Kunskapsteori för lärare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskapsteori för lärare"

Transkript

1 Kunskapsteori för lärare Kunskapsanalys ur trenätsperspektivet Gunnar Cardell

2 Innehåll Inledning Vad är kunskap? För lärare meningsfulla perspektiv på kunskap Tyst kunskap Tyst kunskap är bakgrundskunskap Tyst kunskap är sådan vi inte är medvetna om i stunden Biologisk tyst kunskap Kulturell tyst kunskap Fokuserbar tyst kunskap Obenämnd kunskap Kunskap i handling Antaganden om verkligheten Teoretisk kunskap om verkligheten Kunskap ur det systemteoretiska perspektivet Nervsystemet, kulturarvet och verkligheten Verkligheten Nervsystemet Kulturarvet Två vägar till fokalt vetande av kunskapselement Analys av en cykel Syntes där en cykel ingår Det fokala kunskapsfönstret och den teoretiska kunskapsväggen Kunskap och stabilitet Tillsvidarekunskap Preliminär kunskap Kunskap om kunskap Faktakunskap... 48

3 Kunskap som ordning Kunskap i form av kunskapselement Kunskap som mönster och system Evidenser och sanningar Ord och referensramar Kunskapsnivåer Kunskap och jämvikt Cyklistens kunskapsnivåer och beteenden Kunskap från axiomatiska berättelser Kunskap ur det kaosteoretiska perspektivet Tre typer av beteenden med olika grad av förutsägbarhet Sårbarhet, hållbarhet och kunskaper som bidrar till stabillitet Kunskap som samverkanspotential Kunskap i form av strategiska förhållningssätt Funktionsmönster som system av kunskaper Kunskap som anställbarhet Annorlunda funktionsmönster Situationer som möjlighetsrum De tre positionerna i förhållande till möjlighetsrum Att hålla möjlighetsrum i hävd Kunskap ur det informationsteoretiska perspektivet Kunskap i form av minnen och empiri Informationsteknologier Kunskap om rätt och fel Två typer av motivation Informationsteknologier och kunskaper Ledande faktor ett informationsteknologiskt tankeverktyg 106 Att skapa möjlighetsrum för lärande

4 Kunskap om likheter Analogisk kunskap och analogiskt tänkande Analogisk kunskap i matematiken Förändring hos mönster och substans Aspekter Storleksaspekten Förutsägbarhetsaspekten Allmänbildning Mätbarhet Tolkningar Ordspråk som informationsteknologiska redskap Att tolka utifrån sin tysta kunskap Tolkning genom gissningar och abduktion Kvalificerade gissningar Anekdotisk evidens Tolkningar och tyckanden Limbisk rekommendation eller protest Intelligens och tolkning De fyra kunskapsformerna Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet Kunskap som arbetsmaterial Kunskapstecken Positiva respektive negativa kunskapstecken Nivåer av kunskapstecken Kunskapstecken som gränssnitt Att producera kunskapstecken Autentiska och producerade kunskapstecken Kunskapstecken och målmedvetenhet

5 Kunskapsökning Kunskapsökning genom import av kunskapselement Lärande i form av modifiering av torusbeteende Kunskapsökning genom självorganisering Två sorters förståelse hjärnans och kroppens Förståelsenivåer Negativa kunskapstecken som evidens Att veta när ett möjlighetsrum har utfyllts Att veta när man ska växla position Värden som kunskap Ett samhällsvetenskapligt perspektiv på värden Galtungs trilaterala vetenskapliga metod Tre typer av värden Visionella värden Aktuella värden Processvärden Värden och behov Värde eller behov? Växling mellan behovs- och värdeperspektiven Värden, möjligheter och krav Evidensbaserad undervisning Värden, möjlighetsrum och strateginät Att bygga evidensbaserad yrkeskunskap Evidenser och abduktion som grund för lärarens teoriutveckling Kompletterande evidens Ny empiri och lärarens teori-i-användning De tre positionerna och lärarens eget lärande Strategiska och taktiska handlingar Strategiska och taktiska möjlighetsrum

6 Lärande i den ledande positionen Lärande i den yttre positionen Lärande i den inre positionen Autoinspektion och parinspektion Undervisningskonster Undervisning som konst Konsten att organisera Konsten att använda ordning och kaos Konsten att utöva makt Konsten att använda förväntningar Konsten att välja tidpunkt Konsten att skapa gemenskap Konsten att skapa konstruktiv frihet Konsten att vara effektiv Konsten att skapa synergier Konsten att använda mönster Konsten att använda regler Konsten att använda sanktioner Konsten att minska risker Konsten att prioritera syften Konsten att skapa lustkänslor Konsten att skapa en bra lärandemiljö Konsten att inse behov Konsten att skapa progression Konsten att skapa förutsättningar Konsten att skapa didaktiska transformationer Konsten att arbeta med olika nivåer Konsten att ställa krav Konsten att ge rättigheter Konsten att skapa sammanhang Konsten att exportera kunskap Konsten att förankra kunskap Konsten att skapa motivation

7 Konsten att skapa utmaningar Konsten att fånga tillfället i flykten Konsten att använda olika språk Konsten att utnyttja sina personliga resurser Index Litteratur

2. Konsten att skapa gemenskap ur trenätsperspektivet

2. Konsten att skapa gemenskap ur trenätsperspektivet 2. Konsten att skapa gemenskap ur trenätsperspektivet Ordet gemenskap står för någonting positivt och djupt mänskligt. VI människor är sociala varelser, flockdjur. Flocken ger oss gemenskap och tillhörighet,

Läs mer

1. Konsten att organisera ur trenätsperspektivet

1. Konsten att organisera ur trenätsperspektivet 1. Konsten att organisera ur trenätsperspektivet Ordet organ kommer från grekiskan och betyder verktyg, redskap. Undervisningskonsten att organisera handlar om att skapa redskap för undervisning och lärande,

Läs mer

Att tänka för fred och hållbarhet

Att tänka för fred och hållbarhet Att tänka för fred och hållbarhet Om Trenätsteorin, en holistisk samhällsteori, och symbietiken, en ekologisk ideologi Förord Det blir inte alltid som man har tänkt sig. Columbus gav sig iväg för att söka

Läs mer

Den symbietiska klubben

Den symbietiska klubben Den symbietiska klubben En idé till gräsrotsarbete för FNs Agenda 2030 Gunnar Cardell Innehåll Inledning... 9 De Globala Målen... 9 Ekonomi och ekologi... 12 Symbietiken... 13 Strategiska förhållningssätt

Läs mer

Undervisningskonster

Undervisningskonster Lärares beprövade erfarenheter och en vetenskaplig grund för att tala om dem. Tsu-Lu sade: Fursten av Wei har sökt dig för att med din hjälp ordna landets styrelse. Vad är det första som du anser bör göras?

Läs mer

Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet

Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet några reflektioner från Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Vad är kunskap? Kunskapssyn och kunskapsformer Läroplanens fyra F Fakta Förståelse

Läs mer

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla! Vad är kompetensutveckling? Begreppet kompetens - Kompetensförstärkning handlar om när en individ eller en grupp utökar sina kunskaper

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1 » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Bildningsstaden Borås Definition av begrepp Skolväsendet Skolväsendet i Borås omfattar skolformerna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,

Läs mer

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop

Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop Särskolan, FÖRMÅGORNA och verkligheten - Konsten att få det att hänga ihop Hur rustar vi eleven för livet? Genom att Få eleven att verkligen tänka Få eleven att bli medveten och delaktig Utmana eleven

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Läroplan för förskolan

Läroplan för förskolan UTKAST 1: 2017-09-11 Läroplan för förskolan 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Förskolan ingår i skolväsendet. Enligt skollagen (2010:800)

Läs mer

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN.

Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14. Studiehandledning. Vårdpedagogik, AN. Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Avancerad nivå Ht 14 Studiehandledning Vårdpedagogik, AN 7,5 högskolepoäng Ht 2014 1 Kursens innehåll I kursen behandlas samhällsvetenskapliga

Läs mer

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet Naturvetenskap Gymnasieskola Modul: Naturvetenskapens karaktär och arbetssätt Del 2: Experimentet som naturvetenskapligt arbetssätt Didaktiska modeller Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm

Läs mer

Informellt och formellt lärande: Om motivation och förståelse

Informellt och formellt lärande: Om motivation och förståelse Informellt och formellt lärande: Om motivation och förståelse Hur lär människan? Informellt och formellt lärande (det mesta vi lär oss, lär vi utanför skolan) Visa och berätta de grundläggande formerna

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng

LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. V11 LVS210, Skapande verksamhet för tidigare åldrar 2, 30 högskolepoäng Creative Activity for Early Ages 2, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och

Läs mer

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09)

VFU-bedömningsmallen. Fastställd (dnr G /09) VFU-bedömningsmallen. Fastställd 090923 (dnr G 219 499/09) 1. visar yrkesrelevant kunskap i det aktuella ämnet/ ämnesområdet 1. visar bredd och djup inom inriktningens ämne/ämnesområde, både ämnesteoretiskt

Läs mer

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling

Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11)

Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11) Fastighetslabbets koppling till Läroplanen för grundskolan (Lgr 11) Kapitel 1 Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Om ämnet Idrott och hälsa

Om ämnet Idrott och hälsa Om ämnet Idrott och hälsa Bakgrund och motiv Ämnet idrott och hälsa är ett gymnasiegemensamt ämne där eleven ska utveckla färdigheter i och kunskaper om rörelseaktiviteter och hur olika livsstilsfaktorer

Läs mer

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson 22 september 2017 FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument och överenskommelser Normkritiskt förhållningssätt Individspecifika dilemman Minnesanteckningarna

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling

Läs mer

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET.

Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET. 2017-02-10 Skollagen, 1 kap. 5 : UTBILDNINGEN SKA VILA PÅ VETENSKAPLIG GRUND OCH BEPRÖVAD ERFARENHET. Gunnar Augustsson DISPOSITION AV PRESENTATIONEN Evidensbaserat skolarbete Vetenskaplig grund Beprövad

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

KRAFT & BALANS. Upplägg och Schema

KRAFT & BALANS. Upplägg och Schema KRAFT & BALANS Kraft och Balans är en utbildning som bygger på den senaste forskningen stress och återhämtning. Kursen finns till för den som behöver landa, hitta redskap och ha någon att ta stöd i på

Läs mer

Här finner du några tips på böcker som vi gärna rekommenderar, vi använder själva dessa böcker aktivt i vår vardag.

Här finner du några tips på böcker som vi gärna rekommenderar, vi använder själva dessa böcker aktivt i vår vardag. Boktips Här finner du några tips på böcker som vi gärna rekommenderar, vi använder själva dessa böcker aktivt i vår vardag. Tanken, språket och verkligheten En Bok Om Vår Verklighetsbild Thurén, Torsten

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet

Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet 1TH13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-16 Sid 2 (8) 1. Basdata 1.1. Programkod 1TH13 1.2. Programmets

Läs mer

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig? Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Josefin Brüde Sundin, fil dr pedagogiskt arbete Vetenskapligt stöd #jagmed Strateg Region Östergötland

Josefin Brüde Sundin, fil dr pedagogiskt arbete Vetenskapligt stöd #jagmed Strateg Region Östergötland Josefin Brüde Sundin, fil dr pedagogiskt arbete Vetenskapligt stöd #jagmed Strateg Region Östergötland Att hitta hem..? #jagmed-enkäten Låter ungdomarna komma till tals Hur deltagarna upplever projektet

Läs mer

SGSKO, Kandidatprogram i strategisk kommunikation, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication, 180 credits

SGSKO, Kandidatprogram i strategisk kommunikation, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSKO, Kandidatprogram i strategisk kommunikation, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication, 180 credits Program utan akademiska förkunskapskrav

Läs mer

Coherence Therapy om känslomässig koherens bakom symtom. Tor Wennerberg, leg psykolog, författare

Coherence Therapy om känslomässig koherens bakom symtom. Tor Wennerberg, leg psykolog, författare Coherence Therapy om känslomässig koherens bakom symtom Tor Wennerberg, leg psykolog, författare 1 Coherence Therapy Coherence Therapy: symtomets känslomässiga sanning. Implicita minnen/konstruktioner

Läs mer

Organisation Individ och grupp

Organisation Individ och grupp Organisation Individ och grupp Gruppdynamik och kommunikation IEI / Företagsekonomi Linköpings universitet Birgitta Sköld HT- 2011 Dagens föreläsning Syfte: Att ge förståelse för gruppdynamik och kommunikation

Läs mer

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Del 2. Föreläsning den 29 oktober 2012. Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Del 2 Föreläsning den 29 oktober 2012 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad ska bedömas?

Läs mer

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9

15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 KAPITEL 15 ÅRSKURS 7 9 15.1 Övergången mellan årskurs 6 och 7 och uppdraget i årskurs 7 9 Övergången mellan årskurs 6 och 7 Övergången från årskurs sex till årskurs sju förutsätter systematiskt samarbete

Läs mer

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet

Nätkulturer. identitet och gemenskaper. Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet Nätkulturer identitet och gemenskaper Monica Langerth Zetterman, september 2009 Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet unga och nätet Varför är det mest vuxna som talar om

Läs mer

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat:

Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: Seminariefrågor om vetenskapsteori för pedagogstudenter Senast uppdaterat: 2017-02-23 Förord Dessa seminariefrågor är framtagna för att användas vid seminarier i vetenskapsteori för pedagogstudenter, men

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Salutogen miljöterapi på Paloma

Salutogen miljöterapi på Paloma Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på

Läs mer

Utdrag ur Trenätsteorin

Utdrag ur Trenätsteorin Utdrag ur Trenätsteorin Trenätsteorin är en begreppsapparat som har tillkommit i syftet att synliggöra tyst kunskap om komplexa sammanhang. Det första steget i dess tillblivelse var en intervju med en

Läs mer

Om the Big Five och förmågor

Om the Big Five och förmågor Om the Big Five och förmågor I the Big Five kallas det vi ska uppnå och bedöma: Förmågor Eftersom Förmågor till mycket stor del utgörs av medfödda förmågor. Jag kommer därför att i stället att tala om:

Läs mer

Sigys-konferens februari 2010

Sigys-konferens februari 2010 Sigys-konferens februari 2010 Varje samhälle har skyldighet att ge alla ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna. Människor växer med kunskap. Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Utvärdering med fokusgrupper

Utvärdering med fokusgrupper Hämtat från www.kunskapsabonnemanget.se Utvärdering med fokusgrupper Monica Hane Med metod menar vi hur det empiriska materialet insamlas och bearbetas för att på bästa sätt belysa det som studien skall

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

Några Avslutande inblickar och Utblickar. Laila Gustavsson & Susanne Thulin

Några Avslutande inblickar och Utblickar. Laila Gustavsson & Susanne Thulin Några Avslutande inblickar och Utblickar Laila Gustavsson & Susanne Thulin 2 Vi har gjort en liten studie! Syfte Utveckla kunskap om studenternas lärande i relation till förskollärarutbildningen och Hållbar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Lektionens mönster. Har i stort sett varit likadan sedan folkskolans start

Lektionens mönster. Har i stort sett varit likadan sedan folkskolans start Hur lär människan? Informellt och formellt lärande (det mesta vi lär oss, lär vi utanför skolan) Visa och berätta de grundläggande formerna av undervisning Många verktyg för lärande Motivation och förståelse

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil

Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil Kursöversikt för yrkeshögskoleutbildning Socialpedagog / Behandlingspedagog med interkulturell profil 400 YH-poäng Utbildningen har 15 huvudmoment/delkurser Uppdaterades 2019-02-05 Gruppsykologi Yh-poäng:

Läs mer

Observation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling,

Observation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling, Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht 2007 Observation Minna Räsänen mira@nada.kth.se Antropologi, systemutveckling, Skolan för datavetenskap och kommunikation MDI-gruppen Giltighet och värde Kvalitativa

Läs mer

Design To Improve Life Education i modulen Didaktik och Inlärningsprocesser

Design To Improve Life Education i modulen Didaktik och Inlärningsprocesser Design To Improve Life Education i modulen Didaktik och Inlärningsprocesser Design to Improve Life Education är ett förslag till ett helhetsorienterat och kreativt undervisningskoncept som försöker balansera

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

2. 3 Pedagogträffar i trädgård/inne på Färsna gård- öppen med olika tema. Aktivitet, fika, lokal och erfarenhetsbyte ingår.

2. 3 Pedagogträffar i trädgård/inne på Färsna gård- öppen med olika tema. Aktivitet, fika, lokal och erfarenhetsbyte ingår. Färsna gård 190112 Utvärdering och reflektion Utomhuspedagogik i förskola, en satsning i Norrtälje kommuns statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskola hösten 2018 Syfte och mål Målet och syftet

Läs mer

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt

Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt Utvecklande samtal - chefens viktigaste verktyg! Författare: Anna Ahrenfelt För några generationer sedan var uppfattningen att personlig mognad var att ha utvecklat sin förmåga att samtala. Nu har vi levt

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter

Läs mer

Konsten att bli smart

Konsten att bli smart Konsten att bli smart Upplägg Intelligens vad är det? Hur vill jag ha det när jag pluggar? Stress Planera bra och bli mer effektiv Minnet vårt viktigaste redskap Informationssökning källkritik Frågor Olika

Läs mer

För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten

För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten För inkludering och utveckling i den interna och externa verksamheten Vem och vad? Arbetat i 13 år som gymnasielärare (Sh + Drama) Sexualupplysare för RFSU Jobbat med likabehandlingsfrågor sedan 2007 Utbildare,

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Psykologi GR (A), Basblock, 30 hp

Psykologi GR (A), Basblock, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (A), Basblock, 30 hp Psychology Ba (A), Basic Course, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng PS063G

Läs mer

Kunskap, vetenskap och forskning

Kunskap, vetenskap och forskning Kunskap, vetenskap och forskning Vad är kunskap? Vi behöver goda kunskaper för att beskriva, förklara och förutsäga händelser Viktigt att kunna göra i vardagslivet (få mening och ordning i det som sker

Läs mer

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt! Kvalitetsdagen för förskolan 20160516 Vi gör det goda livet möjligt! Sundsvalls kommun 97000 invånare 5000 barn i förskolan 85 förskolor 40 förskolechefer, 8 pedagogistor 1000 pedagoger Barn och utbildningsnämnden

Läs mer

Vetenskaplighet 1,5 hp, Tillfälle 1, HT16

Vetenskaplighet 1,5 hp, Tillfälle 1, HT16 Vetenskaplighet 1,5 hp, Tillfälle 1, HT16 Antal respondenter: 5 Antal : Svarsfrekvens: 60,00 % 5. Helhetsintrycket Överlag är jag nöjd med den här kursen Antal 1 Inte alls 1 (,8%) 1 (66,7%) Vet ej 0 (0,0%)

Läs mer

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR.

ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. ATT SKAPA EN TILLGÄNGLIG LÄRANDESITUATION FÖR ELEVER MED NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR. SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se UTGÅNGSPUNKT :S SKOLENKÄT 2013 532 besvarade enkäten (128 ; 404 ) 33%

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Handledarguide Hållbar utveckling

Handledarguide Hållbar utveckling Ämnesövergripande Grundskola åk 7-9 Modul: Hållbar utveckling Handledarguide Hållbar utveckling Claes Malmberg och Anders Urbas, Högskolan i Halmstad. Helen Hasslöf, Malmö högskola. Cecilia Caiman och

Läs mer

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment)

Elevens namn: Klass: Har ännu ej startat arbetet mot detta mål (har ej påbörjat arbetet i detta moment) ÅR 1-4 BILD 1 (1) År 1-4 Bild - kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker, - kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara - - ha grundläggande

Läs mer

Introduktion till hälsovetenskaper, 5 sp

Introduktion till hälsovetenskaper, 5 sp 707005.0 Introduktion till hälsovetenskaper, 5 sp Efter godkänd kurs förväntas den studerande kunna: Identifiera, beskriva, förklara och problematisera grundläggande teoretiska begrepp och perspektiv och

Läs mer

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson Regional Teknikkonferens Gävle 2016-10-31 Mats Hansson Just nu på Skolverket NT-satsningen tar slut i december. Nationellt skolutvecklingsprogram innehåller kompetensutveckling genom moduler och kollegialt

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com Twitter - @frksarapersson Varför modersmål? L1 berikar och stödjer utvecklingen i L2. Ett välutvecklat L1 underlättar kunskapsinlärningen

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller

Läs mer

Bildningsstaden Borås

Bildningsstaden Borås » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bildningsstaden Borås Bildningsstaden 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng

Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng IT- fakultetsstyrelsen Ä8 ITFS 2013-09-26/bil 1 Kandidatprogram i kognitionsvetenskap, 180 högskolepoäng (Bachelor in Cognitive Science, 180 higher education credits) Grundnivå 1. Fastställande Utbildningsplan

Läs mer

Berättandet genom olika gestaltande språk

Berättandet genom olika gestaltande språk Berättandet genom olika gestaltande språk Kan man tänka och minnas med kroppen? Vad händer när man slutar se tanke och kropp som två olika delar skilda från varandra, och istället ser kroppen som en del

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019 Ledning i förskolan Villkor och uttryck Almedalen 2 juli 2019 Är det skillnad på att leda en skola och förskola? Bakgrund Förändringar i ledningsfunktionen? Förskolans kunskapstradition? Stora variationer

Läs mer