Sunne kommun Årsredovisning 2017
|
|
- Britt-Marie Henriksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sunne kommun Årsredovisning 2017
2
3 3 Året som gått Kommunchefens verksamhetsbesök Utmärkelsen Årets arbetsplats instiftades för att uppmärksamma och belöna arbetsplatser som arbetat särskilt bra med att utveckla och förbättra sin verksamhet med medborgarens och kundens bästa i fokus. Årets arbetsplats i Sunne kommun ger stöd inför och under det viktiga föräldraskapet. Genom samverkan har personalen utvecklat en ny föräldrautbildning med tematräffar, där alla specialistkompetenser tas tillvara för familjens bästa. De har skapat en trygg och välkomnande mötesplats för alla vilket inkluderar de nyanlända. Delaktighet, dialog och jämställdhet är viktiga nyckelord i arbetet. Värdiga vinnare av utmärkelsen Årets arbetsplats 2017: Familjecentralen Pusslet! Kommunchef Berit Westergren berättar: Verksamhetsbesöken var betydelsefulla inslag i min vardag För mig är det viktigt att veta hur verkligheten ser ut. Det är en stor förmån att få träffa människorna som utför alla arbetsuppgifter som gör skillnad för våra medborgare och besökare i Sunne kommun. Ungefär varannan vecka finns jag på olika arbetsplatser. Jag fascineras alltid av professionalismen och det goda bemötande jag får av personalen. Mina besök har också bidragit till att medarbetare lättare kontaktar mig i olika frågor, vilket är positivt. Det är ett uppskattat inslag i verksamheterna eftersom flera frågar: När kommer du till oss?, så jag fortsätter med besöken 2018! Årets arbetsplats Balansera mera Den nationella temaveckan Balansera mera ordnades i oktober. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster från rehab samt en distriktssköterska genomförde fem träffar för seniorer. Syftet var att minska risken för fall. Vid träffarna gavs information om mat, motion och medicin. Även friskvården deltog. Tossebergsklätten Kommunen har i många år arrenderat ut café och servering vid Tossebergsklätten. År 2017 valde kommunen att driva verksamheten i egen regi, eftersom det var svårt att hitta en arrendator. Kostenheten fick ansvaret och samarbetade med AME-Ekebyvägen och Sundsbergs gård. Från 26 maj till 3 september hade de många nöjda besökare. Året som gått
4 4 Skolverkets riktade insatser för nyanlända elevers skolgång Näringsliv Under höstterminen deltog de flesta lärarna i grundoch gymnasieskolan samt alla rektorer i en stor satsning på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Utbildningen genomförs i samarbete med Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC), som har två kursledare på plats i Sunne de sex utbildningsdagarna under läsåret. Målet med insatserna i projektet är att förbättra kvaliteten i utbildningen för nyanlända elever och för elever med ett annat modersmål än svenska. Enheten näringsliv och tillväxt tog över ansvaret för turismutvecklingen och flyttade till bibliotekshuset för att få centrala och mer tillgängliga lokaler närmare turistinformationen. Aktivitetsdag Förskolan Torvnäs En ny förskola byggs på Torvnäs med plats för 108 barn. Bygget påbörjades i mars och beräknas stå klart för inflyttning i april Förskolan är planerad efter verksamhetens behov och går att anpassa till ändrade, framtida behov. Byggandet ska vara hållbart och lönsamt på längre sikt. Förskolan blir väl utrustad med ett tillagningskök och en pedagogisk utemiljö. Kommunen och Sunne Idrottsallians ordnade en aktivitetsdag på Kolsnäs för alla invånare. Det fanns möjlighet att testa fotboll, ponnyridning, tennis, basket, cykling, volleyboll, ishockey och olika friidrottsgrenar. Hoppborgar och glittermålning var andra roliga inslag. Kommunen bjöd på korv och saft. Året som gått
5 Kommunstyrelsens ordförande 5 Det är dags att summera 2017 års händelser. Tänk vad tiden går fort! Det går bra för Sunne. Vi befinner oss i en högkonjunktur. Arbetslösheten är låg, företag växer och nya vill etablera sig i Sunne. Flera industribyggen är på gång, till exempel Häggmarks trähusfabrik och Topphyddans Fastighets AB, som bygger en fabrikslokal till Rottneros Packaging. De ska tillverka miljövänliga livsmedelstråg för färskmat och hämtmat. Det ger många nya arbetstillfällen. Företaget Kulinarika bygger en mat- och vingård i Västra Ämtervik. Där kommer det att göras must, fruktvin och serveras mat. Flera markanvisningsbeslut är fattade. Sunne Matmarknad AB bygger nytt på torget med både affär och lägenheter. Tetra Pak investerar 100 miljoner i en ny tryckpress. De fastanställde 20 personer i våras, har nu 230 anställda och är Sunnes största privata arbetsgivare. Vi har många duktiga företagare som driver framgångsrika företag. Det är tack vare dem vi får in skattepengar till kommunens verksamhet. Vi har över företag, varav cirka 900 aktiva. Företagen är också helt beroende av att kommunens service fungerar väl och att kontakten mellan kommun och näringsliv är smidig. Att träffas och prata är ett väldigt bra sätt. Det tar många år innan vi hunnit träffa alla och vi gör så många företagsbesök vi hinner bland övriga arbetsuppgifter. Målet var 80 besök under året och det lycka des vi med dagarna före jul. Kommunen har en bra och omfattande verksamhet tack vare alla anställda som tar stort ansvar för att kommunen ska nå de mål som vi politiker beslutat om. De övergripande målen kan man läsa om i vår kommunstrategi. Ju fler gånger jag läser den, desto mer imponerad är jag över hur bra den är. Läs den gärna du också. Där finns visionen om framtiden och kraft att hämta. Vi har antagit många bygglov under året och flera bostadsbyggen är på gång. Går allt i lås kan det bli 160 nya lägenheter i Sunne Den summan inkluderar utbyggnaden av Allégården med 39 lägenheter. De byggs av kommunens bostadsbolag och är ett mycket välkommet tillskott, eftersom bostadskön är lång. Drygt 20 villatomter på Torvnäs ska bjudas ut till försäljning. Förskolebygget på Torvnäs startade i mars. Förskolan får plats för 108 barn och beräknas vara klar i april Kommunstyrelsens ordförande
6 6 Sunne Bostads AB och kommunens fastighetsenhet har gift sig med varandra och flyttat ihop i en lokal på Brårud. De antar det nya namnet Sunne Fastighets AB. Vi hoppas alla på ett långt och lyckligt äktenskap! Telias ledning frågade i våras om Sunne vill bli Sveriges första digitalt framtidssäkrade kommun. Vårt svar var naturligtvis ja. Att vi fick frågan berodde på att Sunne var tidigt med att satsa på fiberutbyggnad tillsammans med engagerade fiberföreningar. Nästa steg är att sprida kunskap om hur vi kan dra nytta av den digitala världen. Tillsammans med Telia genomför vi utbildningsprojektet Mer Digital för kommuninvånare över 65 år i januari. Kommunpersonal och elever från Fryxellska skolan är lärare under tre kvällar på Selma Spa. Intresset är jättestort; 300 pensionärer är anmälda! Det blir ett viktigt steg för att motverka det digitala utanförskapet. De flesta flyktingförläggningarna i vår kommun har stängt. Kvar är tidigare Hotell Selma Lagerlöf, som drivs av Migrationsverket. Många flyktingar har fått uppehållstillstånd och bosatt sig permanent runt om i vår kommun. Många av dem är barn. Vi har med hjälp av statliga pengar och EU-medel arbetat intensivt för att integrera våra nya Sunnebor i samhället. Det viktigaste är språket, tätt följt av sysselsättning. Connecting people, Värmlandsmodellen och SINK är exempel på framgångsrika projekt som underlättar integrationen. Det finns många goda exempel, där företag i Sunne funnit personer bland våra nyanlända med just den kompetens de söker. Vi har en förmåga att se möjligheter istället för hinder. Med det tankesättet kommer vi långt och löser många problem. Arbetsförmedlingens statistik visar att Sunne är näst bäst i Sverige på att få nyanlända i arbete. Det beror på att vi har ett bra företagsklimat med nära samverkan mellan kommun, arbetsförmedling och näringsliv. Företagen i Sunne både vill och vågar ta in personer som inte kan perfekt svenska. Det är viktigt att alla människor i kommunen som behöver hjälp för att få ett fungerande och bra liv kan få det. Det sker både via ordinarie verksamhet och i projektform. Exempel på det är den nystartade verksamheten Vägvisaren, en väg in, som ska hjälpa människor till arbete, sysselsättning eller någon form av ersättning om arbetsförmåga inte finns. När jag skulle skriva denna årskrönika gjorde jag research på diverse media. Jag är helt knockad över allt som händer i den kommunala verksamheten, bland våra företag och alla arrangemang som finns inom konst, litteratur, teater, sport, berättande, film, nöjen och diverse upptåg i Sunne centrum. Det är helt fantastiskt vad alla ni som bor och verkar i kommunen åstadkommer tillsammans. Vi lever verkligen upp till vår vision Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt! Vi står inför stora utmaningar de närmaste åren. Trots ökade skatteintäkter ökar behoven mer än inkomsterna. I det sammanhanget tänker jag på de sista orden i vår vision allting är möjligt. Jag är helt övertygad om att vi tillsammans kommunanställda, civilsamhället och politiker kan finna nya vägar för effektivisering som möjliggör fortsatt bra kommunal service. Vi vill alla att Sunne ska utvecklas, växa och vara en trygg plats nu och i framtiden. Stort tack till all personal för gott utfört arbete! Ser fram emot 2018 och allt spännande som väntar. Valet är en viktig händelse som sätter sin prägel på det polit iska livet de närmaste månaderna. Vår viktigaste uppgift som kommun är att använda skattebetalarnas pengar ansvarsfullt, det vill säga utveckla Sunne på ett sätt som gör invånarna nöjda. Önskar dig allt gott för 2018! Gunilla Ingemyr Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande
7 7 Kommunens organisation Kommunens politiska organisation Den nämndorganisation som gäller sedan 2015 innebär att kommunstyrelsen har hela ansvaret för den kommunala verksamheten, med vissa undantag inom tillsynsnämndens specifika ansvarsområden och val- nämndens uppgifter. Under kommunstyrelsen ligger tre utskott: allmänna utskottet, bildningsutskottet och socialutskottet. De är beredande organ till kommunstyrelsen. Budgetberedningen består av kommunstyrelsens ordinarie ledamöter. Revision 5 Valberedning Valnämnd Överförmyndarnämnd Kommunfullmäktige Krisledningsnämnd Miljö-och bygglovsnämnd Kommunstyrelse Allmänt utskott Bildningsutskott Socialutskott Talen under respektive organ visar antalet ledamöter plus ersättare. Mandat i kommunfullmäktige Parti Mandat Socialdemokraterna (S) 12 Centerpartiet (C) 9 Moderata samlingspartiet (M) 6 Hela Sunne 5 Sverigedemokraterna (Sd) 4 Liberalerna (L) 2 Miljöpartiet de gröna (Mp) 2 Vänsterpartiet (V) 1 Kommunens organisation
8 8 Kommunens förvaltningsorganisation Verksamheterna i Sunne kommun utgör tillsammans en förvaltning som leds av kommun chefen. Respektive verksamhetsområde leds av en verksamhetschef. Under 2017 blev verksamhets områdena kommunledning och verksamhetsstöd och kom munikation sammanslagna till en kommunledningsstab. Från januari 2018 finns ett nytt verksamhets område, samhällsbyggnad, som är en sammanslagning av verksamhetsområdena samhällsbyggnad och säkerhet och teknik och kost. Kommunledningsstab Kommunkansli Personalenheten Ekonomienheten IT-enheten Kommunikation KOMMUNCHEF Berit Westergren Samhällsbyggnad Anders Olsson Ungdomar och vuxnas lärande Ylva Winther Vård och omsorg Jeanette Tillman Barns lärande Anna Ullenius Individstöd Felicia Weinberg Kommunkoncernens organisation I kommunkoncernen ingår två helägda bolag: Sunne Bostads AB och Rottneros Park och Trädgård AB. Stiftelser där kommunen är stiftare: Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris och Stiftelsen Sundsbergs gård. Styrelsen för bolagen och stiftelserna tillsätts av kommunfullmäktige. Sunne kommun Sunne Bostads AB Rottneros Park och Trädgård AB Kommunens organisation
9 9 Vad används skattepengarna till? En hundralapp i skatt används så här i Sunne kommun 37,41 33,21 12,22 6,08 2,18 5,39 2,24 1,27 Individ och familj Infrastruktur och skydd, arbets marknad med mera Politisk verksamhet Fritidsverksamhet Förskola och skolbarnsomsorg Kulturverksamhet Utbildningsverksamhet Äldre och funktionshindrade Var kommer pengarna ifrån? Generella statsbidag och utjämning 20 % Hur används pengarna? Bidrag och transfereringar Avskrivningar och räntor 4 % 3 % Avgifter, ersättningar, övriga bidrag m m 30 % Material, tjänster, lokaler m m 27 % Skatteintäkter 50 % Personal 66 % Vad används skattepengarna till?
10 Innehåll INLEDNING FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12 Omvärldsanalys 16 Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 21 Kvalitetsmätningar 24 Medarbetare 27 Sammanställd redovisning 29 Finansiell analys RÄKENSKAPER 40 Resultaträkning 41 Balansräkning 42 Kassaflödesanalys 43 Driftredovisning 44 Investeringsredovisning 44 Specifikationer av större projekt 45 Noter 51 Särredovisning av avfallsverksamheten 55 Särredovisning av vattenoch avloppsverksamheten VERKSAMHETERNA 61 Kommunchef 65 Verksamhetsstöd och kommunikation 69 Teknik och kost 73 Barns lärande 77 Ungdomars och vuxnas lärande 81 Individstöd 84 Vård och omsorg 88 Samhällsbyggnad och säkerhet 92 Överförmyndarnämnden 94 Valnämnd 95 Kommunrevision BILAGOR 96 Tillämpade redovisningsprinciper 99 Ord- och begreppsförklaringar xx Revisionsberättelse
11 Förvaltningsberättelse
12 12 Omvärldsanalys Framtidsbedömning Tillväxt och attraktiv kommun Tillväxt och attraktivitet är långsiktiga mål och stora utmaningar för Sunne kommun. Bostäder Det stora hindret för att öka invånarantalet är fortfarande bristen på bostäder. Sunne Bostads AB hade en kö på cirka 370 personer 2017, samtidigt som byggandet var lågt. Jämfört med 2016 ökade kön med cirka 50 personer. Kommunen antog en träbyggnadsstrategi och ingår i det rikstäckande nätverket Trästad Sverige, för att visa vilken typ av byggnader Sunne vill ha. Näringslivsenheten har en kontinuerlig dialog med nya företag och etablerade företag i Sunne för att kartlägga behov och underlätta etableringar och nybyggnad. Attraktiva boendemiljöer är grundläggande för en positiv befolkningsutveckling som behövs för en långsiktigt hållbar utveckling i kommunen. Detaljplanearbetet höll ett högt tempo med fem antagna planer. Infrastruktur och kommunikationer Bredband Andelen hushåll utanför tätorten som erbjudits fibernät var oförändrat och uppgick till 92 procent. Kommunen arbetar tillsammans med fiberföreningarna och den privata operatören. Sunne har en hög tillgänglighet till fiber, vilket ger flexibla möjligheter för både näringsliv och invånare. Sunne kommun antog 2017 erbjudandet från Telia att bli Sveriges första digitalt framtidssäkrade kommun. I samband med att kopparnätet släcks ned, vilket redan påbörjats i vissa områden i kommunen, är alternativen fiber eller mobila nätverk. Målet med erbjudandet är att hela kommunen ska ha ett 100-procentigt framtidssäkert nät till l januari Telia åtar sig att bygga ut fibernätet och medverka till att fler ansluter sig, men även den mobila kapaciteten ska förstärkas. Telia driver utbildningsinsatser för att minska det digitala utanförskapet. Det ska leda till bättre levnadsstandard, bättre konkurrenskraft och bättre välfärd. Kommunikationer Kollektivtrafiken är viktig för en hållbar utveckling och ökad tillväxt i Sunne och Värmland. Den bidrar också till mindre miljöpåverkan och ökad tillgänglighet till lokala och regionala arbetsmark nader. Därför arbetar Sunne kommun för att utveckla Fryksdalsbanan, så att fler får möjlighet att välja bort bilen. Kollektivtrafiken behöver bli ännu attraktivare och anpassas efter resenärernas behov. Kollektivtrafiken i Värmland ligger i topp i landet när det gäller nöjda kunder. I kollektivtrafikbaro metern steg nöjdheten med kollektivtrafiken i Värmland något bland medborgarna. Resultatet korrelerar oftast med större förändringar i trafiken. I samband med det nya trafikavtalet för buss vintern 2015 försämrades resultatet, liksom vid införandet av kon-tantlösa bussar 2009 och det nya biljettsystemet Värmlandstrafik bjöd hösten 2017 in till ett möte i Sunne kommun med resenärer, kommunens anställda och politiker. Det beslutades att ett resenärsforum för bättre tågtrafik skulle bildas. Där ingår pendlare, Värmlandstrafik och kommunerna längs Fryksdalsbanan. Tanken är att deltagarna med sina synpunkter ska hjälpa Värmlandstrafik att ta fram en bättre anpassad och mer pendlarvänlig tidtabell på i första hand Fryksdalsbanan. Omvärldsanalys
13 13 Näringsliv och arbetsmarknad DUA (Delegationen unga i arbete, regeringens strategi ) Sunne samverkar med Arbetsförmedlingen norra Värmland för att långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. Målgruppen är alla unga i åldern 16 till 24 som varken arbetar eller studerar eller som är undersysselsatta. Målen är att ungdomar folkbokförda i Sunne kommun ska ha en väg in och inom 90 dagar ha pågående studier, sysselsättning eller arbete efter sin individuella förmåga. minska antalet ungdomar som stannar i program hos arbetsförmedlingen längre tid. minska antalet som byter från eller hoppar av sitt första val av gymnasieutbildning. utarbeta samarbetsformer som är långsiktigt hållbara. Projektet Vägvisaren jobb istället för bidrag arbetsmarknadsinriktad rehab Syftet med projektet är att minska försörjningsstödet och att alla ska ha möjlighet att få en egen försörjning. Fokus är att alla ska ha en försörjning eller ersättning från till exempel Försäkringskassan och att utveckla insatser som genererar arbete. Vidare att ge rätt stöd och matchning till personer som är i en utsatt ställning och långt ifrån arbetsmarknaden, att tillvara alla personers resurser och att lyckas med det. Då behövs nya sätt att se på människors förmågor och resurser. Upplägget utgår från att alla både kan och vill och att deltagarna kan ta eget ansvar. I projektet sker ett urval efter avstämning med socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Personerna deltar i informationsmöten, introduktionsdagar och det tas fram handlingsplaner. För varje deltagare görs en kart-läggning med bedömning av arbetsför mågan, möjlig matchning och om personen kan få praktik internt eller externt. Insatserna kan resultera i jobb, lönebidragsanställning, sjukersättning eller studier. Näringsliv I Sunne finns cirka företag, varav drygt 600 aktiebolag, med sammanlagt knappt anställda. År 2017 registrerades 140 nya bolag, samma nivå som Tillväxten i antalet anställda var 1 procent och i antalet företag 26 procent perioden Sunne följer Värmland, men ligger 10 procentenheter under riket i tillväxtökning när det gäller antal företag och långt under i ökningen av antalet anställda. Jord och skog, besöksnäring, grafisk industri samt verkstads- och byggsektor är stora näringar i Sunne. Besöksnäringen har förstärkts de senaste åren. Byggbranschen har en exceptionellt god utveckling. En så kallad branschbalans visar att Sunne har en fördelning mellan tillverkande industri, företagsstödjande företag och ortstjänster som mer liknar storstad än glesbygd, vilket är positivt för utvecklingen. Det finns utrymme för fler tjänste företag, även om antalet har ökat de senaste åren. Sunne är bäst i Sverige i SKL:s servicemätning av kommunens myndighetsutövning till företag. Integration Sunne tog emot många asylsökande i gymnasieålder Det finns nu cirka 80 asylsökande i Sunne kommun. Verksamheter samarbetade på ett mycket positivt sätt för att situationen skulle bli så bra som möjligt. Migrationsverket avvecklade externa boenden och behöll endast två boenden i Värmland, varav Sunne och Selma var ett. Två privata anläggningar, Gylleby och Magneberg, avvecklades. Nya lagar om migration och asylsökande påverkar Sunne kommuns ekonomi och ett omställningsarbete för att möta de sjunkande intäkterna skedde. HVBverksamheten reducerades i omfattning. Omvärldsanalys
14 14 Andra händelser av betydelse Skäggebergsskolans till- och ombyggnad blev färdig och skolan har nu en bra arbetsmiljö för både elever och personal. En ny förskola på Torvnäs började uppföras. Sunne skrev ett samverkansavtal med Torsby om ledning och administration av räddningstjänsten. De båda kommunerna delar på räddningschef, tillsynsförättare och administratör. Den nya organisationen förväntas ge högre kvalitet och bättre utnyttjande av personella och materiella resurser. Hur påverkar dessa händelser verksamheterna? Sunne kommun har brist på bostäder, vilket kan leda till att människor som erbjuds arbete i Sunne tvingas pendla eller tacka nej till arbete. Det finns entreprenörer som har beviljats eller är på väg att få bygglov och kommunen ser framåt med tillförsikt på bostadsfrågan. En försäljning till bostadsbolaget Sunne Fastighets AB skedde och utbyggnaden av seniorboendet Allégården påbörjas Det innebär sannolikt att bostadskön minskar. Det är glädjande att fiberutbyggnaden fortsätter och att Telia erbjuder sina tjänster för att alla invånare i Sunne kommun ska kunna ta del av en digital lösning när kopparnätet stängs ner 1 januari Det pågår flera projekt för att Sunne kommun ska nå en hög sysselsättningsgrad. DUA, Delegationen unga i arbete, går in på sitt sista år och ett projekt med arbetsinriktad rehab ska förhoppningsvis ge resultat Verksamheten individstöd påverkas om ungdomar och vuxna inte har sysselsättning, så projekten är oerhört betydelsefulla. Sunne kommun har ett aktivt näringsliv med samma antal nystartade företag som Näringslivsenheten arbetar tillsammans med plan och projekt för att stötta nyetableringar samt ny- och tillbyggnader. Kommunen ligger bäst till i SKL:s service mätning av myndighetsutövning, vilket visar att arbetet sker på rätt sätt. Integrationen påverkade gymnasieskolan, som tog emot långt fler elever än planerat läsåret 2017/18. Tack vare samarbete, god kompetens och vilja att göra det bästa för individen klarade Sunne av sitt åtagande. Flera HVB-hem avvecklades med omorganisation som följd och i vissa fall tyvärr även personalavveckling. Renoveringen av Skäggebergsskolan är ett lyft för eleverna och arbetsmiljön har förbättrats för alla på skolan. En ny förskola står snart på plats och barnen får de allra bästa förutsättningarna. Sunne kommun räknar med högre kvalitet genom det samverkansavtal för räddningstjänsten som skrivits mellan Sunne och Torsby kommuner och som börjar gälla 1 januari Kommunernas ekonomi Kommunernas preliminära resultat 2017 visade det största överskottet som sektorn haft under 2000-talet. Överskottet uppgick till 26,4 miljarder kronor, en ökning med 2,2 miljarder för kommunerna och en minskning för landstingen, vilket sammantaget för sektorn var en ökning med 1,6 miljarder. Överskottet kom främst från ökade skatteintäkter och fastighetsförsäljningar. Redan 2016 uppvisade sektorn ett starkt resultat och 2017 förbättrades alltså resultatet ytterligare med 1,6 miljarder. Skatteintäkterna ökade med 5,0 procent, en hög ökningstakt. Av Sveriges kommuner visade 94 procent ett positivt resultat, vilket var något sämre än 2016 (98 procent). I genomsnitt hade kommunerna ett resultat som motsvarade kronor per invånare. Sunnes resultat låg i nivå med genomsnittet, kronor per invånare. Befolkning Befolkningen i Sunne minskade med 94 personer och var invånare vid årsskiftet Inflyttningen var 741 personer och 808 personer flyttade från kommunen, vilket gav ett flyttningsnetto på 67 personer (+247). År 2017 avled 162 personer och 135 föddes. (År 2016 var motsvarande tal 163 och 133.) Omvärldsanalys
15 15 Befolkning i kommunens områden Befolkning Förändring Sunne Klätten Västra Ämtervik Rottneros Gräsmark Lysvik Bäckalund Borgeby Prästbol Gettjärn Summa Omvärldsanalys
16 16 Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning Finansiella mål Kommunens långsiktiga finansiella mål enligt riktlinjer för god ekonomisk hushållning Skattesatsen ska vara oförändrad 22:15 kr per hundralapp. Resultatmålet ska vara 1 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. Investeringar ska till 100 procent finansieras med egna medel sett över en femårsperiod. Soliditeten, eget kapital i förhållande till totala tillgångarna, ska vara lägst 53 procent. Kortsiktiga finansiella mål enligt budgetbeslut för 2017 Måluppfyllelse Mål Måluppfyllelse Resultatmål Investeringsmål Mål om skattesatsen Mål om soliditeten Mål om soliditeten Resultatet ska vara 1,0 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. 0,5 0,2 1,3 3,8 3,9 60 procent av investeringarna ska finansieras med egna medel Skattesatsen ska vara oförändrad, 22:15 kronor per hundralapp. 22,15 22,15 22,15 22,15 22,15 Soliditeten, eget kapital i förhållande till totala tillgångar, ska vara 56 procent Soliditeten inklusive ansvars förbindelsen, eget kapital i förhållande till totala tillgångar, ska vara 18 procent Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning
17 17 Verksamhetsmål Visionen för Sunne Visionen är övergripande, den anger färdriktningen och ligger till grund för när kommunala beslut ska fattas och genomföras och när verksamhets- och handlingsplaner skapas. De tillhörande målen är ett sätt att kontinuerligt stämma av att kommunen är på rätt väg. De fyra prioriterade områdena ska göra det enklare för invånare och för dem som funderar på att flytta till Sunne, att veta vad kommunen står för och vill. Med Sunne avses hela det geografi ska området Sunne kommun. Vision Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt. Tillsammans skapar vi ett hållbart Sunne. Vi tar vara på varandras olikheter och erfarenheter så att alla människor kan utvecklas och växa. Vår historia och kultur bär oss in i framtiden och visar oss nya vägar. I en tillåtande miljö vågar vi pröva nytt. Prioriterade områden Fyra områden som är särskilt viktiga att arbeta med för att nå visionen har identifierats: livskvalitet hållbar kommun livslångt lärande näringsliv och arbete. Arbetsstrategier För att nå vision och mål ska tre arbetsstrategier genomsyra allt arbete som bedrivs och alla beslut som tas inom kommunen. De tre arbetsstrategierna återfinns i samtliga verksamhets- och handlingsplaner: tillgänglighet medskapande mångfald. Områdena har tillsammans 14 mätbara mål som följs upp under och i slutet av året. I budgeten för 2017 antog kommunfullmäktige nedanstående mål för att uppnå god ekonomisk hushållning under planperioden Livskvalitet övergripande mål: I sagolika Sunne är det nära mellan människor och vi värdesätter och välkomnar varandras olikheter. Måluppfyllelse Kvantitativt mål Indikator Resultat 2016 Mål Resultat 2017 Mål uppfyllelse Livskvalitet Invånarantalet ökar. Alla elever ska kunna läsa när de slutar årskurs 1. Minska antalet medarbetare som besöker en hemtjänsttagare i snitt under 14 dagar. Antal invånare per sista december Bedömningsstöd i svenska och svenska I nivå med som andraspråk 90 % riket* 91 % Statistik från planeringssystem/ Öppna jämförelser *I budgetprocessen för 2017 sattes målet Alla elever ska kunna läsa när de slutar årskurs 1 och målvärdet vara i nivå med riket. Mätvärdet för riket går inte att ta fram som tidigare utan bedömningen görs att målet är uppnått då kommunens resultat har förbättrat sig från 90 % till 91 %. Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning
18 18 Totalt 11 av 125 elever nådde inte kraven för godtagbara kunskaper i läsförståelse. Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd användes i bedömningen av elevernas kunskapsutveckling. I enlighet med kommunens kvalitetssäkring kartläggs alla elevers läsutveckling under hösten i årskurs 1. Utifrån höstterminens resultat utformas åtgärder och insatser. De elever som på vårterminen i årskurs 1 inte kan läsa Hållbar kommun övergripande mål: I Sunne pågår ett samtal som gör att varje generation tar sitt ansvar så att vi växer varsamt ur ekonomisk, social och ekologisk synvinkel. den fonologiskt enkla text som hör till vårens test, blir särskilt uppmärksammade i årskurs 2. Antalet medarbetare som besöker en kund i hemtjänsten under 14 dagar ökade från 13 till 15, beroende på flera kundärenden med många besök samt dubbelbemanning. Vid mättillfället hade ett hemtjänstområde fått färre kunder och enhetschefen var tvungen att placera personalen i andra arbetsgrupper, vilket bidrog till ökade tal. Vård och omsorg har högre omsättning på baspersonal, eftersom det var flera vakanser och sjukdom i hemtjänstgrupperna. Måluppfyllelse Kvalitativt mål Indikator Resultat 2016 Mål Resultat 2017 Mål uppfyllelse Hållbar kommun Invånarnas hälsa förbättras både fysiskt och psykiskt. Nöjda kunder särskilt boende, procent. Nöjda kunder hemtjänst, procent. Antal utbetalda heldagar med sjukpenning och arbetsskadesjukpenning per registrerad invånare år 9,9 Bättre än snittet i nätverket 11,3 Enkäter/Öppna jämförelser Enkäter/Öppna jämförelser Sunne ligger fortfarande bra till när det gäller invånarnas fysiska och psykiska hälsa. För att behålla de goda talen ska det aktiva friskvårdsarbetet fortgå, som samverkan med landstinget när det gäller FaR, fysisk aktivitet på recept, men också genom att utöka antalet motionsgrupper och stärka det förebyggande arbetet både när det gäller fysisk hälsa och psykisk. Kommunen ordnade bland annat en välbesökt och uppskattad aktivitetsdag på Kolsnäsområdet tillsammans med föreningslivet. Ett positivt folkhälsoråd, Sunnes lokala råd för trygghet, lägger grunden till en bred samverkan för ett bra folkhälsoarbete. Fritidsbanken bidrar till att alla kan låna idrottsutrustning för att prova på olika idrotter. Kommunen samverkade med och stöttade föreningslivet på olika sätt, exempelvis genom bidrag och sponsring, och deltog tillsammans med SIA i SKL:s nätverk om idéburet offentligt partnerskap. Två kulturprojekt genomfördes: Kultur i vården med Sånger du minns på alla serviceboenden och Högläsningsprojekt läsning för äldre i samarbete med Region Värmland. Kulturenheten arrangerade två teater resor till Wermland Opera för allmänheten. Den stora efterfrågan gjorde att antalet biljetter fick utökas. Nöjda kunder i särskilt boende påverkades av personalbrist inom samtliga professioner såsom sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Det var dessutom högre omsättning på baspersonal och i perioder svårt att rekrytera utbildad baspersonal. Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning
19 19 Livslångt lärande övergripande mål: Sunne öppnar upp mot omvärlden genom ett livslångt lärande där alla har möjlighet att nå sin fulla potential. Måluppfyllelse Kvantitativt mål Indikator Resultat 2016 Mål Resultat 2017 Mål uppfyllelse Livslångt lärande Alla elever går ur grundskolan med godkända betyg. Meritvärde årskurs 9 (genomsnittlig Minst i nivå betygspoäng) 209 med riket 212 Elever i årskurs 3 som klarat alla delprov för ämnesproven SV, SV2 och MA ökar. Genomsnittlig andel i Över rikets procent 67 nivå 59 Samtliga elever ska nå yrkes- eller Bättre än gymnasieexamen. föregående Kolada och SIRIS 82,9 år 88,9 Digitalisering på boenden i vård och Andel kunder omsorg, LSS ökar. som har trådlös internetuppkoppling, procent 0 75 LSS 100 Vård och omsorg 42 Måluppfyllelsen låg inte i nivå med rikets (meritvärde 223) men var högre än föregående läsår. Huvudmannen har ringat in tre områden för att styra och utveckla utbildningen i Sunne kommun: Inom kunskapsutveckling sker uppföljning av måluppfyllelse och resultat. Tillgänglig lärmiljö följer upp arbetet med trygghet, trivsel och arbetsro samt delaktighet. Ledarskap innebär utveckling av rektors pedagogiska ledarskap, förutsättningar för detta samt utveckling av lärares ledarskap. Genom att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med höga förväntningar på elever och personal, gällande både utbildning och socialisering, ska en ökad måluppfyllelse och en positiv upplevelse av utbildningstiden komma till stånd, vilket förväntas leda till högre meritvärden samt hög upplevd kvalitet. Varje enhets resultat följs upp och sätts i relation till kommunens och rikets. Enhetens arbetsplan ska innehålla konkreta mål, förbättrings- och utvecklingsområden samt beskriva hur enheten ska arbeta för att uppnå prioriterade och nationella mål. Det har skett en stor förbättring av andelen elever som når yrkes- eller gymnasieexamen. Gymnasiet hade stort fokus på stöd till elever som riskerade att inte nå målen. Eftersom yrkes- eller gymnasieexamen är en skyddsfaktor längre fram i livet är resultatet en framgång för Sunne kommun. De nationella proven utgörs av flera delprov. Andelen elever som klarade alla delprov var i snitt 59 procent (67 procent 2016). I matematik var genomsnittet 81 procent (87), i svenska 89 procent (92) och i svenska som andraspråk 35 procent. Att endast 35 procent i genomsnitt klarade delproven i svenska som andraspråk innebar att det totala resultatet drogs ned. I matematik visade delproven som handlar om elevernas förmåga att använda skriftlig metod för subtraktion och addition låga resultat. Även delproven som testar elevens förmåga till problemlösning och till att pröva olika sätt för att komma fram till en lösning uppvisade låga resultat. Den svaga utvecklingen i svenska som andraspråk kan delvis bero på att många barn har flyttat och många tillkommit, så därför är en jämförelse svår att göra. För att nå godtagbar nivå i ämnet svenska som andraspråk är vistelsetiden i Sverige en grundläggande, och i många fall avgörande, faktor. För att nå målet om ökad digitalisering i LSS och vård och omsorg måste en plan för digitaliseringen av äldreomsorgens boenden tas fram tillsammans med fastighetsägaren. Vid fastigheter som kommunen hyr, är det inte möjligt att erbjuda trådlös internetuppkoppling i varje lägenhet. Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning
20 20 Näringsliv och arbete övergripande mål: I Sunne fi nns de bästa förutsättningar för ett brett näringsliv och en växande arbetsmarknad. Måluppfyllelse Kvantitativt mål Indikator Resultat 2016 Mål Resultat 2017 Måluppfyllelse Sunne har ett av Sveriges bästa företagsklimat. Fler får jobb i Sunne. Vuxenutbildningen i Sunne är anpassad till den lokala arbetsmarknaden. Svenskt Näringslivs ranking, mätning av kommunernas företagsklimat 4,0 > 4,0 4,0 Andelen öppet arbetslösa ungdomar år minskar, Mindre än 4 procent 4 procent 3,4 Sysselsättningstal, Bättre än andelen sysselsatta snittet i ökar 94,3 Värmland 93,2 Andelen utbildningar profilerade mot lokal arbetsmarknad av den totala vuxenutbildningen, procent För att behålla måluppfyllelsen för det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen arbetar verksamheten med tre delområden: företagsbesök, upphandlingar och med att höja kommunens attraktivitet och arbeta för fler etableringar. Vid Lärcenter drivs en utbildning till ekonomiassistent med 20 platser. Eleverna kan efter avslutad utbildning arbeta i sektorn företagsnära tjänster, där behovet bedöms stort i både Sunne och Torsby kommuner. På planeringsstadiet är en lärlingsutbildning inom verkstadsindustrin i samverkan med företag i Sunne kommun med cirka 10 platser och en översyn av möjligheten till en vårdutbildning i samverkan med Torsby kommun (vård och omsorg) om platser. Skolan saknar kompetens och Lärcenter har fyra lärarprogram igång i samarbete med Karlstads universitet. En femte utbildningsomgång startar till hösten (grundskollärare fsk åk 3). Kommunen når de flesta målen för god ekonomisk hushållning Begreppet god ekonomisk hushållning innehåller både ett finansiellt perspektiv och ett som berör själva verksamheten. Det senare handlar om kommunens förmåga att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det måste finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Utöver 5 finansiella mål finns 14 verksamhetsmål som kommunstyrelsen ska rapportera utfallet för i samband med årsredovisningen. Av redovisningen framgår det att 5 av 5 finansiella mål är uppfyllda (100 procent) och av de 13 övergripande verksamhetsmålen är 10 av 15 indikatorer( 67 procent) uppfyllda. Kommunens samlade bedömning är att god ekonomisk hushållning är uppfyllt under 2017 då flera av värdena är förbättrade i jämförelse med Det som behöver förbättras är åtgärder som stärker soliditeten, till exempel att hitta en bättre balans mellan storleken på resultatet och investeringsvolymen. Verksamhetsmässigt är det framförallt inom utbildning som resultat och kvalitet måste förbättras. Måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning
21 21 Kvalitetsmätningar Sunne kommuns kvalitet i korthet Undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) ger förtroendevalda god kunskap om kommunens kvalitet genom åren och i jämförelse med andra. År 2017 deltog 258 kommuner. Tanken är att de olika måtten ska kunna relateras till god ekonomisk hushållning i verksamheterna. Måtten delas in i fem rubriker: Din kommuns tillgänglighet Trygghetsaspekter i din kommun Din delaktighet och kommunens information Din kommuns effektivitet Din kommun som samhällsutvecklare. Sunne kommuns kvalitet i korthet
22 22 Mått Indikator Snittet i Resultat nätverket Måluppfyllelse Trend TILLGÄNGLIGHET Resultat över hur kommunen lyckas ge svar på verksamhetsfrågor Andel som får svar på e-post inom två dygn Procent Andel som får kontakt med en handläggare för en enkel fråga Procent Andel nöjda med bemötandet vid kontakt med kommunen Procent TRYGGHET Personal i hemtjänst och förskola Antal medarbetare som besöker en hemtjänsttagare under 14 dagar Hur många barn per anställd är det i snitt i kommunens förskolor? 5,2 5,3 DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION Delaktighet i kommunens utveckling Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att Andel genomförda delta i kommunens utveckling? metoder, i procent Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? Procent EFFEKTIVITET Hur bra är grundskoleutbildningen? Effektivitet, kostnad per betygspoäng Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet Procent Hur bra är äldreomsorgen? Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? NKI SAMHÄLLSUTVECKLING Arbete och näringsliv Andelen förvärvsarbetande i kommunen Procent Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om kommunens service för företagen? Index Trend = Förändring mellan 2016 och Måluppfyllelse = Lika eller bättre än snittet i nätverket. NKI = Nöjd-kund-index. Måtten ingår i underlaget för verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Av de 12 utvalda måtten ur KKiK som redovisas här, hade Sunne ett bättre värde ( ) än snittet i 6 mått och sämre ( ) i 6 mått. Jämfört med 2016 förbättrade ( ) Sunne sitt mätvärde i 5 mått och försämrade det ( ) i 6 mått. I 1 mått var värdet lika ( ). Sunne kommuns kvalitet i korthet
23 23 Tillgänglighet Andelen som får svar på e-post inom två dygn minskade från 96 till 84 procent. Måttet som mäter andelen som får kontakt med en handläggare på telefon försämrades från 43 till 37 procent. Trygghet En hemtjänsttagare som har hjälp varje dag mötte under en 14-dagarsperiod i genomsnitt 14 olika medarbetare, vilket var 1 mer än Antalet barn per anställd i förskolan låg på 5,2, vilket är något lägre än snittet för nätverkskommunerna, men trenden är att kommunen närmar sig snittet. Delaktighet och kommunens information Från en checklista över metoder för delaktighet genomförde Sunne 70 procent, vilket är samma som I undersökningen av hur god kommunens webbinformation till medborgarna är fick Sunne värdet 94 procent medan snittet i nätverket var 79. Under sökningen omfattar 200 frågor som man ska kunna hitta svar på inom två minuter. Jämfört med nätverksgruppen hade Sunne starka värden i området delaktighet. Effektivitet Under rubriken effektivitet var två av måtten sämre än nätverkets. 6,5 6,0 5,5 Sunne Nätverket KKiK Samhällsutveckling Andelen förvärvsarbetande i kommunen låg i nivå med snittet och innebar en liten ökning från I SKL:s undersökning av vilket omdöme företagarna ger kommunens service för företagen hamnade Sunne i topp. 5, Sunne kommuns kvalitet i korthet
24 24 Medarbetare Viktiga händelser under året Kompetensförsörjningen är en stor utmaning. År 2017 gjordes 101 externa och 30 interna rekryteringar. Antalet sökande var drygt Av dem var antalet kvinnor mer än dubbelt så stort som antalet män. Kommunen är en attraktiv arbetsgivare, men till några befattningar var det få sökande. För tredje gången utsågs årets arbetsplats och 2017 blev det Familjecentralen, med det mer lokalt kända namnet Pusslet. Två grupper av chefer och skyddsombud genomförde Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning om tre dagar. Det är en grundläggande utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete speciellt framtagen för kommun- och landstingssektorn. År 2017 fanns det 60 ledare: 38 kvinnor och 22 män (år 2016 var det 62 ledare: 37 kvinnor och 25 män). Ledarforum hade fyra träffar. De innehöll föreläsningar om att förebygga sjukskrivningar, om medbestämmande lagen (MBL), företagshälsovård, våldsbejakande extremism, GDPR (dataskyddsförordningen) med mera. Föreläsningarna hölls av företagshälsovården, Försäkringskassan, Arvika kommun och konsulter. Sjukgymnaster, arbetsterapeuter, sjuksköterskor, distriktssköterskor och undersköterskor var prioriterade grupper i årets löneöversyn. Personalenheten deltog i marknadsföringen av kommunens arbetsgivarvarumärke, dels på orten, dels genom medverkan på mässor och i media. En ny upphandling av företagshälsovård genomfördes under hösten. Under våren infördes e-lönebesked för alla kommunens anställda. Det bidrar till bättre miljö genom minskad pappersförbrukning och färre transporter. Medarbetare
25 25 Friskvård och hälsa Sjukfrånvaro Alla arbetsgivare är skyldiga att redovisa uppgifter om sjukfrånvaro i årsredovisningen, huvudsakligen för att det ska gå att göra jämförelser mellan åren. Sjukfrånvaro är frånvaro under den tid då den anställda har rätt till något av följande: sjuklön från arbetsgivaren sjukpenning från Försäkringskassan aktivitetsersättning från Försäkringskassan rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan. Total sjukfrånvaro av sammanlagd arbetstid (procent) Totalt 4,9 4,9 4,7 Sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd arbetstid för respektive kön (procent) Män 2,8 2,9 2,9 Kvinnor 4,8 5,5 5,2 Den totala sjukfrånvaron var 4,7 procent, 0,2 procentenheter lägre än Sjukfrånvaron fördelad på kön var: män 2,9 procent (2,9) och kvinnor 5,2 procent (5,5), räknat på all sammanlagd arbetstid. Sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd arbetstid för respektive åldersgrupp (procent) år 2,8 3,3 3, år 4,3 4,3 4,2 50 6,0 5,7 4,7 Sjukfrånvaro i mer än 60 dagar av total sjukfrånvaro (procent) Totalt 39,3 35,7 36,2 Frisknärvaro Av kommunens medarbetare var det 39 procent av de anställda som inte hade någon sjukdag alls. År 2016 var det 40 procent. Friskvård Friskvården har en central roll i arbetet med personalens hälsa. Följande aktiviteter ordnades: Januari Skiddag Ski Sunne Mars Skidresa till Trysil Maj Vårruset i Karlstad Juni Sunne Sommarland, personaldag Augusti Personalfest September Tjejmilen November Afterwork med bowling, biljard och shuffleboard Alla medarbetare i kommunen bjöds in till en föreläsning med komikern Malte Hallqvist på hotell SPA. Hela året pågick en poängjakt där 120 anställda deltog. Olika fysiska aktiviteter belönades med bland annat en jacka. Alla anställda erbjuds att motionera en halvtimme per vecka under arbetstid. Dessutom får de rabatt på träningskort. Förebyggandepeng är en strategi för att hålla person alen frisk. Totalt fick 42 personer förebyggande sjukpenning. Om de i stället varit sjukskrivna skulle kommunens kostnad varit cirka 0,4 mkr. Aktiviteter som fortsatte var hälsosamtal, stavgångs-, ryggmotions- och cirkelmotionsgrupper samt hälsokurser. Attraktiv arbetsgivare Sunne ska kännas igen som en attraktiv arbetsgivare både av befintliga och presumtiva medarbetare. En förutsättning för att kunna leverera tjänster av kvalitet, är att kommunen kan locka till sig och behålla duktiga medarbetare. Konkurrensen om arbets kraften är påtaglig och hårdnar i takt med att arbetslös heten sjunker. De senaste åren har kommunledningen träffat alla chefer vid månadsmöten och fyra gånger per år vid Ledarforum. Det är viktigt att verksamheterna fungerar bra för både chefer och medarbetare. En medarbetarenkät skickas ut i början av Den ska ge svar på hur anställda i Sunne kommun upplever sin arbetssituation. Medarbetare
26 26 Genomsnittsålder för anställda i Sunne kommun Män Kvinnor Medellöner Män Kvinnor Pensionsavgångar Pensionsavgångar, antal var 65 år, 2 över och 14 under var 65 år, 5 över och 7 under var 65 år, 11 över och 14 under var 65 år, 10 över och 11 under var 65 år, 9 över och 8 under Mellan 2018 och 2022 beräknas 209 personer avgå med ålderspension enligt tabellen nedan. År Årsarbetare Gemensam verksamhet Infrastruktur och skydd, näringsliv, fysisk och teknisk planering Räddningstjänst Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg Grundskola inklusive särskola Gymnasieskola inklusive kommunal vuxenutbildning Kultur Fritid Gemensam administration pedagogisk verksamhet Individ- och familjeomsorg Insatser enligt LSS och LASS Vård och omsorg inklusive psykiatri Gemensam administration för vård och omsorg Miljö- och hälsoskydd, hållbar utveckling Särskilt riktade insatser Kontaktpersoner Totalsumma Medarbetare
27 Sammanställd redovisning 27 Koncernen Sunne kommun Sunnes koncern är inte en äkta koncern i aktiebolagslagens mening. Det beror på att skatte- och värderings regler inte gäller kommunkoncerner. Kommunen bedriver merparten av verksamheten i förvaltningsform. Den sammanställda redovisningen inkluderar verksamhet som bedrivs i bolagsform. Redovisningen ger en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning, åtaganden och resultat för alla verksamheter. Företagen De företag som ingår i den sammanställda redovisningen är, förutom kommunen, de helägda bolagen Sunne Bostads AB och Rottneros Park Trädgård AB. Sammanställningen bygger på företagens årsredovisningar. När den sammanställda redovisningen upprättades var inte Sunne Bostads AB:s årsredovisning reviderad. Resultat för koncernen Årets resultat var 16,2 mkr. Resultaten för bolagen redovisas i tabellen nedan. (mkr) Sunne kommun 14,8 Sunne Bostads AB 1,3 Rottneros Park Trädgård AB 0,1 Resultat 16,2 Genom en speciell metod bearbetas bolagens redovisningar innan de sammanställs i en gemensam koncernredovisning (se avsnittet Redovisningsprinciper). Därför går det inte att summera bolagens resultat med kommunens och få fram koncernresultatet utan att göra elimineringar med mera. Finansiell ställning Soliditeten för koncernen ökade från 41 till 42 procent. De långfristiga skulderna var oförändrade inom koncernen och var vid årets slut 301 mkr (301 mkr). Låneskulderna hos Sunne Bostads AB ökade med 15 mkr och minskade med 15 mkr i kommunen. Rörelsekapitalet, det vill säga omsättningstillgångarna minus de kortfristiga skulderna, var negativt och uppgick till 110 mkr. Sunne Bostads AB Årets resultat efter skatt var 1,3 mkr. Intäkterna ökade med 7,6 procent och kostnaderna ökade med 4,8 procent. Finansnettot ökade med 0,9 procent och uppgick till 5,7 mkr. De långfristiga skulderna ökade med 15,2 mkr och var 234,7 mkr. Det egna kapitalet uppgick till 21,7 mkr. Kommunen förstärkte bolagets aktiekapital med 1,5 mkr i samband med att seniorboendena Allégården och Uddebo såldes av kommunen till bolaget. Det var också i samband med övertagandet som låneskulden ökade med 15,2 mkr. Kostnaderna för vakanserna i bolagets lägenheter uppgick till 0,9 mkr (1,2 mkr). Bostadsbolagets aktiva kö till lägenheter ökade något och var i december cirka 380 personer (320). Ett större antal nyanlända är registrerade i kön. Eftersom rörligheten bland ny anlända är förhållandevis hög, råder en viss osäkerhet i bedömningen av den reella bostadskön. Registrerade bostadssökande meddelar aktivt sitt intresse för bostad var sjätte månad. Bolaget fokuserade på den samordnade förvaltningen av kommunens lokaler och bolagets fastigheter som formellt träder i kraft den 1 januari Kommunens fastighetsavdelning och bolaget har sedan 1 juli arbetat tillsammans och utgått från en gemensam lokal. Bolaget byter namn till Sunne Fastighets AB den 22 januari Avstämning mot ägardirektivet: Mål i ägardirektivet Resultat Belåningsgrad Direktavkastning (%) 5,2 5,2 Lägenhetshyrorna höjdes med 0,6 procent. Sammanställd redovisning
28 28 Rottneros Park Trädgård AB Årsresultat Bolaget redovisade ett resultat på 120 tkr. Intäkterna uppgick till 4,4 mkr och kostnaderna till 4,2 mkr. Parken hade besökare, en ökning med Ytterligare besökte parken under Sunne Jaktmässa som arrangerades av Besterman AB. I egen regi arrangerades trädgårdsfestival, skördefest och idéträdgårdar under sommaren. Idéträdgårdarna byggde på idéer från bland annat Bengt Berg, Västanå Teater, Göran Samuelsson och Top Cats. Parken hade öppet från 27 maj till 27 augusti. Ett ökat antal besökare i parken gjorde att caféet fick många gäster och beredskapen var inte tillräcklig. Åtgärder har vidtagits inför nästa år för att förbättra servicen och kvaliteten. Spegelsalen hyrdes ut och 20 fester anordnades, vilket innebar fest i lokalen i stort sett varje helg som temperaturen tillät. Sista dagen för säsongen arrangerades en skördefest med utställare i Rottneros Park, då också caféet och butiken sålde ut sina kvarvarande varor. (mkr) Soliditet (procent) Sunne kommun Sunne Bostads AB Rottneros Park och Trädgård AB Sammanställd redovisning
29 Finansiell analys 29 Den finansiella analysen är ett underlag för att man ska kunna bedöma kommunens styrkor och svagheter. Den ska också bidra till att ge svar på frågan om kommunen har en så god ekonomisk hushållning som kommunallagen kräver. Som verktyg använder Sunne en modell som bygger på fyra aspekter som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv. Resultat: Vilken balans har kommunen haft mellan sina kostnader och intäkter under året och över tiden? Kapacitet: Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk: Finns det några risker som kan påverka kommun ens resultat och kapacitet? Kontroll: Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Resultat och kapacitet Resultatet visar om resurserna kommunen förbrukar täcks av intäkter, skatter och andra medel. Om kostnaderna överstiger intäkterna uppstår obalans. Genom att analysera och jämföra flera år kan man mäta utvecklingen. Rör sig kommunen mot obalans eller ökad obalans visar det att den finansiella motståndskraften (kapaci teten) urholkas. Man mäter alltså den ekonomiska förmågan på lång sikt ur ett finansiellt perspektiv. Risk och kontroll En god ekonomisk hushållning betyder att kommunen inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Man ska helt enkelt inte utsätta sig för finansiella risker. Kontrollfrågor handlar om hur kommunen försöker upprätthålla en god ekonomisk hushållning med en fungerande ekonomistyrning. Konkreta mått är exempel vis hur god budgetföljsamheten är och hur bra kommunen är på att göra prognoser. Finansiell analys
30 30 Resultat kapacitet Ett viktigt nyckeltal är nettokostnadsandel, det vill säga hur stor del verksamhetens nettokostnader inklusive finansnetto tar i anspråk av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. För att man ska kunna analysera varför en kostnad ökar, delar man upp nyckeltalet i några viktiga områden: verksamhetens kostnader och intäkter, pensionskostnader, avskrivningar och finansnetto. De sätts också i relation till skatteintäkterna. På så sätt kan man utläsa om det är verksamhetens kostnader eller de finansiella kostnaderna som förändras över tiden. Utveckling av nettokostnadsandelen (procent) Verksamhetens netto kostnader exklusive avskrivningar och pensions kostnader/skatte intäkter + stats bidrag 86,9 88,3 87,0 87,7 88,4 Pensioner/skatteintäkter + statsbidrag 7,2 6,8 6,5 7,6 7,7 Avskrivningar/skatte intäkter + statsbidrag 5,1 5,0 5,0 4,4 4,3 Finansnetto/skatte intäkter + statsbidrag 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 Summa löpande kostnader 99,3 100,1 98,6 96,2 96,1 Nettokostnadsutveckling per år (procent) 100,0 99,5 99,0 98,5 98,0 97,5 97,0 96,5 96, En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunen har balans mellan intäkter och kostnader. Genom att räkna ut de löpande kostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ser man balansen. Nyckeltalet speglar om kommunen ett enskilt år kan finansiera löpande kostnader med löpande intäkter och hur denna balans har utvecklats över tiden. Om nyckeltalet överstiger 100 procent är kostnaderna större än intäkterna. Det betyder att eget kapital minskar och att kommunen inte uppfyller kommunallagens balans krav såvida man inte kan hänvisa till eventuella särskilda skäl för att få göra avsteg från balanskravet. Jämfört med 2016 ökade verksamhetens nettokostnad med 13 mkr. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 14 mkr. Tabellen visar att Sunne ökade sin nettokostnadsandel. Verksamhetens kostnader, exklusive avskrivningar och pensionskostnader, utgjorde 88,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det var 0,7 procentenhet högre än 2016 och innebar att en något större andel av pengarna gick direkt till verksamheterna. Antalet personer som gick ner i sysselsättningsgrad i omställningsprogrammet var oförändrat och omfattade 17 personer. Pensionernas andel ökade med anledning av extra inlösen av ansvarsförbindelsen med 15 mkr. Extra inlösen görs för att minska kommunens ansvarsförbindelse, vilket ger lägre årliga kostnader för pensioner framöver. Tillsammans uppgick de löpande kostnaderna till 96,1 procent av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag. Intäkterna var alltså 3,9 procentenheter högre än kostnaderna, vilket gav ett positivt resultat på 30,2 mkr. Kommunen hade balans mellan kostnader och intäkter, så som man haft sedan balanskravet (att kommunen inte får göra ett minusresultat) infördes år En balanskravsutredning av resultatet ska göras. Då ska man ta hänsyn till om det skett någon reavinst eller reaförlust. I så fall ska det räknas från eller till resultatet. Seniorboendena Allégården och Uddebo såldes till det kommunala bolaget Sunne Bostads AB, vilket gav en reavinst på 15,7 mkr. Det innebar att kommunen uppfyllde balanskravet och även kravet för god ekonomisk hushållning. En del av årets balanskravsresultat, 6,0 mkr, öronmärks i det egna kapitalet för integration och inkludering. Kommunfullmäktige beslutade 2014 om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. I det ingick möjligheten att avsätta medel till en resultatutjämningsreserv. Reservering till resultatutjämningsreserv får göras med ett belopp som högst motsvarar det lägsta Finansiell analys
31 31 av den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag samt utjämning eller 2 procent av summan av skatteintäkter och generella statsbidrag samt utjämning om kommunen har ett negativt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser. Medel från resultatutjämningsreserven kan användas vid en tillfällig intäktsdämpning för att man ska kunna undvika kortsiktiga neddragningar av verksamheter som eventuellt måste byggas upp igen. Ett tillägg till riktlinjerna antogs för möjligheten att öronmärka medel. Om resultatet i årsbokslutet är positivt kan det under vissa förutsättningar öronmärkas inom det egna kapitalet för att användas till särskilda ändamål. Om öronmärkning sker är bedömningen att kostnaderna, det år medlet utnyttjas, ska ses som synnerliga skäl för att undantas vid balanskravsutredningen. (mkr) Årets resultat 30,2 Samtliga realisationsvinster 15,7 Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0,0 Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet Orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 14,5 Medel till resultatutjämningsreserv 0,0 Medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Årets balanskravsresultat 14,5 Öronmärks för integration och inkludering 6,0 Verksamhetens intäkter (som till största delen består av riktade statsbidrag, avgifter för barn- och äldreomsorg och för vatten och avlopp) ökade med 1,7 procent. Ökningstakten stannade av efter de senaste årens höga ökningstakt på intäkter och kostnader, som berodde på intäkter från Migrationsverket för mottagning av asylsökande ungdomar. Totalt minskade intäkterna från Migrationsverket med 10 mkr mellan 2016 och 2017 och avtar För intäkter från Migrationsverket bokades upp de belopp som bedöms säkra att erhålla. Till 2018 periodiseras 9 mkr, eftersom etablering av nyanlända beräknas ta längre tid än de två år som Migrationsverket periodiserar sina utbetalningar på. Reavinster vid försäljning av anläggningar och fastigheter redovisades bland verksamhetsintäkterna som en jämförelsestörande post med sammanlagt 15,7 mkr. Reavinsterna kom från försäljning av seniorboendena Allégården och Uddebo till det kommunala bolaget Sunne Bostads AB. Personalkostnaderna inklusive pensioner har en avgörande betydelse. Lönekostnaderna ökade med 28 mkr eller 4,3 procent. Skatteintäkterna ökade med 28 mkr och statsbidragen minskade med 15 mkr. Skatteintäkter och statsbidrag tillsammans ökade med 1,8 procent. Finansnettot förbättrades ytterligare. Orsakerna var den låga räntan och återbäring från Kommuninvest, tack vare en höjd medlemsinsats 2015 och Förändring av kostnader och intäkter per år (procent) Skatteintäkter och generella statsbidrag Nettokostnader 0 Förändring av kostnader och intäkter (procent) Verksamhetens intäkter 4,4 2,3 4,7 27,5 1,7 Verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar 3,3 3,4 2,9 11,7 1,8 Skatteintäkter 3,9 2,0 4,0 3,0 5,4 Generella statsbidrag 1,8 5,5 3,1 19,4 6,2 Finansnetto 0,9 58,0 13,8 27,0 42,0 Finansiell analys
32 32 Investeringsvolym (procent) Investeringarna uppgick till 80,7 mkr. I ett långsiktigt perspektiv bör investeringsvolymen vara mellan 5 och 6 procent av intäkterna, med hänsyn till befolkningsutveckling och framtida drift- och underhållskostnader. I tabellen kan man se att kommunens investerings nivå var lägre än avskrivningssumman år I avskrivningarna 2016 ingick nedskrivning av gator med 0,7 mkr. Är investeringsnivån högre än avskrivningsnivån tyder det på att kommunen upprätthåller återinvesteringsnivån, så att man bevarar de materiella anläggningstillgångarna i gott skick. Risken för kapital förstöring är därmed liten. Investeringsutveckling (mkr) 100 Investeringsvolym/ skatteintäkter och generella statsbidrag 9,4 7,1 4,5 8,6 10,4 Avskrivningar/ nettoinvesteringar 53,8 70,4 102,9 50,5 41, Skattemedel Investeringar Självfinansieringsgrad av investeringarna 2017 (mkr) år År 2017 klarade kommunen att finansiera investeringarna med egna medel (det långsiktiga målet). Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som finansierats med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är betald. En självfinansieringsgrad på 100 procent eller mer innebär att kommunen kan skattefinansiera alla investeringar. Årets resultat (mkr) Årets resultat (mkr) Medel från verksamheten 44,3 43,8 77,9 41,1 92,4 285,7 Årets nettoinvesteringar 62,6 45,1 31,7 65,8 80,7 299,5 Självfinansieringsgrad (procent) Årets resultat 3,5 1,1 9,5 28,8 30,2 Balanskravsjusteringar 0,6 1,1 1,3 7,4 15,7 Årets resultat efter balans kravsjusteringar 4,1 0,0 8,2 21,4 14,5 Medel till resultatutjämnings reserv 1,1 13,8 0,0 Årets balanskravsresultat 7,1 7,6 14,5 Öronmärks för integration och inkludering 2,5 7,6 6,0 Resultat/skatteintäkter och generella stats bidrag (procent) 0,5 0,2 1,3 3,8 3,9 Resultatutvecklingen visar hur kommunen har sparat eller använt det egna kapitalet. Under en längre period visar resultatutvecklingen om trenden är kapitaluppbyggande eller kapitalförbrukande. Åren förstärktes Sunnes kapital med cirka 71 mkr. Kommunen redovisade ett resultat på 30,2 mkr. Det justerade balanskravsresultatet var 14,5 mkr och kommunen uppfyllde alltså balanskravet. I det justerade balanskravsresultatet ingår reavinster i samband med försäljning av fastigheter till ett försäljningspris som Finansiell analys
33 33 var 15,7 mkr högre än det bokförda värdet. Kommunen budgeterade ett resultat på 5,2 mkr. Åren 2013 och 2015 fick kommunen åter betalningar från AFA Försäkring. Det gällde premier för åren till landstings- och kommunsektorn, för Sunnes del 13,2 mkr år 2013 och 6,3 mkr år Sunne tog emot många ensamkommande ungdomar och nyanlända åren , vilket innebar intäkter i form av bidrag från Migrationsverket och kostnader för ung domarnas uppehälle och etablering i samhället. Bidragen från Migrationsverket uppgick 2014 till 18 mkr, 2015 till 38 mkr, 2016 till 90 mkr och för 2017 till 80 mkr. I 2017 års resultat öronmärktes 6,0 mkr för integration och inkludering. Soliditet En tumregel som kommunen arbetar efter är att hålla en oförändrad soliditet, det vill säga att behålla den finansiella balansen och den långsiktiga betalningsförmågan. Generellt gäller att ju högre soliditet en kommun har, desto bättre resultat krävs för att hålla en oförändrad soliditet. (procent) Soliditet Tillgångsförändring 0,2 3,9 7,6 0,0 4,9 Förändring av eget kapital 0,1 0,4 2,3 8,8 8,5 Soliditet inklusive pensions skuld äldre än 1998 (ansvarsförbindelse) 6,0 8,0 9,8 15,6 19,7 År 2017 stärktes soliditeten tack vare att resultatet var högt i förhållande till tidigare år och även till det budgeterade resultatet. För att få ett relevant mått på verklig soliditet bör man också inkludera de pensionsåtaganden som redovisas som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Åtagandet uppgick vid årsskiftet till 254 mkr och minskade med 2 mkr. Drar man av beloppet från det egna kapitalet sjunker soliditeten från 58 till 20 procent per den 31 december 2017 (år 2016 var nivån 16 procent), en förbättring med 4 procent enheter, tack vare att kommunen sedan 2003 betalat delar av ansvarsförbindelsen genom en försäkringslösning. Skuldsättningsgrad (procent) Total skuldsättnings grad varav avsättningar varav långfristiga varav kortfristiga Skuldsättningsgraden minskade med 3 procenten heter till 42 procent. Anledningen var att de långfristiga skulderna minskade med 15 mkr. Kommunens avsättning till avtalspensioner minskade, medan avsättningen för medfinansiering av infrastruktur ökade med 7 mkr. Totalt uppgår de långfristiga skulderna till 65 mkr, vilket var en minskning med 15 mkr. I avsättningarna ingår visstids- och garantipensioner, inklusive särskild löneskatt, återställningen av deponin vid Holmby, avsättning för medfinansiering av infrastruktur och avsättning för personalavveckling. Förändringen av avsättningar för personalavveckling var 1,2 mkr. Risk kontroll Likviditet Kassalikviditet exklusive semesterlöne skuld (procent) Rörelsekapital exklusive semesterlöneskuld (mkr) Kommunens kassalikviditet alltså likvida medel och kortfristiga fordringar i förhållande till kortfristiga skulder förändrades negativt. Kassalikviditeten ska helst vara minst 100 procent. Är den lägre innebär det att organisationen har mindre pengar än vad som behövs för att kommunen ska ha en bra betalningsförmåga på kort sikt. Semesterlöneskulden utelämnas i likviditetsmåtten, eftersom den inte omsätts under det kommande året. Kassalikviditeten minskade också med anledning av att de kortfristiga skulderna ökade på grund av extra inlösen av ansvarsförbindelsen. Likviditeten minskade på grund av att medel användes för att minska den långfristiga låneskulden. Finansiell analys
34 34 Likvida medel per år (mkr) Finansiella nettotillgångar (mkr) Omsättningstillgångar + finansiella anläggningstillgångar 77,2 87,2 141,2 120,3 124,5 Kort- och långfristiga skulder 227,5 248,5 291,1 264,1 261,5 Netto 150,3 161,3 149,9 143,8 137,0 Eftersom värdet av de finansiella nettotillgångarna var negativt, hade kommunen ur detta perspektiv en svag betalningsberedskap. I början av femårsperioden gick trenden mot sämre värden, för att därefter förbättras, vilket innebär en minskad risk om trenden fortsätter. Den totala skuldnivån minskade med 3 mkr mellan 2016 och De senaste fem åren har skulden ökat med 15 procent. Räntor och valutor Ränterisk, 1 procent på skuld beloppet, mkr 0,5 0,5 0,7 0,2 0,3 Skuldandel med rörlig ränta, procent Utlandslån, mkr Ränterisker relaterade till långfristiga lån hanterar kommunen genom att låta den totala lånestockens räntebindningstid variera. Vid slutet av 2017 var den totala låneskulden 65 mkr i dess helhet placerad hos Kommuninvest. Per invånare blir det kronor, vilket var kronor lägre än genomsnittet för riket. Av kommunens totala låneskuld har 46 procent av lånen rörlig ränta. Den genomsnittliga räntan på lånen var vid årsskiftet 0,58 procent. Ränterisken vid 1 procents förändring är cirka 0,3 mkr på årsbasis. Den genomsnittliga räntebindningstiden för skuldportföljen är 1,03 år och den genomsnittliga kapitalbindningstiden är 1,26 år. Kommunen har valt att inte exponera sig i främmande valutor. Sunne kommun är medlem i Kommuninvest. Borgensåtaganden och koncernens resultat (mkr) Borgensåtaganden 202,9 221,8 222,5 237,4 249,1 Koncernens resultat 3,6 0,4 10,3 28,8 16,2 Kommunens resultat 3,5 1,1 9,5 28,8 30,2 Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsslutet till cirka 249 mkr, vilket var en ökning med 12 procent eller 26,6 mkr. Per invånare var borgens åtagandena kronor, vilket var cirka kronor lägre än genomsnittet i riket Av kommunens totala borgensåtaganden var 249 mkr eller 94 procent beviljade för det kommunala bostadsbolaget Sunne Bostads AB. Bolaget ökade sin låneskuld med 15 mkr, vilket gjorde att borgens åtagandet ökade. Övriga 14 mkr av borgensåtagandet gäller bostadsrättsföreningen Sunnehus (12 mkr), egnahem och småhus (0,1 mkr) och ideella föreningar och organisationer (2,0 mkr). Borgen för Rottneros Park Trädgård AB upplöstes i samband med att bolaget istället ingår i kommunens koncernkontostruktur med checkkredit. Finansiell analys
35 35 Kommunen ingick 1995 en solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB:s alla förpliktelser. Åtagandet är begränsat till den låneskuld som kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid årsskiftet 2017 var lånebeloppet 287 mkr. Sammantaget bedömer kommunen att riskexponeringen är låg. Budgetföljsamhet och prognossäkerhet (mkr) Budgetavvikelse årets resultat 1,0 1,1 6,1 14,3 25,0 Prognosavvikelse juli jämfört med årets resultat 2,5 2,0 0,5 12,7 6,3 Pensionsskulden (mkr) Pensioner som kortfristig skuld 18,1 18,2 24,0 29,9 33,7 Avsättningar för pensioner 20,4 22,4 17,4 15,8 12,3 Pensions - förpliktelser äldre än ,9 275,1 264,2 256,5 254,4 Total pensionsskuld 327,4 315,7 305,6 302,2 300,4 Sedan 1998 redovisar kommunen pensionsskuld enligt den så kallade blandmodellen. Det innebär att större delen tas upp som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Denna del inom linjen är viktig att ta med ur ett riskperspektiv, eftersom skulden ska finansieras de kommande 50 åren. Stora pensionsavgångar väntar den närmaste tiden. Pensionsskulden uppgick vid årsslutet till 300 mkr, varav 254 mkr eller 85 procent redovisas utanför balansräkningen. År 2017 minskade avsättningen och pensions förpliktelser äldre än Den kortfristiga skulden för pensioner ökade på grund av en extra inlösen av ansvarsförbindelsen med 15 mkr exklusive löneskatt. Kommunen placerade inte medel för framtida pensions utbetalningar, utan återlånade dem i verksamheten. År 2003 började kommunen betala av pengar via en försäkringslösning, som minskar framtida utbetalningar för de pensioner som idag redovisas som en ansvarsförbindelse. Det är ett alternativ till att placera medel på till exempel aktiemarknaden för att möta framtida pensionsutbetalningar. Totalt satsade kommunen cirka 86 mkr på partiell inlösen mellan 2003 och År 2017 var inlösensumman 15 mkr inklusive löneskatt. Det minskar de framtida pensions utbetalningarna med cirka 1,0 mkr per år Under femårsperioden hade verksamheten ett bättre utfall än budgeterat, totalt cirka 21 mkr eller i genomsnitt cirka 9 mkr per år. En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunen har en bra budgetföljsamhet både i verksamheterna och på intäktssidan. Av tabellen ovan kan man utläsa att det verkliga resultatet 2017 var 6,3 mkr bättre än vad delårsprognosen förutspådde i juli. Den främsta orsaken till avvikelsen var att alla verksamhetsområdens resultat blev bättre än prognosen i delårsrapporten och skatter och stats bidragsintäkter också blev högre än prognosen. Budgetavvikelser (mkr) (procent) Kommunchef -0,2-0,5 Verksamhetsstöd och kommunikation 1,1 3,3 Teknik och kost 9,9 45,8 Barns lärande -0,2-0,1 Ungdomars och vuxnas lärande 2,1 1,8 Individstöd 7,0 6,0 Vård och omsorg 2,8 1,4 Samhällsbyggnad och säkerhet 2,8 5,6 Valnämnden 0,0 71,4 Kommunrevisionen 0,0 6,4 Pensioner med mera -8,1-38,4 Avskrivningar 1,9 5,2 Summa verksamheten 19,1 2,5 Skatter och finansnetto 5,9 0,7 Totalsumma 25,0 483,0 Finansiell analys
36 36 Känslighetsanalys Händelse eller förändring Kostnad eller intäkt (mkr) Förändrad skattesats med 1 procentenhet 26,0 Förändring av generella statsbidrag med 1 procent 2,2 Generell avgiftsförändring med 1 procent 0,8 Ränteförändring med 1 procent 0,3 Förändring av försörjningsstöd med 10 procent 0,7 Löneförändring med 1 procent 6,8 10 heltidstjänster 4,9 5 procent av borgensåtagandet infrias 12,5 Oförutsedda händelser eller beslut har betydelse för kommunens ekonomi. Av sammanställningen ovan ser man till exempel att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 6,8 mkr. Beloppet skulle räcka till att betala 14 kommunala tjänster. Analysen visar hur viktigt det är att det finns marginal när kommunen och verksamheterna utarbetar sin budget och att man gör en riskbedömning inför långsiktiga åtaganden. Om den kommunala skattesatsen höjs med en krona, skulle det ge kommunen cirka 26 mkr i ökade intäkter. År 2013 höjdes skattesatsen från 21:80 till 22:15. Höjningen innebar cirka 7,5 mkr mer i skatteintäkter. Det är den första förändringen av skattesatsen sedan 1990, då den höjdes med 30 öre. I posten total kommunal skattesats ingår även skatt till landstinget Primärkommunal skattesats i Sunne 22,15 22,15 22,15 22,15 22,15 Total kommunal skattesats i Sunne 33,35 33,35 33,35 33,35 33,35 Total kommunal skattesats, riksgenomsnitt 31,73 31,86 31,99 32,10 32,12 Total kommunal skattesats, länsgenomsnitt 33,18 33,18 33,18 33,24 33,44 Finansiella mål, måluppfyllelse och god ekonomisk hushållning Kommunallagen säger att kommunernas budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna (balanskravet). Dessutom kräver lagen att ett eventuellt negativt resultat ska kompenseras de kommande tre åren med ett motsvarande positivt resultat. Balanskravet infördes år (mkr) Redovisat resultat 3,5 1,1 9,5 28,8 30,2 Nedan sammanställs balanskravsresultaten för perioden, där intäkter i form av realisationsvinster vid försäljning av fastigheter har räknats bort och realisationsförluster lagts till enligt författningsreglerna. Synnerliga skäl 2017 innehåller realisationsvinster i samband med försäljningar. Det innebär att Sunne uppfyllde balanskravet och har uppfyllt det hela den senaste femårsperioden. (mkr) Årets resultat 3,5 1,1 9,5 28,8 30,2 Samtliga realisationsvinster 0 0 2,0 7,4 15,7 Vissa realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 0,7 0 0 Vissa realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0,6 1, Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Årets resultat efter balanskravsjusteringar 4,1 0 8,2 21,4 14,5 Medel till resultatutjämningsreserv 0 0 1,1 13,8 0 Medel från resultatutjämningsreserv Årets balanskravsresultat 4,1 0 7,1 7,6 14,5 Öronmärks för integration och inkludering 0 0 2,5 7,6 6,0 Finansiell analys
37 37 Enligt kommunallagen ska kommunen ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det finns dock inga konkreta anvisningar om vad begreppet innebär eller hur kommunen ska uppnå det. Det är kommunfullmäktige som beslutar om vad som anses som god ekonomisk hushållning i Sunne kommun. Kommunens långsiktiga finansiella mål är att årets resultat ska vara cirka 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag, att investeringarna under en flerårsperiod ska finansieras med egna medel och att skattesatsen ska vara oförändrad, det vill säga 22:15 kronor per hundralapp. Finansiella mål Kortsiktigt resultatmål I den reviderade budgeten för 2016 beslutade fullmäktige om ett kortsiktigt mål för resultatet. Det ska motsvara 0,7 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Resultatet blev 3,9 procent, det vill säga 3,2 procentenheter bättre än målet. Målet uppfylldes. Kortsiktigt investeringsmål Fullmäktige beslutade om ett kortsiktigt mål för investeringar: 63 procent av investeringarna ska finansieras med egna medel. Resultatet blev 115 procent, vilket var 52 procentenheter bättre än målet. Målet uppfylldes. Långsiktigt investeringsmål Mål: 100 procent ska finansieras med egna medel. Redovisad investering (procent) Totalt Långsiktigt resultatmål Det långsiktiga resultatmålet är 1 procent av skatter och generella statsbidrag. Övriga finansiella mål Skattesatsen var oförändrad Kommunen uppfyllde sitt långsiktiga resultatmål på 1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Den första prognosen pekade mot ett positivt resultat om cirka 10 mkr. Utfallet blev bättre, tack vare ett bättre utfall av verksamhetens nettokostnader, försäljning av seniorboendena Allégården och Uddebo vilket gav en reavinst, lägre räntekostnader, högre finansiella intäkter och mer generella statsbidrag än beräknat. Kommunen klarade det långsiktiga finansiella målet att investera av egen kraft. Sammanlagt för perioden klarade kommunen att finansiera sina investeringar till 105 procent. Det betyder att kommunen uppfyller det finansiella målet i begreppet god ekonomisk hushållning. Effektivitetsbedömning Genom det statliga utjämningssystemet kan man få en indikation på om kommunen har högre eller lägre kostnader i verksamheterna än vad som motiveras av den egna strukturen. I tabellen nedan jämförs kommunens kostnad med kommuners standardkostnad, referenskostnad. Beräkningen visar hur mycket den redovisade kostnaden avviker i procent från standardkostnaden. En positiv avvikelse betyder att kommunen har en högre kostnadsnivå än vad strukturen motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Uppgifterna är hämtade från SCB och Sveriges Kommuner och Landsting på grundval av kommunens egna räkenskaper. Verksamheter (procent) Förskola inklusive skolbarnsomsorg 22,0 9,7 14,4 Förskola 9,1 6,3 Fritidshem 15,5 11,4 Grundskola 11,1 10,2 13,2 14,3 13,1 Gymnasieskola 17,9 14,8 22,0 13,4 18,4 Äldreomsorg 11,3 1,7 5,8 7,3 5,0 Individ- och familjeomsorg 17,0 10,5 12,9 10,4 10, ,5 0,2 1,3 3,8 3,9 Av tabellen kan man alltså utläsa att äldre omsorgen bedrev sin verksamhet till en lägre kostnad än standard kostnaden. Individ- och familjeomsorg, förskola, fritidshem, gymnasieskola och grundskola hade däremot högre kostnadsnivåer än de borde ha haft. Avvikelserna kan bero på att kommunen Finansiell analys
38 38 bedrivit verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitets nivå än riksgenomsnittet. I förhållande till 2016 ökade kostnadsnivån i individoch familjeomsorg, äldreomsorg och gymnasie skolan medan den minskade i förskola, fritidshem och grundskola i förhållande till standardkostnaden, referenskostnaden. Måtten för förskola och skolbarnsomsorg förändrades mellan 2014 och 2015, så där är värdena inte jämförbara. Avslutande iakttagelser Sunne kommun klarade balanskravet med ett positivt resultat. Alla verksamheter gjorde ett bättre resultat än budgeterat, vilket var positivt. Man ska dock uppmärksamma att verksamhetsområdet individstöds överskott kommer från engångsintäkter i form av bidrag från Migrationsverket som hjälpte upp den ordinarie verksamhetens underskott. Intäkterna från Migrationsverket för de många asylsökande, ensamkommande ungdomarna gav en positiv avvikelse, tack vare att många bodde i familjehem, vilket innebar en lägre kostnad än den dygnsersättning som kommunen fick det första halvåret Även finansiella intäkter och kostnader gav positiva avvikelser såsom skatte intäkter och generella statsbidrag. En anledning till det positiva resultatet var reavinsten om 15 mkr som uppstod när kommunen sålde seniorboendena Allégården och Uddebo till det kommunala bolaget Sunne Bostads AB. Kommunen klarade balanskravet och kan anses nå god ekonomisk hushållning, eftersom de flesta övergripande verksamhetsmål och de finansiella målen nåddes. Resultat kapacitet Kommunen hade balans mellan kostnader och intäkter. Utvecklingen visar dock att kommunen rör sig mot obalans, som gör att den finansiella motståndskraften urholkas. Kommunen uppfyllde det långsiktiga finansiella målet för investeringar. Utslaget på den senaste femårsperioden var investeringarna 286 mkr och medlen från den egna verksamheten 300 mkr ett överskott på 14 mkr. Det innebär att kommunen investerade mer än det långsiktiga målet att kommunen ska klara att finansiera investeringar med egna medel. Risk kontroll För att uppnå god ekonomisk hushållning är det viktigt att verksamhetens kostnader är under kontroll. År påverkades verksamheterna av flyktingsituationen. Även om verksamheterna ekonomiskt klarade sig inom budgetramarna, är osäkerheten stor om befolkningsutvecklingen och hur snabbt verksamheten klarar omställning och anpassning till nya förutsättningar. Flera av Migrationsverkets asylboenden avvecklades 2017 och de två sista avvecklas 2018 enligt uppgifter från Migrationsverket. En liten del av intäkterna från Migrationsverket, 6 mkr, öronmärks i det egna kapitalet till integration och inkludering för att möta framtida etableringsåtgärder. Den kortfristiga betalningsberedskapen, likviditeten, försämrades. Det berodde främst på att den användes för att minska de långfristiga skulderna. Resultatnivån måste vara tillräckligt stor för att kunna fungera som buffert, så att kommunen kan hantera risker och oförutsedda händelser. Det är också en viktig ingrediens i Sunne kommuns definition av god ekonomisk hushållning. Finansiell analys
39 Räkenskaper
40 40 Resultaträkning Sammandrag, tkr Kommunen Sammanställd redovisning Not Bokslut 2016 Bokslut 2017 Budgetavvikelse Bokslut 2016 Bokslut 2017 Verksamhetens intäkter 1 330,5 336,2 49,5 362,3 353,2 därav jämförelsestörande post 7,4 15,7 7,4 0,3 Verksamhetens kostnader , ,7 32, , ,2 Avskrivningar 2 33,3 33,5 1,9 41,9 42,6 därav jämförelsestörande post 0,7 0,0 0,7 0,0 Verksamhetens nettokostnader 733,3 746,0 19,2 728,3 754,6 Skatteintäkter 3 525,4 553,5 3,1 525,4 553,5 Kommunalekonomisk utjämning 4 237,2 222,6 0,5 237,2 222,6 Finansiella intäkter 5 1,5 1,4 0,1 0,2 0,3 Finansiella kostnader 6 2,0 1,3 2,3 6,0 6,0 Resultat före extraordinära poster 28,8 30,2 25,0 28,5 15,7 Extraordinära intäkter/kostnader Skattekostnad 0,0 0,0 Uppskjuten skatt 0,4 0,4 Årets resultat 7 28,8 30,2 25,0 28,8 16,2 Nyckeltal Bokslut 2016 Kommunen Bokslut 2017 Budget Sammanställd redovisning Bokslut 2016 Bokslut 2017 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter och generella statsbidrag 96,2 % 96,1 % 98,8 % 95,5 % 97,2 % Verksamhetens nettokostnader (exklusive avskrivningar)/ skatteintäkter och generella statsbidrag 91,8 % 91,8 % 93,9 % 90,0 % 91,8 % Avskrivningar/skatteintäkter och generella statsbidrag 4,4 % 4,3 % 4,5 % 5,5 % 5,5 % Finansnetto/skatteintäkter och generella statsbidrag 0,1 % 0,0 % 0,0 % 0,8 % 0,7 % Årets resultat/skatteintäkter och generella bidrag 3,8 % 3,9 % 1,0 % 3,8 % 2,1 % Räkenskaper
41 41 Balansräkning Sammandrag, mkr Kommunen Sammanställd redovisning Not Bokslut 2016 Bokslut 2017 Budget Bokslut 2016 Bokslut 2017 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Mark, byggnader och anläggningar 8 487,6 515,7 722,2 756,4 Maskiner och inventarier 9 30,1 29,1 34,1 33,6 Finansiella anläggningstillgångar 10 18,7 22,9 10,5 13,6 Bidrag till statlig infrastruktur 10 0,0 11,6 11,6 Summa anläggningstillgångar 536,4 579,2 581,3 766,9 815,2 Omsättningstillgångar Förråd 11 4,9 5,1 6,3 6,4 Fordringar 12 79,7 66,9 81,6 68,6 Kassa och bank 13 17,0 18,1 28,2 21,4 Summa omsättningstillgångar 101,6 90,1 60,6 116,1 96,4 SUMMA TILLGÅNGAR 638,0 669,3 642,0 883,0 911,6 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital ,8 386,0 361,0 366,2 382,4 därav årets resultat 28,8 30,2 5,2 28,8 16,2 Avsättningar Pensionsavsättning 15 15,8 12,3 15,8 12,3 Andra avsättningar 16 2,2 9,4 2,2 9,4 Summa avsättningar 18,1 21,7 18,6 18,1 21,7 Skulder Långfristiga skulder 17 80,0 65,0 80,0 300,9 300,7 Kortfristiga skulder ,1 196,5 182,4 197,9 206,8 Summa skulder 264,1 261,5 262,4 498,8 507,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 638,0 669,3 642,0 883,0 911,6 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Borgensåtagande ,2 249,1 255,0 15,6 13,9 Pensionsåtaganden, ansvarsförbindelse ,5 254,4 245,4 256,5 254,4 Beviljad checkkredit 70,0 68,0 68,0 81,8 80,0 EKONOMISKA ENGAGEMANG SOM INTE REDOVISAS I BALANSRÄKNINGEN Operationella leasingavtal ,6 100,7 105,6 100,7 Nyckeltal Bokslut 2016 Kommunen Bokslut 2017 Budget Sammanställd redovisning Bokslut 2016 Bokslut 2017 Soliditet exklusive ansvarsförbindelse 56 % 58 % 56 % 41 % 42 % Årets resultat/eget kapital 8,1 % 7,8 % 1,4 % 7,9 % 4,2 % Skuldsättningsgrad 44 % 42 % 44 % 65 % 62 % Balanslikviditet 55 % 46 % 33 % 59 % 47 % Kassalikviditet 78 % 64 % 47 % 77 % 47 % Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 16 % 20 % 18 % 12 % 14 % Räkenskaper
42 42 Kassaflödesanalys Sammandrag, tkr Kommunen Sammanställd redovisning Not Bokslut 2016 Bokslut 2017 Budget Bokslut 2016 Bokslut 2017 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 7 28,8 30,2 5,2 28,8 16,2 Avskrivningar 2 33,2 33,5 35,0 41,9 42,6 Förändring av avsättningar 15, 16 2,0 3,7 0,0 1,4 3,7 Justering för uppskjuten skatt 0,0 0,0 0,4 0,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 60,1 67,3 40,2 68,9 62,1 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning( ) Minskning(+) av förråd 2,3 0,2 3,1 0,2 Ökning( ) Minskning(+) av rörelsefordringar 16,7 12,8 10,0 13,0 Ökning(+) Minskning( ) av rörelseskulder 0,0 12,5 3,2 9,0 Justering av rörelsekapitalets förändring I Kassaflöde från den löpande verksamheten 41,1 92,4 40,2 52,6 83,9 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar 22 62,4 64,2 96,0 77,3 79,8 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 8,4 3,6 16,0 8,4 3,6 Förvärv av finansiella tillgångar 23 3,5 4,5 3,2 3,0 Försäljning av finansiella tillgångar 0,9 0,3 0,0 0,3 II Kassaflöde från investeringsverksamheten 56,6 64,7 80,0 72,1 78,8 Finansieringsverksamheten Utlåning Utlåning/ökning av långfristiga fordringar 24 0,0 0,0 0,0 0,0 Återbetalning/minskning av långfristiga fordringar 0,1 0,0 0,1 0,1 Upplåning Långfristig upplåning 25 27,0 15,0 20,0 12,8 0,2 III Kassaflöde från finansieringsverksamheten 26,9 15,0 20,0 12,7 0,2 Bidrag till statlig infrastruktur Statligt investeringsbidrag 26 0,4 11,6 Förändring av likvida medel (I+II+III) 42,4 1,1 19,8 32,1 6,7 Likvida medel vid årets början 59,5 17,0 17,0 60,3 28,2 Likvida medel vid årets slut 17,0 18,1 2,8 28,2 21,4 Räkenskaper
43 43 Driftredovisning tkr Avvikelse mot 2017 års budget Verksamhet Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Gemensam kommunvht 188,9 151,9 37,1 199,9 157,4 42,5 7,0 5,4 1,6 Nämnd- och styrelsevht 14,1 4,3 9,8 13,9 3,3 10,6 1,4 1,7 0,2 Infrastruktur, skydd m m 60,8 18,3 42,4 59,6 32,4 27,2 1,3 16,1 14,8 Fritid och kultur 35,3 4,2 31,1 37,9 5,2 32,6 2,4 1,7 0,7 Pedagogisk verksamhet 410,5 100,8 309,6 426,6 110,0 316,6 11,3 13,9 2,6 Vård och omsorg 361,1 69,0 292,0 374,6 67,0 307,6 17,0 0,2 17,2 Särskilt riktade insatser 58,9 75,6 16,8 49,2 67,5 18,3 8,9 18,1 27,0 Affärsverksamhet 63,2 52,3 10,9 62,7 51,6 11,2 0,8 1,1 0,3 Summa 1 192,6 476,5 716, ,3 494,3 730,0 32,4 57,8 25, Avvikelse mot 2017 års budget Per nämnd Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kommunstyrelsen 1 186,2 472,7 713, ,2 491,0 728,2 30,6 56,1 25,5 Kommunrevisionen 0,6 0,0 0,6 0,7 0,0 0,6 0,0 0,0 0,0 Överförmyndarnämnden 5,8 3,8 2,0 4,4 3,3 1,2 1,8 1,7 0,2 Valnämnden 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 1 192,6 476,5 716, ,3 494,3 730,0 32,4 57,8 25, Avvikelse mot 2017 års budget Per verksamhetsområde Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kostnader Intäkter Netto Kommunchef 28,7 0,1 28,6 32,4 0,1 32,2 0,2 0,0 0,2 Verksamhetsstöd och kommunikation 53,3 15,0 38,3 49,0 16,5 32,5 1,9 3,0 1,1 Teknik och kost 216,6 202,1 14,5 230,4 218,8 11,7 10,3 20,1 9,9 Barns lärande 212,1 31,7 180,5 227,5 41,1 186,4 9,2 9,0 0,2 Ungdomars och vuxnas lärande 185,7 68,3 117,4 184,7 66,5 118,2 1,7 3,8 2,1 Individstöd 212,7 114,8 97,9 211,8 103,2 108,6 10,0 17,1 7,2 Vård och omsorg 219,9 32,0 188,0 226,3 34,4 191,9 1,1 1,8 2,8 Samhällsbyggnad och säkerhet 57,1 8,8 48,4 57,1 10,5 46,6 1,5 1,2 2,8 Summa 1 186,2 472,7 713, ,2 491,0 728,2 30,6 56,1 25,5 Räkenskaper
44 44 Investeringsredovisning Per verksamhetsområde, tkr Avvikelse mot 2017 års budget Verksamhet Utgifter Inkomst Netto Utgifter Inkomst Netto Utgifter Inkomst Netto Gemensamma lokaler/vht 12,4 0,2 12,1 26,7 0,4 26,2 5,9 0,4 5,5 Fysisk och teknisk planering 1,8 0,0 1,8 6,7 0,0 6,7 1,3 0,0 1,3 Gator, vägar, parker, turism 5,4 1,7 3,6 6,2 0,0 6,2 7,9 0,0 7,9 Räddningstjänst 1,0 0,0 1,0 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 Fritid och kultur 1,3 0,0 1,3 0,2 0,0 0,2 0,1 0,0 0,1 Pedagogisk verksamhet 40,6 0,4 40,2 36,0 3,5 32,5 0,7 3,5 4,3 Särskilt inriktade insatser 0,2 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 0,2 0,0 0,2 Vård och omsorg 0,9 0,0 0,9 1,6 0,0 1,6 1,2 0,0 1,2 Bostäder, industri, vatten och avfall 1,2 0,0 1,2 10,9 3,8 7,0 6,4 3,8 10,2 Summa 64,8 2,4 62,4 88,4 7,7 80,7 9,3 7,7 17,1 Specifikation av större projekt mkr Redov 2015 Redov 2016 Redov 2017 Budget avvik 2017 Total Förskolan Torvnäs 0,0 1,0 30,2 1,8 31,2 Renovering Skäggebergsskolan 2,6 32,4 1,4 1,4 33,5 Internat Södra Viken 0,0 3,4 2,3 0,1 5,6 Medfinansiering Fryksdalsbanan 0,0 0,0 12,0 0,5 12,0 Stamnät bredband 1,7 0,0 4,2 1,9 5,9 Energiinvesteringar 1,4 2,3 2,0 0,0 5,8 Centrumplanering 0,4 0,1 0,2 2,3 0,7 Åtgärder kring Fryksdalsbanan 0,0 0,3 1,1 0,6 1,5 Bro över Lerälven 0,0 0,0 2,7 0,2 2,7 Va-utbyggnad 0,0 0,2 6,4 4,8 6,6 Särskild medlemsinsats Kommuninvest 5,2 0,0 3,0 0,0 2,3 Sunne Bostad 0,0 3,5 1,5 0,0 5,0 Räkenskaper
45 45 Noter tkr Kommunen Sammanställd redovisning NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN (not 1) Verksamhetens intäkter Försäljningsmedel 18,8 23,0 22,8 27,4 Avgifter och ersättningar 62,8 65,0 58,1 59,0 Hyror och arrenden 24,3 21,9 56,7 55,7 Bidrag 173,0 170,1 173,0 169,6 Verksamheter och entreprenader 43,2 40,4 43,2 40,4 Övriga intäkter 8,4 15,7 8,4 1,1 Summa externa intäkter 330,5 336,2 362,3 353,2 därav reavinst vid fastighetsförsäljning 6,3 15,7 6,3 0,3 därav reavinst/förlust vid försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1,1 0,1 1,1 0,1 Verksamhetens kostnader Personalkostnader 683,1 710,2 683,1 710,2 Varav pensionskostnader inklusive löneskatt 57,8 59,8 57,8 59,8 därav förändring av pensionsavsättning inklusive löneskatt 1,2 2,2 1,2 2,2 årets intjänande av avgiftsbestämd del 22,8 22,0 22,8 22,0 pensionsutbetalningar 10,2 10,0 10,2 10,0 pensionsförsäkringsavgifter 5,6 4,9 5,6 4,9 partiell inlösen pensionsskuld 8,0 12,1 8,0 0,0 förvaltningsavgifter 0,2 0,2 0,2 0,2 löneskatt 11,0 11,7 11,0 11,7 Bidrag och transfereringar 41,2 39,6 41,2 39,6 Entreprenader och köp av verksamhet 85,0 85,3 85,0 85,3 Lokal- och markhyror 22,9 21,9 22,9 21,9 Material, tjänster och övriga verksamhetskostnader 198,3 191,7 198,3 191,7 Summa 1 030, , , ,7 Bolagens externa kostnader (efter eliminering) 18,2 16,6 Summa externa verksamhetskostnader koncernen 1 048, ,2 (not 2) Avser planenliga avskrivningar. Avskrivningarna beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. Nedskrivning av anläggningstillgångar Gator 0, (not 3) Preliminära skatteinbetalningar som kommit 527,6 555,5 527,6 555,5 kommunen tillgodo under året 0,0 0,0 Prognos för slutavräkning 0,6 2,7 0,6 2,7 Differens mellan den slutliga taxeringen och den redovisade skatteintäkten för föregående inkomstår 2,7 0,7 2,7 0,7 Summa skatteintäkter 525,4 553,5 525,4 553,5 (not 4) Inkomstutjämning 174,4 174,9 174,4 174,9 Kostnadsutjämning 1,9 1,6 1,9 1,6 Strukturbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 Regleringsavgift 0,5 0,1 0,5 0,1 Utjämningsbidrag LSS 5,9 6,4 5,9 6,4 Fastighetsavgift 24,9 25,3 24,9 25,3 Extra flyktingbidrag och byggbonus 30,5 17,7 30,5 17,7 Summa kommunalekonomisk utjämning 237,2 222,6 237,2 222,6 Räkenskaper
46 46 tkr Kommunen Sammanställd redovisning (not 5) Räntor likvida medel 0,0 0,0 0,0 0,1 Räntor utlämnade lån 0,0 0,0 0,0 0,0 Borgensavgift m m 1,5 1,5 0,2 0,4 Avveckling West Wermland Invest AB 0,0 0,1 0,0 0,1 Summa finansiella intäkter 1,5 1,4 0,2 0,3 (not 6) Räntor banklån m m 1,9 1,2 5,8 5,9 Ränta på pensionslöften 0,2 0,1 0,2 0,1 Summa finansiella kostnader 2,0 1,3 6,0 6,0 (not 7) Avstämning mot KL:s balanskrav Årets resultat enligt resultaträkningen 28,8 30,2 28,8 16,2 Tillkommer: synnerliga skäl, reaförlust 0,0 0,0 Avgår: synnerliga skäl, reavinst 7,4 15,7 Avgår: synnerliga skäl, reavinst enligt undantagsmöjlighet 0,0 0,0 Justerat resultat enligt KL 8 kap 4 21,4 14,5 Resultatutjämningsreserv 13,8 13,8 varav öronmärkt för integration och inkludering 10,1 13,7 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN (not 8) Fastigheter: Anskaffningsvärde 565,6 580,2 565,6 580,2 Anskaffningsvärde pågående arbeten 11,2 33,2 11,2 33,2 Anskaffning under året 47,9 48,3 47,9 48,3 Försäljning under året 1,0 3,6 1,0 3,6 Ackumulerade avskrivningar 302,0 311,0 302,0 311,0 Ackumulerade nedskrivningar 3,0 6,7 3,0 6,7 Årets avskrivningar 14,0 15,3 14,0 15,3 Årets nedskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa fastigheter 304,8 325,1 304,8 325,1 därav kommersiella fastigheter 13,1 13,0 13,1 13,0 därav skolfastigheter 184,8 180,0 184,8 180,0 därav barnomsorgsfastigheter 39,2 69,5 39,2 69,5 därav äldre- och omsorgsfastigheter 28,0 20,1 28,0 20,1 därav övriga verksamhetsfastigheter 39,6 42,5 39,6 42,5 Anläggningar: Anskaffningsvärde 417,2 416,3 417,2 416,3 Anskaffningsvärde pågående arbeten 2,3 13,3 2,3 13,3 Anskaffning under året 7,4 9,4 7,4 9,4 Försäljning under året 15,2 0,0 15,2 0,0 Ackumulerade avskrivningar 211,1 223,2 211,1 223,2 Ackumulerade nedskrivningar 5,8 14,0 5,8 14,0 Årets avskrivningar 11,3 11,3 11,3 11,3 Årets nedskrivningar 0,7 0,0 0,7 0,0 Summa anläggningar 182,8 190,6 182,8 190,6 därav va-anläggningar 60,4 62,9 60,4 62,9 Summa fastigheter och anläggningar 487,6 515,7 487,6 515,7 Fastigheter och anläggningar i koncernbolagen 234,6 256,2 Summa fastigheter och anläggningar i koncernbolagen 722,2 771,9 Räkenskaper
47 47 tkr Kommunen Sammanställd redovisning (not 9) Anskaffningsvärde 137,9 148,5 140,9 157,8 Anskaffning under året 7,1 5,8 7,3 5,8 Utrangerade inventarier under året 28,6 0,0 28,6 0,0 Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 79,1 118,4 81,1 120,6 Årets avskrivningar 7,2 6,8 7,3 6,9 Årets nedskrivning 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa inventarier m m 30,1 29,1 31,2 36,2 Inventarier i koncernbolagen 3,0 2,6 Summa inventarier m m 34,1 33,6 (not 10) Finansiella anläggningstillgångar och bidrag till statlig infrastruktur Aktier: Sunne Bostads AB (100 % ägarandel) 8,5 10,0 West Wemland Invest 0,3 0,0 0,3 0,0 Rottneros Park Trädgård AB (100 % ägarandel) 0,1 0,1 Summa aktier 8,9 10,1 0,3 0,0 Andelar: Kommuninvest ek förening 8,0 10,9 8,0 10,9 Värmlandstrafik AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt 0,0 0,1 0,4 0,9 Summa andelar 8,0 11,0 8,4 11,8 Bostadsrätter: Sunnehus nr 2, 5 st 0,1 0,1 0,1 0,1 Brf Broby, daghem 0,0 0,0 0,0 0,0 Brf Broby, korttidshem 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa bostadsrätter 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa värdepapper, andelar, bostadsrätter m m 17,1 21,2 8,9 11,9 Värmlandstrafik 1,0 1,0 1,0 1,0 Sunne Revy och Teaterförening 0,7 0,7 0,7 0,7 Summa långfristiga fordringar 1,7 1,6 1,7 1,6 Bidrag till statlig infrastruktur Fryksdalsbanan 0,0 11,6 0,0 11,6 Summa bidrag till statlig infrastruktur 0,0 11,6 0,0 11,6 Summa finansiella anläggningstillgångar och bidrag till statlig infrastruktur 18,7 34,4 10,5 25,1 (not 11) Förråd, byggnadskontoret 0,2 1,1 1,6 2,5 Exploateringsområden 4,6 3,9 4,6 3,9 Summa förråd 4,9 5,1 6,3 6,4 Förråden värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller det verkliga värdet på balansdagen. (not 12) Kundfordringar 7,2 7,8 7,0 7,6 Diverse kortfristiga fordringar 48,4 37,2 49,6 38,6 därav fordringar på staten 39,3 21,5 39,3 21,5 därav fordran va 0,7 2,0 0,7 2,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24,1 21,9 25,0 22,7 Summa kortfristiga fordringar 79,7 66,9 81,6 68,9 Räkenskaper
48 48 tkr Kommunen Sammanställd redovisning (not 13) Kassa, bank och plusgiro 17,0 18,1 28,2 21,4 Summa likvida medel 17,0 18,1 28,2 21,4 (not 14) Förändring av eget kapital Ingående eget kapital 327,0 355,8 337,3 366,2 Årets förändring 28,8 30,2 28,8 16,2 Utgående eget kapital i koncernen 355,8 386,0 366,2 382,4 Uppdelning av eget kapital Resultatutjämningsreserv 14,9 14,9 Övrigt eget kapital 340,9 371,1 Utgående eget kapital 355,8 386,0 Rörelsekapital 100,6 128,2 99,8 132,1 Anläggningskapital 456,4 514,2 466,0 514,5 Summa eget kapital 355,8 386,0 366,2 382,4 Öronmärkt för pensionskostnader 11,1 11,1 11,1 11,1 Öronmärkt för integration och inkludering 10,1 13,7 10,1 13,7 (not 15) Ingående avsättning 17,4 15,8 17,4 15,8 Pensionsutbetalningar 2,7 3,5 2,7 3,5 Personalförändringar 0,1 1,6 0,1 1,6 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,3 0,2 0,3 0,2 Förändring av löneskatt 0,3 0,7 0,3 0,7 Visstidspension 0,4 1,3 0,4 1,3 Intjänad förmånsbestämd ålderspension 0,8 0,7 0,8 0,7 Utgående avsättning 15,8 12,3 15,8 12,3 därav garantipensioner (exklusive löneskatt) 0,4 1,3 0,4 1,3 (not 16) Ingående avsättning 2,6 2,2 2,0 2,2 Årets avsättning återställande av deponi/soptipp 0,2 0,2 0,2 0,2 Rottneros Park 0,6 0,0 0,0 Medfinansiering statlig infrastruktur 0,0 7,0 0,0 7,0 Utgående avsättning 2,2 9,4 2,2 9,4 (not 17) Lån i bank och kreditinstitut ingående värde 107,0 80,0 327,9 300,9 Årets amorteringar inklusive korr 27,0 15,0 27,0 0,2 Nya lån 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 80,0 65,0 300,9 300,7 (not 18) Kortfristiga skulder Leverantörsskuld 36,0 29,2 41,5 33,8 Övriga kortfristiga skulder 12,3 12,2 17,6 16,0 därav personalens källskatt 10,7 10,6 10,7 10,6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 135,8 155,2 138,8 157,0 därav räntekostnader 0,3 0,2 0,3 0,2 därav särskild löneskatt 3,2 5,1 3,2 5,1 därav pensionskostnader 29,9 33,7 29,9 33,7 därav semesterlöneskuld 53,1 551,2 53,1 551,2 därav avräkning kommunalskatt 2,7 4,7 2,7 4,7 184,1 196,5 197,9 206,8 Räkenskaper
49 49 tkr Kommunen Sammanställd redovisning (not 19) Borgen för egnahem 0,1 0,1 0,1 0,1 Borgen till Sunne Bostads AB 220,0 235,2 0,0 0,0 Borgen till Rottneros Park Trädgård AB 1,8 0,0 0,0 0,0 Borgen till bostadsrättsföreningar 13,2 11,8 13,4 11,8 Borgen till ideella/övriga föreningar/organisationer 2,3 2,0 2,1 2,0 Summa borgensåtaganden 237,5 249,1 15,6 13,9 Infriade borgensåtaganden under året 0 st 0 st 0 st 0 st Sunne kommun har i augusti 1996 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Sunne kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 342 mdkr och totala tillgångar till 349 mdkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 353 mkr, vilket motsvarar 0 10 % av de totala förpliktelserna och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 356 mkr, 0 10 % av de totala tillgångarna. (not 20) Avser pensionsrätter intjänade före enligt den s k blandmodellen och enligt pensions- och försäkringsavtalet PFA ,5 254,4 256,5 254,4 Varav: Ingående avsättning 212,7 206,4 212,7 206,4 Aktualisering 4,4 2,9 4,4 2,9 Pensionsutbetalningar 9,3 8,8 9,3 8,8 Ränteuppräkning 0,8 2,2 0,8 2,2 Övrigt 2,1 1,9 2,1 1,9 Beräknad särskild löneskatt på skulden 50,1 49,7 50,1 49,7 Summa pensionsåtaganden 256,5 254,4 256,5 254,4 Förpliktelsen minskad genom försäkring inklusive löneskatt 72,4 87,4 72,4 87,4 Överskottsmedel i försäkringen 0,5 2,2 0,5 2,2 Aktualiseringsgraden, utredningsprocent 99 % 67 % 99 % 67 % Kommunstyrelsens ordförande som fullgör sitt uppdrag på heltid, omfattas av pensionsreglementet för förtroendemän (OPF-KL/) där rätt till visstidspension ingår. Kommunstyrelsens 2:e vice ordförande som fullgör sitt uppdrag på halvtid omfattas av (PBF/KL). Visstidspension utbetalas fram till tidpunkten för ålderspension. Antal visstidsförordnanden (not 21) Ej uppsägningsbara operationella leasingavtal Överstigande 3 år Med förfall inom 1 år 21,3 20,9 21,3 20,9 Med förfall inom 1 5 år 44,5 40,3 44,5 40,3 Med förfall senare än 5 år 39,8 39,6 39,8 39,6 Summa 105,6 100,7 105,6 100,7 Räkenskaper
50 50 tkr Kommunen Sammanställd redovisning NOTER TILL KASSAFLÖDESREDOVISNINGEN (not 22) Förvärv av materiella anläggningstillgångar Investeringsutgifter enligt redovisning 64,8 64,2 64,8 64,2 Investeringsinkomster enligt redovisning 2,4 2,4 0,0 Summa nettoinvesteringar 62,4 64,2 62,4 64,2 Nettoinvesteringar i bolagen efter elimineringar 14,9 31,2 Summa nettoinvesteringar i koncernen 77,3 95,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 13,2 19,5 13,2 19,5 Försäljningsprovisioner m m 0,0 0,0 0,0 0,0 Reavinster/förluster 4,8 15,9 4,8 15,9 Summa 8,4 3,6 8,4 3,6 (not 23) Förvärv av finansiella tillgångar Sunne Bostads AB 3,5 1,5 3,5 0,0 Inera AB 0,0 0,0 0,0 0,0 Värmlandstrafik 0,0 0,0 0,0 0,0 Kommuninvest 0,0 3,0 0,0 3,0 Övrigt 0,0 0,0 0,3 0,0 Summa 3,5 4,5 3,2 3,0 Försäljning av finansiella tillgångar 1,9 0,2 0,0 0,2 Reavinst/reaförlust 1,1 0,1 0,0 0,1 Summa 0,9 0,3 0,0 0,3 (not 24) Långfristiga fordringar, utlåning 0,0 0,0 0,0 0,0 Amortering av långfristiga fordringar 0,0 0,0 0,0 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,1 0,0 0,1 0,1 Summa 0,1 0,0 0,1 0,1 (not 25) Långfristig upplåning 0,0 0,0 14,2 0,0 Amorteringar 27,0 15,0 27,0 0,2 Summa 27,0 15,0 12,8 0,2 (not 26) Statligt investeringsbidrag utbyggnad Fryksdalsbanan 0,0 0,0 0,0 0,0 Årlig upplösning 0,0 0,4 0,0 0,4 Summa 0,0 0,4 0,0 0,4 Räkenskaper
51 51 Särredovisning av avfallsverksamheten Ansvarsområden Omhänderta det hushållsavfall som uppstår i kommunen Ekonomiskt resultat Renhållningsverksamhetens resultat i sammanfattning (mkr) Intäkter 22,8 23,5 24,4 Kostnader 22,8 23,5 25,0 Nettokostnad 0,0 0,0 0,6 Budget 0,0 0,0 0,0 Avvikelse mot budget 0,0 0,0 0,6 Nettoinvesteringar 1,2 0,1 0,5 Särredovisning av avfallsverksamheten
52 52 Måluppfyllelse Mål Indikator Resultat 2016 Mål Resultat 2017 Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel återvunnet avfall i procent Vad tycker kommuninvånaren Bättre än om sophämtning och senaste renhållning? Nöjd medborgar-index 8,2 mätning 8,2 Måluppfyllelse Enhetens ansvar Avfallsenheten ansvarar för insamling av hushållsavfall, insamling av slam från enskilda avlopp och drift av Holmby avfallsanläggning. På Holmby finns återvinningscentral, deponi, kompost och omlastningscentral för avfall. Dessutom finns möjlighet för företag att lämna sitt avfall. Aktiviteter under året Ett beslut togs om att starta separat insamling av matavfall. Insamlingen startar den 1 oktober En insamlingsupphandling genomfördes till sammans med Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner. Ny entreprenör för alla kommuner blev NordRen. Entreprenaden börjar den 1 oktober Den nya miljöstationen blev färdig. Ekonomiskt resultat Avfallsenheten visade ett underskott på 604 tkr. Det var i huvudsak två orsaker till underskottet: dels den nya upphandlingen av omhändertagande av returträ, där priset ökade med 71 procent, dels blev sållning av komposten dyrare än beräknat. Investeringar En ny miljöstation byggdes. Framtidsspaning År 2018 planerar enheten att införa textilinsamling på Holmby återvinningscentral. Separat insamling av matavfall införs successivt och hela kommunen beräknas ha tillgång till system Det finns ett förslag på att införa förbränningsskatt från och med Nyckeltal Avfallsenheten Täckningsgrad ,4 Avfall till deponi, ton Avgift för det vanligaste abonnemanget, 140 liters kärl med tömning varannan vecka Typ av avgift Fast avgift Rörlig avgift TOTALT Särredovisning av avfallsverksamheten
53 53 Resultaträkning (mkr) Not Verksamhetens intäkter 22,8 23,5 24,4 Verksamhetens externa intäkter 1 22,1 23,0 24,0 Verksamhetens kostnader 22,6 23,3 24,9 Verksamhetens externa kostnader 2 19,2 20,2 22,1 Interna kostnader 3 3,0 2,7 2,3 Avskrivningar 4 0,4 0,4 0,5 Verksamhetens nettokostnad 0,2 0,2 0,5 Finansiella intäkter 5 Finansiella kostnader 6 0,2 0,2 0,1 Resultat före extraordinära poster Extraordinära kostnader PERIODENS RESULTAT 0,0 0,0 0,6 Balansräkning (mkr) Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 3,1 4,3 4,4 Summa anläggningstillgångar 3,1 4,3 4,4 Omsättningstillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 1,1 0,4 0,4 Summa omsättningstillgångar 1,1 0,4 0,4 SUMMA TILLGÅNGAR 4,2 4,7 4,8 Eget kapital Eget kapital 9 0,9 0,9 0,9 Årets resultat 0,0 0,0 0,6 Summa eget kapital 0,9 0,9 0,3 Skulder Långfristiga skulder Lån av kommunen 3,3 3,8 4,5 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga skulder Summa skulder 3,3 3,3 4,5 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4,2 4,7 4,8 Särredovisning av avfallsverksamheten
54 54 Noter (mkr) Not 1 Sophantering 12,5 13,1 14,3 Verksamhetsavfall 4,8 4,7 4,4 Enskilda brunnar 4,6 5,0 5,0 Tidningar och förpackningar 0,2 0,2 0,3 Not 2 Sophantering 11,1 12,8 13,8 Verksamhetsavfall 3,6 3,8 4,6 Enskilda brunnar 2,4 3,3 3,4 Tidningar och förpackningar 0,3 0,3 0,3 Not 3 Drift- och underhållspersonal, tidsbaserad fördelning 0,1 0,3 0,3 Handläggnings- och administrationskostnader, fördelade 1,2 0,7 0,4 Övriga kostnader 1,8 1,7 1,6 Not 4 Totalt avskrivningsbelopp enligt kapitaltjänstbilaga 0,4 0,4 0,5 Not 5 Det sker ingen mätning av likvidflöden från avfallsverksamheten. Not 6 Den ränta som belastar verksamheten avser internränteberäkning på bokförda värden av anläggningstillgångar (2,9 procent). Not 7 Avfallsanläggning Holmby, ingående värde 3,5 3,1 4,3 Årets inköp 0,0 1,6 0,5 Årets avskrivningar 0,4 0,4 0,5 Utgående värde 3,1 4,3 4,4 Not 8 Kundfordringar 1,1 0,4 0,4 Not 9 Resultat Byte av redovisningsprincip ,9 0,9 0,9 Särredovisning av avfallsverksamheten
55 55 Särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten Ansvarsområden Vattenförsörjning Avloppsverksamhet Anläggningsarbeten Ekonomiskt resultat Va-verksamhetens resultat i sammanfattning (mkr) Intäkter 25,5 27,4 27,8 Kostnader 25,5 28,4 26,3 Nettokostnad 0,0 1,0 1,5 Budget 0,0 0,0 0,0 Avvikelse mot budget 0,0 1,0 1,5 Nettoinvesteringar 1,1 1,1 6,5 Särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten
56 56 Måluppfyllelse Mål Indikator Resultat 2016 Resultat 2017 Måluppfyllelse Vattenkvalitet enligt Livsmedelsverkets krav. T ex andel bakterier i dricksvattnet T ex fluorhalt i dricksvattnet Uppfylldes Uppfylldes Avloppsrening enligt myndighetskrav. T ex utsläppskrav på avloppsvattnet T ex fosforhalt Uppfylldes Uppfylldes Verksamhetens ansvar Vatten- och avloppsverksamheten ansvarar för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Vattenproduktionen sker vid tolv vattenverk. Ledningsnätet omfattar ungefär 15 mil mark- och sjölagda vatten-, avlopps- och dagvattenledningar. I ledningsnätet finns omkring 30 pumpstationer och fem tryckstegringsstationer samt två större reservoarer. Cirka kunder är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Ytterligare cirka enskilda avloppsanläggningar finns i kommunen. Aktiviteter under året Planen för va-utbyggnad fastställdes. Den berör cirka 550 fastigheter i 11 olika områden som i dag har enskilt avlopp. Utbyggnaden mot Södra Viken är nästan klar. Etapp 1 (Åleby-Torsberg) mot Bäckalund pågår. Personal från plan och projekt projekterar och leder utbyggnaden. Va-enhetens egen anläggningspersonal utför utbyggnaden. Ett nytt förråd för utrustning för nödvatten försörjning iordningställdes och nödvatten för sörjningsplanen reviderades. I samverkan med Va Värmland införskaffades en gemensam nödvattentank, som placerades i Sunne. Ekonomiskt resultat Årets resultat var 1,5 mkr. Va-verksamheten ska redovisa nollresultat sett över längre tid. Utbyggnaden har ökat de senaste åren. År 2017 byttes redovisningsprincip och va-utbyggnad bokförs nu som investering. Va-utbyggnadsinvesteringarna uppgick till 6,5 mkr. Internkontroll Vattenverken inspekterades av miljöenheten. Inspektionen gav inga belastande anmärkningar, förutom vissa krav på förbättringar av rutiner och dokumentation. Kvaliteten på levererat vatten för allmän förbrukning från vattenverken uppfyllde Livsmedelsverkets krav. Avloppsvatten omhändertogs och renades vid Sunne reningsverk i enlighet med myndigheternas krav. Några av de mindre reningsverken hade något förhöjda utsläppsvärden, framför allt beroende på höga flöden i samband med mycket nederbörd. Investeringar En nödvattenkiosk för hämtning av spolvatten och dricksvatten installerades vid Räddningstjänsten Sunne. Framtidsspaning Va-utbyggnaden fortsätter enligt plan, liksom arbetet med att minska läckorna i vattenledningsnätet. Även mängden ovidkommande vatten till spillvattennätet behöver minskas. Arbetet med va-planen för befintliga anläggningar påbörjas Särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten
57 57 Nyckeltal Vatten och avlopp Producerat dricksvatten, m³ Försäljning dricksvatten, m³ Renat avloppsvatten, m³ Försäljning avloppsvatten, m³ Intäkter (va-taxa), tkr, exklusive moms Rörlig taxa, vatten och avlopp, kr/m³, inklusive moms 30,60 31,25 26,01 Årsavgift för ett villahushåll med en förbrukning på 150 m³ (kr inklusive moms) Typ av avgift Grundavgift Förbrukningsavgift Bostadsenhetsavgift Dagvattenavgift TOTALT (kr inklusive moms) Anslutningsavgift för en villafastighet på 800 m² Särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten
58 58 Resultaträkning (mkr) Not Verksamhetens intäkter 25,5 27,4 27,8 Verksamhetens externa intäkter 1 24,1 25,8 26,3 Brukningsavgifter 21,1 22,1 22,0 Anläggningsavgifter 2,2 2,4 2,6 Ersättning från andra kommuner 0,8 0,9 1,7 Bidrag och försäljning 0,0 0,4 0,0 Verksamhetens kostnader 24,0 27,1 24,9 Verksamhetens kostnader 2 15,9 19,6 15,4 Interna kostnader 3 5,1 4,3 6,2 Avskrivningar 4 3,0 3,3 3,3 Verksamhetens nettokostnad 1,5 0,2 2,9 Finansiella intäkter 5 Finansiella kostnader 6 1,5 1,3 1,4 Resultat före extraordinära poster 0,0 1,0 1,5 Extraordinära kostnader PERIODENS RESULTAT 0,0 1,0 1,5 Balansräkning (mkr) Not Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar 7 45,8 44,3 47,6 Summa anläggningstillgångar 46,3 44,3 47,6 Omsättningstillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 8 1,1 0,9 2,0 Summa omsättningstillgångar 1,1 0,9 2,0 SUMMA TILLGÅNGAR 47,4 45,2 49,6 Eget kapital Eget kapital 9 1,2 1,2 0,1 Årets resultat 0,0 1,0 1,5 Summa eget kapital 1,2 0,1 1,6 Skulder Långfristiga skulder Lån av kommunen 46,2 45,1 48 Kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga skulder Summa skulder 46,2 45,1 48 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 47,4 45,2 49,6 Särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten
59 59 Noter (mkr) Not 1 Brukningsavgifter 21,1 22,1 22,0 Anläggningsavgifter 2,2 2,4 2,6 Ersättning från andra kommuner 0,8 0,9 1,7 Bidrag och försäljning 0,0 0,4 0,0 Not 2 Drift- och underhållskostnader, vattenverk 3,3 4,0 3,7 Drift- och underhållskostnader, vattennät 1,2 1,4 1,0 Drift- och underhållskostnader, tryckstegring 0,2 0,3 0,5 Drift- och underhållskostnader, avloppsreningsverk 6,1 6,2 7,5 Drift- och underhållskostnader, spillvattennät 1,1 1,5 1,1 Drift- och underhållskostnader, dagvattennät 1,0 0,8 0,8 Drift- och underhållskostnader, pumpstationer 1,1 0,9 0,9 Nyanslutna va-ledningar 1,9 4,5 0,0 Not 3 Drift- och underhållspersonal, tidsbaserad fördelning 2,4 2,4 4,1 Handläggnings- och administrationskostnader, fördelade 2,2 1,2 1,7 Övriga drift- och underhållskostnader 0,5 0,7 0,5 Not 4 Totalt avskrivningsbelopp enligt kapitaltjänstbilaga 3,7 4,1 4,0 varav belopp som belastar exploateringsverksamheten 0,7 0,7 0,7 Av det totala anskaffningsbeloppet för det nya reningsverket (70 mkr) har 24 mkr räknats av och belastar i stället exploateringsverksamheten. Vatten- och avloppsreningsverk, avskrivning: 4 5 procent per år Ledningsnät, avskrivning: 2 procent per år Komponentavskrivning kommer att användas på alla nya investeringar. Not 5 Det sker ingen mätning av likvidflöden från va-verksamheten. Not 6 Den ränta som belastar verksamheten avser internränteberäkning på bokförda värden av anläggningstillgångar (2,9 procent). Not 7 Vattenverk, ledningar med mera, ingående värde 9,5 11,0 12,0 Årets inköp 2,0 1,6 6,5 Årets avskrivningar 0,5 0,6 0,6 Utgående värde 11,0 12,0 17,9 Avloppsreningsverk, ledningar med mera, ingående värde 36,6 34,8 32,3 Årets inköp 0,7 0,0 0,0 Årets avskrivningar 2,5 2,5 2,6 Utgående värde 34,8 32,3 29,7 Del av reningsverksprojektet som belastar exploateringsverksamheten Ingående värde 17,5 16,8 16,1 Årets avskrivning 0,7 0,7 0,7 Utgående värde 16,8 16,1 15,3 Not 8 Kundfordringar 1,1 0,9 2,0 Not 9 Resultat Byte av redovisningsprincip ,2 1,2 0,1 Särredovisning av vatten- och avloppsverksamheten
60 Verksamheterna
61 61 Kommunchef Chef: Berit Westergren Ansvarsområden Verksamhetschefer Arkiv Politisk verksamhet Bidrag till Rottneros Park Trädgård AB och Västanå Teater Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris Färdtjänst Kollektivtrafik Några gemensamma verksamheter, exempelvis ersättning för konsumentrådgivning Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2017 Intäkter 0,1 Kostnader 32,4 Nettokostnad 32,2 Budget 32,1 Avvikelse mot budget 0,2 Nettoinvesteringar 15,1 Kommunchef
62 62 Måluppfyllelse Mål Indikator Resultat 2016 Mål Resultat 2017 Måluppfyllelse Hållbar kommun Väg-, tåg-, flyg- och fibernät förbättras. Antal avgångar på Fryksdalsbanan Sunne Karlstad, Karlstad Sunne måndag fredag med restid < 50 minuter 5 Lika som eller fler än föregående år 3 Aktiviteter under året I den politiska verksamheten bedrevs flera utbildningar, bland annat investeringsprocessen, successivprincipen en utbildning för att ta fram underlag för beslut till nytt ägardirektiv och bolagsordning för Sunne Bostads AB och Rottneros Park Trädgård AB masterclass medborgardialog i styrning mutor och jäv dataskyddsförordningen (GDPR). utbildning för politiker och tjänstemän om ansvar och roller Information gavs löpande om remissomgångar för finansiering och organisering av kollektivtrafiken i Värmland och bildandet av Regionkommunen Region Värmland. Den politiska organisationen utvärderades och en arbetsgrupp arbetar med förslag till åtgärder. Politiska styrgrupper bildades för miljöstrategiarbetet, Norra bro-projektet och energiinvesteringar. Konsumentrådgivningen Rådgivningen registrerade 282 kontakter från kommuninvånare i Sunne (289 år 2016). Merparten av frågorna gällde klagomål. De vanligaste ärendena avser köp av begagnad bil och reklamationer i samband med köp av dator eller telefon. Därefter kom klago mål på avtal om TV- och hantverkstjänster. Många ärenden kräver återkommande kontakter innan en lösning nåtts. Under våren träffade konsumentrådgivningen personal på integrationsenheten Vägvisaren för att berätta om rådgivningen och diskutera samarbete. Medarbetare träffade och föreläste för två SFI-grupper samt informerade om verksamheten och konsumenträttigheter och -skyldigheter. Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris Stiftelsens ändamål är att främja författarskap i Selma Lagerlöfs anda genom att dela ut ett litteraturpris för ett eller flera verk på svenska språket. Dramatikern och regissören Lars Norén tilldelades 2017 års litteraturpris under Kulturveckan, som anordnas av stiftelsen. Kollektivtrafik och färdtjänst Sunne hade en kontinuerlig dialog med Värmlandstrafik AB och diskussioner hölls med Värmlandstrafik och medborgare för att uppmärksamma tågets betydelse för att få kompetens till Sunne och för möjligheten att arbetspendla från Sunne. Det femåriga avtalet med Keolis om färdtjänst och servicetrafik sades upp och slutade att gälla den 22 december, efter bara ett år. En ny upphandling gjordes direkt för att tillgodose kundernas behov. Kundnöjdheten för servicetrafiken låg på 88 procent, jämfört med rikets 87. Kommunchef
63 63 Kommunala bolag Sunne Bostads AB flyttade in i nya lokaler och en verksamhetsövergång skedde mellan Sunne kommuns fastighetsförvaltning och bolaget. Förvaltningen har haft i uppdrag att bland annat redovisa konsekvenser för bolagsordning och ägardirektiv när fastighetsförvaltningen samordnas mellan Sunne Bostads AB och kommunens fastighets enhet i ett nytt kommunalt bolag. En ny bolagsordning och ett nytt ägardirektiv antogs Sunne Bostads AB heter nu Sunne Fastighets AB. Rottneros Park Trädgård AB hade ett bra verksamhetsår, där man arbetade intensivt med marknadsföring, idéträdgårdar och jakt på sponsorer. En satsning ska ske på Trädgårdsfestivalen och ombyggnaden av parkens café nu är klar. Förvaltningen arbetade även här med bolaget för att ta fram en ny bolagsordning och ett nytt ägardirektiv. De antogs Ekonomiskt resultat (mkr) Nettokostnad Budgetavvikelse Ledningsgrupp och vänort 11,3 1,0 Fullmäktige och kommunstyrelse 4,7 0,2 Konsumentrådgivning med mera 0,3 0,0 Medfinansiering 0,2 0,2 Turism 0,2 0,0 Kulturverksamhet 1,1 0,0 Färdtjänst 1,9 0,1 Vissa lokaler och fastigheter 1,7 1,4 Kollektivtrafik 10,8 0,3 Summa 32,2 0,2 Kommunchef
64 64 Orsak till avvikelser Avvikelsen på 0,2 mkr för gemensam verksamhet berodde på en vakans vid Åmbergsskolan och skolans drift. Prognosavvikelsen var lägre än vid årets tidigare uppföljningar. Det kom sig av att avsatta medel för en planerad konsult inte användes, att en arkivarie beviljades tjänstledighet och av omorganisation under kommunchefen, där en verksamhetschef slutade och inte ersattes. Investeringar Investeringsprojektet för ombyggnad av Fryksdalsbanan genomförs i samarbete med Torsby och Kils kommuner samt Trafikverket och Värmlandstrafik AB. Ombyggnaden görs för att höja säkerheten och öka kapaciteteten och pågår Tillgänglighet För att skapa en god tillgänglighet för alla i centrum antogs riktlinjer för trottoarpratare. Riktlinjerna antas i kommunstyrelsen i september. Sunne ska samarbeta med Torsby kommun i projektet En stad för alla. Det ska leda till att kommunen blir en plats som är tillgänglig för alla oavsett förutsättningar. Förberedelser pågick för att införa en digital anslagstavla på kommunens webbplats, ett lagkrav från den 1 januari Anslagstavlan ökar tillgängligheten till kommunala beslut och kungörelser och ger medborgarna större möjligheter att påverka beslutsprocessen och eventuellt överklaga beslut. Även medborgare som inte är så digitaliserade kan ta del av den digitala anslagstavlan via kommunens publika datorer på biblioteket. Framtidsspaning Telias pilotprojekt Mer digital startade med planering i oktober. Bolaget stänger hela kopparnätet i Sunne kommun den 1 januari I projektet fick de som har lite mindre kunskaper om digitalisering möjlighet att lära sig hantera dator, mobil telefon och surfplatta genom workshops i januari Det var ett lyckat projekt och många medborgare önskar sig en fortsättning, eftersom alla som anmälde sig inte kunde beredas plats. Utökad samverkan mellan Sunne och Torsby kommuners räddningstjänst Sunne och Torsby utredde samverkansformer och samordningsvinster som kan uppstå genom utökad samverkan. Förslaget antogs i båda kommunerna och ett samverkans avtal upprättades. Räddningschef, tillsyns förrättare och administration blir gemensamma och i andra delar utökas samverkan. Den 25 maj 2018 införs dataskyddsförordningen, GDPR, som ersätter personuppgiftslagen. Det blir hårdare krav på att myndigheter, organisationer och företag hanterar personuppgifter på ett korrekt sätt och endast då det finns ett berättigat syfte. Det omfattande arbetet med att inventera kommunens personuppgiftsbehandlingar inleddes. En projektgrupp tillsattes och kontaktpersoner i samtliga verksamheter utsågs. En ny förvaltningslag börjar gälla den 1 juli Där ställs krav på snabbare ärendehantering, med elektronisk kommunikation och effektivare förvaltningsprocesser. Det är viktigt att berörd personal får delta i utbildningar för att de ska kunna uppfylla bestämmelserna och kraven på effektivitet. Nyckeltal Antal registrerade kontakter hos konsumentrådgivaren Myndighetsutövning Antal aktiva fullmäktigeberedningar Antal inlämnade motioner till kommunfullmäktige Kommunchef
65 65 Verksamhetsstöd och kommunikation Verksamhetschef: Berit Westergren Ansvarsområden Administrativ enhet Personalenhet Ekonomienhet It-enhet Kvalitetsarbete MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) och SAS (socialt ansvarig samordnare) Informations-, kommunikations- och webbarbete Växelfunktion Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2017 Intäkter 16,5 Kostnader 49,1 Nettokostnad 32,5 Budget 33,7 Avvikelse mot budget 1,1 Nettoinvesteringar 1,9 Verksamhetsstöd och kommunikation
66 66 Måluppfyllelse Mål Indikator Resultat Mål Resultat Målupp fyllelse Hållbar kommun Jämställdhet och mångfald i kommunen ökar. Löneskillnaden mellan män och kvinnor ska minska, procent Ingen kartläggning ,7 Klar våren 2018 Friskhetstalen bland kommunens anställda ökar, procent 95,1 94,4 95,3 Genomsnittlig sysselsättningsgrad, procent 93,6 92,8 93,5 Näringsliv och arbete Väg, tåg, flyg och fibernät förbättras. Fastigheter med tillgång till fiberanslutning, procent Aktiviteter under året Sunne kommun deltog i projektet Mer digital tillsammans med Telia för att öka tillgängligheten och möjlig göra digitalisering för alla. Kopparnätet stängs ner den 31 december 2018 och alla som önskar kan ansluta sig till fiber eller mobil anknytning. Tillsammans med fiberföreningar har kommunen de senaste åren byggt ut stamnät och verksamhetsnät för fiber för att se till att det finns säkra kommunikationsmöjligheter i alla kommunens delar, även sedan det gamla nätet för telefoni släckts. Under 2017 och 2018 bygger kommunen fibernät för de tre återstående områdena Bäckalund, Finnsjön och Västra Ämtervik. Lönevågen, ett system för lönekartläggning, köptes in av personalenheten. Kartläggningen för 2017 beräknas vara klar i mars Det har tidigare inte funnits något lönekartläggningssystem i kommunen, utan arbetet har skett manuellt i Excel. Från och med 2018 genomförs kartläggningen varje år, så att målet kan följas upp. Kommunen har ett nära samarbete med företagshälsovården med tidiga insatser såsom aktiveringskurs för att förebygga sjukfrånvaro. Utbildning och föreläsningar genomfördes för cheferna, så att de ska kunna upptäcka tidiga signaler som kan leda till ohälsa hos medarbetarna. Cheferna ansvarar för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och tillsammans med skyddsombuden genomgår de en arbetsmiljöutbildning om systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Kommunens friskvårdsprogram innehåller ett stort utbud av friskvårdsaktiviteter och kulturella event för medarbetarna. Det bör ha bidragit till det positiva resultatet i årets friskhetstal. I samarbete med fackförbundet Kommunal drog kommunen igång projektet Heltidsresan som pågår till och med 2021 och syftar till att heltid ska vara norm i arbetslivet. Att fler arbetar heltid i Sverige är av - görande för att välfärden ska kunna möta framtidens rekryteringsbehov och för ett mer jämställt samhälle. Ekonomiskt resultat (mkr) Nettokostnad Budgetavvikelse Gemensam verksamhet 2,9 0,2 Personalenheten 6,5 0,5 Ekonomienheten 7,2 0,1 It-enheten 7,7 0,4 Kanslienheten 8,2 0,4 Summa 32,5 1,1 Verksamhetsstöd och kommunikation
67 67 Orsak till avvikelser Den positiva avvikelsen berodde på medveten återhållsamhet och att alla vakanser inte återbesattes. Investeringar It-avdelningen köpte in ett system för driftkvalitet. Arbetet med att bygga en reception och entré i kommun huset slutförs Internkontroll Internkontrollplanen omfattar följande processer: informationsväg medarbetarsamtal köptrohet beslutsattest aktiviteter och löner viruskontroll. Genom stickprov undersöktes om nya styrdokument nådde medarbetarna och det visade sig att det finns förbättringar att göra. Verksamheten ska ta fram en process för hur gällande och nya styrdokument ska föras ut i organisationen och undersöka hur informationskedjan fungerar. Internkontrollen av medarbetarsamtal utförs 2018 genom en medarbetarenkät. Kontrollen av att gällande ramavtal används vid inköp visade att verksamheterna iakttog köptrohet. Information om upphandling ingår i ekonomiutbildningen för chefer och administratörer. En mer grundlig information för beställare genomförs Kontrollen av att aktiviteter där man själv är delaktig attesteras av närmaste chef visade att cheferna behöver mer information. Av 88 fakturor var 72 procent riktigt attesterade. En kontroll av att löner attesterades i tid visade att 32 av rader var oattesterade. En påminnelse via e-post går därför numera till cheferna dagen före sista attestdag. Cheferna får också regelbundna påminnelser vid månadsmötena. Uppdateringsfrekvensen för virusskydd kontrollerades och det visade att processen fungerade; uppdateringsfilen kommer och it-avdelningen kontrollerar att filen läses in och uppdaterar datorerna. Resultatet av granskningen återrapporteras till kommunstyrelsen och fullmäktige i samband med övriga ekonomiska redovisningar och i uppföljningsrapporten av internkontrollplanen. Tillgänglighet För att åstadkomma god tillgänglighet för alla i centrum antog kommunstyrelsen riktlinjer för trottoarpratare. Sunne ska samarbeta med Torsby kommun i projektet En stad för alla. Projekt ska leda till att kommunen blir en plats som är tillgänglig för alla, oavsett förutsättningar, och en handlingsplan ska tas fram. Framtidsspaning Office 365 införs i hela kommunorganisationen Det underlättar informationsspridning, möjligheten att dela dokument med mera. Ett nytt intranät installeras, eftersom det nuvarande har tjänat ut och reservdelar saknas. Telefonin ersätts med en kommunikationsplattform med telefoni, chatt, digitala möten med mera. Nya krav i skollagen innebär att antalet 1:1-datorer (att varje elev ska ha tillgång till en egen bärbar dator) ökar. Antalet mobila enheter i vård och omsorg kommer att öka för att underlätta personalens arbetssituation och efter krav från brukarna. MAS och SAS har uppmärksammat att det saknas gemensamma övergripande rutiner, varav rutiner för klagomålshanteringen är extra angelägna när Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården träder i kraft den 1 januari Då försvinner möjligheten att klaga till IVO och klagomål riktas i fortsättningen direkt till vårdgivaren, i detta fall kommunen. MAS och SAS ser också behov av en övergripande plan för och satsning på digitalisering av verksamheterna för att spara tid och pengar och undvika mycket frustration. Med moderna lösningar för att bland annat dela gemensamma dokument, bygga kunskapsbanker och skapa virtuella möten går det att effektivisera arbetet. Med detta kommer större krav på säkerhet vid hanteringen av personuppgifter (GDPR). Sunne ska kännas igen som en attraktiv arbetsgivare av både befintliga och presumtiva medarbetare. En förutsättning för att kunna leverera tjänster av kvalitet, är att kommunen kan locka till sig och behålla duktiga medarbetare. Konkurrensen om arbetskraften är alltmer påtaglig. Verksamhetsstöd och kommunikation
68 68 Nyckeltal Antal datorer (i administrativt nät och skolnät) Antal läsplattor Antal smarta telefoner Antal leverantörsfakturor därav andel elektroniska, procent Verksamhetsstöd och kommunikation
69 69 Teknik och kost Chef: Anders Olsson Ansvarsområden Vatten och avlopp Avfall Fastighet och anläggningar Kostenheten Elenheten Teknisk service Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2017 Intäkter 218,8 Kostnader 230,4 Nettokostnad 11,7 Budget 21,5 Avvikelse mot budget 9,9 Nettoinvesteringar 29,2 Teknik och kost
70 70 Måluppfyllelse Mål Indikator Resultat Mål Resultat Målupp fyllelse Hållbar kommun Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andelen återvunnet avfall i procent Vad tycker kommuninvånarna Bättre än om sophämtning och senaste renhållning? Nöjd medborgar-index 73 mätning * Näringsliv och arbete Vad tycker medborgarna om gator och vägar? Nöjd medborgar-index 59 >57 * * Resultatet hämtas från SCB:s medborgarundersökning. Ingen undersökning gjordes Aktiviteter under året Avfallsverksamheten arbetar för ökad återvinning och ökad nöjdhet hos kunderna. Textilinsamling skulle införas 2017, men fick skjutas upp och införs istället Hösten 2018 påbörjas även matavfalls insamling från hushåll och verksamheter. Nöjdheten 2016 låg högre i Sunne (73) än genomsnittet i mätningen (67). Genom att införa digitala tjänster, ge möjlighet till ökad källsortering samt hålla god ordning och ge bra service på återvinningscentralen hoppas verksamheten kunna öka nöjdheten ytterligare. En viktig del av infrastrukturen är gator och vägar. Kommunen behöver upprätthålla ett fungerande och trafiksäkert gatunät som underhålls och snöröjs vinter tid. Kommuninvånarna var nöjda (59) i något högre grad än genomsnittet i landet (55). Det är dock viktigt att komma ihåg att svaret omfattar hela vägnätet, inte enbart gator med kommunalt ansvar. Kommunens gator har ett stort underhållsbehov. År 2018 ökas budgeten för gatubeläggningar, vilket förhoppningsvis leder till fler nöjda kommuninnevånare. Ekonomiskt resultat (mkr) Bruttokostnad Nettokostnader Budgetavvikelse Gemensam verksamhet 4,2 4,1 1,2 Teknisk service 18,4 16, 6 20,1 Fastighet och anläggningar 83,8 6,4 5,5 Gata och park 30,6 16,5 2,0 Vatten och avlopp 25, ,2 Avfall 23, ,0 Elenheten 5,8 3,7 1,8 Kostenheten 37, ,0 Summa 230,1 11,7 9,9 Teknik och kost
71 71 Orsak till avvikelser Samordningen av fastighetsenheten och Sunne Fastighets AB samt skapandet av enheten plan och projekt påverkade även den nya enheten trafik och park. Budgetavvikelsen på 9,9 mkr innehöll både ökade intäkter och ökade kostnader. Försäljningen av seniorboendena Uddebo och Allégården genererade vinster på cirka 15 mkr för plan och projekt. Verksamhetsområdet genomgår en modern isering med ökad digitalisering och högre krav från kunderna. Organisationen förstärktes temporärt med personal. Försäljningen av fastigheterna Uddebo och Allégården medförde minskade hyresintäkter för fastighetsenheten. Det fanns ett överdrag på fastighet ernas underhåll på 2,7 mkr som motiverades av att underhållet var eftersatt och att vissa åtgärder var nödvändiga av arbetsmiljöskäl. Trafik och parks positiva av - vikelse berodde till viss del på att enheten inte hann med allt beläggningsunderhåll och att bidragen till enskilda vägar blev lägre än budgeterat. Avfallsenheten fick ökade kostnader för omhändertagande av returträ med 71 procent på grund av en ny upphandling. Merkostnaden blev cirka 250 tkr. Tillgänglighet Riktlinjer för trottoarpratare i Sunne kommun togs fram i samarbete med tillgänglighetsrådet och närings idkare i Sunne. Offentliga platser ska ha god framkomlighet för alla. Gaturummet ska möbleras konsekvent och säkert under ordnade former. Strandvägen blir gång- och cykelväg i och med att Industrigatan förlängs. Att separera oskyddade trafikanter från bilister är inte bara positivt i trafiksäkerhetshänseende, utan även ett sätt att tillgodose god tillgänglighet för oskyddade trafikanter. En ny sträckning gång- och cykelväg anlades vid Björkbackens förskola. Nya parkeringar anlades i Järnvägsparken och Lagerlöfsparken. Genom fler handikapparkeringar nära butiker och restauranger ökar tillgängligheten. Tillgänglighet är en del av pågående projekt. Verksamheten arbetar även löpande med att ta bort så kallade enkelt avhjälpta hinder. Synpunkter från medborgare och kommunala tillgänglighetsrådet tas emot för åtgärdande. Investeringar En ny byggnad för mottagning av farligt avfall uppfördes. Va-utbyggnaden bytte redovisningsprincip under året och bokfördes som investering. Det medför att va-investeringarna uppgick till 6,5 mkr (2,3 mkr mer än budgeterat). Takbyten och en ny bro över Lerälven var viktiga projekt som slutfördes under året. Fastighetsunderhåll hade ett utfall på 1,9 mkr, vilket medförde en negativ avvikelse på 0,9 mkr. Stamnät för bredband och utbyggnaden av Parkvillan var två större projekt som påbörjades och som fortsätter Det fanns några projekt som inte kom igång, men som plan eras pågå 2018, exempelvis byte av ljuskällor. Internkontroll Internkontrollplanen omfattar följande processer: förmögenhetsförvaltning. Resultatet av granskningen återrapporteras till kommunstyrelsen och fullmäktige i samband med övriga ekonomiska redovisningar och i uppföljningsrapporten av internkontrollplanen. Teknik och kost
72 72 Framtidsspaning Behovet av nya bostäder är fortfarande stort. Det finns även ett påtagligt intresse från byggföretag och andra företag som vill bygga och etablera verksamheter i kommunen och bristen på industrimark behöver tillgodoses, något som bör ske inom ramen för översiktsplaneringen. Sunne Fastighets AB:s övertagande av fastighetsförvaltningen gör att organisationen blir mindre sårbar och skapar möjligheter för att mer resurser successivt ska kunna läggas på planerat underhåll. Sunne-Torsby-Hagfors-Munkfors-samarbetet inom områdena va och avfall fortsätter med ambitionen att ta ytterligare steg tillsammans med grannkommunerna. År 2018 revideras renhållningsordningen och avfallsplanen och under hösten påbörjas en stor förändring i och med införandet av separat matavfallsinsamling från hushåll och verksamheter. Frågan om energiförsörjningen till kommunens fastigheter är viktig ur både miljö- och kostnadsperspektiv. En möjlighet kan vara att producera värme och el från restprodukter. Lokalt producerade och ekologiska livsmedel är viktiga, men också kostnadskrävande för kostenheten. En ambition enheten har är också att maten ska tillagas nära kunden. Där det är möjligt vill verksamheten därför göra om mottagningskök till tillagningskök. Utbyggnaden av va-nätet fortsätter. Arbetet med en va-plan fortsätter, bland annat med att ta fram vattenskyddsområden för några av vattentäkterna. Ett stort och viktigt arbete är miljöstrategin, som när den har antagits ska genomföras. Nyckeltal Fastigheter BTA, m Driftkostnader, kr/m Underhåll, kr/m Kapitalkostnader, kr/m Totalkostnad, kr/m Vatten och avfall Producerat dricksvatten, m Försäljning producerat dricksvatten, m Renat avloppsvatten, m Försäljning av renat avloppsvatten, m Avfall till tipp, ton Avgifter (exklusive moms) Va, kr/m 3 25,00 25,50 26,01 Sophämtning, kr/år (inklusive fast avgift) Täckningsgrader Vatten och avlopp, procent Avfall, procent Teknik och kost
73 73 Barns lärande Chef: Anna Ullenius Ansvarsområden Familjecentral Förskola Fritids Förskoleklass Grundskola, årskurs 1 6 Grundsärskola, årskurs 1 6 Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2017 Intäkter 41,0 Kostnader 227,4 Nettokostnad 186,4 Budget 186,2 Avvikelse mot budget 0,2 Nettoinvesteringar 29,4 Barns lärande
74 74 Måluppfyllelse Mål Indikator Resultat 2016 Mål Resultat 2017 Måluppfyllelse Hållbar kommun Andel som erbjuds plats i förskola som får plats på önskat datum, procent Alla elever ska kunna läsa när de I nivå med slutat årskurs 1, procent 90 riket* 91 Årsarbetare i förskolan med pedagogisk högskoleexamen, 78,2 Över snittet i 70,7 andel procent (2015) riket (44,9) (2016) Årsarbetare i fritidshem med pedagogisk högskoleexamen, 49,7 Över snittet i 45,5 andel procent (2015) riket (42,4) (2016) Lärare med pedagogisk högskoleexamen i kommunal 85,4 Över snittet i 84,7 grundskola, andel procent (2015) riket (84,2) (2016) Livslångt lärande Elever i årskurs 3 som klarar alla delprov för ämnesproven i SV, SV2 och MA, genomsnittlig andel procent 67 Över snittet i riket (71) 59 Andelen av de totala betygen som är A och/eller B i årskurs 6 15,3 Minst 15 20,6 * I budgetprocessen för 2017 sattes målet Alla elever ska kunna läsa när de slutar årskurs 1 och målvärdet vara i nivå med riket. Mätvärdet för riket går inte att ta fram som tidigare utan bedömningen görs att målet är uppnått då kommunens resultat har förbättrat sig från 90% till 91% Aktiviteter under året Arbetet med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet fortsatte. Arbetsplaner och resultatdialogen i kombination med en strukturerad resultatuppföljning är verktyg för utveckling och förbättring av verksamheten och bärande delar i det systematiska kvalitetsarbetet. Detta samt höga förväntningar på elever och personal när det gäller både undervisning, trivsel och trygghet förväntas leda till högre meritvärden samt hög upplevd kvalitet. Kommunen har fortfarande en hög andel både förskollärare och lärare i grundskolan med pedagogisk högskoleexamen. Det har dock blivit svårare att rekrytera lärare och förskollärare. Kommunen tog emot en relativt hög andel nyanlända barn och elever. Flera utbildningsinsatser pågick på skolans område. Flera ingick i projektet Skolverkets riktade insatser för nyanlända elevers skolgång. Under höstterminen deltog majoriteten av kommunens lärare och rektorer från förskoleklass till gymnasiet i en stor satsning på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA). Målet är att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och elever med ett annat modersmål än svenska. De insatser som görs gynnar alla elever i kommunen, inte bara dem som har ett annat modersmål. Bygget av Torvnäs förskola startade. Förskolan kommer att kunna ta emot 108 barn fördelade på åtta barngrupper. Torvnäs förskola är byggd för mindre barngrupper, där både den inre och yttre miljön ger möjligheter till varierande utmaningar för lärande och utveckling. Torvnäs förskola kommer även att ha en avdelning för barnomsorg på obekväm arbetstid. Skäggebergsskolan stod färdig i januari efter renovering. Från och med vårterminen var alla årskurser åter samlade på skolan. Alla lokaler på skolan har rustats och nya slöjdsalar och labbsal har iordningställts. Grundsärskolan har fått helt nya lokaler. Barns lärande
75 75 Ekonomiskt resultat (mkr) Nettokostnad Budgetavvikelse Barns lärande, övergripande 22,9 2,8 Förskola Östra 28,0 0,7 Förskola Centrala 21,2 0,1 Förskola Västra 18,0 0,7 Östra skolan 24,0 1,0 Östra landsbygd 22,0 2,2 Skäggebergsskolan 26,5 0,7 Västra landsbygd 23,9 0,7 Summa 186,4 0,2 Orsaker till avvikelser Östra landsbygd har de sista fyra åren haft täta rektorsbyten. I kombination med små enheter och små elevgrupper ledde det till ett ökat underskott. Övriga tre rektorsområden hade stora in- och utflyttningsflöden av asylsökande elever och det gjorde det svårt att planera verksamheten. Vakanser i förskolan och större statsbidrag från Skolverket och Migrationsverket än väntat vägde upp de negativa avvikelserna. Investeringar Renoveringen av Skäggebergsskolans huvudbyggnad blev färdig och slutredovisades. Skolans inre och yttre lärmiljöer har anpassats och moderniserats. Projektet blev klart inom både tidplan och budget. En ny förskola på Torvnäs med plats för 108 barn började byggas i mars. Förskolan är planerad efter verksamhetens behov och byggs anpassningsbar och flexibel för framtiden. Byggandet sker på ett hållbart sätt och är lönsamt på längre sikt. Förskolan blir väl utrustad, får tillagningskök och en pedagogisk utemiljö. I totalsumman 43,6 mkr är allting medräknat, även inventarier och utemiljö. Internkontroll Internkontrollplanen omfattar följande processer: kränkande behandling systematiskt kvalitetsarbete rektors beslut delegationsbeslut budgetuppföljning. Resultatet av granskningen återrapporteras till kommunstyrelsen och fullmäktige i samband med övriga ekonomiska redovisningar och i uppföljningsrapporten av internkontrollplanen. Tillgänglighet En av skolans prioriterade satsningar för att höja måluppfyllelsen gäller tillgänglig lärmiljö. Det innebär uppföljning av arbetet med trygghet, trivsel och arbetsro, att stärka nyanländas lärande samt övergångar och rutiner för det. Undervisningen ska vara stimulerande och tillgänglig för samtliga elever. Förskolan deltog i Specialpedagogiska skolmyndighetens satsning En förskola för alla för att öka tillgängligheten. Framtidsspaning På huvudmannanivå vidareutvecklas arbetet med inre processer tillsammans med skolledarna. Det genomförs i en parallellprocess med lärarna och syftet är att pedagogerna ska stärka sin professionalism. Pedagogerna ska känna en ökad inre styrka och trygghet för att kunna möta och bemöta alla barn, elever och studerande ur ett inkluderande perspektiv. Undervisningen ska vara tillgänglig för alla och måluppfyllelsen ska öka på sikt. Högre meritvärden och högre värden på skolenkäten ska nås genom att det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas. Stora utmaningar de närmsta åren är den stadieindelade timplanen med språkval i årskurs 6 och Skolverkets krav på digitalisering. Barns lärande
76 76 Nyckeltal Förskola, tkr per barn Pedagogisk omsorg, tkr per barn Fritidshem, tkr per barn Förskoleklass, tkr per elev Grundskola, tkr per elev (årskurs 1 6) Grundsärskola, tkr per elev (årskurs 1 6) Barns lärande
77 77 Ungdomars och vuxnas lärande Chef: Ylva Winther Ansvarsområden Grundskola, årskurs 7 9 Grundsärskola, årskurs 7 9 Gymnasieskola Gymnasiesärskola Yrkeshögskola och uppdragsutbildning Vuxenutbildning och SFI Särvux Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2017 Intäkter 66,5 Kostnader 184,7 Nettokostnad 118,2 Budget 120,3 Avvikelse mot budget 2,1 Nettoinvesteringar 3,1 Ungdomars och vuxnas lärande
78 78 Måluppfyllelse Mål Indikator Resultat Mål Resultat Målupp fyllelse Livslångt lärande Alla elever går ur grundskolan med godkända betyg. Meritvärde årskurs 9, kommunala skolor (17 ämnen) 209,0 Andelen elever i årskurs 9 som Minst i nivå med riket 206,8 är behöriga till ett yrkesprogram, kommunala skolor, procent 85,7 Andelen elever i kommunal Bättre än föregående år 74,5 87,0 vuxenutbildning som läser (2016, gymnasial vuxenutbildning, procent Andelen som fullföljer gymnasiet 87,8 (2015) I nivå med riket riket 80,9) inom tre år (examen eller studiebevis, hemkommun), procent 79,1 Samtliga elever ska nå yrkes- eller Över snittet i riket 77,0 gymnasieexamen (gymnasieelever med examen inom fyra år, hemkommun) 77,4 Över snittet i riket 80,4 Näringsliv och arbete Fler utbildningar i egen regi matchas med näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Manuell räkning gymnasiet Manuell räkning yrkeshögskolan Aktiviteter under året Analyser av verksamheternas resultat utgör underlag för huvudmannens årliga kvalitetsrapport. Huvudmannen har ringat in tre områden för att styra och utveckla utbildningen i Sunne kommun. I kunskap sutveckling följs måluppfyllelse och resultat upp. Tillgänglig lärmiljö följer upp arbetet med trygghet, trivsel och arbetsro samt delaktighet. Ledarskap innebär utveckling av rektors pedagogiska ledarskap, förutsättningar för det och utveckling av lärarnas ledarskap. Det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas med höga förväntningar på elever och personal när det gäller både utbildning och socialisering. Arbetet ska leda till ökad måluppfyllelse och en positiv upplevelse av utbildningstiden, med högre meritvärden samt hög upplevd kvalitet. Verksamhetschefen följer upp vid verksamhetsbesök med hjälp av verktyget Resultatdialog. Varje enhets resultat sätts i relation till kommunens och rikets. Enhetens arbetsplan ska innehålla konkreta mål, förbättrings- och utvecklingsområden samt beskriva hur enheten ska arbeta för att uppnå prioriterade och nationella mål. Arbetsplanen, resultatdialogen och en strukturerad uppföljning är bärande delar i det systematiska kvalitetsarbetet. Ungdomars och vuxnas lärande
79 79 Ekonomiskt resultat (mkr) Nettokostnad Budgetavvikelse Övergripande, ungdomars och vuxnas lärande 9,1 2,0 Fryxellska skolan 40,3 0,0 SG/Broby 29,6 0,0 SG/Södra Viken 35,1 0,0 Vuxenutbildning 4,1 0,0 Brobygrafiska 0,1 0,1 Summa 118,2 2,1 Orsak till avvikelser Alla enheter genomförde olika åtgärder för att hålla budget. Främst bestod de av neddragningar eller avveckling av tjänster. Därför är de enda större av - vikelserna högre bidrag från Migrationsverket och större intäkter från uppdragsutbildning än budgeterat. Investeringar Renoveringen av klassrum och internat på SG/Södra Viken slutredovisades. Projektet blev färdigt inom både tidplan och budget. Tillgänglighet Alla verksamheter prioriterar satsningar på tillgänglig lärmiljö för att höja måluppfyllelsen. Det innebär uppföljning av arbetet med trygghet, trivsel och arbetsro, med att stärka nyanländas lärande samt med övergångar och rutiner för det. Ett annat mål är att antalet elever i gymnasieskolans egna program ska öka. Utbildningar inom yrkeshögskolan och vuxenutbildningen ska väcka intresse och stimulera många att se nyttan av att söka utbildningar för att sedan bli anställningsbara. Även undervisningen ska vara stimulerande och tillgänglig för samtliga elever. Internkontroll Internkontrollplanen upptar följande processer: kränkande behandling systematiskt kvalitetsarbete rektors beslut delegationsbeslut budgetuppföljning. Resultatet av granskningen återrapporteras till kommunstyrelsen och fullmäktige i samband med övriga ekonomiska redovisningar och i uppföljningsrapporten av internkontrollplanen. Framtidsspaning På huvudmannanivå vidareutvecklas arbetet med inre processer tillsammans med skolledarna. Det genomförs i en parallellprocess med lärarna och syftet är att pedagogerna ska stärka sin professionalism. De ska känna en ökad inre styrka och trygghet för att kunna möta och bemöta alla barn, elever och studerande ur ett inkluderande perspektiv. Högre meritvärden och högre värden på skolenkäten ska nås genom utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. En annan stor utmaning de närmsta åren är Skolverkets ökade krav på digital - isering. Tillgång till datorer och surfplattor i undervisningen måste öka och kompetensen stärkas. Ungdomars och vuxnas lärande
80 80 Nyckeltal Grundskola, tkr per elev (årskurs 7 9) Grundsärskola, tkr per elev (årskurs 7 9) Gymnasieskola, tkr per elev Gymnasiesärskola, tkr per elev Övrig utbildning (YH, UU, Vux, SFI, Särvux), kr per invånare Ungdomars och vuxnas lärande
81 81 Individstöd Chef: Felicia Weinberg Ansvarsområden Arbetsmarknadsenheten och integration Individ- och familjeomsorg Elevhälsa Ensamkommande barn HVB och stödboende Boende LSS Personlig assistans Socialpsykiatri Sysselsättning LSS och SoL Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2017 Intäkter 103,2 Kostnader 211,8 Nettokostnad 108,6 Budget 115,8 Avvikelse mot budget 7,2 Nettoinvesteringar 0,7 Individstöd
82 82 Måluppfyllelse Mål Indikator Resultat Mål Resultat Målupp fyllelse Hållbar kommun Andelen omplacerade ungdomar ett år efter avslutad insats (familjehem eller institution). Procentandel Näringsliv och arbete Antal öppet arbetslösa ungdomar i åldern år. Andel öppet arbetslösa ungdomar år, procent 31 december 4 Mindre än 4 3,4 Antalet praktikplatser 42 Fler än Aktiviteter under året Alla boende i LSS har fått tillgång till trådlöst internet i sina lägenheter. Projektet En väg in startade i september med arbetsrehabilitering och arbetsmatchning med målet att öka egenförsörjning för personer med långvarigt bidragsberoende. Projektet pågår hela Vi deltar i två ESF-projekt, Värmlands framtid och Värmlands nya, drivs för att fånga upp ung domar mellan 16 och 24 år som inte studerar eller har arbete. Kommunen har kommit överens om en lokal samverkan med arbetsförmedlingen enligt DUA (delegationen unga till arbete). Målgruppen är ung domar år utan sysselsättning som ska erbjudas arbetsmarknadspolitiska insatser. DUA ska även främja nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Ungdomsmottagningen flyttade till nya lokaler vid familjecentralen. I november startade Första linjen sitt arbete med barn och unga i åldern 0 25 år som mår psykiskt dåligt. Ett nytt LSS-boende, Rågvägen, med 8 platser var klart i mars. Samtliga tre HVB-hem för ensamkommande barn och unga avvecklades. Kvar i verksamheten finns ett stödboende. Integrationsenheten beviljades medel från länsstyrelsen och driver projektet Sink, som ska bryta isoleringen bland nyanlända kvinnor. I projektet Värmlandsmodellen samverkade kommunen med flera aktörer kring arbete och integration. Sunne var näst bäst i Sverige på att matcha nyanlända till arbete. Ekonomiskt resultat (mkr) Nettokostnad Budgetavvikelse Verksamhetschef 2,3 16,9 Individ- och familjeomsorg 39,0 8,8 Ensamkommande barn 4,5 4,5 Socialpsykiatri 11,0 0,2 Boende LSS 16,7 0,4 Elevhälsa 10,5 0,2 Personlig assistans LSS/SFB 1 11,7 4,4 Personlig assistans LSS/SFB 2 11,7 0,2 Daglig verksamhet LSS/SoL 15,4 2,9 Arbetsmarknadsenhet 4,2 2,2 Summa 113,4 7,3 Individstöd
83 83 Orsak till avvikelser Individstöd redovisade ett positivt resultat mot budget. Det berodde på återsökta ersättningar från Migrationsverket och snabb återställning av verksamheten. Inom personlig assistans avslog Försäkringskassan tidigare beviljade insatser, vilket gav kommunen merkostnader. Extern daglig sysselsättning upphandlades till en högre kostnad än tidigare. Dessa båda poster resulterade i underskott för LSS. I individ- och familjeomsorgen ökade ansökningarna om vård för missbruk, vilket resulterade i en negativ avvikelse. Familjehemsvårdens och elevhemsvårdens budgetar räckte inte till antalet beviljade beslut och underskott uppkom även där. Investeringar Stödboendet Rågvägen öppnades och nya inventarier till de gemensamma delarna köptes till ett något lägre pris än beräknat. Elevhälsans lokaler började renoveras i några skolor. Renoveringen pågår tills alla lokaler är färdiga. Internkontroll Internkontrollplanen omfattar följande processer: handläggningsrutin loggrutin Procapita registerkontroll vid anställning genomförandeplan. De beslutade kontrollerna genomfördes och redovisades för kommunstyrelsen. Tillgänglighet En språkstödjare arbetar på Vägvisaren och på arbetsmarknadsenheten för att se till att information och uppföljning av praktikplatser sker på fler språk. På familjecentralen finns en språkresurs för nyanlända familjer. Trådlöst internet finns på samtliga gemensamhetsutrymmen på boenden i LSS-verksamheten. Framtidsspaning Ansvaret för spelmissbruk läggs in i socialtjänstlagen från Det innebär att kommuner och landsting blir skyldiga att erbjuda stöd och vård till personer som har problem med spel om pengar. En stor oro finns kring personlig assistans. Försäkringskassans nya riktlinjer för ersättning från socialförsäkringsbalken, SFB, innebär att kostnader flyttas från staten till kommunen. Inom LSS väntas nya lagbestämmelser komma hösten januari 2019 minskas tiden kommunen har på sig för att planera hem utskrivningsklara från slutenpsykiatrin från 30 till 3 dagar. Om kommunen ska kunna undvika betalningsansvar gentemot landstinget krävs snabb hemtagning. En organisation som kan möta denna målgrupp bör riggas. Parkvillan utökas och renoveras och ska fungera som ett stödboende och elevhem för barn och unga på hemmaplan, för att kommunen inte ska behöva köpa externa placeringar. Det förebyggande arbetet med riktat föräldrastöd och insatser inom missbruk och samsjuklighet bör fortsätta att utvecklas. En stor grupp nyanlända går ur etableringen och fler arbetsmarknadsåtgärder bör vidtas för att förhindra att personer hamnar på försörjningsstöd. Nyckeltal Individ- och familjeomsorg Nettokostnad per invånare, kronor därav försörjningsstöd Omsorg, LSS Antal boende i LSS Nettokostnader per boende, tkr Deltagare i daglig verksamhet LSS/SoL Nettokostnad per deltagare, tkr LSS/SoL Individstöd
84 84 Vård och omsorg Chef: Jeanette Tillman Ansvarsområden Handläggarenheten Hemtjänst Gruppboende Kommunrehab Bostadsanpassning Hälso- och sjukvård MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska SAS, socialt ansvarig samordnare It-samordnare Uppgiften att vara verksamhetschef för den kommunala hälso-och sjukvården ingår som en del i chefskapet för verksamhetschefen Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2017 Intäkter 34,4 Kostnader 226,3 Nettokostnad 191,9 Budget 194,7 Avvikelse mot budget 2,8 Nettoinvesteringar 871,3 Vård och omsorg
85 85 Måluppfyllelse Mål Indikator Resultat Mål Resultat Målupp fyllelse Livskvalitet I sagolika Sunne är det nära mellan människor och vi värdesätter och välkomnar varandras olikheter. Minska antalet medarbetare som besöker hemtjänsttagare i snitt under 14 dagar Livskvalitet I sagolika Sunne är det nära mellan människor och vi värdesätter och välkomnar varandras olikheter. Väntetid till särskilt boende, dagar Aktiviteter under året Antalet medarbetare som besöker en kund i hemtjänsten under 14 dagar ökade från 13 till 14. Det berodde på flera kundärenden med många besök samt dubbelbemanning. Vid mättillfället hade ett hemtjänstområde fått färre kunder, vilket gjorde att enhetschefen var tvungen att placera personal i andra arbets grupper och det bidrog till högre tal. Vård och omsorg hade högre omsättning på baspersonal, eftersom det var fler vakanser och sjukdom i hemtjänstgrupperna. Väntetiden till särskilt boende minskade. Tiden varierade mellan 2 och 102 dagar, men genomsnittet var 35 dagar. SAS och MAS fortsatte att utveckla kvalitets ledningssystemet för att få ett kvalitetssäkrat, lättillgängligt och funktionellt stöd för verksamheterna vård och omsorg och individstöd. Handläggarenheten arbetade med att införa IBIC (individens behov i centrum) som arbetssätt. Kommunstyrelsen beslutade att LOV enbart ska gälla serviceinsatser. Fixarservice avslutades. Från och med januari är rehab organiserat tillsammans med sjuksköterskorna. Alla beslut om särskild bostad verkställdes inom lagstadgad tid. Enhetschefer hade problem med hög sjukfrånvaro bland medarbetarna och det var svårt att hitta utbildad personal som kunde täcka vikariebehovet. Tillsättning av personal tar mycket tid och blir en arbetsuppgift som dagligen måste prioriteras. Det krävdes stora resurser för olika former av vak, både för personer med demens och för dem som var i palliativt skede. Med hjälp av stimulansmedel kunde personalen med ansvar för aktiviteter för de äldre utökas. Hemtjänstgrupperna fortsatte att utveckla sitt arbete i smågrupper, så kallade Bubblor. I vissa var det hög frånvaro. En del hemtjänstgrupper hade ett ökat kundunderlag hela året. En person som tidigare fått avslag på personlig assistans från Försäkringskassan beviljades hemtjänst. Vård och omsorg
86 86 Ekonomiskt resultat (mkr) Nettokostnad Budgetavvikelse Verksamhetschef 6,5 2,5 Handläggare och rehab 6,4 1,9 Hagen 27,5 0,8 Brogården 18,9 1,5 Brogården demens 16,3 0,9 Salla 23,9 0,4 Hemtjänst 1 19,6 0,8 Hemtjänst 2 14,4 0,1 Hemtjänst 3 16,1 1,3 Hemtjänst natt 19,0 0,0 Sjuksköterskor 23,1 0,0 Summa 191,9 2,8 Orsaker till avvikelser Totalt gav verksamheten vård och omsorg ett överskott på 2,8 mkr. De största orsakerna var en vakant enhetschefstjänst och svårigheten att rekrytera personal. Investeringar Spårbara nyckelskåp köptes in till hemtjänsten. Upphandlingen av trygghetslarm till särskilda boenden avslutades med att larmen leasas istället för att köpas in. Internkontrollen av loggrutinen Procapita och registerkontrollen genomfördes och redovisades för kommunstyrelsen. Internkontrollen av handläggar rutinen genomfördes inte på grund av chefsbyte under året. Inrapporteringen av hygienrutinen gjordes på ett felaktigt sätt, så kontrollen kunde inte genomföras. Resultatet av granskningen återrapporteras till kommunstyrelsen och fullmäktige i samband med övriga ekonomiska redovisningar och i uppföljningsrapporten av internkontrollplanen. Internkontroll Internkontrollplanen omfattar följande processer: hygienrutin handläggningsrutin loggrutin Procapita registerkontroll vid anställning. Tillgänglighet Möjlighet till internetuppkoppling finns på alla särskilda boenden, utom ett, som hyrs av en privat fastighetsägare. Nyckeltal Gruppboende äldreomsorg Antal i gruppboende Nettokostnad per plats, tkr Hagen, gruppboende och korttidsvård Antal platser Nettokostnad per plats, tkr Hemtjänst (dag och natt) Antal kunder Nettokostnad per kund, tkr Vård och omsorg
87 87 Framtidsspaning Vård och omsorg kommer att få det mycket svårare att rekrytera legitimerad personal som sjuk sköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster samt baspersonal. Lag (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälsooch sjukvården träder i kraft den 1 januari Kommunen bör då ha övergripande rutiner för hur klagomål ska hanteras, eftersom möjlig heten att klaga till IVO försvinner och klagomålen i fortsättningen riktas direkt till vårdgivaren, till exempel kommunen. Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård föreskriver att socialtjänsten har tre dagar på sig att förbereda hemtagning av patienter till den kommunalt finansi erade hälso- och sjukvården. Det finns behov av en övergripande plan för och satsning på digitalisering av verksamheterna med moderna lösningar för att dela dokument, bygga kunskapsbanker och skapa virtuella möten. Vård och omsorg hade hög personalomsättning och flera vakanser. Arbetsplatser och arbetsmiljö för hemtjänstpersonalen behöver ses över och ett kvalitets ledningssystem införas. Även hanteringen av personuppgifter behöver gås igenom innan den nya dataskyddsförordningen, GDPR, träder i kraft i maj Den nya lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården gör det angeläget för kommunen att ta fram övergripande rutiner för klagomålshanteringen. Det blir allt svårare att rekrytera legitimerad personal och baspersonal. Arbetsmiljön för hemtjänstpersonalen behöver göras attraktivare om Sunne ska ha framgång i konkurrensen om arbetskraften. Möjligheterna för kunderna att välja välfärdsteknik och e-tjänster behöver utvidgas. IBIC bör införas i hemtjänst och särskilt boende och hanteringen av personuppgifter (GDPR) behöver ses över. Vård och omsorg
88 88 Samhällsbyggnad och säkerhet Chef: Anders Olsson Ansvarsområden Miljö och bygg Räddningstjänst Näringsliv och tillväxt Kulturenheten Fritid Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2017 Intäkter 10,5 Kostnader 57,1 Nettokostnad 46,6 Budget 49,4 Avvikelse mot budget 2,3 Nettoinvesteringar 0,4 Samhällsbyggnad och säkerhet
89 89 Måluppfyllelse Mål Indikator Resultat Mål Resultat Målupp fyllelse Hållbar kommun Sunne kommun ger god service med god kvalitet oavsett ålder, social eller ekonomisk livssituation. Antal besök på kommunens bibliotek Responstid för räddningstjänst, mediantid i minuter (tid från 112-samtal till första resurs på plats) 13,4 11,5 11,8 Näringsliv och arbete Sunne har ett av Sveriges bästa företagsklimat. Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen 4,0 >4 4,0 NKI-värde i mätningen Insikt * *2017 års resultat publiceras först våren Aktiviteter under året Antalet besökare på biblioteket fortsatte att vara högt, men minskade något, eftersom de nyanlända (som utgjorde en stor del av besökarna 2016) blev färre. Verksamheten fortsätter arbeta med att biblioteket ska vara en attraktiv mötesplats med många besökare. Responstiden för räddningstjänsten minskade från 13,4 minuter 2016 till 11,8 år Responstiden sänktes kraftigt tack vare att funktionen första insats-person infördes sommaren Räddningstjänsten kom mycket nära målet. År 2018 fortsätter rutinerna med den nya funktionen att arbetas in. För att behålla måluppfyllelsen för det sammanfattande omdömet om företagsklimatet arbetar verksamheten med tre delområden: företagsbesök, upphandlingar samt med att höja kommunens attraktivitet och arbeta för fler etableringar, till exempel genom så kallade led-möten för att förenkla för företagen vid etableringar. Ett fokusområde vid företagsbesöken är att ställa frågor om hur företagen upplever handläggarnas bemötande. Nöjd kund-index (NKI) i mätningen Insikt ökade från 75 till 82 år 2016, ett mycket bra resultat. Ekonomiskt resultat Enhet (mkr) Nettokostnad Budgetavvikelse Övergripande, samhällsbyggnad och säkerhet 4,0 0,5 Miljö och bygg 2,2 1,1 Räddningstjänsten 9,6 0,2 Näringsliv och tillväxt 3,0 0,9 Kulturenheten 13,6 0,0 Fritid 14,2 0,1 Summa 46,6 2,8 Samhällsbyggnad och säkerhet
90 90 Orsak till avvikelser Den övergripande avvikelsen för samhällsbyggnad och säkerhet berodde på vakanta tjänster. Avvikelsen för miljö- och byggenheten berodde främst på högre intäkter än budgeterat och vakanta tjänster. Även räddningstjänstens avvikelse kom sig av en vakant tjänst. Näringsliv och tillväxt medfinansierade något färre projekt Projektet Connecting people innebar att delar av en tjänst samt hyreskostnader och andra fasta kostnader finansierades genom projektet som avslutas Internkontroll Internkontrollplanen upptar följande processer: tillgänglighet. Resultatet av granskningen återrapporteras till kommun styrelse och fullmäktige i samband med övriga ekonomiska redovisningar och i uppföljningsrapporten av internkontrollplanen. Tillgänglighet Enheterna arbetade fram en handlingsplan för tillgänglighet. Miljö- och byggenhetens lokaler är inte anpassade för rörelsehindrade. Det finns inget beslut om hur det ska lösas och inte heller några budgeterade pengar för ändamålet. Näringsliv och tillväxt blev mer tillgängligt fysiskt, eftersom enheten numera finns i markplan i ett centralt läge. Den nya turismwebben är mer tillgänglig än den tidigare. Projektet Connecting people arbetar med tillgänglighet för nyanlända. Framtidsspaning Högkonjunkturen väntas fortsätta ytterligare ett tag och därför ligger fokus för näringsliv och tillväxt på kompetensförsörjning och stöd vid investeringar, där trycket fortfarande är högt. Företagsrådgivningarna ökade, något som är ovanligt i högkonjunktur, men det finns ett ökat behov av stöd hos nya svenskar. Trots att enheten kunnat minska rådgivningarna tack vare digitala verktyg, finns en grupp med större behov som enheten behöver lägga personella resurser på. Fokus är att så snabbt som möjligt stötta så många som möjligt till egen försörjning, och där är eget företagande en bra möjlighet. Kulturskolan har för avsikt att ha mer gruppundervisning på instrument och på så sätt kunna bereda plats åt fler elever. Skolan kunde genom bidrag från Kulturrådet utöka med en ny kurs i film. Det bidrog till att skolan kunde ta emot fler elever. Sunne som evenemangsort lockar arrangörer. Stora evenemang kommer dock kommunen i framtiden att ha svårt att konkurrera om, eftersom större städer och kommuner ofta sponsrar med väsentliga belopp, vilket Sunne inte har möjlighet att göra. Räddningstjänstens lokaler i Sunne är otidsenliga. Under 2018 genomförs en förstudie som kan komma att resultera i förslag på om- och tillbyggnad eller nybyggnad. Miljö- och byggenheten strävar efter ett professionellt och gott bemötande för att uppnå målet om ett NKI-värde på i Insiktsmätningen. Vad gäller livsmedelskontrollen finns förslag om att varje kontroll myndighet i landet i framtiden måste ha ett visst minsta antal tjänster. Om det genomförs behöver Sunne sannolikt behöva slå ihop sina kontroll myndigheter med andra kommuners. Samhällsbyggnad och säkerhet
91 91 Nyckeltal Miljö, plan och bygg Bygglovsärenden, totalt antal Bygglov enbostadshus, antal Bygglov fritidshus, antal Antagna detaljplaner, antal Livsmedelskontroller, antal Tillsyn B-, C- och U-verksamheter (med årlig avgift), timmar Tillstånd enskilda avlopp, antal Installerade värmepumpar, antal Räddningstjänsten Trafikolyckor Svårt skadade i trafikolyckor Omkomna i trafikolyckor Brand i byggnad Omkomna vid brand i byggnad Brand ej i byggnad Omkomna vid drunkningsolyckor Automatlarm ej orsakade av brand Hjälp till ambulans Trygghetslarm (hjälp till hemtjänst) Antal insatser totalt Kurser Antal kursdeltagare Tillsyn enligt LSO Tillsyn enligt LBE Kulturenheten Antal besökare, biblioteket Antal elevplatser, Kulturskolan Samhällsbyggnad och säkerhet
92 92 Överförmyndarnämnden Ordförande: Bengt Gullström Chef: Martina Ullénius Ansvarsområden Gode män och förvaltare Gode män för ensamkommande barn Tillsyn över förmyndare för barn Ekonomiskt resultat Verksamhetens resultaträkning (mkr) 2017 Intäkter 3,2 Kostnader 4,4 Nettokostnad 1,2 Budget 1,0 Avvikelse mot budget 0,2 Nettoinvesteringar 0,0 Överförmyndarnämnden
93 93 Måluppfyllelse Mål Indikator Resultat Mål Resultat Målupp fyllelse Livskvalitet Bra rekrytering av gode män. Andel byten av uppdragstagare under ett år utan att godmanskapet upphör, i procent <0,1 2,5 <0,1 Hållbar kommun Huvudmän och uppdragstagare ska känna att de är Enkätundersökning riktad till välkomna till expeditionen, helst efter överenskommelse. huvudmän och uppdragstagare, andel positiva svar Ej genomförd 90 Ej genomförd Aktiviteter under året Utbildning för ställföreträdare genomfördes gemensamt med Torsby kommun. Nämnden medverkade i en samarbetsträff med överförmyndarnämnden i Torsby, handläggare och politiker. Föreningen för ställföreträdare har öppna månadsmöten i anslutning till överförmyndarnämndens lokaler. Handläggarna försöker delta i mån av tid. Större avvikelser Kostnaderna för uppdragstagare till ensamkommande barn med uppehållstillstånd ökade, men det finns ingen avvikelse på kostnaden, eftersom den täcks av schablonmedel för flyktingmottagning. Internkontroll Överförmyndarnämndens interna kontroll följs månad för månad. Tillgänglighet Kansliet har öppet vardagar Framtidsspaning Antalet ensamkommande barn minskar något. Kostnaderna för ställföreträdare för de ensamkommande barnen ökar, eftersom möjligheten att eftersöka medel från Migrationsverket upphörde vid årsskiftet 2017/2018. För att minska kansliets sårbarhet behövs ökat samarbete med Torsby kommun eller andra kommuner. Nyckeltal Överförmyndarverksamhet Kommunens del av arvodeskostnaden, procent Totalkostnad arvode varaktiga uppdrag per invånare, kr Totalkostnad arvode till god man för ensamkommande barn per invånare, kr Överförmyndarnämnden
94 94 Valnämnden Ordförande: Morgan Setherberg Chef: Berit Westergren Ansvarsområden Genomföra allmänna val till riksdag, landsting och kommunfullmäktige Genomföra val till Europaparlamentet Genomföra folkomröstningar (nationella och lokala) Ekonomiskt resultat Nämndens resultaträkning (tkr) 2017 Intäkter 0,0 Kostnader 3,0 Nettokostnad 3,0 Budget 10,0 Avvikelse mot budget 7,0 Nettoinvesteringar 0,0 Aktiviteter under året Under 2017 genomfördes inga val. Framtidsspaning Ordinarie val till riksdagen, landstings- och kommunfullmäktige hålls den andra söndagen i september vart fjärde år. Nästa val är Val till Europaparlamentet hålls i maj eller juni vart femte år under en period som Europaparlamentet beslutar. Valet genomförs enligt respektive EU-lands nationella vallag och i Sverige säger vallagen att valdagen alltid är på en söndag. Nästa val är Valnämnden
Bokslut/årsredovisning 2017 KS2017/843/03
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 2018-03-11 1 (2) Kommunstyrelsen Bokslut/årsredovisning 2017 KS2017/843/03 Förslag till beslut 2017 års årsredovisning godkänns och överlämnas till Kommunrevisionen och Kommunfullmäktige
Allmänna utskottet (1)
SUNNE KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum DNR: KS/911/03 Allmänna utskottet -10-10 1 (1) Sida Au 174 för och flersplan för och flersplan för - - verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Dnr KS/911/03
Budget för 2019 och flerårsplan för och flerårsplan för arvode, verksamhetsmål KS2017/759/03
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida -05-27 1 (2) Kommunstyrelsen för och flersplan för och flersplan för - - arvode, verksamhetsmål KS2017/759/03 Förslag till beslut Verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning
Budget för 2019 och flerårsplan för och flerårsplan för arvode, verksamhetsmål KS2017/759/03
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida -05-27 1 (2) Kommunstyrelsen för och flerårsplan för och flerårsplan för - - arvode, verksamhetsmål KS2017/759/03 Förslag till beslut en för god ekonomisk hushållning för -
Sammanfattning av kommunens ekonomi
Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en
Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet. Detta är en bilaga från Vansbro kommun
Vansbro kommun 2015 Årsredovisningen i korthet Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2015 Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde
Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017
Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas
Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,
Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet, samhällsutveckling liksom delaktighet och information. kommun
Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018
Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 1 2 Kommunens Kvalitet i Korthet 2018 Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker
Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning
Dina pengar Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning 2015 Kommunstyrelsens ordförande Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har lett kommunen under 2015. Årets resultat landar på ett litet
Kommunens Kvalitet i Korthet 2015
KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen
(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400
Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012
Kommunens Kvalitet i Korthet 2016
Kommunens Kvalitet i Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen kommunernas
Årsredovisning. i korthet fler kommuninvånare, bättre arbetsmarknad och med en ljusare framtidstro.
Årsredovisning i korthet 2017 fler kommuninvånare, bättre arbetsmarknad och med en ljusare framtidstro. Årsredovisning i korthet 2017 Forshaga kommuns årsredovisning är en redogörelse över hur våra verksamheter
Vision och mål för Åstorps kommun
Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan
Sammanfattning av kommunens ekonomi
Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 SUNNE KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en
Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK
9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;
Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015
Kommunernas kvalitet i korthet (KKiK) KKiK är ett jämförelseprojekt som leds av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). 2015 deltog cirka 230 av Sveriges kommuner i KKiK genom att ta fram resultat utifrån
2019 Strategisk plan
2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Hur bra är Ulricehamns kommun?
Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din
Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK
9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;
Kommunens Kvalitet i Korthet 2015
1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat
ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se
ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011
RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014
RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:
Hur bra är Ulricehamns kommun?
Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din
Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK
9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;
Kommunens kvalitet i korthet 2016
Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog ca 250 kommuner i KKiK. Undersökningen
Skolplan läsåren 2016/ / En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige , 33
Datum Sida 2016-02-22 1 (7) Skolplan läsåren 2016/2017 2018/2019 - En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 33 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax
Hur bra är Ulricehamns kommun?
Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din
Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag
Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag
2017 Strategisk plan
2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Kommunens kvalitet i korthet 2014
Kommunens kvalitet i korthet 2014 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under 2014 deltog 225 kommuner deltog
SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013
1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet
Kortversion av Årsredovisning
Kortversion av Årsredovisning 2015 Förenklad årsredovisning Ängelholm kommuns årsredovisning är en redogörelse av den verksamhet som har bedrivits under året och hur väl verksamhetens utförande stämmer
Vision för Sunne kommun Antagen av kommunfullmäktige , 51
) Datum Sida 2014-05-13 1 (5) Vision för Sunne kommun 2014-2025 Antagen av kommunfullmäktige 2014-05-26, 51 Visionen för Sunnes kommunstrategi är framarbetad i bred dialog med kommunens invånare. Syftet
Tillgänglighet via telefon och e-post
Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen
Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011
kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen
Kommunens kvalitet i korthet 2015
Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog 240 kommuner deltog i KKiK. Undersökningen
Budget 2018 och plan
1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018
KOMMUNENS KVALITET I KORTHET 2018 För tolfte året i rad har Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) genomförts. Under 2018 deltog cirka 260 kommuner i undersökningen, som från och med 2018 är indelad i tre
Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen. Kortversion. Årsredovisning
Foto: Lasse Edwartz Bohusläningen Kortversion Årsredovisning 2016 Vad hände under 2016? En tillbakablick visar att vi haft mycket stora utmaningar under året. Men när året avslutas har också mycket positivt
Kommunens kvalitet i korthet 2017
Kommunens kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Under deltog 258 kommuner i KKiK. Undersökningen
Alvestas Kvalitet i korthet 2018 jmf med alla kommuner och över tid
9 kommuns kvalitet i sammanfattning kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat. Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är
ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE
ÅRSREDOVISNING 2017 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2017 Så här använde vi skattepengarna och det här är på gång 2018. VIKTIGA HÄNDELSER 2017 Befolkningen ökade med 110 personer. Vecka
Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011
1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två
Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden
Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet
Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva
Älvdalens kommun Årsredovisning 2017 Populärutgåva Utmaningar för kommunen men fortsatt stark framtidstro 2017 blev för Älvdalens kommun ett relativt lugnt år med både roliga och mindre roliga händelser.
SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016
SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar? Procent
SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017
SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillhör de 25 % som har bäst Medel Tillhör de 25 % som har sämst Tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e- postfråga inom två arbetsdagar? Procent
Kommunens kvalitet i korthet 2011
Kommunens kvalitet i korthet Reviderad 2012-02-14 2(8) Kommunens kvalitet i korthet Är s kommun bra på att informera sina kommuninvånare? Är gamla nöjda med sitt äldreboende? Hur är det att vara företagare
Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer
Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.
Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?
2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder
Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK
9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;
Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012
s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet
Integrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-01-25 1 (2) Kommunstyrelsen Integrationsplan för Sunne kommun KS2016/726/01 Förslag till beslut Godkänna den framtagna integrationsplanen för Sunne kommun. Sammanfattning av
Strategisk inriktning
PLAN 1(8) Maria Eriksson, 0586-481 29 maria.eriksson@degerfors.se Policy Plan Riktlinje Handlingsplan Rutin Instruktion Strategisk inriktning 2018-2019 Dokumenttyp Plan Dokumentet gäller Kommunkoncernen
Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)
Verksamhetsplan för utskrift - 2019 (Barn och utbildning) Målområden Indelning Beskrivning Ansvarig Övergripande Attraktiv kommun Externt Här känner sig alla välkomna. Här är det enkelt, här är det möjligt
Personalpolicy. Laholms kommun
Personalpolicy Laholms kommun Personalenheten Laholms kommun April 2018 Inledning Personalpolicyn är ett kommunövergripande styrdokument som gäller för kommunens samtliga arbetsplatser eftersom Laholms
SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012
1 (5) SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillgänglighet i kommun SALA3000, v 1.0, 2010-06-09 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets? 2. Hur stor del av medborgarna
Kommunens kvalitet i korthet
Kommunens kvalitet i korthet Resultat 2013 Innehåll Inledning... 3 Tillgänglighet... 4 Trygghet... 5-6 Effektivitet... 7-10 Samhällsutveckling... 11-13 Kontaktuppgifter... 14 2 Inledning Kvalitet ur ett
Strategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Hur bra är Ulricehamns kommun?
Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din
Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet
Kompletterande mått till Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE
Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?
2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka
Strategiska utvecklingsuppdrag Budget 2018 med plan för
1 (5) Kommunledningsförvaltningen Jenny Bolander 2017-04-26 Bilaga 3 Strategiska utvecklingsuppdrag Budget 2018 med plan för 2019-2021 Uppdrag nr Uppdrag text Strategiska utvecklingsuppdrag Kommungemensamma
Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019
Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 019 Grå text = VIVA Yttre kvalitet 1. Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet med visionen om 00 000 medborgare
Målarbete för mandatperioden
Målarbete för mandatperioden 2015-2018 Vårt uppdrag vårt ansvar Barn- och familjenämndens uppdrag är att fullgöra kommunens skyldigheter vad gäller förskola, fritidshem, grundskola, särskola och socialtjänst
Riktlinjer integration KS2016/726/01
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2018-10-21 1 (1) Kommunstyrelsen Riktlinjer integration KS2016/726/01 Förslag till beslut Godkänna den framtagna integrationsplanen för Sunne kommun. Sammanfattning av ärendet Sunne
Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun
Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?
Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker
Strategisk inriktning 2016-2019 Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet - i Vingåker Politisk plattform Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för att leda Vingåkers
Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?
2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka
Introduktion ny mandatperiod
Introduktion ny mandatperiod Kommunens ekonomi 9 januari 2019 Uppdrag Ekonomi Ekonomistyrning, kontroll Löpande redovisning, t.ex. leverantörsreskontra, kundreskontra, kassafunktion Upprättar månads- delårsrapporter
Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag
Säffle kommuns kvalitet för 2008 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag
Sunne kommun Årsredovisning 2016
Sunne kommun Årsredovisning 2016 Året som gått 2016 3 Brobygrafiska det goda exemplet i rapport från grafiska företagen Odling för alla Den grafiska industrin står inför den avgörande utmaningen att säkra
En sammanfattning av årsredovisningen för 2014
Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket
Vision 2030 Burlövs kommun
Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs
Sammanfattning av kommunens ekonomi
Sammanfattning av kommunens ekonomi 1 2 Sunne kommun Det här är en kortfattad information om hur kommunens ekonomi fungerar. zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zhar Sunne en bra ekonomi? zuppfyllde
Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting
Kvalitet i korthet Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting En jämförelse mellan sex kommuner i Kronobergs län 2010 Kvalitet i korthet
Antagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012
SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012 En sammanfattning av årsredovisningen DET EKONOMISKA RESULTATET För femtonde året i rad hade kommunen ett positivt resultat. Överskottet var 5,9 miljoner kronor och berodde
Sammanställning för KKiK
Sammanställning för KKiK 2011-2013 [Klicka här och skriv avdelning] [Klicka här och skriv namn och titel] Beslutad: [Klicka här och skriv instans och datum] Innehåll Din kommuns tillgänglighet... 5 Trygghetsaspekten
SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011
SALA3000, v 1.0, 2010-06-09 1 (5) SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets? 2. Hur stor del av medborgarna
Region Gotlands styrmodell
Samhälle Verksamhet områden Social Ekonomisk Ekologisk Kvalitet Medarbetare Ekonomi (6 st) (7 st) (5 st) (4 st) (4 st) (6 st) Mätvärden/ indikatorer Verksamhetsplaner Gotland är Östersjöregionens mest
Svalövs kommuns. kvalitet i korthet
Svalövs kommuns kvalitet i korthet Så här bra är Svalövs kommun jämfört med andra Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra med varandra. Den beskriver nas kvalitet ur ett medborgarperspektiv.
Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011
kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet
Vansbro kommun Årsredovisningen i korthet
är en bilaga från Vansbro kommun Detta enenbilaga från kommun DettaärärDetta bilaga frånvansbro Vansbro kommun Vansbro kommun 2017 Årsredovisningen i korthet De här sidorna är en sammanfattning av kommunens
VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019
VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019 Attraktiv och effektiv organisation Det kommunala uppdraget är att varje skattekrona ska ge största möjliga utväxling vare sig det gäller snöröjning eller omsorgen på ett äldreboende.
Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel
Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via
Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva
Älvdalens kommun Årsredovisning 2018 Populärutgåva Kommunen har stor utvecklingspotential och fortsätter blicka framåt Vi lägger nu verksamhetsåret 2018 till handlingarna och konstaterar att det varit
Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun
Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,
Hälsoplan för Årjängs kommun
Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en
MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET
MARKARYDS KOMMUN 2014 Det skall vara gott att leva, arbeta och verka i Markaryds kommun Bengt Germundsson Kommunstyrelsens ordförande Markaryds kommun strävar efter att erbjuda sina kommuninvånare en så
Kommunens kvalitet i korthet. En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv
Kommunens kvalitet i korthet En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning i samarbetskommunerna i västra Värmland Tillgänglighet
(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400
Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) Antal äldre, historik och prognos (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2002 2004 2006 2008 2010 2012 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 80 år- 65-79 år 2000
Hällefors kommuns inriktningsmål mandatperiod
Hällefors kommuns inriktningsmål mandatperiod 2015-2018 2(5) Innehåll 1 God ekonomisk hushållning... 3 2 Mål... 3 3 Inriktningsmål... 3 3.1 Mandatperioden 2015-2018... 4 3.1.1 Finansiella mål... 4 3.1.2
VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!
VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt
ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE
ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan
Älvdalens kommun. Årsredovisning Populärutgåva
Älvdalens kommun Årsredovisning 2016 Populärutgåva Positiv utveckling och stark framtidstro När vi summerar året som gått vill vi särskilt lyfta fram några händelser som påverkar oss i kommunen, de flesta