Kollektivtrafiken ur ett barnoch ungdomsperspektiv. En studie av Mesta skola och S:t Eskils Gymnasium i Eskilstuna
|
|
- Viktor Strömberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kollektivtrafiken ur ett barnoch ungdomsperspektiv En studie av Mesta skola och S:t Eskils Gymnasium i Eskilstuna Eskilstuna kommun Lovisa Andersson Augusti 2016
2 Innehåll S:t Eskils Gymnasium... 2 Korsningar... 3 Busshållplatser... 4 Cykel- och gångbanor... 5 Målpunkter... 5 Mesta skola... 5 Korsningar... 7 Busshållplatser... 7 Cykel- och gångbanor & bilparkering... 8 Målpunkter... 9 Forskning... 9 Trygghet & säkerhet... 9 Busshållplatser Gångfartsområde Tillgänglighet & Målpunkter Reflektioner S:t Eskils Gymnasium Mesta skola Källförteckning
3 Syftet med denna studie är att studera trafikförhållanden med fokus på kollektivtrafiken kring två skolor i Eskilstuna utifrån ett barn- och ungdomsperspektiv. Studien kommer att fokusera på S:t Eskils Gymnasium och Mesta skola med utgångspunkt i aspekten säkerhet & trygghet. Först beskrivs nuvarande trafikförhållanden vid båda skolorna utifrån en undersökning på plats och därefter redovisas forskning som vidare kommer att kopplas till en reflektionsdel. S:t Eskils Gymnasium S:t Eskils Gymnasium är en gymnasieskola som ligger mitt i centrala Eskilstuna där det idag studerar ungefär 850 elever (Gymnasieguiden 2016). Gymnasieskolan består av 7 byggnader lokaliserade inom gångavstånd från varandra. S:t Eskils Gymnasium är lokaliserad i närheten till flera trafikerade gator som Kyrkogatan, Nygatan, Gymnastikgatan och Västermarksgatan (se Figur 1 nedan). Vidare ligger även tågstationen i gångavstånd från av skolan, vilket kan vara en bidragande faktor till de trafikerade gatorna. Framför allt utgör Kyrkogatan (som går längs med Fors kyrkopark) via rondellen och vidare till Västermarksgatan vara en viktig länk för att nå tågstationen. Figur 1. S:t Eskils Gymnasiums lokalisering i förhållande till trafikerade gator. 2
4 Med hjälp av existerande data om Eskilstuna togs följande karta (Figur 2) fram i ArcGIS. Kartan visar översiktligt trafiksituationen kring skolan baserat på data om busshållplatser, bilparkeringar och övergångsställen. S:t Eskils Gymnasium är byggnaderna som är markerat med grönt nedan. Figur 2. Karta framtagen i ArcGIS som visar S:t Eskils Gymnasiums förhållande till övergångställen, bilparkeringar och busshållpaltser. Korsningar Som kan utläsas av Figur 2 finns det idag två korsningar på Gymnastikgatan som är lokaliserade nära skolan. Korsningen Gymnastikgatan/Smedjegatan används till stor del av cyklister och fotgängare (se Figur 3) då det går en cykel- och gångbana från Alva Myrdals gata vidare till Smedjegatan som mynnar ut i en återvändsgränd framför entrén vid S:t Eskils Gymnasium. Korsningen Gymnastikgatan/Nygatan är idag ett gångfartsområde som innebär att all trafik ska utgå från de gåendes villkor. Som kan utläsas av Figur 4 är korsningen markerad med blått men numera har stor del av färgen försvunnit på grund av slitage från trafiken, vilket gör det svårare att urskilja området. 3
5 Figur 3. Korsningen Gymnastikgatan/Smedjegatan. Figur 4. Korsningen Gymnastikgatan/Nygatan som idag är ett gångfartsområde. Busshållplatser Det finns i nuläget två busshållsplatser i närheten av skolan, vilka är lokaliserade precis innan/efter gångfartsområdet. Vid båda busshållsplatserna finns det endast sittplatser inne i busskuren medan det saknas sittplatser och cykelparkering i direkt anslutning till hållplatserna (se Figur 5). Dock är det kort gångavstånd till Fristadstorget där ännu fler busslinjer går och även utbudet av cykelparkering samt sittplatser är stort. 4
6 Figur 5. Busshållplats vid Gymnastikgatan precis intill gångfartsområdet. Cykel- och gångbanor Förutom Fristadstorget finns det även stort utbud av cykelplatser inom skolområdet. Däremot är det svårt att urskilja tydliga cykelbanor längs med Nygatan, vilket kan göra det komplicerat och osäkert att cykla in till skolans område via den gatan. Nygatan består idag av två körfält innan korsningen Nygatan/Kyrkogatan samtidigt som trottoaren för gångtrafikanter intill skolan inte är särskilt bred. Detta bidrar till att man som oskyddad trafikant kan uppleva att biltrafiken är prioriterad kring den här delen av skolan. Idag finns det även en bilparkering i närheten av korsningen som tar upp en stor del av ytan kring skolan. Målpunkter Eftersom S:t Eskils Gymnasium ligger väldigt centralt har eleverna som går på skolan närhet till många olika typer av funktioner som exempelvis affärer, caféer, service, gym, etc. Det är även gångavstånd till både Fors kyrkopark och stadsparken, vilket möjliggör närhet till grönytor samt vatten i form av Eskilstunaån. Dock måste eleverna korsa den trafikerade Kyrkogatan för att nå Fors Kyrkopark. Vidare utgör Careliigatan en viktig länk mellan gymnasieskolan och centrums alla målpunkter. Mesta skola Mesta skola är en grundskola med ungefär 225 elever i åldrarna från förskoleklass till och med årskurs tre (Eskilstuna kommun 2016). Skolan ligger 6 kilometer söder om centrala Eskilstuna i anknytning till bostadsområdet Mesta. Idag är det endast Bynäsvägen som leder till skolan där hastigheten är 30 km/h. Bynäsvägen går från Gillbergavägen i bostadsområdet norr om skolan och mynnar ut i en grusväg som efter undersökning på plats antas sluta innan väg 230 och därmed utgöra en återvändsgata. 5
7 Även för Mesta skola har det på samma sätt tagits fram en karta i ArcGIS baserad på existerande data om Eskilstuna (Figur 6). Kartan visar översiktligt trafiksituationen i området kring skolan baserat på data om lekplatser, busshållplatser, bilparkeringar och övergångsställen. Även här är skolans byggnader markerade med grönt nedan. Figur 6. Karta framtagen i ArcGIS som visar Mesta skolas förhållande till övergångställen, lekplatser, bilparkeringar och busshållplatser 6
8 Korsningar Den korsning som är lokaliserad närmast skolan gäller Bynäsvägen och en gång- och cykelväg (se Figur 7) som leder in i bostadsområdet. Vid denna korsning finns idag farthinder och tydlig skyltning som visar att vägen möts av cyklister och gående (Figur 8). Bynäsvägen är en smal och kurvig väg som går igenom bostadsområdet, vilket innebär att resterande korsningar i området utgörs av mindre gator som försörjer till största del familjer i villor. Figur 7. Korsningen mellan Bynäsvägen och gång-och cykelvägen. Busshållplatser Figur 8. Skyltning och farthinder vid korsningen idag. Den närmsta busshållplatsen för eleverna på Mesta skola är lokaliserad på Gillbergavägen, vilket är ca 550 meter från skolan och innebär ett långt avstånd för elever mellan 6-9 år att gå själva. Vidare går endast busslinje 1 från den här busshållplatsen, vilket gör att barn som vill ta sig i annan riktning 7
9 än centrum blir beroende av föräldrar och bil. Hållplatsen är idag utformad som en dubbel busshållplats (timglasbusshållplats) med sittplatser endast inne i väntkuren (se Figur 9). Det finns ingen cykelparkering eller övriga sittplatser i närheten av busshållplatsen. Dock upptäcktes att det finns en basketkorg på tomten intill hållplatsen, som är riktad ut mot trottoaren och antas vara till för barn- och ungdomar att använda (se Figur 10). Figur 9. Busshållplatsen på Gillbergavägen. Figur 10. Basketkorg som är placerad intill bushållplatsen på Gillbergavägen. Cykel-och gångbanor & bilparkering Som tidigare nämnt finns det en gång- och cykelbana i anslutning till skolan samt en till busshållplatsen på Gillbergavägen. På skolan finns det både cykelparkering samt ett fåtal platser precis intill byggnaderna för bilparkering. På den södra sidan om skolan finns idag även 8
10 parkeringsplats för hämtning och lämning som endast får ske för motorfordon mellan På andra sidan om skolan (norr) finns det även ett fåtal parkeringsplatser där bilar får stå i maximalt 2 timmar. Målpunkter På grund av att Mesta skola inte ligger centralt i Eskilstuna finns det ett begränsat utbud av funktioner och service samtidigt som avståndet till barns olika målpunkter också är längre. Som kan utläsas av Figur 6 finns det ett flertal lekparker i bostadsområdet varav den närmsta ligger drygt 650 meter från skolan. Mesta skola är lokaliserad vid ett stort grönt fält som antas användas som åker, vilket gör att eleverna har närhet till gröna ytor som de dock inte kan använda. Vidare finns det även ett flertal gröna ytor i bostadsområdet norr om skolan. Förutom bollplanen på skolgården är även idrottsplatsen Triangeln lokaliserad i Mesta med ett avstånd på ca 750 meter via gång-och cykelvägen från skolan. Forskning Trafikverket, Sveriges kommuner och Landsting, Skolverket, Rikspolisstyrelsen och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande har tillsammans tagit fram underlag för skolors arbete med trafik (Trafikverket 2012b). Där beskrivs att det är utformningen av miljön närmast bostaden och skolan som är mest avgörande för barns utveckling. Det är i barns närmiljö de utför aktiviteteter, leker, och inhämtar upplevelser samt erfarenheter, vilket gör det är viktigt att utveckla den miljön för att bidra positivt till deras utveckling, lärande och hälsa. Områden närmast skola och boende kan även vara betydelsefullt för barns sociala sammanhang och skapande av kontakter med kompisar samt vuxna utanför familjen. Vidare beskrivs att yngre barn har mindre aktionsradie, vilket innebär att den omedelbara närmiljön runt hemmet och förskola eller skola är den allra viktigaste. Med ökad ålder expanderar barns aktionsradie och därmed bör skolvägar samt hela tätorten tas med i beräkningen i barns självständiga mobilitet. Trygghet & säkerhet I en forskningssammanställning hänvisar Björklid (u.å.) till en intervjustudie av ett hundratal skolelever i årskurs 2, 5 och 8 genomförd år 1992 och beskriver att en majoritet av barnen är rädda eller oroliga för trafiken. Från studien framgick att det var fyra avgörande faktorer i miljön som skapade denna otrygghet och osäkerhet. Först och främst känner sig barn oroliga då trafikregler inte följs, vilket exempelvis är då bilister kör mot rött, bilar kör in på lekgårdar eller då cyklister samt mopedister kör på gångbanor. Det framgick även att dålig och skymd sikt skapade en känsla av otrygghet hos barnen. För barn kan detta innebära dålig snöröjning, häckar som inte klipps och andra höga hinder som gör att de inte kan se körbanan samt uppfatta trafiksituationen. Vidare beskriver Björklid (u.å.) att buller och avgaser upplevs som obehagligt samt att barns erfarenheter av trafikolyckor eller andra hotande upplevelser bidrar till osäkerhet. Det är även hastigheten på gator som påverkar barns uppfattning om trafiksäkerhet och trygghet. I forskningssammanställningen refererar Björklid (u.å.) till Odense där man genomförde ett projekt i 45 skolor gällande barns skolvägar och vägar till fritidsaktiviteter. Efter projektet skapades lekgator 9
11 där farten reducerats till km/h, vilket minskade olyckorna med 85 %. Enligt TRAST (Sveriges Kommuner och Landsting, Vägverket, Banverket och Boverket 2007) måste motorfordon hålla en låg hastighet, max 30 km/h, i de områden samt på de vägar där det finns risk mellan barn och biltrafik. Oro och rädsla för trafiken finns också hos många föräldrar till skolbarn (Björklid u.å.). Då föräldrar upplever att det finns stora risker för olyckor i närområdet begränsas barns rörelsefrihet eftersom de vill skydda sina barn för dödsfall eller skador i trafiken. Detta medför i sin tur att barns användande av utomhus miljön reduceras och möjligheter till aktiviteter utomhus minskas, vilket enligt Trafikverket (2012b) därmed påverkar barnens utveckling. Denna begränsning kan innebära att barnen måste bli äldre innan de får utforska utomhusmiljön på egen hand, vilket gör att fler barn skjutsas med bil av oroliga föräldrar istället för att få tillåtelse att cykla eller gå (Björklid u.å.). Enligt Björklid (u.å.) tenderar barns olyckor att koncentreras runt särskilda platser som exempelvis korsningar eller parkerade bilar. Då yngre barn har svårt att se en helhetsbild av trafiksituationen misslyckas de att upptäcka de faror som är inrymda i sådana miljöer. Björklid poängterar att både svenska och internationella studier har visat att barn upp till 12 år saknar förutsättningar för ett trafiksäkerbeteende på grund av att de har svårt att sprida sin uppmärksamhet då de istället fokuserar på en sak i taget. Detta beror på att dessa barn inte utvecklats färdigt gällande deras syn och hörsel, vilket gör det svårare för dem att uppfatta situationer i samma utsträckning som vuxna. Vidare menar Björklid att barn upp till mellanstadieåldern fortfarande bär med sig leken i allt de gör, då exempelvis cyklande blir ett lekmoment snarare än ett färdmedelssätt. Barn leker överallt, oavsett om miljön är planerad för det eller inte, och då trafik leds in i eller uppkommer i närheten av barns lekrevir blir deras lekmiljö och aktivitetsmönster begränsade. Detta kan gälla både parkerade bilar och även de som är i rörelse. Busshållplatser När det gäller barns användande av kollektivtrafiken så visar en studie gjord av Johansson och Siotis (2009) att orsaken till att barn inte använder bussen som färdmedel är delvis att sträckan till och från busshållplatsen är för lång och för trafikfarlig. Andra faktorer som framgick avgörande från studien var att föräldrar anser det avskräckande att barnen ska byta buss själva, att det är ett otryggt färdmedel och bristen på barnens erfarenhet av att använda bussen. I en studie av Kungsgatans busshållplats i Malmö som tidigare ansetts vara otrygg och trafikfarlig framgår att det ska ställas extra höga krav på trafiksäkerheten gällande hållplatser som barn utnyttjar (Gulliksson 2005). Vidare beskrivs att väntytorna vid busshållplatsen bör avgränsas med stängsel mot körytorna för att minska risken för att någon stiger av eller knuffas ut framför en framkörande buss. Vid utformning av busshållplatser som används av barn kan det även vara betydelsefullt att tänka på att väderskydd finns på rätt sida om vägen. Om väderskydd inte finns på rätt sida av vägen kan barn söka väderskydd på motsatt sida eller närliggande platser, vilket innebär att de måste passera körbanan. I en barnkonsekvensanalys gjord av Göteborgs stad beskrivs att barn och ungas mobilitet samt rörelsefrihet till stor del bygger på kollektivtrafiken (2011). För att barn på ett självständigt sätt ska kunna röra sig och våga ta sig mellan stadens olika delar behövs trygga stråk till och från busshållplatser hela dygnet. Enligt Kol- TRAST (Sveriges kommuner och Landsting och Trafikverket 2012) beskrivs att stopphållplatser bör placeras där många oskyddade trafikanter förekommer, särskilt vid stor andel barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. För att gynna kollektivt 10
12 resande ska även de verksamheter som utgör stora målpunkter lokaliseras i kollektivtrafikknutpunkter, och även vardagliga resmål så som skolor bör placeras nära busshållplatser. Enligt en rapport gjord av Göteborgs stad (2004) gällande fysisk planering för kollektivtrafik är gångavståndet till busshållplatser avgörande för kollektivtrafikens kvalitet. I rapporten diskuteras att ett rimligt avstånd bör vara mellan meter. Dock kan det ifrågasättas om detta avstånd är rimligt för skolbarn som har andra förutsättningar och inte går lika fort som vuxna. Gångfartsområde Shared space eller gångfartsområde är ett gemensamt utrymme i trafiken för både skyddade och oskyddade trafikanter (Trafikverket 2011). Syftet med dessa platser är att föraren ska bli mer uppmärksam på oskyddade trafikanter och medveten om trafikrisker, vilket leder till att hastigheten minskar. Trafikverket (2011) poängterar att barn, särskilt yngre, har svårt att uppfatta farliga trafiksituationer då de som tidigare nämnt har svårt att sprida sin uppmärksamhet. Barns förmåga att röra sig i trafiken begränsas med andra ord av både deras psykologiska samt fysiologiska förutsättningar. Enligt Trafikverket är låg fordonshastighet en avgörande faktor för att öka barns säkerhet och trygghet, vilket innebär att farten inte får överskrida 30km/h i korsningar som barn frekvent passerar. Vid utformningen av shared space eller gångfartsområden bör inte siktskymmande hinder så som höga buskar, parkerade fordon, murar etc. placeras för nära intill körbanan eftersom de försvårar barns uppfattning om trafiksituationen. I en artikel som diskuterar barnperspektivet vid shared space ytor refererar författaren till en studie av 7 europeiska shared space projekt från 2004 till 2008 (Allianz 2012). Resultatet från denna studie visade att införandet av shared space reducerade motorfordons hastighet samtidigt som antalet trafikolyckor även minskade. Artikeln beskriver också situationen utanför en grundskola i byn Noordlaren i Holland som tidigare haft problem med trafiksäkerheten. Istället för att uppföra en högre vägg eller trafikljus mellan vägen och skolgården så tog man istället bort väggen och placerade skolgården närmare vägen som blev en shared space yta (se Figur 11). Detta ledde till ökad trafiksäkerhet då farten minskade med cirka 9-11 km/h kring skolan. Figur 11. Utformningen av shared space ytan utanför grundskolan i Noordlaren i Holland (Allianz 2012). 11
13 I en studie av shared space zoner i Storbritannien gjord av Holmes (2015) framgick att en majoritet av de personer som deltog i undersökningen uppfattade dessa ytor som något negativt. Mer än en tredjedel av alla som deltog berättade att de aktivt undviker dessa ytor och många beskrev dessa som farliga samt att man aldrig känner sig säker. Eftersom shared space ytor är ett relativt nytt fenomen finns det också en mindre kunskap gällande användandet av dessa platser hos människor och då inkluderat barns föräldrar (Trafikverket 2011). Då barns rörelsefrihet i utemiljön påverkas till stor del av föräldrars uppfattningar om trafiksäkerhet kan föräldrars okunskap leda till känsla av otrygghet och rädsla vid passage av dessa ytor, vilken i sin tur även återspeglas i barns uppfattningar. Tillgänglighet & målpunkter Enligt TRAST (Sveriges Kommuner och Landsting, Vägverket, Banverket och Boverket 2007) är god tillgänglighet för barn innebär en säker och trygg närmiljö med säkra vägar till skola, kompisar, idrottshall, affär etc. Tillgänglighet kan mätas på olika sätt, dels genom andel säkra och trygga gång och cykelvägar till skolan men också närheten till olika barns dagliga målpunkter. I en barnkonsekvensanalys för Mariehäll och Annedal i Stockholm är barns friytor och tillgänglighet till olika målpunkter i fokus (Stockholms stad 2009). Analysen av tillgängligheten till friytorna gjordes utifrån riktlinjer från Stockholms parkprogram, vilken anger rimliga avstånd från barnens bostäder till olika målpunkter eller brukarvärden. Detta skulle även kunna vara en metod som är användbar vid undersökningar av barn och ungdomars tillgänglighet kring skolan eftersom detta område enligt trafikverket (2012b) också är betydelsefullt för deras utveckling. Barnkonsekvensanalysen baseras på följande kvalitativa riktlinjer för tillgänglighet: Inom 200 meter: lekplats, offentlig grönyta, rofylldhet Inom 500 meter: naturlek, bollek, träffpunkt, picknick, naturkaraktär, solbad Inom 1-2 km: pulkaåkning, skridsko, skidor, båtliv, odling, torghandel, uteservering, utsikt, friidrott, vattenlek, multisportplan, golf, ridning, evenemang, bad, djurhållning, löpträning, vattenkontakt, vild natur Enligt Gulliksson (2005) är tillgängligheten en av kvalitetsfaktorerna som påverkar upplevelsen av kollektivtrafiken. Här beskrivs tillgängligheten som ett mått på hur många som kan nå hållplatsen och hur lätt det är att ta sig till denna. Därmed bör cykelvägar- och parkering i anslutning till busshållplatsen utgöra en avgörande faktor för tillgängligheten när det handlar om barn i trafiken. Reflektion Följande avsnitt består av en kortfattad reflektion av dagens trafikförhållanden vid båda skolorna (resultat från undersökningen på plats) utifrån några av de aspekter som ovanstående forskningsavsnitt redovisat. 12
14 S:t Eskils Gymnasium Baserat på ovanstående stycke avseende forskning kan korsningen Gymnastikgatan/Smedjegatan anses bristande ur ett barnperspektiv då de höga byggnaderna bidrar till en försämrad sikt vid cykeloch gångbanan, vilket enligt Björklid (u.å.) skapar en osäkerhet hos barn i trafiken. Förövrigt är S:t Eskils Gymnasium lokaliserad mitt i centrum i Eskilstuna och eleverna på skolan utsätts konstant för buller samt avgaser från den höga trafiken som därför kan skapa en känsla av obehag hos barn och ungdomar som rör sig där. Korsningen Gymnastikgatan/Nygatan som utgör ett gångfartsområde kan anses ha en bättre sikt då det inte är några höga hinder lokaliserade nära körbanan (Trafikverket 2011). I detta fall rör det sig om en gymnasieskola och äldre barn, vilket också innebär att dessa kan ha lättare att förstå helheten i trafiken och därmed upplever gångfartsområdet som mer tryggt och säkert än yngre barn. Däremot kan det vara viktigt att förbättra den blåa färgen på marken och tyddliggöra korsningen/gångfartsområdet för alla trafikanter som passerar där, särskilt för yngre barn som redan kan ha svårt att handla i trafiken. Busshållplatserna vid S:t Eskils Gymnasium är lokaliserade i närhet till skolans byggnader, vilket stämmer överens med principerna enligt Kol-TRAST (Sveriges kommuner och Landsting och Trafikverket 2012) då många oskyddade trafikanter rör sig kring detta område. Idag finns endast ett fåtal sittplatser vid busshållplatserna, vilket enligt Gulliksson (2005) kan leda till att många barn söker sig till andra platser i närheten för att kunna vila i väntan på bussen. Detta i sin tur gör att barnen måste passera trafikerade gator och därmed blir risken för faror samt olyckor större. Det saknas även cykelparkeringar i direkt anslutning till busshållplatserna, vilket kan anses försämra tillgängligheten till och från kollektivtrafiken (Gulliksson 2005). Som tidigare nämnt finns det också en brist på tydliga cykelbanor längs med Nygatan, vilket förutom osäkerhet även bidrar till en försämrad tillgänglighet för ungdomar som ofta använder cykeln som färdmedel till skolan. Enligt Göteborgs stad (2011) kan detta ha en inverkan på barn och ungas rörelsefrihet då bristen på dessa innebär att det även är brist på trygga stråk till skola och busshållplatser i området. Eftersom S:t Eskils Gymnasium ligger centralt och har närhet till många olika sorters målpunkter eller funktioner kan tillgängligheten för eleverna som går på skolan och rör sig i området bedömas vara god. Baserat på de kvalitativa riktlinjerna för tillgänglighet som användes för barnkonsekvensanalysen avseende Mariehäll och Annedal (Stockholm 2009) kan även närheten till offentlig grönyta anses vara god då Fors kyrkopark ligger nära (inom 200 meter). Mesta skola Till skillnad från S:t Eskils Gymnasiums äldre elever är det yngre barn som går på Mesta skola och därmed har de en mindre aktionsradie, vilket enligt Trafikverket (2012b) innebär att den omedelbara närmiljön närmast hemmet och skolan utgör den mest betydelsefulla. Därför är det viktigt att fokusera på utformningen av området och vägar allra närmast skolan då det rör sig om barn i yngre åldrar. Som tidigare nämnt är det endast Bynäsvägen som leder till Mesta skola med en hastighet på 30 km/h, vilket enligt TRAST (Sveriges Kommuner och Landsting, Vägverket, Banverket och Boverket 2007) anses vara en godkänd hastighetsbegränsning. Dock skulle man kunna genomföra pilotprojekt genom att tillfälligt sänka hastigheten likt projektet i Odense (Björklid u.å.) där andelen olyckor 13
15 minskade kraftigt. Trots att Bynäsvägen inte är en högtrafikerad väg kan en sådan förändring påverka barnens uppfattning om säkerhet och trygghet i området. Parkeringarna som idag finns i anslutning till skolan kan skapa en känsla av otrygghet hos barnen då dessa tar upp utrymme från deras lekmiljö och begränsar deras aktivitetsmönster (Björklid u.å.). Dock utgör parkeringsplatserna inte några större ytor samtidigt som en av dessa är begränsad i form av endast hämtning och lämning inom viss tid, vilket kan bidra till mindre biltrafik samt en ökad säkerhet hos barnen. Idag finns det endast en tydlig korsning närmast skolan, vilket enligt Björklid (u.å.) kan anses vara bra då ett större antal korsningar skulle kunna bidra till fler olyckor eftersom barns olyckor ofta koncentreras runt dessa. Området kring skolan och denna korsning är också väldigt öppet och fritt från siktskymmande hinder, vilket skapar en känsla av trygghet då barnen kan se körbanan samt lättare uppfatta trafiksituationen. Som tidigare nämnt är den närmsta busshållplatsen ca 550 meter från Mesta skola, vilket är mer än meter som Göteborgs stad (2004) ansåg vara rimligt gångavstånd för en medelresenär. Denna utformning stämmer inte heller överens med Kol-TRASTs princip (Sveriges kommuner och Landsting och Trafikverket 2012) om att busshållplatser ska placeras där många oskyddade trafikanter förekommer, särskilt där barn vistas. Dock kan det ifrågasättas om denna skola är tillräckligt stor för att utgöra ett vardagligt resmål eller en viktig målpunkt. Vid busshållplatsen finns idag även en basketkorg som antas användas av barn. Det kan däremot diskuteras om detta är en lämplig utformning eftersom yngre barn har svårt att sprida sin uppmärksamhet och de istället endast fokuserar på spelet eller leken. Det finns då en risk att en trafikfarlig situation uppstår om barnen inte uppmärksammar trafik vid sidan om basketspelandet. Baserat på riktlinjerna som används i barnkonsekvensanalysen för Mariehäll och Annedal i Stockholm (Stockholms stad 2009) kan tillgängligheten för barnen kring Mesta skola anses som bristande då avståndet till närmsta lekplats är 650 meter och således inte uppfyller kravet inom 200 meter. Det kan även ifrågasättas om närmsta idrottsplatsen, Triangeln, är lokaliserad på ett rimligt avstånd för barnen på skolan. Dock finns cykel- och gångbana i anslutning till både skola och busshållplatsen på Gillbergavägen, vilket kan anses bidra till god tillgänglighet då det är lättare att nå dessa målpunkter. 14
16 Källförteckning Allianz. (2012). Why making streets risky improves road safety. Allianz. 16 april Tillgänglig: [ ] Björklid, P. (u.å.) Forskning om barn och trafik [pdf]. Tillgänglig: [ ] Eskilstuna kommun. (2016). Mesta skola. Tillgänglig: [ ] Gulliksson, A. (2005). Kapacitet och trafiksäkerhet på busshållplatser: en studie av Kungsgatans busshållplats samt förslag till förbättrande åtgärder på och omkring denna. Examensarbete. Lunds Universitet. Gymnasieguiden. (2016). S:t Eskils Gymnasium. Tillgänglig: [ ] Göteborgs stad. (2004). Fysisk planering för kollektivtrafik. Rapport nr 1:2004. Göteborgs stad. (2011). Barnkonsekvensanalys: barn och unga i fokus 1.0. Holmes, C. (2015). Accidents by Design: The Holmes Report on shared space in the United Kingdom. Tillgänglig: [ ] Johansson, S. och Siotis, C. (2009). Barns användande av kollektivtrafik faktorer och möjligheter. Lunds Universitet och Högskolan i Kristianstad. Stockholms stad. (2009). Barnkonsekvensanalys för Annedal och Mariehäll januari Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket. (2012). Kol-TRAST: planeringshandbok för en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Sveriges Kommuner och Landsting, Vägverket, Banverket och Boverket. (2007). Trafik för en attraktiv stad (TRAST). Trafikverket.(2011). Attraktiva stadsrum för alla - Shared Space. Publikationsnummer: 2010:122. Trafikverket. (2012a) Skolans arbete med trafikfrågor [bild framsida]. Tillgänglig: [ ] Trafikverket.(2012b). Stöd till skolans arbete med trafik: gemensamt underlag och några exempel [pdf]. Tillgänglig: [ ] 15
Resecentrum. Förslag till korsiktiga lösningar. 1. Tillgången. 1.1 Inglasning. 1.2 Tunneln
Resecentrum Förslag till korsiktiga lösningar 1. Tillgången 1.1 Inglasning Väderskydd o Inuti tillgången o Inglasning utöver Tillgången vid Tunnelplan o Tak från inglasningen fortsätter över perrong 4
Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.
Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102
Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad
Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,
Trafikutredning för ny förskola på Nyängsvägen
Trafikutredning för ny förskola på Nyängsvägen 0.9 2018-02-08 PM Externgranskning IL 0.7 2018-02-02 PM Interngranskning IL SK Version Datum Beskrivning Upprättat Granskat Godkänt Detta dokument är framtaget
Resultatet av trafikenkät Sturebyskolan
Resultatet av trafikenkät Sturebyskolan Trafikenkät vt 2012 Trafikenkäten fylldes i av elever och föräldrar 415 enkäter sammanställdes(av 950 elever totalt) Ganska jämt fördelat i ålder, men flest i åk
...för fotgängare, cyklister och bilister. Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare...
Så kan Hornsgatan bli säkrare, trevligare och vänligare......för fotgängare, cyklister och bilister. Hornsgatan är ett av Stockholms viktigaste trafikstråk. Den är också en livlig stadsgata med många butiker,
Oxelbergen Kungsleden
Strategisk Arkitektur Oxelbergen Kungsleden Fördjupad studie - Bef. & tillk. BTA, parkeringslösning samt barnperspektiv 5 6 Fördjupad studie 56 Illustrationsplan Strategisk Arkitektur 6 8 5 MM 6 8 MM SKALA
RAPPORT. Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning Upprättad av: Milos Jovanovic
RAPPORT Mjällby centrum, Sölvesborgs kommun Trafikutredning 2016-06-08 Upprättad av: Milos Jovanovic 1 Innehåll BAKGRUND... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 5 FÖRESLAGNA
Etikett och trafikvett
Etikett och trafikvett Etikett och trafikvett Huddinge ska växa i takt med Stockholms län. Det betyder att befolkningen ska öka från drygt 100 000 invånare till mellan 120 000 och 150 000 år 2030. Det
Rapport Valboskolan. - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6
Rapport Valboskolan - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6 Jenny Christensen & Lillemor Sanderberg Samordnare Kommunsamverkan Trafiksäkerhet & Miljö Dalslandskommunernas kommunalförbund Bakgrund Färgelanda
DETTA HAR HÄNT FRÅN KOMMUNES OCH TRAFIKVERKETS SIDA. Markerat med rött.
TRAFIKSITUATIONER I FIGEHOLM Arbetsgrupp: Disa Carlsson, Inger Nicklagård, Claes Zachrison DETTA HAR HÄNT FRÅN KOMMUNES OCH TRAFIKVERKETS SIDA. Markerat med rött. 1. Trafiksituationen vid in/utfarten till
Skolvägsplan. Näsviken skola
Skolvägsplan Näsviken skola 15-03-04 Beskrivning av skolan Om skolan Näsvikens skola ligger 1.5 mil från Hudiksvall vid Södra Dellens södra del. Området erbjuder vacker natur med närhet till både skog
Som gående blir man luttrad
HORNSTULL Det är stor skillnad mellan cykelbanor och cykelfält. Mellan Ansgariegatan och Hornstull fungerar det och känns säkert och bra. Viveka, cyklist Som gående blir man luttrad Annelie passerar över
Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1
Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad
PM Trafik. Södra Årby. Tyréns - Arvid Gentele 1(13) Uppdragsnr: Rapportnr: Rev (): l tl t t\ut d i \T é T fik PM k t LGS d
1(13) PM Trafik Södra Årby 20111031 Tyréns - Arvid Gentele 2(13) Inledning En ny stadsdel, Södra Årby, planeras i anslutning till Läggesta station. Området omfattar bostäder, verksamheter och samhällsservice.
Riktlinjer för sommargågata och sommartorg
Riktlinjer för sommargågata och sommartorg Trafiknämnden initierade konceptet Levande Stockholm i budget 2016, för ett ökat stadsliv och trivsammare vistelsemiljöer. Trafikkontoret ska tillsammans med
Inkomna synpunkter till Trafikplanen
Inkomna synpunkter till Trafikplanen Mitt förslag är en fortsättning av gång och cykelvägen längs med Stenskogsvägen ända ut till Backagården Jag bor med min familj i Yxnaholma vi och många med oss skulle
Länk till presentationen som hölls: content/väg Esarps- by.pdf. Kontaktpersoner Esarps Bygdelags väggrupp:
Väg 798 genom Esarp Denna rapport är framtagen av Esarps Bygdelags väggrupp baserat på det bymöte som hölls 2010-12- 14 i Esarps Skola med anledning av samrådshandlingen från Trafikverket daterad 2010-11-
Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun
Korsningsutredning Färjestadsskolan Karlstads kommun Korsningsutredning Färjestadsskolan Ramböll Malmö Beställare: Karlstads kommun (Emma Rönnbäck) Uppdragsnummer: 1320038706 Datum: 2018-11-01 Utgåva:
Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.
Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,
TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ
PM TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ 2016-11-23 1 BAKGRUND Del av kvarteren Renen och Strömsör i Skellefteå centrum planeras för nya bostäder, kontor och parkeringshus, de rödmarkerade
Projektförslag. Skolhastighetsmätningar
Projektförslag Skolhastighetsmätningar Skolhastighetsmätningar Det är av yttersta vikt att hastigheten 30 km/h hålls utanför skolor. NTF Sörmland- Örebro län- Östergötland arbetar för att öka uppmärksamheten
Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg
Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en
Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping Källby
Bilaga 1b BARNKONSEKVENSANALYS Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping Källby Lidköping och Götene kommun, Västra Götalands län Enkät till elever på Källby Gård Skola 2013-05-29. Sammanställning av
Trafikutredning ny paviljong vid Stigslunds skola, Gävle
Gavlefastigheter Gävle kommun AB Trafikutredning ny paviljong vid Stigslunds skola, Gävle Falun 2015-04-09 Trafikutredning ny paviljong vid Stigslunds skola, Gävle Datum 2015-04-09 Uppdragsnummer 1320013183
ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla
ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla Bild 1 ot2 Människan är byggd för att röra på sig men samhället är planerad för att spara tid och pengar. Barn kan inte göra
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Berga... 2 2. Broby... 4 3. Haga - Björkbacken... 6 4. Mogata... 8 5. Ramunder... 10 6. S:t Anna... 12 7. Skönberga... 14 8. Västra Husby... 16 9. Östra Ryd... 18 1. Berga Sammanställning
Cykelbokslut.
Cykelbokslut 2017 www.skelleftea.se/cykelplan Älvsbackabron är en gång- och cykelbro i trä som invigdes 2011 Bakgrund Kommunfullmäktige godkände den 15 maj 2012 Cykelplan 2011 för Skellefteå kommun. Cykelplanen
Trafikutredning Fridhem, Tjörns kommun I samband med detaljplan Fridhem del av Hövik 5:1
Beställare: 471 80 SKÄRHAMN Beställarens representant: Kristina Stenström Konsult: Uppdragsledare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 104 23 38 Innehållsförteckning 1 Inledning...
Godkänt dokument - Louise Heimler, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr
INNEHÅLL Godkänt dokument - Louise Heimler, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, 2013-10-10, Dnr 2013-00709 1. INLEDNING...4 Bakgrund och syfte Metod, avgränsningar och beskrivning av området 2. BARN OCH FYSISK
PM om trafik för projekt Gångaren 1 0
[ [ Dubbelk licka här, välj bild] PM om trafik för projekt Gångaren 1 0 stockholm.se PM om Trafik för projekt Gångaren 10 är beställd av stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad Kontaktperson: Sanna Eveby/Niklas
Rävåsskolan. www.karlskoga.se. 16 GC-väg är en förkortning för gång- och cykelväg.
Rävåsskolan Karlskoga kommun har genomfört trafikmätningar vid Rävåsskolan som visat en årsvardagsdygnstrafik (Åvadt) på 2500. Trafikvolymerna består till största delen av lätta fordon, andelen tung trafik
Särö Väg- & Villaägareföreningar
Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin
Barnperspektivet Blackebergs nya studentbosta ders pa verkan pa barnen i omra det
Barnperspektivet Blackebergs nya studentbosta ders pa verkan pa barnen i omra det 2013-06-14 Skrivet av: Åsa Lindgren Sweco TransportSystem Sweco TransportSystem AB 1(6) Bakgrund I Blackeberg planeras
Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.
Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat
Trafikutredning. Rösparksområdet. Åmåls kommun Västra Götalands län 2015-01-15
Rösparksområdet 2 (11) Beställare Säffle kommun Teknik- och fritidsförvaltningen Säffle-Åmål Telefon: 0533-68 10 00 Niklas Ekberg, Gatuchef Konsult EQC Karlstad Telefon: 010-440 57 00 Stefan Lenberg, Uppdragsledare
När du ska korsa en gata
När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.
Att cykla i Stockholms innerstad. Redovisning av undersökning. 1. Gatu- och fastighetsnämnden godkänner redovisningen
GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2004-11-02 Handläggare: Krister Isaksson Region Innerstad Park- och gatubyrån Tel: 508 262 25 krister.isaksson@gfk.stockholm.se Dnr 02-322-3505:3 2004-10-11
Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.
SOLNA STAD Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-27 SID 1 (5) BUN/2013:647 TJÄNSTESKRIVELSE Riktlinjer för skolskjuts/elevresor inom förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasium och gymnasiesärskola.
FRIYTOR Riktlinjer - för Trelleborgs kommun skolor & förskolor
FRIYTOR Riktlinjer - för Trelleborgs kommun skolor & förskolor 2017-10-25 BAKGRUND Trelleborgs kommun har som befolkningsmål att öka till 50 000 invånare 2028 och fram tills dess finns det stora behov
TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018
2015-11-30 TRAFIKINVESTERINGSPROGRAM 2016-2018 Trafikinvestering från 2015, ny beläggning och belysning på gång- och cykelbana utmed Henrik Palmes allé. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida FÖRORD 2 1. TRAFIKINVESTERINGAR
Förslag till utformning av cykelöverfart
INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken
Handbok för cykelparkeringar i anslutning till kollektivtrafiken Beställare: Lars-Erik Pedersén, Västtrafik AB, Infra Konsult: Atkins Sverige AB Uppdrag: Uppdragsnummer - 2011284 Sökväg: www.vt-pool.com
TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING
PM TRAFIK, INRE HAMNEN NORRKÖPING 2017-06-02 Tyréns Norrköping Susanna Davidsson Anneli Bellinger GRANSKNING 2017-06-02 1 UPPDRAG Tyréns har på uppdrag av och i dialog med Norrköpings kommun, utrett möjlig
TRAFIKUTREDNING. Strömsbro skola
TRAFIKUTREDNING Strömsbro skola 2017-07-05 TRAFIKUTREDNING Strömsbro skola KUND Gavlefastigheter Gävle kommun AB KONSULT WSP Analys & Strategi 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 10 7225000
Tätortsupprustning Pajala
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Tätortsupprustning Pajala Pajala, Norrbottens län projektnummer 881028 Yta för bild eller mönster Trafikverket Postadress: Bo 809, 971 25 Luleå E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon:
PARKERINGSUTREDNING ICA SUPERMARKET SKÄRBLACKA
PM PARKERINGSUTREDNING ICA SUPERMARKET SKÄRBLACKA SLUTRAPPORT 2017-05-22 INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 3 2 NULÄGE... 3 3 BEDÖMNING... 4 3.1 ICAS BEHOV AV YTTERLIGARE PARKERING...4 3.2 YTTERLIGARE PARKERINGSBEHOV
Mobilitets- och parkeringsutredning för Rosendalsgatans förskola
Mobilitets- och parkeringsutredning för Rosendalsgatans förskola 2018-07-03 2018-07-03 Mobilitets- och parkeringsutredning framtagen av SBK i arbetet med detaljplan för 1174/15 Rosendalsgatans förskola
Stadens användning. Göteborgsförslag Max 30 km/h i hela Majorna
Tjänsteutlåtande Trafiknämnden 2018-11-06 Utfärdat 2018-09-12 Diarienummer 5542/17 Stadens användning Martina Fahlcrantz Telefon 031-368 26 53 E-post: martina.fahlcrantz@trafikkontoret.goteborg.se Göteborgsförslag
Gäller även dig med högt staket eller mur KLIPP HÄCKEN DU KAN RÄDDA LIV
Gäller även dig med högt staket eller mur KLIPP HÄCKEN DU KAN RÄDDA LIV SÄKER TRAFIK PÅ BOSTADSGATOR KRÄVER FRI SIKT I KORSNINGAR DU SOM HAR UTFART MOT GATA Vid utfarten ska du se till att mur, plank,
Sveriges bästa cykelstad
Miljöpartiets förslag för hur Uppsala kan bli Sveriges bästa cykelstad Att fler cyklar är bra för både människor och miljön. För en bråkdel av vad det kostar att bygga nya bilvägar kan satsningar på cykeltrafiken
Fysisk aktivitet, Barn & Unga
Hur påverkar den fysiska miljön barns rörelse och hur kan vi genom stadsplanering öka fysisk aktivitet? Seminarium: Fysisk aktivitet, Barn & Unga 24 april 2019 Göteborg Johan Faskunger Fil Dr Fysisk aktivitet
Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby
BARNKONSEKVENSANALYS Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby Lidköping och Götene kommuner, Västra Götalands län 2013-07-01 1 Titel:, Väg 44 förbifart Lidköping, delen Lidköping-Källby Dokumentslag:
Trafikutredning för Särö 1:477
Förvaltningen för Teknik 2017-12-18 Utges av December 2017 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Biltrafik... 8 2.2 Gång- och cykeltrafik... 9 2.3 Kollektivtrafik... 10 2.4 Parkering...
Kvarteret Vatthagen Trafik-PM
Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid
Trafikutredning TCR Oskarshamn
2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin
TRAFIKUTREDNING BUA TRAFIKUTREDNING, FÖRSKOLA BUA, VARBERGS KOMMUN UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av
TRAFIKUTREDNING BUA TRAFIKUTREDNING, FÖRSKOLA BUA, VARBERGS KOMMUN UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Joachim Jensen Fredrik Johnson Fredrik Johnson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och omfattning...3
Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen
Sida 1 (9) Syftet med Stockholms stads metod Integrerad barnkonsekvensanalys, är att kartlägga barnens perspektiv på utemiljön genom dialoger för att sedan formulera mål i projekten som ska bidra till
PM BARNKONSEKVENSER. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr
PM BARNKONSEKVENSER Detaljplan för förskola inom Blågull 1, Hässelby Villastad. Underlagsmaterial till planhandlingar avseende planförslagets påverkan på barn i området. 2016-10-19 Utförd av: Charlotta
Trafikutredning Ny vägdragning inom Skrea 2:39, Falkenberg
Beställare: FALKENBERGS KOMMUN Box 293 311 23 Falkenberg Beställarens representant: Sabina Uzelac Konsult: Uppdragsledare: Handläggare: Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Johanna Gervide Terese Salomonsson
Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de
Fö rbä tträd träfikmiljö Kvärnbergets rädhusömrä de Bakgrund Trafiksituationen i Kvarnbergets radhusområde har försämrats markant de senaste åren. Under en rad år har flera faktorer samverkat och höjt
Trafikutredning för Frillesås-Rya 1:216 & 1:132. Förvaltningen för Teknik
Trafikutredning för Frillesås-Rya 1:216 & 1:132 Förvaltningen för Teknik Utges av September 2018 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Lokalisering... 8 2.2 Vägsystemet... 9 2.3
Utredning av möjligheter för uppställning av busskur
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET 2018-12-20 KS 150 Dnr 9017/264.109 SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTET Utredning av möjligheter för uppställning av busskur Enligt beslut i kommunstyrelsen, Dnr. 9017/264.109 gavs samhällsbyggnadskontoret
FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT
FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,
TRAFIK PM - FÖRSKOLA BALINGSNÄS
TRAFIK PM - FÖRSKOLA BALINGSNÄS KONCEPT 2018-05-15 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 3 1.1 SYFTE OCH MÅL...3 2 NULÄGE... 4 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING...4 2.2 UPPTAGNINGSOMRÅDE...5 2.3 BESKRIVNING AV HÄMTNING
Skolvägsplan för XXX-skolan
2011-03-22 Skolvägsplan för XXX-skolan Innehåll Skolvägsplan... 3 Arbetssätt... 3 Arbetsgång... 3 Skolan... 4 Vi som tagit fram planen... 4 Resvanor... 5 Dagens resvanor... 5 Önskade resvanor... 5 Hur
HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD. Version 1.0
HÅLLBART RESANDE MED HJÄLP AV INDIKATORER FRÅN TRAST; TRAFIK FÖR EN ATTRAKTIV STAD Version 1.0 Ett verktyg för att underlätta att hållbart resande prioriteras i planeringen. November 2006 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Översiktskarta med kartbladsindelning
± Översiktskarta med kartbladsindelning 4. Älvkarleö 2. Uppsalavägen, Brobacken, del av Västanåvägen & Fisket 3. Västanåvägen 1. Östanåvägen, Brännmovägen & korsning väg 76/291 Copyright Lantmäteriverket
Barns skolväg 2009. Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun
Barns skolväg 2009 Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun Jenny Christensen & Lillemor Sanderberg Samordnare Kommunsamverkan Trafiksäkerhet &
Barnkonsekvensanalys Väg 57 Gnesta - E4
Väg 57 Gnesta - E4 Södertälje kommun, Stockholms Län Projektnummer: 107262 2014-03-14 Dokumenttitel: Skapat av: Sinna Broberg, Elin Miörner och Charlene Nilsson (praktikant) Dokumentdatum: 2014-03-14 Dokumenttyp:
ca 8 m Gatans bredd är ca 7 m. Om gatan är smalare ökas avståndet mellan lådorna. Om gatan är bredare kan avståndet minskas.
2005 Till Er som vill ställa ut blomlådor för en bättre trafiksäkerhet Blomlådor för ökad trafiksäkerhet startade som ett projekt i Luleå 1992. Då det visat sig ha en mycket god effekt har modellen spritt
20xx-xx-xx. Skolvägsplan för Malsta skolan
20xx-xx-xx Skolvägsplan för Malsta skolan Innehåll 1. Fakta om skolan 3 2. Vi som tagit fram planen 3 3. Resvanor 3 4, Skolvägen 4 5. Trafikmiljön vid skolan 4 6. Mål 5 7. Övergripande syfte 5 8. Insatser
Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun
Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria
Cykelvett. Cykla lagligt och säkert Tips och råd
Cykelvett Cykla lagligt och säkert Tips och råd Rätt utrustning Enligt lag måste en cykel ha: Ringklocka Broms I mörker måste cykeln också ha: Vit reflex och strålkastare med vitt eller gult ljus fram
SÄKRA SKOLVÄGAR FREDRIKA BREMERSKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Fredrika Bremerskolan, Uppsala kommun
SÄKRA SKOLVÄGAR FREDRIKA BREMERSKOLAN Inventering av skolvägar i anslutning till Fredrika Bremerskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Flygfoto över Fredrika Bremerskolan. INNEHÅLL Uppdraget...3
Häckar och buskage. Information om siktens betydelse för säkerheten på bostadsgator, och vad tomtägare kan göra för att förbättra den.
Häckar och buskage Information om siktens betydelse för säkerheten på bostadsgator, och vad tomtägare kan göra för att förbättra den. En tomt skall hållas i vårdat skick och skötas så att risken för olycksfall
Handläggare Datum Ärendebeteckning Samyar Ravanbakhsh Utred och inför hastighetssänkare i Rinkabyholm
Handläggare Datum Ärendebeteckning Samyar Ravanbakhsh 2018-08-06 2018-1070 Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag Ärende: Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att Samhällsbyggnadskontorets
Rev Inledning och bakgrund. Syfte och mål
2015-08-27 Rev. 2015-12-09 Inledning och bakgrund Inom Norrmalm har antalet barn i skolålder ökat markant de senaste åren och exploateringen av Hagastaden kommer att göra området än mer barntätt. För att
Trafikutredning till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA. September 2008
till fördjupad översiktsplan för KÅSEBERGA September 2008 Denna utredning har utförts under juni 2006 september 2008 av följande projektorganisation: Konsult Tyréns AB Tyrénshuset 205 19 MALMÖ Tel: 040-698
Kv. Päronet 2. Kompletterande handling - Trafik. Utredare. Therese Nyman Ann Storkitt Olga Hanelis
Kv. Päronet 2 Kompletterande handling - Trafik Utredare Therese Nyman Ann Storkitt Olga Hanelis 2016-01-13 Innehåll Kompletterande trafikutredning Kv. Päronet 2... 3 1. Bakgrund och syfte... 3 2. Kompletterande
PM - Trafik. Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan Uppdragsnummer: Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson.
1(9) PM - Trafik Bilaga till Hemavan Björkfors Detaljplan 2012 2013-01-25 Uppdragsnummer: 226443 Uppdragsansvarig: Mikael Yngvesson Handläggare Kvalitetsgranskning Rune Karlberg 010-452 24 91 Mikael Yngvesson
Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från Malte Sigemalm (S).
Lotten Backström Trafikplanering 08-508 262 15 lotten.backstrom@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-05-20 Trafikantsäkerheten vid Högdalens tunnelbanestation. Svar på skrivelse från
FRÅGOR OM FARTKOLLAREN
FRÅGOR OM FARTKOLLAREN Din bil förses med en fartkollare som informerar Dig om Du överskrider hastighetsgränsen på vissa sträckor. Besvara nedanstående frågor om hur Du tror att det kommer att fungerar
Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012
Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012 I inventeringsarbetet har tekniska förvaltningen och bildningsförvaltningen bett alla rektorer om hjälp att nå ut till samtliga klasslärare i årskurserna
Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen
LULEÅ KOMMUN Tekniska nämnden 2009 08 27 89 261 Tekniska nämndens arbetsutskott 2009 08 13 153 373 Dnr 2007/257.511 Höga hastigheter på gång /cykelbana genom V Skurholmen Ärendebeskrivning Skurholmsgatans
Karta 5. Busshålplatser inom förstudieområdet. Väg 56 Katrineholm-Bie Förstudie 15 BIE STRÄNGSTORP Meters KATRINEHOLM
N BIE Lundsjön 677 677 Hissjö Övre Malmen Nordankärr STRÄNGSTORP Mellan Malmen Vallmotorp Nedre Malmen Lilla Näsnaren Näsnaren 0 250500 1 000 1 500 2 000 Meters KATRINEHOLM 55 Teckenförklaring Teckenförklaring
Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister
Åtgärdsvalsstudie väg 282 resultat övning 1 vad fungerar idag och dagens brister Vad som fungerar idag Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Grupp 4 Turtäthet för busstrafiken Effektiv busstrafik med mera genom att
TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD
PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986
Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan
Trygghetsvandring mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan Inledning Trygghetsvandringen genomfördes måndag 31 maj mellan Sommarhemsskolan och Äsperödsskolan. Deltog gjorde sex elever som representerade
Trafikutredning för Gällinge Skår 2:1. Förvaltningen för Teknik
Förvaltningen för Teknik December 2016 Utges av i december 2016 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 5 2 Nulägesbeskrivning 6 2.1 Biltrafik... 6 2.2 Gång- och cykeltrafik... 8 2.3 Parkering... 10 3 Planförslag
Planens syfte. Trafiksäkerhet. Planerade åtgärder. Bymiljöväg. Cykelpassage
Gång- och cykelplan för Ockelbo kommun... 2 Förklaringar.... 2 Planens syfte Gång- och cykelplanen ska användas som underlag för kommande översikts- och detaljplaneläggning samt infrastrukturplanering.
Inledning. Stureby 2010-10-19
Stureby 2010-10-19 Sturebyskolans Föräldraforum lämnar härmed synpunkter gällande planförslag om nybygget på del av Örby 4:1 område vid kv. tummaren Bäckaskiftet. Diarienummer 2008-14804. Inledning Dagens
Busshållplatserna och tågens plattformar är viktiga målpunkter som ska var lätta att hitta och trygga att uppehålla sig på.
Resecentrum är den viktigaste noden för kommunikation i Uppsala. Här möts tåg, buss, cykel och gångtrafik. I resecentrums förlängning ingår även Vretgränd och Kungsgatan på den västra sidan och Stationsgatan
DIALOG ENEBYBERGSVÄGEN. Sammanställning av inkomna synpunkter i samband med dialogmöte
DIALOG ENEBYBERGSVÄGEN Sammanställning av inkomna synpunkter i samband med dialogmöte 2016-01-21 Kontaktpersoner Jonas Frejd, Projektledare, Danderyd kommun Martin Wernersson, Planarkitekt, Danderyd kommun
Cykelpassager och Cykelöverfarter
Cykelpassager och Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner
Trafikutredning för Åsa 4:144 m.fl. Förvaltningen för Teknik
Förvaltningen för Teknik Mars 2018 Utges av Mars 2018 Innehåll 1 Bakgrund och syfte 7 2 Nulägesbeskrivning 8 2.1 Lokalisering... 8 2.2 Vägsystemet... 8 2.3 Förutsättningar för gångtrafikanter och cyklister...
VÅRDBOENDE HASSELUDDEN - TRAFIKUTREDNING
PM VÅRDBOENDE HASSELUDDEN - TRAFIKUTREDNING SLUTRAPPORT 2017-05-15 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(8) 1 BAKGRUND
TRAFIKUTREDNING Stenungsunds Montessoriskola/förskola
TRAFIKUTREDNING Stenungsunds Montessoriskola/förskola Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 www.sweco.se Sweco Infrastructure AB Org.nr 556507-0868
Översiktlig trafikutredning Brämhult. 1. Bakgrund och syfte. 2. Utredningsområde
8-04-06 Översiktlig trafikutredning Brämhult 1. Bakgrund och syfte Borås stad har tagit fram ett förslag till detaljplan som möjliggör utbyggnad av 100 bostäder samt utvidgning av befintlig förskoleverksamhet
SÄKRA SKOLVÄGAR BERGASKOLAN. Inventering av skolvägar i anslutning till Bergaskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING
SÄKRA SKOLVÄGAR BERGASKOLAN Inventering av skolvägar i anslutning till Bergaskolan, Uppsala kommun KONTORET FÖR SAMHÄLLSUTVECKLING Flygfoto över Bergaskolan. INNEHÅLL Uppdraget...3 Syfte och mål...3 Genomförande...3