Äldrenämnden. Verksamhetsberättelse Sociala nämndernas förvaltning Västerås

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2016 Sociala nämndernas förvaltning Västerås Jan Bäversten

2 Innehållsförteckning 1. Nämndens ansvarsområde Sammanfattning VIKTIGA HÄNDELSER VÄSENTLIGA IAKTTAGELSER FRÅN STYRKORT SAMMANFATTANDE ANALYS AV EKONOMISK UTVECKLING Styrkort KUND KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: Alla enskilda är trygga i sin vardag KVALITET KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: Handläggningen är rättsäker KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: Alla enskilda är delaktiga EKONOMI KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: Hålla given budgetram KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: Verksamheten är kostnadseffektiv Verksamhet GEMENSAM VERKSAMHET Viktiga händelser Systematiskt kvalitetsarbete Ekonomi och verksamhetsmått FÖREBYGGANDE INSATSER Viktiga händelser STÖD I ORDINÄRT BOENDE Viktiga händelser Ekonomi och verksamhetsmått Analys SÄRSKILDA BOENDEN Viktiga händelser Ekonomi och verksamhetsmått Analys Bilagor 1. Utfall och budget per verksamhet 2

3 2. Verksamhetsmått 3. Följekort 4. Återrapportering internkontroll 3

4 1. Nämndens ansvarsområde ansvarar för insatser till personer som har fyllt 65 år och arbetet styrs främst av socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Nämnden ska underlätta för den enskilde att bo kvar i sitt ordinära boende. Om den enskilde har omfattande omvårdnadsbehov eller är otrygg, trots stödinsatser i sitt ordinära boende, kan särskilt boende erbjudas. Nämndens verksamhetsområden är: Stöd i ordinärt boende (hemtjänst och hemsjukvård) Särskilt boende inkl. korttidsplatser Särskilt boende för personer yngre än 65 år Förebyggande verksamhet, ex. anhörigstöd Mötesplatser Dagverksamhet Bostadsanpassningsbidrag Ekonomisk fördelning har ekonomiskt ansvar för all hemtjänst och hemsjukvård. Nämnden för personer med funktionsnedsättning har ekonomiskt ansvar för allt boendestöd enligt SoL. 2. Sammanfattning 2.1. Viktiga händelser Ett par nämndinitiativ innebar utredningsarbeten av bl.a. riktlinjer för biståndsbedömning, förfrågningsunderlag enligt LOV, ersättningar, avgifter, hemrehabilitering och boendeprocess. Utredningsarbetet påverkar flera ansvarsområden inom förvaltningen. Resultatet har inverkan på äldrenämndens nuvarande och kommande verksamhet. Stöd i ordinärt boende Några av resultaten av nämndinitiativen blev att hemtjänst och hemsjukvård integreras, fler leverantörer kan vara icke-vals alternativ, ersättningsmodellen ändras och ett 2-årigt projekt för intensiv hemrehabilitering startar. En modell för beräkning av tidsåtgång för hemtjänstinsatser infördes. Mallen tar hänsyn till samordningseffekter vid beslut om fler insatser vid samma besök och bidrar till en mer enhetlig tidsättning i beställningarna till utförarna. 4

5 Funktionsupphandling gjordes inför utbyte av analoga trygghetslarm till digitala i ordinärt boende. Vid årsskiftet var alla larm (2 300) utbytta. I samband med bytet övertog kommunen ansvaret för kommunikationen mellan larm, larmcentral och individ. På uppdrag av Kommunstyrelsen har ett samarbete inletts mellan förvaltningen och Barn- och ungdomsförvaltningen om att utvidga möjligheten för äldre att äta lunch i fler skolor i stadsdelar där restauranger eller servicehus inte finns. Särskilt boende En funktionsupphandling av trygghetslarm i särskilt boende gjordes i samarbete med fastighetskontoret. Upphandlingen överklagades vilket innebär förskjutning av utbyte av gamla larm. Projektet Välfärdsteknologi i särskilda boenden förlängdes. Inriktning 2017 blir implementering av erfarenheter; teknik, metoder och miljö i flera särskilda boenden. Fastighetskontoret fick i uppdrag att projektera för flera nya äldreboenden samt ombyggnation, omfattande lägenheter. har uttalat sig positiv till att trygghetsboenden byggs. Projektet INNOVERSUM (INNOVationsfrämjande modell för ERSättning) slutrapporterades i december. Förvaltningen ska återkomma med förslag där ersättningsmodellen prövas. Statliga stimulansmedel till ökad bemanning och kunskapssatsning erhölls. Myndighetsutövning IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) har genomfört en granskning av myndighetsutövningen. IVO konstaterade att enskilda personers rätt att ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen inte begränsades och att nämndens riktlinjer var kända av biståndshandläggarna. Under året inkom totalt 56 domar, varav nämndens beslut fastställdes i 53 fall. 5

6 2.2. Väsentliga iakttagelser från styrkort Av besparingsskäl beslutade äldrenämnden under året att inte göra en totalundersökning av kundnöjdheten utifrån nämndens styrkort. Däremot kunde resultaten för några av äldrenämndens indikatorer hämtas från Socialstyrelsens undersökning Så tycker de äldre om äldreomsorgen Svarsfrekvensen i Västerås var för ordinärt boende 69 % och för särskilt boende 64 %. Stöd i ordinärt boende Kund: Den kritiska framgångsfaktorn att Alla enskilda är trygga i sin vardag visar enligt Socialstyrelsens enkät att 85 % upplever sig trygga. Indikatorn att i förväg meddelade förseningar eller byte av personal, visar att ca 75 % (styrtal 100 %) blev det. Indikatorn att trygghetslarmen har modern teknik visar att alla har det (styrtal 100 %). Kvalitet: Den kritiska framgångsfaktorn att Alla enskilda är delaktiga visar att 91 % upplever sig delaktiga. Indikatorn om nöjdheten i sin helhet, visar att 91 % var nöjd (styrtal 90 %). Indikatorn om uppföljning av biståndsbeslut efter utskrivning från vårdinstans inom 3-5 veckor, visar resultatet 90 % (styrtal 100 %). Indikatorn om att omfattningen på nya biståndsbeslut ligger inom riktlinjen, visar ett resultat på % (styrtal 90 %). Särskilt boende Kund Den kritiska framgångsfaktorn att Alla enskilda är trygga i sin vardag visar enligt Socialstyrelsens enkät att 88 % upplever sig trygga. Indikatorn att i förväg meddelade förseningar eller byte av personal, visar att cirka 49 % (styrtal 100 %) blev det. Kvalitet Den kritiska framgångsfaktorn att Alla enskilda är delaktiga visar att 79 % upplever sig delaktiga. Indikatorn om nöjdheten i sin helhet, visar att 83 % var nöjda (styrtal 90 %). 6

7 2.3. Sammanfattande analys av ekonomisk utveckling Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Gemensamt 65,0 73,4 71,5-1,9 Förebyggande vht/socialt nätverk 31,9 32,6 33,3 0,8 Stöd i ordinärt boende 642,8 628,4 564,7-63,7 Särskilda boenden 650,3 672,7 675,0 2,3 Totalt 1 390, , ,6-62,5 Huvuddelen (-62,1 mnkr) av budgetunderskottet avser hemtjänst i ordinärt boende, vilket utgör en del av budgetposten stöd i ordinärt boende i tabellen ovan. Hemtjänst i ordinärt boende: Nettokostnaden jämfört med 2015 har minskat med 22,2 mnkr (4,8 %), från 463,3 till 441,0 mnkr. Antalet utförda hemtjänsttimmar jämfört med 2015 har minskat med (7,2 %), från till Skillnaden jämfört med kostnaden avser främst prisuppräkning. Antalet utförda hemtjänsttimmar i januari 2016 var jämfört med januari ,9 %. Samma värde avseende december 2016 var -13,2 %. Det betyder att minskningstakten har accelererat kraftigt under året. Det tydliga trendbrottet avseende utförda timmar och därmed kostnader under 2016 är en följd av ett åtgärdsprogram beslutat av nämnden. Planering och budget för 2017 bygger på en fortsatt minskning av antalet utförda timmar, dock inte i samma takt som under

8 3. Styrkort beslutade i september om reviderade styrkort. Skälen till föreslagna justeringar var att tydliggöra layouten, öka mätbarheten, klargöra vad som var indikator respektive styrtal, samt uttala att styrtal finns för alla indikatorer. Resultaten för några av indikatorerna är hämtade från Socialstyrelsens nationella undersökning Så tycker de äldre om äldreomsorgen För hemtjänsten i Västerås svarade personer och är 69 % av de tillfrågade. Av de svarande var 68 % kvinnor och 32 % män. 30 % var år och 70 % 80 år eller äldre. För särskilt boende i Västerås svarade 949 personer och är 64 % av de tillfrågade. Av de svarande var 70 % kvinnor och 30 % män. 22 % var år och 78 % var 80 år och äldre. Där resultat inte finns från den nationella undersökningen, kommenteras det under respektive tabell med stöd av utförarnas verksamhetsberättelser för En form av uppföljning gjordes i slutet av året och riktades till utförarna. Uppföljningen avsåg främst att spegla utförarnas arbete med att leda verksamheterna i linje med vissa av styrkorten, samt att fånga utvecklingsområden. Mötesplatsernas arbete för måltider och delaktighet, redovisas i kommentarerna nedanför respektive tabell och är hämtade från mötesplatsernas verksamhetsberättelser. Mötesplatserna gäller de fristående samt de vars uppdrag gäller hela staden, landsbygd eller kommundel. 8

9 3.1. Kund Det övergripande målet för staden är: Vi har nöjda kunder och invånare KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: ALLA ENSKILDA ÄR TRYGGA I SIN VARDAG Indikatorer Styrtal Resultat Enskilda med hemtjänst i ordinärt boende och servicehus, blir i god tid meddelade förseningar som är mer än 15 min. Enskilda med hemtjänst i ordinärt boende och servicehus, blir i god tid meddelade byte av personal minst 30 min i förväg. Biståndshandläggarna är tillgängliga. Trygghetslarm i ordinärt boende har modern teknik. Individer i ordinärt boende som beviljats trygghetslarm har digitala larm med god driftsäkerhet och ständig funktionsövervakning. 100 % Hemtjänst 76 % Särskilt boende 49 % 100 % Hemtjänst 76 % 95 % av de som söker kontakt med biståndshandläggare, ska få återkoppling senast nästkommande vardag. Teknikskiftet är till 100 % genomfört till årsskiftet % av trygghetslarmen i ordinärt boende är digitala till årsskiftet personer i såväl ordinärt som särskilt boende, har annan välfärdsteknologi än trygghetslarm i slutet av Särskilt boende 49 % Se kommentar 100 % 100 % 97 st. ordinärt boende Särskilt boende - Indikator- enskilda blir meddelade förseningar och byte av personal: alla hemtjänstutförare uppger att man kontaktar kund vid förändringar och det kan då gälla både förseningar och byte av personal. Sättet att meddela kan se olika ut 9

10 beroende på vilken typ av förändring det är och överenskommelsen med kunden. Vanligast är att meddelar per telefon. Större förändringar meddelar vissa utförare både per telefon, vid besök och i skrift. Styrtal om Kontakt med biståndshandläggare: Biståndshandläggare går igenom Flexite 2 gånger per dag. Målsättningen är att en kontakt tas senast dagen därpå. Under hösten började handläggarna med telefontid en halv timme per dag. Kontaktcenters statistik för 2016 visar totalt ärenden. 48 % av dem hanterades på biståndsenheten. Ärendena gällde främst hjälp i hemmet och boende/bostad. Styrtal om välfärdsteknologi: Antalet aktiva användare av välfärdsteknologi (e-hemtjänst) var 97 stycken. Sedan e-hemtjänstens start har över 200 biståndsbeslut fattats om välfärdsteknologi. Fortlöpande sker en omsättning ex. pga. flytt till särskilt boende. Vissa av hemtjänstutförarna har kunder med e- hemtjänst, andra inte. De två största utförarna har också flest e-hemtjänst kunder. Beträffande särskilt boende har ingen kartläggning genomförts under året Kvalitet Det övergripande målet för staden är: Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: HANDLÄGGNINGEN ÄR RÄTTSÄKER Indikator Styrtal Resultat Biståndsbeslut om hemtjänst följs upp. Biståndsbesluten följer gällande riktlinjer. 75 % av hemtjänstbesluten som är på mer än 50 timmar/månad, följs upp minst 1 gång per år. Efter utskrivning från vårdinstans följs alla de hemtjänstbesluten upp inom 3-5 veckor. 90 % av samtliga nya beslut ligger inom riktlinjen. 499 st. 90 % % Se kommentar 10

11 Styrtal om uppföljning av hemtjänstbeslut: under året gjordes 499 faktiska uppföljningar. Totalt hanterades 748 uppföljningsärenden av biståndshandläggarna. Drygt 250 beslut som var planerade att följas upp, uppföljdes inte pga. ex. återinskrivning på sjukhus eller flytt till särskilt boende. Antal biståndsbeslut där beställd tid var 50 timmar eller mer, uppgick per 31/12 till 650 st. Styrtal om uppföljning av biståndsbeslut till personer utskrivna från vårdinstans: 90 % av alla beslut till personer som skrevs ut från vårdinstans följdes upp minst 1 gång inom 3-5 veckor. Styrtal om att samtliga nya beslut ligger inom riktlinjen: vid uppföljningen fokuserades på vissa insatser som nämnden har uttalat vägledande tidsramar för och med stor inverkan på volymer och kostnader. Tidsperioden för granskningen utgick från november och december. Granskade insatser är aktivitet avlösning, ledsagning och tillredning måltider. Mellan % av den beställda tiden för insatserna i november och december 2016 ligger inom ramen för riktlinjernas tidsomfattning KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: ALLA ENSKILDA ÄR DELAKTIGA Indikator Styrtal Resultat Den enskilde kan påverka vad och var man äter. Det finns minst två olika maträtter att välja mellan (särskilt boende). 100 % av de enskilda kan påverka var de äter sin mat (särskilt boende). 100 % av de enskilda kan påverka varifrån matlådan köps (ordinärt boende). Två tredjedelar av särskilda boenden erbjuder två olika maträtter. Samtlig utförare uppger att man är lyhörd för var den enskilde vill äta, att man frågar. Ca 80 % av hemtjänstutförarna har samarbete med restaurang /servicehus. Se not. Den enskilde är nöjd med hemtjänst/ särskilt boende i sin helhet. 90 % 91 % hemtjänst 83 % särskilt boende 11

12 Särskilt boende Socialstyrelsens undersökning visar att 70 % av de som bor på särskilt boende i Västerås är nöjda med hur maten smakar. (Riket 76 %) 68 % tycker att måltiden är en trevlig stund på dagen. (Riket 70 %) Flera utförare som inte har två eller flera rätter, uppger att de kan erbjuda alternativ om den enskilde inte vill ha den rätt som står på menyn. Matlådan i ordinärt boende Av 13 hemtjänstutförare hade tre ingen kund med beviljad matlåda och inget samarbete med restaurang eller servicehus. I övrigt fanns en samverkan mellan köken på särskilda boenden, restaurang eller landstingets kök. Måltiden på mötesplatserna På alla mötesplatserna är någon form av måltid en central del i de återkommande aktiviteterna. Vissa har utvecklat den till att bli ett större evenemang och väl känt bland besökarna. Alla mötesplatser anordnar en daglig- veckovis eller månadsvis gemensam lunch och café. På några mötesplatser anordnas middag på kvällstid regelbundet. Nedan följer en sammanställning av olika måltidssammankomster: måltider utifrån traditioner, högtider och teman, sopplunch, grillning, matgrupper, måltidsträffar mellan förskola och mötesplats, pubkväll, matservering med underhållning, musikcaféer, måltidens dag, kulturpub och V75 kväll. Nöjdheten och delaktigheten på mötesplatserna Alla mötesplatserna jobbar med någon form av möten för delaktighet och vissa har utvecklat den i en väl etablerad form. Delaktigheten kännetecknas av deras olika sätt att möta besökarnas önskemål och synpunker och göra dem delaktiga. Delaktigheten syns genom följande: brukarråd, medborgarråd, idéforum, kundens röst och gemensamhetsrådet. Annat sätt för delaktighet är föreningslivets närvaro på mötesplatsen, samverkan med kyrkan, väntjänst, frivilligas engagemang i aktiviteterna, att vårdpersonalen upplyser om dagens aktiviteter på mötesplatsen. Några mötesplatser ger besökarna bekräftelse på deras engagemang och vilja till delaktighet, genom att ge dem ansvar för vissa saker i verksamheten, samt samverka med nyckelpersoner i pensionärsföreningarna. 12

13 3.3. Ekonomi Det övergripande målet för staden är: Vi har ekonomi i balans KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: HÅLLA GIVEN BUDGETRAM Indikatorer Budget jämförs med utfall och prognos Nämnden fattar beslut som är ekonomiskt hållbara på sikt. Resultat Nämndens utfall för 2016 var 62,5 mkr högre än budgetramen. Nämnden har under 2016 fattat ett antal beslut i syfte att skapa en ekonomi i balans KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER: VERKSAMHETEN ÄR KOSTNADSEFFEKTIV Indikatorer Styrtal Resultat Jämföra med jämförbara kommuner inom olika verksamhetsområden Jämföra med jämförbara kommuner inom olika verksamhetsområden Standardkostnad för 2015 var 0,6 % lägre än vad strukturen motiverar. Under 2015 bedrev Västerås äldreomsorgen till en kostnad som låg 0,6 % lägre än vad strukturen motiverar, vilket är bra. Det har dock skett en markant försämring de senaste åren (2012: -10,4 %, 2013: -5,7 %, 2014: -2,8 %). Jämfört med liknande kommuner som Västerås, är det bara Linköping som hade en lägre standardkostnad

14 Jämförelse andra kommuner % Avvikelse från standardkostnaden för äldreomsorgen Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. 4. Verksamhet 4.1. Gemensam verksamhet Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet VIKTIGA HÄNDELSER består av ordförande, Solveig Nilsson, 8 ledamöter och 9 ersättare. Under 2016 hade nämnden 11 nämndssammanträden och 11 arbetsutskott. hade två planeringsdagar under våren 2016 för att diskutera planeringsförutsättningar de kommande åren. Fokus var att arbeta med åtgärder för att få en budget i balans. 14

15 IT-stöd/verksamhetssystem I verksamhetssystemet Pulsen Combine har en integration från ersättningsmodulen till ekonomisystemet byggts, vilket gör att hela processen i systemet är automatiserat och minimalt med administrativt arbete görs manuellt när det gäller ersättningar och avgifter. En integration har också byggts mot det nya trygghetslarmssystemet som gör att information inte behöver registreras manuellt på samma sätt som tidigare. Flera utbildningsfilmer och manualer för användarna i Combine har tagits fram tillsammans med Västerås vård och omsorg för att öka kvalitén. I verksamhetssystemet Procapita HSL har flera förbättringar gjorts så som mallar för att användaren ska kunna jobba mer effektivt i systemet, varningar för öppnande av dubbel journal och stödtexter att klicka ner till rubriker i Hälso- och sjukvårdsenhetens journal. Fortsatt införande av Att Göra Lista samt arbetssätt med den. Våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och ett allvarligt brott. Nämnda typ av våld är också ett av de allvarligaste sätten att motverka jämställdhet. Under 2016 har därför en handlingsplan för kvinnofrid och mot våld i nära relationer utarbetats. Handlingsplanen beslutades av äldrenämnden i slutet av året. MISTEL Inom ramen för ett treårigt innovationsprojekt har verksamheten Mötesplats för Innovation i Samverkan TEstbädd för Livskvalitet (MISTEL) utvecklats. Syftet med MISTEL är att stimulera utvecklingen av fler innovationer som kan bidra till ett självständigt och gott liv hos äldre och personer med funktionsnedsättning. Under 2016 har MISTEL fortsatt att utveckla sin verksamhet och bl.a. tagit fram en modell för att verksamheten till viss del ska kunna bli avgiftsfinansierad. Därutöver har MISTEL påbörjat ett arbete med att fånga upp vård- och omsorgsverksamhets behov av nya lösningar för att kunna marknadsföra dem mot innovatörer. Från och med 1 mars 2017 kommer MISTEL att permanentas. Demensteamet Demensteamet arbetar för att öka kunskapen hos personal som arbetar för personer med demenssjukdom. Under 2016 har Demensteamet fortsatt att utbilda personal i att tillämpa det arbetssätt som följer av kvalitetsregistret för beteendemässiga och psykiska 15

16 symptom vid demens (BPSD-registret). Demensteamet har också gett stöd för implementering av arbetssättet på samtliga servicehus och äldreboenden, t.ex. i form av verksamhetsbesök och inspirationstillfällen. Mobilt arbetssätt Det finns en statlig ambition att landets kommuner ska utveckla ett mobilt arbetssätt inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Därför genomför Sociala nämndernas förvaltning ett projekt som syftar till att implementera ett mobilt arbetssätt i verksamheterna. Under 2016 har projektet omfattat personal i särskilt boende och hemsjukvården, samt biståndshandläggare för äldre och funktionsnedsättning. En plan håller också på att tas fram för hur implementering av arbetssättet ska ske i ytterligare verksamheter. Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) MKHV är en av verksamhetsdelarna som ingår i Samhällskontraktet. Syftet är att stödja kompetensutveckling, forskning, verksamhetsförlagd utbildning mm inom de två kommunernas samlade socialtjänst och vård och omsorg, samt de två landstingen. Nämnden har under några år medfinansierat en doktorandtjänst, där forskningen handlar om kommunikationsteknik i äldre och deras anhörigas dagliga liv. Avtalet förlängdes med 6 månader och avslutas i juni Verksamhetstöd till föreningar Föreningsbidrag beviljades till 39 föreningar och till ett sammantaget belopp på ca 1,8 mnkr. Medlemsbidrag beviljades till 23 föreningar och uppgick till ca kr. För projektbidrag och arrangemangsstöd avsattes cirka kr. LÖK:en (Lokal ÖverensKommelse) I december beslutade Kommunstyrelsen att anta en reviderad handlingsplan för genomförande av den lokala överenskommelsen mellan Västerås stad och civilsamhället Beslut fattades också att en årlig återkoppling ska göras till Kommunstyrelsen utifrån arbetet med organisationerna och föreningarna. Seniordagen arrangerade den 18 oktober Seniordagen för nittonde gången. Seniordagen genomfördes med ett folkhälsoperspektiv med föreläsningar och utställningar som fokuserade på att skapa livskvalitet för 55+ och temat är Ett gott liv. Seniordagen besöktes av omkring 1400 personer. 16

17 Nationell stödfunktion till stöd för utvecklingen av en kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst godkände att medfinansiera en nationell stödfunktion till stöd för utvecklingen av en kunskapsbaserad och jämlik socialtjänst. Syftet med uppbyggnaden av stödfunktionen har varit att landets kommuner gemensamt ska hitta en form för att fortsätta det viktiga utvecklingsarbetet SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet inom myndighetsutövningen har omfattat avvikelser, egenkontroller, revidering av ledningssystemet samt internutbildning. Vidare har förvaltningen tagit fram sammanställningar och analyser av klagomål och synpunkter, lex Sarah för utförd vård och omsorg samt myndighetsutövning. Under året har förvaltningen skapat en funktion så att man nu har bättre förutsättningar för att jobba aktivt och genomgripande med riskerna som finns på interkontrollplanen. Det är ett viktigt steg i att förbättra kvalitetsarbetet där både internkontroll, egenkontroller, lex Sarah-arbetet samt synpunkter och klagomål är viktiga delar. I syfte att samordna det systematiska kvalitetsarbetet har det bildats en övergripande kvalitetsgrupp bestående av Kvalitetsstrateg, Koordinator för synpunkter och klagomål, Hälso- och sjukvårdsstrateg och Kvalitetshandläggare. Egenkontroller Egenkontroll har genomförts på Biståndsenheten Äldre vid tre tillfällen under året i 53 ärenden gällande bistånd enligt SoL. Vid egenkontrollerna har den elektroniska akten med initiering/aktualisering, journal och beslutsunderlag granskats. Granskningen har fokuserat på utredningstider, kommunicering jml 17 förvaltningslagen samt de enskildas delaktighet vid utredningen. 90 % av utredningarna slutförs inom en månad och största delen av dessa slutförs inom en vecka. 10 % av utredningarna slutförs inom fyra månader. Detta bedöms väl uppfylla kravet på skyndsamma och skäliga utredningstider. Under 2016 har inga utredningar pågått längre än fyra månader vilket bedöms vara en förbättring av utredningstiderna. Av utredningarna kommuniceras 41 %. Detta innebär att drygt hälften av de granskade ärendena brister i en av de viktiga grundprinciperna för rättssäkerhet vid myndighetsutövning gentemot enskilda. Antalet kommunicerade utredningar har minskat med 23 % sedan

18 I 64 % av utredningarna är den enskilde delaktig på något vis under utredningstiden. Delaktigheten har sjunkit med 11 % jämfört med I de fall den enskilde inte är delaktig vid ansökan och utredning, brukar det handla om att den enskilde beviljas bistånd utifrån en anhörigs eller utförares ansökan. En fördjupad analys av egenkontroll 2016 och jämförelser med egenkontroll 2015 behöver göras av enheten själv, för att ta fram åtgärder för en ökad kvalitet inom myndighetsutövningen. Synpunkter/klagomål Myndighetsutövning: 24 Det har skett en förskjutning från klagomål som handlar om enskildas rättssäkerhet på grund av exempelvis långa handläggningstider till tyngdpunkt på mera allmänna synpunkter och klagomål på rutiner och riktlinjer, där klagomålen delvis riktas mot ansvarig politisk nämnd. Utförd vård & omsorg: 511 Handlar ofta främst om omvårdnadens kvalitet kopplat till bemanningen på aktuell enhet. Klagomål på bemötande samt utebliven insats är andra vanliga kategorier. Lex Sarah utförare Antal lex Sarah-rapporter: 76 Handlar bl.a. om brister i bemötande, brister i insatsernas utförande, stöld och säkerhetsfrågor kring larm. Antal anmälningar till IVO: 0 En mindre del av de avvikelser som beskrivs i utförarnas sammanställning av sina lex Sarah-rapporter bedöms vara av den digniteten att IVO-anmälan kan ha varit befogad. Lex Sarah myndighetsutövning Fem lex Sarah-rapporter har gjorts av myndighetsutövningen inom äldrenämnden. De lex Sarah-rapporter som inkommit från Biståndsenheten äldre, handlar om bristande rättssäkerhet, fördröjd handläggningstid, fördröjd verkställighet av insats samt bistånd som utgått utan beslut. Några tydliga trender eller tendenser går inte att utläsa av materialet då antalet lex Sarah-rapporter är få och har minskat något jämfört med De rapporter som har inkommit handlar dock om samma missförhållanden som rapporterats 18

19 under Detta kan tolkas som att vidtagna åtgärder för att förhindra att samma missförhållanden uppstår inte har nått full effekt. Antalet inkomna lex Sarah-rapporter bedöms vara förhållandevis lågt i förhållande till det antal ärenden som handläggs på enheten. IVO inspektion på Biståndsenheten för äldre I september gjorde Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ett tillsynsbesök för att se om enskildas rätt att ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen, begränsades och om nämndens riktlinjer var kända av biståndshandläggarna. IVO konstaterade i sitt beslut att enskilda personers rätt att ansöka om bistånd enligt socialtjänstlagen inte begränsades och att nämndens riktlinjer var kända av biståndshandläggarna. Vidare konstateras att de flesta som svarat på enkäten ansåg sig ha fått tillräcklig information, blivit lyssnade på och fått de insatser de ansökt om. IVO avslutade därmed ärendet. Domar Förra året inkom totalt 56 domar till nämnden, varav nämndens beslut fastställdes i 53 fall. Överklagningarna fördelade sig enligt följande: 34 särskilt boende, 8 särskilt boende från annan kommun, 4 hemtjänst, 3 korttidsplats, 3 utökad ledsagning samt 1 kontaktperson. Tre överklagningar bifölls gällande särskilt boende varav 2 från annan kommun. Det kan konstateras att äldrenämndens ambitionsnivå när det gäller riktlinjer för biståndshandläggning anger en skälig levnadsnivå som överensstämmer med rättspraxis. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdsindikatorer inklusive handlingsplaner följs upp två gånger per år. Syftet med uppföljningen är främst att vara ett stöd till verksamheterna i deras systematiska förbättringsarbete. Ett stort antal avvikelser har redovisats, framför allt inom områdena fall och läkemedel. Även antalet identifierade munhälsorisker är högt. Vad gäller handlingsplanerna finns ett klart utvecklingsbehov, det är svårt att läsa ut systematiken, det saknas beskrivning av metoder och aktiviteter samt otydligt om hur medarbetarna känner till och arbetar utifrån planen. Lex Maria I den redovisning som verksamheterna gör avseende hälso- och sjukvård så rapporteras antal allvarliga händelser och hur många av dessa som lett till en lex Maria anmälan. Totalt har 13 händelser utretts 2016, varav sex lett till anmälan. Dessa beskrivs närmare i rapporten för hälso- och sjukvård. 19

20 EKONOMI OCH VERKSAMHETSMÅTT Gemensamt Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Politisk verksamhet/nämnd 1,4 1,5 1,5 0,0 Ledning/myndighetsutövning 44,3 59,7 58,4-1,3 Prestationsersättning 6,9 0,0 0,0 0,0 IT-stöd 4,2 4,2 3,9-0,3 Utvecklingsmedel 1,4 1,6 1,0-0,6 Samordning/samverkan 1,0 1,0 0,9-0,1 Föreningsbidrag 2,4 2,4 2,9 0,4 Lokalanpassning 3,5 2,9 3,0 0,1 Totalt gemensamt 65,0 73,4 71,5-1,9 Ledning/myndighetsutövning Budgetunderskottet på 1,3 mnkr förklaras främst av oförutsedda kostnader för inhyrd personal och ökade kostnader för lokaler Förebyggande insatser Stöd till anhöriga Västerås tre anhörigkonsultenter erbjuder stöd till anhöriga för att förbättra deras livssituation och minska risken för att de drabbas av ohälsa. I stödet ingår bl.a. enskilda samtal, föreläsningar och kunskapsserier, samtalsgrupper samt olika hälsofrämjande insatser. Under 2016 har fokus för verksamheten varit att nå ut till fler anhöriga, bl.a. inom området funktionsnedsättning. Anhörigkonsulenterna har därför genomfört och deltagit i flera olika arrangemang för att öka kännedomen om verksamheten. Under året har anhörigkonsulenterna också deltagit i ett pilotprojekt som syftar till att fler anhöriga ska kunna få information och kunskap via webben. En enkät har också genomförts i syfte att kunna utveckla verksamheten ytterligare. Under 2016 har ca 700 personer deltagit i föreläsningar och liknande aktiviteter på stadens Anhörigcentrum. Anhörigkonsulenterna har utöver det genomfört ca enskilda samtal med anhöriga. 20

21 Seniorguider Det som tidigare hette förebyggande hembesök har i oktober 2016 bytt namn till Seniorguider. Deras uppdrag är att genom bl.a. hälsofrämjande samtal, stärka äldres möjlighet att leva ett självständigt liv och främja ett gott åldrande. Seniorguiderna påbörjade ett arbete för att digitalisera sin verksamhet. Avsikten är att det skriftliga material som lämnas vid hembesök även ska finnas tillgängligt på webben. För att dämpa kostnaden för hemtjänst har Seniorguiderna också utvecklat sin samverkan med biståndsenheten för äldre. Målsättningen är att alla som beviljas insatsen trygghetslarm i eget boende ska erbjudas ett besök av Seniorguiderna. Därutöver har Seniorguiderna genomfört en enkätundersökning kring bemötande och personalens kunskap m.m. för att ytterligare kunna utveckla verksamheten. Arosfixare Arosfixarna erbjuder äldre hjälp med olika vardagssysslor som kan innebära risk för fallolyckor eller liknande i hemmet. Hjälpen är ett kostnadsfritt komplement till hushållsnära tjänster. För att öka kännedomen om Arosfixarna har under 2016 bl.a. anordnats ett inslag i P4 Västmanland om deras verksamhet. En enkätundersökning kring bemötande m.m. har också genomförts för att ytterligare kunna utveckla verksamheten. Under året har Arosfixarna har genomfört ca besök. Bland de vanligaste uppgifterna ingår att sätta upp och ta ned gardiner samt att byta lampor. Syn- och hörselinstruktör Syn- och hörselinstruktören genomför hembesök för att bl.a. ge råd om syn- och hörseltekniska hjälpmedel. För att kunna utveckla verksamheten har enkät genomförts kring bemötande och instruktörens kunskap m.m. Tjänsten är på 50 % och under året har 350 hembesök gjorts. Mötesplatser På uppdrag av äldrenämnden drivs 16 mötesplatser i egen regi eller privat. Fem av dem är fristående och resterande 11 är integrerade på servicehus. Attendo startade, på eget initiativ och utan särskild ersättning från nämnden, ytterligare två trivselträffar (utöver de två befintliga); en på Karlfeldtsplatsen och en på Svalgången. 21

22 Social dagverksamhet Det finns social dagverksamhet på två servicehus: Herrgärdet (kommunal regi) och Parkgården (privat regi). Det genom-snittliga antalet besökare på egen regins dagverksamhet varierade mellan 1 och 5 per dag med ett snitt på två VIKTIGA HÄNDELSER Lunch i skolan för äldre På uppdrag av kommunstyrelsen har förvaltningen tillsammans med Barn- och utbildningsförvaltningen sett över möjligheterna för äldre att äta lunch i skolor i stadsdelar/byar där restauranger eller servicehus inte finns. Från 1 februari erbjuds det i Barkarö, Irsta, Orresta och Hökåsen med tillhörande landsbygd. Delta på distans med teknik Under våren startade flera verksamheter sitt arbete med att tillgängliggöra sina aktiviteter på distans med hjälp av teknik (främst via ipads, facebook och skype). Detta gäller de fristående mötesplatserna samt de integrerade i Vallonen, Parkgården, Oxbacken, Mälarhem, Herrgärdet samt anhörigcentrum. Bostadsanpassning Nya riktlinjer för bostadsanpassningsbidrag bereddes under hösten av äldrenämnden och kommer att fastställas efter årsskiftet. Beslut fattades att bostadsbidragshandläggarna kommer att tillhöra förvaltningen organisatoriskt med start Bidrag till elsanering av bostäder avskaffades och riktlinjerna för bidrag till elsanering av bostäder har upphört att gälla. Ekonomi och verksamhetsmått Förebyggande vht / Socialt nätverk Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Restaurang 9,6 9,8 9,7-0,1 Mötesplats 22,3 21,3 22,2 0,9 Öppen dagverksamhet 0,0 1,5 1,5 0,0 Totalt 31,9 32,6 33,3 0,8 22

23 Framåtblick Ett nämndinitiativ lämnades hösten 2016 och handlar om att man vill se över möjligheterna för lokala föreningar att ansvara för driften av ett par mötesplatser. Resultatet kan komma att påverka framtida driftform. Utförarna fick i sina verksamhetsberättelser beskriva hur de ser på framtidens mötesplats. Återkommande tankar handlar om målgruppen, där man ser en mix av mötesplatser för seniorer, ungdomar och olika kulturer, flexibla öppet tider veckans alla dagar, högskoleutbildad personal, fristående mötesplatser, centralt belägna mötesplatser och i bostadsområden med närhet till kommunikationer. Man tror på ökad användning av teknik, ökat fokus på träning och hälsa, där gym nämns återkommande. Moderniserade mötesplatser med ett modernt utbud, sägs vara en förutsättning och för att locka nya seniorer Stöd i ordinärt boende Med stöd i ordinärt boende menas här hemtjänst, trygghetslarm och dagverksamhet. Vid årsskiftet hade ca 2900 personer hemtjänstinsatser. Omkring 2300 personer hade trygghetslarm. Personerna kan ha både hemtjänst och trygghetslarm eller enbart något av dem. Antalet leverantörer av hemtjänst var 16 (inkl. de två kommunala utförarna). Två nya leverantörer av hemtjänst kontrakterades, två ansökningar avslogs pga. ofullständig ansökan och två kontrakt avslutades på leverantörens begäran VIKTIGA HÄNDELSER Beräkningsmall I april infördes en mall för beräkning av hemtjänst i ordinärt boende. Mallen tar hänsyn till samordningseffekter vid beslut om fler insatser vid samma besök och bidrar till en mer enhetlig tidsättning i beställningarna till utförarna. 23

24 Nämndinitiativ I början av året inkom två nämndinitiativ med inverkan på flera av nämndens ansvarsområden. Initiativen handlar i korthet om följande inom ordinärt boende: 1. Förfrågningsunderlag för LOV hemtjänst och hemsjukvård- resultat Alla utförare måste fr.o.m. 1 mars 2017 bedriva både hemtjänst och hemsjukvård, alla leverantörer som vill kan vara ickevals-alternativ. Per den 6 februari 2017 var det klart att 13 utförare (inkl. egenregin) hade accepterat villkoren och var godkända. 11 kontrakt var undertecknade. Fem utförare blir icke-vals alternativ (inkl. egenregin) och sju blir verksamma hela dygnet (inkl. Västerås stad vård och omsorg). 2. Riktlinjer för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen inom äldrenämndens område - resultat Ansökan om hemtjänstinsatser kan avslås om behovet av insatser är omfattande, en skälig levnadsnivå inte kan tillförsäkras i ordinärt boende och kostnaderna för de sammantagna insatserna väsentligt överskrider kostnaderna för särskilt boende. Förbehåll har införts över hur många gånger en enskild kan tacka nej till ett särskilt boende innan beslutet omprövas. 3. Intensiv hemrehabilitering- resultat Teamet startar våren 2017 med egenregin som utförare. Teamet ska erbjuda vårdplanering hemma hos den enskilde, ge riktade rehabiliteringsinsatser och stödja personen att bli självständig så snabbt som möjligt. 4. Kontrollfunktion- resultat Under hösten förstärktes resurserna för kontrollfunktionen av utförd tid. Från 1 mars 2017 har nämnden läsbehörighet i utförarnas IT-stöd för tidsregistrering av den utförda tiden. 5. Ersättning- resultat Ersättningsnivåerna för hemtjänst, boendestöd och hemsjukvård sågs över under året och nya tar vid den 1 mars Avgifter för hemtjänst och hemsjukvård- resultat En översyn av avgiftsmodellen påbörjades, vilket kommer att fortsätta under del av Omfattningen av insatser i ordinärt boende vs särskilt boende- resultat Ett verktyg skapades som ett stöd för handläggarna att enkelt kunna jämföra kostnaderna för de samlade insatserna i ordinärt boende med särskilt boende. Verktyget skulle kunna inräkna hemsjukvården, om ett verksamhetssystem fanns. 8. Ickeval- resultat Från 1 mars 2017 utgörs ickevals-leverantörerna dels av de kommunala utförarna samt de privata leverantörer som har kontrakterats att vara ickevalsleverantör. Det förutsätter att de är verksamma dygnet runt, inte har kapacitetstak och är verksamma i hela staden. 24

25 9. Natthemtjänst- resultat Hemtjänst och hemsjukvård under natten innebär från 1 mars 2017 kl :59. Leverantörer som inte utför insatser nattetid och vars kunder har beviljade insatser nattetid, får dem utförda av egenregin. Hemsjukvård hade vid årsskiftet tre (3) leverantörer kontrakterade för hemsjukvård enligt LOV. Två av dem var de kommunala utförarna. Under årets två första tertialer var tillströmningen av kallelser till förvaltningens hälso- och sjukvårdsenhet för samordnad planering inför utskrivning från slutenvård (SPU) relativt låg, men från vecka 42 har en markant ökning skett. Från att ha planerat på dag 1-2 har en förskjutning skett mot dag 3-4. Totalt sett under 2016 så är antalet SPU ungefär samma som under 2015, 2066 mot Enheten var vid uppstart 2012 bemannad för 1800 SPU. Att man klarat den ökade belastningen som skett, beror på såväl en utökning av personal som på tydlig följsamhet till gällande riktlinjer och rutiner. Flertalet som vårdplaneras har redan hemsjukvård, endast cirka tio % är nya patienter. På samma sätt så har cirka 85 % av de som vårdplaneras redan hemtjänstinsatser. Tillströmningen av patienter till hemsjukvård från primärvården håller sig konstant runt tio ärenden per vecka och ärenden via systemet Flexite (hjälpmedel och bostadsanpassningsärenden) är i snitt drygt 20 per vecka. En manuell uppföljning av antal besök som görs av sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter inom hemsjukvården, har gjorts vid två tillfällen under året. Sammanlagt har utförarna redovisat cirka 550 sjuksköterskeinsatser och cirka 250 rehabiliteringsinsatser i snitt för dessa veckor. Antal unika patienter som fått dessa besök är cirka 540 stycken. När det gäller sjuksköterskeinsatser är det framför allt patienter som är inskrivna i hemsjukvården, medan det för rehabiliteringsinsatser redovisas närmare dubbelt så många så kallade hembesök som besök hos patienter som är inskrivna i hemsjukvården. I det senare fallet skiljer det sig dock mellan de olika utförarna, för Q-RA och Skultuna är det mer jämnt mellan besök hos inskrivna patienter och hembesök. Distriktssjuksköterska på förvaltningens hälso- och sjukvårdsenhet har dessutom under året gjort 463 besök utifrån uppdrag som inkommit från primärvården, på patienter som inte har hemsjukvård. Av dessa avslutades 245 efter ett hembesök och 218 skrevs in i hemsjukvården. 25

26 Arbetet tillsammans med Västerås stad, Vård och omsorg, om att utifrån en översyn av hemsjukvårdsprocessen, skaffa ett adekvat verksamhetssystem har fortsatt. Det har resulterat i ett projektuppdrag för att undersöka möjligheten att ansluta till samma system som landstinget har, Gambio Cosmic. Digitala trygghetslarm i ordinärt boende I juni fattades tilldelningsbeslut efter en funktionsupphandling av digitala trygghetslarm. Vinnande anbudsgivare blev Doro Care med ansvar för installation och drift. Avtalet trädde i kraft den 1 september, då utbytet av de analoga trygghetslarmen intensifierades. Vid årets slut var i princip alla analoga trygghetslarm utbytta till digitala. I samband med utbytet övertog kommunen ansvaret för kommunikationen mellan larm- larmcentral och individ. Larmåtgärdande insatser och installationer av trygghetslarm av akut karaktär utförs av egenregin. e-hemtjänst Målet för e-hemtjänst är att bidra till en ökad trygghet i vardagen för fler. E-hemtjänsten ska även bidra till en minskning av hemtjänstkostnaderna. Den sista december 2016 fanns 95 aktiva användare av nattkamera och 2 aktiva användare av tillsyn dagtid via bildtelefoni. Ett förfrågningsunderlag för upphandling av ett nytt avtal om trygghetsskapande teknik för tillsyn på natten, påbörjades i slutet av året. En förnyad upphandling av motsvarande teknik för tillsyn även under dagtid, bör påbörjas Under 2016 har en ny systemförvaltare rekryterats för att fortsätta utveckla e- hemtjänsten och öka antalet användare. På biståndsenheten äldre, tillsattes vid årsskiftet en e-grupp med uppdrag att bl.a. fungera som stöd för sina kollegor i ärenden där alternativa lösningar till fysiska besök kan vara aktuella. 26

27 EKONOMI OCH VERKSAMHETSMÅTT Ordinärt boende Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Bokslut 2016 Budget 2016 Avvikelse 2016 Hemtjänst 463,3 441,0 379,0-62,1 Hemsjukvård 36,3 40,1 38,3-2,6 Korttidsvård/korttidsvistelse 106,4 116,9 117,1 0,3 Dagverksamhet 6,3 5,1 5,3 0,2 Avlösarservice 0,0-0,6 0,2 0,8 Utskrivningsklara patienter 8,5 2,7 3,5 0,8 Bostadsanpassningsbidrag 22,2 22,4 21,3-1,1 Totalt 642,8 628,4 564,7-63,7 Hemtjänst Nettokostnaden 2016 blev 441,0 mnkr vilket är 22,2 mnkr lägre än 2015 (463,3 mnkr). Det är första gången på flera år som kostnaden minskat Hemtjänst LOV, utförda timmar per månad Antalet utförda hemtjänsttimmar har minskat påtagligt under Under januari 2016 utfördes 1 % fler timmar än under januari Under december 2016 däremot, utfördes 13 % färre timmar än samma månad året innan. Antalet utförda timmar har totalt minskat med 7,2 %, från under 2015 till

28 under Detta är ett resultat av det åtgärder som nämnden beslutat om i syfte att minska kostnaden för hemtjänst i ordinärt boende. I diagramet ovan ingår förutom hemtjänst även delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. En jämförelse har gjorts mellan beställd tid och riktlinjens vägledande omfattning och för perioden december 2015 och december Jämförelsen har enbart utgått från nya ansökningar om bistånd, de beslut som har följts upp och sådana insatser med stor inverkan på volymer, kostnader och föremål för insatser som reviderats i riktlinjerna. Resultaten visar att störst förändring har skett inom ledsagning och tillredning av måltider. Omfattningen av avlösning är i likhet med vägledningen, medan aktivitet ligger något högre. Detta gäller alltså en helårseffekt och ska inte förväxlas med uppföljningen för styrtalet, där enbart november och december granskades. Ny rättspraxis inom personlig assistans Högsta förvaltningsdomstolen HFD har i ett par domar förtydligat hur lagstiftningen och bedömning avseende insatsen personlig assistans ska tolkas. Tolkningen gäller både för Försäkringskassan och kommunerna. Enligt senaste rättspraxis från Högsta förvaltningsdomstolen i juni 2015, innebär det att personlig assistans endast kan beviljas för de som har behov av omfattande stöd inom följande områden; personlig hygien, måltider, av- och påklädning samt att kommunicera med andra. Tidigare kunde assistans även beviljas för de som hade ett omfattande behov av sådan tillsyn, som kräver ingående kunskaper om den enskilda individen. Med detta avses exempelvis personer som av medicinska skäl kan vara beroende av hjälp i form av omvårdnad vid andningssvårigheter, kramper, medicinska och övervakande insatser, etc. Att personlig assistans inte längre kan utges för dessa behov kan innebära radikalt ökade kommunala kostnader. Kostnaderna för personlig assistans ökar även avseende tillfälliga beslut för personlig assistans. Förvaltningen avser att närmare följa utvecklingen under kommande år. Förändringen kan innebära ökade kommunala kostnader i form av hemtjänst. 28

29 Hemsjukvård Den hälso- och sjukvård som äldrenämnden är ansvarig för i ordinärt boende är både insatser som utförs av legitimerad personal och delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser. Kostnaden för delegerade hälso- och sjukvårdsinsatser ingår i budgetposten hemtjänst. Insatser som utförs av legitimerad personal redovisas däremot som en separat budgetpost. Utförda timmar Delegerade hälsosjukvårdsinsatser Insatser utförd av legitimerad personal Jämfört med 2014 har hemsjukvårdstimmarna totalt ökat med 35 % (från timmar till timmar). Antal timmar utförd av legitimerad personal har ökat med 28 % medan antalet timmar delegerade insatser har ökat med 43 %. Jämförelse andra kommuner Vid jämförelser med andra kommuner av hur stor andel personer som är äldre än 65 år och som har hjälp i ordinärt boende hade Västerås den näst högsta andelen av de jämförda kommunerna, efter Örebro. Lägst andel hade Linköping. Se diagram nedan. 29

30 % Andel personer med hjälp i ordinärt boende 65-w år Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Andelen personer som är 65 år och äldre och som har hjälp i sitt boende uppgick för Västerås 2015 till 8,0 %, vilket är en minskning jämfört med året innan (8,4). Kostnaden för hemtjänst 65 år och äldre för Västerås ökade från kr (2014) till kr (2015), vilket motsvarar +11 %, se diagram nedan. Jämfört med 2011 har kostnaden ökat med 80 %. Kr Hemtjänst 65-w år, kr per person med insats Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Samtliga kommuner i jämförelsen har ökat mellan 2014 och Effekten av vidtagna åtgärder för att dämpa volym- och kostnadsutvecklingen i Västerås har inte gett utslag under Eskilstuna har ökat med 16 %. Uppgifter avseende 2015 saknas för Örebro. 30

31 ANALYS Resultat Det ekonomiska resultatet visade ett underskott för hemtjänsten på ca 62 mkr. Nettokostnaderna för hemtjänsten var 441 mkr innebärande minskade kostnader på ca 22 mkr jämfört med Kostnadsminskningen är en följd av de åtgärder som nämnden beslutat om i syfte att minska antalet utförda timmar. Under 2016 har både beställda och utförda timmar minskat markant. Det gäller även antalet personer med beställda insatser motsvarande 140 timmar eller mer per månad. Om trenden fortsätter under 2017 är bedömningen att budgeten är i balans. Tillgången på lägenheter i särskilda boenden och korttidsplatser påverkar behovet av hemtjänst och volymutvecklingen. Resultatjämförelse över tid En minskad nettokostnad har inte skett sedan 2008/2009 och det är först i slutet av året som resultaten börjar peka i rätt riktning. Västerås har under flera år legat långt under standardkostnaden, men senaste uppgifterna från 2015 visade att den bara var 0,6 % lägre än vad strukturen motiverar. Orsaker och samband Under de senaste två åren har flera arbeten förts- och förs, för att dämpa hemtjänstens volym- och kostnadsutveckling. Det är alltså flera faktorer som har påverkat att det negativa resultatet har minskat. Det går inte att utläsa exakt vad som påverkat vad. Det som anses ha påverkat resultatet mest, är de revideringar som gjordes i riktlinjerna under Den införda beräkningsmallen bidrar också till en viss volymminskning, då verktyget tar hänsyn till att insatser som utförs vid samma besök kan samordnas. Biståndsenheten införde under hösten handledning två gånger per vecka, vilket bidrar till en samsyn i bedömningarna av hemtjänst och särskilt boende. Ansökta hemtjänstinsatser av en omfattning över 80 timmar, samt ansökan om särskilt boende konsulteras med teamledare eller chef innan beslut fattas. En samsyn och än mer enhetlig beräkning av insatsernas omfattning, bör ha bidragit till att andelen personer med beställda hemtjänstinsatser på 140 timmar och uppåt, minskade med 38 % under året. 31

32 Den beställda tiden minskade med 34 % jämfört och den genomsnittliga beställda tiden per månad och individ, minskade från 40 till 32. Bristen på ledig kapacitet i särskilt boende innebär att personer med omfattande omvårdnadsbehov och i väntan på särskilt boende eller korttidsplats, behöver mycket hemtjänst. Slutsatser Det har enbart varit helt nya ansökningar och befintliga biståndsbeslut som av något skäl behöver följas upp, som hanterats enligt nya riktlinjer och beräkningsmall. Därmed kommer minskningen att fortgå allt eftersom nya omprovningar kan göras. Man kan ändå konstatera att vidtagna åtgärder med bl.a. riktlinjer, beräkningsmall och arbetssätt har fått positiva effekter på nämndens ekonomiska resultat. Framåtblick Ett verktyg, liknande en vägledning, infördes i höstas för att kunna beräkna resursåtgången och jämföra hemtjänstinsatser med särskilt boende. De veckovisa handledningstillfällena på biståndsenheten kommer också att bidra till att än mer stärka samsynen och bedömningarna i handläggningsprocessen. Förnyad upphandling av trygghetsskapande teknik för tillsyn nattetid påbörjades kring årsskiftet. Ny digital teknik i kombination med biståndsenhetens e-grupp och nyrekryterad digitaliseringsstrateg, bör leda till en än mer utvecklad och etablerad e-hemtjänst. Motsvarande upphandling för tillsyn under dagtid bör påbörjas under året. En sammanhållen e-hemtjänst tillsammans med de nya digitala trygghetslarmen, bör tillsammans bidra till ökad trygghet och integritet för den enskilde och att människa och teknik används som bäst när de allra mest behövs. Reviderade riktlinjer för bostadsanpassningsbidrag, förutsätter ett utvecklingsarbete med tillämpningen och antas komma att bidra till effektivt resursutnyttjande. Omvärldsfaktorer- från utförarnas verksamhetsberättelser Generellt påverkande omvärldsfaktorer är kompetensförsörjning, kompetensutveckling och inte minst, den rådande bristen på personal med formell kompetens i kombination med personlig lämplighet. Ytterligare utmaningar handlar om språkkompetens och ökade kvalitetskrav inom vård och omsorg. 32