FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM. Södra Bottenvikens kustvattenråd - VRO 13. Södra Bottenvikens och Kvarkens kustområde

Transkript

1 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Södra Bottenvikens kustvattenråd - VRO 13 Södra Bottenvikens och Kvarkens kustområde Samrådsmaterial för perioden 1 mars - 1 september 2009

2

3 6. Åtgärdsprogram för vattenrådsområden. Bottenvikens vattendistrikt är liksom andra vattendistrikt indelat i vattenrådsområden, för geografiskt avgränsade arbetsområde i de så kallade vattenråden. I Bottenviken har denna indelning även varit en fungerande geografisk avgränsning i framtagandet av distriktets första åtgärdsprogram. Vattenmyndigheten i Bottenviken har därför skapat egna tillhörande vattenrådsdokumnet till åtgärdsprogrammet. Dessa bör läsas tillsammans med den distiktsövergripande delen av åtgärdsprogrammet, vilket ger en bättre bakrundsbeskrivning till de olika miljöproblemsområdena. Åtgärdsprogrammets distriktsövergripande del beskriver även gemensamma beräkningsmodeller och tillvägagångssätt i arbetet. En övervägande majoritet av åtgärdsobjekten kan kopplas till ett specifikt miljöproblem som kan specificeras på vattenrådsområdesnivå. För vissa miljöproblem eller kombinationer av miljöproblem har det varit mer lämpligt att beskriva de föreslagna åtgärderna på distriktsnivå. Sammanfattning av distriktsåtgärder för särskilda miljöproblem Utredning av sulfidleror Påverkan från sulfidleror omfattar främst miljöproblemen försurning och miljögifter. För ökad kunskap om sulfidjordarnas utbredning och påverkansgrad ser man även ett behov att särskilt kartlägga dessa inom distriktet. Vattenmyndigheterna föreslår därför att länsstyrelserna genomför en kartläggning av att sulfidjordarna inom distriktet. Kartläggningen beräknas kosta ca 2 miljoner kr. Beroende på utfallet av denna undersökning kan åtgärder för att minska de negativa effekterna av markanvändning i områden med sulfidleror bli aktuella. Källfördelningsanalyser i respektive område kommer att krävas för att rikta sådana åtgärder mot rätt verksamhet. Atmosfärisk kvicksilverdeposition Inom Bottenvikens distrikt föreslås en kartläggning och vidare undersökning av kvicksilver i utpekade och misstänkta områden. Osäkerheten är störst skogsområdena från kust upp till fjällkedjan. Höga halter av humus i dessa ekosystem underlättar för en mycket effektiv fastläggning och bioackumulation, med påföljande metylering, av atmosfäriskt kvicksilver. Syftet är att få en bättre uppfattning om problemets spatiala omfattning, totalkvicksilver och metylkvicksilverhalter i olika matriser. Ett bättre kunskapsunderlag kan ligga till grund för de åtgärder som eventuellt kan genomföras inom distriktet. Pga. problemets omfattning är det svårt att uppskatta kostnaden för en kartläggning men den uppskattas till minst 2 miljoner kr Sidan 1

4 Övergödning från enskilda avlopp Under det kommande året pågår ett projekt som syftar till att ta fram en gemensam strategi för hur regelverket kring enskilda avlopp skall tillämpas. Projektets mål är att få fram kostnadseffektiva och miljöriktiga enskilda avlopp. Budgeterad kostnad är och finansieras av Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län, Vattenmyndigheten, Region Västerbotten samt kommunerna. Övergödningseffekter i grundvatten visar sig framförallt genom problem med höga nitrathalter. Vattenmyndigheten prioriterar idag inga åtgärder med närmare undersökningar av detta slag i grundvatten eftersom påverkan bedöms som mycket liten i distriktet. Det kan dock finnas en risk att grundvatten i fjällområdet kan förorenas i exempelvis områden som exploateras som turismanläggningar. Vattenmyndigheten föreslår därför att dessa grundvattentäkter övervakas Eftersom distriktet är ett skogrikt område föreslås även en kartläggning av skogsdikningens omfattning och påverkan på vattenkvaliteten. Undersökningen behöver ske av länsstyrelserna i samarbete med skogsstyrelsen. Vattenuttag Vattenuttag är inget stort problem i distriktet då vattentillgången generellt är god eller så är möjligheterna till infiltration av ytvatten för att öka tillgången på grundvatten goda. Vattenmyndigheten ser idag ett behov av att upprätta ett register över vattenuttag i distriktet för uppfyllandet av ett sådant krav enligt Ramdirektivet för vatten. Registreringen av vattenuttag skall uppdateras regelbundet och är tänkt att ge god information vid förhandsprövningar. Vattenmyndigheten ser idag även ett framtida behov av kartlagda vattenuttag i distriktet, när en framtida prispolitik för vattentjänster är klar. En kartläggning för hela distriktet skulle uppskattningsvis kosta c:a 0,5 Milj. kr. Distriktsvis verifiering av vissa miljöproblem Verifiering är en relativt vanlig åtgärd på flera miljöproblem då det ofta saknas data och kunskap om bland annat miljögifter, försurning, vattenuttag, främmande arter. Det ankommer på vattenmyndigheten att samordna den verifiering som krävs. Sidan 2

5 6.13. Åtgärdsprogram för Kustvattenråd -Söder Sammanfattning Miljögifter är idag det största miljöproblemet i södra Bottenviken och Kvarkens kustområden. Lokalt finns det också problem med övergödning, framförallt i grunda vattenförekomster med låg vattenomsättning. Eftersom tillgången till mätdata idag är mycket bristfälligt så blir också många bedömningar osäkra. De första grundläggande åtgärdsinsatserna är därför framförallt inriktade på förbättring av kunskapsläget. Det finns stora behov av undersökningar i form av provtagningar för verifierande av statusbedömningar och modellresultat samt fortsatt påverkansanalys genom utredningar av och kemikalieanvändning. I arbetet med efterbehandling av förorenad mark pågår och planeras ytterligare undersökningar samt direkta åtgärder i form av saneringar. Den totala kostnaden för samtliga åtgärder inom vattenrådsområdet beräknas till minst 15,5 miljoner kronor. Detta är dock en mycket grov uppskattning eftersom många av åtgärdernas omfattning är okänd. I summan saknas också uppskattningar för sanalys, kemikalieutredningar samt ytterligare saneringar av förorenad mark. Kostnader för åtgärder i vattenförekomsten Nordmalingsfjärden redovisas under respektive miljöproblem, men ingår inte i summeringar för vattenrådsområdet eftersom den tillhör Bottenhavets vattendistrikt. Beskrivning av Södra Bottenvikens och Kvarkens kustområde Södra Bottenvikens och Kvarkens kustrådsområde sträcker sig från Åbyälvens mynning i norr ner till Västerbottens länsgräns i söder. Detta innebär att området ingår i både Bottenvikens och Bottenhavets vattendistrikt. Kusten är öppen och exponerad mot havet och har lite skärgård. Den omformas kontinuerligt genom landhöjningen och då skapas ny mark och grunda områden som är biologiskt värdefulla livsmiljöer. Huvuddelen av de större vattendragen som mynnar här är både lax- och havsöringsförande och området har flest vattendrag i Sverige med naturlig reproduktion av lax. Kvarken har en unik sammansättning av arter och många marina arter har sin nordliga utbredningsgräns här. I området finns 16 naturreservat längs kusten och många av dem har även utsetts till Natura2000-områden. Riskområden för påverkan av förorenande ämnen finns särskilt i närheten av tätorter, hamnar och industriområden. I många av riskområdena har olika studier bekräftat att halterna av metaller och miljögifter är förhöjda i såväl som biologiskt material. Det finns verksamma och nedlagda pappersindustrier och impregneringsanläggningar som är en källa för dioxiner. Hamnområden innehåller bland annat organiska tennföreningar och vid Umeå och Skellefteå hamnar finns även oljedepåer. Smältverket vid Skelleftehamn bidrar till belastningen av metaller till Bottenviken och Kvarken och det finns även höga halter i en som en följd av tidigare utsläpp. Sidan 3

6 Stora delar av kusten nyttjas av människan genom fritidsbebyggelse, hamnar och industrier. Fastlandskusten har idag en exploateringsgrad mellan 33 och 48 %. Med en ökad exploatering följer även andra ingrepp som t ex muddringar, pirar och kajer, något som påverkar kustområdets natur- och kulturvärden. Särskilt i grunda och skyddade vikar hotar denna fysiska påverkan överlevnad och fortplantning hos fiskyngel och bottendjur. Vandringshinder i kustmynnande vattendrag försämrar dessutom kustfiskbeståndens möjligheter att nå lämpliga lekområden. Det råder ett hårt exploateringstryck på kusten och för att få en hållbar förvaltning av den krävs en långsiktig kustzonsplanering. Övergödning är inget stort problem längs denna kuststräcka. Detta bekräftas av SMHI:s modellering av vattenkvaliteten, där samtliga fjärdar fick god eller hög status med avseende på näringsämnen. Delar av fjärdar kan dock vara övergödda, men i dagsläget saknas information på en så detaljerad nivå. I grunda havsvikar med sämre vattenutbyte är risken för lokal övergödning större. Näringsbelastningen beror då främst på dålig rening i mindre reningsverk och utsläpp från jordbruk och fritids- och glesbebyggelse. Robertsfors och Skellefteå kommuner har en del kustnära jordbruk. Fartygstrafiken har påverkan bland annat genom spridningen av främmande arter. En del av dessa invandrande arter kan utgöra ett hot mot de ursprungliga organismsamhällena och även få ekonomiska konsekvenser. De arter som klarar av de speciella förhållandena kan få starkt genomslag i den artfattiga miljön. Ett exempel på en främmande art som lyckats etablera sig och börjat dominera bottendjurssamhällena i Kvarken är havsborstmasken Marenzelleria viridis, som härstammar från nordöstra Amerika. Vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnormer I vattenrådsområdet finns 41 vattenförekomster varav 36 vattenförekomster är av typen inre kustvatten och 5 vattenförekomster är av typen yttre kustvatten. 13 vattenförekomster i vattenrådsområdet riskerar att inte uppnå god ekologisk vattenstatus. Av dessa riskerar 11 vattenförekomster att därtill inte uppnå god kemisk vattenstatus. Sidan 4

7 Karta : Ekologisk status i Södra Bottenvikens och Kvarkens kustområde. Sidan 5

8 Karta : Kemisk status i Södra Bottenvikens och Kvarkens kustområde. Sidan 6

9 Karta : Vatten som riskerar att inte uppnå god ekologisk status till år 2015 i Södra Bottenvikens och Kvarkens kustområde. Sidan 7

10 Karta : Vatten som riskerar att inte uppnå god kemisk status till år 2015 i Södra Bottenvikens och Kvarkens kustområde. Sidan 8

11 Åtgärder per miljöproblem Dricksvatten I vattenrådsområdet finns en dricksvattenförekomst som saknar tillfredställande skyddsområde. Den vattentäkten ligger inte inom någon hittills avgränsad grundvattenförekomst. Ett vattenskyddsområde bör uppfylla skyddskraven enligt MB 7 kap men den aktuella vattentäkten betjänar mellan personer och man kan därför överväga att utreda möjligheterna att använda en enklare skyddsform, uppskattad kostnad c:a kr. Övergödning I vattenrådsområdet finns 2 vattenförekomster, Täftefjärden och Hörneforsområdet, som bedömts ha måttlig ekologisk status genom höga halter av klorofyll. Det är dock en osäker bedömning på grund av ett bristfälligt underlag. Ingen vattenförekomst har fallit ut som under god status i SMHI:S modell HOME-vatten. Det finns ytterligare 13 vattenförekomster och 6 nya vattenförekomster i vattenrådsområdet som kan ha övergödningsproblem. Det är vattenförekomster som är påverkade av utsläpp från tätorter, industrier eller avloppsreningsverk, stugområden med enskilda avlopp eller stora arealer jordbruksmark. Under genomförs sommar- och vinterprovtagning i 10 vattenförekomster för att undersöka övergödningsproblemet (se tabell nedan). I 2 vattenförekomster provtas även de nya vattenförekomsterna som skapats under Det gäller Lillfjärden i Täftefjärdens vattenförekomst samt Tavlefjärden i Yttre Täftefjärdens vattenförekomst. Dessa fastställs som nya vattenförekomster och förs in i VISS under våren Provtagningen genomförs tillsammans med Länstyrelsen i Norrbotten till en sammanlagd kostnad på ca kronor, varav provtagningen inom södra kustrådsområdet blir ca kronor. Resultatet från verifieringen kan leda till att fler vattenförekomster inte uppnår god status. Om verifieringen leder till sänkt status i en vattenförekomst kan ytterligare åtgärder behöva specificeras. Umeå kommun kommer under 2009 att genomföra en inventering av enskilda avlopp längs Österlångsslädan i Fjärdgrundsområdets vattenförekomst (se tabell nedan). Kostnaden för inventeringen beräknas till ca kronor enligt schabloner från liknande projekt. Umeå kommun kommer även att tillsätta en utredning kring omledning av utsläppsrör i Hörneforsområdet. Kostnaden för detta är okänd. Den totala kostnaden för planerade och pågående åtgärder blir ca kronor (exkl. Nordmalingsfjärden). Sidan 9

12 Tabell : Planerade och pågående åtgärder. Vattenförekomst År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Fjärdgrundsområdet SE Österfjärden SE Yttre Täftefjärden SE Tavlefjärden, del av Täftefjärden SE Täftefjärden SE Lillfjärden, del av Täftefjärden SE Gumbodafjärden SE Lövselefjärden SE Burefjärden SE Sörfjärden Kågefjärden SE Hörneforsområdet SE Fjärdgrundsområdet SE Nordmalingsfjärden* SE ? Minskad belastning Avloppsreningsverk - näringsämnen - mer utredning Umeå kn? Utredning kring omledning av utsläppsrör. Umeå kn Miljöövervakning och inventering av enskilda avlopp planeras i Österlångslädan *Åtgärder i vattenförekomsten Nordmalingsfjärden redovisas i åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt men presenteras även här då fjärden ligger inom samverkansområdet för Kustvattenråd söder. De verifieringar som genomförs under föreslås fortsätta 2 år till för att uppnå kravet på 3 års provtagningar i bedömningsgrunderna. Kostnaden för 2 års provtagningar i 11 vattenförekomster beräknas till ca kronor. I ytterligare 4 befintliga vattenförekomster samt i 4 nya vattenförekomster föreslås att provtagning av näringsämnen genomförs under 3 år. Kostnaden för detta uppskattas till ca kr (se tabell Tabell ). Därtill föreslås en sanalys i dessa vattenförekomster för att få veta var problemen kommer ifrån, något som i dagsläget är svårt att uppskatta kostnader för. Totalkostnaden för de ytterligare åtgärderna där kostnader i dagsläget kan uppskattas beräknas till 1,6 miljoner kronor (exkl. Nordmalingsfjärden). Sidan 10

13 Tabell : Förslag på åtgärder Vatten- År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar förekomst Fjärdgrundsområdet SE Länsstyrelsen Fortsatta verifierings- provtagningar för att uppfylla kraven i bedömningsgrunderna (tot 3 år) Fjärdgrundsområdet SE Österfjärden SE Österfjärden SE Yttre Täftefjärden SE Yttre Täftefjärden SE Tavlefjärden, del av Täftefjärden SE Tavlefjärden, del av Täftefjärden SE Täftefjärden SE Täftefjärden SE Lillfjärden, del av Täftefjärden SE Lillfjärden, del av Täftefjärden SE Gumbodafjärden SE Gumbodafjärden SE Lövselefjärden SE Lövselefjärden SE Burefjärden SE Burefjärden SE Sörfjärden Sörfjärden Kågefjärden SE Kågefjärden SE Hörneforsområdet SE Hörneforsområdet SE Länsstyrelsen Fortsatta verifierings- provtagningar för att uppfylla kraven i bedömningsgrunderna (tot 3 år) Länsstyrelsen Fortsatta verifierings- provtagningar för att uppfylla kraven i bedömningsgrunderna (tot 3 år) Länsstyrelsen Fortsatta verifierings- provtagningar för att uppfylla kraven i bedömningsgrunderna (tot 3 år) Länsstyrelsen Fortsatta verifierings- provtagningar för att uppfylla kraven i bedömningsgrunderna (tot 3 år) Länsstyrelsen Fortsatta verifierings- provtagningar för att uppfylla kraven i bedömningsgrunderna (tot 3 år) Länsstyrelsen Fortsatta verifierings- provtagningar för att uppfylla kraven i bedömningsgrunderna (tot 3 år) Länsstyrelsen Fortsatta verifierings- provtagningar för att uppfylla kraven i bedömningsgrunderna (tot 3 år) Länsstyrelsen Fortsatta verifierings- provtagningar för att uppfylla kraven i bedömningsgrunderna (tot 3 år) Länsstyrelsen Fortsatta verifierings- provtagningar för att uppfylla kraven i bedömningsgrunderna (tot 3 år) Länsstyrelsen Fortsatta verifierings- provtagningar för att uppfylla kraven i bedömningsgrunderna (tot 3 år) Länsstyrelsen Verifiering av HOME-vatten modellen genom provtagning av (tot 3 års prov) Sidan 11

14 Västerfjärden SE Västerfjärden SE Mjölefjärden SE Mjölefjärden SE Ytterviksfjärden, del av Simpan SE Ytterviksfjärden, del av Simpan SE Inre Lövselefjärden, del av Lövselefjärden SE Inre Lövselefjärden, del av Lövselefjärden SE Ursviksfjärden, del av Sörfjärden Ursviksfjärden, del av Sörfjärden Boviksfjärden SE Boviksfjärden SE Inre Kågefjärden, del av Kågefjärden SE Inre Kågefjärden, del av Kågefjärden SE Nordmalingsfjärden * SE Nordmalingsfjärden * SE Länsstyrelsen Verifiering av HOME-vatten modellen genom provtagning av (tot 3 års prov) Länsstyrelsen Verifiering av HOME-vatten modellen genom provtagning av (tot 3 års prov) Länsstyrelsen Verifiering av HOME-vatten modellen genom provtagning av (tot 3 års prov) Länsstyrelsen Verifiering av HOME-vatten modellen genom provtagning av (tot 3 års prov) Länsstyrelsen Verifiering av HOME-vatten modellen genom provtagning av (tot 3 års prov) Länsstyrelsen Verifiering av HOME-vatten modellen genom provtagning av (tot 3 års prov) Länsstyrelsen Verifiering av HOME-vatten modellen genom provtagning av (tot 3 års prov) Länsstyrelsen Verifiering av HOME-vatten modellen genom provtagning av (tot 3 års prov) *Åtgärder i vattenförekomsten Nordmalingsfjärden redovisas i åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt men presenteras även här då fjärden ligger inom samverkansområdet för Kustvattenråd söder. Sidan 12

15 Miljögifter I vattenrådsområdet är metaller och miljögifter ett stort problem. Det är framförallt aktiva och nedlagda metall- och massaindustrier, sågverk samt oljedepåer som bedöms utgöra de största källorna till miljögiftsproblemen. Punktkällor med stor påverkan på miljön är Rönnskärsverken i Skelleftehamnsfjärden med intilliggande Sörfjärden, Simpan samt Skelleftebukten, SCA Packaging i Österfjärden med intilliggande Fjärdgrundsområdet samt Masonite i Nordmalingsfjärden. Provtagningar i botten och i biologiskt material, som kustfisk och snäckor, visar att det framförallt är tungmetaller och organiska miljögifter som utgör de största problemen. Av dessa utmärker sig tungmetallerna kvicksilver, kadmium, bly, nickel, krom och koppar samt halvmetallen arsenik och miljögifterna TBT, HCB, DDT, PAH, PCB, bromerade flamskyddsmedel samt dioxiner. För åtgärder som rör förorenad mark har kostnaderna uppskattats utifrån liknande undersökningar och saneringsprojekt. I 5 vattenförekomster planeras undersökningar och utredningar av förorenad mark. I Hörneforsområdet planeras efterbehandling i form av sanering av okänd omfattning, se tabell Den totala kostnaden för de planerade åtgärderna för förorenad mark uppskattas till 8,8 kronor (exkl. Nordmalingsfjärden). I samarbete med Umeå Universitet genomför Länsstyrelsen i Västerbotten ett projekt för att utreda vilka källor som orsakar förhöjda dioxinhalter i Skelleftehamnsfjärdens och Nordmalingsfjärdens botten. Kostnaden per fjärd är kronor, se tabell Den totala kostnaden för planerade och pågående åtgärder blir 9 miljoner kronor (exkl. Nordmalingsfjärden). Tabell : Planerade och pågående åtgärder. Vattenförekomst År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Hörneforsområdet SE Hörneforsområdet SE Österfjärden SE Österfjärden SE Örefjärden SE Burefjärden SE Skelleftehamnsfjärden SE Skelleftehamnsfjärden SE Undersökning av förorenade områden 2009 Efterbehandling av förorenad mark och Undersökning av förorenade områden Undersökning av förorenade områden 2009 Undersökning av förorenade områden 2008 Undersökning av förorenade områden Undersökning av förorenade områden 2008 Undersökning av förorenade områden Länsstyrelsen Undersökning av och mark. MIFO-klassning av en. Länsstyrelsen Omfattning och vad som ska saneras är ännu inte utrett Länsstyrelsen Huvudstudie av främst förorenad mark Länsstyrelsen Undersökning av okänd omfattning Länsstyrelsen Dioxinstudie av en vid Norrbyskär Skellefteå kn Undersökning av okänd omfattning Länsstyrelsen Undersökning av främst förorenad mark, okänd omfattning Skellefteå kn Översiktlig utredning, MIFO fas 2 Sidan 13

16 Skelleftehamnsfjärden SE Skelleftehamnsfjärden SE Byskefjärden SE Nordmalingsfjärden SE Nordmalingsfjärden SE Undersökning av förorenade områden 2009 Mer utredning / screening av utsläppsvatten 2012 Undersökning av förorenade områden 2009 Undersökning av 2009 Mer utredning / screening av utsläppsvatten Skellefteå kn Översiktlig utredning, MIFO fas 2 Länsstyrelsen Projekt tillsammans med Umeå universitet. Analys av dioxiner i utsläppsvatten. Jämförelse av dioxinfraktioner i utsläppsvatten och, utredning om det är dagens utsläpp som orsakar förhöjda dioxinhalter i en. Kostnaden är för projektet är delad på de 2 områden som skall utredas (Skelleftehamnsfjärden och Nordmalingsfjärden). Skellefteå kn Översiktlig utredning, MIFO fas 2, pågår. Länsstyrelsen Undersökning av, mark, byggnader och avlopp. Förstudie, MIFO fas 2, pågår. Länsstyrelsen Projekt tillsammans med Umeå universitet. Analys av dioxiner i utsläppsvatten. Jämförelse av dioxinfraktioner i utsläppsvatten och, utredning om det är dagens utsläpp som orsakar förhöjda dioxinhalter i en. Kostnaden är för projektet är delad på de 2 områden som skall utredas (Skelleftehamnsfjärden och Nordmalingsfjärden). *Åtgärder i vattenförekomsten Nordmalingsfjärden redovisas i åtgärdprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt men presenteras även här då fjärden ligger inom samverkansområdet för Kustvattenråd söder. För att kunna ta fram specifika åtgärder behövs mer kunskap om var och i vilken omfattning det finns miljögiftsproblem, vilka källor som orsakar påverkan, vilka ämnen det handlar om samt vilka effekter de har på ekosystemet. De specifika åtgärderna som kan bli aktuella framöver är efterbehandling av förorenad mark och samt strängare villkor för pågående verksamheter. Utifrån den påverkansanalys som gjorts inom vattenrådsområdet har 12 kustvattenförekomster bedömts som riskområden för miljögiftsproblem. För dessa vattenförekomster föreslås en en med avseende på särskilt förorenade ämnen och prioriterade ämnen (se tabell ). Verifieringen bör bestå i provtagning av, biologiskt material (främst kustfisk) samt i vatten med passiva provtagare. Den totala kostnaden för verifieringen uppskattas till ca kr. Därtill föreslås en kemikalieutredning och sanalys i dessa vattenförekomster för att få veta var problemen kommer ifrån och vilka ämnen det gäller. Det är i dagsläget svårt att uppskatta kostnader för kemikalieutredning och sanalyser. Dessutom krävs ytterligare undersökningar av. Kostnaden för detta uppskattas till 3,3 miljoner kronor, detta är dock en mycket grov uppskattning från liknande projekt. Kostnader för saneringsåtgärder är inte medräknat i denna summa. Totalkostnaden för de ytterligare åtgärderna där kostnader i dagsläget kan uppskattas beräknas till drygt 3,9 miljoner kronor (exkl. Nordmalingsfjärden). Sidan 14

17 Tabell : Förslag på åtgärder Vattenförekomst År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Hörneforsområdet SE Fjärdgrundsområdet SE Fjärdgrundsområdet SE Fjärdgrundsområdet SE Österfjärden SE Österfjärden SE Österfjärden SE Österfjärden SE Österfjärden SE Österfjärden SE Bjuröfjärden SE Bjuröfjärden SE Bjuröfjärden SE Burefjärden SE Burefjärden SE Burefjärden SE Skelleftebukten SE Skelleftebukten SE Skelleftebukten SE verifiering verifiering 2012 Undersökning av Undersökning av 2012 Undersökning av verifiering kemikalieutredning screening av utsläppsvatten verifiering 2012 Undersökning av 2012 Undersökning av verifiering verifiering 2012 Undersökning av Länsstyrelsen Länsstyrelsen Sedimentstudie Metaller och miljögifter i kustabborre Passiv provtagare? Metaller och miljögifter i kustabborre Passiv provtagare Länsstyrelsen? Vad kommer via Österfjärden och vad kommer via havsströmmarna? Länsstyrelsen MIFO-klassning av fjärdens Länsstyrelsen Undersökning av okänd omfattning Länsstyrelsen MIFO-klassning av fjärdens Länsstyrelsen Sedimentstudie i hamnområdet Passiv provtagare? Länsstyrelsen? Utreda potentiella källors bidrag (verksamheter kring fjärden, vattendrag) genom kemikalieutredning och screening av utsläppsvatten. Länsstyrelsen? Enkätundersökning Länsstyrelsen? Antingen passiva provtagare eller vattenprover Länsstyrelsen Metaller och miljögifter i kustabborre Passiv provtagare? Länsstyrelsen? Vad kommer via havsströmmarna? Källa för föroreningarna? Länsstyrelsen MIFO-klassning av fjärdens Länsstyrelsen MIFO-klassning av fjärdens Länsstyrelsen Metaller och miljögifter i kustabborre Passiv provtagare? Länsstyrelsen? Vad kommer från det förorenade området och vad kommer via havsströmmarna? Länsstyrelsen Metaller och miljögifter i kustabborre Passiv provtagare? Länsstyrelsen? Vad kommer via Simpan och vad kommer via Skelleftehamnsfjärden? Länsstyrelsen MIFO-klassning av fjärdens Sidan 15

18 Simpan SE Simpan SE Simpan SE Sörfjärden Sörfjärden Sörfjärden Sörfjärden Sörfjärden Sörfjärden Sörfjärden Skelleftehamnsfjärden SE Skelleftehamnsfjärden SE Skelleftehamnsfjärden SE Skelleftehamnsfjärden SE Skelleftehamnsfjärden SE Skelleftehamnsfjärden SE Kågefjärden SE verifiering 2012 Undersökning av 2009 Undersökning av 2010? Undersökning av 2010 Undersökning av verifiering kemikalieutredning screening av utsläppsvatten 2011? Undersökning av 2011? Undersökning av 2010 Övervakning / verifiering kemikalieutredning screening av utsläppsvatten verifiering Länsstyrelsen Sedimentstudie Metaller och miljögifter i kustabborre Passiv provtagare? Länsstyrelsen? Vad kommer via Sörfjärden och vad kommer via havsströmmarna? Länsstyrelsen MIFO-klassning av fjärdens Skellefteå kn Undersökning av okänd omfattning Länsstyrelsen Undersökning av okänd omfattning Länsstyrelsen MIFO-klassning av fjärdens Länsstyrelsen Passiv provtagare? Länsstyrelsen? Utreda potentiella källors bidrag (verksamheter kring fjärden, vattendrag) genom kemikalieutredning och screening av utsläppsvatten. Länsstyrelsen? Enkätundersökning Länsstyrelsen? Antingen passiva provtagare eller vattenprover Skellefteå kn Undersökning av okänd omfattning Länsstyrelsen MIFO-klassning av fjärdens Länsstyrelsen Sedimentstudie i hamnområdet Länsstyrelsen? Utreda potentiella källors bidrag (verksamheter kring fjärden) genom kemikalieutredning och screening av utsläppsvatten samt utsläppsstatistik. Kommunen har tillsyn på vissa verksamheter. Länsstyrelsen? Enkätundersökning Länsstyrelsen? Antingen passiva provtagare eller vattenprover Länsstyrelsen Metaller och miljögifter i kustabborre Passiv provtagare? Kågefjärden SE Kågefjärden SE Kågefjärden SE Kågefjärden SE kemikalieutredning screening av utsläppsvatten 2012 Undersökning av Länsstyrelsen? Utreda potentiella källors bidrag (verksamheter kring fjärden, vattendrag, förorenad mark) genom kemikalieutredning och screening av utsläppsvatten. Länsstyrelsen? Enkätundersökning Länsstyrelsen? Antingen passiva provtagare eller vattenprover Länsstyrelsen MIFO-klassning av fjärdens Sidan 16

19 Byskefjärden SE verifiering Länsstyrelsen Metaller och miljögifter i kustabborre Passiv provtagare? Byskefjärden SE Byskefjärden SE Nordmalingsfjärden SE Undersökning av 2012 Undersökning av verifiering Skellefteå kn Undersökning av okänd omfattning Länsstyrelsen MIFO-klassning av fjärdens Länsstyrelsen Sedimentstudie vid tre lokaler (centralt i fjärden, Döda viken och i hamnen) Metaller och miljögifter i kustabborre Passiv provtagare? Nordmalingsfjärden SE Nordmalingsfjärden SE Nordmalingsfjärden SE Nordmalingsfjärden SE Nordmalingsfjärden SE kemikalieutredning screening av utsläppsvatten 2012 Undersökning av 2012 Undersökning av Länsstyrelsen? Utreda potentiella källors bidrag (verksamheter kring fjärden, vattendrag) genom kemikalieutredning och screening av utsläppsvatten. Länsstyrelsen? Enkätundersökning Länsstyrelsen? Antingen passiva provtagare eller vattenprover Länsstyrelsen Undersökning av fjärdens (inkl. MIFO-klassning) Länsstyrelsen Diskussioner påbörjade kring undersökning av mark och *Åtgärder i vattenförekomsten Nordmalingsfjärden finansieras av Vattenmyndigheten i Bottenhavet men redovisas även här då fjärden ligger inom samverkansområdet för Kustvattenråd söder. Främmande arter Underlaget för att kunna bedöma omfattningen av problemet med främmande arter är i dagsläget mycket bristande. Flera insatser och åtgärder behöver vidtas på nationell nivå: Fysisk påverkan I vattenrådsområdet finns 3 vattenförekomster med betydande morfologiska förändringar, Skelleftehamnsfjärden och Sörfjärden i Skellefteå kommun samt Österfjärden i Umeå kommun. För Sörfjärden och Österfjärden finns det en skillnad i morfologisk påverkan inom vattenförekomsterna, varvid nya vattenförekomster kommer att bildas. Till betydande morfologisk påverkan räknas t.ex. hamnar och båtvarv samt invallade havsvikar. Samma underlag används vid utpekandet av kraftigt modifierade kustvatten (se avsnitt nedan). För tillfället saknas en metod som beskriver hur övrig morfologisk påverkan, som t.ex. byggande vid kusten med tillhörande störningar som exempelvis muddringar och bryggor, skall vägas in i bedömningarna av ekologisk status. Då detta inte lett till någon statusförsämring föreslås inga åtgärder för denna typ av påverkan på vattenförekomstnivå. Fysisk påverkan är dock ett växande problem och flera insatser och åtgärder behöver vidtas på nationell nivå: Sidan 17

20 Kraftigt modifierade kustvatten I vattenrådsområdet finns idag 3 vattenförekomster som klassats som kraftigt modifierade vatten, Skelleftehamnsfjärden och Sörfjärden i Skellefteå kommun samt Österfjärden i Umeå kommun. För Sörfjärden och Österfjärden är delar av vattenförekomsterna kraftigt fysiskt påverkade och nya vattenförekomster har bildats. Vattenförekomsterna har ändrat karaktär på ett väsentligt sätt eftersom uppsatta tröskelvärden överskridits. Om 70 % av vattenförekomstens strandlinje är påverkad av hamn, kaj eller hårdgjord yta uppfylls detta kriterium, detta gäller även för nybildade vattenförekomster. Övriga kustvattenförekomster uppfyller inte kriterierna för att utpekas som kraftigt modifierade vatten Sidan 18

21

22 Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen i Norrbottens län