av Psoriasis), FAR14-047 Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer
Vård på distans i praktiken
Vård på distans i praktiken Vård på distans i praktiken Thomas Molén Strateg Vård på distans Västerbottens läns landsting thomas.molen@vll.se www.vll.se/distansvard Git Eliasson Projektledare Karolinska
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv
Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv Agneta Lindegård Andersson Med dr, Utvecklingsledare Institutet för Stressmedicin Göteborg Lite bakgrund.. 29 % av Sveriges
SJÄTTE NATIONELLA HÄLSOEKONOMISKA KONFERENSEN
SJÄTTE NATIONELLA HÄLSOEKONOMISKA KONFERENSEN 14-15 MARS 2017, LINKÖPING I PROGRAMMET: Key Note Speakers: Karl Claxton & Werner Brouwer Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket om värdebaserad prissättning
Internationell referensprissättning, IRP
1 Internationell referensprissättning, IRP Persson U and Jönsson B. The End of the International Reference Pricing System? Applied Health Economics and Health Policy. Published online: 26 June 2015 Ulf
Analysis of factors of importance for drug treatment
Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper
Prioritering på svenska Hur effektiva ska åtgärderna vara för att de ska prioriteras?
Prioritering på svenska Hur effektiva ska åtgärderna vara för att de ska prioriteras? Ulf Persson IHE, The Swedish Institute for Health Economics & Institute of Economic Research, School of Economics and
Att välta ett landsting
Att välta ett landsting Regional kvalitetsregisterkonferens 5 september 2014 Marianne Olsson Landstinget Västmanland Ansamling av riskfaktorer hos primärvårdens patienter (mikroalbuminuri, HbA1c>70, LDL>2.5,
Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras?
Klinisk utvärdering av elektroniska patientjournalsystem Hur utförs det idag och hur borde det utföras? Lisa Ericson farmacie dr, projektledare ehälsoinstitutet, Linnéuniversitetet, Kalmar lisa.ericson@lnu.se
Riktad primärvård för äldre
Nära vård Riktad primärvård för äldre Temakonferens 28 april 2017 Jan.Marcusson@liu.se Jan Marcusson 2017 04 25 2 Egna och gemensamma beslutsprocesser Forskning Utbildning Utveckling Sjukvård Forskning
Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin
Kompetens i hälsoinformatik Jan florin jfl@du.se Informatik: en kärnkompetens All health professionals should be educated to deliver patient centered care, as members of an interdisciplinary team, emphazising:
Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige
Kvalitetsregister för ständiga förbättringar av barnhälso-och sjukvården i Sverige Samspel mellan kunskapsbaserad vård, kvalitetsregister och bättre resultat för barns hälsa Boel Andersson Gäre, Jönköping
PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Patient Health Questionnaire (PHQ, Formulär för Patienthälsa) [1] är ett formulär som syftar till att mäta olika typer av vanligt förekommande psykisk
Advanced Therapy Medical Products (ATMP) värde, pris och betalning?
Advanced Therapy Medical Products (ATMP) värde, pris och betalning? Ulf Persson Senior Advisor IHE Hälsoekonomers nätverksmöte 2018-05-21, Stockholm Nya utmaningar för sjukvårdens finansiering Advanced
Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till
Förord Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till patientcentrerad, evidensbaserad utveckling av hälso-
Thomas Molén Strateg Vård på distans Tf chef E-hälsoenheten Vård på distans i VLL
Thomas Molén Strateg Vård på distans Tf chef E-hälsoenheten thomas.molen@vll.se Vård på distans i VLL Vård på distans i Västerbotten drivkrafter Förutsättningar Västerbotten ~ 260.000 invånare Långa avstånd
Personcentrerat Samarbete en projektrapport
Personcentrerat Samarbete en projektrapport Slutrapport Projektnamn: Personcentrerat samarbete och främjande samarbete mellan vårdgivare och vårdnivåer. Vården behöver ställa om. Projektledare: Projekttid:
Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP. Publicerad
2012 Verksamhetsberättelse för Svenskt kvalitetsregister för gallstenskirurgi och ERCP Publicerad Målsättning: Registrets uppgift är att fortlöpande samla och analysera patientdata från Svensk sjukvård
God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun
Projektet: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 2017-05-16 God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 1 PROJEKTPLAN: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Övergripande målsättning:
Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg. Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL
Några ord om den demografiska utvecklingens utmaningar för vård och omsorg Ilija Batljan, PhD Oppositionslandstingsråd, SLL Disposition Den demografiska utvecklingen har konsekvenser för framtida efterfrågan
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd Ändring i Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets allmänna råd (TLVAR 2003:2) om ekonomiska utvärderingar; TLVAR 2017:1 beslutade den 26 januari 2017.
QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ
QALY som effektmått tillämpning, konsekvenser samt möjliga alternativ Inledning Bakgrund och nuläge Lars Bernfort: HSA, Linköpings universitet Swedish value sets for EQ-5D health states Kristina Burström:
Coacha till fysisk aktivitet vid RA
Coacha till fysisk aktivitet vid RA PARA 2010 Reumadagarna Västerås 2017 Birgitta Nordgren, Leg fysioterapeut, med dr Sektionen för fysioterapi, NVS, Karolinska Institutet Birgitta.Nordgren@ki.se Funktionsområde
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén
Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? 13-02-06 Lars Jerdén Påverkar metoden hälsosamtal rökning, alkoholvanor, fysisk aktivitet och matvanor? I så fall: Hur
Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Framtidens hälsoundersökning redan idag
Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]
STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer
Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand
1 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand 2 Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig
Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder
Mot en evidensbaserad nollvision kring bostadsbränder Bakgrund Ca 100 dödsfall per år Överrepresentation av äldre, sjuka, handikappade, rökare, missbrukare Varför är det så? Brinner det oftare hos dessa
Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson
Hur får vi en effektivare vård och vilken roll har staten? Göran Stiernstedt och Sören Olofsson Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården (S2013:04) Beslutade 21/11 2013. Klart utgången
Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd
Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation) Johansson, Gerd Publicerad: 2014-01-01 Link to publication Citation for published version (APA): Johansson, G. Framtidens vård vart är vi på väg? (presentation)
P R I U S. Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms
P R I U S Pre-hospital Recognition and Identification of Unspecific Symptoms Doktorand: Robert Ivic, leg ssk, fil.mag Karolinska Institutet; Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset,
Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det?
Nya kriterier för graviditetsdiabetesvad innebär det? Helena Fadl, Överläkare, PhD, Kvinnokliniken Region Örebro Län, Örebro Universitet Graviditetesdiabetes bakgrund Grundläggande studien kom 1964 av
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser
Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta
Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad
Fertilitet efter cancer. Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet
Fertilitet efter cancer Gabriela Armuand, ssk, med dr Postdoktor Linköpings universitet Gabriela Armuand 2017-08-30 Inga intressekonflikter Lärandemål KUNSKAP OM Risken för infertilitet Barnönskan och
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY
THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström
Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF
Tema 2 Implementering
Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1
Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1 Ann-Helene Almborg, utredare, docent Klassifikationer och terminologi Avd för statistik och jämförelser Introduktion
just kostnader för sjukdom. Man jämför inte olika alternativ utan man tittar på sjukdomskostnaden och jag kommer snart att visa ett sådant exempel.
Hälsoekonomi Det är säkert många av er som i vårddebatten hört talas om kostnadseffektivitet, men vad är egentligen kostnadseffektivitet och hur beräknar man kostnadseffektivitet? Det och lite till kommer
Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning
Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning Anna Trinks, registerhållare Senior alert Qulturum, Region Jönköpings län Många använder Senior alert 272 kommuner 137 privata 15 landsting 9 000 enheter
Personcentrerad vård. INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC. Gothenburg university centre for Person-Centred Care.
Personcentrerad vård INGER EKMAN professor, centrumföreståndare GPCC Gothenburg university centre for Person-Centred Care En människa en person personcentrering människans behov människans förmågor Sen
En personorienterad svensk hälso- och sjukvård
En personorienterad svensk hälso- och sjukvård Copyright Forum för Välfärd www.forumforvalfard.se Vi är Forum för Välfärd Forum för Välfärd (FfV) lanserades under Almedalsveckan 2013 som en gemensam plattform
Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization
Social challenges when implementing Information Systems in a Swedish healthcare organization Lina Nilsson, PhD i Tillämpad Hälsoteknik lina.nilsson@bth.se Så Lina, vem är du? Vad vet vi om implementeringen
Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz
Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani & Johan Herlitz Vårdkedjan Nina Rawshani, Martin Gellerstedt, Araz Rawshani
Falls and dizziness in frail older people
Falls and dizziness in frail older people Predictors, experience and effect of an intervention Ulrika Olsson Möller Leg sjukgymnast, doktorand Mars 2013 Andelen äldre kommer att öka Våra mest sjuka äldre
Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället
SNAC KONFERENS 28 april 2011 Stockholm Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället Laura Fratiglioni Multisjuklighet: ett svårfångat begrepp Fratiglioni L et al. Multipla hälsoproblem bland
6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR
6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga
Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga Nämnden för hälsa, vård och klinisk forskning 2015-03-18 Ingrid Östlund Bitr Hälso- och sjukvårdsdirektör Bästa möjliga. Att leda och styra
SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010
SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7
Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016
Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010
Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Multiprofessionellt utbildningsprogram för närstående till hjärtsviktspatienter Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus
Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet
Jack Lysholm, strateg forskningsfrågor SKL, Kvalitetsregisterkansliet Chef RC Norr Umeå Kvalitetsregisterbaserad forskning Nuläget, framtiden och metodologisk utveckling som ställer nya krav på infrastrukturen
Medicintekniska metoder i svensk vård och omsorg vägen framåt!
Medicintekniska metoder i svensk vård och omsorg vägen framåt! En dag om effektiv samverkan vid införande av medicinteknik i den svenska hälso- och sjukvården. Här följer ett axplock av talare som uppdateras
Diabetesrådet. Vilka är det och vad gör dom?
Diabetesrådet Vilka är det och vad gör dom? Vår vision Dalarnas diabetesråd ska verka för en god vård för personer med diabetes genom att se till att vården är kunskapsbaserad och ändmålenlig, säker, effektiv
Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering
Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes
Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik
www.iffs.se Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg Demografi och hälsa Värderingar Teknik Antal Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Källa: Human Mortality
Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat?
Hur kan hjärtsjukvården i Stockholms läns landsting nå bättre resultat? Sammanfattning av seminarium om Stockholms hjärtsjukvård, den 6 mars 2013, som arrangerades av AstraZeneca och Hjärt-Lungfonden 1
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström
Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll
Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll Per-Olof Olsson Med.dr., specialist i endokrinologi och diabetes Endokrin- och Diabetescentrum, Karlstad Poor glycated haemoglobin
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985
Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data
Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder
Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder Kjell Andersson Med Tekn Civ Ing Skaraborgs Sjukhus kjell.andersson@vgregion.se 8:e Nationella Konferensen om Patientsäkerhet
NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV
NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV RC SYD REGISTERDAGAR 2014-09-26--27 Karin Christensson Kansliet för Nationella Kvalitetsregister VISION Nationella Kvalitetsregistren används integrerat
Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar
Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.
E-hälsa. Profilinfo 2019
E-hälsa Profilinfo 2019 Vad är e-hälsa? ehälsomyndigheten (Socialstyrelsen, WHO) Med hälsa menas fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information
2015:1 IHE RAPPORT PÅVERKBARA KOSTNADER FÖR TYP 2-DIABETES ÅR 2020 OCH ÅR 2030 I SVERIGE
PÅVERKBARA KOSTNADER FÖR TYP 2-DIABETES ÅR 2020 OCH ÅR 2030 I SVERIGE PROGNOSER MED IHE COHORT MODEL OF TYPE 2 DIABETES Katarina Steen Carlsson Emelie Andersson Adam Lundqvist Michael Willis IHE RAPPORT