Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger på södra sidan av ön Saltgrund och vinterförvaring av fisk öster om Tallskäret, Kristinestad

Transkript

1 Beslut Västra och Inre Finland Nr 45 /2011/1 Dnr LSSAVI/159/04.08/2010 Givet efter anslag ÄRENDE Sökande Miljötillstånd för odling av fisk i nätbassänger på södra sidan av ön Saltgrund och vinterförvaring av fisk öster om Tallskäret, Kristinestad Petrin Lohi Oy Grunden för ansökan om tillstånd Ärendets anhängiggörande Ansökan om miljötillstånd enligt 28 miljöskyddslagen och 1 1 mom. 11 c) punkten miljöskyddsförordningen. Ansökan om tillstånd till byggande i vattendrag enligt 2 kap. 2 vattenlagen. Petrin Lohi Oy har anhängiggjort sin ansökan vid Västra Finlands miljötillståndsverk och senare kompletterat denna. ANTECKNING Västra Finlands miljötillståndsverk har upphört Från och med har Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk fortsatt handläggningen av detta ärende. ANSÖKAN Verksamheten och dess placering Ansökan avser odling av sammanlagt ca kg fisk per år räknat enligt fiskens tillväxt i nätbassänger i havet på vattenområdet tillhörande fastigheten Kristinestads donationsjord RNr 14:0 i Kristinestad by i staden Kristinestad. Utsläppen i havet är högst 310 kg fosfor och högst kg kväve per år. Fiskodlingsanläggningen är belägen mellan Västerklobben och Mellanklobben söder om Saltgrund i havsområdet utanför Skatan i Kristine- REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I VÄSTRA OCH INRE FINLAND tfn Huvudverksamhetsstället fax i Vasa registratur.vastra@rfv.fi Wolffskavägen 35 PB 200, Vasa

2 stad. Mellan fiskodlingsanläggningen och fastlandet (Skatan) finns flera holmar. Avståndet till fastlandet är cirka 1,5 km. Platsen för fiskens vinterförvaring är belägen utanför Tallskäret cirka en kilometer från anläggningen och 500 m från fastlandet på vattenområdet tillhörande fastigheten Kristinestads donationsjord RNr 14:0. 2 Ikraftvarande tillstånd Västra Finlands miljötillståndsverk har med sitt beslut nr 54/2003/3 givet beviljat Petri Patoranta tillstånd för anläggande av nätbassänger i havet och odling av fisk i dem på södra sidan av ön Saltgrund i Kristinestad och anläggande av nätbassänger i havet och vinterförvaring av fisk i dem på östra sidan av ön Tallskäret i Kristinestad. Enligt beslutet får nätbassängernas sammanlagda volym vara högst m 3. Det foder som årligen används vid anläggningen får innehålla fosfor högst 520 kg och kväve högst kg. Sökandens rätt till området Planläggning och naturskydd Miljöns tillstånd Sökanden har med ett avtal som ingåtts och förlängts av staden Kristinestad arrenderat ett ca m 2 stort vattenområde på södra sidan av Saltgrund för odling av fisk samt ett område för vinterförvaring av fiskarna öster om Tallskäret. Avtalet är ikraft till I Kristinestads strandgeneralplan saknar området där fiskodlingsanläggningen är belägen samt dess närområde beteckning. Av holmarna i vinterförvaringsplatsens närhet är Granskäret, Lingonskäret och Stickelgrundets södra del betecknat som fritidshusområde (RA) och Stickelgrundets norra del som jord- och skogsbruksdominerat område (M-1). Ett vidsträckt område (110 ha) från Gåsgrund i Kristinestad till Kaskö är i regionplanen reserverat som rekreationsområde (VI-2). Närrekreationsområdet Björkskäret (VI-1) är beläget cirka 1,2 km nordväst om anläggningsområdet. Området Murgrund Österskäret som ligger på över 1,6 kilometers avstånd från fiskodlingsanläggningen är i regionplanen reserverat som skyddsområde (SU-4). Österskärsgrynnorna cirka 1,5 km öster om anläggningsområdet är fågelskyddsområde. Fiskodlingsanläggningen är belägen i det i Natura 2000-nätverket upptagna området Kristinestads skärgård (FI ). Havsområdet Fiskodlingsanläggningen är belägen söder om Saltgrundet och mellan Västerklobben och Mellanklobben. Trots närheten till holmarna är området rätt öppet och vindbenäget. Det öppna havet börjar väster om Lindasbådan och Österskärsgrynnorna som ligger på cirka 1,2 kilometers avstånd från anläggningen. I havsområdet framför Skatan orsakar Tjöck å en kontinuerlig vattenströmning ut mot öppet hav. Vattnets rörelser påverkas även

3 i betydande grad av vattenståndsvariationer, vindförhållanden och bottnens form. I synnerhet förorsakar en snabb sänkning av havsytan snabb vattenväxling i området. Vattendjupet vid anläggningen är cirka 6 m. I ett utsträckt djupområde väster om Västerklobben ökar djupen ganska snabbt till cirka 13 m. Fiskens vinterförvaringsplats framför Tallskäret är belägen i en relativt sluten havsvik som avgränsas av holmar och fastlandet och där vattenväxling sker närmast via smala leder. 3 Naturaområdet Naturaområdet Kristinestads skärgård (FI ) utgör ett representativt prov på den smala skärgårdszonen mellan Kaskö och Merikarvia. Skärgården i området följer starkt kustens riktning. Kalklippor är vanliga. Stränderna varierar från kala klippor och stenblock till små grus- och sandstränder. Skärgården består av en mångfald av för det mesta små trädlösa skär och holmar eller klippiga holmar med glest trädbestånd. Det finns endast ett fåtal större trädtäckta öar. Många holmar har representativa strandängar med rik vegetation och ett rikligt bestånd av häckande fåglar. Vid västra stränderna till holmarna mot öppna havet finns ställvis stora vallar av tång. Utgående från en bedömning baserad på grundkartan förekommer följande naturtyper enligt habitatdirektivets bilaga I inom verkningsområdet för fiskodlingsanläggningen: vegetationsklädda havsklippor i Atlantkust eller Östersjökust, annuell vegetation på driftvallar, perenn vegetation på steniga stränder, boreala skär och småöar i Östersjön samt boreala havsstrandängar av Östersjötyp. Belastning I havsområdet mellan Kristinestad och Närpes finns det fjorton fiskodlingsanläggningar. Den fiskodlingsanläggning som ligger närmast sökandens anläggning ligger ca 800 m norrut i Bolstervaret. Även M-Reals fabrik i Kaskö är en punktbelastningskälla. Havsområdet mellan Kristinestad och Närpes belastas kraftigt även av kustens åar. Av dessa utmynnar Tjöck å närmast den planerade fiskodlingsanläggningen. Ån utmynnar i havet i Stadsviken i Kristinestad bara ungefär 4 km nordost om fiskodlingsanläggningen. Lappfjärds å utmynnar ca 5 km söder om Skataområdet. Vattenkvaliteten Vattenkvaliteten i fiskodlingsanläggningarnas närområde har sedan år 2004 kontrollerats enligt samkontrollprogrammet för fiskodlingsanläggningarna i Kristinestad Närpes. Sommartid var vattnets näringshalter i närheten av Petrin Lohi Oy:s fiskodlingsanläggning i allmänhet på lindrigt eutrof eller eutrof nivå, med undantag för juli 2004 då halterna uppvisade en mycket hög nivå av eutrofi. Åren var variationen för ytvattnets totalfosforhalter µg/l och för totalkvävehalterna µg/l. Vattnets klorofyll-a-halter var på nivån för lindrigt eutroft till eutroft vatten och variationen var 2,5 17 µg/l. Vattnets grumlighet och färgvärden har varit låga i området och syrehalten god eller tillfredsställande såväl i ytvattnet som i vattenskikten nära bottnen.

4 4 Vid jämförelsestationen 1,8 km nordost om sökandens anläggning har näringshalterna i allmänhet hållit en något lägre nivå. Ytvattnets fosforhalt har uppvisat variationen µg/l, kvävehalten µg/l och klorofyll-ahalten 2,0 23 µg/l. Tillståndet i kustområdet Kristinestad Kaskö Närpes har enligt samkontrollprogrammet för områdets fiskodlingsanläggningar hållit sig i huvudsak intakt de senaste åren. Bara beträffande fosforhalterna har det på lång sikt kunnat skönjas en långsam ökning vid de flesta observationsstationerna. I allmänhet försämras kustvattnens kvalitet efter åarnas översvämningstopp, då kustens åar har forslat stora mängder näring ut i havet. Översvämningstopparna infaller normalt vår och höst. Utanför Skatan i Kristinestad inverkar särskilt den belastning som Tjöck å för med sig tydligt på vattnets näringshalter. Bottnen Områdets sediment har undersökts bara på ögonmått i samband med tagning av prover på bottenfaunan. Till sin art är sedimentet mineralhaltig lera. Ur detta kan slutsatsen dras att det i anläggningsområdet inte i betydande utsträckning har sedimenterats fasta partiklar som härstammar från anläggningsområdet utan att strömningarna i området forslar belastningen längre ut till havs. Områdets bottenfauna har undersökts åren 2004 och År 2004 var antalet arter mycket lågt (2), år 2007 något högre (7). Förhärskande arter år 2007 var igelarten Erpobdella octoculata samt östersjömusslan (Macoma baltica). Fiskbestånd Fiskbeståndet är artrikt i området utanför Kristinestad. Enligt olika undersökningar ingår åtminstone abborre, gädda, mört, braxen, id, nors, öring, sik, regnbåge, gers, gös, hornsimpa, lake, harr, tånglake, storspigg och kusttobis. Längre ut till havs ingår även strömming, lax och torsk i fiskbeståndet. Användningen av området Det finns inte sommarstugor på holmarna i närheten av fiskodlingsanläggningen. De närmaste sommarstugorna finns på Stickelgrund på ca 1 kilometers avstånd från anläggningsområdet. De närmaste permanenta bostäderna är på fastlandet på Skatan ca 1,5 km från anläggningsområdet. Inom anläggningens verkningsområde finns inga allmänna badstränder. Ett vidsträckt område (110 ha) från Gåsgrund i Kristinestad till Kaskö är i regionplanen reserverat som rekreationsområde. Närrekreationsområdet Björkskäret är beläget ca 1,2 km nordväst om anläggningsområdet och därmed utanför anläggningens närverkningsområde. En motorbåtsfarled löper ca 400 m söder om fiskodlingsanläggningen. Småbåtstrafiken är relativt livlig i området.

5 Trots att fiskebeståndet är mångsidigt i Kristinestads havsområde, har fisket en mycket ringa betydelse som näringsgren. Under 50 personer idkar mer omfattande fiske som är jämförbart med husbehovs- eller yrkesfiske. De viktigaste fångstarterna i området har varit gädda och abborre, som vardera fångades cirka kg/år under åren Sikmängden har på 2000-talet hållit sig under kg/år och strömmingen kring kg/år. Laxfångsten har varit under kg/år. 5 Nuvarande verksamhet Vid anläggningen odlas regnbåge som matfisk. Enligt uppgifterna i miljöskyddsdatasystemet har verksamheten och utsläppen vid Petrin Lohi Oy:s fiskodlingsanläggning under åren varit följande: Medeltal Fiskens tillväxt ca kg Fodrets fosforinnehåll kg/a Fodrets kväveinnehåll kg/a Fosforutsläpp kg/a Kväveutsläpp kg/a Fodermängd kg/a Foderkoefficient 1,31 1,14 1,14 1,14 1,14 1,17 *) Specifikt utsläpp för fosfor g/kg/a Specifikt utsläpp för kväve g/kg/a * ) Vägt medeltal 6,5 5,4 5,7 5,1 4,9 5,5 *) *) Verksamheten enligt ansökan Anläggningens konstruktioner Vidare hantering av fisken Anläggningen består av sex nätbassänger. Två bassängers diameter är 20 m, djup 3,5 m, areal 314 m 2 och volym m 3. De fyra andra bassängernas diameter är 17 m, djup 3,5 m, areal 227 m 2 och volym 794 m 3. Bassängernas totala areal är m 2 och totala volym m 3. Anläggningens konstruktioner märks ut på det sätt sjöfartsmyndigheterna förutsätter. Slakt och rensning av fisken sker på fastlandet i en fiskhanteringshall på Skatan i Kristinestad.

6 6 Produktion Vinterförvaring Sökanden har för avsikt att odla kg fisk per år räknat enligt fiskens tillväxt. Foderförbrukningen har uppskattats till ca kg torrfoder per år. Fodret innehåller ca 540 kg fosfor och kg kväve. Fiskarna utfodras automatiskt beroende på vattnets syre- och temperaturförhållanden. Vid utfodringen används enbart torrfoder, som förvaras i kyllager på fastlandet ca en veckas behov i taget. Fiskmängden i vinterförvaring varierar från år till år, men uppskattats uppgå högst till kg/a. Fisken förs till vinterförvaring i mitten av oktober och flyttas tillbaka till odlingsplatsen två veckor efter islossningen, dock senast Fisken utfodras inte i vinterförvaringen. Till vinterförvaringen förs högst tre bassänger, varav högst en är en större bassäng. Anläggningens utsläpp och begränsandet av dem Vid anläggningen används Foderraisio Ab:s senaste och miljövänligaste fiskfoder, som innehåller fytasenzym som frigör proteinkällornas fytinfosfor så att det tar en form som är användbar för fiskar. Fosfor- och kvävehalterna i foderprodukten i fråga (Hercules LP) hör till marknadens lägsta (P 0,70 %, N 5,76 %). Förutom detta Hercules LP-foder används vid anläggningen Royal Plus-foder med mindre granulat för yngre fisk. Royal Plus-fodret innehåller 0,9 0,95 % fosfor och 6,4 6,88 % kväve, vilka är de lägsta möjliga halterna för foder av denna granulatstorlek. Utgående från dessa (Phalt 0,85 %, N-halt 6,2 %) är de beräknade fosforutsläppen högst 310 kg/a och kväveutsläppen kg/a. Vid anläggningen undviks överflödig utfodring och fodret som används är så högklassigt och vattendragsvänligt som möjligt, med vars hjälp de specifika utsläppen fås så små som möjligt. Inom rimliga kostnadsramar är effektivare metoder för att minska belastningen inte möjliga med de produktionsmängder ansökan gäller. På denna grund kan det konstateras att den metod som används vid fiskodlingsanläggningen uppfyller kraven på bästa tillgängliga teknik (BAT). Anläggningen förorsakar inte betydliga dammolägenheter, luktolägenheter eller buller. Trafiken till fiskodlingsanläggningen är mycken liten; fodret levereras några gånger under odlingssäsongen med lastbil till hallen på Skatan på fastlandet. Kemikalierna som används vid anläggningen (brännolja i motorbåten, tvättmedel) orsakar inte miljörisker. Avfallshantering De döda fiskarna, vars mängd har varit liten, forslas med övrigt fiskavfall för att användas som mink- och rävfoder. Sökandebolaget har även avtalat om borttransportering av död fisk till bränning vid avfallshanteringsanläggning, ifall fisken har medicinerats med ämnen som inte är tillåtna i foderbruk. Det blodiga vattnet som uppstår i samband med stickningen av fisk forslas till fastlandet och töms i avloppsvattnen från fiskhanteringshallen. Transporten av torravfall sköts av ett lokalt avfallsbolag. Problemavfall uppstår inte vid anläggningen.

7 7 Verksamhetens verkningar Miljöns tillstånd På basen av de utförda kontrollerna har vattnets närings- och klorofyll-ahalter under anläggningens verksamhetstid i anläggningsområdet mestadels varit på en något högre nivå än vid jämförelsestationen vid Svartstenarna. Emellertid har halterna vid båda kontrollstationerna uppvisat de högsta värdena år 2004, då anläggningens verksamhet ännu var ringa och de odlade fiskmängderna små. Fastän verkningen från fiskodlingen sannolikt kan skönjas i form av höjda näringshalter i anläggningsområdet är det ändå uppenbart att vattenkvaliteten i hela vattenområdet påverkas relativt kraftigt av näringsämnen som sköljs ut från kusten, närmast med Tjöck å. Användningen av havsområdet Under anläggningens verksamhetstid (åren ) har det vad vattenkvaliteten gäller inte kunnat observeras någon stigande trend i näringsämneshalterna, utan förändringarna ryms inom naturliga variationsgränser. Beträffande perifytonmängden har fiskodlingen däremot förorsakat en ökning i närområdet. Produktionen kommer att förbli på nuvarande nivå, varigenom det är att vänta att anläggningens verkningar på vattenområdet kommer att stanna på samma nivå som under tidigare år. I vinterförvaringen vid Tallskäret utfodras fisken inte alls och därför uppstår inte heller skadliga miljöverkningar i området. I området har observation av bottenfaunan utförts under bara två år (2004 och 2007) på vilken grund det ännu är svårt att bedöma hur bottnens tillstånd utvecklas. Artantalen har dock varit låga redan då fiskodlingsanläggningen började sin verksamhet (bara 2 arter år 2004). Fiskodlingsverksamheten försvårar inte fiskens reproduktion, eftersom de närmaste lekområdena för sik och strömming finns i omgivningen kring ögruppen Murgrund ca 1 km från anläggningen. Fisket i närheten av anläggningen kan gynnas av odlingsverksamheten, eftersom naturfisk enligt undersökningar samlar sig i närheten av en fiskodlingsanläggning. Fiskare som fiskar i närheten av en fiskodlingsanläggning kan få större fångst av dessa arter. Ökad risk för förslemning av fångstredskap begränsar sig till fiskodlingsanläggningens närhet. Då fiskodlingsanläggningens konstruktioner märkts ut vederbörligt försvårar de inte annan användning av vattenområdet. Möjligen kan näringsbelastningen från anläggningen accelerera algtillväxten vid stränderna till de närmaste holmarna (Saltgrundet, Västerklobben och Mellanklobben). Naturskyddsområden I ansökan har uppskattats hur fiskodlingsverksamheten verkar på de naturtyper som förekommer på Saltgrund (avstånd till anläggningen ca 50 m), Västerklobben (avstånd ca 50 m), Mellanklobben (avstånd ca 50 m) och

8 Kontroll av verksamheten och dess verkningar Österklobben (avstånd ca 300 m), vilka ligger inom fiskodlingens verkningsområde. Verkningarna bedöms vara små. Vidare bedöms fiskodlingen inte ha skadlig verkan på förekomsten av gråsäl och östersjövikare, vilka påträffats i Kristinestads vattenområden. På holmarna i anläggningens närområde påträffas inte fåglar som uppräknas i fågeldirektivets bilaga I. Slutsatsen är att fiskodlingsverksamheten inte försvagar de naturvärden på grund av vilka området har tagits med i Natura 2000-nätverket, i synnerhet som anläggningens verkningsområde utgör en mycket liten del av hela Naturaområdet. Genom att odlingsverksamheten fortsätter intakt kommer inte heller förändringar att ske i förhållande till nuläget. På ögrupperna i fågelskyddsområdet som ligger på ett avstånd av 1,5 2 km från fiskodlingsanläggningen påträffas av de i fågeldirektivets bilaga I uppräknade fåglarna skräntärna, silvertärna och fisktärna. Fiskodlingsanläggningen anses dock inte orsaka men för fågelbeståndet på dessa holmar. Verksamhetsidkaren upprätthåller en skötseljournal över verksamheten i anläggningen. Kontrollen av anläggningens verkningar kommer även i fortsättningen att utföras antingen som en del av samkontrollen eller som särkontroll i enlighet med ett godkänt program. Den fiskeriekonomiska kontrollen kan utföras som en del av den fiskeriekonomiska kontroll som anordnas av fiskeområdet Kristinestad Storå eller på annat godkänt sätt. 8 HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Kungörelse Regionförvaltningsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen med kungörelse i regionförvaltningsverket och i staden Kristinestad berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (ELY-centralen) har konstaterat att fiskodlingsanläggningen är belägen på ett relativt grunt vattenområde med många öar, men vattnets strömning och vattenomväxlingen är god. Vattnet är eutroft och syrehalten måttlig. Av kontrollundersökningarna framgår att belastningen från fiskodlingen förorsakar tidvis eutrofiering av vattnet, förändringar i bottendjurssamhället mot mera eutroft samt betydande ökning av mängden påväxtalger. Partiklar och algmattor som frigörs från påväxtalgerna försvårar levnadsförhållandena för bottendjur och fisk. Även belastningen från land har samma verkningar. Fiskodlingarnas andel

9 av den totala fosforbelastningen på vattenområdet vid Skatan är ca 5 % och av totala kvävebelastningen ca 2 5 %. Fiskodlingarna belastar vattenområdet på sommaren medan åarna belastar vattenområdet på våren. ELY-centralen har ansett att den i ansökan gjorda uppskattningen av fiskodlingens verkningar på Naturaområdet är föråldrad och inte tillräcklig på grund av att den baserar sig på en inventering utförd år Både mängden näringsämnen och påväxtalger har ökat i vattenområdet vid Skatan på 2000-talet. Fiskodlingens andel av belastningen har även ökat. Därmed är det troligt att fiskodlingsanläggningarna, sökandens inberäknad, påverkar vattenkvaliteten i området och därigenom speciellt Natura strandnaturtyperna. Sökandens fiskodling försvagar sannolikt åtminstone naturvärdena på havsklipporna, strandvallarna och strandängarna på Västerklobben, Österklobben och Saltgrund. Fiskodlingsverksamheten stör dessutom oundvikligen fåglarna på öarna. ELY-centralen har dock uppskattat, liksom sökanden, att fiskodlingen inte i betydande grad försvagar de naturvärden på grund av vilka området skyddas. ELY-centralens ställningstagande har varit att tillstånd kan beviljas. Odlingsmängden bör begränsas till kg per år och fodrets fosforinnehåll till högst 460 kg och kväveinnehåll till högst kg per år. Den specifika belastningen av fosfor bör vara högst 6 g/kg och av kväve högst 46 g/kg. Fiskarna får inte utfodras i vinterförvaringen. Sökanden skall utreda fiskodlingens verkningar på vattendraget samt på naturtyperna genom att utföra en av ELY-centralen godkänd växtlighetsinventering. 2) Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ fiskerienheten har konstaterat att fiskbeståndet i området vid Kristinestad är artrikt och både yrkes- och fritidsfiske utövas. På Kristinestad och Kaskö området verkar 53 yrkesfiskare. Fångsten består främst av sik, abborre, lax, öring och gädda. Fritidsfisket är livligt och mängden fritidsfiskare uppskattas vara ca tusen. Viktiga lekområden för strömming och sik finns ca 2 km västerut från sökandens anläggning. Dessutom finns försvagade lekområden för strömming och sik öster om anläggningen nära fastlandet. Lappfjärds å som mynnar ut söder om Kristinestad är en av de få åar i vilka naturliga bestånd av havsöring förökar sig. Vandringssik har konstaterats stiga i åns mynning för att leka och även betydande mängder av nejonöga stiger i ån på hösten. I ån har planerats fiskvägar för att gynna vandringsfiskarnas förökning. Den första skall byggas år Fiskerienheten har ansett att tillstånd kan beviljas. Ökningen av påväxtalger kan skada nät- och ryssjefisket i närheten. Därmed bör sökanden sträva efter att minimera fiskodlingens belastning på havsområdet och även för övrigt sköta anläggningen så att de av verksamheten förorsakade skadliga verkningarna är så små som möjligt. Verksamhetens inverkan på påväxtalgerna, bottnens tillstånd och bottendjuren skall följas upp i vattendragskontrollen. På basen av kontrollresultaten skall verksamhetens inverkan på fisket och bottnens sammansättning uppskattas. Resultaten av vattendragskontrollen skall tillställas fiskerienheten. 9

10 10 3) Miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad har bland annat framfört att den ifrågavarande fiskodlingsanläggningen, Petrin Lohi Oy:s och Lännen Lohi Oy:s anläggning norr om Torngrund, Sven Rounikkos anläggning vid Bolstervaret samt fiskrensningsanläggningen på fastlandet borde behandlas som en funktionell helhet. Även vinterförvaringen av fisk förorsakar belastning och det bör med hjälp av kontroll av vinterförvaringens verkningar utredas om platsen tål belastningen. Anläggningen kan ensam eller tillsammans med andra anläggningar betydligt försämra de naturvärden på vilkas grund området införlivats i Natura nätverket, varför det är behövligt att uppgöra en naturabedömning enligt 65 naturvårdslagen. Placering av fiskodling på Natura området bör inte godkännas. Det bör anges en alternativ plats utanför Natura området. Genom att näringshalterna ökar kan särskilt de naturtyper enligt habitatdirektivet som finns på havsbottnen och på stränderna, indirekt eller direkt, påverkas på ett menligt sätt. Det finns risk för att fågellivet störs menligt av mänsklig verksamhet i anknytning till anläggningen. Ifall tillstånd beviljas bör det vara tidsbundet på högst 5 år och det borde övervägas att minska anläggningens storlek med hälften. Under den tiden bör verkningarna på miljöns tillstånd och naturskyddet följas upp. Ett lämpligare ställe för fiskodling utanför Natura området och som inte påverkar det, bör sökas upp och vinterförvaringsstället även placeras på ett mindre känsligt ställe. 4) Trafikverket har framfört att fiskodlingsplatsen är belägen på ett vattenområde i vars omedelbara närhet det inte förekommer statens utmärkta eller upprätthållna farleder. Handelssjöfartens 5,0 m djupa farled till Kristinestad hamn löper på 800 meters avstånd från anläggningen. Dessutom löper en 1,8 meters båtfarled 350 m från anläggningen. En betydande mängd småbåtsförare och fiskare rör sig på farleden. Därför bör uppmärksamhet fästas vid utmärkningen av fiskodlingsbassängerna. För övrigt har Trafikverket inte haft något att anmärka. Trafikverket har påpekat att tillståndshavaren ansvarar för att bassängerna märks ut och att de bör utmärkas enligt ikraftvarande författningar. Vidare har Trafikverket räknat upp de ifrågavarande författningar och informerat om hur bassängerna skall utmärkas. En karta som utvisar bassängernas lägen skall tillställas Trafikverkets Vasa farledsenhet. Trafikverket skall även meddelas då bassängerna avlägsnas från vattenområdet. 5) Stadsstyrelsen i Kristinestad har förordat att tillstånd beviljas. 6) AA har motsatt sig fiskodling och annan verksamhet på det ifrågavarande vattenområdet som är grunt och i vars närhet det finns stränder. Förklaring Sökanden har beträffande påminnelsen av 1) Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna påpekat att det med de begränsningar som ELY-centralen framfört för fodrets fosfor- och kväveinnehåll skulle vara möjligt att odla ca kg fisk per år. Odling av kg fisk per år som avses i ansökan är möjligt som ett litet familjeföretag, men verksamhetens ekonomiska lön-

11 samhet skulle vara tryggare. Sökanden har ansett att kontrollen av verksamheten bör vara lika omfattande som de andra fiskodlingarnas kontroll i området, åtminstone tills miljöförvaltningen utför noggrannare naturtypsinventeringar. Efter inventeringen bör uppskattas huruvida fiskodlingen försvagar naturtyperna på holmarna i närheten så pass att det är nödvändigt att följa upp strandvegetationen i området. Sökanden har inte haft något att påpeka beträffande påminnelserna av 2) Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ fiskerienheten, 4) Trafikverket eller 5) Stadsstyrelsen i Kristinestad. Beträffande påminnelsen av 3) Miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad har sökanden konstaterat att fiskarna inte utfodras i vinterförvaringen, varför den inte förorsakar belastning på vattenområdet. Därmed är kontroll av vinterförvaringens verkningar inte nödvändig. Sökanden har ansökt om tillstånd endast för den i ansökan avsedda fiskodlingen, inte för de andra fiskodlingarna i området eller för fiskhanteringshallen på fastlandet i Skatan. Den i ansökan avsedda fiskodlingsverksamheten försvagar inte i betydande grad de naturvärden på vilkas grund området införlivats i Natura nätverket, vilket framgår ur ansökan samt ur ELY-centralens påminnelse. Därmed har sökanden ansett att en naturabedömning enligt 65 naturvårdslagen inte är behövlig. Beträffande anläggningens placering och odlingsmängden har sökanden hänvisat till ELY-centralens påminnelse samt till sökandens förklaring till den. Beträffande 6) AA:s påminnelse har sökanden konstaterat att vattendjupet vid odlingsanläggningen är 6 m, vilket är normalt vid fiskodlingsanläggningar. Omedelbart väster om Västerklobben finns ett vidsträckt djupområde där vattendjupet är ca 13 m. 11 REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Avgörande av tillstånd Regionförvaltningsverket beviljar Petrin Lohi Oy tillstånd att hålla nätbassänger i havet och att odla fisk i dem på södra sidan av ön Saltgrund och att hålla nätbassänger i havet och att vinterförvara fisk i dem öster om Tallskäret på vattenområdet tillhörande fastigheten Kristinestads donationsjord RNr 14:0 i Kristinestad by i staden Kristinestad på de platser som framgår av bilaga 2) till detta beslut. Tillståndsbestämmelser Konstruktioner Tillståndshavaren skall följa tillståndsbestämmelserna nedan. 1. Nätbassängernas sammanlagda areal får vara högst m 2.

12 . Verksamheten och utsläppen Avfallshantering Nätbassängerna får behandlas endast med sådana antifoulingämnen som är tillåtna för användning vid fiskodling. 2. Tillståndshavaren skall hålla nätbassängerna i sådant skick och förankra dem så att de hålls på de avsedda platserna och inte stör sjötrafiken eller förorsakar det övriga nyttjandet av havsområdet sådan skada som kan undvikas. 3. För att trygga sjötrafiken i nätbassängernas närhet skall de utmärkas enligt Trafikverkets direktiv. Trafikverkets Vasa farledsenhet skall tillställas ett meddelande jämte kartbilaga om bassängernas placering och utmärkning. Trafikverket skall även meddelas då bassängerna senare avlägsnas. 4. Nätbassängerna får flyttas till vinterförvaringsplatsen tidigast och bör avlägsnas därifrån senast Nätbassängerna får vara högst tre till antalet och deras sammanlagda areal får vara högst 770 m 2. Mängden fisk som vinterförvaras får uppgå till högst kg. 5. Det foder som årligen används vid anläggningen får innehålla fosfor högst 440 kg och kväve högst kg. Fisken får inte utfodras vid vinterförvaringsplatsen. Den i havet utsläppta specifika belastningen får inte överskrida 5,5 g fosfor och 40 g kväve per kilogram producerad fisk. De specifika belastningsvärdena beräknas genom att från näringsmängden av det årligen använda fodret subtrahera den mängd näring som bundits i fiskens tillväxt och genom att dividera den på detta sätt erhållna differensen med fiskens årliga tillväxt. Den odlade fisken innehåller 0,40 % fosfor och 2,75 % kväve. 6. Fodret får inte överdoseras och dammet skall avlägsnas från det före utfodringen. Tillståndshavaren skall sträva till att minska foderkoefficienten och använda foder med minsta möjliga kväve- och fosforprocent. 7. Anläggningen bör skötas sakenligt och med beaktande av miljöskyddssynpunkter. Verksamheten skall utföras så att den inte medför buller- eller luktolägenhet i miljön. Fodret och kemikalierna som används vid anläggningen skall förvaras så att av dessa inte orsakas fara för förorening av yteller grundvatten. 8. Död fisk och avfall som uppstår vid stickning av fisk skall tillvaratas och transporteras till en avfallshanteringsplats med tillstånd att hantera dylikt avfall eller komposteras och behandlas i enlighet med stadgandena om 12

13 behandling av animaliskt avfall. Komposteringen skall skötas så att den orsakar minsta möjliga luktolägenhet. 9. Verksamheten skall bedrivas så att det uppstår så litet avfall som möjligt. Avfallet skall sorteras och hanteras så att det kan återvinnas i så stor utsträckning som möjligt och med beaktande av kommunens avfallshanteringsbestämmelser. Avfall som inte kan återvinnas skall föras till en godkänd avfallshanteringsplats. Problemavfall skall föras till godkänd mottagningsplats för problemavfall. Fisken skall rensas vid ett renseri med behörigt miljötillstånd. Störningar och andra exceptionella situationer 10. Tillståndshavaren skall underrätta Södra Österbottens närings-, trafikoch miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna samt miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad om betydliga störningar och exceptionella situationer. Orsaken till störningen eller den exceptionella situationen skall utredas omedelbart och de uppmärksammade felen rättas utan dröjsmål. Kontroll av verksamheten samt rapportering 11. Tillståndshavaren skall meddela Södra Österbottens närings-, trafikoch miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna kontaktuppgifterna för anläggningens ansvariga skötare. 12. Tillståndshavaren skall föra en skötseljournal över anläggningens verksamhet. I journalen skall antecknas uppgifter om - det vid anläggningen använda fodrets mängd och kvalitet, - mängden fisk som placerats i och som avlägsnats ur anläggningen, - de ibrukvarande bassängernas areal och volym, - tidpunkten då bassängerna förflyttas till och från vinterförvaringsplatsen samt antalet bassänger som förflyttas och deras areal, - blodet som uppstår vid stickningen av fisken, döda fiskar och annat avfall som uppstår vid anläggningen och behandlingen av det samt dess leveransplats, - eventuella fisksjukdomar och fiskdöd samt medicinering av fisken och använda kemikalier - förvaringen av fodret och kemikalierna som används vid anläggningen samt - övriga omständigheter, som inverkar på uppföljning och styrning av belastningen. Skötseljournalerna skall bevaras fem år räknat från odlingssäsongens slut och på uppmaning företes myndigheterna. Miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad samt Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna skall årligen före utgången av februari månad tillställas ett årssamman- 13

14 drag om det föregående året på en för detta ändamål uppgjord blankett. Tillståndshavaren skall på begäran ge närings-, trafik- och miljöcentralen sådana uppgifter och utredningar som behövs för granskning av journaluppgifternas tillförlitlighet. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas på närings-, trafik- och miljöcentralens tystnadsplikt, då den utför uppgifter som avses i miljöskyddslagen. Verksamhetsrelaterade utsläpps- och kontrolluppgifter samt miljökvalitetsuppgifter är dock inte sekretessbelagda. 13. Tillståndshavaren skall utföra kontroll av fiskodlingens inverkan på havsområdet på ett av Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna godkänt sätt. Kontrollresultaten skall tillställas Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna, Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ fiskerienheten samt miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad inom de tidsperioder som utsätts i kontrollprogrammet. Uppgifterna skall dessutom vid behov ges sakägarna till påseende. 14. Tillståndshavaren skall underrätta antingen kommunalveterinären eller länsveterinären och vidta nödvändiga åtgärder, ifall fisken i anläggningen konstateras eller misstänks ha en sådan sjukdom som skall bekämpas enligt lagen om djursjukdomar eller någon annan smittosam sjukdom som inte allmänt förekommer i Finland. I svåra sjukdomsfall skall anmälan även göras till Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna. Tillståndets giltighet Detta tillstånd är i kraft till Om Petrin Lohi Oy avser att fortsätta fiskodlingen ännu efter år 2020, skall bolaget senast hos regionförvaltningsverket anhängiggöra en ansökan om nytt tillstånd. I så fall är detta tillstånd i kraft tills ett lagakraftvunnet beslut erhållits med anledning av ansökan, under förutsättning att sökanden har rätt till det för fiskodlingen erforderliga vattenområdet. Till ansökan bör förutom annat bifogas ett sammandrag av anläggningens kontrollundersökningar och kontrollresultaten från kontrollpunkterna i verkningsområdet samt en utredning över möjligheterna att minska anläggningens skadeverkningar. 14 Skador Fiskodlingsverksamheten, då den bedrivs enligt ovan givna tillståndsbestämmelser orsakar inte på förhand sett sådan skada genom förorening av havsområde, som enligt miljöskyddslagen och lagen om ersättning för miljöskador skall ersättas. Anläggandet av konstruktionerna i havet orsakar inte sådan skada som enligt vattenlagen skall ersättas.

15 15 Iakttagande av strängare förordning Om genom en förordning utfärdas bestämmelser som är strängare än tillståndsbestämmelserna i detta beslut, eller sådana bestämmelser om tillståndets giltighet eller justering som avviker från detta tillstånd, skall förordningen iakttas utan hinder av tillståndet. MOTIVERING Förutsättningar för beviljande av tillstånd Fiskodlingsanläggningen är belägen på ett relativt grunt vattenområde med många öar, men vattnets strömning och vattenomväxlingen är god. Åren har i medeltal kg fisk odlats vid Petrin Lohi Oy:s anläggning. Anläggningens fosforbelastning har i medeltal varit 270 kg/a och kvävebelastning i medeltal kg/a. Fodret har i medeltal innehållit 460 kg fosfor och kg kväve per år. Petrin Lohi Oy:s fiskodling har tidvis förorsakat förhöjda näringsämneshalter i närheten av anläggningen, men någon stigande trend har inte påvisats i kontrollundersökningarna. Kontrollundersökningarna har inte heller kunnat påvisa fiskodlingens verkningar på bottnen. Däremot har mängden påväxalger i närheten av anläggningen ökat markant till följd av odlingsverksamheten. En ökad mängd påväxtalger medför bland annat att fisket försvåras då fångstredskapen förslemmas. Havsområdet påverkas dock mest av belastningen från Tjöck å. Enligt förvaltningsplanen för Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavets vattenförvaltningsområde fram till år 2015 är södra Kristinestads vattenområdes ekologiska tillstånd otillfredsställande. Målet i förvaltningsplanen är att klassen god uppnås. Beträffande södra Kristinestads vattenområde har målet justerats så att klassen måttlig uppnås före år 2015 och klassen god uppnås med nuvarande metoder och tilläggsåtgärder före år Enligt förvaltningsplanen bör belastningen från fiskodlingarna minskas i synnerhet i områden där belastningen riktas till ytvatten som har sämre status än god eller vars status hotar bli sämre på grund av belastningen från fiskodlingen och där vattnets tillstånd kan förbättras genom minskning av belastningen från fiskodlingen. Fiskodlingsanläggningen är belägen på Naturaområdet Kristinestads skärgård (FI ). Odlingsverksamheten påverkar vattenkvaliteten i området och därigenom Natura strandnaturtyperna. Petrin Lohi Oy:s fiskodling försvagar sannolikt åtminstone naturvärdena på havsklipporna, strandvallarna och strandängarna på Västerklobben, Österklobben och Saltgrund. Enligt förvaltningsplanen för Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavets vattenförvaltningsområde har Naturaområdet Kristinestads skärgård beteck-

16 nats som ett särskilt område på grund av områdets naturtyper, fågelfauna och östersjövikaren. Att ett Naturaområde valts till särskilda områden betonar områdets betydelse och behovet att ta det i beaktande i vattenvårdsplaneringen och i tillståndsprocesserna. På basen av det som ovan sagts har regionförvaltningsverket ansett att det inte föreligger förutsättningar för beviljande av ett tillstånd som skulle möjliggöra att näringsämnesbelastningen på havsområdet ökar. Därmed har regionförvaltningsverket begränsat det vid anläggningen årligen använda fodret till att innehålla högst 440 kg fosfor och högst kg kväve, i enlighet med de genomsnittliga mängderna åren och med beaktande av fodrets nutida näringshalter och den vid beräknandet av fodermängden allmänt använda foderkoefficientens storlek. Den årliga mängden näringsutsläpp beräknas därmed vara ca 240 kg fosfor och ca kg kväve. Vid beräkningen har använts följande parametrar: fosforhalt i fodret 0,80 %, kvävehalt i fodret 6,0 %, foderkoefficient 1,10 och mängden fosfor och kväve som binds i fisken 4,0 g/kg respektive 27,5 g/kg. Då anläggningen sköts noggrant och då man använder fodersorter med minsta möjliga näringsmängder i enlighet med bästa praxis ur miljösyn punkt (BEP), är det möjligt att uppnå en tillväxt på ca kg/a. Med dessa begränsningar beräknas anläggningens skadliga verkningar inte öka. Regionförvaltningsverket anser att då fiskodlingsverksamheten bedrivs enligt tillståndsbestämmelserna i detta tillstånd, försvagar den inte ensam eller tillsammans med andra anläggningar i betydande grad de naturvärden på vilkas grund området införlivats i Natura nätverket och påverkar inte heller målsättningarna i förvaltningsplanen för Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavets vattenförvaltningsområde. 16 Tillståndsprövning Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt miljöskyddslagen för fiskodlingsverksamheten föreligger eftersom verksamheten på de grunder som framförts ovan och då den bedrivs i enlighet med tillståndsbestämmelserna inte förorsakar olägenhet för hälsan eller betydande förorening av miljön eller risk för sådan, inte heller försämring av speciella naturförhållanden eller att en ur allmän synpunkt viktig användningsmöjlighet inom det område som påverkas av verksamheten skulle äventyras. Anläggningen förorsakar inte heller sådant oskäligt besvär som avses i 17 1 mom. lagen angående vissa grannelagsförhållanden. Förutsättningar för beviljande av tillstånd enligt vattenlagen för hållande av nätbassänger i havet föreligger eftersom den nytta som fiskodlingen medför är betydlig i förhållande till de skador och men som upprätthållandet av anläggningen i havet orsakar. Sökanden besitter genom arrendeavtal det för anläggningen erforderliga vattenområdet. Då verksamheten idkas i enlighet med detta beslut och givna tillståndsbestämmelser iakttas, uppfyller verksamheten de krav som ställs i miljöskyddslagen, avfallslagen och naturvårdslagen samt kraven i de förordningar som utfärdats på basen av dessa.

17 17 Tillståndsbestämmelserna I tillståndsbestämmelse 1. har nätbassängernas storlek bestämts enligt deras areal. Bassängernas sammanlagda totala areal får vara högst m 2 enligt ansökan, så att tillståndshavaren kan fortsätta odla fisk i de bassänger den redan har i bruk. Detta överrensstämmer med statsrådets principbeslut om det nationella vattenbruksprogrammet Tillståndsbestämmelserna om konstruktionerna har getts för att odlingsverksamheten inte skall förorsaka skada för sjötrafiken eller områdets övriga användning. Om vinterförvaringen har bestämts i tillståndsbestämmelse 4. För att förhindra att havsområdet vid anläggningen och vid vinterförvaringsplatsen nedsmutsas och för att begränsa verksamhetens skadeverkningar ges tillståndsbestämmelserna Den specifika belastningen begränsas för att försäkra att anläggningen sköts enligt principen för bästa praxis ur miljösynpunkt (BEP) även då det vid anläggningen odlas en mindre mängd fisk än den tillåtna. Den enligt 6 avfallslagen allmänna omsorgsplikten vid avfallshantering berör avfallsinnehavaren. Tillståndsbestämmelserna 8. och 9. beträffande avfallshanteringen berör denna omsorgsplikt. Tillståndsbestämmelse 10. är behövlig för att kunna förebygga skador. Enligt 5 miljöskyddslagen skall verksamhetsutövaren tillräckligt väl känna till verksamhetens konsekvenser och risker för miljön samt möjligheterna att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan. Tillståndsbestämmelserna om skötseljournalen, kontrollen och rapporteringen behövs för att utreda verksamhetens inverkan på havsområdet och miljön, för övervakning samt för ansökan om nytt tillstånd. Kontrollen skall utföras på det sätt som tillsynsmyndigheten Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna godkänt. Kontrollen kan utföras som samkontroll. Tillståndets giltighet Tillståndet har beviljats för viss tid för att förutsättningarna för verksamheten skall kunna bedömas på nytt med beaktande av utsläppens verkningar på havsområdet och förändringar som uppstår av andra skäl samt möjligheterna att minska utsläppen i takt med fiskodlingsverksamhetens utveckling vid handläggningen av den nya ansökan. Dessutom har tillståndshavaren på basis av arrendeavtal rätt att nyttja det för fiskodlingen behövliga vattenområdet till LAGRUM 2 kap. 6 2 mom. vattenlagen 41, 42, 43, 45, 46, 52, 55 och 56 miljöskyddslagen

18 18 UTLÅTANDE OM PÅMINNELSER OCH YRKANDEN Regionförvaltningsverket har beaktat de av 1) Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna, 2) Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ fiskerienheten, 4) Trafikverket samt 5) Stadsstyrelsen i Kristinestad framförda påminnelserna på det sätt som framgår av tillståndsbestämmelserna och motiveringen ovan. Beträffande påminnelsen av 3) Miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad konstaterar regionförvaltningsverket att de i påminnelsen nämnda övriga anläggningarna inte hör till handläggningen av detta ärende då ansökan endast avser odling av fisk i Petrin Lohi Oy:s anläggning. Dessutom är anläggningarna belägna på ett så långt avstånd från varandra att anläggningarnas verkningsområden inte sammanfaller. I tillståndsbestämmelse 5. har bestämts att fisken inte får utfodras vid vinterförvaringen. Därmed förorsakar vinterförvaringen inga utsläpp och påverkar inte vattenkvaliteten i området. Beträffande det i påminnelsen framförda om Naturaområdet, tillståndets giltighet, anläggningens storlek samt kontrollen hänvisar regionförvaltningsverket till tillståndsbestämmelserna och motiveringen ovan. Beträffande påminnelsen av 6) AA konstaterar regionförvaltningsverket att förutsättningarna för beviljande av tillstånd i enlighet med tillståndsbestämmelserna föreligger på basen av det som sagts i motiveringen. HANDLÄGGNINGSAVGIFT Handläggningsavgiften är euro, vilken Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning fakturerar senare. Motivering För beslutet uppbärs i enlighet med miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1388/2006) och bilagan till nämnda förordning, vilken tillämpas, eftersom ärendet anhängiggjorts före , den avgift som stadgats för fiskodling där fiskens tillväxt är kg per år. MEDDELANDE OM TILLSTÅNDSBESLUT Beslut Petrin Lohi Oy Kopia av beslutet Staden Kristinestad Miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (per e-post)

19 19 Meddelande om beslut Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ fiskerienheten (per e-post) Trafikverkets Vasa farledsenhet Finlands miljöcentral (per e-post) Enligt dpolssavi Annonsering på anslagstavlor Beslutet kungörs på de officiella anslagstavlorna vid Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverks ansvarsområde för miljötillstånd och i staden Kristinestad.

20 20 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta över fiskodlingsanläggningens placering Birgitta Vauhkonen Hannu Kokko Juha Helin Pamela Westerlund Ärendet har avgjorts av miljöråden Birgitta Vauhkonen, Hannu Kokko och Juha Helin. Ärendet har föredragits av miljööverinspektör Pamela Westerlund. PW/

21 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA Ändring i Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverkets beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e- postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Bilagor till besvärsskriften Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Västra och Inre Finlands regionförvaltningsverk. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Kontaktinformation för Västra och inre Finlands regionförvaltningsverk besöksadress: Wolffskavägen 35, Vasa postadress: PB 200, Vasa telefon: telefax: e-post: registratur.vastra@rfv.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 90 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

22 Vinterförvaringen Fiskodlingsanläggningen Ympäristöhallinnon Karttapalvelu ( ). Copyright Genimap Oy Lupa 7/MML/10.