1 Inledning Bokslut enligt kommunallagen och bokföringslagen... 1

Transkript

1 BOKSLUT 2015

2 Bokslut 2015 Innehåll 1 Inledning Bokslut enligt kommunallagen och bokföringslagen Stadganden om bokslutet och dess innehåll Stadganden om verksamhetsberättelsen Verksamhetsberättelse Väsentliga händelser i verksamhet och ekonomi Distriktsdirektörens översikt Samkommunens förvaltning Den allmänna ekonomiska utvecklingen inom samkommunens område Väsentliga förändringar i samkommunens verksamhet och ekonomi Personalen Redogörelse för hur den interna kontrollen har ordnats Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultatanalys Styrelsens åtgärder till följd av verksamhetsårets resultat Finansiering av verksamheten Den finansiella ställningen och ändringar i den Budgetutfallet Uppnående av målen och driftsekonomins utfall Verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningar för 2015 bindningsnivå Vårdarbetet Medicinska klinikgruppen Operativa klinikgruppen Psykiatriska klinikgruppen Klinikgruppen för medicinsk service Förvaltning och försörjning Medlemskommunernas användning av specialsjukvården vid Vasa Centralsjukhus Resultaträkningsdelens utfall Investeringsdelens utfall Finansieringsdelens utfall Sammandrag av de av fullmäktige fastställda bindande anslagens och beräknade inkomsternas utfall Bokslutskalkyler Resultaträkning Finansieringsanalys Balansräkning Bokslutets noter Värderings- och periodiseringsprinciper och metoder Noter till resultaträkningen Verksamhetens intäkter Redogörelse för grunderna för avskrivningar enligt plan Redogörelse för överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar Förändring av avsättningar Redogörelse för partiskatter Noter till balansräkningen Bestående aktiva Innehav i dottersamfund Fordringar på dottersamfund Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna... 55

3 6.3.5 Finansiella värdepapper Specifikation av det egna kapitalet Kommunernas andelar i grundkapitalet och i övrigt eget kapital Skulder som förfaller till betalning efter fem år eller en längre tid Checkräkningslimit Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna Noter angående säkerheter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser för samfund inom samma koncern Övriga ansvarsförbindelser Noter angående personalen och revisorns arvode Antalet anställda Revisorns arvoden Använda bokföringsböcker Använda verifikatslag Undertecknande av bokslutet - Tilinpäätöksen allekirjoitus Revisionsanteckning - Tilinpäätösmerkintä Kommunvisa faktureringsuppgifter Samkommunens fakturering till medlemskommunerna Samkommunens fakturerade prestationer till medlemskommunerna Samkommunens fakturering till medlemskommunerna enligt specialitet... 70

4 1 Inledning I enlighet med kommunallagen uppgör samkommunen bokslut per kalenderår. I bokslutet uppföljs de målsättningar som fastställts i verksamhets- och ekonomiplanen. Enheternas ekonomi och prestationer har följts upp kontinuerligt under året och åtgärder har vidtagits för att anpassa verksamheten till fastställda kostnadsramar. Under året har mellanbokslut uppgjorts 30.4, 30.6, 31.8 och På basen av bokslutet kan konstateras att samkommunen uppvisar ett överskott om ,16 euro. Medlemskommunernas totala betalningsandelar uppgår till ,47 euro och överskrider budgeten med ,97 euro. Överskridningen kommer från genomfaktureringen för vård i andra inrättningar och från faktureringen för kostnaderna som ingår i medlemsavgiften. Faktureringen till medlemskommunernas för den egna verksamheten överskrider inte det budgeterade. Den totala investeringsbudgeten för 2015 uppgick till 14,1 milj. euro och förverkligades till 14,0 milj. 2 Bokslut enligt kommunallagen och bokföringslagen 2.1 Stadganden om bokslutet och dess innehåll Innehåll i bokslutet Enligt kommunallagen 113 ingår i samkommunens bokslut balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter samt en tablå över budgetutfallet och en verksamhetsberättelse. Kommunsektionen ger direktiv över tillämpningen av bokföringslagen. Dessa direktiv hör till det som god bokföringssed förutsätter enligt bokföringslagen Balansboken och det övriga bokslutsmaterialet består av följande delar: Balansboken Verksamhetsberättelse Tablåer över budgetutfallet Bokslutskalkyler resultaträkning finansieringsanalys balansräkning Noter Underskrifter och anteckningar bokslutets underskrifter bokslutsanteckningar Förteckningar och redogörelser använda bokföringsböcker använda verifikatslag förvaring av bokföringen Övriga handlingar som bekräftar bokslutet specifikationer till balansräkningen specifikationer till noterna revisionshandlingar revisionsberättelse utvärderingsberättelse Tidpunkten för uppgörande av bokslut Enligt samkommunavtalet skall samkommunen uppgöra bokslut inom februari månad. Bokslutet skall föreläggas fullmäktige före utgången av juni månad. Bokslutet undertecknas av styrelsen för samkommunen och sjukvårdsdistriktets direktör. Inbindning av bokslutet Enligt bokföringslagen skall bokslutet samt en förteckning över bokföringsböcker och verifikatslag samt uppgifter om dess uppbevaringssätt förtecknas i en balansbok som är inbunden eller som binds in genast efter att bokslutet färdigställts och vilkas sidor eller uppslag numreras. Offentlig handling Samkommunens bokslut är en offentlig handling för vilken man i stället för bokföringslagens stadganden om offentliggörande tillämpar lagen om allmänna handlingars offentlighet. Offentliga är förutom resultaträkningen, finansieringsanalysen, balansräkningen och noterna till dem även specifikationerna till balansräkningen och noterna till den del som de inte innehåller sekretessbelagda uppgifter. Arkiveringsföreskrifter Enligt bokföringslagen skall bokföringsböckerna bevaras i minst 10 år efter räkenskapsperiodens utgång. Samkommunens balansbok skall dock enligt riksarkivets direktiv uppbevaras varaktigt. Räkenskapsårets verifikat, affärskorrespondens och avstämningsutredningar över den maskinella bokföringen skall uppbevaras minst sex år efter räkenskapsperiodens utgång. 1

5 Allmänna bokföringsprinciper Enligt bokföringslagen skall till bokslutet hörande handlingar vara klara och bokslutet skall utgöra en helhet. Vid uppgörandet av bokslutet och boköppningen bör följande principer följas: - kontinuitetsprincipen - konsekvens i förfaringssätten från en räkenskapsperiod till en annan - innehållsbetoning - försiktighetsprincipen - balanskontinuitetsprincipen - prestationsprincipen - principen om separat värdering Granskning och godkännande av bokslutet Styrelsen skall tillställa revisorerna bokslutet och alla därmed sammanhängande handlingar och underskrifter för granskning. Revisorerna skall senast före utgången av maj granska den utgångna räkenskapsperiodens förvaltning, bokföring och bokslut och avge revisionsberättelse. 2.2 Stadganden om verksamhetsberättelsen Enligt kommunallagen 115 är verksamhetsberättelsen en del av samkommunens officiella bokslut. Styrelsen och sjukvårdsdistriktets direktör ansvarar för att verksamhetsberättelse avges. Verksamhetsberättelsens speciella uppgift i samkommunen är att utreda förverkligandet av de verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningarna. I verksamhetsberättelsen skall också ingå uppgifter om sådana väsentliga saker som gäller samkommunens ekonomi och som inte redovisas i resultaträkningen, balansräkningen eller finansieringsanalysen. Enligt kommunallagen 115 skall styrelsen i verksamhetsberättelsen eller i samband med att den föreläggs fullmäktige lägga fram förslag till åtgärder som gäller räkenskapsperiodens resultat samt balanseringen av ekonomin. 2

6 3 Verksamhetsberättelse 3.1 Väsentliga händelser i verksamhet och ekonomi Distriktsdirektörens översikt Den offentliga diskussionen i Finland har år 2015 präglats av nationalekonomiska problem samtidigt som världsekonomin är i ett sådant läge att den finländska exporten inte har tillväxtutsikter och arbetslösheten ökar. Efter riksdagsvalet i april aviserade den nya regeringen under statsminister Juha Sipilä stora strukturella reformer både inom den offentliga sektorn och åtgärder som skall höja konkurrenskraften inom den privata sektorn. Stukturreformen av social- och hälsovården (sote) strandade i riksdagens grundlagsutskott i mars Regeringen Sipilä kom med ett nytt förslag där ansvaret av ordnandet av sote-tjänster skulle ges åt 18 självstyrande områden varav 3 skulle vara ålagda att ordna tjänsterna tillsammans med något annat område. Där ut över har man presenterat en plan där antalet jourande sjukhus med så kallad full-jour skulle minskas till 12 stycken via en skärpning av jourförordningen. Arbetet med förslag till strukturlag pågår till april 2016 och den nya lagen väntas träda i kraft Under de närmaste åren ser den kommunala ekonomin kärv ut och ingen tillväxt är att vänta. För social- och hälsovårdens del innebär det här problem eftersom efterfrågan och därmed kostnaderna kommer att öka på grund av att antalet åldringar ökar. Den ökande arbetslösheten och inströmningen av flyktingar ökade trycket på staten och kommunerna år Utredningsarbetet gällande bildandet av en produktionssamkommun för hela sote-sektorn i Österbotten avstannade i samband med behandlingen i grundlagsutskottet. Arbetet fick ny fart på hösten 2015 och utredningarna beräknas slutföras under Arbetet utförs av en tjänstemannagrupp under ledning av en politisk styrgrupp bestånde av kommunala representanter från landskapets medlemskommuner. Det viktigaste utvecklings- och styrinstrumentet för sjukvårdsdistriktets framtida verksamhets, VCS 2025 programmet, godkändes i fullmäktige i juni Sjukvårdsdistriktet går in i ett omfattande sparprogram samtidigt som organisationsformen ändras för att bli mera kundorienterad. Som en del av organisationsförändringen ändrades också distriktets förvaltningsstadga. -antalet remisser var , en minskning på 0,3 % -antalet besök var , en ökning med 11,1 % -DRG-paketens antal var , en ökning med 2,5 % -antalet vårddagar var , en minskning med 8,1 % -antalet operationer var , en ökning med 5,6 % Resultatet för 2015 överskred budgeten. Sjukvårdsdistriktets styrelse beslöt på sitt möte att kreditera ägarkommunerna 4 miljoner euro i samband med december månads fakturering så att krediteringen kommer kommunerna till godo i deras bokslut för år Verksamhetsintäkterna var 242,1 M, de överskred budgeten med 8 M dvs. 3,4 %. Verksamhetskostnaderna var 226,9 M, de överskred budgeten med 2,8 %. Den största överskridningen av budgeten utgjorde vård i andra inrättningar där nedläggningen av förlossningsverksamheten och den krävande jouren i Jakobstad medförde att patienterna anlitade Mellersta-Österbottens sjukvårdsdistrikt i större utsträckning än tidigare. Det ekonomiska resultatet efter krediteringarna blev 5,7 M. Byggandet av nya och renoveringen av gamla utrymmen pågick under hela året. Det största projektet under arbete var det nya sjukhusapteket vilket beräknas bli slutfört år Genomförandet av byggnads- och renoveringsprogrammet är en förutsättning för effektivitets- och sparmålen skall kunna uppnås under planeperioden. Eftersom de aviserade sote-strukturlagarna inte träder fullt i kraft förrän 2019 måste sådana nödvändiga investeringar som tryggar centralsjukhusets framtid göras ännu i distriktets regi. De nya strukturlagarna bildar grunden till en ny förvaltnings- och produktionsstruktur samt klargör finansieringsprinciperna. Först därefter startar en förnyelse av sättet att verka. Centralsjukhuset fyller ett behov också i den nya strukturen. Jag tackar sjukvårdsdistriktets personal och alla som deltagit i samkommunens verksamhet till fromma för distriktets befolkning. Sjukvårdsdistriktets produktion bibehölls i etablerade former. Samjouren för Vasa regionens och K5-områdets kommuner hade sitt första hela verksamhetsår. Verksamhets- och volymmässigt överskred distriktet sina målsättningar. 3 Göran Honga Direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt

7 3.1.2 Samkommunens förvaltning Fullmäktige Samkommunens organisation regleras i samkommunavtalet och högsta beslutanderätt tillkommer fullmäktige. Fullmäktiges mandatperiod är och sammansättningen under år 2015 har varit följande: Ordinarie medlemmar: Ersättare: Ordinarie medlemmar: Ersättare: Jakobstad Nykarleby Pia Rosengård-Andersson Anna-Maja Henriksson Gösta Willman Roger Frostdahl Bo Forsman Marcus Suojoki Greta Näs Stefan Sjöberg Bengt Kronqvist Monica Wenman Närpes Kaskö Ann-Sofie Smeds-Nylund Ebba Granström Catharina Skur Carl-Gustav Mangs Thorolf Westerlund Emina Arnautovic Roy Wilson Peter Andersén Korsholm Carola Lithén Lena Gammelgård Pedersöre Ulla-Maj Salin Ann-Helén Sandvik Henrik Sandberg Helena Berger Michael Luther Leif Ingman Tarja Häll Guy Käcko Johanna Överfors Ralf Lindfors Korsnäs Johanna Juthborg Katarina Holmqvist Vasa Anna-Lena Kronqvist Anita Ismark Ivanka Capova Toivo Ikonen Elisa Finne Sirpa Suonperä tills Kristinestad Raija Kujanpää fr.o.m Hans Ingvesgård Bernhard Utter Sture Erickson Thomas Öhman Mikael Perjus Per-Elof Boström Barbro Kloo Ulla Granfors Per Hellman Nils-Johan Englund Laihela Heimo Hokkanen Ritva Perälä Mari Lampinen-Tuomela Säde Salo-Somppi Tapio Nyysti Heikki Latva-Nikkola Vörå Kjell Heir Roy Björklund Larsmo Gunilla Jusslin Karita Ohlis Andreas Hjulfors Leif Svenfelt Bernhard Bredbacka Kenneth Liljekvist Ordförande: Gösta Willman, Nykarleby Malax I viceordförande: Bernhard Bredbacka, Larsmo Lili-Ann Brolund Mikko Ollikainen II viceordförande Mikael Perjus, Kristinestad Tage Svahn Kristina Vesterback Sekreterare: Olle Gull Revisionsnämnden Revisionsnämndens sammansättning under år 2015 Ordinarie medlemmar: Ersättare: Kjell Heir Gunilla Jusslin Ordförande: Kjell Heir Mathias Skytte Christer Rosengren Viceordförande: Bengt Kronqvist Kristina Vesterback Anna-Lena Kronqvist Sekreterare Jari Lindholm Sonja Lappveteläinen Hans Ingvesgård Emily Sundqvist Maria Palm Bengt Kronqvist Linda Holm BDO Audiator Ab utsedd revisor, OFGR Anders Lidman Jani Peräsarka Daniel Lahti Biträdande revisor: Hans Becker 4

8 Styrelsen Styrelsens sammansättning under år 2015 Ordinarie medlemmar: Ersättare: Hans Frantz Ragnvald Blomfeldt Ordförande: Hans Frantz Monica Sirén -Aura Kenneth Pärus Viceordförande: Per Hellman Mona Vikström Karin Holmqvist-Nybacka Sekreterare: Olle Gull Greger Forsblom Ulf Stenman Riitta Kentala Hans-Erik Lindqvist Bernhard Utter Åsa Blomstedt Per Hellman Nils-Johan Englund Ulla Hellén Päivi Lester Raija Kujanpää Elisa Finne Sven Grankulla Luisa Tast Asko Salminen Jukka Mäkynen Personalsektionen Styrelsen har för skötseln av löne- och personalpolitiska frågor tillsatt en personalsektion med följande sammansättning: Ordinarie medlemmar: Ersättare: Mona Vikström Greta Näs Ordförande: Mona Vikström Ulla Salmenheimo-West t Ragnvald Blomfeldt Viceordförande: Nils-Johan Englund Anna Tujulin fr.o.m Sekreterare: Ann-Charlott Gröndahl Roy Wilson Hans-Erik Lindqvist Kenneth Pärus Åsa Blomstedt Nils-Johan Englund Stefan Sjöberg Raija Kujanpää Mikael Perjus Nämnden för minoritetsspråket Ordinarie medlemmar: Ersättare: Säde Salo-Somppi Matti Kalliomäki Ordförande: Säde Salo-Somppi Juhani Holm Anja Heinänen Viceordförande: Raija Viljanmaa Vesa-Matti Rantanen Sirpa Suonperä tills Sekreterare: Sari West Elisa Finne fr.o.m Sari-Milla Ingves Jyrki Jouppi Risto Kukko Liisa Vilkuna Raija Viljanmaa Ensio Kaipio Matias Kvist Heikki Latva-Nikkola 5

9 Planeringsdelegationen Ordinarie medlemmar: Ersättare: Ordförande: Hans Frantz Hans Frantz Rangvald Blomfeldt Viceordförande: Monica Sirén-Aura Monica Sirén-Aura Anna Käcko Föredragande: Auvo Rauhala Yngve Storsved Patrik Ragnäs Styrelsens representant: Bernhard Utter Mathias Kass Karin Holmqvist-Nybacka Sakkunniga: Pia Vähäkangas Gudrun Eklöv Marika Holmberg Alice Backström Jukka Kentala Jarkko Pirttiperä Göran Honga Psykiatriska delegationen Ordinarie medlemmar: Ersättare: Anne Salovaara-Kero Karl-Göran Löfgren Ordförande: Per Hellman Mikaela Ingo Johanna Juthborg Viceordförande: Mikaela Ingo Ebba Granström Christer Rönnlund Sekreterare: Maritta Kerätär Andreas Hjulfors Pia Rosengård-Andersson Föredragande: Jesper Ekelund Per Hellman Alexandra Furu Styrelsens representant: Raija Kujanpää Sakkunniga: Christina Björklund,psykolog Alice Backström, soc.direktör Markku Sirviö, ledande överläk. Helena Lundman-Evars, led.psykolog Gerd Kronlund, ledande läkare Ledande tjänsteinnehavare Sjukvårdsdistriktets ledningsgrupp Göran Honga Auvo Rauhala Marina Kinnunen Olle Gull Christian Kantola Peter Nieminen Jesper Ekelund Sarita Victorzon Ann-Charlott Gröndahl Lena Nystrand svd:s direktör chefsöverläkare administrativ överskötare förvaltningsdirektör klinikgruppschef, medicinska klinikgruppschef, operativa klinikgruppschef, psykiatriska klinikgruppschef, medicinsk service HR-chef ekonomichef 6

10 3.1.3 Den allmänna ekonomiska utvecklingen inom samkommunens område Det allmänna ekonomiska läget har inte förbättrats under det gångna året och inga klara tecken finns på att det skulle komma någon vändning. Recessionens följder syns allt tydligare i den kommunala ekonomin och kommunerna inom samkommunens område har påverkats i varierande grad men läget har blivit allt sämre under den gångna perioden. Allt fler av kommunerna uppvisar nu underskott i sina bokslut. Regionen som helhet har drabbats rätt hårt det senaste året med en stor mängd uppsägningar som följd. Trots allt går det fortfarande bättre för regionen än vad det gör på många andra håll i landet, de stora internationella bolagen har fortfarande haft framgång och arbetslösheten är lägre än i övriga Finland. Den kommunala ekonomin kommer fortsättningsvis framöver att präglas av nedskärningar och osäkerhet, inte minst på grund av de förestående strukturreformerna Väsentliga förändringar i samkommunens verksamhet och ekonomi Under verksamhetsåret har verksamheten och ekonomin kontinuerligt följts upp mot bakgrunden av den uppgjorda ekonomiplanen. Året har präglats av den kommande strukturreformen och av planeringen för den egna organisationsförändringen som trädde i kraft Fullmäktige godkände på sitt sommarmöte ett sparprogram för den kommande 4 årsperioden om totalt 20 miljoner euro. Diskussionerna och sparkraven ledde till en kostnadsmedvetenhet som började bära frukt redan under Personalkostnaderna, som är den största utgiftsposten och samtidigt den största utmaningen i all uppföljning blev betydligt lägre än det som budgeterats. För speciella åligganden, som går under benämningen gemensamma betalningsandelar har debiteras olika avgifter i förhållande till befolkningsmängden. Dessa avgifter är medlemsavgiften, vars största kostnad är patientförsäkringsavgiften och kostnader relaterade till medicinska hjälpmedel, dyrvårdsavgiften, avgiften för den prehospitala akutsjukvården samt avgiften för att upprätthålla specialsjukvårdens jourberedskap. Debiteringen för dessa avgifter korrigerades före bokslutet så att de slutliga avgifterna motsvarar de slutliga kostnaderna för åliggandena. Avgifterna för 2015 uppgick till totalt 25,9 miljoner euro och därifrån krediterades 7,8 miljoner i utjämning för den dyra vården. Gränsen för dyr vård 2015 var euro per patient. Det överskott som återstår kommer därmed enbart från den egna verksamheten och är 2,3 miljoner större än budgeterat, dvs. totalt 5,7 miljoner euro för Överskottet beror dels på större försäljningsintäkter än budgeterat, bl.a. blev försäljningen till utsockne kommuner större men även andra försäljningsintäkter än från kommunfaktureringen och dels på det låga ränteläget som gav lägre räntekostnader än budgeterat. Inbesparingarna i verksamhetskostnader för den egna produktionen jämfört med budgeten utgör 0,1 miljoner euro. Det fortsatt låga ränteläget gav en inbesparing om 0,5 miljoner i räntekostnader. Avskrivningarna blev lika stora som budgeterat i och med att en tilläggsavskrivning gjordes för de byggnader som beräknas rivas under Verksamhetskostnaderna för den egna verksamheten ligger 1,1 miljoner eller 0,6 % euro över 2014 års nivå, när man bortser från kostnaderna för samjouren vars verksamhet inleddes först i slutet av De totala verksamhetskostnaderna för 2015 uppgick till 226,9 miljoner euro, vilket är 6,2 miljoner euro mera än budgeterat. Verksamhetskostnaderna för den egna verksamheten uppgick till 190,3 miljoner euro, vilket är 0,1 miljoner euro mindre än budgeterat, dvs. 99,9 % förverkligades. Personalkostnaderna för 2015 förverkligades till 98,5 %, materialkostnaderna till 101,1 % och köpta tjänster till 111,9 %. Lönekostnaderna utgjorde 93,2 miljoner euro. Jämfört med 2014 ökade lönekostnaderna med 1,5 miljoner totalt eller 0,8 miljoner om man beaktar att samjouren nu verkat under hela året. Vårdpersonalens löner utgjorde den största andelen av lönekostnaderna eller 46,9 miljoner och budgeten förverkligades till 98,2 %. Läkarlönerna underskred budgeten med 1,7 miljoner men i stället överskreds anslagen för utomstående läkararvoden och köpta läkartjänster med 2 miljoner euro. Försörjningspersonalens löner uppgick till 10,4 milj. euro och förverkligades till 100,7 % vilket är en överskridning med 0,1 milj. euro. Undersökningspersonalens löner uppgick till 9,1 milj.euro och förverkligades till 100 % medan förvaltningspersonalens löner kunde hållas inom den budgeterade nivån. Köpta tjänster uppgick till 68,3 miljoner euro totalt och överskred budgeten med 7,25 miljoner euro. Anslagen för vård i andra inrättningar överskreds med 6,3 miljoner eller 20,8 % och för övriga kundtjänster överskreds budgeten med 1,1 miljoner eller 16,1 %. Försörjningstjänsterna överskred det budgeterade med 0,7 miljoner eller 17,6 % medan kontors- och sakkunnigtjänster lev 0,5 miljoner mindre än budgeterat. Material och förnödenheter förverkligades till 37,7 miljoner och överskred budgeten med 0,4 miljoner euro. Största överskridningen har skett bland apoteksförnödenheterna, 1 miljon medan vårdförnödenheterna blev 1,5 miljoner eller 15,6 % mindre än budgeterat. Medi- 7

11 cinska rehabiliteringsförnödenheter överskred budgeten med 0,6 miljoner euro eller 26,3 % och röntgen- och laboratorieförnödenheter med 0,35 miljoner eller 10,9 %. Försörjningsförnödenheterna överskred budgeten med 0,3 miljoner eller 5,6 %, medan övriga förnödenheters avvikelser var mindre. Verksamhetsintäkterna för 2015 uppgick till 242,1 miljoner euro och överskred budgeten med 8 miljoner eller 3,4 %. Största delen av överskridningen kommer av intäkterna från medlemskommunerna via genomfaktureringen av köpt vård från andra inrättningar. Den blev 6,3 miljoner högre än budgeterat medan intäkterna från medlemskommunerna för den egna verksamheten förverkligades till 99,7 %, vilket är 0,5 miljoner mindre än budgeterat. Faktureringen till medlemskommunerna för de gemensamma betalningsandelarna blev 1,4 miljoner större än budgeterat, främst beroende på att kostnaderna som ingår i medlemsavgiften överskreds. Försäljningen till utsockne kommuner och andra blev 1 miljon större än budgeterat och övriga intäkter blev 0,2 miljoner större än budgeterat. Avgiftsintäkterna uppgick till 7,2 miljoner, understöd och bidrag till 3,5 miljoner och övriga intäkter till 1,6 miljoner euro. Verksamhetsmässigt förverkligades totala antalet prestationer 2015 ungefär enligt det planerade och i stort sett på samma nivå som året innan. Största förändringen skedde inom psykiatrin där öppenvårdsbesöken ökade 18,5 mera än budgeterat medan vårddagarna blev 6,7 % färre än budgeterat. Variationerna är stora mellan enheterna, och det märks att stora strukturella förändringar pågår. Vårddagarna inom psykiatrin minskade planenligt från förra året med 28,7 % medan öppenvårdsbesöken ökade med 6,2 % Antalet öppenvårdsbesök inom somatiken förverkligades till 100 % och ökningen från 2014 är 0,3 %. Antalet vårddagar för patienter med förflyttningsfördröjning ökade igen med 19,2 % från föregående år och överskred det planerade antalet med 146,4 % så att de totalt uppgick till dagar. DRG-paketen ökade från 2014 med 2,5 % men blev ändå 1,8 % färre än planerat, det oaktat blev ingreppen av dyrare slag än planerat. De totala investeringsutgifterna uppgick till 14 miljoner euro och underskred budgeten med 0,1 milj. eller 0,9 %. Budgeten för it-system underskreds med 0,3 milj. euro, budgeten för byggnader överskreds med 1 milj. medan budgeten för fasta konstruktioner och anordningar underskreds med 0,5 milj. Maskiner och apparatur hade budgeterats till 3,7 miljoner och förverkligades till 3,3 miljoner. Den största byggnadsinvesteringen var byggandet av U- delen, dvs. nya apoteksutrymmen. Byggandet påbörjades under 2014 och beräknas stå klar 2017 med en totalbudget om 25 miljoner euro. Övriga byggprojekt förverkligades bara till mindre delar. Inrättandet av en endoskopienhet i A2 kommer inte att förverkligas enligt planerna utan utrymmena kommer att renoveras för andra ändamål, vilket har beaktats i budgeten för För saneringen av X-byggnaden användes endast en del av de budgeterade anslagen medan parkeringen vid X- huset iordningsställdes för en del av medlen. Anslagen för trafikarrangemang och områdesbelysning användes inte alls under året. De största enskilda maskin- och inventarieanskaffningarna var en ny CT till strålbehandlingen för 0,9 miljoner euro och en direktdigital nativröntgenutrustning till röntgenavdelningen för 0,4 miljoner. Bland It-investeringarna finns en del mindre systemuppdateringar och fortsatta satsningar på redan påbörjade projekt. En aktie införskaffades i Kunnan Taito Oy, främst för att kunna utnyttja in-house-ställningen i vissa upphandlingar. Grundkapitalet har ökats för Vasa centralsjukhus del med 5 miljoner euro i form av betalningsandelar för investeringar i utbyggnaden. Det totala grundkapitalet var 61 miljoner euro. Räntan på grundkapitalet uppgick till 0,7 milj. euro och utbetaldes under året till medlemskommunerna Enligt finansieringsanalysen för bokslutsåret har likviditeten uttryckt i kassadagar utgjort 12,4 dagar jämfört med föregående års 0,8 dagar. Investeringarna översteg de årliga avskrivningarna under 2015 med 5,4 miljoner. 8

12 3.1.5 Personalen Personalresurser I personalstatistiken för 2015 finns inga riktigt stora avvikelser jämfört med året innan. Numerärt fanns vid utgången av året 2142 inrättade vakanser. Av dessa var 195 deltidsvakanser och 6 bisyssla. Antalet deltidsvakanser har fortsatt öka med i genomsnitt 7 % de senaste åren. Personalen uppgick vid året slut till personer, vilket är en minskning med 37 personer. Den största perso nalminskningen på 40 personer har skett inom förvaltnings- och försörjningsgrupperna, medan läkarna ökat med 7 personer jämfört med året innan. Andelen visstidsanställda sjunker för tredje året i följd och utgjorde 22,5 % jämfört med 23,5 året innan. Detta är helt i linje med sjukvårdsdistriktets mål att minska användningen av visstidsanställda Tillsvidare anställda Visstidsanställda Årsverken I uppföljningen av årsverken (anställningsdagar-frånvarodagar/365) ser man samma trend som i antalet anställda. Förvaltningspersonalen och försörjningspersonalens årsverken har sjunkit med totalt 12. Däremot har läkarnas och vårdpersonalens årsverken ökat med 8 årsveken mer under Årsverken uppgick totalt till 1758 för Sjukfrånvarodagarna ökade med 972 dagar på sjukhusnivå. Utslaget per anställd uppgår sjukfrånvaron till 15,5 dagar, en ökning med 0,6 dagar jämfört med året innan. I sjukvårdsdistriktets personalrapport finns utförligare redovisning över personalresurser och personalarbete under året. 9

13 3.1.6 Redogörelse för hur den interna kontrollen har ordnats Den interna kontrollens syfte är att säkerställa att målsättningar uppnås, verksamheten följer lagar, direktiv, anvisningar och beslut samt att resurserna används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Till den interna kontrollen hör också att säkerställa att beslutsfattandet baserar sig på rättidig, väsentlig och användbar information om verksamheten och faktorer som påverkar den. Samtliga anställda vid Vasa sjukvårdsdistrikt har ett ansvar att efterleva organisationens regelverk och rapportera vidare observerade brister. Förtroendevalda, ledande tjänstemän och förmän har dock ett särskilt ansvar med avseende på den interna kontrollens uppfyllande. Under året uppdaterades förvaltningsstadgan för att motsvara den nya organisationsmodell som fullmäktige fastställt. Under 2015 genomfördes en extern underhållsauditering. Iakttagande av bestämmelser, föreskrifter och beslut Lagenligheten och stadgeenligheten i beslutsfattandet följs upp enligt det som stadgas i kommunallagen 92 och i samkommunens förvaltningsstadga. Styrelsen har fastställt rapporteringsskyldighet och följer fortlöpande upp de ledande tjänstemännens beslutsfattande. Övrigt beslutsfattande följs upp genom rapporteringsskyldighet i linjeorganisationen. Respektive förman svarar för att sig underställd personal har kunskap om och följer föreskrifter och beslut. Övervakning och användarrättigheter och användning av sjukvårdsdistriktets datasystem utgör en viktig del av den interna kontrollen. Inom samkommunen iakttas gällande lagstiftning och en god förvaltningssed. Som en del av detta finns möjligheten till omprövning av beslut som tas i samkommunen. I Vasa förvaltningsdomstol avgjordes 2015 två besvärsärenden, ett gällande samkommunens fullmäktigebeslut om hjärtkirurgin och ett beträffande en anställning vid centrallagret. Bägge ärendena avgjordes till samkommunens fördel. Andra förvaltningstvister var inte anhängiga. Vasa sjukvårdsdistrikt är också part i ärenden anhängigjorda i allmän domstol. Inget av dessa ärenden avgjordes slutgiltigt, dvs med ett laga kraft vunnet avgörande, under fjolåret. I november dömdes en tidigare överläkare för grovt missbruk av tjänsteställning. Besvär har anförts till hovrätten. Det andra ärende där tingsrätten gav dom gällde uppsägningen av arbetsavtal för tre visstidsanställda. Nämnda käromål mot sjukvårdsdistriktet omfattar också olaga diskriminering. Besvär har anförts till hovrätten. Förlikning uppnåddes i en IT-avtalstvist och konkursboet för Stödföreningen Pete r.f. drog tillbaka sin återvinningstalan i det sk Pete-ärendet. Också en lönetvist förliktes i tingsrätten. I väntan på behandling i tingsrätten är också ett fall av påstådd olaga hävning av ett arbetsavtal, en skadeståndstvist gällande ändring av arbetstid för anställda samt några brottmål. I Marknadsdomstolen är också sedan 2014 anhängig en tvist angående upphandling av läkartjänster till samjouren Måluppställning och uppföljning Samkommunens fullmäktige fastställer de verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningarna i en verksamhets- och ekonomiplan som omspänner tre år. Måluppfyllelsen presenteras i verksamhetsberättelse och bokslutets utredning om budgetutfallet. Styrelsen tillställs mellanbokslut tre gånger per år. De resultatansvariga ansvarar för den fortlöpande budgetuppföljningen för det egna ansvarsområdet och rapporterar avvikelser uppåt. Verksamhetens resultat utvärderas utgående från kund-, process-, personal- och ekonomiskt perspektiv. Revisionsnämnden gör årligen en utvärdering av hur väl de av fullmäktige fastslagna målsättningarna har uppnåtts. Revisionsnämnden brukar i samband med utvärderingsberättelsen därtill avge ett visst antal noteringar eller centrala observationer som skilt behandlas i styrelsen och tas till fullmäktiges kännedom. Revisorn utför också sin årliga granskning och lämnar till fullmäktige sin revisionsberättelse. Ordnandet av riskhanteringen En viktig målsättning vid all verksamhet vid Vasa sjukvårdsdistrikt är att säkerställa en trygg och högklassig vård för patienterna. Riskhanteringen grundar sig på en av styrelsen godkänd riskhanterings- och säkerhetspolicy. En riskkartläggning görs årligen och rapporteras till ledningsgruppen. Samkommunens ledande tjänstemän följer tillsammans med försäkringsmäklaren kontinuerligt upp försäringsskyddet och samarbetar med försäkringsbolaget så att försäkringsskyddet är uppdaterat. Försäkringsbolaget rapporterar kontinuerligt över utfallet. Styrelsen fattar beslut om val av försäkringsbolag och huvudprinciperna för försäkringsskyddets nivå. Det har tillsammans med Arbetshälsoinstitutet gjorts en utredning över de risker som finns i vårt fastighetsbestånd. Vid sjukvårdsdistriktet samlar man systematiskt in uppgifter om farosituationer i anslutning till vården av patienter. Anmälningar görs elektroniskt via Hai Pro systemet och behandlas av respektive ansvarsperson. Personalen vid Vasa sjukvårdsdistrikt utbildas fortlöpande inom olika säkerhetsområden. Nya rutiner hur farosituationer förknippade med apparatur anmäls till Valvira utarbetades. 10

14 Byggnadsbeståndet utgör till vissa delar en utmaning. Situationen förbättras i takt med att nya utrymmen kan tas i bruk. En helt ny utmaning för säkerhetshanteringen utgjorde under fjolåret den flyktingström som anlände till landet. Genom samarbete mellan regionalförvaltningsverket och kommunerna har situationen inom hälsovårdssektorn kontinuerligt följts med och utmaningarna har klarats av. Med anledning av de stora budgetnedskärningarna gjordes under fjolåret speciella riskkartläggningar inom städsektorn, tekniska sektorn och psykiatrin. Information och kommunikation Informationen och kommunikationen leds av styrelsen via den av styrelsen godkända kommunikationsstrategin. Stora satsningar har gjorts på att utveckla samkommunens interna och externa kommunikation. Ett uppdaterat intranät togs i bruk under året och en förnyelse av www-sidorna slutfördes. Samkommunen är med på sociala medier och ger ut en informationstidning två gånger per år. Pressinformationer ordnas återkommande både i samband med styrelsemötena men också i samband med att nya viktiga saker inträffat på sjukhuset. Hur den interna revisionen är ordnad Sjukvårdsdistriktet har tillsammans med Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur anställd en revisorsassistent för utförande av den interna revisionen. Den interna revisionen fungerar utgående från revisionsstadgan och styrelsens direktiv om intern kontroll. Styrelsen godkänner ett arbetsprogram för den interna revisorn och mottar en rapportering. Interna revisorn utför också uppdrag som han ges av samkommunens direktör och förvaltningsdirektör. 3.2 Räkenskapsperiodens resultatanalys och finansiering av verksamheten Räkenskapsperiodens resultatanalys Vasa sjukvårdsdistrikt skn Verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Verksamhetsbidrag Ränteintäkter 0 2 Övriga finansieringsintäkter Räntekostnader Övriga finansieringskostnader Årsbidrag Avskrivningar på anläggningstillgångar Räkenskapsperiodens överskott/underskott Resultaträkningens nyckeltal Verksamhetsintäkter/ Verksamhetskostnader, % 106,73 % 107,14 % Årsbidrag/Avskrivningar, % 167,11 % 193,24 % Styrelsens åtgärder till följd av verksamhetsårets resultat Överskottet för verksamhetsåret 2015 utgör ,16 euro och kvarstår i bokslutet i det egna kapitalet. 11

15 3.2.3 Finansiering av verksamheten Finansieringsanalys Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag Försäljn.vinster/-förluster av tillgångar bland bestående aktiva 0 0 Förändring av avsättningar Korrektivposter till internt tillförda medel Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter Försäljningsinkomster av tillgångar bland bestående aktiva Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Kassaflödet för finansieringens del Förändringar av lånebeståndet Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Förändringar av eget kapital Övriga förändringar av likviditeten Förändringar av förvaltade medel och förvaltat kapital Förändringar av omsättningstillgångar Förändringar av fordringar Förändring av räntefria skulder Kassaflödet för finansieringens del Förändring av likvida medel Förändring av likvida medel Kassamedel Kassamedel Finansieringsanalysens nyckeltal Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under 5 år Intern finansiering av investeringar, % 102,36 % 94,70 % Låneskötselbidrag 3,94 6,21 Likviditet, kassadagar 12,42 0,81 Intern finansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag / Egen anskaffningsutgift för investeringar Låneskötselbidrag = (Årsbidrag + Räntekostnader) / (Räntekostnader + Amorteringar på lån) Likviditet, kassadagar = 365 dgr x Kassamedel (Fin. värdepapper samt kassa och banktillgodohavande) / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden (Verksamhetskostn.-Tillverkning för eget bruk + Räntekostn. + Övriga finansiella kostnader + Investeringsutgifter + Ökning av utgivna lån + Minskning av långfristiga lån) 12

16 3.3 Den finansiella ställningen och ändringar i den AKTIVA PASSIVA A BESTÅENDE AKTIVA A EGET KAPITAL I Immateriella tillgångar I Grundkapital Immateriella rättigheter II Materiella tillgångar IVÖvriga egna fonder Mark- och vattenområden Byggnader V Överskott fr tidigare räkensk per Fasta konstruktioner o anordn Räkenskapsperiodens överskott Maskiner och inventarier Förskottsbet. o påg.nyanläggn EGET KAPITAL TOTALT IIIPlaceringar 1 Aktier och andelar Övriga lånefordringar C AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar B FÖRVALTADE MEDEL Donationsfondernas särsk.täckn D FÖRVALTAT KAPITAL C RÖRLIGA AKTIVA 2 Donationsfondernas kapital I Omsättningstillgångar Centrallager Apotekslager E FRÄMMANDE KAPITAL Kantinlager Blodpreparatlager I Långfristigt Lån fr.finansiella inst.o förs.anst II Fordringar 7 Övriga skulder Kortfristiga fordringar Kundfordringar Lånefordringar II Kortfristigt 3 Övriga fordringar Lån fr.finansiella inst.o förs.anst Resultatregleringar Skulder till leverantörer Övriga skulder IIIFinansiella värdepapper 8 Resultatregleringar Aktier och andelar IVKassa och bank AKTIVA TOTALT PASSIVA TOTALT Nyckeltal i balansräkningen Soliditetsgrad, % 51,71 51,69 Relativ skuldsättningsgrad, % 27,10 25,68 Lånestock , Lånefordringar , Soliditetsgrad, % = 100 * (Eget kapital + Avskrivningsdifferens och reserver) / (Hela kapitalet - Erhållna förskott) Relativ skuldsättningsgrad, % = 100 * (Främmande kapital - Erhållna förskott) / Driftsinkomster Lånestock , = Främmande kapital - (Erhållna försk.+skulder till leverantörer+resultatregl.+övr. skulder) Lånefordringar , = masskuldebrevslånefordr. och övr. lånefordringar som upptagits bland placeringar 13

17 4 Budgetutfallet 4.1 Uppnående av målen och driftsekonomins utfall Driftekonomins utfall Bokslut Budget Bokslut Avvikelse från budgeten % % Verksamhetsintäkter ,4 3,6 Verksamhetskostnader ,8 4,0 Verksamhetsbidrag ,4-2,0 Finansiella intäkter och kostnader ,8-5,8 Avskrivningar ,6 13,6 Överskott/underskott ,0-18,2 Försäljningsintäkter Förverkligat Målsättning Förverkligat Avvikelse från målsättningen % % Egen produktion Pkl-besök, somatik ,6-3,5 Pkl-besök, psykiatri ,4 5,8 Vårddagar, psykiatri ,2-17,6 DRG-paket ,5 9,1 Outlier-dagar ,3-2,3 Vårddagar, förflyttningsfördröjn ,9 18,2 Andningsförlamade patienter ,6 28,0 Patienthem ,7-57,9 Kreditering av fakt , ,3 0,5 Vård i andra inrättningar Pkl.besök, univ.sjukhus, somatik ,2 20,8 Pkl.besök, univ.sjukhus, psykiatri ,1 85,3 Pkl-besök, somatik ,7 38,6 Pkl-besök, psykiatri ,0-36,3 Pkl-besök, med.rehab ,5-4,5 Vårddagar, univ.sjukhus, somatik ,8 4,6 Vårddagar, univ.sjukhus, psykiatri ,7-4,6 Vårddagar övr.sjukhus o hvc, somatik ,0 49,3 Vårddagar, övr.sjukhus o hvc, psykiatri ,3-15,8 Vårddagar statliga sjukhus ,7 3,9 Vårddagar, med.rehab ,0-100,0 Pkl-besök, J:stad, somatik ,0-18,9 Pkl-besök, J:stad, psykiatri ,0-13,8 Vårddagar, J:stad, somatik ,8-10,8 Vårddagar, J:stad, psykiatri , ,8 10,7 Fakturerade prestationer Egen produktion Pkl-besök, somatik ,0-0,3 Pkl-besök, psykiatri ,5 6,2 Vårddagar, psykiatri ,7-28,7 DRG-paket ,8 2,5 Outlier-dagar ,0-4,4 Vårddagar, förflyttningsfördröjn ,4 19,2 Vårddagar, andningsförl ,6 10,8 Patienthem ,7-30,0 14

18 4.1.1 Verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningar för 2015 bindningsnivå Perspektiv Kund Processer Personal/inlärning och förnyande Ekonomi Strategiska målsättningar Kritiska framgångsfaktorer Mål och åtgärder för år 2015 Kundorienterad, sakkunnig vård, som sker i rätt tid och följer de nationella rekommendationerna Vården och bemötandet är högklassigt och säkert, och upplevs som sådant även av kunden Kommunerna och primärvården är nöjda Kunden utgör utgångspunkten för verksamheten Tvåspråkig service Rutinmässig praxis som tryggar patientsäkerheten Kunderna vill söka sig till VCS för vård Fungerande kvalitetssystem Samarbetsparterna inom öppenvården får en bra och sakkunnig service Ett kontinuerligt patientresponssystem tas i bruk för hela organisationen En servicepunkt för kunder öppnas Kriterier för en bra serviceupplevelse fastställs Användningen av WWW-sidorna effektiveras så att de bättre ska betjäna befolkningen i regionen Fungerande samarbete och arbetsfördelning med primärvård och universitetssjukhus Sjukhusets verksamhetsmässiga helheter och huvudprocesser fastställs utgående från ett patientorienterat perspektiv Status som ett dejourerande sjukhus Det regionala samarbetet baserar sig på servicekedjor samt på planen för ordnande av hälso- och sjukvården Utrymmen, utrustning och ICT-system som stöder verksamheten Kontinuerlig utveckling och effektivering av processer Ett tillräckligt informationsutbyte Programmet VCS 2025 utfaller väl Samarbetet med Åbo universitetssjukhus specialupptagningsområde fördjupas Huvudprocesserna omdefinieras och beskrivs En helhetsplan för utveckling av processer uppgörs Metoder som stöder kontinuerlig utveckling sprids till alla klinikgrupper Patienternas utskrivnings- och överflyttningsprocess effektiveras Tillräckligt med kompetent, motiverad och välmående personal Utvecklings- och serviceinriktad personal Tvåspråkigheten bland personalen Positiv inställning till undervisning och forskning Vi har framgång i rekryteringen av personal och kan behålla den, dvs. vi är en lockande arbetsgivare Konkurrenskraftiga löner och belöningsrutiner Arbetsbelastningen på en optimal nivå Upprätthållande av språkutbildning och andra åtgärder, som stöder tvåspråkigheten Status som ett undervisningssjukhus En utbildning i samarbets- och servicefärdigheter planeras och påbörjas Personalens kunnande utvecklas systematiskt i enlighet med den nya utbildningsplanen Personalen engageras planmässigt i planeringen av VCS 2025 Ekonomin i balans Vårdproduktiviteten och kostnadseffektiviteten på god nivå Kostnads- och prisnivån på landets genomsnittsnivå De behovsstandardiserade kostnaderna per invånare ligger på landets genomsnittsnivå Ökad effektivitet genom strukturella och verksamhetsmässiga förändringar Livscykelmodellens förverkligande för apparatur och byggnader Medlemskommunernas utgifter bibehålls inom strama budgetramar Anpassningen av produktionsstrukturen till SOTE-ramen pågår 15

19 Perspektiv Kund Processer Personal/inlärning och förnyande Ekonomi Nyckelmätare, mål och bindningsnivå (F =fullmäktige, S=styrelsen) Uppnående av målen Patient-kundtillfredsställelsen > 4,0 (skala 1-5) (V) Kommunernas tillfredsställelse > 3.5 (skala 1 5) (F) Kundrådets resolutioner 4 (S) Bedömningen av vårdbehovet och vårdtillgången uppfyller kraven i lag och ligger åtminstone på den nationella genomsnittsnivån (F) Kvalitets- och patientsäkerhetsrapporten har behandlats (S) Patientbelåtenheten var 4,6 på en skala från 1-5 Kommunernas belåtenhet var 3,2 då målet var > 3.5 Kundrådet har avgett fyra resolutioner Bedömningen av vårdbehovet och vårdtillgången uppfyller kraven i lag och ligger på den nationella genomsnittsnivån Rapporten har behandlats Huvudprocesserna har beskrivits (S) Antalet uppgjorda servicekedjor 4 (S) Lean-metoden används av 25 % av enheterna (S) Andelen patienter med förflyttningsfördröjning är under 0,3 % i kommunfaktureringen (F) Huvudprocesserna har beskrivits Antalet uppgjorda servicekedjor uppgick till 2 (målet var 4) Lean-metoder har använts av 20 % av enheterna (18/91 enheter) Faktureringen för klinikfärdiga patienter utgjorde 1,6 % av den egna produktionens kommunfakturering Resultatet i arbetshälsoinstitutets undersökning om välbefinnande i arbetet är bättre än genomsnittsnivån för de sjukhus som deltar i den (S) Utbildningsplanens förverkligande (S) Vårdtyngden/skötare på enheterna ligger inom det optimala området minst 50 % mån. (S) Utvecklingssamtal har hållits med över 70 % av personalen (S) Resultatet i arbetshälsoinstitutets undersökning om välbefinnande i arbetet var bättre än genomsnittsnivån hos de centralsjukhus och universitetssjukhus som deltog i undersökningen Utbildningar har förverkligats planenligt. Antalet utbildningsdagar uppgick till totalt 7093 stycken (7247 stycken ifjol) På enheterna låg vårdtyngden/skötare inom det optimala området på 7/8 enheter Utvecklingssamtal har hållits med över 58 % av personalen Löneutgifterna de budgeterade lönerna (F) Räkenskapsperiodens resultat resultatet i budgeten (F) Vi ligger på minst 10/15 plats bland centralsjukhusen i produktivitet (S) Löneutgifterna 99,2 % av det budgeterade Räkenskapsperiodens resultat 2,4 m > budgeten år 2014(sic!) låg vi på placeringarna 11 och 13/15 i produktivitet 16

20 4.1.2 Vårdarbetet Perspektiv Kund Processer Personal/Lärande och förnyande Ekonomi Mål Varje patient upplever sig ha blivit väl bemött. Patienten/klienten får smidigt den vård och service som hon/han behöver och som är patientorienterad, högklassig och säker. Vårdarbetet i processerna är evidensbaserade. Vårdarbetet har ett fungerande samarbete med primärvården och universitetssjukhus. Det vårdarbete som tillhandahålls på sjukhuset är patientorienterat. Arbetet kring utvecklingsmålen inom vårdarbetet (En etiskt hållbar vårdkultur, upprätthållande av funktionsförmågan, dokumentationen) fortsätts. Ledarskapet inom vårdarbetet utvecklas Befintliga resurser används korrekt och effektivt. På alla enheter är man medveten om den ekonomiska situationen och följer stramt de ekonomiska ramvillkoren utan att för den skull äventyra patientsäkerheten. Problem tacklas omedelbart. Resursenheten utvidgas och dess funktionsduglighet förbättras. Effektivitet och kostnadsbesparingar eftersträvs med hjälp av Lean-metoden Åtgärd Implementeringen av kriterierna för en god vård på enheterna fortsätter. Kund/patientresponse n uppföljs och förmän ingriper vid avvikelser. Kundrådets synpunkter tas i beaktande vid utvecklandet av servicen. Anmälningar om farliga situationer (Hai- Pro) uppföljs och åtgärder vidtas vid avvikelser. Patientbelåtenhet > 4.0 på en skala från 1 5 Anmärkningar och kontakter som tagits med patientombudsmannen med anledning av dåligt bemötande minskar. Antalet farliga situationer som drabbat patienter minskar. De metoder som används inom vårdarbetet grundar sig på evidensbaserade rön. Vårdarbetsprocesserna har beskrivits och tillvägagångssätten har överenskommits gemensamt med samarbetsparterna. Patienten involveras i planeringen och utvärderingen av vårdarbetsprocesserna/den egna vården Utvecklingsarbetet inom vårdarbetet baserar sig på evidens Personaladministrativa utbildningar minst 2 x per år. Minimikraven för dokumentationen fastställs i enlighet med ekanta. Mätare och målnivå Överenskomna nationella rekommendationer och anvisningar är i bruk (100 %). Ett gemensamt antal processer och promemorior överenskoms. Antalet processer med patientinvolvering (30 %) Antalet negativ patientrespons minskar Etiska utbildningar, diskussioner och/eller avdelningstimmar minst 2 x per år. Personalens arbetsbelåtenhetsmätare (på samma eller högre nivå) Vårdtyngdsmätaren uppföljs aktivt. Löneutgifterna inom vårdarbetet de budgeterade lönerna. Resursenhetens personal används till 90 %. På varje klinikgrupp finns det Leanade processer. 17