Anna Sarkadi, Uppsala universitet Hans Åhnberg, Knivsta kommun Gabriella Canas, Kollektivtrafikförvaltningen Amanda Ternstedt, sekreterare

Transkript

1 Plats och tid Hälsoäventyret i Knivsta, , kl Beslutande AnnBritt Litsner (S) ordförande Salima Fahad (V) 1:a vice ordförande Monica Lundberg (L) 2:e vice ordförande Pirjo Thonfors (-) Kjell Andersson (S) Ingegerd Andersson (C) Lene Schill (MP) Fredric de Afonseca (S) Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Anna Sarkadi, Uppsala universitet Hans Åhnberg, Knivsta kommun Gabriella Canas, Kollektivtrafikförvaltningen Amanda Ternstedt, sekreterare AnnBritt Litsner (S) och Salima Fahad (V) Regionens hus, Storgatan 27, Uppsala kl. 09:00 Sekreterare Amanda Ternstedt Paragrafer 1-16 Ordförande AnnBritt Litsner (S) ordförande Justerande Salima Fahad (V) Organ Sammanträdesdatum ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Beredningen för barn och unga Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Datum för anslags nedtagande Regionens hus, registrator

2 1 Visning och information om Hälsoäventyret i Knivsta Hälsoäventyret har i dagsläget verksamhet i Östhammar, Tierp, Håbo och Knivsta. I Uppsala saknar man lokal och kan därför inte ha någon verksamhet där. Hälsoäventyret har funnits sedan 2001 men hade invigning av sin lokal i Knivsta i januari I årskurs 2 och 6 jobbar man framförallt mycket med tobaksfrågan och i årskurs 7 skriver man kontrakt för tobaksfri duo. I övrigt arbetar man i de olika årskurserna med frågor om bland annat kroppen, kärlek, sömn och stress. Hälsoäventyret arbetar också med utomhuspedagogik, kompisskap inför bildandet av nya klasser. Man har också haft SFI på tobaksundervisning, då de har lokaler i grannhuset, vilket resulterade i att flera personer nu går på rökavvänjning. 2 Anna Sarkadi, forskare vid Uppsala universitet, berättar om arbetet med Optimus Anna berättar om fokusstudien kring samverkan mellan BVC och förskola. Man bad föräldrar fylla i en enkät om barnen gällande sociala relationer, beteende, mående etc. Detta var ett mycket bra komplement för sjuksköterskorna på BVC. Fler och fler utlandsfödda har börjat fylla i. Projektet är nu slut och frågan är vad som händer sedan? Sjuksköterskorna upplever det som ett mycket positivt projekt men får motstånd från andra håll där det upplevs ta för mycket tid. Optimus samverkan för tidig upptäckt och insatser för barn med utvecklingsavvikelser. Förskolan ser men tar inte kontakt med vården när det finns barn med utvecklingsavvikelser. Det är långa vägar från att förskolan upptäcker någonting till att barnet får hjälp, barnet slussas runt trots att det viktigaste för barnet är att få tidiga insatser och snabb hjälp. Optimus kom till efter både medarbetares och föräldrars frustration över att barnen inte fick tidig hjälp. Man fick ett uppdrag från centrum för funktionshinder som sedan lades ner, problematiskt var resultaten ska lämnas nu. Specialpedagog, läkare, fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped och psykolog samverkar kring barnet. Samverkan ska resultera i en tydlig plan för barnet. Anna redovisar föräldrarnas upplevelser av utredningen samt förslag till förbättringar. 3 Amanda Ternstedt, Region Uppsala, resultat utifrån trygghetsrapport Liv och hälsa ung Amanda presenterar resultat från ungdomsenkäten Liv och hälsa ung som genomförs i Uppsala län. Under år 2017 hade man två fördjupningsteman vilka vara trygghet och sexuell hälsa och nu har det gjorts två rapporter utifrån dessa teman. Rapporterna finns att hämta på regionuppsala.se/lhu.

3 4 Hans Åhnberg, utbildningschef Knivsta, berättar om arbetet med HSVO och barns psykiska hälsa Hans berättar att man arbetar med fokusspår barn och unga inom HSVO. En av de första frågorna HSVO tog sig an var samverkan mellan skola, BUP och habiliteringen då remissförfarandet behövde hanteras. Elevhälsochefer, BUP och habiliteringen är nu med. Man såg över hur tidslinjen såg ut från att förskolan anar att ett barn behöver extra stöd till att man får stöd och ville hitta en samsyn kring detta. Hur ska rutinerna vara? De kommer att ha ett arbete mellan förskola och habiliteringen och samarbete med länslogopedin. Knivsta kommuns arbete med barn och unga: Jobba ännu mer med vad man kallar tillgängliga lärmiljöer i Knivsta. I Knivsta finns ett program som heter hälsofrämjande förskola och skola, man arbetar för att skolan och förskolan ska främja hälsa hos barn och unga. Jobbar också med vägar för bättre samverkan mellan skolan och socialtjänsten så att skolan snabbare kan få kontakt med socialtjänsten 5 Gabriella Canas, samhällsplanerare på kollektivtrafikförvaltningen, om arbetet med barn och ungas trygghet Hur implementeras barnperspektivet inom kollektivtrafiken? Man har alltid barnperspektivet i beaktande exempelvis vid planering av hållplatser, skolskjuts etc. Arbetar också med trygghets- och säkerhetsarbete tillsammans med hela regionen, som exempelvis hur säkerheten ska höjas vid resecentrum. Arbetar med olika projekt som Projekt klassresa, syftar till att lära barn hur de ska resa kollektivt. Ett annat projekt är Öppna veckan med aktiviteter inom kommunen dit man kan ta sig med kollektivtrafik. Erbjuder sommarlovskort till alla barn från åk 6 upp till gymnasiet. Ska implementera handlingsplan för barn i kollektivtrafiken. Det är en stor handlingsplan och man har därför delat upp implementeringen i mindre delar likt följande: 1.Har börjat med att göra en ny film om barnperspektivet. Kommer ha som utbildning för nyanställda men också för övriga förvaltningen. Hur ska man tänka kring barn i kollektivtrafiken? 2. Utbildning i att göra en barnkonsekvensanalys. 3. Genomföra dialoger med barn, ungdomar och föräldrar. Vad tycker man fungerar och inte fungerar? 4. Barnperspektivet finns med i hela kedjan, från budget och trafikförsörjningsprogram till strategier, handböcker och riktlinjer. 5. Systematisera analysen av barn- och tillgänglighetsperspektivet i tjänsteutlåtanden. Ska ta fram en arbetsgrupp som tillsammans med barnombudsmannen ska ge stöd i detta arbete. Syfte är att ta fram tydliga processer för hur man ska arbeta med barnperspektivet. Jobbar också mycket med att tillgänglighetsanpassa hållplatser.

4 6 Öppnande av mötet Ordförande Ann-Britt Litsner (S) öppnar mötet. 7 Val av justerare Beslut Beredningen utser Salima Fahad (V) att jämte ordföranden justera protokollet. Justering sker Fastställelse av föredragningslista för sammanträdet Beslut Beredningen fastställer föredragningslistan. 9 Anmälan övriga frågor Fredric anmäler en övrig fråga. 10 Föregående protokoll Ärende Inga synpunkter på föregående protokoll. 11 Uppföljning av initiativärenden/skrivelser Beslut Beredningen beslutar att lägga ärendet om personalrekrytering på BUP till handlingarna. Svaret skickas ut till samtliga ledamöter samt för kännedom till beredningen för äldre och funktionshinder. Ärende Initiativärende om personalrekrytering på BUP i Enköping. Svar från sektionschef Ola Duregård har inkommit. 12 Verksamhets- och aktivitetsplan

5 Beslut Listan över planeringen för resterande år skickas av sekreteraren ut till ledamöterna. Besök på fritidsgården i Östervåla väntas med till hösten. Sammanställningen skickas in den 14/ Ta med i sammanställningen Lenes tankar om framtida deltagande i Barnrättsdagarna. Svar har inkommit från Vivianne Macdisi angående ambulansintaget på barnakuten. AnnBritt skickar svaret till beredningen. Ärende Verksamhets- och aktivitetsplanen har uppdaterats och gjorts tydligare i sammanställningen över planeringen för varje månad. Ett gemensamt presidiemöte hölls den 14/5. Beredningarna fick i uppdrag att var för sig och gemensamt sammanställa vilket arbete som gjorts under åren. AnnBritt har skickat frågan gällande ambulansintaget på barnakuten till Vivianne Macdisi. AnnBritt meddelar att hon skickat för kännedom till Regeringskansliet angående Skolan som arena. 13 Återrapportering från deltagande i konferens, studiebesök eller liknande Ärende AnnBritt, Pirjo, Lene och Fredric rapporterar om sammanträden de deltagit vid. Barnrättsdagarna april 2018 Tema: Alla barns rätt till jämlika uppväxtvillkor Deltagare: Monica Lundberg, Pernilla Åström, Lene Schill Under konferensen har deltagarna fått ta del av ekonomiska räkneverk som visar på samhällskostnaderna för ett barn som hamnat i ett utanförskap och exempel på lösningar som alla visar på att tidig kontakt är det bästa och flertal visar på att stöd och hjälp bör ske redan på BVC, då problem i se flesta fall upptäcks redan i förskolan. Vi har sett exempel på problematik i barns vardag men även fått ta del av olika verktyg som används som hjälpmedel för att göra barn delaktiga i de processer som berör dem. Arbetssätt Socialstyrelsen säger:

6 Kartlägg i vilka led som barnperspektivet ska finnas med, tex information, kunskapsinhämtning, skapande, med mera, beroende på verksamhet. Arbeta in barnrättsperspektivet i rutiner och styrdokumentet. Viktigt i arbetet att ge utrymmen för utbildning och reflektion. Ta fram verktyg och arbetsformer som stöd till den praktiska verksamheten. Stöd ska vara praktiska och konkreta. Barnrättsperspektiv ska vara tydligare i allt material Ge stöd för professionen i tillämpning av barnkonventionen Information ska finnas till för barnen. Hur ligger Region Uppsala till? Utifrån flertal seminarier kan ses att Region Uppsala, i stora delar, ligger bra till i sitt arbete med barnperspektivet, i förhållande till de riktlinjer som finns. Beredningen för Barn och Unga har under åren följt flera av de insatser som görs. Som exempel sker intern utbildning av personal om barns rättigheter. Det utvecklas informationsmaterial specifikt riktat till barn, en socioekonomisk aspekt har lagt till för mödravården, vilket ökar förutsättningarna för att barn ska få en mer jämlik start i livet. Projektet Skolan som Arena, kan ses att det ligger rätt i tiden, då många obalanser i jämlika villkor, upptäcks i skolan. Beredningen för Barn och Unga har haft psykisk hälsa/ohälsa som tema sista två åren. På barnrättsdagarna diskuterades och redovisades ny forskning inom området psykisk hälsa. Vi konstaterade att BBU är uppdaterade på området psykisk hälsa bl.a genom att träffa nyckelpersoner, vars kunskap vi fått tagit del av. Framtida arbete Bland samtliga föreläsare visades en enighet om att barns utsatthet upptäcks redan på förskolan och därmed kunde ett framtida arbete rikta in sig på att hitta arbetsmetoder för att upptäcka barn med behov redan i förskolan och hitta samarbetsmetoder mellan BVC och förskola. Sett ur de samhällskostnader som redovisats under dagarna, skulle insatser i tidigt stadium kunna spara mångmiljardbelopp och flera barn, unga och vuxnas lidande. Det är deltagarnas absoluta övertygelse att representanter för den politiska verksamheten, likväl som på tjänstemannanivå, behöver vara närvarande vid barnrättsdagarna även fortsättningsvis, efter beredningens upphörande. Beredningen kommer att lämna över ett dokument till den beredning som tar över barnfrågorna, som innehåller en historik samt förslag på fortsatt arbete. SUF-konferens 15 maj 2018 Deltagare: AnnBritt Litsner och Pirjo Thonfors Anpassat föräldrastöd - barnets rättighet

7 Dagen började med invigningstal av Regionråd Vivianne Macdisi Region Uppsala Nästa föreläsare var Gunnel Janeslätt med.dr Uppsala universitet och SUF-Kunskapscentrum, som talade om Jag vet att det behövs anpassning, men vad kan jag göra. Universal design för kognitiv tillgänglighet i mötet med föräldrar med kognitiva svårigheter. Vanliga signaler: Föräldrar visar ointresse, tveksamhet till samarbete, misstror det som sägs, har gett upp, eller tackar nej till insats. Ser inte ut att förstå vad som sägs. Det har visat sig att kognitivt stöd är effektivt till personer med kognitiva svårigheter. Kognitivt stöd: Tidsplanering och påminnelser (stark evidens) Planering att göra listor (stark evidens) Använda bilder som stöd i vardagen (evidens) Anpassningarna för föräldrar förmåga ger; Omvårdnad med trygghet och säkerhet Problemlösning, mathållning och samspel föräldrar-barn Hur förstå och få föräldrar motiverade: Erbjuda möjlighet för intresse och förtroende uppmärksamhet och uthållighet till självreglering (vilka signaler sänder du till ditt barn) Vad ska jag lära mig? Mål: Rådiga och kunniga föräldrar Erbjuda stöd för perception förståelse språk, läs och skrivande stöd och rum (vad ska hända och när) för minne för inlärning KISS= Keep It Short and Simple Hur ska jag lära mig? (strategier och målinriktat) erbjuda stöd för planering och att organisation, (att göra listor och prioritera, kalender, schema) erbjuda stöd för problemlösning genom att samtala om problemet och förbereda en plan B med föräldrar erbjud stöd för logik o abstraktionsförmåga genom att tydliggöra helheten, nu pratar vi om..., återkom ofta till helheten

8 Det är så obehagligt när ni ändrar hela tiden (Lydia Springer och Christine Mattsson) MPTA= Mamma o Pappa Trots Allt Stödgrupp till mamma o pappa med kognitiva svårigheter och har barn placerade i familjehem. Vid möten har föräldrarna alltid ett foto med sig på barnet. Viktigt att mamma o pappa är delaktiga i skolan och hälso- och sjukvården Vad som kommit fram är att professionella är otydliga, mycket prat, långa meningar, pratar snabbt. Föräldrar vet inte vad som förväntas av dem. Föräldrars förmåga är att veta kunna göra som hjälp för föräldrarna står det i kallelsen, vad mötet ska innehålla, var man ska träffas och hur lång tid mötet beräknas ta och slutligen, vilka närvara på mötet. Umgängespersonen har 2 funktioner, skydd för barnet och stöd till föräldrarna. Viktigt med förberedelser inför umgänge. När man har struktur kan man vara flexibel Anknytningsteori (Tommie Forslund, Institutionen för psykologi Uppsala universitet) Bowlbys 3 övertygelser; anknytning är en primär motivation anknytningens kvalitet beror på erfarenhet anknytningens kvalitet är viktig för barnets fortsatta psykiska utveckling. Förenklad modell av anknytningsmodell: Föräldrars beteende mot barnet påverkar barnets psykiska utveckling. Barn som under krig separeras ifrån sina föräldrar mår sämre än de som får stanna i krigszonen med sina föräldrar. Att leva med Autism (Heléne Stern och Lina Liman) Autismspektrum ser olika ut mellan könen. Nytt kriterier för autism är perception. Flickor har inte lika udda beteende som pojkar.

9 Flickor som senare i livet får diagnos Autism, klarar sig oftast sig bra (normalbegåvade) på låg o mellanstadiet. Även om man kan känna sig utanför fungerar vardagen hyfsat med skolarbetet och man förstod lekarna. I tonåren kommer ofta tvång p.g.a.att man är fäst vid rutiner som leder till tvång och sedan oro och ångest. Nu fans inte leken längre man skulle bara vara och hur man det? Kompisar kan tycka att den med autism är omogen och vänder sig ifrån. Svårt med mentalvisering, vilket är vanligt vid autism. Man behöver inte träna om man är autist, saknar social autopilot man kan uppleva att man är bakis efter att vistas i miljö med många sinnesintryck. Att få diagnos var lika med skuldavlastning. Att ta med sig till BBU: att ledamöterna ska få mer inblick i SUF Lydia Springer leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi SUF kunskapscentrum och Pernilla som är förälder är inbjudna att närvara på ett BBU-möte (och har tackat ja) att vi som förtroendevalda även tänker på den grupp som tillhör SUF Barn och Föräldrars yttersta skyddsnät= SUF Skolan som arena 26 april 2018 Dagens stormöte är den sista i det treåriga projektet som gått ut på att stärka barn o ungas hälsa. Först ut var Linda Stålberg specialpedagogisk resurs i från Älvkarleby kommun och Fredrik Hjortman pedagogisk utvecklingsresurs i från Enköping. Deras tjänster finansierades först utav projektet, men har nu blivit tillsvidare tjänster i respektive kommun. I Enköping har man utvecklat programmet ELIS (Elever I Skolan) som utvecklats på BUP Region Uppsala. Det har varit 21 uppdrag med frånvaro och hemmasittande beteende som varit i fokus och uppdragen har kommit i från rektor. Eleverna som ingått i arbetet är alla tillbaks i skolan. Samarbetet har varit med alla aktörer för att eleven ska få optimal hjälp. Det har varit ett samlat grepp. Framgångsfaktorer: Positivt bemötande

10 Prestigelöst mellan vuxna-elever, ej dömande utan ha elevens bästa framför ögonen Samarbete mellan olika aktörer Nyfikenhet Kartläggning höga förväntningar med stöd I Älvkarleby har man fokuserat på att ha Frånvarorutiner till EHT Uppdrag ifrån rektor Uppstart på Elevkonferens med samtycke ifrån elev och föräldrar Kartläggningsfas -Förändringsfas-Vidmakthållandefas Resultat: Antal elever som tagit del i insatsen:16 Antal avslutande: 5 har avslutats på grund av skolbyte och kan inte följas upp. Av resterande 11 är 7 avslutade eller i vidmakthållandefasen Resterande 4 är i förändringsfasen Framgångsfaktorer: Ha inte för bråttom! Våga lägga tid på att bygga allians och se var eleven befinner sig. Att få eleven delaktig i planeringen- utgå från elevens styrkor och intressen Prestigelösa samarbeten med elevens behov i centrum Helhetsperspektiv Flexibilitet och kreativa lösningar Personal ifrån Magelungen har gett stöd till bägge kommunerna under o projekttiden och har även bekostas utav projektet. Lisa Sköld ifrån BoiUS var nästa talare. Ledord ifrån Barnkonventionen, Växa till sin yttersta förmåga. Uppdrag som BoiUS har är ge stöd o råd information utbildning i Barnkonventionen arbeta med påverkningsfrågor stärka barn o ungas röster NPF säkra skolan. Humelsta skola i Enköping har börjat med att NPF anpassa skolan med bl.a. värdegrund hos personalen. Skolpsykolog på Vä Stenhagen har startat att NPF anpassa för elever i 2 klasser och lär även ut ett lågaffektivt bemötande, vilket är gynnsamt för de elever som tampas med utåt agerande beteende. Han trycker även på att relation lärare-elev är det viktigaste för att eleven ska må bra och kunna lära sig. Han tog även upp att lärare blir kränkta utav elever, men vi har ej råd att känna oss kränkta.

11 Eleverna som ska få NPF anpassade klassrum är jätte taggade. Fråga alla, strukturerad frågebatteri som skolsköterskor använt och som det har varit väldigt bra utslag och eleverna har fått hjälp utan några stora kostnader. Anja Kivimäki projektledare i skolan redogjorde för den ekonomiska vinningen som projektet gett. Se vidare Skolan som Arenas hemsida. Slutligen avtackades projektledare och de representanter som medverkat i projektet. Ann-Britt Litsner ordf. i BBU (Beredningen för barn och Unga). Närvårdsmöte i Håbo 29 maj 2018 Mötet inleddes utav Birgitta Lejman Ekholm som redogjorde för samverkan med kommunerna i Region Uppland. Grunden till identifierade förbättringsområden: BUS Liv och Hälsa Ung EHV hälsosamtal Insatser inom området Psykisk hälsa och revisionsrapporten Unga vill ha samtalskontakter Några av pågående förbättringsområden: Frisk i Förskolan Samarbete Förskola BVC gällande tidig upptäckt Nya riktlinjer angående utredning av NPF som träder i kraft 1/7-18 Samverkan Elevhälsa och Logopedi Brukardialog Barn i sorg Elevhälsa i Håbo består utav; Förskoleteam 2 specialpedagoger och 1 coach Psykiska insatser, 3 psykologer Psykosociala insatser kuratorer Specialpedagoger 2 med övergripande uppdrag Familjeläkarna har Ungdomsmottagningen. Socialförvaltningen har sett att hedersrelaterat våld har ökat tillika hot mot personalen på Socialförvaltningen. Många av de som kom som ensamkommande 2015 är numer självförsörjande. Ungdomsteamet har stöd till boende fältare och coach till ungdomar.

12 Det finns mkt bra erbjudande i Håbo kommun enligt psykologerna på Barn specialistmottagningen. Efterfrågan på Samtalsmottagningen har ökat sedan egen vårdbegäran har införts. Se vidare protokoll i från mötet och powerpoints. Vid pennan AnnBritt Litsner Lunchmöte Yrkesföreningen mot tobak Hälsoäventyret var och informerade, Yrkesföreningen mot tobak informerade om Rökfritt Sverige 2025, lungläkare gav information, mycket fokus låg på vuxnas ansvar gentemot barn. Tobaksföretagen börjar söka nya vägar ex. genom e-cigaretter och marknadsför det som ett nyttigt alternativ. 14 Övriga frågor Fredric rapporterar om att frågan gällande ECHO-zon fortfarande är under diskussion. 15 Nästa sammanträde Beslut Beredningen nästa sammanträde är den 28 augusti 2018, kl i Regionens hus. 16 Avslutning Ordförande AnnBritt Litsner (S) förklarar sammanträdet avslutat.