Arbetsdokument: Rekommendation om screening för prostatacancer

Transkript

1 Arbetsdokument: Rekommendation om för prostatacancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av för prostatacancer. (Läs mer om bedömning av program på Arbetsdokumentet har inte blivit korrekturläst varför det kan finnas vissa språkliga och andra formmässiga fel. Program: Screening för prostatacancer

2 Vilken effekt har åtgärden? Slutsats Screening med blodprovet PSA i en västeuropeisk population av män mellan 50 och 70 år minskar dödligheten i prostatacancer med 0,11 till 0,40 procent efter 11 till 14 år (hög evidensgrad). Screening medför samtidigt onödiga utredningar för förhöjda PSA-värden som inte orsakas av cancer (hög evidensgrad), samt diagnostik och behandling av prostatacancer utan klinisk betydelse (hög evidensgrad) med därpå följande behandlingsbiverkningar och minskad livskvalitet (hög evidensgrad). Erbjudande om PSA-testning med 2 till 7 års intervall till västeuropeiska män mellan 55 och 69 år ledde efter 9 år till 0,07 procent och efter 11 år till 0,11 procent lägre dödlighet i prostatacancer, vilket gav en relativ riskreduktion på 20 och 21 procent (hög evidensgrad). Erbjudande av testning med 2 års intervall till svenska män mellan 50 och 65 år ledde till att 76 procent av dem testas åtminstone en gång, vilket i sin tur ledde till 0,40 procent lägre dödlighet i prostatacancer efter 14 år, relativ riskreduktion 44 procent, (hög evidensgrad). Efter 10 till 14 år var risken för metastaserad prostatacancer 0,2 till 0,5 procent lägre (relativ riskreduktion 30 till 50 procent) bland män som erbjudits PSA-testning (hög evidensgrad). Bland de män som verkligen PSA-testades i den europeiska studien var dödlighet i prostatacancer 0,13 procent lägre (absolut riskreduktion) och den relativa riskreduktionen för metastaserad prostatacancer 29 till procent efter 9 år och 29 procent efter 11 år (hög evidensgrad). Effekten för de män som verkligen PSAtestades är inte redovisad i den svenska studien. Man har beräknat att livstiden förlängs genomsnitt 1 månad för alla screenade män och de får leva i genomsnitt 1,5 års längre tid med prostatacancerdiagnos. För 1 procent av männen förlängs livet i genomsnitt 8,1 år och 17 procent av männen får leva i genomsnitt 8,8 år längre som prostatacancer-patienter (låg evidensgrad). Effekten på livskvalitet har beräknats till en vinst på 56 QALY per 1000 screenade män, med en variation från -21 till 97 QALY beroende på olika antaganden om negativa effekters inverkan på livskvaliteten (mycket låg evidensgrad). I den svenska studien hade 11 procent ett PSA-värde över åtgärdsgränsen 3 mikrogram per liter vid första testningen. Man diagnostiserade prostatacancer hos 2,5 procent av männen efter första PSAtestningen. En tredjedel av männen som erbjöds testning vartannat år hade någon gång under studieperioden PSA-värde över åtgärdsgränsen och rekommenderades därför prostatabiopsier. Baserat på den europeiska studien tidigareläggs prostatacancerdiagnosen ( lead time ) efter ett enstaka PSA-prov med i genomsnitt 12 år vid 55 års ålder och 6 år vid 75 års ålder. Andelen av diagnostiserad prostatacancer som inte skulle ha diagnostiserats i frånvaro av har beräknats till 43 procent vid ett fullt genomfört program mellan 55 och 70 års ålder, samt till 27 procent vid 55 års ålder och 56 procent vid 75 års ålder. Har åtgärden några biverkningar eller oönskade effekter? Blodprovstagning för analys av PSA-värdet leder för de 11 procent som har ett värde över åtgärdsgränsen vid ett enstaka prov och för de 33 procent som någon gång har ett sådant värde till rekommendation om fortsatt utredning med prostatabiopsier. Kunskapen om att ha ett onormalt PSA-prov med ökad risk för cancer kan minska livskvaliteten för vissa individer. Vävnadsprov från prostatakörteln är vanligen måttligt obehagligt och lindrigt smärtsamt. Upp till hälften får övergående blod i urinen, avföringen eller sädesvätskan och några procent får högfebril infektion efter vävnadsprovtagning. Cancerdiagnosen i sig och behandlingsrelaterade, ofta bestående, biverkningar kan minska livskvaliteten. Screenade män får leva i genomsnitt 1,5 års längre tid med prostatacancerdiagnos; 17 procent av männen får leva i genomsnitt 8,8 år längre med prostatacancerdiagnos. Vilka studier ingår i granskningen? Fyra randomiserade studier av populationsbaserad med PSA-testning har värderats. Tre av dess bedömdes inte ge relevant information för nutida svenska förhållanden. I en av dessa tre studier PSAtestades endast 24 procent av männen i interventionsgruppen (Labrie 2004). Denna studie är

3 otillfredsställande analyserad och redovisad. I en annan studie användes PSA som test enbart i den senare hälften av studieperioden (Sandblom 2010). En amerikansk studie (Andriole 2009 och 2012, Crawford 2011) har begränsat värde eftersom omkring hälften av männen redan hade PSA-testats före inklusion, skillnaden i andelarna PSA-testade och icke PSA-testade mellan interventions- och kontrollgrupp var liten, samt endast knappt hälften av männen med PSA-värden över åtgärdsgränsen i interventionsgruppen genomgick fortsatt diagnostik (prostatabiopsier). En europeisk multinationell studie (European Randomised Study of Screening for Prostate Cancer, ERSPC, Schröder 2009 och 2102) ger i betydligt högre grad möjlighet att värdera effekten av populationsbaserad i svenska förhållanden. Detta gäller i synnerhet den svenska delen av ERSPC, vilken har redovisats separat (Aus 2007, Hugosson 2010). I ERSPC randomiserades män mellan 55 och 69 års ålder till erbjudande om ( män) eller till kontrollgrupp ( män). Screening innebar PSA-testning med 2-7 års intervall. Vid vissa centra utfördes även prostatapalpation, åtminstone under del av studieperioden. Uppföljningstiderna i redovisningarna av de samlade resultaten av ERCPC är 9 och 12 år. Den svenska delen omfattade män mellan 50 och 69 års ålder, varav hälften erbjöds PSA-testning vartannat år. Av dessa genomgick 76 procent ett eller flera PSA-test under studieperioden. Beräkning av genomsnittligt ökad livslängd och livstid med prostatacancerdiagnos har beräknats (Wever 2012), liksom effekten på livskvalitet mätt som QALY (Heijnsdijk 2012). Den senare beräkningen omfattar flera antaganden om negativa effekters inverkan på livskvaliteten som är mycket svåra att formulera i kvantitativa mått. Resultaten från den svenska delen av ERSPC är något bättre än det sammanslagna resultatet för hela ERSPC. Tänkbara, bidragande orsaker är längre uppföljningstid, tätare intervall, lägre åtgärdsgräns för PSA, högre prostatacancermortalitet i befolkningen och slumpvariation. Även en subgruppsanalys av den nederländska delen av ERSPC ingår i sammanställningen. (Kerkhof 2010). Baserat på ERSPC (Draisma 2003) har man gjort en beräkning av hur stor andel av prostatacancer som diagnostiseras efter som inte skulle ha utvecklats till kliniskt betydelsefull sjukdom (överdiagnostik) och hur mycket tidigare diagnosen sker vid jämfört med klinisk diagnostik ( lead time ). Saknas någon information i studierna? Effekten på längre sikt än 11 till 14 år är ännu okänd. Analys av effekten på livskvalitet i populationen (män och kvinnor) i förhållande till den minskade dödligheten i prostatacancer har inte och torde inte heller kunna utföras med rimlig validitet.

4 Verktyg för raden Metod för litteratursökning (sökta databaser, funna studier, granskningsmall) En litteratursökning som genomfördes [110502] enligt bifogad sammanställning resulterade i: 52 st studier före exklusion 47 st studier abstraktlästes 12 st studier som ingår i granskning och redovisas nedan. Dessutom har 4 uppdateringar under år 2012 inkluderats, dvs totalt 16 studier # Författare, år Tabellering av inkluderade studier Studiedesign Patientpopulati Beskrivning av behandling i on kontroll- & interventionsgrupp/erna Effektmått A Död i prostatacanc er Effektmått B Antal för varje förhindrad död i prostatacanc er Effektmått C Antal extra diagnostisera de cancrar för varje förhindrad död i prostatacanc er Effektmått D Metastatisk prostatacanc er Effektmått E Livskvalitet Effektmått D Metastatisk prostatacancer 1 Ilic, 2011 (Cochrane ) Systematisk översikt män, år ERSPC efter 9 års och PLCO efter 7 års uppföljning. Varierande protokoll. Efter 7-9 år: RR 0,89 0,77-1,04) Betydande före studien och PSA-testning i kontrollgrupp (kontamination ) samt låg andel biopserade i PLCO. Blandar uppföljningstid er. 2 Djulbegov Systematisk Blandar ERSPC Efter 7-9 år: Omfattar även

5 ic, 2010 översikt män, år 3 Hugosson, 2010 (Göteborg) 4 Schröder, 2012a (ERCPC) RCT män, år RCT män, år efter 9 års och PLCO efter 7 års uppföljning med studier som inte använt PSA Varierande protokoll. K: män I: män erbjöds PSA vartannat år K: män I: män erbjöds PSA med 2-7 (vanligen 4) års intervall RR 0,88 0,71-1,09) Efter 14 år: K: 0,90% I: 0,50% RR 0,56 0,39-0,82) Efter 11 år: K: 0,52% I: 0,41% RR 0,79 0,68-0,91) Efter 14 år: ) Efter 11 år: ) Efter 14 år: 12 Efter 11 år: 37 Efter 14 år: K: 0,9% I: 0,5% undermåliga studier. Blandar uppföljningstid er. Ingår som del av ERSPC. 11 % hade PSA över brytpunkten och 2,5 % cancer i första omgången. En tredjedel av screenade män fick förhöjt PSA någon gång och biopserades. - Något olika protokoll i de 7 olika nationella studierna. Den svenska delen (ovan) hade bäst resultat (pga tätare intervall och högre prostatacancermortalitet i populationen?) 5 Schröder, RCT K: män Efter 9 år: Efter 9 år: Efter 9 år: - Samma studie

6 2009 (ERSPC) 6 Heijnsdijk, 2012 (ERSPC) 7 Wever, 2012 (ERSPC) män, år RCT män, år RCT män, år I: män erbjöds PSA med 2-7 (vanligen 4) års intervall K: män I: män erbjöds PSA med 2-7 (vanligen 4) års intervall K: män I: män erbjöds PSA med 2-7 (vanligen 4) års intervall K: 0,36% I: 0,29% RR 0,80 0,65-0,98) ) - Beräkning av effekten under hela livstiden: 98 I genomsnitt 1 månad förlängd livstid för alla screenade män. 48 som ovan med kortare uppföljning. Beräkning av effekten under hela livstiden: I genomsnitt 1,5 års längre tid som prostatacanc er-patient för alla screenade - Beräkning av effekten under hela livstiden: 56 QALY per 1000 screenade, med variationsbre dd från -21 till 97 QALYs beroende på olika antaganden om negativa effekter. - Man beräknade att 43 % av diagnostiserad cancer var överdiagnostik. Antaganden om negativa effekters inverkan på livskvalitet baseras på observationsstudier, värderingen av deras inverkan på QALY är osäker.

7 8 Andriole, 2012 (PLCO) 9 Andriole, 2009 (PLCO) Sandblom, 2011 Labrie, 2004 RCT män, år RCT män, år RCT män, år RCT män, år K: män I: män erbjöds PSA årligen i 6 år & DRE årligen i 4 år K: män I: män erbjöds PSA årligen i 6 år & DRE årligen i 4 år K: populationskontro ller I: män erbjöds med DRE vart 3:e år, varav 895 även med PSA omgång 3 och 4 K: män I: män erbjöds årligt PSA För 1 % av männen förlängs livet i genomsnitt 8,1 år. Efter 13 år: RR 1,12 1,07-1,17) Efter 7 år: RR 1,13 0,75-1,70) Efter 20 år: RR 1,23 0,94-1,62) Efter 8 år: RR 1,01 0,76-1,33) män; 17 % av männen får leva i genomsnitt 8,8 är längre som prostatacanc er-patienter Betydande före studien och PSA-testning i kontrollgrupp (kontamination ) samt låg andel biopserade Samma studie som ovan med kortare uppföljning PSA endast använt för en andel av männen i andra halvan av studien Endast 24 % screenade i inbjuden grupp.

8 Crawford, 2011 (PLCO) Kerkhof, 2010 Subgruppsanal ys av RCT Subgruppsanal ys av RCT män, år män, år Utan samsjuklighet: K: män I: män erbjöds PSA årligen i 6 år & DRE årligen i 4 år Med samsjuklighet: K: män I: män erbjöds PSA årligen i 6 år & DRE årligen i 4 år K: I: män erbjöds PSA vart fjärde år. Analys av PSA-testade jämfört med icke testade: RR 0,38. Efter 10 år: Utan samsjukligh et: RR 0,56 0,33-0,95) Med samsjukligh et: RR 1,43 0,96-2,1) Efter 10 år: Utan samsjukligh et: 723 Med samsjukligh et: - Efter 10 år: Utan samsjuklighe t: 5 Med samsjuklighe t: Efter 9 år: RR för PSAtestade 0,68 0,49-0,94) - PSA-testning före randomiserang var förknippat med RR 0,55 för död i prostatacancer 0,39-0,76) Beräknad effekt efter justering för följsamhet och kontamination. Ingår som del av ERSPC. 1 Robool, Subgruppsanal K: män Efter 9 år: Beräknad

9 ys av RCT män, år Aus, 2007 (Göteborg) Schröder, 2012b Draisma, 2003 RCT män, år RCT män, år Modellering baserad på RCT män, år I: män erbjöds PSA med 2-7 (vanligen 4) års intervall K: män I: män erbjöds PSA vartannat år K: män I: män erbjöds PSA med 2-4 års intervall K: män I: män erbjöds PSA med 2-7 (vanligen 4) års intervall Ej PSAtestade: 0,39% PSAtestade: 0,26% RR för PSA-testade 0,70 (95% CI: 0,53-0,92) Efter 10 år K: 0,47% I: 0,24% RR 0,51 för män Efter 12 år K: 0,86 % I: 0,67 % RR 0,70 för män, 95 % KI: 0,60-0,82 effekt efter justering för följsamhet och kontamination. Ingår som del av ERSPC. Samma studie som Hugosson, För dem som deltog i : RR: % KI: 0,45 0, Beräknad lead time 12,3 år (range 11,6-14,1) och andel överdiagnostik 27 % (range %) vid enstaka PSAprov vid 55 års

10 ålder. Motsvarande vid 75 års ålder: 6,0 år (range 5,8-6,3) och 56 % (range %).

11 Summering av utfall från inkluderade studier Effektmått Antal deltagare (antal studier) Utfall/risk i kontrollgruppen Absolut effekt/risk (K I) Relativ effekt/- riskreduktion ( (K I) / K ) Evidensstyrka (Hämtas från efterföljande formulär för att sammanställa evidensstyrka) A - Död i prostatacancer (7 europeiska) (1 svensk) Efter 9 år: 0,4 % Efter 11 år: 0,5 % Efter 14 år: 0,9 % 0,07 % 0,11 % 0,40 % 0,80 0,79 0,56 Hög Baseras på ERSPC efter 9 och 11 år samt Göteborg efter 14 år B - Antal för varje förhindrad död i prostatacancer (7 europeiska) (1 svensk) - - Efter 9 år: 1410 Efter 11 år: 1055 Efter 14 år: 293 Hög Baseras på ERSPC efter 9 och 11 år samt Göteborg efter 14 år C - Antal extra diagnostiserade cancrar för varje förhindrad död i prostatacancer (7 europeiska) (1 svensk) - - Efter 9 år: 48 Efter 11 år: 27 Efter 14 år: 12 Hög Baseras på ERSPC efter 9 och 11 år samt Göteborg efter 14 år D - Metastatisk prostatacancer (1 svensk) (1 nederländsk) (multicenter) Efter 10 år: 0,5 % Efter 14 år: 0,9 % Efter 12 år: 0,86 % 0,2 % 0,5 % 0,2 % 0,5 0,4 0,3 Hög Baseras på delstudier i ERSPC. Den svenska avspeglar bäst svenska förhållanden

12 E - Livskvalitet (1 europeisk) Livstid: 56 QALY vunna per 1000 screenade Mycket låg

13 Evidensgradering enligt GRADE för effektmått A död i prostatacancer Effektmåttet: A Död i prostatacancer Antal Antal studier 2 Endast den europisk/svenska studien är överförbar och är medtagen i denna tabell Antal personer Är studierna sammanfattade i SÖ i europeisk, varav i svensk Ja i europeisk, varav i svensk Låg kvalitet på SÖ, blandar icke evaluerbara studier och olika uppföljningstider från samma studie. Studiedesign Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Övriga kommentarer Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Den europeiska, Observationsstudie (++) med uppföljning 9 och 11 år, omfattar den svenska som är redovisad efter 14 år Ange ev. avdrag Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) - Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Hög för ERSPC, Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) mycket hög för Osäkerhet (-1) svenska studien Påtaglig osäkerhet (-2) (ej avdrag) God i de 7 Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) delstudierna i Bekymmersam heterogenitet (-1) ERSPC. Dessa motsvarar svenska förhållanden. (ej avdrag) Vissa problem (eventuellt avdrag) - Oprecisa data (-1) (ej avdrag) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Nej De studier som är Ja (-1) relevanta för svenska förhållanden (ERSPC & Göteborg) har inte brister. Ange ev. uppgradering

14 Effektstorlek Övriga kommentarer Summering av evidensstyrka Ej relevant Effekt RRR 0,8-0,5, Stor effekt (RR< 0,5 > 2) dvs åtminstone som Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) för mammografi för bröstcancer Hög (++++)

15 Evidensgradering enligt GRADE för effektmått B Antal för varje förhindrad död i prostatacancer ( Numbers needed to screen ) Effektmåttet: B Numbers needed to screen Antal Antal studier 2 Endast den europisk/svenska studien är överförbara Antal personer Är studierna sammanfattade i SÖ Nej Studiedesign Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Övriga kommentarer Effektstorlek Övriga kommentarer Summering av evidensstyrka Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Observationsstudie (++) Ange ev. avdrag Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Ev avdrag Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) (ej avdrag) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) (ej avdrag) Vissa problem (eventuellt avdrag) Ev avdrag Oprecisa data (-1) (ej avdrag) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Nej Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Ange ev. uppgradering Hög (++++) Variation mellan olika länder i ERSPC Mycket god överförbarhet i den svenska studien

16 Evidensgradering enligt GRADE för effektmått C - Antal extra diagnostiserade cancrar för varje förhindrad död i prostatacancer ( Numbers needed to diagnose ) Effektmåttet: C - Antal extra diagnostiserade cancrar för varje förhindrad död i prostatacancer Antal Antal studier 2 Endast den europisk/svenska studien är överförbara Antal personer Är studierna sammanfattade i SÖ Nej Studiedesign Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Övriga kommentarer Effektstorlek Övriga kommentarer Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Observationsstudie (++) Ange ev. avdrag Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Ev avdrag Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) (ej avdrag) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) (ej avdrag) Vissa problem (eventuellt avdrag) Ev avdrag Oprecisa data (-1) (ej avdrag) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Nej Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Ange ev. uppgradering Variation mellan olika länder i ERSPC Mycket god överförbarhet i den svenska studien

17 Summering av evidensstyrka Hög (++++) Evidensgradering enligt GRADE för effektmått D - Metastatisk prostatacancer Effektmåttet: 3 Antal personer Är studierna sammanfattade i SÖ D - Metastatisk prostatacancer Antal Nej Studiedesign Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Övriga kommentarer Effektstorlek Utgångsvärde RCT (++++) ++++ Observationsstudie (++) Ange ev. avdrag Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Ev avdrag Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) (ej avdrag) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) (ej avdrag) Vissa problem (eventuellt avdrag) Ev avdrag Oprecisa data (-1) (ej avdrag) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Nej Ange ev. uppgradering Nederländsk studie är subgruppsanalys Metastaserad prostatacancer kan vara undervärderad i kontrollgrupp, dvs effekten falskt liten

18 Övriga kommentarer Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Summering av evidensstyrka Hög (++++) Evidensgradering enligt GRADE för effektmått E livskvalitet Effektmåttet: A Död i prostatacancer Antal Antal studier 1 Antal personer i europeisk Är studierna sammanfattade i SÖ Nej Studiedesign RCT (++++) Observationsstudie (++) Utgångsvärde ++ Antaganden om negativa effekters inverkan på livskvalitet baseras på observationsstudier Studiekvalitet Överförbarhet Överensstämmelse Oprecisa data Publikationsbias Räcker summan av smärre brister till nedgradering? Övriga kommentarer Inga begränsningar (ej avdrag) Vissa begränsningar (eventuellt avdrag) Allvarliga begränsningar (-1) Mycket allvarliga begränsningar (-2) Ingen osäkerhet (ej avdrag) Viss osäkerhet (eventuellt avdrag) Osäkerhet (-1) Påtaglig osäkerhet (-2) (ej avdrag) Viss heterogenitet (eventuellt avdrag) Bekymmersam heterogenitet (-1) (ej avdrag) Vissa problem (eventuellt avdrag) Oprecisa data (-1) (ej avdrag) Vissa problem (eventuellt avdrag) Klar risk för publikationsbias (-1) Nej (inget avdrag) Ja (-1) Ange ev. avdrag - 1 Nej - Endast en studie Antaganden om negativa effekters inverkan på livskvalitet är mycket osäker

19 Effektstorlek Övriga kommentarer Ej relevant Stor effekt (RR< 0,5 > 2) Mycket stor effekt (RR< 0,2 > 5) Summering av evidensstyrka Mycket låg Litteratursökning Databas: PubMed Databasleverantör: NLM Datum: Ämne: NR Cancer: Friska män, år - Populationsbaserad med PSA-test (rad 5) Sökning gjord av: Edith Orem På uppdrag av: Ola Bratt Söknr Termtyp *) Söktermer Antal ref. **) 1. MeSH "Prostatic Neoplasms"[Mesh] MeSH "Mass Screening"[Majr:NoExp] MeSH "Prostate-Specific Antigen"[Mesh] AND 2. AND AND Limits: English, Danish, Norwegian, Swedish, Publication Date from 2010/06 a) AND Limits: English, Danish, Norwegian, Swedish 7. MeSH ("Survival Analysis"[Mesh]) OR "Survival Rate"[Mesh] 24, varav 1 Systematic review, 2 RCT 849, varav 48 Systematic reviews (ej intressanta), 68 RCT AND 7. 78, varav 2 systematic reviews, 7 RCT (ej relevanta) 9. MeSH "Prostatic Neoplasms/mortality"[Mesh] AND Limits: English, Danish, Norwegian, Swedish AND varav 13 systematic reviews (ej intressanta), 18 RCT 11. FT (population-based prostate-cancer [tiab] OR prostate cancer [tiab] OR prostatecancer [tiab] OR PSA-based [tiab] OR with prostate- 43, varav 2 Systematic reviews: 1 intressant

20 specific-antigen (PSA) testing[tiab] OR serum prostatic specific antigen[tiab]) NOT medline [sb] Referenser 1. Ilic D, O'Connor D, Green S, Wilt TJ. Screening for prostate cancer: an updated Cochrane systematic review. BJU Int Mar;107(6): Djulbegovic M, Beyth RJ, Neuberger MM, Stoffs TL, Vieweg J, Djulbegovic B, et al. Screening for prostate cancer: systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ. 2010;341:c Hugosson J, Carlsson S, Aus G, Bergdahl S, Khatami A, Lodding P, et al. Mortality results from the Goteborg randomised population-based prostate-cancer trial. Lancet Oncol Aug;11(8): Schröder FH, Hugosson J, Roobol MJ, Tammela TL, Ciatto S, Nelen V, et al. Prostate-cancer mortality at 11 years of follow-up. N Engl J Med Mar 15;366(11): supplement. 5. Schröder FH, Hugosson J, Roobol MJ, Tammela TL, Ciatto S, Nelen V, et al. Screening and prostate-cancer mortality in a randomized European study. N Engl J Med Mar 26;360(13): Heijnsdijk EA, Wever EM, Auvinen A, Hugosson J, Ciatto S, Nelen V, et al. Qualityof-life effects of prostate-specific antigen. N Engl J Med Aug 16;367(7): Wever EM, Hugosson J, Heijnsdijk EA, Bangma CH, Draisma G, de Koning HJ. To be screened or not to be screened? Modeling the consequences of PSA for the individual. Br J Cancer Aug 21;107(5): Andriole GL, Crawford ED, Grubb RL, 3rd, Buys SS, Chia D, Church TR, et al. Prostate Cancer Screening in the Randomized Prostate, Lung, Colorectal, and Ovarian Cancer Screening Trial: Mortality Results after 13 Years of Follow-up. J Natl Cancer Inst. 2012:104: Andriole GL, Crawford ED, Grubb RL, 3rd, Buys SS, Chia D, Church TR, et al. Mortality results from a randomized prostate-cancer trial. N Engl J Med Mar 26;360(13): Sandblom G, Varenhorst E, Rosell J, Lofman O, Carlsson P. Randomised prostate cancer trial: 20 year follow-up. BMJ. 2011;342:d Labrie F, Candas B, Cusan L, Gomez JL, Belanger A, Brousseau G, et al. Screening decreases prostate cancer mortality: 11-year follow-up of the 1988 Quebec prospective randomized controlled trial. Prostate May 15;59(3): Crawford ED, Grubb R, 3rd, Black A, Andriole GL, Jr., Chen MH, Izmirlian G, et al. Comorbidity and mortality results from a randomized prostate cancer trial. J Clin Oncol Feb 1;29(4): Kerkhof M, Roobol MJ, Cuzick J, Sasieni P, Roemeling S, Schroder FH, et al. Effect of the correction for noncompliance and contamination on the estimated reduction of metastatic prostate cancer within a randomized trial (ERSPC section Rotterdam). Int J Cancer Dec 1;127(11): Roobol MJ, Kerkhof M, Schroder FH, Cuzick J, Sasieni P, Hakama M, et al. Prostate Cancer Mortality Reduction by Prostate-Specific Antigen-Based Screening Adjusted for Nonattendance and Contamination in the European Randomised Study of Screening for Prostate Cancer (ERSPC). Eur Urol Jul 28

21 15. Aus G, Bergdahl S, Lodding P, Lilja H, Hugosson J. Prostate cancer decreases the absolute risk of being diagnosed with advanced prostate cancer--results from a prospective, population-based randomized controlled trial. Eur Urol Mar;51(3): Schröder FH, et al. Screening for Prostate Cancer Decreases the Risk of Developing Metastatic Disease: Findings from the European Randomized Study of Screening for Prostate Cancer (ERSPC). Eur Urol (2012), dx.doi.org/ /j.eururo Draisma G, Boer R, Otto SJ, van der Cruijsen IW, Damhuis RA, Schroder FH, et al. Lead times and overdetection due to prostate-specific antigen : estimates from the European Randomized Study of Screening for Prostate Cancer. J Natl Cancer Inst Jun 18;95(12):