FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM. Tornedalens vattenparlamentsområde - VRO 1. Torneälvens huvudavrinningsområde på den svenska sidan

Transkript

1 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM Tornedalens vattenparlamentsområde - VRO 1 Torneälvens huvudavrinningsområde på den svenska sidan Samrådsmaterial för perioden 1 mars - 1 september 2009

2

3 6. Åtgärdsprogram för vattenrådsområden. Bottenvikens vattendistrikt är liksom andra vattendistrikt indelat i vattenrådsområden, för geografiskt avgränsade arbetsområde i de så kallade vattenråden. I Bottenviken har denna indelning även varit en fungerande geografisk avgränsning i framtagandet av distriktets första åtgärdsprogram. Vattenmyndigheten i Bottenviken har därför skapat egna tillhörande vattenrådsdokumnet till åtgärdsprogrammet. Dessa bör läsas tillsammans med den distiktsövergripande delen av åtgärdsprogrammet, vilket ger en bättre bakrundsbeskrivning till de olika miljöproblemsområdena. Åtgärdsprogrammets distriktsövergripande del beskriver även gemensamma beräkningsmodeller och tillvägagångssätt i arbetet. En övervägande majoritet av åtgärdsobjekten kan kopplas till ett specifikt miljöproblem som kan specificeras på vattenrådsområdesnivå. För vissa miljöproblem eller kombinationer av miljöproblem har det varit mer lämpligt att beskriva de föreslagna åtgärderna på distriktsnivå. Sammanfattning av distriktsåtgärder för särskilda miljöproblem Utredning av sulfidleror Påverkan från sulfidleror omfattar främst miljöproblemen försurning och miljögifter. För ökad kunskap om sulfidjordarnas utbredning och påverkansgrad ser man även ett behov att särskilt kartlägga dessa inom distriktet. Vattenmyndigheterna föreslår därför att länsstyrelserna genomför en kartläggning av att sulfidjordarna inom distriktet. Kartläggningen beräknas kosta ca 2 miljoner kr. Beroende på utfallet av denna undersökning kan åtgärder för att minska de negativa effekterna av markanvändning i områden med sulfidleror bli aktuella. Källfördelningsanalyser i respektive område kommer att krävas för att rikta sådana åtgärder mot rätt verksamhet. Atmosfärisk kvicksilverdeposition Inom Bottenvikens distrikt föreslås en kartläggning och vidare undersökning av kvicksilver i utpekade och misstänkta områden. Osäkerheten är störst skogsområdena från kust upp till fjällkedjan. Höga halter av humus i dessa ekosystem underlättar för en mycket effektiv fastläggning och bioackumulation, med påföljande metylering, av atmosfäriskt kvicksilver. Syftet är att få en bättre uppfattning om problemets spatiala omfattning, totalkvicksilver och metylkvicksilverhalter i olika matriser. Ett bättre kunskapsunderlag kan ligga till grund för de åtgärder som eventuellt kan genomföras inom distriktet. Pga. problemets omfattning är det svårt att uppskatta kostnaden för en kartläggning men den uppskattas till minst 2 miljoner kr Sidan 1

4 Övergödning från enskilda avlopp Under det kommande året pågår ett projekt som syftar till att ta fram en gemensam strategi för hur regelverket kring enskilda avlopp skall tillämpas. Projektets mål är att få fram kostnadseffektiva och miljöriktiga enskilda avlopp. Budgeterad kostnad är och finansieras av Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län, Vattenmyndigheten, Region Västerbotten samt kommunerna. Övergödningseffekter i grundvatten visar sig framförallt genom problem med höga nitrathalter. Vattenmyndigheten prioriterar idag inga åtgärder med närmare undersökningar av detta slag i grundvatten eftersom påverkan bedöms som mycket liten i distriktet. Det kan dock finnas en risk att grundvatten i fjällområdet kan förorenas i exempelvis områden som exploateras som turismanläggningar. Vattenmyndigheten föreslår därför att dessa grundvattentäkter övervakas Eftersom distriktet är ett skogrikt område föreslås även en kartläggning av skogsdikningens omfattning och påverkan på vattenkvaliteten. Undersökningen behöver ske av länsstyrelserna i samarbete med skogsstyrelsen. Vattenuttag Vattenuttag är inget stort problem i distriktet då vattentillgången generellt är god eller så är möjligheterna till infiltration av ytvatten för att öka tillgången på grundvatten goda. Vattenmyndigheten ser idag ett behov av att upprätta ett register över vattenuttag i distriktet för uppfyllandet av ett sådant krav enligt vattendirektivet. Registreringen av vattenuttag skall uppdateras regelbundet och är tänkt att ge god information vid förhandsprövningar. Vattenmyndigheten ser idag även ett framtida behov av kartlagda vattenuttag i distriktet, när en framtida prispolitik för vattentjänster är klar. En kartläggning för hela distriktet skulle uppskattningsvis kosta c:a 0,5 Milj. kr. Distriktsvis verifiering av vissa miljöproblem Verifiering är en relativt vanlig åtgärd på flera miljöproblem då det ofta saknas data och kunskap om bland annat miljögifter, försurning, vattenuttag, främmande arter. Det ankommer på vattenmyndigheten att samordna den verifiering som krävs. Sidan 2

5 6.1. Åtgärdsprogram för Tornedalens vattenparlaments område Sammanfattning I Torneälvens vattenrådsområde behöver de grundvattenförekomster som idag inte har ett fullgott skydd åtgärdas genom att dessa ses över och inrättas där de fattas och förnyas där det är nödvändigt. Vattenmyndigheten bedömer att dessa åtgärder är nödvändiga för att uppfylla kraven för dricksvatten enligt direktivet. Kartläggning och analysdelen har resulterat i att Torneälvens VRO visar sig ha vissa miljögiftsproblem, vilket också påverkar statusen i området. Genom att utreda, kontrollera eller återställa sådana problemområden kan miljögifternas påverkan på vattenkvalitén förbättras. Större delen av dessa åtgärder kommer att innefattas av tillsyn och omprövning eller redan planerade åtgärder för vissa utpekade områden. Åtgärder inom fysisk påverkan visar också att stora förbättringsåtgärder kan uppnås genom att åtgärda de vandringshinder och flottledsrensningar som idag påverkar statusen i dessa vattendrag. Miljöproblem såsom övergödning och försurning har visat sig vara relativt små i detta vattenrådsområde, däremot kan vissa misstänkta områden verifieras mot det modellresultatet som pekat ut dessa områden. Vattenmyndigheten bedömer att sådana åtgärder inte bara visar om modellutfallen stämmer med verkligheten utan det ger också värdefullt bakgrundsdata för dessa områden och miljöproblem. Beskrivning av avrinningsområdet Torneälvens avrinningsområde delas av Sverige, Finland och Norge och sträcker sig från de nordliga fjällområdena i Sverige och de nordvästra delarna av finska Lappland till Bottenvikens kust i söder. Torneälven är sammanbunden med Kalixälven via bifurkationen Tärendöälven. Området består huvudsakligen av skogsmark, men också av stora våtmarkskomplex i områdets centrala delar. Ungefär två tredjedelar av avrinningsområdet ligger i Sverige, en tredjedel i Finland och endast en liten del ligger i Norge. Det finns två kraftverk i biflöden på den svenska sidan medan älvens huvudfåra är oreglerad. Torneälven är utpekad som en av Sveriges fyra nationalälvar. Vildlaxbestånden i Torneälven är ett av landets mest betydelsefulla och inom avrinningsområdet finns även flodpärlmussla. Torne- och Kalix älvar med dess biflöden har pekats ut till ett Natura2000-område och är skyddat mot ytterligare vattenkraftsutbyggnad. Torneälvens vattenrådsområde innefattar även ett internationellt avrinningsdistrikt tillsammans med Finland. Detta innebär att ett gemensamt arbete har skett med kartläggning och analys av de vatten som tillhör Gränsälven (Torneälv). Samarbetet med Finland har hitintills handlat om jämförelser mellan administrativa och lagstiftande likheter och olikheter i syfte att söka nå en harmonierad vattenförvaltning i området. För denna första förvaltningscykel har det inte varit möjligt att få fram något gemensamt åtgärdsprogram för området. Däremot kommer kraven från vattendirektivet att uppfyllas Sidan 3

6 genom att ett delåtgärdsprogram utformats i de båda länderna och finns med som ett tillägg i åtgärdsprogrammen. Vattenförekomsternas status och miljökvalitetsnormer I områdets Svenska del finns 981 vattenförekomster varav 61 är grundvattenförekomster, 654 vattendrag och 266 sjöar. Avrinningsområdet mynnar ut i Bottenviken. 177 vattenförekomster riskerar att inte uppnå god ekologisk status Av de vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk status är 153 vattendrag och 24 sjöar. 515 vattenförekomster riskerar att inte uppnå god kemisk status, varav 366 är vattendrag och 149 är sjöar. Samtliga ytvattenförekomster nedan fjällen bedöms vara i risk med avseende på kvicksilver. Alla grundvattenförekomster bedöms i dagsläget ha god kemisk och kvantitativ status och i nuläget bedöms inget riskera att god status inte skall kunna uppnås till år Sidan 4

7 Karta 6.1.1: Ekologisk status 2009 Sidan 5

8 Karta 6.1.3: Kemisk status 2009 Sidan 6

9 Karta 6.1.3: Vatten som riskerar att ej uppnå god ekologisk status 2015 Sidan 7

10 Karta 6.1.4: Vatten som riskerar att ej uppnå god kemisk status 2015 Sidan 8

11 Åtgärder per miljöproblem Dricksvatten Inom Torneälvens vattenrådsområde finns 47 dricksvattenförekomster, där man tar ut > 10 m 3 /dygn eller betjänar > 50 personer, som saknar tillfredsställande skyddsområden. Av dessa saknar 25 dricksvattenförekomster ett skyddsområde medan sex skyddsområden har gamla föreskrifter som behöver ses över så att syftet med skyddet upprätthålls. För tolv dricksvattenförekomster kan en utredning visa om inte enklare former av skydd med stöd av 9 kap MB, kan säkra kvalitén även i dessa vatten. Tabellen nedan redovisar vilka former som kan vara lämpliga för respektive vatten, samt vilka kommuner som ansvarar för dessa åtgärder. Tabell 6.1.1: Förslag på åtgärder Vattenförekomst År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Torneälven (1000) Oja Vattentäkt 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Haparanda kommun Uttag i berg Sangijärvi 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Haparanda kommun Uttag i berg Vattentäkt Seskarö 2012 Tillse att nuvarande vattenskydd Haparanda kommun överensstämmer med skyddskrav enligt MB 7 kap Sälvis 2012 Tillse att nuvarande vattenskydd Haparanda kommun Uttag i berg överensstämmer med skyddskrav enligt MB 7 kap Tossa 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Haparanda kommun Uttag i berg Korpikylä 2012 Tillse att nuvarande vattenskydd Haparanda kommun Uttag i berg överensstämmer med skyddskrav enligt MB 7 kap Kattilasaari 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Haparanda kommun Uttag i berg och jord Kärrbäck 2012 Tillse att nuvarande vattenskydd Haparanda kommun överensstämmer med skyddskrav enligt MB 7 kap Mattila 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Haparanda kommun ytvatten Aapoa 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Övertorneå kommun Uttag i berg Hedenäset 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Övertorneå kommun Juoksengi 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Övertorneå kommun Uttag i berg Luppio 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Övertorneå kommun Uttag i morän Nedre Kuivakangas 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Övertorneå kommun Uttag i berg Neistenkangas 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Övertorneå kommun Pello norra 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Övertorneå kommun Uttag i berg Pello Skola 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Övertorneå kommun Rantajärvi 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Övertorneå kommun Soukolojärvi 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Övertorneå kommun Uttag i berg Svanstein 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Övertorneå kommun Uttag i berg Övertorneå 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Övertorneå kommun Junosuando 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Pajala kommun Kainulasjärvi 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Pajala kommun Uttag i morän Kangos 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Pajala kommun Uttag i morän Kaunisvaara 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Pajala kommun Uttag i berg Korpilombolo 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Pajala kommun Uttag i berg Muodoslompolo 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Pajala kommun Uttag i berg Narken 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Pajala kommun Uttag i berg Pajala 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Pajala kommun Uttag i berg Saittarova 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Pajala kommun Uttag i berg Sattajärvi 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Pajala kommun Uttag i berg Teurajärvi 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Pajala kommun Uttag i berg Sidan 9

12 Tärendö 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Pajala kommun Voulep 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Kiruna kommun ytvatten Björkliden 2012 Tillse att nuvarande vattenskydd Kiruna kommun Uttag i berg överensstämmer med skyddskrav enligt MB VRD art 7 Idivourma 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Kiruna kommun Jukkasjärvi 2012 Tillse att nuvarande vattenskydd Kiruna kommun Uttag i berg överensstämmer med skyddskrav enligt VRD art.7 Karesuando 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Kiruna kommun Uttag i berg Oinakka 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Kiruna kommun ytvatten Kuttainen 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Kiruna kommun Uttag i berg Laino 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Kiruna kommun Uttag i berg Masungsbyn 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Kiruna kommun Uttag i berg Katterjokk 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Kiruna kommun Uttag i berg Saivomuotka 2012 Formerna för vattenskyddet bör utredas Kiruna kommun Uttag i berg Svappavaara 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Kiruna kommun Uttag i berg Vittangi 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Kiruna kommun Ytvatten Övre Soppero 2012 Fastställa Vattenskyddsområde enl MB 7 kap Kiruna kommun Försurning För att identifiera vattenförekomster som riskerar att ej uppnå god status 2015 gällande försurning har en försurningsmodell använts. Resultatet visar att det i vattenrådsområdet finns 12 förekomster med potentiella försurningsproblem. Modellen är riktad att identifiera vattenförekomster som är försurade eller försurningskänsliga genom att använda data från tidigare provtagning, sulfatnedfall, avrinning och nederbörd. Ytterligare undersökningar för verifiering modellresultaten kan behövas. Verifiering av modellresultaten är planerad för 5 vattenförekomster och 4 mindre sjöar se i tabell nedan beslutade åtgärder. För de områden som visar misstänkt påverkan kan ytterligare uppföljande åtgärder komma att krävas. Dessa föreslås i tabell Tabell 6.1.2: Beslutade åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Torneälven (1000) SE SE SE SE SE SE Samt 3 små sjöar som saknar EU_CD Namnlös Nuuksujoki Rauvosjoki Nälkäjoki Isojärvi Partaljaure Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen Pågående åtgärder: Verifiering av modellutfall för försurning. Kostnad för är ca För de områden som visar att modellresultaten stämmer kan ytterligare uppföljande åtgärder komma att krävas, och föreslås i tabell förslag på åtgärder nedan. Tabell Förslag på åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Torneälven (1000) Övervakning / verifiering av status - mer utredning/ kartläggning av påverkan från sulfidleror Länsstyrelsen Verifiering av försurningsmodell samt problemområden för sulfidleror. Sidan 10

13 på distriktsnivå Det finns 12 vattenförekomster med potentiella försurningsproblem. Kostnaden för att undersöka 5 vattenförekomster och 4 mindre sjöar är SEK. Övergödning I vattenrådsområdet finns 10 vattendrag och 13 sjöar med potentiella övergödningsproblem. Torneälvens nedre delar är naturligt näringsrika. I kombination med jordbruk, dikningar och enskilda avlopp kan övergödningseffekter uppstå vilket exempelvis kan leda till algblomning i sjöar. Många sjöar har dessutom sänkts vilket gör dessa sjöar mer känsliga för hög näringsbelastning. Ett urval av de misstänkt påverkade vattenförekomsterna kommer att undersökas under 2008 och 2009 till en kostnad av ca kr. De vattenförekomster som efter verifieringen bedöms som näringsbelastade måste utredas ytterligare med detaljerad källfördelning av olika påverkansslag (punktkällor, diffus belastning mm) innan konkreta åtgärder kan föreslås. Förslag på åtgärder enligt tabell nedan visar kostnaden av en mer detaljerad utredning och källfördelningsanalys för alla 23 vattenförekomster. Tabell 6.1.4: Beslutade åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Torneälven (1000) SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Armasjärvi Kuivajärvi Nuuksujärvi Rantajärvi Sompasenjärvi Syväjärvi Takajärvi Yli-Kuittasjärvi Sattajoki Leipiöjoki Luongasjoki Namnlös Övervakning / verifiering av status - mer utredning Länsstyrelsen Pågående åtgärder: Verifiering av modellutfall för fosforbelastning samt misstänkta problemområden. Vattenkemi samt växtplankton i sjöar och kiselalger i vattendrag De vattenförekomster som efter verifieringen bedöms som näringsbelastade måste utredas ytterligare med detaljerad källfördelning av olika påverkansslag innan konkreta åtgärder kan föreslås. Förslag på åtgärder enligt tabell nedan visar kostnaden av en mer detaljerad utredning och källfördelningsanalys för alla 23 vattenförekomster. Tabell 6.1.5: Förslag på åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Torneälven (1000) SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Ala Lombolo Armasjärvi Kuivajärvi Luongasjärvi Luossajärvi Nuuksujärvi Rantajärvi Sattajärvi Namnlös Sompasenjärvi Syväjärvi 2012 Mer utredning/ detaljerad källfördelning/ reduktion av fosforbelastning Länsstyrelsen/ Kommuner/ Jordbruks-verket Sidan 11

14 SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Takajärvi Yli-Kuittasjärvi Sattajoki Namnlös Torneälven Torneälven Miljögifter I Torneälvens avrinningsområde finns 4 sjöar och 14 vattendrag som riskerar att inte nå god status med avseende på miljögifter (särskilt förorenande ämnen). Det handlar främst om risk för metallföroreningar i anslutning till gruvverksamhet eller förorenade områden med känd eller sannolik påverkan på vattnet. Fyra av dessa ligger i anslutning till aktiv gruvverksamhet. Ala Lompolo i Kiruna kommun är påverkad av metaller, främst kvicksilver. Det finns flera källor till föroreningen. För prioriterade ämnen har 13 vattenförekomster bedömts att inte uppnå god kemisk status i dagsläget. Det gäller kvicksilver i samtliga fall och baseras antingen på kända problemområden eller på kvicksilverhalten i fisk som undersökts i fyra sjöar. Sammanlagt 515 vattenförekomster i Torneälvens VRO riskerar att inte uppnå god kemisk status 2015, med avseende på kvicksilver. För dessa vatten föreslås i första hand miljöövervakning. Tabell 6.1.6: Förslag på åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Torneälven (1000) SE Ala lompolo 2012 Efterbehandling av Hgförorenad mark och sediment SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Luongasjoki Luongasjoki Luongasjoki Luongasjoki Sattajoki Namnlös Tupojoki Tupojoki Luongasjärvi Luossajärvi Namnlös Övervakning / verifiering av status - mer utredning av särskilt förorenande ämnen och prioriterade ämnen i anslutning till förorenade områden eller miljöfarlig verksamhet 4 vattenförekomster Övervakning / verifiering av status - mer utredning av kvicksilver på distriktsnivå Kiruna Kommun miljoner Länsstyrelsen Schablonkostnad kr /förekomst. Sammanställning av befintliga data samt ev kompletterande provtagningar. Kostnaden är ungefärlig och avser provtagning och analys Länsstyrelsen sjöar med data på kvicksilver. Klassningen baseras på halten kvicksilver i gäddmuskel. De undersökta fiskarna har halter som överskrider gränsvärdet på 0,22 mg/kg Total kostnad beräknas kunna uppgå till mer än 100 miljoner. Totalt har 18 vattenförekomster klassats under god status med avseende på särskilt förorenande Sidan 12

15 ämnen samt 13 vattenförekomster med avseende på prioriterade ämnen varav 515 at riskobjekt (pga. kvicksilver). Främmande arter Gyrodactylus salaris är en parasit som orsakar stor skada i Norge där den kan slå ut hela älvpopulationer av atlantlax. Gyrodactylus salaris kommer ursprungligen från östersjölax som är resistent mot parasiten. Infekterad lax förekommer alltså bl. a. i Torneälvens vattensystem som har förbindelse med Norge via sjön Råstojaure. Åtgärder som vidtagits för att minska risken för smittospridning är olika informationsinsatser. Vattenmyndigheten bedömer att i dagsläget är det inte aktuellt med några ytterligare åtgärder pga. att risken för att Gyrodactylus salaris skall spridas in i Norge från Sverige anses som väldigt liten. Inga ytterligare främmande arter som har betydande negativ påverkan på den ekologiska statusen har identifierats i vattenrådsområdet. Sidan 13

16 Fysisk påverkan Inom miljöproblemet fysisk påverkan inryms allt sådant som på ett eller annat sätt hindrar eller förändrar vattnets naturliga flöde. Sådana hinder förändrar förutsättningarna för fisk och andra vattenlevande organismer. I Torneälvens VRO finns 15 dammar som är definitiva eller delvisa vandringshinder för bland annat fisk, två av dessa är vattenkraftverk i Puostijokis- och Armasjokis vattensystem. De flesta övriga dammarna är gamla flottningsdammar. Åtgärden för dammarna handlar i första hand om att länsstyrelsen behöver identifiera ansvariga och samråda om de åtgärder om föreslås i tabellen nedan. Det finns även 44 vägtrummor som utgör vandringshinder. Åtgärder för vägtrummorna handlar bland annat om fellagda trummor som behöver justeras eller bytas ut. Tidigare flottledsrensningar är i behov av biotopkarteringar och flottledsrestaureringar så att förutsättningarna för naturliga ekosystem i vattendragen säkerställs. I Torneälven är 20 km återställt efter flottningsrensningar men det återstår ännu cirka km kvar att återställa. Huvudfåran Torne/Muonioälv betraktas dock idag som tillräckligt återställd. Tabell 6.1.7: Förslag på åtgärder Antal objekt respektive km Antal vattenförekomster År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Torneälven (1000) Kontinuitet (vandringshinder) Åtgärder för hindrande trummor vägtrummor, allmän väg Vägverket Åtgärder för hindrande trummor 50 VF vägtrummor, enskild väg Länsstyrelsen dammar 2 kraftverksdammar 2012 Riva ut dammar/bygga omlöp Länsstyrelsen kr Bygga omlöp eller andra miljöåtgärder Morfologi (rätning/kanalisering och rensning) Ca Biotopkartering (inklusive km vägtrummeinventering) Länsstyrelsen VF 2012 Flottledsåterställning mindre, 7 medel och 2 stora Tabell 6.1.8: Förslag på åtgärder Vattenförekomst Namn År Åtgärd Ansvar Kostnad Kommentar Flödesförändringar Torneälven (1000) SE Puostijärvi 2012 Vidare utredning Länsstyrelsen vattenförekomster påverkas av kontinuitetsproblem, 113 av flottledsrensningar och 1 av ändrad flödesregim. Total kostnad: SEK KMV/Undantag Inga kraftigt modifierade vattenförekomster eller undantag har identifierats inom Torneälvens vattenrådsområde. Sidan 14

17

18 Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt Länsstyrelsen i Norrbottens län