Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Eksjö kommun,

Transkript

1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Eksjö kommun, Antagna av Kommunfullmäktige , 180

2 2(19) Förord Dessa riktlinjer syftar till att ange mål, inriktning och omfattning för kommunens bostadsförsörjning för perioden Bostadsförsörjningen är en strategiskt viktig fråga för kommunens utveckling och har starka samband med övriga utvecklingsfrågor i kommunen, allt från gäller teknisk försörjning till social verksamhet. Förslag till riktlinjer har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av: Paul Hultberg Samhällsbyggnadssektorn Mikael Klaesson Samhällsbyggnadssektorn Jürgen Beck Kommunledningskontoret Ulla Henriksson Sociala sektorn Margaretha Hedman Eksjöbostäder Innehållsförteckning 1 Styrande dokument och riktlinjer Detaljplaneläget Befolknings- och sysselsättningsutveckling Bostadsproduktion Läget på bostadsmarknaden Mål och riktlinjer Markstrategi Organisation och uppgiftsfördelning för bostadsförsörjning Planerat bostadsbyggande Handlingsplan Utvärdering och uppföljning... 18

3 3(19) 1 Styrande dokument och riktlinjer Lagstiftning Kommunernas ansvar att planera för bostadsförsörjningen framgår av lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Av lagen framgår bland annat att kommunfullmäktige varje mandatperiod ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Riktlinjerna ska minst innehålla följande: Kommunens mål för bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet, kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål, och hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella och regionala mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen. Till grund för detta ska ligga en analys av den demografiska utvecklingen, av efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar. Annan styrande lagstiftning är: Kommunallagen (1991:900) där likställighetsprincipen slås fast. Där framgår också att kommunen får ha hand om sådant som är av allmänt intresse och som har anknytning till kommunens område eller dess medlemmar. Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsbolag (2010:879). Enligt denna lag ska verksamheten i allmännyttan bedrivas enligt affärsmässiga principer, vilket innebär ett avsteg från kommunallagens självkostnadsprincip och förbudet att driva företag i vinstsyfte. Kommunerna har möjlighet att använda föregående års vinst för att upphandla bostadsförsörjningsåtgärder som inte det egna bostadsbolaget kan utföra sett ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Plan- och bygglagen (2010:900) som slår fast det kommunala planmonopolet och kommunernas ansvar för markförsörjning. Socialtjänstlagen (2001:453) beskriver kommunernas ansvar att ordna bostad åt personer med fysiska och psykiska funktionshinder samt för äldre i behov av särskilt boende. Socialnämnden har också en viktig roll att bistå personer med svag ställning på bostadsmarknaden så att de kan få och behålla en bostad. Vision 2020 (antagen ) I kommunens vision (Vision 2020) talas om vikten av att stärka kommunens attraktivitet både som bostadsort och för arbete, utbildning och annan verksamhet. Nybyggnation av attraktiva prisvärda bostäder ska prioriteras. Även den gamla trästaden och den unika kulturmiljön nämns. Vårt rykte som boende- och etableringsort anges som ett utvecklingsområde. Översiktsplanen (antagen ) I avsnittet med strategier för långsiktigt hållbar utveckling nämns att bra levnadsförhållanden skapas genom att möjliggöra för boenden i attraktiva områden. Det krävs att bostadsbebyggelse finns i olika former och lokalieringar. Tillgänglighet och bostäder för olika grupper i samhället måste beaktas. I avsnittet om bostadsförsörjning anges som en utmaning för de kommande åren att producera bekväma lägenheter som både äldre och ungdomar har råd att bo i. Äldre har behov av att flytta från sina villor och stora lägenheter. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden innebär att många yngre ensamstående förväntas behöva bostäder.

4 4(19) Totalt sett gjordes bedömningen i översiktsplanen att produktionen behöver ligga runt lägenheter per år under de närmaste åren. Bostäder behövs dels centralt, dels i attraktiva lägen, gärna sjönära och nära naturen. I översiktsplanen finns nya bostadsområden angivna för alla tätorter, med något undantag. Kommunen äger dock inte all mark som anses lämplig för nya bostadsområden. Detta gäller särskilt i Eksjö stad. Omvärldsanalys (oktober 2014) I den omvärldsanalys som på kommunens uppdrag upprättats av konsultföretaget Kontigo redovisas under avsnittet Attraktiv och inkluderande livsmiljö några utvecklingsområden som berör bostadsförsörjning: Förädla Eksjös urbana kvaliteter Utveckla centralorten och koncentrera ny bebyggelse till centrala lägen. I denna del föreslås följande åtgärder: - Planberedskap i centrala lägen. - Använd kommunala bostadsbolaget till nyinvesteringar i bostäder. - Arbeta aktivt för att involvera även privata aktörer i nya byggprojekt. - Verka för ett varierat bostadsutbud med olika typer av boendemiljöer, väga bygga på höjden. - Ta bort bebyggelse för at möjliggöra nyproduktion i attraktiva lägen. Kommunens styrkort I kommunens styrkort anges som en framgångsfaktor en attraktiv boendemiljö med ett blandat utbud av boendeformer. Som ett mål anges 50 påbörjade lägenheter årligen. Som framgångsfaktor anges även god planberedskap för olika ändamål. Ett mål är detaljplaner för 100 bostäder i Eksjö och 100 i övriga tätorter samt detaljplaner med 90 ha för verksamheter i kommunen. 2 Detaljplaneläget Den kapacitet för bostäder som anges i styrkort finns. Totalt finns planlagd mark för cirka 500 bostäder. Svårigheten ligger dels i att bedöma om den planlagda marken finns i lägen som efterfrågas, dels att många detaljplaner är föråldrade och inte stämmer med dagens behov. I dagsläget är det i stort sett enbart i Eksjö stad som det finns efterfrågan på nya bostäder. Följande områden i Eksjö är aktuella för produktion av flerbostadshus inom de närmaste åren: Lunden Detaljplan antagen (Eksjöbostäder) Sjöhagen Detaljplan för södra delen har antagits. Itolv AB har beslutat genomföra en första etapp inom området Nannylund Förhandling om förvärv pågår. Planprogram upprättat. Ciselören 1 Detaljplan finns. Eksjö kommun Siken Detaljplan finns. Eksjö kommun Lustigkulle Detaljplan finns. Trumpeten Detaljplan kan behöva ändras. Privat ägare

5 (19) För småhusbebyggelse är i första hand följande områden aktuella för exploatering: Prästhagen Exploatering pågår (Eksjöhus) Talludden Exploatering pågår (Eksjö kommun) Vägtisteln, Kvarnarp Exploatering pågår (Eksjö kommun) Ängsviolen, Kvarnarp Detaljplan antagen (Eksjö kommun) Sjöhagen Viss del småhus Orrhaga 1:2 Privat ägare. Detaljplan under upprättande. Utöver detta finns planlagd mark för småhus som ägs av privata markägare i Orrhaga och Linneberg i Eksjö. När exploatering kommer att ske där är dock oklart. De områden för småhus som nu är aktuella ligger i södra, östra och västra delen av staden. Det är angeläget med ytterligare bostadsområde i den norra delen av staden. Kommunägd planlagd mark för småhusbebyggelse finns i samtliga övriga tätorter med mer än 200 invånare. För Hult dock enbart i Moväntaområdet. I förhållande till tätorternas storlek finns särskilt stor tillgång på tomter i Bruzaholm och Hjältevad. Bland de mindre orterna (Höreda, Värne och Bellö) saknas kommunala tomter i Höreda. 3 Befolknings- och sysselsättningsutveckling Befolkningsutvecklingen Eksjö kommun har under den gångna tioårsperioden haft en genomsnittlig folkmängd på invånare. Variationerna har periodvis varit stora. Befolkningsutvecklingen på lång sikt och jämfört med kommunsammanläggning 1971 har folkmängden, likt många av landets mindre och medelstora kommuner, minskat. Vid kommunsammanläggningen uppgick folkmängden till Vid babyboomen 1991 växte befolkningen ytterligare, till som högst invånare. Under perioden minskade befolkningen i princip varje år. Utvecklingen från 2006 och därefter framgår av nedanstående diagram. Diagram 1. Befolkningsutvecklingen Folkmängd

6 6(19) Under den gångna tioårsperioden har antalet födda varit färre än antalet döda. De senaste fem åren har folkmängden ändå ökat tack vare en betydande inflyttning. Analyseras flyttningen mer specifikt framgår att närmare 25 procent av de inflyttade utgörs av utrikes födda och cirka 50 procent utgörs av invånare som flyttar över länsgräns. De flesta som flyttar in till kommunen är i ålderskategorin år (21 procent) och år (19 procent). När det gäller utflyttningen så sker detta i 60 procent av fallen över länsgräns. Den största utflyttningen sker i ålderskategorin år och de utgör cirka 30 procent av den totala utflyttningen. Diagram 2a: Inrikes in- och utflyttningar fördelade på femårsklasser år år år år år år år år år år år 0-4 år Utflyttningar Inflyttningar Den åldermässiga inrikes in- och utflyttningen är starkt koncentrerat till åldersspannet år, medan ut- och invandringen har väsentligt större spridning över ålderkategorierna.

7 7(19) Diagram 2b: In och utvandringen fördelade på femårsklasser år år år år år år år år år år år 0-4 år Utvandringar Invandringar Den summerade effekten av födelseöverskott och flyttningsnetton har inneburit att folkmängden idag ( ) är större än jämfört med för 10 år sedan. I första hand beror de senare årens positiva befolkningsutveckling på ökad invandring. Diagram 3: Årlig förändring av födelseöverskott, flyttningsnetto och folkökning Liksom i många av rikets mindre och medelstora kommuner pågår en urbanisering i Eksjö kommun som innebär att de mindre tätorterna har drabbas av befolkningsminskning och en åldrande befolkning. Under de senaste tio åren har Eksjö tätort ökat sin andel från 58,3 procent

8 8(19) till 60,8 procent av totalbefolkningen. Under samma period har samtliga övriga tätorter minskat sin andel av befolkning. De mindre tätorternas andel av befolkningen uppgår för närvarande till 17,9 procent medan den rena landsbygden andel uppgår 21,3 procent av befolkningen Tabell 1: Tätorter och landsbygdens utveckling åren Område/år Förändring absolut Eksjö ,1 Hult ,1 procent Bruzaholm ,3 Hjältevad ,2 Ingatorp ,8 Mariannelund ,6 Summa tätorter ,1 Landsbygd ,2% Hela kommunen ,10% Kommunens ålderstruktur, innebär jämfört med riket i övrigt att andelen unga invånare under 40 år är lägre och att andelen över 50 år är högre. Medelåldern år 2015, uppgick till 43,0 år för män och 45,6 år för kvinnor i Eksjö kommun. Motsvarande uppgift för riket och länet är tre år lägre för respektive män och kvinnor. Diagram 4: Ålderspyramid Eksjö kommun jämfört med riket 2015 (riket = gul färg) Befolkningsutvecklingen Region Jönköping har på kommunernas uppdrag tagit fram kommunprognoser för perioden För Eksjö kommuns del innebär den prognosticerade utvecklingen att kommunen kommer väta med invånare fram till år 2025, då folkmängden uppgår till Större delen av tillväxten bedöms ske i den västra kommundelen och främst i Eksjö tätort. Liksom tidigare år beräknas tillväxten ske främst genom nettoinflyttning.

9 (19) När det gäller övriga mindre tätorter bedöms utvecklingen vara fortsatt svår ur demografisk tillväxtsynpunkt. Parallellt med en minskad eller stagnerad befolkning i dessa orter sker en åldersförskjutning som innebär en allt större andel äldre i dessa orter. De ska dock konstateras att läget är svårbedömt när det gäller de mindre orterna, eftersom nuvarande situation med ökad invandring, nyanlända och de som befinner sig i asylprövning kan ge ett tillskott även för de mindre orterna. Diagram 5: Befolkningsprognos Eksjö kommun är indelad i fem olika bygder. För varje bygd (utom Eksjö) finns lokala utvecklingsprogram som har skapats i dialog med almänheten i varje bygd, och där syftet med dessa program är att tydliggöra mål och idéer som finns i respektive bygd. Av den anledningen har en översiktlig 1 befolkningsprognos genomförts varje bygd. Tabell 2: Bygdernas prognostiserade utveckling (2015 verkligt utfall) Bygder Eksjöbygden Höredabygden Hultbygden Ingatorpsbygden M-lundbygden Antal invånare Hushållens utveckling I takt med de senaste årens befolkningsökning har även antalet hushåll ökat i Eksjö kommun och uppgår för närvarande till 7665 hushåll. Jämfört med länet och riket har kommunen en större andel en- och tvåpersonshushåll. Även antalet invånare per hushåll är lägre än jämfört med riket och länet. 1 I dessa bygdeprognoser har utvecklingen inom respektive bygd antagits att få samma utveckling som kommunen i sin helhet

10 10(19) Tabell 3: Antal personhushåll åren i Eksjö kommun samt andelen hushållsstorlekar jämfört med Jönköpings län och riket år 2015 Hushållsstorlek Antal hushåll i Eksjö Andel av samtliga hushåll i Eksjö Flän Riket person ,6 38,8 38,6 38,9 39,0 36,0 38,1 2 personer ,1 34,1 34,2 34,3 34,6 32,5 31,2 3 personer ,7 10,6 10,7 10,4 10,0 11,7 12,2 4 personer ,9 10,7 10,7 10,9 10,6 12,7 12,1 5 personer ,1 4,1 4,2 4,0 4,1 4,9 4,3 6 personer ,1 1,1 1,1 1,0 1,1 1,4 1,2 7+ personer ,5 0,5 0,4 0,5 0,6 0,8 0,9 Samtliga hushåll , Att antalet en- och tvåpersonshushåll ökar något beror sannolikt på förändrade levnadsmönster och att allt fler väljer att bo kvar så länge som möjligt i eget boende. Kvinnor väljer också att i allt större utsträckning att föda barn i högre ålder jämfört med tidigare, vilket påverkar hushållsstorlekarna. Den genomsnittliga hushållstorleken blir allt lägre och uppgår för närvarande 2 till 2,19 invånare per hushåll i Eksjö kommun. Motsvarande uppgift för länet och riket är 2,31 respektive 2,27. Under förutsättning av nuvarande genomsnittliga hushållsstorlek och gällande befolkningsprognos förverkligas kommer antalet hushåll att öka från dagens nivå på hushåll till hushåll år Ökningen bedöms främst ske inom Eksjöbygden. Eksjö har också en större andel hushåll utan barn jämfört med riket och länet. Tabell 4: Andel hushåll med och utan barn 2015 Andel hushåll utan barn Andel hushåll med barn Eksjö kommun 68 % 32 % Jönköpings län 64 % 36 % Riket 63 % 37 % Bostadsbeståndets sammansättning och utveckling Eksjö kommun har en relativ stor andel av lägenhetsbeståndet i småhus och en mindre andel i flerbostadshus och specialbostäder jämfört med riket och länet. Tabell 5: Andel bostadslägenheter, fördelade på upplåtelseform Eksjö F-län Riket antal lgh andel andel andel småhus ,5% 52,5% 43,5% flerbostadshus ,3% 42,3% 51,5% specialbostäder 350 4,3% 5,2% 5,0% total ,0% 100,0% 100,0% 2 Uppgiften avser

11 inv/lgh 11(19) Cirka 85 procent av det samlade lägenhetsbeståndet 2015 är byggt före 1980, och 21 procent före Större delen av flerbostadsbeståndet finns i Eksjö och Mariannelund. Tabell 6: Antal lägenheter efter byggnadsperiod och hustyp 2015 Period Småhus Flerbostadshus Totalt Andel ,1% ,3% ,2% ,1% ,3% ,7% ,8% ,0% ,6% ,9% uppgift saknas ,2% totalt ,0% Antalet invånare (boende) per lägenhet har ökat något under de gångna 10 åren. Under perioden sjönk antalet invånare per lägenhet från 2,19 till 1,95 år 2005, för att senare åter stiga till dagens nivå 2,04 invånare per lägenhet. Som lägst uppgick antalet invånare per lägenhet 2008 med 1,91 invånare per lägenhet. Eksjö kommun har jämfört med länet i övrigt färre invånare per lägenhet. Detta beror på såväl hushållens som bostadsbeståndets sammansättning. Diagram 6: Antal invånare per lägenhet i Eksjö kommun jämfört med länet 2,20 2,15 2,10 2,05 2,00 1,95 1,90 1,85 1,80 1, Eksjö 1,94 1,93 1,91 1,92 1,99 2,00 1,98 2,04 2,03 2,04 F-län 2,10 2,11 2,11 2,11 2,16 2,16 2,16 2,17 2,18 2,18 Ägarstrukturen i lägenhetsbeståndet 2015 visar att allmännyttans andel av flerbostadsbeståndet uppgår till 34,2 procent och till 14,5 procent av det samlade bostadsbeståndet.

12 12(19) Tabell 7: Lägenhetsbeståndet fördelat på ägarkategori och hustyp Ägarkategori Småhus Flerbostadshus Specialbostäder Totalt Andel stat, kommun, landsting ,4% allmännyttiga bostadsföretag ,5% kooperativa hyresrättsföreningar ,0% bostadsrättsföreningar ,3% fysiska personer ,6% svenska aktiebolag ,7% övriga juridiska personer ,5% uppgift saknas ,1% summa % Service Av stor vikt för den framtida bostadsförsörjningen är också tillgången till fungerade infrastruktur och en i övrigt väl fungerande kommersiell och offentlig service. I kommunens mindre tätorter finns idag brist på viss service. Denna brist kan i viss mån kompenseras av centralortens utbud, men förutsätter en fungerande infrastruktur innefattande goda allmänna kommunikationer. Dagligvarubutiker i de mindre tätorterna finns i Hult, Hjältevad, och Mariannelund. Förskolor finns i samtliga mindre tätorter, medan skola (låg- och mellanstadium) finns i Hult, Höreda, Ingatorp, och Mariannelund. I Mariannelund finns också kommunens andra högstadieskola vid sidan av Eksjö tätort. Tillgång till vårdboende och seniorboende, utanför centralorten, finns i Ingatorp och Mariannelund. Tillgången till bredband med hög överföringshastighet (fiber) är en viktig förutsättning för att de mindre tätorterna och landsbygden ska utvecklas. Kommunen har i princip full bredbandstäckning över hela ytan genom fiber och adsl. Fiberutbyggnaden täcker idag 70 procent av alla hushåll i Eksjö tätort och 50 procent i Mariannelund Pendling Eksjö kommun har under följd av år redovisat ett stort inpendlingsöverskott. Kommunen som har en näringslivsstruktur med stor offentlig sektor, innefattande regionsjukhus, garnison och andra statliga och kommunala arbetsgivare, attraherar pendlare i stor utsträckning. Inpendlingen sker främst från Nässjö, Vetlanda och Jönköpings kommuner och den större delen av dem avser personer som arbetar inom vård- och omsorgssektorn. Inpendlingsöverskottet har i snitt de senaste tio åren 3 legat på pendlare. Rörligheten har ökat på arbetsmarknaden och den totala bruttopendlingen omfattar år 2014 nästan 5300 personer. Det stora inpendlingsöverskottet tyder på en god arbetsmarknad i Eksjö kommun. En stor del av pendlingen till Eksjö tätort sker med allmän kollektivtrafik, medan pendlingen till övriga delar av kommunen till övervägande del sker med bil. 3 Åren

13 13(19) Tabell 8: Förvärvsarbetande 16+ år pendlare In- och utpendling över kommungräns Inpendling män Utpendling män Nettopendling män Inpendling kvinnor Utpendling kvinnor Nettopendling Kvinnor Total inpendling Total utpendling Total nettopendling Bostadsproduktion Under perioden 2013 fram till och med maj 2016 har följande antal bostäder påbörjats respektive år. År Småhus Flerbostadshus Totalt (tom maj månad) Detta innebär att det endast är under år 2015 som kommunens mål enligt styrkortet uppnåtts. För 2016 och framåt bedöms dock bostadsbyggandet öka betydligt. I siffrorna ovan ingår inte studentrum eller HVB-hem (hem för vård och boende). 5 Läget på bostadsmarknaden Bostadsmarknadsenkäten Boverket genomför årligen en bostadsmarknadsenkät till alla kommuner. Med ledning av enkätsvaren och bedömning av dagssituationen kan följande bild lämnas. Sammanfattande bedömning För kommunen som helhet råder det obalans på bostadsmarknaden, d v s underskott på bostäder. Ser man enbart på de delar som inte utgör centralorten råder det balans. Eftersom centralorten utgör en stor del av bostadsmarknaden bedöms det råda underskott totalt i kommunen. Om fem år bedöms läget vara oförändrat, bland annat med tanke på flyktingsituationen. Bostadsbyggande Under 2015 påbörjades totalt 50 nya lägenheter i kommunen varav 28

14 14(19) lägenheter i kvarteret Lunden, som ägs och bebyggs av Eksjöbostäder. Under 2016 bedöms ett 70-tal lägenheter kunna påbörjas, varav ytterligare 49 i kvarteret Lunden, etapp 2. För år 2017 bedöms lägenheter kunna påbörjas, de flesta av privata aktörer. Eksjöbostäder AB har idag lägenheter. Något problem med outhyrda lägenheter finns inte. Utbudet av lägenheter behöver öka med hänsyn till den efterfrågan som finns. Eksjöbostäder har i dagsläget cirka bostadssökande, vilket är en fördubbling på ett år. I första hand efterfrågas tvåor och treor, i någon mån ettor, fyror och femmor. Efterfrågan är i stort sett koncentrerad till Eksjö stad. Kommunens verktyg för bostadsförsörjningen Inom förvaltningen samverkar de olika verksamheterna om planering för bostadsförsörjningen. Det politiska ansvaret för planeringen ligger på samhällsbyggnadsnämnden. Arbetet utförs av sektorchefer och handläggare. Kommunens främsta verktyg för bostadsförsörjning är det allmännyttiga bostadsbolaget Eksjöbostäder AB. Läget för olika grupper Läget för ungdomar på bostadsmarknaden bedöms vara i obalans. Det råder underskott på små lediga bostäder. Det samma gäller för studenter. Detta gäller särskilt inför läsårsstart. För nyanlända råder det underskott på bostäder. Kommunens förvaltning har regelbundet samarbete med både Eksjöbostäder AB och privata aktörer för att säkerställa att det finns bostäder för nyanlända personer. Det finns dock problem med att undermåliga bostäder erbjuds. Cirka 20 lägenheter är idag i så dåligt skick att ersättningsboende behövs snarast. I kommunen finns det cirka 160 bostäder för seniorer, inga outhyrda för närvarande. En enkät om behov av seniorboende eller trygghetsboende har genomförts under våren 2016 bland dem som står i kö till seniorboendena Snickaren och Tuvan i Eksjö. Av enkätsvaren framgår att 60 personer är intresserade av att flytta till senior- eller trygghetsboende inom ett år. I första hand vill man bo centralt, i andra hand på norr. Det är störst efterfrågan på tvårumslägenheter och i viss mån på ettor. Vidare efterfrågas balkong eller uteplats, höga krav på bekvämlighet och planlösning och hög trygghetsfaktor. Det finns idag ingen aktiv kö till lägenheterna i Bobinen i Mariannelund. Dessa lägenheter hyrs idag ut som vanliga lägenheter, från att tidigare varit seniorboende. Det råder underskott på bostäder för personer med funktionsnedsättning. Anledningen till detta är bland annat att det är svårt att hitta platser som passar, rätt läge, service med mera. Dessutom finns behov av ett mindre antal lägenheter för personer med specialdiagnoser. I samverkan med regionens psykiatriverksamhet behöver cirka tio lägenheter ordnas inom ett par år för personer med kombination av psykiska besvär och missbruk.

15 15(19) Bostadsbehovet för perioden kan sammanfattas enligt följande. Bostadsbehov, bedömning maj 2016 Kategori/bostadstyp antal lgh År och antal Kommentar Ordinarie bostäder - hyresrätt och bostadsrätt i huvudsak hyresrätt - äganderätt Seniorboende/trygghetsboende 60 behov enligt enkät Flyktingboende alla kategorier inkl ersättning för undermåliga bostäder Specialboende 5 Servicebostäder psyk/samsjuklighet 10 samverkan med regionen Totalt Det finns dock inte förutsättningar att tillgodose detta behov fullt ut under de år som anges, utan detta speglar enbart det behov som finns idag. Under avsnitt 7 redovisas planerat bostadsbyggande. 6 Mål och riktlinjer Kommunstyrelsen har , 155, beslutat om bostadspolitiska mål för perioden och att dessa ska ingå i kommande riktlinjer för bostadsförsörjningen. Målen har nu reviderats till viss del och redovisas i bilaga 1. 7 Markstrategi Kommunen har nyligen beslutat om en markstrategi, som innebär följande. Kommunens strategi för förvärv och försäljning av mark ska ha sin utgångspunkt i kommunens översiktsplan och i detaljplaner. Det innebär att förvärv av ytterligare mark för bostäder eller verksamheter i första hand är aktuellt kring Eksjö stad. Förutom mark som ingår i översiktplanen kan det vara aktuellt med kommunalt förvärv när mark är till salu. Detta bör i första hand avse förvärv som bytesmark för att kommunen vid senare tillfälle ska kunna förvärva annan önskvärd mark.

16 16(19) Kommunen ska inte förvärva mark med huvudsakligt och långsiktigt syfte som produktionsskog, eftersom skogsbruk inte är en egentlig kommunal uppgift. I dagsläget bedöms det inte aktuellt att förvärva skogsmark med motiv att utgöra rekreationsmark, med hänsyn till att kommunen redan innehar tillräckligt med sådan mark. Försäljning av skogsmark utanför detaljplan kan ske i begränsad omfattning i perifera områden, om det gagnar den lokala utvecklingen i bygden. Skogsmark som i detaljplan är exploateringsmark försäljs när exploatering är aktuell. 8 Organisation och uppgiftsfördelning för bostadsförsörjning Politisk nivå Kommunfullmäktige (Kf): Antar riktlinjer för bostadsförsörjning Utfärdar ägardirektiv till Eksjöbostäder Antar översiktsplan och detaljplaner Kommunstyrelsen (Ks): Samhällsbyggnadsnämnden (SBN): Plan- och miljörådet: Eksjöbostäders styrelse (EBO): Tjänstemannanivå Kommunledningskontoret (KLK): Samhällsbyggnadssektorn: Arbetsgrupp bostadsförsörjning: Bogruppen: Bereder ärendet inför Kf. Ägaransvar för kommunens mark Redovisar förslag till riktlinjer till Ks/Kf. Ansvar för planering av bostadsförsörjning, fysisk planering och bygglov medmera. Samrådsorgan mellan presidierna i Ks och SBN i strategiska frågor, däribland bostadsförsörjning. Kommunens allmännyttiga bostadsbolag som äger och förvaltar bostäder samt beslutar om byggnationer. Samordnar förvaltningens arbete. Ansvar för befolkningsprognoser och övrigt planeringsunderlag. Redovisar förslag till SBN efter diskussion i arbetsgruppen. Upprättar förslag till riktlinjer. Består av tjänstemän från KLK, Samhällsbyggnads-sektorn, Sociala sektorn och EBO. Samrådsorgan mellan kommunen och större arbetsgivare samt fastighetsägareföreningen och hyresgästföreningen i syfte att bedöma bostadsbehovet. Träffas ett par gånger per år.

17 17(19) Bosociala gruppen: Hanterar frågor för personer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Representanter från Sociala sektorn och EBO. Består av en styrgrupp och en operativ grupp. 9 Planerat bostadsbyggande I det följande redovisas en bedömning av bostadsproduktionen för perioden , uttryckt som antal påbörjade lägenheter (bostäder) respektive år och med en utblick även för perioden därefter. Vissa av objekten kan betraktas som mer eller mindre säkra. I andra fall finns betydande osäkerhet. För år 2016 är det allra mesta av påbörjat bostadsbyggande beslutat eller sannolikt. Det innebär att bostadsbyggandet under 2016 kommer att bli väsentligt större än de närmast föregående åren, på grund av två stora objekt, dels Lunden etapp 2, dels Nannylund ombyggnad av tidigare skolbyggnad till lägenheter. Något beslut om trygghetsboende i Eksjö eller dess lokalisering är inte bestämd. Det bör dock vara en central placering. I anslutning till Almgården finns en byggrätt i gällande detaljplan, som skulle kunna användas. Ett annat alternativ är Bryggeritomten, vilket dock kräver ny detaljplan. Planerat bostadsbyggande preliminärt antal lägenheter Kategori/ Bedömt påbörjande antal lägenheter (bostäder) Område Senare Kommentar Byggherre Flerbostadshus Upplåtelseform Lunden hyresrätt 49 beslutad Ebo Nannylund hyresrätt sannolik Itolv AB prel Sjöhagen bostadsrätt 6 sannolik Itolv AB Ciselören hyresrätt cirka 10 sannolik kommun/privat Siken cirka 20 osäker ej klart Lustigkulle bostadsrätt 8 osäker privat Omvandling hyresrätt 4 beslutad privat Trygghetsboende hyresrätt osäker Delsumma Småhus Prästhagen äganderätt sannolik Eksjöhus Vägtisteln äganderätt sannolik Eksjö kommun Talludden äganderätt sannolik Eksjö kommun Vårlöken äganderätt osäker Eksjö kommun Ängsviolen äganderätt 20 osäker Eksjö kommun Orrhaga 1:2 äganderätt 5 5 osäker Gilbert Gustafssons Sjöhagen äganderätt osäker Itolv AB Sjöhagen bostadsrätt 10 sannolik Itolv AB Övriga områden äganderätt cirka 5 cirka 5 cirka 5 cirka 10 osäker privat Delsumma Summa totalt därav sannolika därav osäkra

18 18(19) I genomsnitt per år under perioden bedöms bostäder i flerbostadshus tillkommande (inklusive trygghetsboende) och 23 bostäder i småhus, totalt bostäder per år. Detta är klart över den målsättning som kommunen beslutat om tidigare. Om man enbart ser till de bostäder som kan bedömas som förhållandevis säkra blir det drygt 50 för flerbostadshus och10 för småhus i genomsnitt per år Handlingsplan Utöver de åtgärder som framgår av de bostadspolitiska målen, har kommunstyrelsen beslutat om handlingsplan för bostadsbyggandet i Eksjö tätort. De bostadspolitiska målen föreslås uppnå genom att bland annat: lägenheter och villor årligen produceras allmännyttan (Eksjöbostäder) ska ha möjlighet att avyttra fastigheter för att frigöra kapital till nya satsningar ha dialog med fastighetsägare/producenter för att stimulera till initiativ till nya bostäder, samt anskaffa ytterligare planlagd mark för bostadsbyggande, i första hand i Eksjö stad. Kommunstyrelsen har vidare beslutat att förorda att Eksjöbostäder inledningsvis inriktar sig på bostadsbyggande av hyreslägenheter i kvarteret Lunden och att Itolv AB ombersörjer bostadsbyggande av lägenheter på Nannylund samt att övriga bostadsproducenter erbjuds tomtmark och stimuleras till byggande av bostäder i detaljplanerade områden. Frågan om att ordna ett trygghetsboende behöver beslutas inom snar framtid mot bakgrund av den enkät som genomförts. Utöver ovanstående och de åtgärder som redan är på gång på annat sätt erfordras följande för att nå målen: Dialog med fastighetsägare för att stimulera till initiativ för nya centralt belägna bostäder. Överenskommelse med privata fastighetsägare eller EBO om mindre grupper av lägenheter med god tillgänglighet i de mindre tätorterna. Aktivt arbete för att motverka segregering. Genomföra projekt med solenergi. Planberedskapen måste idag betraktas som god och bör klara behoven ett antal år framåt, men nya bostadsområden behöver komma till framöver. Kommunstyrelsen har det politiska ansvaret för att riktlinjerna följs och att beslutade åtgärder genomförs. Kommundirektören har ansvaret för samordning av förvaltningens och de kommunala bolagens insatser för bostadsförsörjning. Samhällsbyggnadssektorn ansvarar under Samhällsbyggnadsnämnden för fysisk planering och planering av bostadsförsörjning. 11 Utvärdering och uppföljning I enlighet med lagen om bostadsförsörjningsansvar ska kommunfullmäktige minst en gång per mandatperiod anta riktlinjer för bostadsförsörjningen. Det innebär att nya riktlinjer ska antas för mandatperioden eller tidigare om det finns behov.

19 19(19) Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att de gällande riktlinjerna utvärderas samt att förslag till nya riktlinjer upprättas. Härvid tillämpas den organisation och uppgiftsfördelning som framgår av avsnitt 8. Uppföljning genomförs årligen, vilket bör ske i samband med Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för uppföljningen. Bilagor: 1 Bostadspolitiska mål 2 Karta Eksjö stad

20 Bostadspolitiska mål Delmål (Nationell nivå) Kommunens mål Riktlinjer Åtgärder Effektmål Förutsättningar för alla Alla ska kunna skaffa sig en bostad till rimligt pris i förhållande till sin ekonomi. Kommunen ska ha planberedskap för ett varierat utbud av bostäder i kommunens tätorter. Nya bostäder: villor per år lägenheter i hyreseller bostadsrätt per år. Väntetiden för bostadssökande bör vara högst 3 månader Antalet centralt belägna lägenheter i Eksjö ska öka (trekilometersstaden) Ungdomar över 20 år ska kunna skaffa egen bostad om de har en normal inkomst. I alla nya detaljplaner och i samband med markanvisning ska övervägas om det finns behov av särskilda åtgärder eller krav för att tillgodose behovet av bostäder för äldre, för ungdomar eller för personer med funktionshinder. Kommunen ska genom nyproduktion verka för att äldre småhus kommer ut på marknaden. Dialog med fastighetsägare för att stimulera till initiativ för nya centralt belägna bostäder. Mindre grupper av lägenheter med god tillgänglighet tillskapas i övriga tätorter genom avtal med privata fastighetsägare eller allmännyttan om det finns tillräckligt underlag. Allmännyttan ska ha möjlighet att avyttra fastigheter för att frigöra kapital till nya satsningar. Äldre ska kunna bo kvar i eget boende så långt möjligt. Äldre med behov av särskilt boende ska kunna räkna med att få det inom rimlig tid efter beslut. Plan för behov av särskilt boende ses över i början av varje ny mandatperiod Allmänt anpassade bostäder för äldre, t ex inga trösklar, större hygienutrymmen, hiss etc Individuella bostadsanpassningar minskar Väntetiden till särskilt boende efter beslut ska vara högst 3 månader. Personer med funktionshinder som behöver bostad med särskilt stöd ska kunna få det. Boende för personer med funktionsnedsättning ska kunna specialanpassas vid behov. Personer med funktionsnedsättning ska vara nöjda med bostadens funktion. Den som fått uppehållstillstånd ska inte behöva bo på asylboende. Bostadsbehovet för nyanlända ska ingå i planeringen av bostadsförsörjningen. Vissa boenden kan behöva anpassas för nyanlända. Högst 3 månaders väntetid på bostad efter kommunplacering

21 Goda bostäder Tillgängligheten i befintliga bostadsområden ska vara på en hög nivå. God tillgänglighet på bottenplan i alla bostadsområden. Arkitektonisk kvalité är vackra, hållbara, sunda byggnader i ekologisk balans. Kommunen ska genom dialog med bostadsproducenter verka för en god arkitektonisk utformning. Goda miljöer är bra för både välbefinnande och hälsa. En väl genomtänkt fysisk planering och arkitektur medför trygghet, som god belysning och trevligt utformade grönområden, vilket påverkar känslan av ett trevligt område. Bostadspolitiska mål Delmål (Nationell nivå) Kommunens mål Riktlinjer Åtgärder Effektmål Rimliga boendekostnader Stimulerande och trygg boendemiljö Ökat utbud av nya hyreslägenheter. God trivsel och trygghet i alla bostadsområden. Kommunen ska aktivt främja sådan konkurrens på bostadsmarknaden som gör att boendekostnaderna hålls nere. God yttre miljö ska eftersträvas. Anskaffa ytterligare mark för bostadsbyggande, i första hand i Eksjö stad. God belysning i offentlig miljö och bostadsmiljö. Stödja grannsamverkan Utbyggnad av gång- och cykelvägar mellan centrum och bostadsområden. Fler boende i kommunen. Hälsa och trygghet. Minskad brottslighet Jämlika och värdiga levnadsförhållanden Ingen i kommunen ska vara hemlös. Integration av invånare med utländsk härkomst i kommunens alla delar. Kommunen och det allmännyttiga bostadsföretaget ska aktivt verka för socialt, etniskt och åldersmässigt blandad befolkning i alla bostadsområden. Översyn av lekplatser så att de är rätt lokaliserade, säkra och attraktiva. Verka utifrån den bosociala handlingsplan som kommunen antagit. Lätt tillgänglig information för alla bostadssökanden. Trivsam och trygg boendemiljö för alla. Hållbar utveckling Möjlighet till egen bostad efter permanent uppehållstillstånd. Effektiv energianvändning med förnyelsebar energi i alla bostäder. Ny bebyggelse ska i möjligaste mån lokaliseras så att den kan anslutas till fjärrvärmenäten. God isolering enligt principen för Aktivt arbete för att motverka segregering. Bostadsbebyggelse ska i första hand ske där det finns befintlig infrastruktur. Hållbart samhälle för kommande generationer.

22 Hus utan värmesystem ska eftersträvas. Beakta närheten till allmänna kommunikationer vid all bostadsplanering. Projekt med solenergi genomförs där det är ekonomiskt fördelaktigt. Utbyggnad av bredband i hela kommunen.

23