PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2011

Transkript

1 PM-ämnen T6 Innehåll Förvaltningsrätt grupp 1 och s. 2 Förvaltningsrätt grupp 3.s. 3 Förvaltningsrätt grupp 4 och 6...s. 4 Förvaltningsrätt grupp 5.s. 5 IP-rätt grupp 7 s. 6 EU-rätt grupp 8, 9 och 10...s. 7 Folkrätt grupp 11 och s. 8 1

2 Förvaltningsrätt grupp 1 och 2 1. Skadestånd vid lång handläggningstid hos myndighet 2. Begreppet myndighetsutövning i stöpsleven en analys av gällande rätt och förslagen i SOU 2010:29 En ny förvaltningslag 3. Nytt beslut i samma ärende i första instans en analys av rättelse och omprövning enligt dagens system och förslagen i SOU 2010:29 En ny förvaltningslag 4. Övervakningskameror i skolor 5. Möjligheterna att överklaga förvaltningsbeslut och artikel 6 Europakonventionen 6. Omhändertagande för allmän ordningsstörning och Europakonventionen 7. Meddelarskyddet i polisens verksamhet en problemanalys 8. Brottsbekämpande myndigheters tillgång till varandras register 9. Jävssituationer i den kommunala skolan respektive friskolan. Hur löses sådana problem rättsligt? 10. Offentlighetsprincipen i europarättslig belysning 2

3 Förvaltningsrätt grupp 3 1. Medborgartalan i EU-rätten och den svenska kommunalrätten 2. Insyn i kommunala bolag 3. Styrning och kontroll av kommunal verksamhet i självstyrelseperspektiv innebär nyheterna i RF några ändringar? 4. Allmännyttiga kommunala bostadsföretag en särreglerad verksamhet. Om för- och nackdelar i ett rättsligt jämförande perspektiv. 5. Offentlig upphandling ett problem eller en möjlighet? 6. Självständiga lärosäten eller högskolor i myndighetsform en rättslig analys från studentperspektiv (SOU 2008:104/Prop. 2009/10:149) 7. Friskolor och fritt vårdval nya system för att driva verksamhet med allmänna medel. En jämförelse med entreprenaddrift 8. Förtroendevald ledamot respektive anställd befattningshavare - olika system och roller för beslutsfattare på kommunal respektive statlig nivå i förvaltningen. En jämförande analys med bl.a. ansvarsperspektiv 9. Förvaltningsrättsliga sanktionssystem avseende enskilda företag, en jämförelse mellan PBL, MB och skollagen 10. Den nya kommunikationsteknikens intåg i myndigheterna och förfarandet i förvaltningsärendena kommer formerna för ärendehandläggning och beslutsfattande att ändras ifråga om bl.a. muntlighet och skriftlighet? En analys från rättssäkerhetssynpunkt. 3

4 Förvaltningsrätt grupp 4 och 6 1. Villkor eller handel? Om villkor för utsläpp av koldioxid m.m. i tillstånd till miljöfarlig verksamhet och handeln med utsläppsrätter. 2. Regeringsprövning av järnvägar. Motstående intressens möjligheter att påverka prövningen och att klaga. 3. Ansvaret för efterbehandling av förorenad mark och frågan om retroaktiv lagstiftning. 4. Export av kylskåp. Vad är avfall? 5. Miljökvalitet och EUrätt. Om enskildas möjligheter att med stöd av miljökvalitetsnormer få till stånd en bättre luftkvalitet i sin närmiljö. 6. Kommunerna och strandskyddet. Om kommunalt självstyre å ena sidan och kravet på lagstiftningens genomslag å den andra. 7. Genomförande av nationella miljömål och kommunalt självbestämmande i fysisk planering. Hur hanteras konflikterna? 8. Ansvaret för dokumentation av kemikalier som används i industriella processer, t.ex. i en stor massaindustri. Tillståndsprövning enligt miljöbalken. 9. Förelägganden enligt miljöbalken. Möjligheter och begränsningar vid kommunala miljönämnders maktutövande mot enskilda. 10. Proportionalitet och riksdagens miljömål. Om skyddsvärda vattenmiljöer och prövningen enligt miljöbalken av enskilda avloppsanläggningar. 4

5 Förvaltningsrätt grupp 5 1. Unionsmedborgarskapets betydelse för rätten till socialt bistånd 2. Tvångsvården och rättssäkerheten 3. Uppehållstillstånd till följd av anknytning 4. Barns sekretesskydd 5. Dröjsmålstalan 6. Medborgarskapets betydelse för rätt till sjukvård och social trygghet 7. Tvångsvård i Europarättslig belysning 8. Kontroll av enskilda hem för vård och boende enligt socialtjänstlagen en analys från ett säkerhets- och rättssäkerhetsperspektiv 9. Barnets bästa i social- och utlänningslagstiftning 10. Rättssäkerhetsgarantier i lagen om psykiatrisk tvångsvård 5

6 Internationell privat- och processrätt grupp 7 1. När Rom II-förordningen ska reformeras hur bör en lagvalsregel för intrång i privatlivet och förtal formuleras? 2. En analys av skillnaderna mellan artikel 7.1 Romkonventionen och artikel 9.3 Rom I-förordningen. 3. Fastställande av tillämplig materiell rätt i skiljeförfarande. 4. Tillämplig lag på underhållsförpliktelser en jämförelse mellan 2007 års Haagprotokoll och svensk rätt 5. Tillämpning av utländsk rätt ex officio eller endast på begäran av part? 6. En analys av art 5 (1) Bryssel I-förordningen. 7. Bör exekvaturförfarandet avskaffas vid Bryssel I-förordningens kommande revision? 8. Om litispendens-regeln i Bryssel I-förordningen. 9. Skyddet för olovligen bortförda (kvarhållna) barn enligt den nya Bryssel II-förordningen. 10. I vad mån finns det utrymme för en autonom svensk IDL när EU:s nya arvsförordning antas? 6

7 EU-rätt grupp 8, 9 och Principen om ömsesidigt erkännande inom det straffrättsliga samarbetet 2. Lissabonfördraget och nationella parlament 3. Rättighetsstadgans förhållande till EKMR 4. Förhandsavgöranden och svenska domstolar 5. Rätten till ett effektivt rättsligt skydd 6. Fri rörlighet för patienter 7. Rätten till studiestöd för unionsmedborgare, arbetstagare och deras familjemedlemmar 8. Fri rörlighet för personer och rent interna situationer 9. Triangulär direkt effekt av direktiv 10. Statsskadestånd i ljuset av Laval-domen 7

8 Folkrätt grupp 11 och Självförsvar en tolkning av art. 51 FN-stadgan. 2. Statssuveräniteten ett hinder för humanitär assistans vid krissituationer? 3. Bör humanitär intervention vara tillåten? 4. Fredsbevarande uppdrag igår och idag skillnader och likheter. 5. Säkerhetsrådets tillämpning av kapitel VII i FN-stadgan. 6. FN:s befogenheter och möjligheter att hantera tvister som inte utgör reella fredshot, fredsbrott eller aggressionshandlingar. 7. Internationella brottmålsdomstolar ett effektivt sätt att skipa rättvisa? 8. Folkrättsliga möjligheter att bekämpa olika former av terrorism. 9. Regionala eller globala MR-system är något effektivare än det andra? 10. Var bör huvudansvaret för tviste- och konflikthantering ligga hos regionala organisationer eller FN? 8