Att väcka slumrande samhällsaktivister. Den svenska klimatkampanjen en del av Sveriges klimatstrategi

Transkript

1 Att väcka slumrande samhällsaktivister Den svenska klimatkampanjen en del av Sveriges klimatstrategi

2 Lennart Isaksson / Pressens Bild

3 Klimatförändringar en global utmaning Kim Naylor / Tiofoto Klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Ingen annan miljöfråga påverkar på ett sådant genomgripande sätt alla delar av samhället. Forskarna förutspår att de negativa effekterna av klimatförändringarna på jordbruk, samhällsbyggande, skog och ekonomi liksom på ekosystemen kan bli omfattande. Ju snabbare temperaturökning, desto mer dominerande blir de negativa effekterna. Koldioxid är den växthusgas som utgör störst del av utsläppen. Gasen uppstår vid förbränning av kol, olja och gas och eftersom dessa fossila bränslen svarar för drygt 80 procent av världens energiförsörjning har världens länder en omfattande och komplex uppgift att ta itu med. Det är i-länderna som står för större delen av utsläppen men det är de fattiga länderna som förmodas drabbas hårdast av klimatförändringarna. I-länderna måste därför ta ett särskilt ansvar, något som regleras i Kyotoprotokollet.

4 Bengt Olof Olsson / Bildhuset

5 Sveriges klimatstrategi Jan Rietz / Tiofoto Sverige strävar efter att vara ett föregångsland på det klimatpolitiska området. Redan år 1991 formulerades i de energi- och klimatpolitiska besluten en klimatstrategi. Samma år införde Sverige, som ett av de första länderna i världen, en koldioxidskatt. Den svenska klimatstrategin har därefter utvecklas till det klimatpolitiska beslutet Målet med den svenska klimatstrategin är att de svenska utsläppen av växthusgaser, så som de definierats i Kyotoprotokollet, ska minska med ett medelvärde av 4 procent för perioden jämfört med Det är ett hårdare mål än vad som krävs av Sverige i Kyotoprotokollet. Fram till 2050 är målsättningen att de svenska utsläppen ska halveras jämfört med Genom en aktiv klimatpolitik som integreras i hela samhället kan vi begränsa växthuseffekten och därmed påverkan på klimatet. Var och en måste ta sin del av ansvaret. Det gäller såväl myndigheter och kommuner som organisationer, företag och varje enskild individ. Den svenska klimatstrategin omfattar både mjuka och hårda styrmedel. Den här foldern beskriver klimatkampanjen som är en del av informationssatsningen i den svenska klimatstrategin. Men för att påvisa hur olika åtgärder samverkar inom klimatstrategin vill vi gärna lyfta fram KLIMP, Lokala klimatinvesteringsprogram som exempel på en annan typ av åtgärd. Är du intresserad av att ta del av den svenska klimatstrategin i sin helhet hittar du den här:

6 KLIMP lokala klimatinvesteringsprogram KLIMP är ett särskilt bidrag som kan sökas av kommuner och andra organisationer som stöd till lokala åtgärdsprogram för att minska utsläppen av växthusgaser. Programmen ska tas fram i samverkan med näringsliv, organisationer och andra aktörer i kommunerna. En del av åtgärdsprogrammet är att sprida information och kunskap på lokal nivå för att höja allmänhetens medvetande om problemet. Klimatkampanjen och KLIMP kompletterar därför varandra på ett mycket bra sätt och projekten har också samverkat under kampanjperioden. Naturvårdsverket ansvarar för KLIMPbidraget och har som stöd för beslut om bidrag ett särskilt råd tillsatt av regeringen. Georg Sessler / Bildhuster

7 Klimatkampanjen en del av den svenska klimatstrategin I den svenska klimatstrategin från år 2001 föreslås en informationssatsning som ska genomföras i bred samverkan med myndigheter, kommuner, skolor/ utbildningsinstitutioner, näringsliv och frivilligorganisationer. Målgruppen är hela svenska folket. Initialt föreslogs en satsning på tre år, , med en budget om 30 miljoner kronor per år. I vårpropositionen 2003 drogs det sista året tillbaka och kampanjen har därför genomförts på två år, Naturvårdsverket fick i uppdrag att ansvara för klimatkampanjen. Grundförutsättningarna i klimatstrategin var, förutom ovanstående, att all information skulle byggas på vetenskaplig grund utifrån FN:s klimatpanels (IPCC:s) analyser och rapporter. Dessutom skulle kampanjen utgå från en väl definierad plattform och tydliga målsättningar. Frank Chmura / Tiofoto

8 Klimatkampanjens mål Hans Bjurling / Johnér bildbyrå 1a Ökad kunskap om den accelererande växthuseffektens orsak (med fokus på människans utsläpp av koldioxid). 1b Ökad kunskap om de effekter en accelererande växthuseffekt kan få baserat på FN:s klimatpanels slutsatser. 2 Ökad kunskap om och förändrad attityd till individuell påverkan för att minska utsläpp av växthusgaser. 3 Ökad acceptans för de samhällsomställningar som kommer att krävas för att minska utsläppen av växthusgaser. För att ta reda på utgångsläget beträffande målen genomfördes hösten 2002 en nollmätning på 2000 slumpmässigt utvalda individer. I november 2003 gjordes en exakt likadan mätning för att se hur kunskaperna förändrats under den period som kampanjen gjort externa aktiviteter. Läs mer om resultatet på sidan 19. 8

9 Samverkan i klimatkampanjen över 100 aktörer har deltagit! Klimatkampanjen. En del av den svenska klimatstrategin. Klimatförändringar en global utmaning Klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Ingen annan miljöfråga påverkar på ett sådant genomgripande sätt alla delar av samhället. Forskarna förutspår att de negativa effekterna av klimatförändringarna på jordbruk, samhällsbyggande, skog och ekonomi liksom på ekosystemen kan bli omfattande. Koldioxid är den växthusgas som utgör störst del av utsläppen. Gasen uppstår vid förbränning av kol, olja och gas och eftersom dessa fossila bränslen svarar för drygt 80 procent av världens energiförsörjning har världens länder en omfattande och komplex uppgift att ta itu med. Det är i-länderna som står för större delen av utsläppen men det är de fattiga länderna som förmodas drabbas hårdast av klimatförändringarna. I-länderna måste därför ta ett särskilt ansvar, något som reglerats i Kyotoprotokollet. Sveriges klimatstrategi Sverige vill vara ett föregångsland på det klimatpolitiska området. Redan år 1991 formulerades i de energi- och klimatpolitiska besluten en klimatstrategi. Samma år införde Sverige, som ett av de första länderna i världen, en koldioxidskatt. Den svenska klimatstrategin har därefter utvecklas till det klimatpolitiska beslutet 2002: Målet med den svenska klimatstrategin är att de svenska utsläppen av växthusgaser, så som de definierats i Kyotoprotokollet, ska minska med ett medelvärde av 4 procent för perioden jämfört med Nationellt Lokalt Nätverk 9

10 Kampanjens utgångsläge Klimatkampanjens projektteam gjorde ett omfattande research-, analys- och strategiarbete för att skapa goda grundförutsättningar för en lyckad kampanj. Ett 15-tal undersökningar har legat till grund för den analys som beskriver kampanjens utgångsläge. Även redan tidigare genomförda undersökningar användes. Några av de undersökningar som genomfördes i samband med kampanjen var: Aktörsanalys hur ser den svenska klimatarenan ut? Drivkraftsanalys vilka drivkrafter har aktörerna som arbetar med klimatfrågan? Medieanalys hur hanterar media klimatfrågan? Framtidsanalys vilka framtida trender kan påverka svenskarnas inställning till klimatfrågan? Kvantitativa undersökningar om svenskarnas kunskaper i klimatfrågan. Fokusgrupper med spridning över hela landet för att ta reda på hur individer tänker och resonerar i klimatfrågan. Erfarenheter från tidigare genomförda samhällskampanjer samt erfarenheter från andra länder. Riskanalys. Per magnus Persson/ Johnér bildbyrå De övergripande slutsatser som drogs i nulägesanalysen (augusti 2002) var: Klimatfrågan är komplex och svår att förstå och leder därmed till stor osäkerhet hos svenska folket. Det finns många hot i samhället som ligger närmare i tiden vilket gör att individen inte orkar engagera sig i något som upplevs ligga i framtiden. Svenska folket tycker att frågan är viktig men är negativa när det gäller personliga åtaganden. Erfarenheter från tidigare kampanjer pekar på vikten av att kommunicera på ett sätt som gör 10

11 att frågan kan relateras till individens vardag, det är också viktigt att visa på individuella lösningar. Hotbilden måste kopplas till lösningar för att individen ska acceptera problemet. Klimatfrågan finns inte på medieeller samtalsagendan på det sätt eller i den utsträckning som är önskvärt för klimatkampanjen. Det finns många aktörer som arbetar med klimatfrågan men ingen samlande kraft eller arena. I den mån olika aktörer driver klimatfrågan är det oftast som en integrerad del av miljöfrågan. Naturvårdsverket är en trovärdig avsändare av klimatkampanjen men aktiviteter bör ske i samverkan med andra aktörer för optimalt resultat. Mats Widén / Johnér bildbyrå 11

12 Kommunikationsstrategin vägen till målet I klimatkampanjens övergripande kommunikationsstrategi beskrivs hur målen ska uppnås utifrån kampanjens utgångsläge. Några viktiga strategiska vägval: Kampanjen vilar på tre ben; nationella aktiviteter, som syftar till att göra växthuseffekten till en samhällsfråga, lokala aktiviteter, som syftar till att skapa en närhet till individens vardag, och samverkan med redan etablerade nätverk som ett led i att skapa en tydligare arena för klimatfrågan i Sverige. Hotbilden ska kopplas till lösningar och budskapet ska anpassas efter olika kommunikativa målgrupper. Klimatkampanjen ska fokusera på begreppet växthuseffekt och utsläpp av koldioxid. Naturvårdsverket ska vara huvudavsändare för klimatkampanjen men för att skapa stort genomslag är samverkan med andra aktörer avgörande. Klimatkampanjen ska ha ett integrerat angreppssätt på kommunikationen. Alla aktiviteter/projekt som genomförs ska vara koordinerade och tillsammans verka för att optimera effekten och nå de uppsatta målen. Kommunikationsstrategin i sin helhet kan beställas hos Naturvårdverket. Philip Laurell / Johnér bildbyrå 12

13 Klimatkampanjen. En del av den svenska klimatstrategin. Klimatförändringar en global utmaning Klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem I uppdraget stod det att målgruppen för kampanjen var hela svenska folket. Men för att nå ett så bra resultat som möjligt riktades budskapen till den grupp där insatserna skulle göra mest nytta. De som redan är insatta i frågan valdes bort, vilket innebär att budskapen inte anpassades efter elitmålgruppen. Konsekvensen blev självklart att denna målgrupp uppfattade budskapen som förenklade. Det finns också individer som har så lågt engagemang i frågan att de inte skulle låta sig påverkas även om alla resurser lagts på dem. Kvar blev en kommunikationsmålgrupp som i sin bredaste definition omfattar 5 miljoner individer. Vi valde att kalla dem slumrande samhällsaktivister. Kommunikationsmålgruppen kallas slumrande eftersom de, när kampanjen startade, inte var tillräckligt medvetna om problemet, och samhällsaktivister eftersom de behövde aktiveras, en aldrig så liten medvetet vald handling i rätt riktning påverkar kunskap och attityd. De slumrande samhällsaktivisterna är öppna för nya idéer och erfarenheter. De bryr sig om andra och tror på människors lika värde. De tycker att samhälls- och miljöfrågor är viktiga, men känner ofta att de är komplexa och svårgreppbara. De drar sig dock inte för att göra en insats, så länge de vet att det påverkar dem själva och deras omgivning samt att det inte verkar alltför krångligt. Väl övertygade är de handlingskraftiga och engagerar gärna familj, vänner och bekanta. Klimatkampanjens kommunikationsmålgrupp Mycket miljöintresserade / redan insatta Slumrande samhällsaktivister 5 miljoner individer Mycket ointresserade 13

14 Kommunikationsmål vad ska målgruppen känna/tänka? När kampanjen startade uppfattades växthuseffekten som ett komplext problem som är svårt att förstå. Många andra hot i samhället uppfattades ligga närmare i både tid och rum. Individen orkar inte engagera sig i något som upplevs ligga långt bort och långt fram i tiden. Klimatkampanjens kommunikationsmål har varit att göra växthuseffekten till ett ämne som berör och engagerar på ett personligt plan. Kommunikationsplattformen Plattformen bekriver vad klimatkampanjen betyder, dvs. de tre mest framträdande rationella värden vi vill att mottagaren ska koppla till klimatkampanjen: Berör mig, Tro på framtiden och Vetenskaplig enighet. Den beskriver också vad klimatkampanjen är. Om klimatkampanjen var en person som kom in i ett rum, vilka tre personlighetsdrag skulle vi främst lägga märke till: Engagerande, Lösningsorienterad ochtrovärdig. Tillsammans skapar de rationella och emotionella värdena klimatkampanjens önskade avtryck i mottagarens medvetande. Kommunikationsplattformen är framtagen för ämnet växthuseffekten, inte för en specifik avsändare som till exempel Naturvårdsverket. Ett av huvudsyftena med detta var att det skulle vara enkelt att bjuda in andra aktörer att samverka utifrån den plattform klimatkampanjen tagit fram. Det har under kampanjens gång visat sig vara mycket framgångsrikt. 14 Kommunikationsplattformen uttrycker också vad klimatkampanjen ska kommunicera. Det är ett strategiskt vägval som anger en tydlig och bestämd riktning för kommunikationen, oavsett kanal och var i tiden vi befinner oss. Det så kallade strategiska kommunikationskoncepetet är: Växthuseffekten - ett stort problem med många enkla lösningar. I kommunikationen med målgruppen har konceptet översatts till Växthuseffekten påverkar dig (ett stort problem), hur påverkar du den (många enkla lösningar)?

15 Exempel på aktiviteter i klimatkampanjen Klimatkampanjen. En del av den svenska klimatstrategin. Klimatförändringar en global utmaning Klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Ingen annan miljöfråga påverkar på ett sådant genomgripande sätt alla delar av samhället. Forskarna förutspår att de negativa effekterna av klimatförändringarna på jordbruk, samhällsbyggande, skog och ekonomi liksom på ekosystemen kan bli omfattande. Koldioxid är den växthusgas som utgör störst del av utsläppen. Gasen uppstår vid förbränning av kol, olja och gas och eftersom dessa fossila bränslen svarar för drygt 80 procent av världens energiförsörjning har världens länder en omfattande och komplex uppgift att ta itu med. Det är i-länderna som står för större delen av utsläppen men det är de fattiga länderna som förmodas drabbas hårdast av klimatförändringarna. I-länderna måste därför ta ett särskilt ansvar, något som reglerats i Kyotoprotokollet. Sveriges klimatstrategi Sverige vill vara ett föregångsland på det klimatpolitiska området. Redan år 1991 formulerades i de energi- och klimatpolitiska besluten en klimatstrategi. Samma år införde Sverige, som ett av de första länderna i världen, en koldioxidskatt. Den svenska klimatstrategin har därefter utvecklas till det klimatpolitiska beslutet 2002: Målet med den svenska klimatstrategin är att de svenska utsläppen av växthusgaser, så som de definierats i Kyotoprotokollet, ska minska med ett medelvärde av 4 procent för perioden jämfört med Sänkningen ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller flexibla mekanismer. Fram till 2050 är målsättningen att de svenska utsläppen ska halveras jämfört med Genom en aktiv klimatpolitik som integreras i hela samhället kan vi begränsa växthuseffekten och därmed påverkan på klimatet. Var och en måste ta sin del av ansvaret. Det gäller såväl myndigheter och kommuner som organisationer, företag och varje enskild individ. 15

16 Klimatkampanjen. En del av den svenska klimatstrategin. Klimatförändringar en global utmaning Klimatförändringar till följd av människans utsläpp av växthusgaser är ett av de största globala miljöproblem som mänskligheten står inför under 2000-talet. Ingen annan miljöfråga påverkar på ett sådant genomgripande sätt alla delar av samhället. Forskarna förutspår att de negativa effekterna av klimatförändringarna på jordbruk, Lokala aktiviteter De lokala aktiviteterna har haft som syfte att lyfta ämnet växthuseffekten i lokalmedia och skapa personliga möten med målet att göra växthuseffekten till ett ämne som berör individens vardag. Följande är exempel på lokala aktiviteter. Personliga möten med syfte att belöna klimatvänligt beteende Under Världsmiljödagen den 5 juni 2003 och i samband med I stan utan min bil den 22 september genomfördes i samverkan med kommuner och frivilligorganisationer lokala aktiviteter över hela landet där syftet var att skapa personliga möten för att informera om växthuseffekten genom att belöna de som cyklade, promenerade eller åkte kollektivt. Aktiviteterna mynnade ut i över personliga möten på drygt 50 orter i hela landet. 16

17 Kampanj med syfte att koppla ihop bilkörning och växthuseffekten Under sommaren 2003 genomfördes en kampanj i samverkan med Vägverket, Konsumentverket, Biluthyrningsbranschens Riksförbund, Ecodriving International, Däckbranschens Informationsråd, Petroleumshandelns Riksförbund, Studieförbundet Vuxenskolan och Studiefrämjandet där syftet var att koppla sparsam körning och rätt lufttyck i däcken till växthuseffekten. På ett flertal orter erbjöd kampanjen bilister att gratis få lufttrycket i däcken testat och justerat samtidigt som information om sparsam körning, däcktryck och växthuseffekten delades ut. Som stöd till de lokala aktiviteterna annonserade kampanjen i vägnära media som radio och utomhustavlor. Dessutom informerades pressen för att skapa uppmärksamhet i lokalmedia. Kampanjmätningen visade att 90 procent av de som uppmärksammat kampanjen förstått budskapet. Meteorologturné med syfte att lyfta växthuseffekten i lokalmedia Två av Sveriges mest namnkunniga meteorologer, John Pohlman och Martin Hedberg, anlitades för att åka runt i landet och prata om växthuseffekten och att något konstigt håller på att hända med vädret. På ett trettiotal mediestrategiska platser bjöds allmänhet och journalister in för att få del av ett inspirerande föredrag om klimatet och vädret. I snitt kom 180 personer till föreläsningarna och genomslaget i lokalmedia blev stort. 17

18 Stöd till befintliga nätverk I Sverige finns flera olika nätverk inom myndigheter, kommuner, företag och frivilligorganisationer som arbetar med klimatfrågan. Klimatkampanjen har velat uppmuntra och stödja deras arbete för att sprida klimatinformation. Här är några exempel på nätverk som klimatkampanjen samverkat med. Samverkan med Klimat.nu Klimat.nu är ett nätverk av organisationer som arbetar med klimatfrågan: Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Kyrkan, Svenska FNförbundet, ABF, Studiefrämjandet, Sensus och Studieförbundet Vuxenskolan. Klimatkampanjen har bland annat gett ett ekonomiskt bidrag för att nätverket ska kunna ha en person som kan stötta och koordinera de lokala insatserna hos de deltagande frivilligorganisationerna. Klimat.nu har också varit delaktiga i flera lokala aktiviteter som Klimatkampanjen genomfört. Samverkan med BLICC, Business Leaders Initiative on Climate Change BLICC är en sammanslutning av företag som har som mål att åstadkomma förbättringar i den egna verksamheten för att minska utsläppen av växthusgaser. Klimatkampanjen har stöttat nätverket med PR-expertis och en folder om växthuseffekten. Foldern har distribuerats till anställda i företagen. Klimatkampanjens organisation Klimatkampanjen har arbetat utifrån en organisationsform som haft som syfte att skapa de bästa förutsättningarna för samordnad kommunikation och förankring. Klimatkampanjen har letts av ett projektteam bestående av representanter från Naturvårdsverket och den huvudansvariga kommunikationsbyrån. För att omvandla strategierna till kreativ kommunikation har projektteamet haft hjälp av ett kommunikationsteam. Teamet har bestått av reklambyrå, PR-byrå, webbyrå, undersökningsföretag och en specialist på kommunikation med invandrarmålgrupper, men också av interna resurser och representation från forskarvärlden i form av Lars Palm, professor i medie- och kommunikationsvetenskap. Organisationsformen har varit framgångsrik för att driva ett projekt i klimatkampanjens omfattning. 18

19 Svenska folkets kunskaper har ökat! I november 2002 gjordes en omfattande nollmätning om 2000 intervjuer med ett slumpmässigt urval av befolkningen för att mäta svenska folkets kunskaper. I november 2003 gjordes en exakt likadan mätning för att se hur kunskaperna förändrats under den period som kampanjen gjort externa aktiviteter. En jämförelse av de två mätningarna visar följande. Mål 1a: Ökad kunskap om orsak Svenska folket har fått ökad kunskap om den accelererande växthuseffektens orsak % 57% % År 2003 svarar 67 procent att växthuseffekten beror på utsläpp från fossila bränslen/transporter jämfört med 57 procent året före. 37 procent svarar utsläpp från industrin jämfört med 33 procent Mål 1b: Ökad kunskap om konsekvenser Svenska folket har fått ökad kunskap om de effekter en accelererande växthuseffekt kan få % % År 2003 associerar 44 procent växthuseffekten till varmare klimat och högre temperaturer jämfört med 31 procent året före och 37 procent associerar till klimatförändringar/klimatpåverkan jämfört med 28 procent Mats Widén / Johnér bildbyrå 19

20 År 2003 tror 96 procent att växthuseffekten kommer att påverka oss som bor i Sverige nu eller i framtiden, mot 92 procent år procent anser att växthuseffekten är något som påverkar oss redan nu jämfört med 43 procent i föregående mätning % % 85 procent tror att växthuseffekten kommer att leda till att det blir vanligare med översvämningar och stormar och 86 procent tror att vi får varmare somrar och vintrar var motsvarande siffror 81 respektive 80 procent. Mål 2: Attitydförändring till egna åtaganden Svenska folket har fått ökad kunskap om och förändrad attityd till individuell påverkan för att minska utsläppen av växthusgaser. 56 procent tror att vi i Sverige kan påverka för att minska växthuseffekten jämfört med 51 procent % % 74 procent svarar ja, absolut eller ja, kanske på frågan om man som individ själv kan påverka för att bromsa växthuseffekten var motsvarande siffra 68 procent. 73 procent anser att hushållen i hög eller viss grad bidrar till att öka växthuseffekten jämfört med 69 procent Mål 3: Acceptansen för samhällsomställningar har ökat En majoritet av svenskarna är positiva till statliga styrmedel för att begränsa koldioxidutsläpp. Visserligen finns ett stort motstånd mot punktskatter på t.ex. bensin, olja och flyg men man anser att såväl statens styrning som frivillighet kommer att behövas för att vi ska lyckas % 2003 På frågan om staten ska styra, om begräsningar av koldioxid utsläpp ska ske på frivillig väg eller om båda alternativen är nödvändiga har det skett en förskjutningen mot att fler gör ett aktivt val. De som tycker att staten ska styra har ökat men de som föredrar frivilliga åtaganden har också ökat % % 37% Naturvårdverkets trovärdighet i klimatfrågan har ökat 81 procent anser att Naturvårdsverket är en trovärdig aktör när det gäller att informera om växthuseffekten och klimatförändringar jämfört med 75 procent % % 20

21 Mediebilden har gått från ett ifrågasättande till ett konstaterande! Klimatkampanj har utvärderat mediegenomslaget mellan Analysen innehåller också jämförelser med den medieanalys för perioden som gjordes under Ett stort antal artiklar är genererade av klimatkampanjen, som är en av få proaktiva talesmän i frågan. Flera artiklar är också genererade av personer och organisationer med vilka klimatkampanjen haft kontakt och inspirerat och försett med underlag. Analysen visar att kampanjen under den begränsade period som den arbetat med extern kommunikation har givit ett tydligt genomslag i medierna. Detta gäller alla typer av medier, även om tyngdpunkten för direkt kampanjrelaterat genomslag är tydligast i lokalpress. Få artiklar eller inslag reser några tvivel om växthuseffektens existens och många artiklar innehåller också grundfakta i ämnet som förklarar växthuseffektens orsak. Debatten kring klimatförändringarnas existens och allvar har tonats ner sedan den förra medieanalysen. I de artiklar där växthuseffekten ändå ifrågasätts av forskare är dessa i allt större utsträckning akademiskt skolade inom ett icke-naturvetenskapligt ämne. Vilket tydligt indikerar att enigheten i forskarsamhället är allt större. Frågan har förts ner på en praktiskt och förståelig nivå tack vara meteorologerna. Vädret har en avgörande betydelse för genomslaget i media. Sommarens värme har spelat en stor roll i rapporteringen kring växthuseffekten. Under den förra perioden var översvämningarna en motsvarande fråga. En annan viktig del av genomslaget är TV-meteorologer som John Pohlman, Martin Hedberg och Pär Holmgren. Meteorologerna har inte minst haft ett omfattande genomslag i TV. Klimatkampanjen har haft ett nära samarbete med de nämnda meteorologerna under kampanjperioden. 21

22 Vad händer nu, när klimatkampanjen är slut? Klimatkampanjen avslutades den 31 december 2003 och har under de två år kampanjen pågått byggt en stabil plattform för att arbeta med klimatinformation på nationell och lokal nivå. En mycket viktig del i slutarbetet har därför varit att utvärdera och rekommendera hur kampanjen ska förvaltas vidare av myndigheter, inklusive Naturvårdsverket, kommuner, näringsliv och frivilligorganisationer. Rekommendationerna finns upptagna i slutrapporten. Det är också viktigt för klimatkampanjen att dela med sig av sina erfarenheter både inom och utom Sverige. En del i detta är den folder du nu håller i din hand. Är du intresserad av fördjupad information eller har någon specifik fråga, kontakta oss gärna, eller besök hemsidan: Genom klimatkampanjen har en plattform byggts för kommunikation av växthuseffektens orsaker, konsekvenser och lösningar. Men frågan måste hållas kvar på medie- och samtalsagendan på både nationell och lokal nivå, eftersom det mesta arbetet för att minska våra utsläpp av växthusgaser kvarstår. 22

23 23

24 ISBN Naturvårdsverket Stockholm Telefon: Tryckt hos CM gruppen Upplaga 2000 ex. ISBN