RAPPORT. Revision Malmö stad UPPDRAGSNUMMER MALMÖ KOMMUN MILJÖFARLIG MARK OCH VERKSAMHET MILJÖSTRATEGI & ARBETSMILJÖ SYD

Transkript

1 MALMÖ KOMMUN Revision Malmö stad UPPDRAGSNUMMER MILJÖFARLIG MARK OCH VERKSAMHET - HANTERING AV FÖRORENAD MARK OCH BYGGNADER I MALMÖ STAD MILJÖSTRATEGI & ARBETSMILJÖ SYD MALIN TELL ÅSA RASMUSSON

2 Sammanfattning Sweco Environment AB har granskat hur hantering av förorenade områden och farligt avfall sker i samband med Malmö Stads exploatering och rivnings-/ombyggnadsprojekt på uppdrag av revisorerna i Malmö Stad. Granskningen har skett genom intervjuer och dokumentstudier. Granskade nämnder har varit tekniska nämnden, stadsbyggnadsnämnden, servicenämnden och miljönämnden. Syftet med granskningen har varit att bedöma och kartlägga hur arbetet med inventering och sanering av förorenad mark bedrivs i Malmö stad. Vidare är syftet att bedöma och kartlägga om Malmö stad har en tillräcklig intern kontroll avseende hantering av farligt avfall vid rivning, ombyggnad och tillbyggnad samt markföroreningar Vår bedömning är sammanfattningsvis att Malmö Stad till större delen har fungerande processer för att inventera och sanera förorenad mark. Samtliga nämnder har engagerad personal som i stort säkerställer att hanteringen sker i enlighet med gällande lagstiftning. Den interna kontrollen är delvis tillräcklig för att säkerställa att hantering av farligt avfall vid rivning, ombyggnad och tillbyggnad samt markföroreningar. Dock bör egenkontrollen ses över för att helt kunna säkerställa att hanteringen utförs i enlighet med gällande lagstiftning. Resultatet av revisionen pekar på några områden som brister. Beslutsunderlagen till Tekniska nämnden inför exploateringsbeslut och till Stadsbyggnadsnämnden inför fastställande av detaljplaner har i vissa fall bedömts bristfälliga avseende undersökning av markens föroreningsstatus. Bristen riskerar medföra oplanerade kostnader och fördröjning i projekten samt att Malmö Stad inte har underlag för att kunna garantera markens lämplighet. Tekniska nämndens och Servicenämndens kontroll över hanteringen av massor i sanerings- och byggnationsskede samt hantering av bygg- och rivningsavfall bör skärpas. Kontrollen både i upphandlingsskedet och utförandeskede av de entreprenörer som utför arbetet måste utökas med kontroll av att anlitad entreprenör samt underentreprenör har tillstånd för hantering, mottagande och transport av avfall och massor. Detta för att säkerställa att dessa material/avfall kommer att och har hanterats korrekt i projekten och att Malmö Stad därmed uppfyller sitt ansvar som verksamhetsutövare och avfallslämnare. Tekniska nämnden och Servicenämnden bör reda ut oklarheter i ansvarsfördelningen mellan Fastighetskontoret och Serviceförvaltningen i samband med sanering i anslutning till byggnation. Det är idag oklart i vissa projekt vad som kan anses vara sanering (som ska betalas av Fastighetskontoret) och vad som är markberedning för byggnation (som ska betalas av serviceförvaltningen). En oklar ansvarsfördelning leder bland annat till ytterligare sanering av områden samt att kontrollen över saneringskostnader vid exploatering brister. Då plan- och bygglagen medger att sanering av mark flyttas fram från planeringsskedet till byggskedet samt att samtliga granskade detaljplaner anger detta som ett villkor, tyder på att uttvecklingen inom Malmö Stad går mot att sanering allt oftare utförs i anslutning till byggnation. Detta förfarande kan anses bra ur ett ekonomiskt, logistiskt och miljömässigt perspektiv då alla grävarbeten och masshantering sker samtidigt. Förfarandet kräver dock en anpassad ansvarsfördelning och organisation. Nuvarande organisation där Fastighetskontoret ansvarar för sanering och Serviceförvaltningen för byggnation är troligen inte optimal. Malmö Stad rekommenderas därför att se över organisation och ansvarsfördelning rörande sanering i samband med exploatering och byggnation. Sweco Drottningtorget 14 Box 286 SE Malmö, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Malin Tell Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) malin.tell@sweco.se

3 Överlag anser Stadsbyggnadsnämnden att sanering av mark i Malmö Stad är ekonomiskt försvarbar, dock saknas en bedömning av den totala miljönyttan eller miljörisken med en exploatering av ett förorenat område. Exempel: transporter vid masshantering, användning av jungfruliga massor, störning etc. Malmö Stad bör säkerställa att denna bedömning förs in i exploateringsprocessen. Samtliga nämder använder sig av Plan- och byggatlasen i sitt arbete, denna är dock inte uppdaterad, Malmö Stad bör avsätta resurser till detta arbete

4 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Syfte 1 3 Revisionsfrågor 1 4 Avgränsning 2 5 Revisionskriterier 2 6 Granskningsansvariga 4 7 Metod 4 8 Resultat av granskningen Övergripande beskrivning av Malmö stads arbete med förorenade områden och byggnader Tekniska nämnden Fastighetskontoret Servicenämnden Stadsbyggnadsnämnden Planavdelning Bygglovsavdelning Miljönämnden Slutsats

5

6

7 Granskningsrapport 1 Bakgrund Malmös industrialisering har gjort att det finns stora industriområden både centralt och i utkanten av staden. I samband med det ökade behovet av att exploatera och förtäta i staden har dessa områden blivit intressanta för omvandling till andra användningsområden såsom bostäder, skolor och affärscentrum. Många av dessa områden är förorenade i olika grad beroende på den verksamhet som har bedrivits på platsen och frågan kräver särskild uppmärksamhet vid planering och byggande, både i samband med exploatering och anpassning av befintliga lokaler till nya verksamheter. Sweco Environment har fått i uppdrag av Malmö Stads revisorer att granska hur Malmö Stad hanterar förorenade massor och avfall i Malmö Stads projekt. 2 Syfte Syftet med granskningen är att bedöma och kartlägga hur arbetet med inventering och sanering av förorenad mark bedrivs i Malmö stad. Vidare är syftet att bedöma och kartlägga om Malmö stad har en tillräcklig intern kontroll avseende hantering av farligt avfall vid rivning, ombyggnad och tillbyggnad samt markföroreningar. 3 Revisionsfrågor Revisionsfrågorna har fastställt av kommunrevisorernas styrgrupp. Finns en heltäckande redovisning för vilka förorenade markområden som finns i kommunen? Finns en ändamålsenlig ansvarsfördelning, planering och hantering av förorenad mark i kommunen? Har Malmö stads nämnder såsom exploatör, fastighetsägare och byggherre tillräckliga rutiner för att säkerställa att mark är lämplig för ändamål utifrån människors hälsa och säkerhet samt för att miljöfarlig verksamhet redovisas och hanteras? Har stadsbyggnadsnämnden, såsom planmyndighet en tillräcklig intern kontroll för att säkerställa att mark är lämplig för ändamål utifrån människors hälsa och säkerhet? Har miljönämnden såsom tillsynsmyndighet en tillräcklig intern kontroll för att säkerställa att redovisad miljöfarlig verksamhet hanteras korrekt? Utförs en ändamålsenlig tillsyn, egenkontroll och inventering av farligt avfall vid rivning, ombyggnad och tillbyggnad? Genomförs en tillfredställande efterkontroll och uppföljning av avfallshantering vid rivning, ombyggnad och tillbyggnad? 1(25)

8 Finns det en fungerande samordning mellan stadsbyggnadsnämnden och miljönämnden avseende hantering av farligt avfall och markföroreningar? Har aktuella nämnder tillräckligt beslutsunderlag? 4 Avgränsning 2(25) Granskningen avgränsas till stadsbyggnadsnämnden och miljönämnden utifrån tillsyn och myndighetsutövande samt till tekniska nämnden och servicenämnden såsom exploatör, fastighetsägare och byggherre. Granskningen avser 2017 men då exploateringsprojekt varar under i medeltal 7 år har även dokument som är äldre granskats för att kunna följa hela projekt. 5 Revisionskriterier Miljöbalken Förorenade områden (inklusive byggnader) regleras i Miljöbalken, främst i kapitel 9 (miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) och kapitel 10 (verksamheter som orsakar miljöskada). Till lagstiftningen om förorenade områden finns också tre förordningar samt ett stort antal vägledningar och handböcker från Naturvårdsverket. I Miljöbalkens portalparagrafer finns allmänna hänsynsregler av vilka Försiktighetsprincipen och Rimlighetsavvägningen särskilt kan omnämnas i sammanhanget. Enligt Miljöbalken åligger det den som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd att visa att man uppfyller lagstiftningen, s.k. omvänd bevisbörda. Hantering av avfall regleras främst i Miljöbalkens kap 15. Avfall definieras som varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Det är den som innehar avfallet som ska se till att avfallet hanteras på ett sätt som är godtagbart med hänsyn till människors hälsa och miljön. Om byggnads- eller entreprenadarbeten i ett förorenat område medför att det finns en risk för nya föroreningar alternativt spridning eller ökad exponering av befintliga föroreningar, är detta fråga om en verksamhet som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Om Malmö Stad är exploatör i ett sådant fall är man att betrakta som verksamhetsutövare. För det fall att det inte finns någon verksamhetsutövare som kan utföra eller bekosta ett avhjälpande enligt 10 kap MB, är enligt 10 kap. 3 1 st. MB var och en som förvärvat den förorenade fastigheten ansvarig om förvärvet skett efter Miljöbalkens ikraftträdande. Det kan exempelvis vara så att någon verksamhetsutövare inte längre existerar då dessa tvingats avveckla verksamheten på grund av konkurs. Plan och bygglagen Planläggning och byggande regleras av Plan- och bygglagen (PBL) SFS 2010:900. En av de grundläggande bestämmelserna i PBL är att marken ska vara varaktigt lämplig för sitt ändamål. Lämplighetsprövning sker i flera steg vid planläggning från översiktlig och långsiktig planering av mark och vatten i hela Malmö Stad, till detaljerad lokal planering.

9 2 kap 4 och 5 reglerar övergripande att mark endast får lov att bebyggas om marken är lämplig för ändamålet med bl.a. hänsyn till människors hälsa och säkerhet. Den lokala föroreningssituationen är en viktig del i lämplighetsbedömningen. Malmö Stad har möjlighet enligt 4 kap 12 att genom planbestämmelser reglera skyddsåtgärder för att motverka markförorening och störningar från omgivningen. En central del i lämplighetsbedömningen är att vid planläggningen utvärdera åtgärdernas genomförbarhet. Om föroreningsproblematiken inte har utretts och åtgärdats ordentligt under plan- och bygglovprövningsprocessen kan kostsamma och tidskrävande efterbehandlingsåtgärder komma att krävas av byggherren under byggskedet. Efter ändringarna i PBL den 1 januari 2015 finns möjlighet att med planbestämmelse villkora att lov eller startbesked får lämnas för en åtgärd endast om en markförorening är avhjälpt, om markens lämplighet för byggande kan säkerställas med det. En förutsättning för att villkora lov eller startbesked i detaljplan är att en förorening är konstaterad och omfattningen av åtgärder bedömd för att göra marken lämplig för föreslagen markanvändning. Det är Malmö Stad som vid planläggningen ansvarar för att marken undersöks och bedöms. Den slutliga prövningen av skydds- eller säkerhetsåtgärder kan därmed skjutas till bygglovsskedet eller så långt fram som till startbesked. Bygglov får dock inte medges innan markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att markföroreningar avhjälpts alternativt skydds- eller säkerhetsåtgärd vidtagits på tomten. Om Malmö Stad vållat skada genom fel eller försummelse vid myndighetsutövande (t.ex. om Malmö Stad inte utrett markens lämplighet tillräckligt med avseende på föroreningssituationen) kan Malmö Stad bli ersättningsskyldig enligt 3 kap 2 Skadeståndslagen. Försummelse kan även leda till civilrättsliga krav gentemot Malmö Stad på ersättning för skada (exempelvis ekonomisk skada med anledning av kostnader som beror på krav utifrån miljöbalken på undersökningar av föroreningssituationen). Vid beslut om detaljplaner för förorenade områden krävs därför ett beslutsunderlag som tillräckligt tydligt redovisar föroreningarnas art, omfattning och läge samt hur, när och vem som ansvarar för efterbehandlingen av området innan det bebyggs. Bygglov/rivningslov Vid genomförande av en rivningsåtgärd som omfattas av krav på antingen lov (bygglov eller rivningslov) eller anmälan gäller plan- och bygglagens krav för hantering av avfall. Rivningsåtgärder som inte kräver lov eller anmälan omfattas inte av dessa krav i planoch bygglagen. Däremot måste avfallet alltid hanterat på miljömässigt godtagbart sätt, enligt miljöbalken. Av en rivningsanmälan enligt 6 kap. 5 PBL ska det dessutom framgå om det kommer att uppkomma rivningsmaterial som utgör farligt avfall. Motsvarande krav finns inte för bygglovs- eller rivningslovsansökan. 3(25)

10 Övrigt Under revisionens gång har revisorerna fått kännedom om att det pågår ett arbete med en nulägesanalys för hantering av förorenade områden inom Malmö Stad. Denna har använts som komplettering till intervjuer och hjälp för kartläggning av processerna och har inte använts som en grund för bedömningar och åtgärder. I nulägesrapporten beskrivs de olika berörda verksamheternas processer ingående varför dessa enbart beskrivs översiktligt i denna granskningsrapport, för en utförligare beskrivning av processerna hänvisas till nulägesrapporten. 6 Granskningsansvariga Gransknings ledare: Malin Tell, Sweco Environment AB Revisor samt expert förorenade områden och PCB: Åsa Rasmusson, Sweco Environment AB Projektledare från revisionskontoret: Fredrik Jerntorp, kommunal yrkesrevisor Kvalitetsgranskare från revisionskontoret: George Smidlund, revisionsdirektör, certifierad kommunal yrkes-revisor. Sakkunniga revisorer har prövat sitt oberoende med mera i enlighet med SKYREV:s R21 och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. 7 Metod För att uppnå granskningens syfte och svara på ovan nämnda revisionsfrågor har dokumentstudier, intervjuer samt stickprovsgranskning genomförts. Intervjuer har genomförts med tekniska nämndens och stadsbyggnadsnämndens presidier samt med chefer och handläggare på miljöförvaltningen, fastighetskontoret, serviceförvaltningen och stadsbyggnadskontoret. Dokumentgranskningen har omfattat dokumentation som förekommer i de olika processerna inom förvaltningarna och redovisas under varje förvaltning. Reglemente och delegationsordning har granskats i syfte att identifiera nämndernas roller och ansvar. Bedömning utgår från kraven i miljöbalken och plan- och bygglagen samt i relevanta delar förvaltnings- och kommunallag. 8 Resultat av granskningen 8.1 Övergripande beskrivning av Malmö stads arbete med förorenade områden och byggnader 4(25) Arbetet med förorenad mark i projekt sker parallellt inom olika förvaltningar i Malmö Staden. Det strategiska markmiljöarbetet drivs främst i tre förvaltningsövergripande samarbetsgrupper. Markmiljögruppen, där Fastighetskontoret, Gatukontoret, Serviceförvaltningen, Miljöförvaltningen och VA Syd ingår. Skolgruppen som utgörs av Fastighetskontoret, Serviceförvaltningen, Förskole- och Grundskoleförvaltningen och vid behov Gatukontoret. Markmiljöspecialistgruppen, där Fastighetskontoret, Gatukontoret

11 och Serviceförvaltningen ingår. Markmiljögruppen har tagit fram checklistor som stöd för hur arbetet med förorenad mark ska ske i olika projektskeden, bland annat Checklista för ansvarsutredning, Checklista för inventering av historiska verksamheter mm. I vissa projekt agerar Malmö Stad både verksamhetsutövare och tillsynsmyndighet. Malmö Stad har då både rollen som utförare av ett byggprojekt och rollen som kontrollant. Verksamhetsutövare är i dessa situationer oftast tekniska nämnden, som agerar exploatör, byggherre och/eller fastighetsägare. Miljönämnden och stadsbyggnadsnämnden ansvarar för att kontrollera utifrån miljö- och plan- och bygglagstiftningen. Att Malmö stad agerar både exploatör och tillsynsmyndighet i ett och samma byggprojekt kan vara problematisk att hantera och behöver ofta understrykas och förklaras. När Malmö Stad bedriver exploateringsprojekt ska det ske på samma villkor som för privata aktörer. 8.2 Tekniska nämnden Tekniska nämndens ansvar enligt reglemente omfattar: fastigheter, exploatering, lokaloch lägenhetsförsörjning, gator och parker, trafik- och infrastrukturfrågor samt avfallsfrågor. Under Tekniska nämnden finns förvaltningarna Fastighetskontoret och Gatukontoret. Enbart Tekniska nämnden och dess förvaltning Fastighetskontoret har granskats i denna revision, då de är ansvariga för markexploateringen i Malmö Stad. Gatukontoret exploaterar allmän platsmark och Fastighetskontoret exploaterar kvartersmark. Även Gatukontoret hanterar förorenade massor, men har inte granskats då deras process för hantering av förorenad mark är likartad Fastighetskontorets. I fastighetskontorets uppdrag ingår att tillhandahålla byggklar mark. Byggklar mark innebär bland annat att marken är sanerad och terrasserad för att klara ändamålen enligt detaljplanen. Tekniska nämnden bär de slutliga kostnaderna och intäkterna för exploateringsprojekt. Nämnden beslutar om både objektsgodkännande och investeringsram. Utgifter för sanering redovisas som en tillgång i exploateringsprojektet då den ökar det bokförda värdet på marken i balansräkningen. I projektkalkylen ingår en post för marksaneringskostnader som är en grov uppskattning baserad på det underlag som markmiljöspecialisten har till sitt förfogande i startskedet av projektet. Dock avsätts i detta skede inga medel för framtida saneringsutgifter, stället redovisas sådana utgifter efter hand som de uppstår. Kostnaderna kan även i vissa fall, där sanering sker i markberedningsprocessen, hamna som en kostnad hos Servicenämnden vilken sedan överförs till Fastighetskontoret. Se vidare under Serviceförvaltningen (avsnitt 8.3) Fastighetskontoret Tekniska nämndens uppgift för Fastighetskontorets verksamhetsområde är enligt reglementet att ansvara för Malmö Stads fastighetsfrågor i juridiskt avseende, utöva Malmö Stads ägande av mark, samordna och genomföra exploatering, svara för Malmö Stads lokal- och lägenhetsförsörjning samt att vara kommunal huvudman enligt förordningen (2004:100) om avhjälpande av föroreningsskador och stadsbidrag för sådant avhjälpande. 5(25)

12 De av Fastighetskontorets avdelningar som granskats är LiMa-enheten på lokalförsörjningsavdelningen och Exploateringsavdelningen. LiMa (Lokaler i Malmö) LiMa ansvarar för att samordna och förvalta Malmö Stads verksamhetslokaler för all samhällsservice t.ex. skolor och förskolor, bibliotek, fritidsgårdar, kontor. LiMa stöttar övriga förvaltningar i lokalfrågor och sammanställer Malmö Stads behov i en lokalförsörjningsplan. Den lokalnyttjande förvaltningen gör en beställning hos LiMa som gör en bedömning utifrån översiktsplanen och avgör om beställningen ska gå vidare till exploateringsavdelningen eller lämnas över direkt till stadsfastigheter på serviceförvaltningen. Vid behov kan LiMa nyttja exploateringsavdelningens markmiljöspecialist i frågor rörande markföroreningar. Detta blir mer och mer aktuellt ju mer Malmö Stad förtätar och bygger på gamla industritomter där markföroreningar är allt mer förekommande. Exploateringsavdelningen Fastighetskontorets exploateringsavdelning har till uppgift att se till att prisvärd och byggklar mark finns tillgänglig för olika ändamål. Avdelningen ska även samordna exploateringsåtgärder. För att ta fram den byggklara marken behövs insatser i hela exploateringsprocessen. I exploateringsprocessen ingår bland annat markförvärv, översiktlig planering samt försäljning av tomter. I granskningen har endast de delar av processen som berör hantering av förorenad mark inkluderats. Exploateringsavdelningen har två markmiljöspecialister. Exploateringsprocessen sker i flera steg med flera grindbeslut som beskrivs ingående i Malmö Stads pågående projekt om hantering av förorenad mark. Nedan sammanfattas huvuddragen i processen, se figur Behov av byggande alternativt lokalbeställning, oftast från LiMa, initierar processen. En idébeskrivning tas fram för att kortfattat beskriva projektet, Exploateringskontorets markmiljöspecialist deltar vid behov. 2. Beslut om förstudie tas och när förstudien är genomförd sammanfattas den i ett start PM. Ett start PM innehåller en översiktlig kalkyl och en beskrivning av området och historisk inventering. Den historiska inventeringen genomförs av en markmiljöspecialist. Den görs i alla exploateringsprojekt och innebär en kartgranskning, granskning av flygfoto, byggarkiv och miljöförvaltningens arkiv. Här kontrolleras även om det kan finnas PCB eller asbest vid rivningsprojekt. Om risk för markförorening identifierats i detta skede ingår även ett förslag på provtagningsplan i start PM. 3. Beslut om projektstart fattas enligt delegation och Tekniska nämnden ansöker om detaljplan. I samband med detta gör projektledaren en projektplan, en provtagningsplan och en ekonomisk kalkyl 6(25)

13 för projektet. Ansökan om detaljplan innehåller en första bedömning om markens lämplighet med avseende på markföroreningar. 4. Beslut om projektplan tas genom delegation. Tekniska nämnden beslutar om yttrande över plansamråd, i samband med detta lyfts detaljplanens ekonomiska konsekvenser inklusive uppskattade kostnader för undersökningar och sanering fram till nämnden. 5. Förberedande exploatering innebär fortsatta utredningar och undersökningar samt vidtagande av åtgärder för att göra marken tillgänglig för exploatering. Om förorening misstänks förekomma görs översiktliga provtagningar och provtagningsplan upprättas. Resultatet från denna skickas alltid till Miljöförvaltningens tillsynsavdelning. Beroende på om och vilka föroreningar som påträffas kan det bli aktuellt med fördjupade undersökningar och nya provtagningsplaner samt åtgärdsutredningar. Arbetet sker i dialog med Miljöförvaltningen. 6. När detaljplanen antagits och vunnit laga kraft kan projektering påbörjas. I samband med detta görs en kostnads- och nyttoanalys där kostnad för marksanering ingår. Kostnaden ska sättas för allt rörande markförorening, både fördjupad provtagning och sanering. Denna uppskattning grundar sig på den översiktliga markmiljöundersökningen. När projekteringen avslutats beslutar Tekniska nämnden om objektsgodkännande och tilldelar anslag för genomförande av detaljplanen. Provtagning och fördjupade undersökningar av marken genomförs i de projekt där detta bedömts som nödvändigt. 7. Saneringsentreprenad upphandlas av fastighetskontoret och anmälan om efterbehandling som beskriver de saneringsåtgärder som planeras lämnas till Miljöförvaltningen. Sanering sker i dialog med Miljöförvaltningen och Markmiljöspecialist eller anlitad Miljö controller deltar vid sanering på byggplatsen för att säkerställa att sanering sker enligt beslutade försiktighetsåtgärder. När saneringen genomförts lämnas rapport till Miljöförvaltningen som godkänner varpå byggnationen kan påbörjas. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv vill Malmö Stad att massor med låg föroreningsnivå som uppkommit vid sanering används inom Malmö Stad i så stor utsträckning som möjligt, istället för att bortforslas och omhändertas av avfallentreprenörer. Massor med nivå mindre känslig markanvändning (MKM) läggs i Norra Hamnen, vattendom finns för denna verksamhet. 8. Byggnation inom Malmö Stads verksamhet sker i Serviceförvaltningens regi, se kapitel 8.3 Serviceförvaltningen. Markföroreningar kan hanteras i samband med byggskedet om marken inte tidigare sanerats för att anpassas till den planerade markanvändningen. Ansvaret för saneringen ligger då på Serviceförvaltningen, men saneringskostnaderna ligger kvar på Tekniska nämnden. Figur 1.Översiktlig beskrivning av planprocessen Granskning av dokument Följande projekt har granskats; Korvetten: erforderliga handlingar finns i projektmapp. Avhjälpandeåtgärder godkända av Miljöförvaltningen. Gyllins II: pågående överklagat ärende. Rapport från översiktlig miljöteknisk markundersökning finns tillgänglig Sege park: erforderliga handlingar finns i projektmapp. Historisk inventering och Miljöteknisk markundersökning i omgångar den senaste från februari Bedömning Bedömningen är att Fastighetskontoret har väl inarbetade arbetsprocesser som säkerställer att markföroreningsfrågan hanteras under projektens genomförande. De granskade projekten visar också på detta. Kostnader för sanering uppskattas i ett tidigt skede med (i bästa fall) endast en översiktlig markundersökning som underlag. Tekniska nämnden har omfattande investeringar i sin verksamhet. Det är därför av stor vikt att styrningen av investeringarna är ändamålsenlig och att projekten håller sin budget och tidplan. Att basera projektbudgeten, och särskilt marksaneringsposten, på uppskattningar som kan förändras efter hand är därmed 7(25)

14 8(25) problematiskt. Planeringen av hanteringen av förorenad mark kan därmed inte anses ändamålsenlig. Många av momenten i exploateringsprocessen utförs på ett bra sätt med avseende på markföroreningar, exempelvis start-pm och historisk inventering. Tekniska nämndens presidie anger också att kvaliteten på de kostnadsuppskattningar för sanering som görs har förbättrats sedan markmiljöspecialister kopplats till verksamheten. Då det är projektledaren som avgör om Markmiljöspecialist ska delta i projekt finns dock en risk att Markmiljöspecialist endast kopplas in när föroreningar redan misstänks. Detta kan innebära risk att eventuella föroreningar inte upptäcks alternativt upptäcks sent i projektprocessen, vilket kan medföra både miljö- och hälsorisker, oväntade kostnader och försenad tidplan. Enligt personal på Fastighetskontoret och Serviceförvaltningen har det vid tillfällen förekommit att två olika saneringar skett av ett och samma område. Detta på grund av att Fastighetskontoret vid beredningen av marken åtgärdat enligt platsspecifika riktvärden men att Serviceförvaltningen senare fått saneringskostnader då de t ex varit tvungna att gräva djupare än planerat. Detta kan bero på VA och övrig försörjning eller om källare ska byggas samt om byggnadstekniska skäl medför att massor behövt avbanas vilket medför en masshanteringskonstnad. För att undvika dubbelsanering samt undvika extra masshantering och kostnaderna för detta bör Fastighetskontoret i saneringsskedet ha vetskap om vilken typ av verksamhet som ska bedrivas på fastigheten samt byggnadernas lokalisering och utformning. Det är därför viktigt att ansvaret för sanering tydliggörs mellan Fastighetskontoret och Serviceförvaltningen i varje projekt. Det är också av största vikt att tidigt i exploateringsprocessen kommunicera med Miljöförvaltningen som genomför en prövning av åtgärdsbehovet och omfattningen av åtgärden efter anmälan enligt Miljöbalken (se punkt 8 i figur 1). I anmälningsskedet bedöms undersökningsresultat, riskbedömning, åtgärder och en värdering sker av risker kopplade till val av åtgärder. Om saneringsåtgärder konsekvent flyttas fram till byggskedet (dvs sent i processen) och kommunikation med Miljöförvaltningen inte sker löpande i processen finns en risk att krav utifrån ovanstående bedömning kommer som en överraskning och leder till oplanerade kostnader och åtgärder. Planering av projekt bör i större utsträckning ske i samverkan mellan de olika förvaltningarna. Detta är extra viktigt när det i de flesta detaljplaner sätts villkor att sanering ska ske innan startbesked medges. I dagsläget skjuts ofta saneringsfrågan till byggskedet som hanteras av Serviceförvaltningen och därmed blir Serviceförvaltningen ansvarig för saneringen. Ibland är det dessutom oklart i vissa projekt vad som kan anses vara sanering, och ska bekostas av Tekniska nämnden, och vad som utgör markberedning för byggnation, och därmed ska bekostas av Servicenämnden. Enligt uppgift från markmiljöspecialist ingår tydliggörande av ansvaret som en del i Malmö Stads pågående arbete med nulägesanalys för hantering av förorenade områden, vilket ses som mycket positivt. 8.3 Servicenämnden Servicenämnden har enligt reglemente uppdrag att utföra service och tjänster till Malmö stads förvaltningar och kommunala bolag samt ansvarar för förvaltning och byggnation av kommunala fastigheter. Servicenämnden underlättar för stadens förvaltningar genom att samordna och effektivisera service och tjänster som Malmöborna behöver. Syftet är att

15 försörja Malmö Stads verksamheter med lokaler och att förvalta de fastigheter där kommunal verksamhet bedrivs. I Malmö stad är det Serviceförvaltningen och dess avdelning Stadsfastigheter på uppdrag av Servicenämnden som ansvarar för byggnation och projektering, samt förvaltning av kommunala fastigheter som inte är bostäder. Projektenheten arbetar med ny-, om- och tillbyggnation. På enheten finns en markmiljöspecialist. Vid nyetablering tilldelas projektenheten en fastighet med byggklar mark från exploateringsavdelningen. Fastigheten är då åtgärdad enligt platsspecifika riktvärden. Men under byggnation kan Serviceförvaltningen behöva schakta djupt för VA och övrig försörjning eller på grund av byggnadstekniska skäl. Detta innebär att ytterligare saneringar eller extra masshantrering kan behöva göras för att kunna starta byggprojektet. (Se ovan avsnitt 8.2) Beroende på projekt söks bygg- eller rivningslov. I flertalet av detaljplanerna anges att startbesked inte ges innan markföroreningarna åtgärdats. Detta kan innebära att saneringsarbetet inte genomförs förrän i bygglovsprocessen, vilket medför att det åligger Stadsfastigheter att sanera. Saneringen sker i enlighet med Miljöförvaltningens krav och dialog förs vanligen mellan tjänstemännen på Serviceförvaltningen och Miljöförvaltningen, vilket upplevs fungera bra. I samband med ansökan om rivningslov eller lov för om- och tillbyggnad görs en inventering av byggnaderna och om schakt-/markarbete ska genomföras sker provtagning av omkringliggande mark. Om föroreningar påträffas anmäls detta till Miljöförvaltningen. Resultat från inventering och provtagning skickas till Miljöförvaltningen. För själva ombyggnaden/rivningen anlitas entreprenör efter avslutat arbete lämnar över en rapport till Serviceförvaltningen för att intyga att bygg- och rivningsavfall har hanterats korrekt. Om asbest eller PCB påträffats skrivs in i avtalen att detta ska hanteras korrekt av entreprenören, vilket kontrolleras av projektledaren eller anlitad konsult. Hanteringen av förorenade massor och bygg- och rivningsavfall i Malmö Stad utförs till största delen av inhyrda entreprenörer. Entreprenören kontrolleras genom att begära in kvitton samt rapporter efter avslutat arbete. I samband med byggmöte går projektledaren igenom hur avfall ska hanteras i projektet, men någon ytterligare kontroll under arbetets gång görs generellt inte vid mindre arbeten. Granskning Vid granskning av dokumentation för pågående projekt 6D70 Rönnenskolan (förfrågningsunderlag daterat ) konstateras att miljöteknisk undersökning samt kompletterande provtagning har genomförts. Anmälan om efterbehandling (daterad ) har inlämnats till miljöförvaltningen. Vid granskning av rivningsplan för projekt Västra Station 1 (daterad ) konstateras att rivningsmaterial och hantering för dessa anges samt en sammanfattande miljöbesiktning. Provtagning av byggnader och mark har utförts. Vid granskning av 1058 Sege park, byggnad 10 kan konstateras att erforderliga handlingar finns, miljöteknisk markundersökning har genomförts ( ). Anmälan om PCB-sanering har lämnats till Miljönämnden. Rivningslov finns. 9(25)

16 10(25) Bedömning Hanteringen av massor inom byggprojekt bedöms vara problematisk. Då sanering i de flesta av de granskade detaljplanerna sätts som ett villkor för att få startbesked kan saneringen skjutas på till ett sent skede i processen och då i serviceförvaltningens regi. Denna sanering är dock i viss mån budgeterad av Fastighetskontoret och kostnaden ska läggas på Tekniska nämnden. Personal på Fastighetskontoret och Serviceförvaltningen har oberoende av varandra uppgett att de upplever problematik kring saneringen inför byggnation. Fastighetskontoret sanerar marken vid nya fastigheter så att marken i sitt rådande tillstånd inte utgör en olägenhet för människors hälsa, utefter platsspecifika betingelser. Marken är gjord lämplig för sitt användningsändamål men är per definition förorenad, dock inte i halter som utgör någon risk. Detta innebär i praktiken att olika åtgärdsmål sätts i olika nivåer i markprofilen. Under byggnation kommer Serviceförvaltningen att behöva schakta djupt för VA mm och kommer då att behöva hantera de massor som är förorenade på nytt och anmäla arbetet till Miljöförvaltningen som en ny sanering. Samma område kan därmed behöva saneras två gånger. Detta blir även ett problem genom att massorna kan komma att klassas som avfall vilket i vissa fall innebär anmälnings- eller tillståndsplikt enligt Miljöbalken vid återvinning för anläggningsändamål. Aktuellt ärende överklagat till miljödomstol. Ansvarsfördelningen mellan Fastighetskontoret och Serviceförvaltningen bedöms som otydlig, den bör skärpas. Det är idag oklart i vissa projekt vad som kan anses vara sanering (som ska betalas av fastighetskontoret) och vad som är markberedning för byggnation (som ska betalas av serviceförvaltningen). Både i samband med sanering som ombyggnation/rivning måste krav ställas på entreprenör i tidigt skede i samband med upphandling, prekvalificering. Entreprenören måste i förväg kunna visa att de och de underentreprenörer som anlitas har de tillstånd som krävs för att hantera massor och avfall. De ska även kunna visa att den mottagare som tar hand om avfallet och massorna har tillstånd att hantera dessa. Malmö Stad har som verksamhetsutövare en skyldighet att tillse att massorna kommer att hanteras korrekt. Det räcker inte att krav ställs på att entreprenören ska leva upp till lagstiftningen, Malmö Stad måste även genom proaktiva kontroller säkerställa att entreprenören gör rätt. Om en entreprenör saknar tillstånd eller lämnar förorenade massor till en icke godkänd mottagare är det Malmö Stad som har det yttersta ansvaret, enl. avfallsförordningen. Egenkontrollen kan därmed inte anses ändamålsenlig. 8.4 Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden ansvarar enligt reglemente för Malmö Stads uppgifter enligt plan- och bygglagen. Detta omfattar bland annat arbetet med översiktsplaner och detaljplaner samt lovgivning. Stadsbyggnadsnämnden uppfyller även Malmö Stads myndighetsansvar enligt plan- och bygglagen avseende bygglovsgivning. Bygglovsprocessen omfattar ny-, till-, och ombyggnation, marklov samt rivningslov, fasadbyten mm. I samband med antagandet av detaljplaner garanterar Malmö Stad markens lämplighet för det ändamål som anges i detaljplanerna. Marken har därmed bedömts som lämplig utifrån markföroreningsstatus. Om bedömningen är att marken inte kan göras lämplig för ändamålet kan Stadsbyggnadsnämnden besluta att inte anta en detaljplan. Att en

17 detaljplan avvisas sker mycket sällan, nämnden anser att det är bättre att föra en dialog med exploatören om de parametrar som kan orsaka en avvisning och därigenom finna en lösning som är godtagbar för alla parter. Stadsbyggnadsnämnden har i enlighet med plan- och bygglagen möjlighet att skjuta på saneringen av marken till bygglovsskedet eller så sent som till startbesked genom en villkorsbestämmelse i detaljplanen. Men för att Malmö Stad ska kunna använda sig av denna villkorsbestämmelse krävs det att det under planarbetet visats att marken genom en avhjälpande åtgärd kan göras lämplig för det planerade ändamålet. Stadsbyggnadsnämnden ska göra en bedömning om det är tekniskt möjligt samt miljömässigt och ekonomiskt försvarbart att vidta åtgärderna. För att kunna göra denna bedömning krävs det att undersökningar av marken och åtgärdsförslag tagits fram i god tid innan antagandet, så att det bara är själva saneringen som kvarstår vid antagandet av detaljplanen. I idealfallet hanteras förorenad mark helt inom planprocessen, föroreningar undersöks, riskbedöms och avhjälps innan planen antas. Dock är exploatörens incitament för att avhjälpa föroreningen kopplat till möjligheten till att bebygga fastigheten. Innan detaljplanen antagits finns ingen garanti för att byggnation är möjlig. Dessutom är det en fördel för exploatören om sanering kan ske i anslutning till byggnation för att samordna saneringsarbete med grävarbete och schaktning inför byggnation samt därigenom undvika att samma fastighet måste saneras flera gånger. Vid bedömning av ekonomiska försvarbarheten resonerar nämnden att det alltid är motiverat att sanera dels på grund av de höga markpriserna, dels att saneringen av ett förorenat område i sig är en miljövinst som bör ses positivt. Nämnden efterlyser ett sätt att visa på den investering i kommuninnevånarnas hälsa som en sanering kan innebära. Stickprovskontroll av dokumentation på hemsidan, underlag för planuppdrag, samrådshandingar, granskningshandlingar, antagen detaljplan, bygglovshandling, miljöinventering och yttrande från miljöförvaltningen inför startbesked har granskats Planavdelning Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur en ny detaljplan ska tas fram, där allmänna och enskilda intressen vägs mot varandra. Detaljplaneprocessen, d.v.s. arbetsprocessen för detaljplaner, syftar till att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt. I de fall markföroreningar kan förekomma används oftast ett utökat planförfarande, detta kan beslutas under processens gång. En detaljplan reglerar markens användning och bebyggelsens utformning inom ett visst område, i syfte att möjliggöra ny bebyggelse, ändra bebyggelsens innehåll eller säkra bevarande eller liknande. Detaljplanen består av planbeskrivning och plankarta med planbestämmelser som reglerar markanvändning med användningsgränser, exploateringsgrad, byggnadsvolymer, gestaltning m.m. Plankartan är juridiskt bindande. Planbeskrivningen beskriver planens innehåll, förutsättningar, genomförande och konsekvenser av planen. I många fall krävs ytterligare undersökningar av marken för att bedöma markens lämplighet och stadsbyggnadskontoret arbetar för att denna utredning påbörjas så tidigt som möjligt och bedrivs parallellt med planarbetet. Det är dock vanligt att frågan om föroreningar lyfts senare och planprocessen hinner komma längre innan 11(25)

18 föroreningsfrågan är utredd. Det förekommer därför att delar eller hela undersökningen av marken kvarstår när detaljplanen antas. Samråd och granskning möjliggör för övriga förvaltningar, allmänhet och övriga intressenter att granska och yttra sig över planförslaget. Planprocessen sker i flera steg, se bild Detaljplaneprocessen startar med en ansökan om detaljplan, i Malmö stad är det vanligtvis fastighetskontoret som exploatör, som ansöker om detaljplan, men även stadsbyggnadsnämnden kan själva initiera en detaljplan. I ett första skede sker en förfrågan om detaljplan som går via Gruppen för tidiga skeden vilken utreder förutsättningarna för förslaget, bereder och kompletterar ärendet. Till förfrågan bifogas oftast start-pm med sammanfattning av historisk inventering inkl. förslag till översiktlig miljöteknisk markundersökning där behov identifierats. Förfrågan blir sedan efter bedömning av planledningen om den kan gå vidare till detaljplan, en ansökan. Efter ansökan lämnats in arbetas ett underlag till begäran om planuppdrag fram, färdiga mallar säkerställer att frågan om markförorening lyfts. Det hålls ett startmöte, startblocket, där samtliga förvaltningar deltar och frågan om förorenad mark tas upp. Planstödsgruppen granskar handlingarna som går till nämnden. Granskningen säkerställer att handlingarna är kompletta och att markföroreningar har hanterats. 2. Efter beslut arbetas ett planförslag fram i samarbete med berörda förvaltningar i arbetsgruppsmöten, i de fall det bedömts motiverat deltar tjänstemän från miljöförvaltningen i handläggningen. Till detta arbete används mallar som säkerställer att frågan om förorenad mark utreds. Det färdiga planförslaget (samrådshandling) granskas av planstödsgruppen innan det lämnas till planchef eller vid utökat förfarande till nämnden för beslut om samråd. 3. Planförslaget skickas ut på samråd där berörda sakägare och myndigheter får möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Miljönämnden är remissinstans vid samtliga detaljplaneärenden. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse och planförslaget justeras efter inkomna synpunkter till en granskningshandling som skickas ut för granskning efter beslut av planchef eller vid utökat förfarande i nämnden. 4. Berörda sakägare och myndigheter får ytterligare möjlighet att lämna synpunkter på granskningshandlingen. Efter granskningen upprättas ett utlåtande efter granskning och planförslaget justeras efter inkomna synpunkter. 5. Detaljplanen antas av nämnden i de flesta fall. Om detaljplanen är av principiell betydelse godkänns den av stadsbyggnadsnämnden för att sedan antas av Kommunfullmäktige. 6. Efter antagandet kan planen överklagas senast tre veckor från anslagsdatum. 7. Länsstyrelsen kan även kalla in och överpröva planen om den strider mot riksintressen eller miljökvalitetsnormer, inte tillgodoser mellankommunala frågor eller är olämplig utifrån hälsa och säkerhet. 8. Detaljplanen vinner laga kraft efter att den antagits, om den inte överklagas eller överprövas. Den blir juridiskt bindande och genomförandetiden börjar gälla. Under genomförandetiden har markägaren rätt att använda och exploatera marken enligt planen. 12(25)

19 Figur 2. Planprocessen Granskning av dokument: Begäran om planuppdrag, DP 5557, , här anges att historisk markundersökning är gjord samt kompletterande utredning av markföroreningar kan komma att behövas. Begäran om planuppdrag, DP 5561, , här anges att det finns ett behov av utredning av markföroreningar. Samrådsredogörelse DP 5531, , Miljönämnden har yttrat sig, Föroreningar har påvisats på plats och utredningen behöver kompletteras ytterligare. Miljöförvaltningen och Fastighetskontoret bedömer att marken, genom sanering kan göras lämplig för ändamålet. En planbestämmelse som reglerar att startbesked får ej lämnas innan markföroreningar inom området är avhjälpta har införts på plankartan. Samrådsredogörelse DP 5549, , miljönämnden har yttrat sig, anser att en bestämmelse behöver införas som anger att startbesked inte får lämnas innan marken är efterbehandlad. Granskningshandling DP5572, , Miljöförvaltningen har yttrat sig. Marken är bekräftat förorenad. Föroreningsområdets utbredning är inte fastställt. Plankartan anger att anger att startbesked inte får ges innan markföroreningen är avhjälpt. Granskningshandling DP 5511, , tjänstemän från miljöförvaltningen har deltagit i handläggningen. Markprovtagning har utförts analyser visar på ytlig förorening, underliggande naturlig jord visar på halter under KM. PCB har påvisats i en halt över KM längs en av två provtagna husfasader. En kompletterande provtagning är under framtagande. En bestämmelse i plankartan anger att startbesked inte får ges innan markföroreningen är avhjälpt. Gällande detaljplan DP5492, lagakraft , Miljönämnden har yttrat sig och planbestämmelse anger att markförorening ska vara avhjälpt innan startbesked ges. Markföroreningar har utretts och det har konstaterats att det finns föroreningar i nivåer över KM, sanering är dock inte aktuell förrän markarbeten ska genomföras. Gällande detaljplan DP5484, lagakraft , anger att starbesked får inte lämnas innan markförorening inom området är avhjälpta. Miljönämnden har yttrat sig. För att marken ska vara lämplig för bostadsändamål ska föroreningarna avhjälpas och marken saneras vilket ska ske innan startbesked får lämnas. Inför detta arbete behöver vissa fortsatta utredningar göras. Gällande detaljplan DP 5498 lagakraft , Miljönämnden har yttrat sig och tjänstemän från miljöförvaltningen har deltagit i handläggningen av ärendet. Planområdet bedöms inte innehålla någon förorenad mark, vad denna bedömning grundas på är oklart. Enligt uppgift från miljöförvaltningen har miljöinspektör från Mark och vatten enheten i ett internyttrande till Miljöförvaltningens strategiavdelning (SUS) bedömt att det finns ett behov av att undersöka marken men detta yttrande har inte infogats i det förvaltningsgemensamma yttrandet. Någon förklaring på varför detta inte tagits med har inte framkommit. Någon kompletterande utredning har därmed inte bedömts som nödvändig. Någon historisk inventering eller översiktlig miljöteknisk markundersökning har inte genomförts. I senare lovgivning har villkor dock satts på att marken ska saneras innan byggnation får starta på fastigheten. 13(25)

20 Bedömning Planenheten bedöms ha en god intern kontroll över planprocessen i och med planstöds gruppen som granskar flera steg i processen. Detaljplaneprocessen med samråd och granskning bedöms säkerställa att berörda förvaltningar, allmänhet och övriga kan lyfta de frågor som behöver utredas för att säkerställa att marken är lämplig för det ändamål som anges i planen. Då fördjupad respektive översiktlig miljöteknisk markundersökning inte alltid görs inför beslut om antagande av detaljplan, i de fall där det kan vara relevant, kan internkontrollen inte anses tillräcklig för att säkerställa att mark är lämplig för ändamålet utifrån människors hälsa och säkerhet. Det underlag som bedömningarna baserats på bedöms inte tillräckliga för att kunna avgöra och garantera markens lämplighet. Dock säkerställer internkontrollen att frågan lyfts vid flera tillfällen i planprocessen, vilket är en förutsättning för att hantera frågan vidare. Granskad DP 5484 samt DP 5498 har antagits av stadsbyggnadsnämnden utan att fördjupad respektive översiktlig miljöteknisk markundersökning genomförts. I granskningshandling DP 5572, 5511 samt 5549 flyttas frågan om föroreningarnas utbredning till att hanteras efter planens antagande, samt frågan om sanering fram till dess start besked ska ges. Den information som anges i dessa granskningshandlingar kan inte anses tillräcklig för att planmyndigheten ska kunna garantera markens lämplighet. Granskningshandlingarna är dock inte det som Stadsbyggnadsnämnden grundar sitt antagande på men det är det underlag som de olika remissinstanserna har att grunda sin bedömning av planen på. Planavdelningen tar alltid fram särskilda antagandehandlingar. Detta efter den bearbetning som resultatet av granskningen kräver, det är dock endast marginella justeringar som får göras inför antagandehandlingen. Otillräcklig information om föroreningsstatus riskerar medföra att de ekonomiska konsekvenserna av genomförandet av detaljplanen inte kan redovisas korrekt. Planavdelningen har i enlighet med plan- och bygglagen möjlighet att skjuta på saneringen av marken till bygglovsskedet eller så sent som till startbesked. På samtliga granskade DP (utom DP5498) och granskningshandlingar är villkor satt att startbesked inte får ges innan markförorening är avhjälpt som bestämmelse på plankartan. Denna säkerställer att byggnation inte kan ske innan dess tillsynsmyndigheten meddelar att föroreningen har avhjälpts. Samarbetet mellan Stadsbyggnadsförvaltningen och Miljöförvaltningen bedöms som god, det är hög närvaro på samordningsmöten och Miljöförvaltningen får tillfälle att ytterligare granska detaljplaner i samråds- och granskningsskedet. Nämnden bedömer att det oftast är motiverat att sanera dels på grund av de höga markpriserna, dels att saneringen av ett förorenat område i sig är en miljövinst som bör ses positivt. Ett sätt att visa på den investering i kommuninnevånarnas hälsa som en sanering kan innebära bör utredas i Malmö Stad Bygglovsavdelning Bygglovsavdelningen uppfyller Malmö Stads myndighetsansvar enligt Plan- och bygglagen avseende bygglovsgivning. Bygglovsprocessen omfattar ny-, till-, och ombyggnation, marklov samt rivningslov, fasadbyten mm. Ärenden handläggs utifrån de villkor som finns angivna i detaljplanen samt hur komplext ärendet är. När ansökan kommit in till myndigheten registreras den på en lista och en 14(25)

21 första granskning av ansökan görs av bygglovhandläggaren, som avgör om ansökan är komplett och om tekniskt samråd ska hållas vid tex rivningslov. Se figur 3. Listan över ärenden lämnas till Miljöförvaltningen, SUS, som avgör om ärendet kan medföra miljöfarlig verksamhet där det kan krävas marksanering/ undersökningar eller miljöinventering. SUS granskar och yttrar sig över ansökan, detta kan ske via möten eller formella skrivelser. Efter byggnation ska byggherren, Malmö Stad, kunna visa att material och massor hanterats på ett korrekt sätt genom att lämna intyg och liknande, kontrollansvariges intyg. När denna dokumentation lämnats in och slutsamråd har hållits ges ett slutbesked och byggnaden får tas i bruk. Figur 3. Bygglovsprocessen, från Malmö stads hemsida 15(25)

22 16(25) Förorenad mark Beroende på vad detaljplanen anger begär handläggaren in de handlingar som krävs för lovgivningen, i de detaljplaner som anger att bygglov/starbesked inte får ges innan marken är sanerad måste saneringen vara godkänd av Miljöförvaltningen innan bygglov/startbesked kan ges. När Miljöförvaltningen har godkänt sanering ges bygglov/startbesked. Om saneringen riskerar att påverka närliggande befintliga konstruktioner, t ex genom närgående schaktning, kan det fordras startbesked innan åtgärderna påbörjas. Men i slutändan måste ändå Miljöförvaltningen ha godkänt saneringen innan byggnation får starta. Inför startbesked måste byggherren, Malmö Stad, redovisa de tekniska aspekterna vilket innebär att kunna visa att markmiljön är lämplig för det de tänker bygga. Ibland kan startbesked ges för att det är brådskande och grävarbeten kommer att ske i samband med sanering. Tekniskt samråd ska dock alltid hållas innan grävarbeten får startas upp. Tekniska samrådet hålls av byggnadsinspektör och i detta ingår alltid en granskning av markförhållanden, i de fall byggnadsinspektören anser det motiverat kallas även miljöinspektör till detta samråd, detta säkerställer att byggnation inte startar innan byggherren, Malmö Stad, kunnat visa att marken är lämplig och sanerad om så krävs. Förorenade byggnader Rivning, om- och tillbyggnad är bygglovspliktigt och bedömning görs av bygglovshandläggaren om hur ärendet ska handläggas och avgör om tekniskt samråd krävs i ärendet. Inför varje rivning begärs en miljöinventering men detta kan även krävas i andra lovpliktiga ärenden så som fasadändring, om- och tillbyggnad. I det tekniska samrådet ska miljöinventering kunna visas upp och om byggnadsinspektören bedömer att Miljöförvaltningen ska vara delaktig i ärendet så kallas även de till det tekniska samrådet, om de inte tidigare yttrat sig, även dessa lovpliktiga åtgärder redovisas på listan till SUS. Byggherren ska efter utförd rivning kunna visa att avfallet hanterats på korrekt sätt. Vid mindre rivningar lämnar kontrollansvarig intyg på att allt avfall har hanterats på ett korrekt sätt, kvitton mm bifogas intyget. Det är kontrollansvarigs uppgift att säkerställa att massor och avfall hanteras på rätt sätt, kontrollansvarig ska agera oberoende av byggherre och vara certifierad. Vid större komplicerade rivningar begär byggnadsinspektören in kvitton och kan göra en extra kontroll av kontrollansvarigs uppgifter. Det är visserligen byggherrens, Malmö Stads, ansvar att se till att kraven i PBL uppfylls och att kontroller görs i tillräcklig omfattning, men den kontrollansvarige ska kontrollera att kontrollplanen och gällande bestämmelser och villkor för åtgärderna följs samt att nödvändiga kontroller utförs. Om det görs några avvikelser från föreskrifter eller villkor som byggnadsnämnden har meddelat ska den kontrollansvarige underrätta byggherren och vid behov meddela byggnadsnämnden. Slutbesked ges inte om inte kontrollansvarig kan intyga att samtliga villkor i bygglovet har efterlevts inkluderande att avfall hanterats på korrekt sätt. Granskning av dokument BYGGLOV Beslutsdatum: Diarienr: SBN , villkor har ställts om att markföroreningar ska vara slutgiltigt avhjälpta innan startbesked lämnas, Miljöförvaltningen har varit remissinstans i ärendet och lämnat uppgifter om pågående ärende på fastigheten. Detaljplanen 5498, lagakraft , anger att det inte finns markföroreningar inom detaljplanelagt område.