Delårsrapport

Transkript

1 Dnr: /241-ÄN-042 Delårsrapport 2 Äldrenämnden Soc nämndernas förvaltning Västerås Bäversten, Jan jan.baversten@vasteras.se

2 Innehållsförteckning Nämndens ansvarsområde... 3 Sammanfattning... 3 Gemensamt... 6 STYRKORT... 6 VERKSAMHET... 8 EKONOMI Förebyggande insatser EKONOMI Stöd i ordinärt boende VERKSAMHET EKONOMI ANALYS Särskilda boenden VERKSAMHET EKONOMI ANALYS VERKSAMHETSMÅTT Återrapportering av uppdrag från kommunfullmäktige Bilagor Bilaga 1: Sammanställning budget, utfall och prognos Bilaga 2: Följekort 2

3 Nämndens ansvarsområde Äldrenämnden ansvarar för insatser till personer som fyllt 65 år och arbetet styrs främst av socialtjänstlagen (SoL) och hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Nämnden ansvarar även för dagverksamhet, korttidsplatser och särskilt boende för personer yngre än 65 år med demenssjukdom samt handläggning av bidrag enligt lagen om bostadsanpassningsbidrag. För att få ett tydligare ansvar för den ekonomiska fördelningen har gränsdragningen fr.o.m ändrats så att äldrenämnden ensam ansvarar för all hemtjänst, medan nämnden för personer med funktionsnedsättning ansvarar för allt boendestöd enligt SoL. Äldrenämnden har också hela ansvaret för hemsjukvården. Nämnden verkar för att underlätta för den enskilde att bo kvar i ordinärt boende. Detta kan innebära förebyggande åtgärder, hemtjänst, stöd till anhöriga, korttidsplats, växelvårdsplats samt dagverksamhet. Vid omfattande vård- och omsorgsbehov eller otrygghet, trots stödinsatser i det ordinära boendet, kan särskilt boende erbjudas. Handläggningen ska vara rättssäker och bemötandet gott. Sammanfattning Äldrenämnden fastställde i mars en verksamhetsplan för innehållande bland annat nämndens styrkort. Äldrenämndens styrkort kommer att revideras under hösten, främst för att tydliggöra styrtal och förbättra mätbarheten. Äldrenämnden har beslutat om ny modell för bedömning av tidsåtgången för hemtjänstinsatser, reviderat förfrågningsunderlaget för hemtjänst och hemsjukvård och förändrat ersättningsmodellen för hemtjänst. Den under våren bildade projektorganisation med syfte att effektivare organisera arbetet med att nå en budget i balans, fortgår under resterande del av året. Projektet består av fem olika projektdelar: riktlinjerna för biståndsbedömningen inom socialtjänsten, ersättningar och avgifter, myndighetsutövningen, förfrågningsunderlagen för hemtjänst och hemsjukvård och IT-system. Målet för e-hemtjänst är att bidra till trygghet i vardagen för fler. De 31 augusti hade 117 personer stöd av e-hemtjänst. Den allra flesta av dem är med nattkamera. Användande av nattkameror medför att den samlade kostnaden (för ÄN och utförare) är väsentligt lägre än om samma antal tillsyner görs med hembesök. En 3

4 koordinator för e-hemtjänst arbetar sedan augusti på förvaltningen med uppgift att öka användningen av e-hemtjänst. Under 2015 utredde Servicepartner bostadsanpassningsbidragsenhetens organisatoriska tillhörighet samt orsaker till den kraftiga ökningen av kostnader som skett de senaste åren. Nämnden har beslutat om ett antal åtgärder för att komma till bukt med kostnaderna. Hagaäng och Björkbackens äldreboende har upphandlats och Norlandia Care AB övertog driften den 1 maj. Kostnaden minskar med 3,2 mnkr (7,3 procent) på helårsbasis. Servicehusen Resmilan och Skallberget har upphandlats och Västerås stad fortsätter driften från den 1 september. Kostnaden minskar med 4,3 mnkr (8,0 procent) på helårsbasis. Upphandlingen av Rösegården, Hagalidsgården och Södergården resulterade i en kostnadsminskning på 5 mnkr (7 procent) på helårsbasis. Det nya avtaler gäller från jan-mars 2017 och avtalpart är Attendo Sverige AB. Fler lägenheter behövs i särskilt boende och fastighetskontoret har fått i uppdrag att starta upphandling av ett nytt boende i Södra Källtorp och projektera utbyggnad på Ängsklockan och Björkbacken. Under planering efter uppdrag från nämnden är även utbyggnad på Gryta och Karlslund. Stimulansmedel har erhållits för ökad bemanning och kompetenshöjande och kompetensutvecklande insatser för baspersonal inklusive handläggare inom myndighetsutövningen. Äldrenämnden Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Gemensamt 65,0 49,1 71,5 72,1-0,5 Förebyggande vht/socialt nätverk 31,9 21,2 33,3 32,5 0,8 Stöd i ordinärt boende 642,8 420,6 564,7 623,1-58,4 Särskilda boenden 650,3 443,4 675,0 672,7 2,3 Totalt Äldrenämnden 1 390,0 934, , ,4-55,8 Nettokostnad Budget 8 mån Utfall 8 mån Utfall 8 mån 2015 Äldrenämnden totalt 896,4 934,3 920,5 4

5 Nettokostnaden för äldrenämnden uppgår efter åtta månader till 934,3 mnkr. Nettobudgeten för samma period är 896,4 mnkr. Avvikelsen beräknas till -55,8 mnkr, vilket motsvarar 4,1 procent av nämndens budgetram på 1 344,6 mnkr. Det beräknade budgetunderskottet avser främst hemtjänst i ordinärt boende (-57,3 mnkr) och hemsjukvård (-3,3, mnkr). När det gäller utvecklingen av utförda hemtjänsttimmar så ser det ut som om de åtgärder som hittills verkställts får verkan volymerna sjunker och ligger sedan mars i år under 2015 års nivå. Jämförelser med andra kommuner % Avvikelse från standardkostnaden för äldreomsorgen 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0-25,0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Standardkostnaden är den beräknade teoretiska kostnaden som motiveras av kommunens struktur. Den kan också beskrivas som den kostnad som kommunen skulle ha haft om man bedrev verksamheten till en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningssystemet. Under 2015 bedrev Västerås äldreomsorgen till en kostnad som låg 0,6 procent lägre än vad strukturen motiverar. Det har skett en markant försämring de senaste åren (2012: -10,4 procent, 2013: -5,7 procent, 2014: -2,8 procent). 5

6 Gemensamt Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive myndighetsutövningen, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Styrkort Staden har ett styrsystem med balanserade styrkort. Äldrenämndens styrkort har tre perspektiv: Vi har nöjda kunder och invånare, Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat och Vi har ekonomi i balans. Revidering av styrkorten behöver göras och en första muntlig beredning i äldrenämnden hölls i augusti. Skälen till föreslagna justeringar är att tydliggöra layouten, öka mätbarheten, klargöra vad som är indikator respektive styrtal, samt uttala att styrtal finns för alla indikatorer. Föreslagna justeringar gäller perspektiven Kund och Kvalité och dess indikator och/eller styrtal. Kritiska framgångsfaktorer föreslås vara oförändrade. Nedan visar de styrkort som äldrenämnden beslutade om i oktober Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk Indikatorer framgångsfaktor Den enskilde blir meddelad förändring i god tid. Styrtal Vid personalförändringar inom hemtjänst ska försening mer än 15 min meddelas. Byte av personal meddelas minst 30 min i förväg. (värdighetsgaranti 2) Alla enskilda är trygga i sin vardag Biståndshandläggarna är tillgängliga. Trygghetslarm i ordinärt boende har modern teknik. Välfärdsteknologi bidrar till trygghet i vardagen för fler. Stickprov Teknikskiftet är genomfört under. 500 personer i såväl ordinärt som särskilt boende har annan välfärdsteknologi än trygghetslarm i slutet av. 6

7 Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritisk framgångsfaktor Handläggningen är rättsäker Indikator Styrtal Alla beslut följs upp X % av alla beslut följs upp minst 1 gång/år. Beslut som fattas följer gällande riktlinjer. Stickprov på vissa kritiska områden på beslut som avviker. Alla enskilda är delaktiga Den enskilde kan påverka vad och var man äter. Den enskilde är nöjd med hemtjänst/ särskilt boende i sin helhet. Det finns minst 2 olika rätter att välja mellan (SÄBO). Den enskilde kan påverka varifrån matlådan köps (Ord boende). 80 % av de enskilda svarar ja på frågan om de kan påverka var de äter sin mat. 90 % Vi har ekonomi i balans Kritisk Indikatorer framgångsfaktor Budget jämförs med utfall och prognos Hålla given Nämnden fattar beslut budgetram som är ekonomiskt hållbara på sikt. Styrtal Utfallet är lika med eller lägre än budget. Verksamheten är kostnadseffektiv Jämföra med jämförbara kommuner inom olika verksamhetsområden. Nettokostnader för hemtjänst/särskilt boende per invånare är lägre eller i nivå med jämförbara kommuner. Uppföljning/kommentarer Prognosen för nämnden är ett budgetunderskott på- 55,8 mnkr vilket betyder att styrtalet Utfallet är lika med eller lägre än budget inte kommer att uppnås under. Jämförelse med andra kommuners kostnadsnivå redovisas under respektive verksamhetsblock samt i sammanfattningen. 7

8 Verksamhet Verksamhetsplan Verksamhetsplanen för beskriver verksamhet och ekonomi samt de aktiviteter som planeras. Stimulansmedel för kunskapssatsning Stimulansmedel utbetalas för kompetenshöjande och kompetensutvecklande insatser för baspersonal inklusive handläggare inom myndighetsutövningen. För äldrenämndens del är denna satsning ca 1,7 mnkr. Dessa medel har fördelats till demensteamets utbildningar, till kompetensutveckling för handläggare och till utförarna. I satsningen ingick en vidareutbildning i diabetesvård riktad till hemsjukvårdens sjusköterskor. Dessvärre visade det sig att Mälardalens Högskola inte hade möjlighet att genomföra utbildningen enligt plan. Det berodde bland annat på den korta planeringstiden. Implementering av mobilt arbetssätt Det finns en statlig ambition att landets kommuner ska utveckla ett mobilt arbetssätt inom hälso- och sjukvårdens samt socialtjänstens område. Med det avses i princip att dokumentation och andra typer av registreringar ska kunna göras i rätt tid och oavsett plats med hjälp av bärbara datorer, surfplattor eller smarta telefoner. Därför genomför Sociala nämndernas förvaltning ett projekt som syftar till att implementera ett mobilt arbetssätt inom bl.a. särskilt boende, hemsjukvården och hos biståndshandläggare för äldre och funktionsnedsättning. Projektet pågår till och med 2017 och under hösten görs en uppdatering av projektplanen för att kunna hantera de tekniska utmaningar som är förenade med projektet. Kvalitet Synpunkter & klagomål 13 klagomål avseende Biståndsenheten äldre & Hälso- och sjukvårdsenheten har inkommit. Det är en kraftig ökning från 2 stycken första halvåret Fler klagomål fångas upp av enheternas egen personal, 30 % halvår 1. En majoritet av klagomålen är kategoriserade Övrigt och berör allmänna riktlinjer kring biståndsbedömd tid, anhöriganställningar m.m. Det är en förändring mot 2015, när långa handläggningstider och andra rättssäkerhetsfrågor var i fokus. Arbete har bedrivits senaste året kring handläggningsprocessen. 8

9 179 klagomål avseende utförd vård och omsorg halvår 1. Ökning från 108 samma period % av klagomålen registreras hos utförarna själva och fångas upp vid halvårsuppföljning. Bristande enhetlighet i redovisningen från utförarna avseende detaljnivå i beskrivningarna av klagomålen, uppgift om vem som lämnat klagomålet samt uppgift om åtgärd försvårar jämförelse och analys. Även skillnad mellan utförare med dokumentationskultur kring klagomål och vidtagna åtgärder och andra som löser problem i vardagen utan dokumentation. Uppfyller de senare kravet på spårbart kvalitetsarbete? Lex Sarah Totalt har 26 lex Sarah-rapporter gjorts under första halvåret. Tre av dessa gäller myndighetsutövningen vid Biståndsenheten äldre. Det bedöms som lågt med tanke på omfattningen av verksamheten. Antalet har minskat något jämfört med fyra rapporter De ärenden som kommit in handlar om rättssäkerhetsfrågor; bistånd som givits utan beslut, lång handläggningstid samt brytande av sekretess när handlingar skickats till fel mottagare. 23 lex Sarah-rapporter gäller utförande, varav 22 inom Vård & Omsorg, som beskriver en satsning på att öka rapporteringen i sina verksamheter. Bristande enhetlighet eftersom vissa utförare redovisar antalet lex Sarah-rapporter och andra tar upp antalet anmälningar till IVO = 0. Inför nästa rapportering kommer SNF att på ett tydligare sätt specificera vilken information som utförarna ska lämna. Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) MKHV utgör en av verksamhetsdelarna som ingår i Samhällskontraktet. De samverkande parterna inom MKHV är förutom Västerås stad, Landstinget Västmanland, Landstinget Sörmland, Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola (MDH). Det övergripande målet för MKHV är att främja hög kvalitet i verksamheter, utbildningar och forskning i skärningspunkten mellan de samverkande parterna. Exempel på pågående arbete: kunskapsöversikter/best practice inom daglig verksamhet och myndighetsutövning samt vård och omsorg för äldre med multisjuklighet. Inom MKHV pågår även ett doktorandprojekt kring unga människor som lever med försörjningsstöd och inom akademin för hälsa vård och välfärd, två doktorandprojekt som har anknytning till MKHV:s verksamhetsområde. En av dessa handlar om sjuksköterskors roll i den äldre patientens läkemedelsbehandling. Det andra projektet avser informations- och kommunikationsteknik i äldre och deras anhörigas dagliga liv. 9

10 Hälso- och sjukvård Nämnderna har tidigare fattat beslut om att uppföljning av hälso- och sjukvård ska redovisas per den 30 juni och per den 31 december, med avrapportering till nämnderna i samband med delårsrapport 2 och årsredovisningen. Förvaltningen har alltsedan satsningen Bättre vård och omsorg om de mest sjuka äldre fortsatt arbetet med implementering av kvalitetsregistren senior alert och palliativregistret. Under januari har bland annat en utbildning i validerad smärtskattning genomförts. Hälso- och sjukvårdsindikatorerna redovisas till nämnden i egen rapport. I samma rapport redovisas också allvarliga händelser som utretts under första halvåret och vilka som lett till lex Mariaanmälan. Resultat i palliativregistret samt täckningsgrad för senioralert finns med som bilaga till rapporten. Varje verksamhet, boenden och hemsjukvårdsenheter, har inför året arbetat fram en handlingsplan för sitt förbättringsarbete med fokus på det område som, utifrån sina resultat 2015, de anser viktigast. De har också presenterat en handlingsplan för sitt palliativa arbete där de beskriver vilken indikator de behöver fokusera på. Dessa bägge handlingsplaner har diskuterats i samband med uppföljningsmöten med utförarna under april och maj och kommer att följas upp i samband med årsredovisningen. Ekonomi Gemensamt Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Politisk verksamhet/nämnd 1,4 1,0 1,5 1,5 0,0 Ledning/myndighetsutövning 44,3 39,0 58,4 58,7-0,3 Prestationsersättning 6,9 0,0 0,0 0,0 0,0 IT-stöd 4,2 2,9 3,9 4,1-0,2 Utvecklingsmedel 1,4 1,2 1,0 1,5-0,5 Samordning/samverkan 1,0 0,9 0,9 1,0 0,0 Föreningsbidrag 2,4 2,3 2,9 2,9 0,0 Lokalanpassning 3,5 1,7 3,0 2,5 0,5 Totalt gemensamt 65,0 49,1 71,5 72,1-0,5 Inga större budgetavvikelser befaras. 10

11 Förebyggande insatser Några av de förebyggande insatserna är sedan årets början organiserade inom förvaltningen. Verksamheterna är anhörigstöd, uppsökare, fixartjänster och synoch hörselinstruktör. Med start i augusti sitter alla de enheterna samlade på Nygårdsgatan, något som ger samordningsvinster, ökad kunskap mellan medarbetarna och gör det enklare för besökarna att ta sig dit. Annan förebyggande verksamhet är organiserade hos olika utförare och är mötesplatser, social dagverksamhet, restauranger och informationsinsatser och styrs av nämndens beställningar och avtal. Gemensamt för alla nämnda verksamheter är att ingen av tjänsterna kräver biståndsbeslut. Delta på distans med teknik för vissa mötesplats och anhörigcentrum Nytt sedan försommaren är att de fristående mötesplatserna samt de integrerade i Vallonen, Parkgården, Oxbacken, Mälarhem, Herrgärdet samt anhörigcentrum, kan tillgängliggöra aktiviteter på distans med hjälp av teknik (främst via ipads, facebook och skype). Två inspirationsdagar har hållits där utförarna har fått material, fått möjlighet att testa tekniken och tillfälle att byta erfarenheter med varandra. En Facebook sida har skapats för att sprida informationen och aktiviteter. Mötesplatserna har en gemensam sida och anhörigcentrum har sin. Alla mötesplatser och anhörigcentrum har uppgift att erbjuda någon form av sammankomst, där äldre kan få hjälp och assistans med att komma igång med sina smarta telefoner, läsplattor och likande. Anhörigkonsulenter Anhörigkonsultenterna fortsätter arbeta för att fler anhöriga ska känna till deras verksamhet och få möjlighet att ta emot det stöd som erbjuds. T.ex. har ordnats så att den rikskända föreställningen I Faderns, Sonens och Försäkringskassans namn visas i Västerås på den nationella anhörigdagen den 6 oktober. Till föreställningen har ett stort antal enskilda och personal bjudits in och i samband med föreställningen kommer anhörigkonsulenterna att sprida information om sin verksamhet. Som en av två kommuner deltar också Västerås i ett pilotprojekt kring webbplatsen En bra plats som vänder sig till anhöriga. Syftet med projektet är att nå fler anhöriga med hjälp av webben och att kunskap, information och blanketter m.m. ska finnas tillgängligt på en och samma plats på webben. Projektet pågår under hösten och ska utvärderas under våren

12 I september stod anhörigkonsulenterna i Västmanland och Södermanland värdar för ett möte med Nationella nätverket för stöd till anhöriga. Mötet genomfördes på Expectrum i Västerås och i nätverket finns bl.a. representanter för Nationellt kompetenscentrum anhörig. Fokus för mötet var att utbyta kunskaper och erfarenheter kring hur anhörigkonsulenter kan använda sig av ny teknik samt att diskutera andra aktuella frågor kring anhörigstöd. Under hösten genomför vidare anhörigkonsulenterna en enkätundersökning där enskilda som varit i kontakt med verksamheten får svara på ett tiotal frågor kring bemötande och personalens kunskap m.m. Syftet är att få fram ett underlag för ytterligare utveckling av verksamheten. Anhörigkonsulenterna arbetar därutöver med en plan för hur personalen inom olika verksamheter kan utbildas i anhörigfrågor. Syftet är att förstärka anhörigperspektivet i verksamheternas kontakter med enskilda. Ett arbete pågår också för att utveckla ett närmare sammarbete med hälso- och sjukvården. Förebyggande hembesök Förebyggande hembesök har inlett ett arbete för att digitalisera sin verksamhet. I det ingår bl.a. att det skriftliga material som idag lämnas vid hembesöken istället ska finnas tillgängligt på webben. Tanken är att förebyggaren ska visa materialet med hjälp av sin surfplatta och att den enskilde efter besöket ska kunna ta del av materialet via egen surfplatta eller dator. Visst material kommer dock att finnas kvar i tryckt form för att tillgodose behoven även hos dem som inte har surfplatta eller dator. För att bidra i arbetet med att dämpa kostnaden för hemtjänst har förebyggande hembesök utvecklat sin samverkan med biståndsenheten för äldre. Målsättningen är att alla som beviljas insatsen trygghetslarm i eget boende ska erbjudas ett besök av förebyggande hembesök. Avsikten är att vid besöket lämna information och kunskap som kan underlätta för ett fortsatt självständigt liv. Liksom anhörigkonsulenterna genomför förebyggande hembesök en enkätundersökning kring bemötande och personalens kunskap m.m. Syftet är att få fram ett underlag för ytterligare utveckling av verksamheten, t.ex. kring vilken kunskap de enskilda gärna vill ha vid hembesöken. Arosfixare Arosfixarna fortsätter att vara en uppskattad och efterfrågad tjänst som staden erbjuder personer över 67 år i eget boende eller på servicehus. Med anledning av att Arosfixarna firade tio år den 1 september ordnades samtidigt ett inslag i P4 Västmanland nämnda dag. Syftet med inslaget var att ytterligare marknadsföra Arosfixarna och deras verksamhet. Därutöver har 12

13 Arosfixarna även fått nya och enhetliga arbetskläder för att öka tryggheten för deras kunder. Under hösten genomförs en enkätundersökning kring bemötande och antalet återbesök m.m. i syfte att ytterligare utveckla verksamheten. Syn- och hörselinstruktör Ett arbete pågår för att gå igenom uppdraget för syn- och hörselinstruktören. En enkätundersökning kommer också att göras kring bemötande och instruktörens kunskap m.m. i syfte att undersöka möjligheter att utveckla verksamheten. Ekonomi Förebyggande vht/socialt nätverk Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Restaurang 9,6 6,5 9,7 9,7 0,0 Mötesplats 22,3 13,8 22,2 21,4 0,8 Öppen dagverksamhet 0,0 0,9 1,5 1,4 0,0 Totalt 31,9 21,2 33,3 32,5 0,8 Inga större budgetavvikelser befaras Stöd i ordinärt boende Med stöd i ordinärt boende avses här de insatser som är biståndsbedömda och finns inom nämndens riktlinjer. I augusti hade ca personer hemtjänstinsatser. Antalet leverantörer av hemtjänst etc. var 18 (inkl. de två kommunala utförarna). En leverantör har valt att avsluta sitt uppdrag för hemtjänst per den 30 september. Verksamhet Inför 2015 gav Kommunstyrelsen i uppdrag till äldrenämnden att vidta åtgärder för att bromsa volym- och kostnadsutvecklingen inom hemtjänst. Ett omfattande arbete startade med revidering av riktlinjer inom främst hemtjänst och särskilt boende och trädde i kraft hösten Ett konsultföretag anlitades dessutom för att se över omfattningen av beviljad tid, den utförda och i förhållande till andra kommuner. Det stod klart att en annan modell för beräkning av tidsåtgång för beviljade insatser måste införas. 13

14 En enig äldrenämnd initierade i februari och mars sammantaget två nämndinitiativ. I korthet handlar initiativen om följande: Förfrågningsunderlag för LOV hemtjänst (inkl. hemsjukvård, tidrapporteringssystem, icke valsalternativ) Riktlinjer Hemrehabteam Boendeprocess Kontrollfunktion Avgifter Omfattningen av insatser i ordinärt boende vs särskilt boende För att effektivare organisera arbetet att utreda initiativens olika delar med yttersta syfte att nå en budget i balans, skapade förvaltningen en intern projektorganisation. Projektet startade i april och pågår i första hand året ut. Projekt Hållbar hemtjänst Projektet har flera delar: Riktlinjer för biståndsbedömningen inom socialtjänsten Ersättningar och avgifter Rapportering- och verksamhetssystem Myndighetsutövning Förfrågningsunderlag för hemtjänst och hemsjukvård Äldrenämnden fattade en rad beslut i april-augusti utifrån projektets förslag, som har sin grund i de två nämnda nämndinitiativen. Äldrenämndens beslut presenteras kortfattat nedan: Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen (SoL) I juni beslutade äldrenämnden om ändrade riktlinjer som berör hemtjänst och särskilt boende. Innebörden är att om en person tackar nej mer än en gång till särskilt boende, omprövas beslutet. Ersättning och avgifter Äldrenämnden beslutade vid sammanträde i augusti om ändrad ersättning av utförd tid enligt LOV. Det gäller bl.a. hemtjänst, boendestöd och hemsjukvård. De nya ersättningsnivåerna träder i kraft 1 mars Rapportering av utförd tid och verksamhetssystem Nämnden har sedan i augusti förstärkt resuserna för kontroll av utförd tid. Det finansieras ur budgeten för hemtjänst och tanken är att förstärkta kontroller ska finansiera resursförstärkningen samt ytterligare sänka kostnaderna för den utbetalda ersättningen. 14

15 Myndighetsutövning Sedan 4 april t.o.m. 31 augusti har ca 1300 hemtjänstbeslut fattats enligt det nya beräkningsstödet (besluten gäller både äldrenämnden och nämnden för personer med funktionsnedsättning eftersom äldrenämnden ansvarar för all hemtjänst). Beräkningsstödet tar hänsyn till tidsåtgången för de insatser som individen behöver hjälp med, samt hur många gånger per dag hjälpen behövs och innebär att samordningar av insatser kan göras när flera insatser utförs vid samma tillfälle. Det gjorde inte tidigare sätt att bedöma behoven. I snitt har ca 250 beslut fattats per månad under tidsperioden. Besluten kan gälla helt nya personer, som inte har insatser sedan tidigare, de kan gälla beslut där en eller fler insatser har omprövats. Prioriterat är att handläggarna följer upp biståndsbeslut med omfattande insatser och många timmar. Nya beslut Mätningar av följsamheten mellan gynnande biståndsbeslut och riktlinjer har gjorts sedan hösten Eftersom en individuell bedömning alltid ska göras, kan avsteg från riktlinjerna förekomma och motiveras då. Ett arbete pågår att förfina mätmetoden för att se följsamheten till riktlinjerna och antalet fattade nya beslut enligt det nya beräkningsstödet. Nya biståndsbeslut gäller helt nya kunder eller omprövningar av befintliga beslut. Mätningar görs av vissa insatser som äldrenämnden beslutade om i samband med revideringen av riktlinjer 2015: avlösning, ledsagning, aktivitet, matlagning och distribution av matlåda. Mätningarna visar från november 2015 t.o.m. augusti följande: o o o o Totalt minskar antalet personer inom insatserna avlösning, ledsagning, matlagning och matlåda. Totala antalet beställda timmar minskar mest inom aktivitet och matlagning och är i linje med riktlinjerna. Avlösning varierar i beställd tid både uppåt och nedåt, men med en markant sjunkande trend. I samband med reviderade riktlinjer hösten 2015, avgiftsbelagdes avlösning och omfattningen minskade. Några personer hörde av sig inledningsvis. Ledsagning har minskat för att under våren/sommaren öka igen. Det sammanhänger med att ledsagning kan behöva beviljas för både stöd till och från aktivitet och vid ex. läkarbesök. Då kan avsteg från riktlinjens tid behöva göras. 15

16 Gamla och nya beslut Totalt sett till alla nämndens beslut (båda nya och gamla) är matlagning det som främst minskar i beställd tid. Att beställda timmar totalt sett visar en marginell minskning kan bl.a. bero på: o o Många biståndsbeslut är inte tidsbegränsade och beviljade insatser är fattade enligt gamla riktlinjer. Nämnden har därmed enligt lagstiftaren inte rätt att ändra gynnande beslut (med gynnsammare villkor) för att riktlinjer har ändrats. Det finns biståndsbeslut som behöver omprövas, men tiden har inte räckt till att göra det i önskvärd omfattning. Förfrågningsunderlag för hemtjänst och hemsjukvård enligt LOV (lag om valfrihet) I augusti beslutade nämnden om ett nytt förfrågningsunderlag för hemtjänst och hemsjukvård som träder i kraft 1 mars Det innebär i korthet följande förändringar: Integrering av hemtjänst och hemsjukvård. Alla utförare av hemtjänst måste också ansvara för hemsjukvård. Fler leverantörer kan bli icke-valsalternativ om de önskar. Obligatoriskt krav på att erbjuda önskad tjänstgöringsgrad. Beställaren ska ha läsbehörighet i utförarens tidsrapporteringssystem. Tiden för insatser på dagen förlängs till De olika delarna för uppdragen enigt LOV har innefattat återkommande information och dialog med leverantörer i syfte att skapa delaktighet och samstämmighet inför kommande krav. e-hemtjänst Målet för e-hemtjänst är att bidra till trygghet i vardagen för fler. E-hemtjänsten ska även bidra till en minskning av hemtjänstkostnaderna. Till enheten Stöd och utveckling har nu rekryterats en ny e-hemtjänst koordinator som ska fortsätta utveckla e-hemtjänsten och bl.a. öka användningen av e-hemtjänst dagtid. Viktiga uppgifter blir också att vidareutveckla rutinerna för förvaltningens hantering av e- hemtjänst och att förstärka samordningen mellan utförare, biståndshandläggare och andra aktörer som är involverade i e-hemtjänsten. Digitala trygghetslarm i ordinärt boende Vid junisammanträdet fattade nämnden tilldelningsbeslut till den leverantör som ska ansvara för teknikskiftet; från analoga trygghetslarm till digitala. Vinnande anbudsgivare blev Doro Care. Avtalet är fyra år med möjlighet till förlängning. Doro Care övertar härmed ansvaret för tekniken och installationerna, dvs. har ett 16

17 ansvar för hela tjänsten. Kommunala Larm- och natthemtjänst (LNH) ansvarar även fortsättningsvis för utryckning på akuta larm. I samband med teknikskiftet övertar kommunen ansvaret för kostnader för kommunikationen mellan larm och larmcentral från individen. Ny rättspraxis personlig assistans Högsta förvaltningsdomstolen HFD har i ett par domar förtydligat hur lagstiftningen och bedömning avseende insatsen personlig assistans ska tolkas. Tolkningen gäller både för Försäkringskassan och kommunerna. Enligt senaste rättspraxis innebär det att personlig assistans endast kan beviljas för de som har behov av omfattande stöd inom följande områden; personlig hygien, måltider, avoch påklädning samt att kommunicera med andra. Tidigare kunde assistans även beviljas för de som hade att omfattande behov av sådan tillsyn som kräver ingående kunskaper om den enskilda individen. Med detta avses exempelvis personer som av medicinska skäl kan vara beroende av hjälp i form av omvårdnad vid andningssvårigheter, anfall etc. Det är för närvarande oklart om motsvarande hjälp till dessa personer är att betrakta som en insats enligt hälso- och sjukvårdslagen eller socialtjänstlagen. Bostadsanpassningsbidrag Under 2015 utredde Servicepartner bostadsanpassningsbidrag(bab)-enhetens organisatoriska tillhörighet samt orsaker till den kraftiga ökningen av kostnader som skett. Nämnden beslutade om ett antal åtgärder för att komma till bukt med kostnaderna. Av dessa kvarstår följande åtgärder att genomföra: Revidering av riktlinjerna för bostandsanpassningsbidrag Uppdraget till Fastighetskontoret avslutas och att enheten fortsättningsvis organiseras inom SNF. Etablera en samverkan med intygsskrivare. Idag finns i stort sett ingen samverkan med länets intygsskrivare. Erfarenheter från andra kommuner visar att en ökad samverkan med regelbundna träffar med förskrivarna haft en positiv effekt på kostnaderna. Anledningen till att inte samtliga åtgärder slutförts beror på att BAB-enheten under våren blev kraftigt underbemannade tillföljd långtidssjukskrivningar och föräldraledighet. Sedan början av augusti är enheten fulltalig igen. En nyrekryterad BAB-handläggaren tillträdde sin tjänst i början av augusti. Arbetet med de resterande tre punkterna planeras slutföras detta år och under början av

18 Ekonomi Ordinärt boende Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Hemtjänst 463,3 298,2 379,0 436,3-57,3 Hemsjukvård 36,3 27,1 38,3 41,6-3,3 Korttidsvård/korttidsvistelse 106,4 77,5 117,1 116,6 0,5 Dagverksamhet 6,3 3,4 5,3 5,2 0,1 Avlösarservice 0,0-0,3 0,2-0,3 0,6 Utskrivningsklara patienter 8,5 2,0 3,5 2,5 1,0 Bostadsanpassningsbidrag 22,2 12,7 21,3 21,3 0,0 Totalt 642,8 420,6 564,7 623,1-58,4 Det förväntade underskottet (-57,3 mnkr) inom hemtjänsten beror på att påbörjade och planerade åtgärder inte kommer att få full effekt under. Jämfört med 2015 förväntas dock kostnaden minska med 27 mnkr. Prognosen bygger på en minskning av antalet utförda timmar med 9 procent jämfört med Därutöver beräknas ett ökat antal utförda timmar inom hemsjukvården resultera i ett budgetunderskott på -3,3 mnkr. Analys Hemtjänst o Nettokostnaden prognostiseras minska med 27 mnkr jämfört med o Det förväntade underskottet prognostiseras till 57,3 mnkr. o Under årets första 8 månader har den totala beställda tiden för hemtjänst i ordinärt boende minskat med 8-9 % jämfört med samma period Samtidigt har antalet kunder minskat med cirka 40 personer. o Den totala utförda tiden hemtjänst i ordinärt boende har i snitt minskat cirka 6 % under året jämfört med samma period o Den totala andelen utförd tid av beställd tid är ungefär som förra året; omkring 85 %. o Antalet personer med 140 timmar eller fler har minskat och beror främst på att personer avlidit eller har flyttat till särskilt boende. 18

19 Äldrenämnden har sedan 2015 beslutat om en rad åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen: striktare riktlinjer hösten 2015, ett särskilt boende på Gotlandsgatan ramavtalsupphandlades och togs i drift i februari, nytt beräkningsstöd infördes i april och i juni reviderades riktlinjer ytterligare. Det tar tid att vända den trend av ökade volymer hemtjänst som utvecklats under många år. De hittills vidtagna åtgärderna samt alla delar i projektet Hållbar hemtjänst, är lånsiktiga och omfattande arbeten. Det är svårt att i detta skede uttala vilken åtgärd som gett effekt på vad. Äldrenämndens beslut för en hållbar hemtjänst medför behov av anpassningar. Det handlar om att lära sig det nya beräkningsstödet, se över rutinerna för biståndshandläggningen, skapa modeller för uppföljning av effekterna kostnadsmässigt och finna former för att följa tjänsternas kvalité hos de äldre. Utförarna ställs inför nya förutsättningar och anpassningar i sina verksamheter. För förvaltningen är fokus att förfina modeller för uppföljning av riktlinjernas effekter, effekter av det nya beräkningsstödet, följa upp biståndsbeslut med tätare intervaller och följa ärendemängen på biståndsenheten äldre. En utmaning i uppföljningsmodellerna är att kunna urskilja vad som påverkat vad Hemtjänst LOV, utförda timmar per månad prognos Tidigare år har, för varje enskild månad, antalet utförda timmar legat högre än motsvarande månad året innan. Glädjande nog kan man nu se ett trendbrott där årets utfall fr.o.m. mars ligger lägre än föregående år. Utförda timmar under augusti var 9,5 procent färre än i augusti Se diagrammet ovan. Observera att värdena avseende perioden september-december är en prognos. 19

20 Att prognostisera hur stora effekterna av vidtagna åtgärder kommer att bli på antalet utförda timmar under är mycket svårt. Kostnadsprognosen bygger på antagandet att timmarna under perioden septemberi till december minskar med 1 procent jämfört med månaden innan, justerat för antalet dagar i respektive månad. Med ett sådant scenario skulle kostnaden för hemtjänst LOV bli 472,6 mnkr. Det är 19,7 mnkr mindre än utfallet 2015 (492,3 mnkr). Observera att dessa siffror inte är jämförbara med nettokostnaden i tabellen direkt under rubriken Ekonomi eftersom den även visar kostnader för trygghetslarm, månadsbidrag m m samt att intäkter såsom avgiftsintäkter och 6- procentsmomsbidrag ingår som en avdragspost. Trots att kostnaden förväntas minska med 19,7 mnkr så redovisas ett prognostiserat budgetunderkott på -57,3 mnkr. Det beror på att den obalans som nämnden gick in med i (88 mnkr) placerades i sin helhet i budgetposten hemtjänst. Denna obalans har huvudsakligen sin grund i 2015 års underskott på totalt 75,9 mnkr som i sin tur främst bestod av underskott avseende hemtjänst (46,3 mnkr), hemsjukvård (6,0 mnkr), utskrivningsklara (7,8 mnkr), servicehus (8,3 mnkr) m.m. Den del av kostnaden som enbart avser hemtjänst LOV, d v s ersättning till utförarna för utförda timmar var 492,3 mnkr år 2015 och prognostiseras till 472,6 mnkr år, vilket är en minskning med 19,7 mnkr. Se tabellen nedan. Kostnad hemtjänst LOV, mnkr Utfall Utfall jan-aug sep-dec Summa ,5 168,8 492,3 Utfall Prognos jan-aug sep-dec Summa 319,4 153,2 472,6 Prognos, kostnadsminskning 19,7 Kostnadsminskningen under perioden januari-augusti jämfört med samma period 2015 är 1,3 procent. Priserna höjdes den 1 januari med 2,1 procent. Det betyder att, rensat från denna prisökning, har kostnaden sjunkit med cirka 3,4 procent. Antalet utförda timmar har under samma period minskat med 3,7 procent. Skillnaden beror på att beräkningarna bygger på genomsnittpriser istället för exakta priser för dag, natt, tätort, landsbygd, över och under 140 timmar. 20

21 Hemsjukvård Äldrenämnden har för närvarande tre (3) leverantörer kontrakterade för hemsjukvård, varav två av dem är kommunala utförare. Under första tertialen, framför allt från mitten av mars, så har det varit låg tillströmning av kallelser till samordnad planering inför utskrivning från slutenvården (SPU). Detta har heller inte förändrats under tertial två. Hälso- och sjukvårdsenhetens uppfattning är att flertalet som vårdplaneras redan har hemsjukvård och att det framför allt handlar om en ny eller en förändrad insats. Detta medför med automatik att det blivit färre nya uppdrag till hemsjukvårdsutförarna. Ärenden från primärvården har dock varit relativt konstant, i snitt tio per vecka under våren, men som tidigare år minskat under sommaren. Många ärenden aktualiseras av primärvården till hälso- och sjukvårdsenheten trots att de redan är patienter som är inskrivna i hemsjukvården. Även inom slutenvården så har man dålig kontroll på om patienten är hemsjukvårdspatient eller inte, vilket får till effekt att de kan skickas hem utan kallelse/vårdplan. Antal hjälpmedelsärenden via systemet Flexite är fortfarande högt, cirka tio ärenden per dag. Flödet till korttidsplatserna har fungerat bra under sommaren. Arbetet tillsammans med Västerås stad, Vård och omsorg, om att utifrån en översyn av hemsjukvårdsprocessen skaffa ett adekvat verksamhetssystem har fortsatt och resulterat i ett projektuppdrag för att undersöka förutsättningar för nytt journalsystem för hälso- och sjukvård, koppling till gällande verksamhets-, planerings- och tidsregistreringsssystem. En manuell uppföljning av antal besök som görs av sjuksköterska respektive arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut genomfördes under två veckor i maj. Antal patienter som var inskrivna i hemsjukvården och fick besök under de två veckorna redovisades också. Av siffrorna i sig går det inte att utläsa något, utan det är först efter ett antal mättillfällen som eventuella trender kan ses. Uppföljning kommer fortsättningsvis att göras i november och vid samma tillfällen Antalet utförda timmar har ökat kraftigt sedan ansvaret för hemsjukvården togs över från landstinget i september Utförda timmar under augusti ligger 17 procent högre än augusti 2015 och 34 % högre än augusti En förklaring till ökningen är att personalstyrkan inom hemsjukvårdsleverantörerna har ökat och patienterna därmed får mer av den hälso- och sjukvård de har behov av. 21

22 Hemsjukvård utförda timmar per månad Utförda hemsjukvårdstimmar har ökat under de senaste åren och därmed även kostnaderna. För beräknas kostnaden uppgå till cirka 42,8 mnkr vilket är 14,2 procent högre än utfallet Ökningen mellan 2014 och 2015 var 18,1 procent och mellan 2013 och 2014 var den 14,3 procent. Utskrivningsklara patienter Nämndens kostnader för utskrivningsklara uppgår hittills i år till knappt 2 mnkr och utgörs till största delen av eftersläpningar från Under samma period 2015 uppgick nämndens kostnader till ca 3,5 mnkr. Flera åtgärder gjordes under förra året för att öka antalet korttidsplatser. Tillgången på platser är just nu god. 22

23 Jämförelser med andra kommuner % Andel personer med hjälp i ordinärt boende 65-w år 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel Andelen personer som är 65 år och äldre och som har hjälp i sitt boende uppgick för Västerås 2015 till 8,0 procent, vilket är en minskning jämfört med året innan (8,4). Västerås hade den näst högsta andelen av de jämförda kommunerna, efter Örebro. Lägst andel hade Linköping. Kr Hemtjänst 65-w år, kr per person med insats Eskilstuna Linköping Norrköping Jönköping Örebro Västerås Alla kommuner, ovägt medel

24 Kostnaden för Västerås ökade från kr (2014) till kr (2015), vilket motsvarar +11 procent. Jämfört med 2011 har kostnaden ökat med 80 procent. Samtliga kommuner i jämförelsen har ökat mellan 2014 och Eskilstuna har ökat med 16 procent. Uppgifter avseende 2015 saknas för Örebro. Särskilda boenden Verksamhet Platser i särskilda boenden Sedan halvårsskiftet 2015 råder en brist på platser i särskilda boenden som inneburit att personer med beslut fått vänta mer än tre månader på att få ett erbjudande om boende. Äldrenämnden fattade i maj beslut om en reviderad boendeplan för åren I samband med det lyfte nämnden behovet av att stimulera byggnationen av trygghetsbostäder till kommunstyrelsen. Äldrenämnden har beslutat uppdra åt Fastighetskontoret att starta en projektering för ett nytt äldreboende intill Gryta demenscentrum med lägenheter och att påbörja förprojektering av tillbyggnad vid Karlslunds äldreboende med ca 76 platser. Äldrenämnden har gett förvaltningen i uppdrag att genomföra ett antal förändringar i syfte att använda befintliga platser i särskilt boende effektivare. Sista augusti bodde 14 personer kvar i särskilt boende utan behov av stöd, efterlevande, efter att deras make/maka som haft bifallsbeslut inte längre bodde kvar. Förvaltningen har nu ett avtal med det kommunala bostadsbolaget om hjälp att finna en lägenhet på den öppna marknaden i de fall de efterlevande saknar förmåga att själva ordna detta. Upphandlingar och uppföljning I samband med nya avtal och uppdrag sker introduktionssamtal med leverantörer. Det har nu skett på Gotlandsgatan, Änglamark, Eriksborg, Hagaäng och Björkbacken. Uppföljning av uppdrag har skett för Karlslund servicehus, Gideonsbergs servicehus, Ankaret, och Klockarkärleken. Pilfinksgården har följts upp inför förlängning av avtalet, Upphandling av flera verksamheter i Tillberga har genomförts enligt lagen om offentlig upphandling LOU. Den 24 maj antog äldrenämnden anbudet från Tillberga Grannskapsservice. Uppdragen har upphandlats i ett gemensamt 24

25 förfrågningsunderlag med en generell avtalsdel med upphandlingsföreskrifter samt specifika kontraktsvillkor för respektive avtalsområde. De verksamheter som upphandlas är äldreomsorg, verksamhet för personer med funktionsnedsättning, öppen förskola, öppen verksamhet för åringar, fritidsgårdsverksamhet, biblioteksverksamhet, idrottsanläggningar, motionsspår och park samt Sim- och sporthallar. Förvaltningsrätten har tagit emot en överprövning med hänvisning till att upphandlingen strider mot proportionalitetsprincipen. Vidare har förvaltningsrätten bifallit ett intermistiskt yrkande och förordar att avtal inte får ingås innan rätten har beslutat något annat. Avtalstiden för verksamheterna i Tillberga är med möjlighet två års förlängning. Avtalstiden kan förskjutas med anledning av överprövning. Äldrenämnden beslutade den 20 juni om tilldelning avseende upphandling av Rösegården, Hagalidsgården och Södergården. Tilldelning av kontrakt gavs till anbudsgivaren, Attendo Sverige AB som offererade lägsta pris i kombination för de aktuella objekten. De nya avtalen innebär en sänkning av nämndens kostnad med cirka 5 mnkr på helårsbasis. Avtalstider: Södergården äldreboende , äldreboende för personer med demenssjukdom och dagverksamheten Hagalidsgården äldreboende för personer med demenssjukdom Rösegården äldreboende för personer med demenssjukdom , dagverksamheten Ramupphandling av platser i särskilt boende har genomförts. Äldrenämnden beslutade om tilldelning till Attendo Sverige AB, Gotlandsgatan. Avtalsstart var 1 februari, med en volymgaranti om 36 platser. En utökning med 18 platser äldreboende gjordes därefter med avtalsstart den 11 juli. Äldrenämnden beslutade att godkänna sammanställning gällande uppdrag och avtalstider Vidare beslutade äldrenämnden att fortsatt upphandla redan upphandlade verksamheter. 25

26 Välfärdsteknologi på äldreboenden Sedan 2013 pågår projektet Välfärdsteknologi på äldreboenden. Projektet har gett goda resultat och visat att användning av välfärdsteknik på våra äldreboenden verkligen kan skapa nya förutsättningar för de individer som bor där. Projektet har bland annat tagit fram ett material kring hur välfärdsteknik kan användas för aktivering och kommunikation och materialet kommer att spridas till Västerås särskilda boenden under hösten. Ett centralt fokus för projektet är att minska generella begränsningsåtgärder i den fysiska boendemiljön, för framför allt personer med demenssjukdom. Projektet har därför utvecklat en modell som innebär att verksamheterna ska använda en strukturerad arbetsmetod, genomföra miljöanpassningar och öka användningen av välfärdsteknik. Efter att projektet bidragit till att implementera modellen på äldreboendena Hälleborg och Klockarkärleken ska projektet nu verka för att modellen breddinförs. Avsikten är att övriga äldreboenden i Västerås vid projektets slut ska ha fått kunskap om modellen och hur den kan implementeras. Ett viktigt fokus för projektet är också att undersöka om trygghetskamera kan användas för tillsyn på natten på särskilda boenden. Projektet har därför upphandlat en trygghetskamera som nu ska användas i ett pilotförsök på Hagalidsgården. Avsikten är att piloten ska slutföras under 2017 och ge ett underlag kring möjligheterna till fortsatt användning av trygghetskamera för tillsyn på natten. Projektet kommer att pågå t o m 2017 och leds av två projektledare. Trådlösa nätverk Installation av WiFi (trådlösa nätverk) i särskilda boenden pågår. Under 2015 stoppades fortsatta installationer av besparingsskäl. Ambitionen är att under 2017 kunna fortsätta utbyggnaden. Trådlösa nätverk kommer att möjliggöra byte till moderna och effektiva larm, men även ge förutsättningar att effektivisera och säkra vården och omsorgen. Trygghetslarm Ett arbete pågår för att kunna byta ut gamla trygghetslarm i särskilda boenden. Ett förfrågningsunderlag har tagits fram och upphandling pågår. De första bytena kommer om det går enligt plan att kunna ske runt årsskiftet /2017. Stimulansmedel för bemanning Statsbidrag utgår för ökad bemanning under åren För har Västerås tilldelats 28 mnkr. Äldrenämnden har beslutat att dessa medel ska riktas 26

27 till särskilda boenden. Huvuddelen av medlen har fördelats till utförare för ökad bemanning. En satsning sker också på mat och måltidsmiljö. Under våren har därför genomförts ett uppstartsmöte med alla utförare i syfte att skapa delaktighet, engagemang och gemensamma målsättningar för satsningen. En kostvetare har också rekryterats till enheten Stöd och utveckling och ytterligare en dietist kommer att rekryteras under hösten. Satsningen kommer att pågå till och med augusti Viktiga fokus för satsningen är ökad kundnöjdhet och minskad undernäring. Stimulansmedel har också avsatts för satsning på ett hemrehabteam. Ett förslag till utformning av detta team kommer att behandlas av nämnden under hösten. Troligen kommer de medel som avsatts för detta team ej att användas, då det inte är troligt att teamet kan komma igång före årsskiftet. Tillgång till personal I april trädde en förändring i socialtjänstförordningen i kraft. Av denna framgår att det i särskilda boenden ska finnas tillgång till personal dygnet runt som utan dröjsmål kan uppmärksamma om en boende behöver stöd och hjälp. För att klara detta på ett bra sätt bedöms det viktigt att fortsätta utbyggnaden av trådlösa nätverk och installera moderna trygghetslösningar. Under de närmaste åren kan de stimulansmedel som utbetalas för ökad bemanning också bidra till att uppfylla de skärpta kraven i socialtjänstförordningen. INNOVERSUM Vinnova har beviljat bidrag till ett projekt INNOVERSUM INNOVvationsfrämjande modell för ERSättning, Uppföljning och Målstyrning inom vård- och omsorg. Projektet startade i maj 2014 och projektets första del resulterade i en möjlig ny ersättningsmodell för särskilda boenden, ålderdomshem och gruppboende. Projektets andra del har haft inriktningen att testa modellen i praktiken. Projektet avslutas i oktober. 27

28 Ekonomi Särskilda boenden Nettokostnad, mnkr Bokslut 2015 Utfall 8 mån Budget Prognos Avvikelse Servicehus 182,1 123,2 185,2 184,9 0,3 Äldreboende 467,9 319,8 489,4 487,5 1,9 Rehabilitering 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Bostadsanpassningsbidrag 0,4 0,5 0,4 0,4 0,0 Tekniska hjälpmedel -0,4-0,1 0,0-0,1 0,1 Totalt 650,3 443,4 675,0 672,7 2,4 Nettokostnaden för äldreboenden (demensgruppboende och ålderdomshem) beräknas på helårsbasis bli 1,9 mnkr lägre än budgeterat. Det beror främst på att avgiftsintäkterna ökat, vilket har sin grund i en högre beläggningsgrad än förväntat. Analys Gotlandsgatans äldreboende Det ekonomiska utfallet av köpet av 54 äldreomsorgsplatser av Attendo på Gotlandsgatan blev inte så bra som planerat. Tanken och förhoppningen var att kostnaden för platserna skulle vara mindre än vad kostnaden var för den hemtjänst som personerna hade innan de flyttade dit. En genomgång av de personer som flyttat visar att 24 personer hade hemtjänstinsats direkt före flytten. Av dessa var det bara 5 personer som låg över brytpunkten där en plats på Gotlandsgatans äldreboende var billigare. Av de 54 personerna kom 26 stycken direkt från korttidvård. Kostnaden för korttidsvård är högre per plats än den på Gotlandsgatans äldreboende. Därmed ger det ett ekonomiskt nettoöverskott. Men kostnaden för korttidsplatserna kvarstår eftersom utföraren får ersättning oberoende av beläggning. Att 26 personer flytta från korttidsvården innebär dock att kostnaden för utskrivningsklara kan hållas nere eftersom flödet från sjukvården går igenom korttidsvården. Men på kort sikt så kommer den ekonomiska nettoeffekten av köpet av platser på Gotlandsgatan att bli negativ. 28

29 Kostnad, helårsbasis, mnkr Äldreboende Gotlandsgatan 54 platser. Kostnadsökning. 34,2 Hemtjänst ordinärt boende 24 personer. Kostnadsminskning. -11,3 Servicehus, rörlig del. Kostnadsminskning. -1,7 Ökad kostnad på kort sikt 21,2 Fast kostnad som kvarstår: 26 korttidsplatser och 4 servicehusplatser. -21,3 Minskad kostnad på längre sikt 0,1 På kort sikt kan man säga att förändringen inneburit en kostnadsökning på 21,2 mnkr på helårsbasis men på längre sikt och med ett lite vidare perspektiv så har det gått plus minus noll (+0,1 mnkr). Troligtvis skulle flera av de 26 personer som var på korttidsboende blivit storkonsumenter av hemtjänsttimmar om de hade tvingats flytta hem igen på grund av platsbrist inom äldreboendena. Det är svårt att beräkna i detta fall men kostnaden hade i vilket fall som helst blivit stor. En annan aspekt som måste vägas in är det faktum att kön till äldreboende var stor innan flytten skedde och utan de 54 platserna på Gotlandsgatan hade risken för vite varit överhängande. Sammantaget bör trycket på hemtjänsten minska som en följd av öppnandet av Gotlandsgatan men det kan komma att ta ett tag innan det märks i form av minskade kostnader. Ej verkställda beslut särskilt boende Antal ej verkställda beslut rapporteras kvartalsvis till IVO, revisionen och kommunfullmäktige. Fjärde kvartalet 2015 rapporterades 119 ej verkställda beslut om särskilt boende. Antalet har sedan minskat och andra kvartalet rapporterades 70 beslut. Av dessa var det 19 ärenden där den sökande inte erbjudits lägenhet. Med de riktlinjer som gällt kan den enskilde tacka nej obegränsat antal gånger och stå kvar i kö. Det finns personer som tackat nej upp till 7 gånger. Riktlinjerna för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen reviderades i juni då de kompletterades med en skrivning att om den enskilde tackar nej mer än en gång till erbjudet boende omprövas beslutet. Detta har inte hunnit få genomslag i statistiken ännu. Av statistiken framgår att det är lägenheter i äldreboende som saknas. Servicehuslägenheter finns det som tillgodoser behovet. Den nybyggnation som 29