Detaljplan för del av fastigheterna Vandraren- och Orienteraren 8 och Sundbyberg 2:30, Rissneleden 7-9, Hallonbergen i Sundbybergs stad

Transkript

1 STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Annika Colbengtson (8) Dnr SMN-0412/2014 PROGRAMSAMRÅDSHANDLING Detaljplan för del av fastigheterna Vandraren- och Orienteraren 8 och Sundbyberg 2:30, Rissneleden 7-9, Hallonbergen i Sundbybergs stad Planprocessen Detta är ett planprogram. Planprogrammet görs tidigt i planeringsprocessen och anger utgångspunkter och mål för planen. Under programskedet hålls ett programsamråd med myndigheter, sakägare och andra som är berörda. Utöver programsamrådet ges ytterligare två tillfällen att lämna synpunkter på förslaget. Denna detaljplan utförs i enlighet med PBL 2010:900. START PROGRAM GRANSKNING LAGA KRAFT SAMRÅD Så här långt har vi kommit i planprocessen ANTAGANDE Bakgrund och syfte med detaljplaneändringen Den 17 februari fick stadsbyggnads- och miljönämnden i uppdrag av kommunfullmäktige att påbörja detaljplanearbete på del av fastigheterna Vandraren 8, Orienteraren 8 och del av Sundbyberg 2:17 för att möjliggöra nya bostäder. Underlag inför beslutet i fullmäktige var förutom kommunkontorets skrivelse ett förslag till bebyggelse framtaget Fastighets AB Förvaltaren och Utopia arkitekter. Samma material används till detta programsamråd. Förutom redovisat bebyggelseförslaget ingår det i uppdraget att utreda förutsättningar för bebyggelse på Rissneledens norra sida vid Hallonbergsvägens närhet. Det aktuella området är utpekat som förändringsområde i Sundbybergs stads översiktsplan antagen i kommunfullmäktige den 25 mars Översiktsplanen Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen TELEFON TELEFAX stadsbyggnadsochmiljonamnden@sundbyberg.se

2 2 (8) hänvisar till en fördjupad översiktsplanför samma område antagen i kommunfullmäktige år Under åren har ett projekt med namnet PARK LEK pågått. Det är ett fördjupat dialogarbete kring stadsutvecklingen i Hallonbergen och Ör. Under projektets gång har ett antal fokusgrupper samlats som bestått av boende, fastighetsägare, byggherrar, näringsidkare och även andra intressenter. Resultatet av arbetet i fokusgrupperna har konkretiserats i ett antal förslag, bl.a. vad gäller placering av ny bebyggelse och viktiga grönstråk inom området. Det föreslagna området i planuppdraget har pekats ut som plats där förtätning är möjlig. En viktig förutsättning för detaljplanearbetet är att beakta det som framkommit i projektet och även fortsätta den utökade dialogen genom planarbetets gång. Den planerade utvecklingen i Hallonbergen innebär inte bara ny bebyggelse utan även satsningar på infrastruktur, grönstråk sociala frågor för att följa resultatet av PARK LEK modellen. Programområdet Metod under programsamrådet Som en fortsättning på den utökade medborgardialogen i Hallonbergen-Ör går planförslaget ut på programsamråd i ett tidigt skede utan att utredningsfasen i detaljplanearbetet har påbörjats. I planprocessen upplever många medborgare att förslagen är färdigplanerade när detaljplanen går ut på samråd. Med ett inledande programsamråd finns förutsättningar att tidigt komma med synpunkter på förslaget som sedan kan arbetas in i den kommande planprocessen. Även tillfällen att få del av information utökas under detta planarbete. Under programsamrådstiden kommer det att anordnas ett samråd kvällstid, ett samråd med promenad runt planområdet kvällstid och en heldag (vardag) där planhandläggaren

3 3 (8) finns tillgänglig för frågor. Samtliga informationstillfällen hålls i rosa rummet PARK LEK i Hallonbergens centrum (bottenvåningen vid Coffehouse by George). Rosa rummet i Hallonbergens centrum Under detaljplanearbetet ska bland annat följande frågor att behandlas: (Punkterna är hämtade från plan- och bygglagens paragrafer som planprocessen ska följa.) 1. en ändamålsenlig struktur och ett estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. människors hälsa och säkerhet, 4. möjlighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området, 5. ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Förutsättningar/tidigare ställningstaganden Översiktsplan I översiktsplan Sundbybergs stad (antagen den 25 mars 2013) hör en fördjupad översiktsplan för Rissne Hallonbergen- Ör (den fördjupade översiktsplanen antogs i kommunfullmäktige mars 2005). Där anges att: o Ny bebyggelse ska utgöras av en blandning av bostäder, kontor och verksamheter som inte är miljöstörande. Strävan är att skapa en större variation av funktioner och på så sätt göra stadsdelarna mer levande under hela dygnet. o Det ska vara varierade upplåtelseformer och boendeformer i syfte att bryta ensidigheten i stadsdelarna.

4 4 (8) o Ett antal projekt spridda över stadsdelarna bör vara startskottet för att öka intresset kring delarna i strävan att skapa förnyelse. o Tillgängligheten i området ska vara god för alla, vilket bör gälla för såväl utomhusmiljöer som inomhusmiljöer. Nu gällande detaljplan Detaljplan C 266 och C 320 är gällande detaljplaner. Inom planområdet ska marken användas för gående/trafik och inom fastigheterna Vandraren/Orienteraren får inte marken bebyggas. På del av samma yta ska det finnas en bollplan. Viss del ska vara tillgänglig för underjordiska ledningar. Planområdet norr om Rissneleden är naturmark. Planering i närområdet Inom fastigheten Freden Större pågår planarbete för att möjliggöra nya bostäder, cirka 430 lägenheter i flerbostadshus. Närmast Hallonbergsvägen föreslås ett nytt punkthus som ett landmärke, 24 våningar hög. Markägoförhållanden Fastigheterna Vandraren 8 och Orienteraren 8 ägs av Fastighets AB Förvaltaren. Fastigheten Sundbyberg 2:30 ägs av Sundbybergs stad. Områdesbeskrivning Hallonbergen Hallonbergens stadsplan antogs 1968 och redan 1973 invigdes bostadsområdet med 2283 lägenheter. Det kommunala bostadsbolaget Fastighets AB Förvaltaren var byggherre. Bostadsområdet utformades av arkitekt Åke Östin. Högspänningsledningen som gick rakt igenom området i öst-västlig riktning har satt stor prägel på bebyggelseutformningen. Ledningen flyttades år Området trafikseparerades så att fotgängare och bilar blev helt åtskilda. Bilismens fördelar skulle tas tillvara på bästa sätt. Näst intill hela området betjänas av garage både för boende och för besökare. Området har stora nivåskillnader men skulle ändå bli tillgängligt för rörelsehindrade personer genom att trappor undveks. En terränghiss anlades nära Hallonbergsvägen. Hissen är idag enbart möjlig att utnyttja med nyckel. Den är således stängd för besökande i området. Servicen var väl utbyggd med bland annat låg- mellan och högstadieskola. Pensionärerna var en särskild målgrupp och Lötsjögården (som ligger granne med planområdet) placerades nära Hallonbergens centrumanläggning. På så sätt skulle de gamla ha nära till service och lättare få kontakt med andra åldersgrupper.

5 5 (8) Flygbild Hallonbergen Bebyggelse Bebyggelsen är storskalig med lamellhus i en likformig uppbyggnad i öppna grupperingar. Det rationella byggnadssättet har gett byggnaderna en enformighet som tidigt uppfattades som både brutal och oestetiskt. Idag är synen något förändrad och inne i området ger de ljusa fasaderna en lugn bakgrund till områdets grönska. Från Enköpingsvägen uppfattas byggnaderna mera som en horisontell mur. Med undantag för centrumbyggnaden, två ombyggda huslängor, en senare uppförd skola och den Syrisk- ortodoxa kyrkan har alla byggnader söder om Rissneleden en jämförlig uppbyggnad med långa lamellhus mellan fyra och tio våningar höga. Typbebyggelse mot Kraftledningsgatan (bilden är hämtad från Marabouparkens allt kan hända parad )

6 6 (8) Mark och vegetation Hallonbergen är som namnet anger ett berg. Bebyggelsen utfördes med omfattande plansprängningar och ändringar av marknivåer. Idag är det en grön stadsdel med väl uppvuxna träd. Trafik och parkering Inom planområdet finns två gator, Rissneleden och Hallonbergsvägen. Rissneleden är en bred transportgata för bilar och bussar som löper i öst-västlig riktning. De flesta garagen i Hallonbergen har sin entré från Rissneleden. Hallonbergsvägen leder från Rissneleden in i området till vändplan och garage. Båda gatorna är utformade för bilism och inbjuder inte till gångtrafik. Gångstråk Den öst-västliga förbindelsen genom Hallonbergen från centrum till Bergshöjden går längs Kraftledningsgatan. Gångstråket är trafikseparerat under Hallonbergsvägen och har en terränghiss för personer med begränsad rörlighet. Ett gångstråk löper i nord-sydlig riktning förbi Lötsjögården under Rissneleden och ned mot Östra Madenvägen där det bland annat finns en större COOP- butik. Kollektivtrafik Området har ett bra kollektivtrafikläge med bussar och tunnelbana. Service/Arbetsplatser/skola Området har i stort sett ett bra utbud av service. Förslag Bebyggelse norr om Rissneleden Möjligheten att bebygga Rissneledens norra sida ska utredas i detta planuppdrag. Detta arbete har ännu inte påbörjats. Området norr om Rissneleden är starkt kuperat och avslutas mot väster med den nya bergväggen mot Hornbach byggmarknad. En utgångspunkt i utredningen är

7 7 (8) möjliga byggnadstyper som kan placeras i terräng eller efter gata. Exempel på detta är lamellhus, punkthus eller stadsradhus längs Rissneleden, det kan också vara terrasshus eller punkthus i sluttningen mot Östra Madenvägen. Illustrationer av byggnadstyper som kan passa i terräng eller längs gata (illustrationerna är hämtade ur planeringsdokument upprättade av andra kommuner i Sverige) Punkthus mot Rissneleden? Lamellhus längs Rissneleden? Stadsradhus mot Rissneleden? Terrasshus?

8 8 (8) Bebyggelse söder om Rissneleden, del av fastigheterna Vandraren 8 och Orienteraren 8 Ett förslag har tagits fram av fastighets AB Förvaltaren på bebyggelse i två kvarter på vardera sidan om Hallonbergsvägen. Förslaget redovisas i sin helhet i bilaga till denna planbeskrivning Gator I samband med att området längs Rissneleden planeras för förtätning med fler bostäder kommer Rissneledens utformning mellan Ursviksvägen och Bergshöjden att ses över. Avsikten är att åstadkomma en mer inbjudande gata för gående och cyklande och att få ned hastigheten på förbipasserande bilar och bussar. Konsekvenser Preliminär behovsbedömning Med utgångspunkt från kriterierna i bilaga 4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar bedöms planen inte kunna medföra en betydande miljöpåverkan. Medverkande tjänstemän Planhandlingen har tagits fram av Annika Colbengtson i samråd med andra berörda tjänstemän på stadsbyggnads- och miljöförvaltningen. Bebyggelseförslaget inför programsamrådet grundas på handlingar framtagna av Utopia arkitekter. Lisa Brattström T.f. planeringschef Annika Colbengtson Planarkitekt