Vasaskolan. Läsåret 16/17. Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för all verksamhet på skolan. Grundsärskola

Transkript

1 Vasaskolan Läsåret 16/17 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för all verksamhet på skolan Förskoleklass Grundsärskola Särskild undervisnings grupp Grundskola Fritidshem Presenteras för eleverna utefter deras förmågor förutsättningar och förståelse. 1

2 Innehåll Så säger lagen... 3 Mål och syfte... 3 Innebörd av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 4 Diskriminering... 4 Kränkande behandling (skollagen, 6 kap. 3 )... 4 Mobbning... 4 Främjande arbete... 5 Förebyggande arbete... 6 Åtgärdande arbete vid akuta incidenter, kränkningar eller trakasserier... 7 Åtgärdande arbete med handlingsplan vid kränkningar eller trakasserier... 8 Diskriminering, kränkning eller trakasserier... 9 elev-elev... 9 vuxen-elev... 9 vuxen-vuxen... 9 elev-vuxen... 9 Ansvarsfördelning Kartläggning och nuläge 2016/ Vasaskolans ordning och säkerhetsregler 2016/ Tillbudsblankett Anmälan till Trygghetsgrupp

3 Så säger lagen Enligt 3 kap. 16 i diskrimineringslagen ska utbildningssamordnaren upprätta en likabehandlingsplan. Enligt kap 6. 8 skollagen ska huvudman upprätta en plan mot kränkande behandling. På Vasaskolan har vi valt att skriva om dessa som en plan: Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vasaskolan innefattar förskoleklass, grundskola, särskola, särskild undervisningsgrupp och fritidshem. Samtliga innefattas i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Enligt läroplanen, Lgr 11 2:1, ska alla som arbetar inom dessa verksamheter, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper. Om en elev upplever sig kränkt i skolan kan eleven, alt elevens föräldrar, vända sig till BEO (Barn- och Elevombudet. BEO finns på Skolinspektionen, se skolinspektionen.se Mål och syfte Vi vill ge eleverna metoder som hjälper dem att utveckla en etisk och moralisk kompetens grundad på demokratiska värden. Vi strävar alltid efter att alla ska känna trygghet, glädje och lust att lära. Vi vill att alla elever känner sig bekräftade. På vår skola ska alla barn och vuxna ha en trygg miljö. Vasaskolan arbetar efter LIP, Lösningsinriktad pedagogik. Vårt mål är att ingen ska känna sig kränkt, trakasserad eller utsatt för diskriminering. Relationerna på vår skola ska präglas av respekt för alla människors lika värde. Vasaskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling inom alla kategorier, rektor, personal, elever och föräldrar. Vårt syfte är att främja ett gott klimat och att förebygga, upptäcka, anmäla, utreda, dokumentera och åtgärda all misstanke om diskriminering, kränkning eller trakasserier. Planen är uppdelad i främjande, förebyggande och åtgärdande arbete och omfattar: elev- elev, elev-vuxen, vuxen-elev och vuxen-vuxen. Vasaskolan har en integrerad grundsärskola, vilken även omfattar träningsskola. Enligt 6 kap. särskolan syftar utbildningen i grundsärskolan till att ge eleverna anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Detta innebär att även likabehandlingsplanen anpassas efter elevernas förmåga, och presenteras utefter elevernas förutsättningar med syfte att eleverna behandlas med respekt och värdighet av varandra och av pedagoger. Pedagogerna inom särskolan skapar möjligheter för eleverna att delta i olika sociala sammanhang och får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov. 3

4 Innebörd av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det är viktigt att alla som arbetar inom förskola eller skola har kunskap om innebörden av begreppen diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning för att kunna bedriva ett effektivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Diskriminering Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna Kön könsöverskridande identitet eller uttryck etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning funktionshinder, sexuell läggning ålder. Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utövar diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Kränkande behandling (skollagen, 6 kap. 3 ) Kränkande behandling är ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker barn eller elevers värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan vara synliga och handfasta likväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och internet. Trakasserier och kränkande behandling kan t.ex. uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningar kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 4

5 Främjande arbete Likabehandlingsplanen utvärderas och revideras varje år av Trygghetsgruppen, i samarbete med rektor. Det främjande arbetet i likabehandlingsplanen bygger bl.a. på elevenkäter som görs på vårterminen. Elever, personal och föräldrar informeras om likabehandlingsplanen vid skolårets uppstart på höstterminen. Elever väljer, i samråd med pedagoger och Trygghetsgruppen, ut två sk Tryggisar. De skapar tillsammans med pedagoger och Trygghetsgruppen en helhetssyn på skolan angående trivsel och klimat. Elever väljer, i samråd med pedagoger, ut, elevråd, matråd, fritidsråd och miljöråd, som får representera klassen i dessa utvalda sammanhang. Elever och pedagoger genomför varje år återkommande aktiviteter såsom disco, happy Friday, rastaktiviteter, samling på FN dagen, lucia, galor med mera. Elever och pedagoger utformar tillsammans klassens trivselregler. Ordningsregler för skolan skrivs i samråd med rektor varje år. Föräldrar representeras av föräldrarådet samt föräldraföreningen Modersmålsundervisning, och eventuell studiehandledning på modersmål. Vid kostrelaterade frågor, t.ex. spec. kost finns kontinuerligt samarbete med köksansvarig. Åldersblandade tillfällen, tex fadderverksamhet School to school, samarbete med skola i Kambodja 5

6 Förebyggande arbete Ett sätt att motverka diskriminering och kränkande behandling är att återkommande kartlägga och analysera förhållandena i den egna verksamheten. En kartläggning kan bland annat innebära att se över om verksamheten genom sin organisation, regler, gruppindelningar, rutiner, schemaläggning och andra inslag leder till att barn och elever inte blir diskriminerade eller utsätts för kränkande behandling. Vasaskolan inleder de två första veckorna på läsåret med s.k. värdegrundsveckor. Detta innebär fokus på samarbetsövningar, samtal om etik och moral. Information och diskussion med representant ur Trygghetsgruppen om likabehandlingsplanen. Rastverksamhet organiseras i samarbete med lärare i fritidshem/fritidspedagoger för att förebygga utanförskap samt erbjuda eleverna en meningsfull, trygg och lustfylld skoldag. Elever inbjuds att, med stöd av och i samarbete med vuxna på skolan, ta ett visst ansvar för olika aktiviteter. Alla klasser har 1-2 vuxna som äter pedagogisk måltid tillsammans med dem. Eleverna från träning i att samspela, med målet att få en lugn och trevlig upplevelse i och utanför skolans matsal. Lärare i fritidshem/fritidspedagoger och fritidsledare träffas varje vecka för att tillsammans få möjlighet att planera aktiviteter och annan verksamhet, såsom rastaktiviteter för att förebygga kränkningar och trakasserier. Det aktiva förebyggande arbetet får möjlighet att diskuteras och planeras. Möjlighet finns att bjuda in ledning och elevhälsa. Mentorerna träffas varje till varannan vecka för att diskutera både kunskapsmål, samt elevernas sociala situation. Möjlighet finns att bjuda in ledning och elevhälsa. Trygghetsgruppen träffas varje vecka i syfte att planera skolans förebyggande verksamhet mot trakasserier och kränkningar, samt gå igenom och fördela det arbete som utförs av Trygghetsgruppen. Arbetet sker i samråd med EHT. EHT, elevhälsoteamet, bestående av rektor, biträdande rektorer, speciallärare, skolsköterska och skolkurator träffas varannan vecka för att gå igenom elevernas kunskapsmål samt elevernas sociala skolsituation. Skolpsykolog deltar minst fyra ggr per läsår för att få information och ge råd i enskilda fall. EST, elevstödsteam, bestående av rektor, biträdande rektorer, skolsköterska och skolkurator träffas varannan vecka för att gå igenom elever med särskilda behov av pedagogisk och social natur. Varje vecka diskuteras elevernas sociala situation, individ eller grupp för att tillsammans planera de åtgärder som anses nödvändiga, samt ta beslut om externa kontakter, såsom socialtjänst, polis, familjerätt, fritidsgårdar, fältteamet och andra, i sammanhanget, nödvändiga kontakter, i förebyggande eller åtgärdande natur. ESB, elevstödsberedning, en möjlighet för pedagoger att konsultera EHT. Skolan bedriver handledning för pedagoger med ansvar för elever med särskilda behov. 6

7 Åtgärdande arbete vid akuta incidenter, kränkningar eller trakasserier Tillsägelse Skolans personal gör en bedömning (utredning) på plats och vidtar de åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet. Allvarssamtal Den personal på skolan som har bevittnat händelsen har ett enskilt allvarssamtal med berörda elever, alternativt meddelar elevernas mentor som får ha ett allvarssamtal med berörda elever. Föräldrar informeras samma dag som incidentens skett av den personal på skolan som har utfört allvarssamtalet/allvarssamtalen. Dokumentation av incidenten dokumenteras samma dag som den skett på blankett Tillbud av den personal som har bevittnat händelsen, samt den personal som haft allvarssamtal och ringt föräldrar. Dokumentation lämnas snarast till Trygghetsgruppen via brevlåda utanför skolsyster och skolkurator. Uppföljning sker senast en vecka efter incidenten med de elever som är berörda tillsammans med den person på skolan som har utfört allvarssamtalet/allvarssamtalen tidigare. Föräldrar informeras om uppföljningen Analys och utvärdering av resultatet av åtgärderna görs av den person på skolan som har haft uppföljning. Dokumentation av analys av resultatet av åtgärderna gjorts av den person på skolan som har analyserat och utvärderat. Ärendet avslutas om det tydligt framgår av analys och uppföljning att situationen är löst. Handlingsplan upprättas i samarbete med rektor och Trygghetsgrupp om situationen inte är löst. 7

8 Åtgärdande arbete med handlingsplan vid kränkningar eller trakasserier Utredning av ärendet görs av Trygghetsgruppen i samråd med rektor. Utredningen görs utefter det specifika fallet det gäller, men kan innebära samtal med berörda elever, samtal med berörda pedagoger, samtal med berörda föräldrar och observationer i klassrumssituation, på raster och i matsalen. Utredningen kan utökas vid behov med samtal och genomgång av dokumentation i samråd med tidigare pedagoger för att kunna se ett större mönster. Mentorslag, och vid behov elevhälsoteamet, kan tillfrågas och ge information, eller förslag på åtgärdande insatser. Handlingsplan skrivs av Trygghetsgruppen i samråd med rektor och pedagoger, och har som syfte att kränkningar eller trakasserier på kort sikt, såväl som lång sikt, ska upphöra. Handlingsplanen ska bygga på en analys av resultatet av utredningen Åtgärder sätts in individuellt eller i grupp, beroende på ärendets art, i samråd med rektor. Åtgärder kan vara återkommande samtal med elever och vårdnadshavare utifrån behov, ökade observationer vid t.ex. rastverksamhet, utökad rastverksamhet i samråd med fritidspedagog/lärare i fritidshem, gruppsamtal i syfte att skapa trygga relationer. Information till berörda föräldrar sker kontinuerligt. Anmälan till huvudman på blankett Anmälan om kränkningar och trakasserier Uppföljning med berörda elever, berörda pedagoger och berörda föräldrar. Dokumentation görs av Trygghetsgruppen. Kompletterande insatser sätts in om åtgärderna varit otillräckliga. Kompletterande insatser görs i samråd med rektor och eventuellt elevhälsoteamet och kan innebära t.ex. utökade stödinsatser för enskild elev inom skolan, alt erbjudande om stödinsatser externt inom kommunen. Kompletterande insatser kan innebära disciplinära åtgärder, vilka aldrig får användas som bestraffning. 8

9 Diskriminering, kränkning eller trakasserier elev-elev Se åtgärdande arbete vid incidenter, kränkningar och trakasserier. vuxen-elev Barn och elever kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Om elev diskrimineras/uppfattar sig som diskriminerad, av vuxen på skolan så går ärendet omedelbart till rektor. Rektor har då en skyldighet att omedelbart utreda ärendet, åtgärda, följa upp och dokumentera. Anmälan görs till huvudman. vuxen-vuxen Detta lyder under arbetsmiljölagen och utreds av rektor. Rektor har då en skyldighet att omedelbart utreda ärendet, åtgärda, följa upp och dokumentera. Anmälan görs till huvudman. Vid behov tas kontakt med facklig representant och skyddsombud. Rektor bedömer om anmälan görs till huvudman. elev-vuxen Anmälan till rektor som har en skyldighet att, i samarbete med Trygghetsgruppen, utreda (samtal med elev, samtal med vuxen), kontakta vårdnadshavare, åtgärda, följa upp och dokumentera. 9

10 Ansvarsfördelning Det är all personals ansvar att: följa skolans likabehandlingsplan. ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som han/hon förmedlar genom sin undervisning och/eller i mötet med eleverna. stödja eleverna i att påtala eventuella fall av kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering, samt bemöta information på ett lämpligt sätt. dokumentera misstänkt, upptäckt eller anmäld kränkande behandling, trakasserier och/eller diskriminering och anmäla till rektor och Trygghetsgruppen. bemöta elever och kollegor på ett respektfullt sätt. Det är rektorns ansvar att: se till att all personal i skolan och på fritids, samt elever och vårdnadshavare känner till att alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är förbjuden på skolan. se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och motverka kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier på grund av kön, etnisk tillhörighet, ålder, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och /eller könsöverskridande identitet eller uttryck. se till att det årligen upprättas en likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling i samband med personal, elever och vårdnadshavare. informera alla vuxna i skolan och på fritids om likabehandlingsplanen/mot kränkande särbehandling. se till att en utredning görs och att åtgärder vidtas om personal i skolan och/eller på fritids får kännedom om att kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering förekommit. se till att alla personal i skolan och fritids har ett gemensamt system för hur anmälda eller upptäcka fall av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering, samt åtgärder för dessa, ska dokumenteras. kontakta andra myndigheter såsom polis och socialtjänst vid behov. 10

11 förvara dokumentation av kränkande behandling, trakasserier och diskriminering. anmäla all kränkande behandling till huvudman. att tillsammans med Trygghetsgruppen utreda, åtgärda och följa upp, samt dokumentera all kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering som kommit till skolans känndedom. att tillsammans med Trygghetsgruppen ansvara för dokumentationsblanketter som ska användas när fall av kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering har förekommit. att tillsammans med Trygghetsgruppens påbörja arbete enligt handlingsplan när kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering kommit till gruppens kännedom. att tillsammans med Trygghetsgruppen initiera övergripande aktiviteter och teman, såsom rastaktiviteter och vänskapsdagar. 11

12 Kartläggning och nuläge 2016/2017 Under 2015/2016 har Trygghetsgruppen bedrivit flera aktiviteter som t.ex. förberedelse av värdegrundsarbete under värdegrundsveckor vid skolstart föreslagit värdegrundsförmågor att diskutera i klasserna varje vecka arbetat med konflikthantering haft supportgrupper haft trygghetsmöte 1 ggr/v haft tryggismöte var 5-6 vecka undersökt otrygga platser tillsammans med Tryggisar samt elevråd tillsammans med Tryggisar och elevråd utformat rastvaktsrutt utifrån otrygga platser på skolgården I juni 2016 genomfördes en Trygghetsenkät med åk 3-6 där målet var att få en indikation på hur eleverna trivdes på Vasaskolan samt finna förbättringsområden för trivseln på Vasaskolan, se bil.1 Eleverna fick svara på frågor i pappersform. Svarsfrekvensen var 51,2% flickor, 41,5% pojkar och 7,3% som inte ville uppge kön som svarade på enkäten, se bilaga 1 för svaren årskursvis. Förbättringsområden som Vasaskolan kommer att arbeta med under 2016/2017 Otrygga platser på skolgården. I enkäten framkom det att fotbollplanen samt bakom Ryttargården upplevs som osäkra platser. Även omklädningsrum vid idrott på Samskolan. Nästa enkät som eleverna kommer att få, kommer frågan om känner du dig trygg med din fritidspersonal att rikta sig mer till åk 3 och 4, samt att ett alternativ går ej på fritids finns med. Nuvarande fråga är missvisande då det inte är många från åk 5-6 som går på fritids. Åtgärd: Rastvaktsrutten har setts över tillsammans med Tryggisar, elevråd samt Trygghetsgruppen. En rastvärd ska alltid finnas vid fotbollsplanen under raster. Personal som är rastvärd ska alltid gå bakom Ryttargården. Eleverna i åk 5 känner sig otryggare i omklädningsrummen när de börjar ha idrott på Samskolan. Idrottslärarna är informerade och kommer att hjälpa till med att vakta omklädningsrummen samt informera berörda elever om rutinerna. Vasaskolan har startat en rastaktivitet vilket medför att fler vuxna finns ute på rasterna där målet är att minska konflikter och att öka tryggheten för eleverna. I slutet av höstterminen 2016 genomförs en ny kartläggning av trivseln på Vasaskolan och i samband med detta utvärderas årets åtgärder. 12

13 Vasaskolans ordning och säkerhetsregler 2016/2017 Alla elever ska vara ute på rasterna (undantag kan förekomma om pedagog finns inne med eleverna). Elevernas mobiltelefoner ska vara avstängda under hela skoldagen (undantag efter överenskommelse med personal). Cykla på skolgården är tillåtet före kl 08,00 och efter kl 16,00. Skateboard, kickboard och airboard är tillåtet efter skoltid, tidigast efter kl 16,00. Trädklättring är ej tillåten. Bollar använder vi utomhus. Elev får inte avvika från skolans område utan tillåtelse av ansvarig lärare (ej enbart rastvakt). Utomhuslek vid parkeringsplatser, cykelställ, lastkaj är ej tillåten. Klättring på fotbollsmål är ej tillåten. Mössa och keps används utomhus. All snöbollskastning är förbjuden. Våldsamma lekar samt så kallade maktlekar är ej tillåtna Här räknas även skojbråk in (rastvakterna avgör vad som är ok). Klasserna upprättar egna trivselregler i sina korridorer, toaletter och klassrum. Se även förväntansdokument 13

14 Tillbudsblankett Fyll i blanketten vid händelse som orsakat mindre allvarig skada. Gäller både elev och personal. Trygghet (Vid allvarligare kränkning skall blanketten Anmälan om kränkande behandling användas.) Datum och tid Olycka (Vid allvarligare skada skall anmälan ske på Arbetsmiljö- verks sida eller för elever till försäkringsbolaget.) Övrigt (Denna blankett) Plats Inblandade Händelse Anmälande personal Datum Namnförtydligande Lämnas till kurator. 14

15 Anmälan till Trygghetsgrupp Denna blankett användes vi de fall då det inte inträffat en direkt kränkning. Det kan gälla klimatet i klassen eller i vissa grupper, eller att en elev behöver stöd eller trygghet. Namn eller klass: Klass: Kort beskrivning: Åtgärder som redan vidtagits: Datum Anmälarens underskrift: 15

16 Trygghetsgruppens åtgärder: Datum Ansvarigs underskrift: Uppföjning ska ske senast: Uppföljning av åtgärderna: Datum 16

17 Fördelning pojkar - flickor 17

18 [Ange ett citat från 18

19 dokumentet eller sammanfattningen av en intressant punkt. Du kan placera textrutan var som helst i dokumentet. Använd fliken Ritverktyg om du vill ändra formateringen av textrutan för citatet.] 19

20 20

21 21