Gestaltningsprogram för Järnvägsplan. Nynäsbanan Hemfosa-Tungelsta

Transkript

1 Gestaltningsprogram för Järnvägsplan Nynäsbanan Hemfosa-Tungelsta

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Projektets bakgrund och syfte Förutsättningar för projektet Gestaltningsprogrammets mål, innehåll och upplägg Gestaltningsprogrammets tillämpning Arkitektoniska utgångspunkter Överordnad målbild Upplevelseperspektiv Förutsättningar Järnvägens historia i landskapet Landskapsanalys Resenärsupplevelse Gestaltningsprinciper Utgångspunkter för utformning Gestaltningsprinciper och typutformningar...15 Medverkande Trafikverkets projektgrupp Gunnar Hammar Projektledare Tommy Bågling P rojekteringsledare 5. Förslag (platsspecifika åtgärder) Delsträcka 1, , Norra Hemfosa Delsträcka 2, , Mösättra Delsträcka 3, , Gustavsberg Skogsäng Delsträcka 4, , Vadet, ridskolan Delsträcka 5, , Tungelsta Tungelsta stationsområde...33 Anna Sundqvist Kristina Dunér Stymne Miljöspecialist Markförhandlare Kontaktperson Gunnar Hammar Gestaltningsprogram WSP Eva Åberg, landskapsarkitekt LAR/MSA Funktionsområdesansvarig gestaltning (FO-ansvarig tom ) Lovisa Näswall, landskapsarkitekt LAR/MSA ansvarig gestaltningsprogram (FO-ansvarig from ) Sofia Dahlbäck, landskapsarkitekt LAR/MSA gestaltning 2 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

3 Sammanfattning Projektets bakgrund och syfte Nynäsbanan går mellan Älvsjö och Nynäshamn och utgör en viktig förbindelse till Stockholm för kommunerna Nynäshamn och Haninge. Förbättrad trafikering på Nynäsbanan uppges av kommunerna som mycket viktig för att tätorterna ska kunna växa som planerat. Idag trafikeras Nynäsbanan främst av SLs pendeltåg. Utmed stora delar av sträckan är det idag endast ett spår vilket begränsar möjligheterna till tätare trafikering. Vad ska göras? Längs sträckan Hemfosa Tungelsta ska ett nytt spår med järnvägsbank anläggas på östra sidan av det befintliga spåret. Befintliga plankorsningar kommer stängas, korsande vägar kommer gå under eller över spåren och nya vägar, ersättningsvägar, kommer anläggas i landskapet. Under upprättas järnvägsplan med miljökonsekvensbeskrivning för dubbelspårsutbyggnaden för sträckan Hemfosa - Tungelsta. Parallellt upprättas en systemhandling. I järnvägsplaneskedet fastställs järnvägsprojektets totala omfattning. Gestaltningsprogrammet utgör en del av järnvägsplanen. Vad är ett Gestaltningsprogram? Gestaltningsprogrammets uppgift är att fastlägga överordnade principer och förhållningssätt till projektets arkitektur. Detaljeringsgraden i gestaltningsprogrammet skall i detta skede vara så hög att det helt kan ligga till grund för påföljande projekterings- och genomförandeskedet. Målet är att resultatet av järnvägens byggande och förändringar ska upplevas som en helhet där avvägningen mellan estetiska, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter gjorts på bästa sätt. Målbild Åtgärderna bör sammantaget leda till att trafiksäkerheten utefter Nynäsbanan förbättras. Järnvägsmiljön bör utformas för att så långt som möjligt bli ett positivt inslag i landskapet och ge resenären en positiv upplevelse av resan. En utformning som på ett bra sätt placerar in järnvägen och dess kringanläggningar i landskapet ska eftersträvas. Landskapets förutsättningar och landskapsanalys Järnvägen mellan Älvsjö och Nynäshamn anlades Stationshusen i Tungelsta och Hemfosa är troligen ritade av Ferdinand Boberg och uppförda i nationalromantisk stil med gul fjällpanel. Nynäsbanan går genom Södertörns sprickdalslandskap, präglat av lång tid som jordbruksbygd. Landskapet är småbrutet, flacka lerslätter bryts av berghällar, delvis inbäddade i morän. I den södra delen går järnvägen främst genom skog. Vid Mösättra gamla husgrund, söder om Skogsäng, öppnar sig ett mindre uppodlat landskapsrum. Vidare norrut går järnvägen genom ett jordbrukslandskap. Utmed sträckan finns flera korsande vägar över spåren och ett antal smitvägar, flera i mycket farliga lägen med skymd sikt. Genom landskapsanalysen har ett antal områden och aspekter med särskilt landskapliga värden identifierats. Dessa beaktas särskilt i gestaltningsarbetet. Flera av dessa utgår från möjligheten till utblickar och förståelsen för landskapliga sammanhang. Analysen pekar också på möjligheten till förbättringar, främst genom att minska barriäreffekten och öka säkerheten. Övergripande mål och principer Gestaltningsmål: - Attraktiva och effektiva stationsmiljöer. - Välfungerande passager och minskad barriäreffekt - Omsorg om angränsande landskap och tätort. Utformningsstrategier - De visuella ingreppen ska minimeras. - Nya konstbyggnader ska ges en god utformning för att bidra positivt till landskapsbilden. - Landskapets linjer, horisontella eller vertikala, utnyttjas vid utformning av broar och undergångar. - Avsikten är att utforma en sammanhållen helhet genom färg, form och material längs hela sträckan. - Det är viktigt att arbeta med aktiv formgivning istället för utsmyckning, alltså hitta vackra proportioner och estetiskt tilltalande och funktionell linjeföring. - Utformningen anpassas till det avstånd den ska betraktas från, d v s den ska fungera både på långt avstånd och på närmare håll. - Där ombyggnaden kräver att delar byts ut bör befintliga estetiska kvalitéer behållas. Förslag på åtgärder Norr om Hemfosa stängs vägen över spåren. Staket sätts upp och vägen luckras och besås med ängsfrö. Vid Mösättra gamla husgrund stängs smitvägen över spåren av med staket. En gångbro av trä byggs mellan höjderna på vardera sida om spåren. Bron målas i svart slamfärg. På bron sätts två meter höga skärmar som ska förhindra att hästar skräms av tågen. Vid Skogsäng / Karlsro stängs vägen över spåren. En gång-, cykel- och ridbro byggs över spåren norr om Skogsäng och ansluter till Karlsrovägen väster om spåren. Mot Skogsäng går en ramp utmed spåren. Träbron målas i svart slamfärg och förses med skärmar som ska förhindra att hästar skräms av tågen. Vid den stängda passagen över spåren sätts staket upp och buskar planteras. Skogsäng förbinds med Söderbyvägen genom en ny bilväg som följer spåren norrut och sedan viker av mot Söderbyvägen. Vägen håller låg profil i landskapet. I Vadeberg/Vadet stängs Karlsrovägen av vid passagen med spåret. Staket sätts upp och buskar planteras utmed staketet. En ny ersättningsväg föreslås anläggas på spårens västra sida vilket förbinder Karlsrovägen med Vretalundsvägen. Vid Tungelsta ridklubb går spåren på hög bank. Här anläggs en ny passage under spåren avsedd för fotgängare, cyklister, ryttare samt jordbruksmaskiner. Passagen ger en ny förbindelse mellan östra och västra sidorna av spåren mellan Karlsrovägen och Vretalundsvägen. Vid den farliga smitvägen vid ridklubben sätts staket upp. I Tungelsta stängs bilvägen över spåren av. Staket sätts upp och buskar planteras utmed staketet. En ny gång- och cykeltunnel byggs under spåren i Tungelsta och förbinder Tungelsta centrum, plattformen och den planerade trädgårdstaden öster om järnvägen. En tillgänglighetsanpassad ramp och breda inbjudande trappor leder ner till passagen under spåren. Platsen gestaltas för att fånga upp Tungelstas tradition som trädgårdsstad. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 3

4 1. Inledning 1.1 Projektets bakgrund och syfte Nynäsbanan som går mellan Älvsjö och Nynäshamn utgör en viktig förbindelse till Stockholm för kommunerna Nynäshamn och Haninge. I båda kommunerna pendlar många av invånarna till sina arbeten, belägna främst i Stockholm. Kommunerna planerar exploatering i flera av tätorterna utefter Nynäsbanan. Förbättrad trafikering på Nynäsbanan och den förbättrade väg 73 uppges av kommunerna som viktiga för att tätorterna ska kunna växa som planerat. Idag trafikeras Nynäsbanan främst av SLs pendeltåg. Pendeltågstrafiken upprätthålls som halvtimmestrafik med utglesning till entimmestrafik under kvällar och helger. Antalet resenärer har ökat kraftigt under senare år. Trafikverket har under flera år rustat upp Nynäsbanan för att förkorta restiden och öka punktligheten. Åren förlängdes plattformarna söder om Västerhaninge och i Hemfosa och Segersäng byggdes nya mötesspår. Under 2010 påbörjades arbete med dubbelspår på sträckan Västerhaninge Tungelsta och ett nytt mötesspår i Nynäsgård. Nu planeras en fortsättning av dubbelspåret mellan Tungelsta och Hemfosa. Sträckan redovisas i detta gestaltningsprogram. 1.3 Gestaltningsprogrammets mål, innehåll och upplägg Gestaltningsprogrammet utgår från Banverkets arkitekturpolicy, Banverkets kvalitetsprogram för järnvägsutformning, Råd och riktlinjer vägledning för utformning av den fysiska miljön för funktionshindrade samt Gestaltningsprogram - en vägledning. Gestaltningsprogrammets uppgift är att fastlägga överordnade principer och förhållningssätt till projektets arkitektur. Det är styrande för de bearbetningar som sedan utförs i systemhandling och bygghandling. Att upprätta ett gestaltningsprogram är också en metod för att på ett strukturerat sätt arbeta sig igenom gestaltningsfrågorna i ett projekt. Målet är att resultatet av järnvägens byggande och förändringar ska upplevas som en helhet där avvägningen mellan estetiska, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter gjorts på bästa sätt. Programmets innehåll: Landskapsanalys med översiktlig beskrivning av landskapets förutsättningar. Gestaltningsförslag med övergripande mål- och utformningsidéer samt typutformningar redovisade som principskisser. Föreslagna åtgärder för planskildheter med järnvägsbro, gång- och cykelbroar och stationsmiljö. Dessa presenteras med planer, sektioner och illustrationer. 1.2 Förutsättningar för projektet Gestaltningsprogrammet tar sin utgångspunkt i det arbete som gjorts under 2007 då systemhandling för sträckan Nynäshamn-Västerhaninge med kapacitetsförstärkning och plattformsförlängningar tagits fram. Inom det aktuella området har en förprojektering av spår samt framtagande av Anläggningsspecifika krav Järnväg (AKJ) utförts. De utgör tekniska förutsättningar för projektet. Järnvägsplan med miljökonsekvensbeskrivning för dubbelspårsutbyggnaden upprättas under 2013 för sträckan Hemfosa - Tungelsta. Parallellt upprättas en systemhandling. I järnvägsplaneskedet fastställs järnvägsprojektets totala omfattning. Detaljeringsgraden i gestaltningsprogrammet skall i detta skede vara så hög att det helt kan ligga till grund för påföljande projekterings- och genomförandeskede. I Tungelsta planeras ett utbyggnadsområde om 900 bostäder öster om järnvägen, i direkt anslutning till Tungelsta station. För mer information om detta hänvisar vi till Planprogrammet för Tungelsta från 2009, som tagits fram av Haninge kommun. Planerad dubbelspårsutbyggnad sträcker sig mellan km Längs sträckan ska ny järnvägsbank och nytt spår anläggas på södra/östra sidan av det befintliga spåret, befintliga plankorsningar stängas och alternativa vägar samt ersättningsvägar anordnas planskilt. 1.4 Gestaltningsprogrammets tillämpning Alla som på något sätt deltar i att fysiskt forma olika lösningar deltar också i projektets gestaltning och har därmed ett ansvar för helheten och att projektets gestaltningsambitioner fullföljs. Det innebär att många discipliner kommer att beröras av gestaltningsfrågorna under projektering och utförande. Detta gestaltningsprogram redovisar utformningar för sträckan Hemfosa - Tungelsta, antingen som konkreta förslag eller som principer. I vissa fall redovisar programmet förändringar som ligger utanför Trafikverkets åtagande. Avsikten är då att visa en helhetsmiljö och de möjligheter som uppstår i och med Nynäsbanans utbyggnad. Gestaltningprogrammet utgör ett styrande underlag för fortsatt projektering och byggande. Utformningarnas arkitektoniska kvaliteter och karaktärer är illustrerade så att de ska vara hållbara genom en projekteringsoch byggprocess och utgör därmed ett tydligt slutmål att arbeta efter. För ett lyckat slutresultat krävs en samsyn och en integrerad process där samtliga intressenter i området deltar. Det krävs också en medvetenhet om att de gemensamma målen utgör en förutsättning för väl gestaltade helhetsmiljöer. Översiktskarta Nynäsbanan, delsträcka Västerhaninge-Nynäshamn. Idéskede Förstudie Järnvägsutredning och MKB Järnvägsplan och MKB Bygghandling Genomförande Planeringsprocessen. Detta gestaltningsprogram ingår i Järnvägsplaneskedet. Samråd sker kontinuerligt under hela processen. 4 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

5 2. Arkitektoniska utgångspunkter 2.1 Överordnad målbild Trafikverkets policy och mål är att se anläggningarnas egenskaper med en helhetssyn och förutom funktion, säkerhet och ekonomi även beakta estetik och miljö. Begreppet estetik omfattar inte enbart skönhetsvärden hos objektet som isolerat föremål, utan även människans totala upplevelse av hela anläggningen. Järnvägens viktiga roll, dess tradition och betydelse för människorna motiverar emellanåt starka uttryck i landskapet. Målbild - Åtgärderna bör sammantaget leda till att trafiksäkerheten utefter Nynäsbanan förbättras. - Järnvägsmiljön bör utformas för att så långt som möjligt bli ett positivt inslag i landskapet och ge resenären en positiv upplevelse av resan. En utformning som på ett bra sätt placerar in järnvägen och dess kringanläggningar i landskapet ska eftersträvas. Detta gestaltningsprogram är resultatet av gestaltningsprocessen i järnvägsplaneskedet. Det innehåller helhetsgestaltning och delutformningar, och kan sammanfattas utifrån tre gestaltningsmål: Attraktiva och effektiva stationsmiljöer. Välfungerande passager. Omsorg om angränsande landskap och tätort. Genom att i ett tidigt skede behandla de gestaltningsfrågor som uppstår i samband med den nya utbyggnaden kan problemställningar åskådliggöras och relevanta lösningar hittas för att järnvägens positiva effekter ska kunna lyftas fram och dess negativa effekter mildras. Viktiga frågeställningar Vilka befintliga värden i landskapsbilden ska beaktas? Hur påverkas landskapsbilden av den ombyggda järnvägen? Hur minskas järnvägens barriäreffekt? Hur tillgodoses säkerhetsaspekten? Hur dämpas buller på ett effektivt såväl som estetiskt sätt? Vilka arkitektoniska uttryck ska prägla de planskilda passagerna längs sträckan? Hur kan planskilda passager samspela med omgivande landskap på bästa sätt? Hur upplever de kringboende och passagerarna den nya järnvägen? 2.2 Upplevelseperspektiv Järnvägen upplevs från flera perspektiv, den som ser järnvägen i sin boendemiljö varje dag och den som reser med tågen. Ibland kan dessa upplevelseperspektiv komma i konflikt med varandra. Höga bankroppar ger till exempel störningar för boende men möjlighet till utblickar för resenären. Bullerskärmar ger begränsade utblickar för resenären och även kringboende men skyddar samtidigt de boende och de som vistas i omgivningen, från bullret. För resenären är upplevelsen till stor del beroende av hastigheten och avståndet till det man ser. Vid höga hastigheter är det svårt att uppfatta det som ligger i järnvägens närområde, det flimrar bara förbi. Rytm, sekvens och orientering är nyckelbegrepp för att utveckla resenärsupplevelsen. Rytm betyder att utblickarna ges en sådan varaktighet så att det är behagligt att se ut genom tågfönstret. Alltför korta och stötvisa utblickar kan vara mer störande än givande. Sekvens betyder att om möjligt erbjuda en variation över en sträckning med olika typer av utsikter. Orientering innebär att utnyttja landmärken och karaktärselement i omgivningen, så att det förklaras för resenären var man är och skapar igenkännande vid repeterade resor. Exempel på landmärke är det karaktäristiska stationshuset i Tungelsta och liknande byggander som finns på flera platser utmed Nynäsbanan. Den sammantagna värderingen av resenärsupplevelsen bör göras över en längre sträcka än den aktuella. Till exempel kan stora värden i utblickar i vissa lägen uppväga andra partier utan utblickar. Utmed den aktuella sträckan Hemfosa Tungelsta finns små möjligheter att påverka hur det kringliggande landskapet ser ut eller hur saker och händelser följer på varandra. Det som kan påverkas är till exempel utformning av bullerskydd och placering av planteringar. Hur skapar vi en positiv resenärsupplevelse utifrån förut sättningarna på sträckan? Hur skapar vi en minimerad fragmentering av landskapet? Hur kan Tungelsta station ges ett förnyat värde? Hur kan vi behålla utblickar från tåget och för de boende? Järnvägen i kanten av landskapsrummet. Det karaktäristiska stationshuset är ett landmärke i Tungelsta. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 5

6 3. Förutsättningar Utmed sträckan Hemfosa Tungelsta går järnvägen genom både täta skogar och vidsträckta jordbrukslandskap. 3.1 Järnvägens historia i landskapet Järnvägen mellan Älvsjö och Nynäshamn anlades Detta för att kunna utnyttja den isfria hamnen och den vackra naturen som passade för villabebyggelse och kurverksamhet. Banan skulle också ombesörja färskvarutransporter från omlandet in till Stockholm. För Nynäshamn och de andra orterna utmed banan kom järnvägen att spela en avgörande roll för ekonomisk, social och kulturell utveckling. Gotlandstrafiken började gå från Nynäshamn Samtliga stationshus längs Nynäsbanan är uppförda i karaktäristisk nationalromantisk stil och klädda med gul fjällpanel. Byggnaderna är troligen ritade av arkitekt Ferdinand Boberg (som även ritat Rosenbad, NK m fl). Stationshusen finns kvar i Tungelsta, Hemfosa, Segersäng, Ösmo, Älgviken och Nynäshamn och de visar vilken påkostad satsning som en gång gjordes på järnvägen till Stockholms uthamn. Stationshus med karaktäristisk gul fjällpanel. Bild Häradsekonomiska kartan från Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

7 3.2 Landskapsanalys Utifrån den överordnade målbilden formuleras idéer som grundar sig på en analys av det landskap och sammanhang som järnvägen ska inordnas i. Landskapsanalysen beskriver landskapet, dess struktur, befintliga funktioner och belyser landskapets värden och svagheter. Idéer, gestaltningsprinciper och platsspecifika lösningar presenteras i kapitel 4 och 5 Järnvägen i landskapet, från söder mot norr Den södra delen av den aktuella sträckan ( ) går till stora delar genom skog med höjder på ömse sidor. Längs med spåren löper en enkel skogsbilväg. Järnvägen ligger lågt i landskapet och känns väl inpassad mellan höjderna. Tungelsta station Landskapets huvudkaraktär - beskrivning Järnvägen Nynäshamn Västerhaninge går på halvön Södertörn. Södertörns landskap är ett sprickdalslandskap, präglat av en lång tid som jordbruksbygd. Landskapet är småbrutet, flacka lerslätter bryts av berghällar, delvis inbäddade i morän. Den dominerande sprickdalsriktningen i landskapet är öst-västlig. Den norra delen av den aktuella järnvägssträckan Hemfosa-Tungelsta går i nordostlig och sydvästlig riktning, d v s i riktning tvärs sprickformationerna. Skogsäng Mösättra husgrund Vadeberg Karlsro Skogsäng Järnvägens stela geometri gör att den skär genom höjder och lägger sig över dalgångar. Hemfosa station Nynäsbanan genom landskapet. Hemfosa i nedre delen av bilden. Spåren går genom skog i den södra delen av sträckan. Skogsäng i nedre högra hörnet och Tungelsta station högt upp i bild. Hemfosa station Mösättra husgrund Gustavsberg Karlsro Skogsäng Karlsrovägen Vadeberg Vadet Mariehill Söderbyvägen Tungelsta ridskola Tungelsta station KM KM KM KM KM KM Orienteringsbild över sträckan Hemfosa - Tungelsta. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 7

8 Vid öppnar sig ett avgränsat landskapsrum. De höga höjderna som omger rummet, den uppvuxna skogen och rummets platta uppodlade botten skapar en stark rumslighet. I den sydöstra delen, mot skogen finns en gammal husgrund, Mösättra. Här finns också en gammal och sedan i början av 1990-talet slopad oövervakad passage, som nu blivit smitväg över spåret. Järnvägen går på en låg gräsbevuxen bank i den västra kanten av rummet. Skogsbilvägen smyger i den östra kanten av rummet. De kringliggande höjderna och den uppvuxna skogen gör att platsen upplevs som avskild och långt från mänsklig påverkan, en lite hemlig plats. Tågens höga hastighet på sträckan gör att man inte känner sig iakttagen av resenärerna. Vidare norrut smalnar rummet av i en passage mellan två kraftiga höjder. Väster om järnvägen öppnar sig ett nytt mindre landskapsrum mellan gårdarna i Gustavsberg och Karlsro. Det uppodlade rummet avgränsas av skogsklädda höjder, moränholmar och järnvägen på bank mot höjden i öster. mot Nynäshamn SÖDER Hemfosa km Mösättra husgrund Gustavsberg Öppna landskapsrummet vid Mösättra. Skogsäng km Karlsro mot Västerhaninge NORR Karlsrovägen Smitvägen över spåret vid Mösättra. Nynäsbanan genom landskapet Söderut. Skogsäng och Karlsro i nedre delen, Hemfosa högt upp i bild. 8 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

9 Skogsäng (km ) ligger i brytpunkten mellan skogslandskapet och det mer storskaliga jordbrukslandskapet. Den markerade höjden strax nordväst om Skogsäng utgör en effektfull port mellan skog och jordbruk. Från Skogsäng bjuds långa utblickar genom porten ut mot det stora landskapsrummet. Tungelsta station Mot Västerhaninge NORR De södra delarna av det uppodlade landskapet, mot Skogsäng, är relativt flackt. Längre norrut sluttar det allt mer ner mot ett av Rocklösaåns biflöden. Ytvatten rinner till en början i form av diken men längre norrut har dikena förenats till en meandrande å som skär sig ner i landskapet. Där den passerar järnvägen, vid km , går järnvägen på hög bank och ån rinner genom en stensatt trumma. Inom åns avrinningsområde följer landskapet en karaktäristisk uppbyggnad; längst ner i dalbotten ligger vattendraget, sedan följer uppodlad mark. Högre upp kommer moränholmar och berghällar och där är bebyggelsen placerad, här i form av gårdar och villabebyggelse. Vidare upp i landskapet tar skogmarken med höjder och berg vid. Stenvreten Karlsrovägen Vretalund Tungelsta ridklubb Vadeberg Söderbyvägen Vadet Vreten Det öppna landskapsrummet med de utspridda gårdarna och den uppodlade lermarken utgör ett område med stark karaktär. Järnvägen löper till en början i den västra kanten, för att i de norra delarna skära genom flera höjdryggar och ligga på hög bank över ån. I det öppna landskapet upplevs järnvägen mer markant än i de södra delarna av sträckan där den går genom skog. Det öppna landskapsrummet bjuder på långa utblickar för de som bor och rör sig i rummet eller i dess kantområden. Söderbyvägen som smyger i landskapsrummets östra del bjuder till exempel resenärerna på många fina utblickar. Idag är järnvägen synlig främst när det passerar ett tåg. Själva banvallen är inte iögonfallande eftersom den är överväxt med gräs. Karlsrovägen Karlsro km Skogsäng Utblick från Skogsäng / Karlsro mot det öppna landskapsrummet. Mot Nynäshamn SÖDER Nynäsbanan genom landskapet norrut. Karlsro och Skogsäng i nedre delen och Tungelsta station högt upp i bild. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 9

10 Där järnvägsbanken är hög utgör den en visuell och fysisk barriär för de som bor eller vistas nära järnvägen, oavsett på vilken sida den betraktas ifrån. Idag finns inga landskapliga åtgärder utförda, till exempel flackare slänter eller mjuka släntavrundningar. mot Hemfosa Norr om Tungelsta ridklubb ligger järnvägen i skärning genom en höjdrygg. I höjd med korsningen med Söderbyvägen ligger järnvägen i nivå med omgivande mark fram till Tungelsta station där den ligger på svag bank över Rocklösaån. Kvarnvägen Tungelsta stationsmiljö präglas av småstadskaraktär. Väster om spåret finns Tungelsta tätort. Det äldre stationshuset sätter prägel på och ger platsen en historisk förankring. Öster om spåren är det idag öppen jordbruksmark, men det finns långtgående planer för en ny stadsdel intill järnvägsstationen. Entrén till plattformen sker idag på samma sätt som vid Nynäsbanans anläggande via en bomreglerad plankorsning, något som kommit att bli mer sällsynt när järnvägen moderniseras. Stationen är väl synlig i landskapet, mycket på grund av att den ligger något högre än marken öster om spåren. Söderbyvägen Tungelsta station Södertäljevägen Allévägen Järnvägen på hög bank, strax söder om Tungelsta ridklubb. Tungelsta stationshus sett från Söderbyvägen. Stationshuset sett från Allévägen. Tungelsta centrum, norr om stationsbyggnaden.. 10 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

11 3.2.2 Barriärer Järnvägen utgör i sig själv en barriär genom att den är farlig att passera. Den utgör dessutom en visuell barriär där den ligger på hög bank vilket den gör utmed ett fåtal kortare sträckor. Siktlinjer bryts av den höga vallen. Gräset som växer på den vid det här laget gamla banvallen gör att den läses in i landskapet. Den för landskapet främmande geometriska formen genom landskapet blir mer iögonfallande när den är nyanlagd och täckt med krossmaterial. Kraftiga höjdskillnader utgör också fysiska barriärer och begränsar människors rörlighet i området. Dessa barriärer kan inte påverkas men måste tas i beaktande vid lokalisering av passager och ersättningsvägar. Passager Söder om Hemfosa finns en bomreglerad passage för fordon. Strax norr om Hemfosa station finns ytterligare en passage, endast reglerad med en enklare ljussignal (E-signal), främst avsedd för traktorer. Vid km går en smitväg över spåren. Det är en väl upptrampad stig som förbinder en skogsbilväg väster om järnvägen med den som går på den östra sidan. Bomreglerade passager för fordon finns vid Skogsäng och vid Vadeberg. Vid Tungelsta ridklubb finns en väl upptrampad smitväg över spåret i ett mycket farligt läge med skymd sikt. Stigen används främst sommartid för att förflytta hästar till hagar belägna väster om spåren. Smitväg över spåret vid Tungelsta Ridskola. Vid Tungelsta korsar Söderbyvägen spåren i en bomreglerad passage. Att passera spåren där det ej finns en anordnad och reglerad passage är förenat med livsfara. Det är dessutom förbjudet. De smitvägar som finns över spåren tyder på att det finns ett behov av passager som är planskilda. Hemfosa station traktorväg Mösättra husgrund Karlsro Skogsäng Vadeberg Tungelsta ridklubb Tungelsta station Heldragna pilar visar ordnade passager för bilar. Streckade pilar visar smitvägar över spåret. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 11

12 Analys och gestaltningsfrågor Mindre landskapsrum. Värdefullt för utblickar från tåget. Järnvägen går på låg bank i en lågpunkt i landskapet. Sträckan upplevs som en korridor kantad av skog och höjder. Topografin och växtligheten bidrar till att avgränsa det tydliga landskapsrummet. Skogsbilvägen och järnvägen går på ömse sidor om den öppna platta åkermarken i mitten. Rummet upplevs intimt och avskilt tack vare de kraftiga höjderna. Åkerholmen tar stöd i järnvägsbanken och läses ihop med bakomliggande höjd. Järnvägsbanken döljs effektivt. Gustavsberg Hemfosa station Mösättra husgrund Teckenförklaring Karaktärsområde Landskapsrum Utblick Järnvägen visuell barriär Beskrivningsrutor Vit ruta=befintligt Blå ruta= föreslagen åtgärd Föreslaget läge för gc-bro. Smitväg över spåret. Ansluter till en skogsbilväg på västra sidan. Bron bör följa landskapsrummets kanter och inte dela upp rummet i två delar. Bro- och bankutformning samt välplanerad växtlighet kan bidra till att bron upplevs som ett attraktivt vägval. Vägen smyger i kanten, strax nedanför bergets fot. Mäktiga branta bergväggar. 12 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

13 Mindre landskapsrum i kontrast till det storskaliga rummet strax norrut. Höjderna utgör en effektfull port mellan det slutna skogslandskapet och det öppna jordbrukslandskapet. Bomreglerad bilpassage. Föreslaget läge för ny gc-bro som ersätter stängd plankorsning. Järnvägen går på bank men eftersom den är övervuxen med gräs och mindre buskar är den inte iögonfallande. Järnvägen på hög bank mellan åkerholmarna och över vattendraget. Banken skär av landskapsrummet som följer vattendraget och förhindrar utblickar från den västra sidan. Bomreglerad bilpassage. Farlig smitväg över spåren vid ridklubben. Plankorsning stängs Vida utblickar från Tungelsta station. Landskapet står inför förändring vilket kommer ändra upplevelsen av landsbygd till tätort. Karlsrovägen Tungelsta station Karlsrovägen Vadeberg Tungelsta rid- Söderbyvägen Gustavsberg Vadet Skogsäng Karlsro Mariehill Söderbyvägen Källbacken Värdefulla utblickar mot det stora landskapsrummet. Det öppna landskapet är känsligt för stora visuella ingrepp. Utblickarna för de boende utmed Söderbyvägen och för de som färdas på den måste beaktas vid utformning av bank och eventuella planskildheter. Bron möter höjden väster om spåren och ny gc-väg till Karlsrovägen anläggs. Rampen följer spåren ner mot Skogsäng. Viktigt att inte skära av utblickarna mot det större landskapsrummet. Rocklösaåns biflöde. Plankorsning stängs. Karaktärsområde med tydlig uppdelning: vattendraget i botten, uppodlad lermark, morän och berghällar med bebyggelse, skog. Linjen markerar områdets ungefärliga utsträckning. Föreslaget läge för ny gc-port och ridväg under järnvägen. Öppningen ger en värdefull koppling mellan landskapsrummen. Anslutningsvägar har låg profil i landskapet. Ny bebyggelse planeras på fälten intill spåren. Föreslaget läge för ny gc-tunnel med entré till plattformen Gc-tunneln utgör länk mellan det gamla Tungelsta och den nya bebyggelsen. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 13

14 3.2.4 Beståndsdelar element i banan En mängd olika element återfinns i järnvägsmiljön, och flera aktörer är inblandade i uppförandet, användningen och skötseln av dessa. Som exempel kan nämnas plattformarna, där Trafikverket ansvarar för utformningen av själva plattformen, SL för möblering och belysning samt respektive kommun för den övriga miljön. Skyltar finns av olika anledningar; det kan t ex röra sig om information till tågförare, information till trafikanter eller till bilister som korsar banan. Utformningen av skyltarna följer fastställd standard inom Trafiksäkerhetsverket, Trafikverket respektive SL. Kontaktledningsstolpar av olika typer finns längs banan. Idag finns inga bullerskyddsskärmar utmed den aktuella sträckan. I den norra delen av Tungelsta station finns en bullerskyddsskärm som byggdes i samband med mötesspårsutbyggnaden i Tungelsta. Den är av samma typ som de som byggts i Segersäng Landskapliga värden och möjligheter Genom att studera landskapet på ett grundläggande sätt; dess uppbyggnad, struktur och brukande, växer en tydligare bild fram av var dess värden och svagheter finns. Områden med särskilt viktiga landskapliga värden: Tydliga landskapsrummet vid Utblickarna mot det stora landskapsrummet från Skogsäng Utblickarna mot landskapet från Söderbyvägen och fastigheterna utmed den Utblickar mot det stora landskapsrummet från fastigheterna och områdena väster om järnvägen, utmed Karlsrovägen Det pedagogiska landskapet med ån i botten och gårdar lokaliserade på moränholmar och upp mot skogsbrynen Vattendraget som meandrar fram i landskapet och skapar både små intima landskapsrum och som ligger till grund för det stora uppodlade landskapsrummet Vattendraget söker sig fram i landskapets lågpunkt. Bilden tagen vid Vadeberg mot ridskolan och järnvägen. Möjligheter: Minska den fysiska barriäreffekten - det finns uppenbara behov av passager över spåren. Idag finns flera smitvägar över spåren men dessa innebär fara för människor, djur och tågresenärer Plattform vid Tungelsta station. Utblick från Karlsro mot det öppna landskapsrummet. Söderbyvägen går i skogskanten längst bort mot skogen. 3.3 Resenärsupplevelse Norr om Tungelsta ges utblickarna främst mot bebyggelse på avstånd. Sträckan söder om Tungelsta präglas av landsbygd med vida utblickar och skog nära inpå tåget. Sammantaget kan det konstateras att det utmed den aktuella sträckan erbjuds varierade utblickar, om än utmed relativt korta sträckor. I anslutning till spåren finns en mängd olika element som måste finnas där för att järnvägen ska fungera, vare sig de är vackra eller inte. Järnvägen går tätt inpå gårdsbildningen vid Vadeberg. 14 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

15 4. Gestaltningsprinciper Utifrån den överordnade målbilden (se kap 2.1) och analysen (kap 3) av det landskap, den miljö som järnvägen ska inordnas i, formuleras idéer och principer. Idéerna visar på förhållningssätt som ska vara enkla och tydliga och därmed bärande genom projektets kommande faser, utan att urholkas. 4.1 Utgångspunkter för utformning Utbyggnaden innebär att ytterligare ett spår läggs på den östra sidan intill det befintliga. I och med att det nya spåret i alla delar ligger intill befintligt spår kommer endast den utökade markanvändningen att göra nya avtryck i landskapet. Utefter den aktuella sträckan gäller det att hitta gestaltningsprinciper som motverkar den barriäreffekt som ett dubbelspår och bullerskyddsskärmar kan ge upphov till. Gestaltningsfrågorna kommer i huvudsak att beröra de nya planskilda korsningarna och bullerskyddsplank. Stationsmiljön i Tungelsta står inför stor förändring då angöring till plattformen kommer ske via en planskild korsning Utformningsstrategier De visuella ingreppen ska minimeras. I öppen terräng kommer nya konstbyggnader som broar, plank etcetera att vara synliga på långt avstånd. En god utformning av dessa är av största vikt för att de nya elementen inte ska trasa sönder landskapet utan i stället bidra positivt till landskapsbilden. Landskapets linjer, horisontella eller vertikala, utnyttjas vid utformning av broar och bullerskyddsskärmar. Avsikten är att utforma en sammanhållen helhet längs hela sträckan. Form, färg och material är komponenter som kan användas för att ge ett enhetligt och harmoniskt uttryck. Den lokala miljöns karaktär och färgskala från landsbygd, åkrar, skogslandskap och bebyggelse utgör utgångspunkt vid färgsättningen av nya element, exempelvis bullerskyddsskärmar och broar. Det är viktigt att arbeta med aktiv formgivning istället för utsmyckning, att hitta de vackra proportionerna och estetiskt tilltalande och funktionell linjeföring. Utformningen anpassas till det avstånd den ska betraktas från, d v s den ska fungera både på långt avstånd med helhet och proportioner och som bearbetade detaljer på närmare håll. Där ombyggnaden kräver att delar byts ut bör befintliga estetiska kvalitéer behållas 4.2 Gestaltningsprinciper och typutformningar Järnvägens möte med mark Nivåskillnader kan omhandertas på olika sätt. Nedan följer principer för utformningen av slänter och skärningar. Normalfallet innebär släntlutningar på 1:1,5 där järnvägen går på bank eller i en jordskärning. Den bank som uppstår i mötet med befintlig topografi utformas medvetet naturlik för att minimera det visuella ingreppet. Sett från vissa håll smälter då den nya banken in i omgivningen. Slänt i öppen terräng Ögat kan luras att banken är lägre än vad den är genom flackare slänter, avrundning i släntens nederkant och uppfyllnad av intilliggande mark. Om slänterna avrundas och marken höjs bör det helst göras så att brukaren av marken kan utnyttja den nya marken, t ex för jordbruk eller hagar. Där så är lämpligt kan släntavrundning och massor lagda mot bank modelleras till åkerholme som kan läsas ihop med höjder som ligger på andra sidan banan. Åkerholmen planteras med för platsen lämplig växtlighet. Överskottsmassor används i första hand till släntavrundning. Sektion. Överskottsmassor formas till en åkerholme intill järnvägsbanken. Plan över nyskapad åkerholme utmed spåret. Släntavrunding i öppen terräng. Vy mot spåret som visar den nyskapade åkerholmen utmed spåret. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 15

16 Varierande släntlutning kan användas för att ge järnvägsbanken ett mjukare intryck i landskapet. Slänt i skogsmark Slänter utformas för att ta så lite mark i anspråk som möjligt. Slänter utformas brantare om befintlig vegetation går att bevara. Mot öppnare mark utmed skogssträckan kan flackare slänter och släntavrundning vara aktuell. Brantare släntlutning om det finns möjlighet att spara värdefull vegetation. Bergskärning Skärningar i berg görs så branta som möjligt och så branta som berget tillåter, helst 3:1. Ovanför skärningen återplanteras för platsen lämplig växtlighet. Ytbehandling Samtliga slänter täcks i första hand med avbaningsmassor. Detta innebär att man återanvänder det översta markskiktet med jord, rötter och frön. Genom detta åstadkoms en snabb etablering av gräs och örter vilket minskar risken för skötselkrävande slyuppslag. Ett annat mål med behandlingen är att undvika stora ytor med bergkross som upplevs onaturligt. Där så är nödvändigt, avbaningsmassor kanske inte finns att tillgå, ska slänterna täckas med en mager jordblandning och besås med ängsvegetation. Ytan ska inte göras jämn, eftersom en ojämn yta ser mer naturlig ut och ger ett bättre mikroklimat vilket gynnar växtetableringen. Vid användande av grus och krossmaterial ska en mörkare nyans än omgivande väljas för att i möjligaste mån smälta in i omgivningen Tryckbankar Tryckbankar kan bli nödvändiga för att stabilisera järnvägsbanken. Behandling av slänter och ytskikt följer principerna i detta kapitel. Ytbehandling Det kan vara svårt att bedriva ett aktivt jordbruk på en tryckbank eftersom de i grundutförandet ofta har branta slänter och massornas kvalitet kan vara okänd. Det kan även vara olämpligt av markjuridiska skäl. För att få tryckbankarna att smälta in i öppet landskap, trots att de inte är uppodlade bör de i öppen terräng täckas av mager jord och besås med ängsvegetation anpassad till platsen. I skogsmark eller i anslutning till trädgrupper täcks tryckbankarna med avbaningsmassor från platsen för naturlig etablering. Slänter För att om möjligt undvika känslan av limpor ute i landskapet bör slänterna anpassas till omgivningen enligt ovan (se 4.3.2), men med skillnaden att det även i skogsmark kan vara läge att ha flackare slänter. Tryckbanken utformas så att den byggs ihop med järnvägsbanken. Ett mellanrum mellan dem bidrar till upplevelsen av att tryckbanken är en främmande form i landskapet. Därför är det bättre att tryckbank och järnvägsbank läses ihop som en landskapsform Vegetation Befintlig vegetation För att minska järnvägsbyggets påverkan på landskapet, kultur- och naturmiljö bör befintlig vegetation skyddas och sparas i möjligaste mån. Av säkerhetsskäl måste vegetation i närheten av spåret stå på lika långt avstånd från spåret som vegetationen är hög, det vill säga: ett 12 m högt träd bör stå minst 12 m utanför spår. Vegetation som skärmar av och minskar spårets visuella påverkan på landskapet bör om möjligt behållas. Där partier av högre vegetation påverkas måste en bedömning av kvarstående träds förutsättningar göras av fackman. Ny vegetation Ny vegetation bör ansluta till den naturliga miljön för att göra minsta möjliga ingrepp och behålla helhetskänslan. Möjlighet finns också att förstärka de tydliga karaktärer som består av en enda art, exempelvis dungar av asp, björk eller tall. Vegetationen är ett viktigt element vid gestaltning för att förankra järnvägen/broarna i landskapet. Detta blir speciellt viktigt vid exempelvis brofästen och höga banker. Principsektion tryckbank. Där tryckbanken ansluter till en högre banvall bör gränsen mellan dem mjukas upp genom att avbaningsmassor rundar av slänten. Princip öppna landskapsrum Princip skogsmark Bergskärning Principsektion tryckbank. För att undvika att järnvägen och tryckbanken upplevs som två parallella limpor bör de byggas ihop och slänterna rundas. I öppna landskapsrum bör slänterna göras flackare. I skogsmark eller intill befintlig vegetation kan slänterna hållas branta för att minska markintrånget. 16 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

17 4.3.4 Broar och portar Strategier för broar Broar påverkar lätt den totala landskapsupplevelsen eftersom de är så väl synliga. I det öppna landskapet är det mer fördelaktigt att bygga en längre bro än att dela omgivningen med höga bankar. En lång bro lämnar landskapet mer öppet och den visuella kontakten kan bibehållas. Broarna ges en enkel form och ska passa in väl i landskapet. I ett flackt, öppet landskap innebär det att broar ges ett horisontellt uttryck. För att bevara fria utblickar under broar eftersträvas en så lätt och smäcker utformning som möjligt. Genom att ge bron en låg konstruktionshöjd och en svagt konvex båge bidrar gestaltningen till att bron får ett lätt och elegant uttryck. Broarna längs sträckan bör ges samma grundutförande för att skapa ett enhetligt uttryck utmed banan. Beroende på spännvid, topografi samt omgivande miljö kommer dock varje bro att behöva anpassas till varje specifik plats. Broar utmed sträckan: Broar ska byggas smäckra och försvinna i landskapet. Bron ska ta upp det omgivande landskapets linjer, exempelvis horisontella i det öppna landskapet. Bank ska utformas så att den blir en del av det naturliga landskapet. Där utblickarna är särskilt värdefulla bör broar undvikas. Broar i visuellt känsliga lägen anpassas till omgivande terräng, till exempel genom att bankar undviks eller utformas i samklang med omgivningen eller att bron står på bropelare för bättre genomsikt. Brons utrustning och detaljer Bron förses med räcke och skärmar. Material och färgsättning bör utgå från platsen och trakten. Broräcken ges en utformning som gör att båda sidor upplevs som framsidor. Broar i lägen där hästar passerar spåret ska förses med skärmar som skyddar hästarna. Höjden på skärmarna ska vara 2 m över gångbana. Liknande skydd för hästar på broar finns utmed Nynäsvägen, väg 73. Strategier för attraktiva portar Det är av största vikt att portarna utformas så att de blir ett attraktivt vägval eftersom portar lätt kan upplevas som obehagliga. I första hand ska de vara strategiskt placerade så att de fyller sin primära funktion att utgöra en säker passage. Ljus, luft, möjlighet att se vad som händer på andra sidan och inga mörka vrår är mycket viktiga medel vid gestaltningen av portarna så att de upplevs behagliga och därmed används. Strategier för portar: Placera porten så att höjdskillnader utnyttjas för att undvika känslan av att gå ner i ett hål då finns risk att många väljer att gå över spåren. Placera portarna strategiskt, i rörelsestråken. Bygg portarna ljusa och luftiga. Ge porten bra proportioner. Skapa plana ytor och entréplatser vid mynningarna. De förbättrar genomsikt och ljusinsläpp Bullerskärmar Bullerskärmar är inte aktuella utmed sträckan i dagsläget. Om det skulle bli aktuellt bör de vara lika de som finns utmed sträckan Tungelsta-Västerhaninge. Gång- och cykelbro av trä. Färgen anknyter till den lantliga omgivningen. Bild från Martinsons träbroar. Gång- och cykeltunnel under järnvägen i Huddinge. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 17

18 En glesare trädgårdsstäd längre söderut Teknikbyggnader Nya teknikbyggnader utförs enligt Trafikverkets grundmodell/typkiosk men kan ges en anpassning till omgivande miljö vad gäller färg och material. Befintliga teknikbyggnader kan rustas upp avseende material och färg som gör att de bättre smälter in i omgivningen. Stängsel runt teknikbyggnaderna anpassas till platsen, se Järnvägens utrustning Järnvägens utrustning Längs med järnvägen finns många olika beståndsdelar som utgör del av det sammantagna intrycket av järnvägens gestaltning. Stolpar, signaler och stängsel är bara några exempel på beståndsdelar. Denna typ av utrustning utefter banan hålls enhetlig och lik den som använts på övriga Nynäsbanan. I stationsnära lägen kan det vara aktuellt att byta ut det vanliga stängslet av gunnebotyp som omger spår och teknikbyggnader mot ett något mer bearbetat staket Stationsmiljö Strategier för stationsmiljön En väl utformad stationsmiljö ökar kollektiv resandets attraktivitet. Stationsmiljön är början och slutet av tågresan, men kan också innebära byte till andra trafikslag. Stationsmiljön ska vara en trivsam mötesplats med god tillgänglighet. Gestaltningsprogrammet behandlar miljön inom och kring Tungelsta station. Det övergripande målet är att stationsmiljön ska vara en trivsam mötesplats med god tillgänglighet Här finns en samverkan mellan Tungelsta tätort och stationen och utformningen kan främja stadsutvecklingen i det stationsnära läget. Stationerna längs med Nynäsbanan var en stor satsning vid sekelskiftet då de anlades. Samtliga stationshus är uppförda i karaktäristisk nationalromantisk stil. Dagens krav på högre standard innebär förändrade rörelsemönster vid stationerna och plattformarna. Numera skall angörningen till plattformen ske planskilt, man får inte gå över spåren. Det ställer nya krav på hur Tungelsta station ska organiseras och gestaltas. Stationshuset kommer att stå kvar och sätta en historisk prägel på stationsområdet. Samtidigt skall stationsområdet anpassas till vår tid och stadsutvecklingsområdet på den östra sidan om spåren. Gestaltningsprogrammet behandlar inte plattformarnas utrustning då den inte påverkas av dubbelspårsutbyggnaden. Stationshuset i Tungelsta Planförslaget för Tungelsta öster om spåren. 18 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

19 4.3.9 Återställning vid plankorsningar I de lägen där plankorsningar stängs skall platsernas bearbetas med omsorg. Främst byggs de om för att undvika att invanda rörelsemönster fortlever men även för att skapa trivsamma boendemiljöer utan restytor som slutar mot järnvägen. Återställning och utformning anpassas till platsens förutsättningar, se kap 5. Det finns dock vissa principer att utgå från: Vägar som stängs av grävs bort. Någon form av stopphinder i form av växtlighet, plank m m, placeras så att det upplevs som svårt att ta sig fram den vägen. De tidigare vägarna avslutas på ett sådant sätt att de inte upplevs som passager över spåren. I de lägen där det bedöms svårt att undvika fortsatt spring över spåren kan det vara aktuellt att sätta upp staket Ersättningsvägar och byggvägar Ersättningsvägar ska följa landskapets strukturer och förhålla sig till former och gränser. Vägen ska hålla låg profil i landskapet. Gränser kan vara övergångarna mellan skog och åkermark, skog och hagmark eller längs med en höjd eller höjdlinje. Traktorväg/plankorsning som stängs i Hemfosa. Plankorsning som stängs vid Vadet. Smitvägs somtas bort i Mösättra. Smitväg vid ridskolan som tas bort. Plankorsning i Skogsäng som stängs. Plankorsning vid Tungelsta/Söderbyvägen som stängs. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 19

20 5. Förslag (platsspecifika åtgärder) Varje delområde innebär en specifik avvägning mellan målbildens två aspekter med förbättrad trafiksäkerhet och en utformning som blir ett positivt inslag i landskapet. I det här kapitlet redogörs för de huvudidéer och konkreta utformningar som är styrande för att uppnå ett lyckat slutresultat gestaltningsmässigt. För varje delsträcka presenteras även egenskaper, förhållningssätt och gestaltningsidéer som ska vara bärande i utformningen och i senare skeden. Ny gång-, cykel- och ridbro vid Mösättra gamla husgrund ersätter farlig smitväg över spåren. Hemfosa station Gustavsberg Mösättra Delsträcka 1, , Norra Hemfosa Delsträcka 2, , Mösättra Föreslagen passage och väg för jordbruksmaskiner väst/norr om Hemfosa station, ersätter stängd plankorsning. Plankorsning stängs. ORIENTERINGSKARTA SOM VISAR DELOMRÅDESINDELNINGEN 20 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

21 Bullerskydd Alla bulleråtgärder utmed delsträckan sker lokalt vid respektive fastighet. Vilken typ av åtgärd som är aktuell varierar mellan fastigheterna och till viss del anpassas utformningen för att harmoniera med karaktären på befintlig bebyggelse. Förslag till ny bilväg mellan Karlsrovägen och Vretalundsvägen som ersätter den stängda plankorsningen vid Alternativ sträckning för anslutningsväg mot Vretalundsvägen utreds. Plankorsning stängs. Föreslaget läge för ny gång- och cykeltunnel med entré till plattformen. Gång- och cykelpassagen utgör länk mellan det gamla Tungelsta och den planerade bebyggelsen. Vadeberg Tungelsta station Tungelsta Ridklubb Vadet Karlsro Skogsäng Mariehill Delsträcka 3, , Gustavsberg-Skogsäng Delsträcka 4, , Vadet, ridskolan Delsträcka 5, , Tungelsta Plankorsning stängs Förslag till ny bilväg mellan Skogsäng och Söderbyvägen som ersätter stängd plankorsning vid Skogsäng. Ny passage under järnvägen för jordbruksmaskiner, fotgängare, cykel och häst ersätter farlig smitväg vid Tungelsta ridklubb. Planerad bebyggelse. Ny gång-, cykel- och ridbro vid Skogsäng förbinder Skogsäng med Karlsrovägen. Bron förses med skärmar för säkrare passage med häst. Plankorsning stängs. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 21

22 5.1 Delsträcka 1, , Norra Hemfosa Egenskaper Tät skog Trång korridor Enstaka utblickar Gestaltningsmål utmed delsträckan Minimera järnvägens fysiska och visuella avtryck. Förslag Den tidigare plankorsningen för traktor stängs och ersätts av ny anslutningsväg väster om spåret. Den befintliga överfarten utformas så att spårspring förhindras genom att den grävs av, luckras och sås med ängsfrö. Trumman under körbanan tas bort och ersätts av öppet dike. För att sätta stopp för invanda rörelsemönster över spåren anordnas hinder i form av stängsel och buskplantering av förslagsvis vide. Tryckbankar utmed sträckan läggs intill järnvägsbanken. Tryckbanken täcks med avbaningsmassor för snabb etablering av för på platsen naturlig vegetation. Tryckbankarna ges branta slänter för vara så yteffektiva som möjligt. Skogsbilvägen flyttas utanför tryckbanken. Vägen placeras och utformas så att den tar så lite av skogsmarken i anspråk som möjligt. Föreslagen ny väg för jordbruksmaskiner väster om Hemfosa station ersätter stängd plankorsning. Tryckbank bredvid befintligt spår Plankorsning stängs. Tryckbank bredvid nytt spår. 22 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

23 5.2 Delsträcka 2, , Mösättra Egenskaper Stark rumslighet Privat känsla Väg och järnväg väl inpassade i rummets kanter Gestaltningsmål utmed sträckan Begränsa järnvägen an visuella påverkan på landskapsrummet. Minska järnvägens barriäreffekt. Förslag Järnvägen och vägen fortsätter att smyga i var sin kant av landskapsrummet. Nedre delen av banvallen täcks med avbaningsmassor och för platsen anpassad vegetation. Tryckbankar bör undvikas i det intima landskapsrummet. Om stabilitetsproblemen inte går att lösa på annat sätt bör tryckbankarnas slänter göras flacka och bankarna täckas med mager jord och besås med ängsfrö för att anpassas till platsen. Den tidigare smitvägen över spåren ersätts av en ny bro för gång, cykel och häst. Bron placeras i den södra delen av landskapsrummet längs rummets kant för att inte störa den upplevda fridfullheten och bryta den starka rumsligheten. Mer utförlig beskrivning av broarna följer, se Diket som idag skär av den gamla vägen över spåret förtydligas ytterligare genom att breddas för att förhindra fortsatt nyttjande av smitvägen. Dikets sträckning förtydligas med nya träd, exempelvis björk. På nordvästra sidan av järnvägen tas skogsbilvägen bort från korsningspunkten med järnvägen fram till punkten där den nya anslutningsvägen till bron börjar. Skogsbilvägen bearbetas genom luckring, påförsel avbaningsmassor och besås med ängsfrö för snabb etablering. En serviceväg fram till en teknikbyggnad dras utmed järnvägsspåret från norr. På det sättet hålls mitten av landskapsrummet fritt från nya element. Föreslaget läge för ny gc- och ridbro. Tryckbank på vardera sida om spåren Bron placeras i landskapsrummets kant för att inte störa fridfullheten och den starka rumsligheten. I den tidigare vägbanan sås med ängsfrö. Diket öppnas upp och dess sträckning förstärks med nya träd, exempelvis björkar. Landskapsrummet lämnas fritt. Ny serviceväg till teknikbyggnad. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 23

24 5.2.1 Planskild gång- och cykelbro Landskapsanpassning Gång- och cykelbron placeras i landskapsrummets södra del och tar stöd i höjder på vardera sida om järnvägen. Bron hålls rak för att underlätta orienteringen. Där bron ansluter mot fast mark täcks slänter och bank med avbaningsmassor och besås med ängsfröblandning. Höga bankar undviks i möjligaste mån eftersom de skulle utgöra en främmande form i landskapsrummet. Buskplanteringar kan vara aktuellt för att läka ihop slänterna och bankarna med omgivande landskap. Lämpliga buskar är exempelvis vildrosor, måbär och slån. En stark rumslighet öppnar upp sig vid Mösättra. Rummet har en privat känsla Illustration av föreslagen ny gång-, cykel- och ridbro vid Mösättra. Väg och järnväg är väl inpassade i rummets kant. 24 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

25 Broutformning Bron utformas som en 4 meter bred tvärspänd träbro. Bron förses med 2 meter höga skärmar som ska skydda hästar från att bli skrämda av tågen. Skärmarna utförs i trä och målas i samma kulör som övriga trädetaljer på bron, förslagsvis med svart slamfärg. Skärmarna förhindrar att hästar ser tågen och fungerar som ett högt skyddsräcke utmed bron. Bro och skärmar utformas på ett sådant sätt att det är möjligt att ta bort skärmarna om det skulle visa sig att de inte har önskvärd effekt för hästar och friluftsliv. Detalj, skärmar bro, skala 1:100. Bron målas i svart slamfärg. Färgen har en matt och skimrande lyster vilken kommer smälta in mot omgivande skogslandskap. Fasad, bro över spår, skala 1:500 Tvärsektion bro, skala 1:200 Nya buskplanteringar läker samman slänt och omgivande mark. Plan bro, skala 1:500 Slänter och bank täcks med avbaningsmassor. Bron hålls rak för att underlätta orienteringen. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 25

26 5.3 Delsträcka 3, , Gustavsberg Skogsäng Egenskaper Varierade utblickar utmed sträckan skog, bebyggelse, åker- och hagmark. Långa utblickar mot det stora landskapsrummet i nordöst. Varierand terräng skogsklädda höjder och flack uppodlad mark. Hög banvall delvis höga buskar och träd som skymmer utsikt och genomsikt. Gestaltningsmål utmed delsträckan Förslag Plankorsningen mellan Skogsäng och Karlsro stängs. En bro för gång, cykel och hästar byggs norr om Karlsro och Skogsäng. Bron tar stöd i höjden på den västra sidan om spåren i det öppna landskapsrummets kant för att inte störa utblickarna. Bron ges en lätt och luftig gestaltning. För att förhindra att invanda rörelsemönster lever vidare grävs den tidigare vägen av och diket ansluts till befintligt dikesnät. Staket sätts upp på båda sidor om korsningen. Intill staketet och utmed dess hela längd planteras för landskapet lämpliga buskar, exempelvis buskrosor och måbär. Den höga banvallen täcks med avbaningsmassor alternativt mager sandblandad jord och besås med ängsfrö för att ge snabb etablering. Önskvärt är en mager grästorv som täcker banvallens kross, men utan högre buskar eftersom de skär av siktstråk och betonar järnvägens linjer i landskapet. Den befintliga banvallen röjs från sly och träd för att hålla det stora landskapsrummet öppet. Nya gång- och cykelvägar i anslutning till bron anpassas i möjligaste mån till landskapet. Profilen hålls låg och skärningar och utfyllnader undviks. Ersättningsvägar för bil följer samma princip som gång- och cykelvägarna låg profil och följsamhet med terrängen. Vägen placeras utanför tryckbanken, men så nära som möjligt. Tryckbankar ute i det öppna landskapet ges flacka slänter, lutning 1:4. På tryckbankarna läggs mager sandblandad jord och besås med ängsfrö. Begränsa järnvägens visuella påverkan på landskapsrummet. Minska järnvägens barriäreffekt. Plankorsning stängs Staket sätts upp på båda sidor om spåret. Bron tar stöd i höjden väster om spåret. Bron placeras i kanten på det öppna landskapsrummet för att inte störa utblickarna. Ny gång och cykelväg anpassas i möjligaste mån till landskapet Landskapsrummet lämnas öppet. Föreslaget läge för gc-bro. Tryckbankar på båda sidor om spåren. Ny bilväg föreslås förbinda Skogsäng med Söderbyvägen. Vägen går vid sidan av tryckbanken. 26 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia Tryckbank

27 5.3.1 Häst-, gång- och cykelbro Landskapsanpassning Bron i Skogsäng kommer att vara ett främmande element i landskapet. Det är därför viktigt att närmiljön formas och anpassas till landskapet så att bron upplevs som en del av det. Rampen löper till stora delar på brostöd. Rampens bank bör inte överstiga den intilliggande järnvägsbanken. Slänterna vid brofästet formas naturligt och sås med ängsfrö. Genom att rampen till stora delar vilar på brostöd kommer bro och ramp att upplevas som luftiga och förhoppningsvis inte allt för dominerande i landskapet. Utmed rampen planteras mindre grupper av träd, förslagsvis björk, för att förankra den, liksom bron, i landskapet. Sett på avstånd från exempelvis Söderbyvägen kommer träden framför bron och rampen att bidra till att anläggningen uppfattas som en del av den bakomliggande skogsklädda höjden. Varierade inslag med skog, bebyggelse, åker och hagmark. Illustration av föreslagen gång,- cykel- och ridbro över järnvägen vid Skogsäng. Långa utblickar mot det stora landskapsrummet i nordöst. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 27

28 Broutformning För att bron ska nå över järnvägen och dess luftledningar krävs en fri höjd på 6,5 m över rälsen. Sydöst om järnvägen ligger landskapet lågt i förhållande till spåren vilket innebär en lång ramp, ca 140 m, med lutning 5 % för att komma upp i den höjden. Rampen placeras så nära spåren som möjligt för att hålla ihop infrastrukturelementen i landskapet. Genom att hålla ersättningsväg och ramp nära spåret och därmed höjden på den västra sidan av spåren, tas så lite som möjligt av landskapsrummets rymd i anspråk. Sett från Söderbyvägen och landskapet öster om spåren läses bro och ramp samman med den bakomliggande höjden. Fasad, broramp längs med spår, skala 1:1000 Bro och ramp utformas som en 4 meter bred tvärspänd träbro. Både bro och ramp förses med 2 meter höga skärmar som ska skydda hästar från att bli skrämda av tågen. Skärmarna utförs i trä och målas i samma kulör som övriga trädetaljer på bron, förslagsvis med svart slamfärg. Skärmarna förhindrar att hästar ser tågen och fungerar som ett högt skyddsräcke utmed bron. Bro och skärmar utformas på ett sådant sätt att det är möjligt att ta bort skärmarna om det skulle visa sig att de inte har önskvärd effekt för hästar och friluftsliv. Det är även möjligt att ta bort den östra skärmen på rampen, den ut mot landskapet, och på så sätt få möjlighet att få glädje av utsikten. Ersättningsvägar Skogsängs koppling till Karlsrovägen föreslås ersättas av en ny anslutningsväg till Söderbyvägen. Föreslagen ny väg utgår från den stängda plankorsningen med järnvägen och följer sedan spåren norrut, för att sedan vika av och ansluta till Söderbyvägen. Vägen ligger utanför tryckbanken av markjuridiska skäl. Det är av stor vikt att banvall, tryckbank och ramp ligger så nära varandra som möjligt för att inte ta för mycket av landskapsrummet i anspråk. Den nya vägen är en grusväg och den håller låg profil i det öppna landskapet. Fasad, bro över spår, skala 1:500 Ny slänt planteras med äng Plan, broövergång, skala 1:1000 Ny ramp med lutning 5% och 2 meter höga skärmar Mindre grupper av träd planeras utmed rampen, förslagsvis björk. 28 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

29 5.4 Delsträcka 4, , Vadet, ridskolan Egenskaper Öppen jordbruksmark med skogsklädda åkerholmar. Gestaltningsmål utmed delsträckan Begränsa järnvägens visuella påverkan på landskapsrummet. Minska järnvägens barriäreffekt. Järnvägen på hög bank i öppet landskap. Långa utblickar som delvis hindras av sly på banvallen. Tryckbank Byggväg Tryckbank på båda sidor om spåren. Befintlig allé kompletteras med nya lönnar. Föreslagen ny väg förbinder Karlsrovägen med Vretalundsvägen. Föreslagen ny väg mellan Skogsäng och Söderbyvägen. Plankorsningen stängs, vägen grävs av. Staket sätts på bägge sidor om korsningen. Intill staketet planteras blommande buskar. Ny passage för jordbruksmaskiner, hästar och friluftsliv under järnvägen. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 29

30 Förslag Plankorsningen mellan järnvägen och Karlsrovägen vid Vadet stängs. En ny passage under järnvägen innebär möjlighet till säker passage. Den gestaltas för att utgöra ett attraktivt vägval genom god placering och genomsikt. För att förhindra att invanda rörelsemönster lever vidare grävs Karlsrovägen av vid Vadeberg och diket ansluts till befintligt dikesnät. Staket sätts upp på båda sidor om korsningen. Intill staketet och utmed hela dess längd planteras blommande buskar som anknyter till omgivande landskap och intilliggande trädgårdar, exempelvis buskrosor, bukettapel och spireor. Kvarvarande vägrester bearbetas genom luckring och sås med ängsfrö. Utmed vägarna kompletteras befintlig allé med nya lönnar på bägge sidor om järnvägen. I den gamla vägsträckningen planteras inga träd. Den gamla strukturen är kulturhistoriskt intressant och därför bör inga högre träd planteras i den sträckningen. Den höga banvallen i det öppna landskapet täcks med avbaningsmassor alternativt mager sandblandad jord och besås med ängsfrö. Önskvärt är en mager grästorv som täcker banvallens kross. Buskar bör undvikas utmed banvallen eftersom de skär av siktstråk och betonar järnvägens linjer i landskapet. Vid Tungelsta ridklubb finns idag en upptrampad smitväg över spåret i ett mycket farligt läge med skymd sikt. För att förhindra att invanda rörelsemönster lever kvar sätts staket upp på bägge sidor om spåren. Mot staketet planteras stora ytor med buskar, förslagsvis taggiga buskrosor, som tillsammans med staketet utgör ett hinder som är svårt att ta sig förbi. Tryckbankar ute i det öppna landskapet ges flacka slänter, lutning 1:4. På tryckbankarna läggs mager sandblandad jord och besås med ängsfrö. Mot skogsmark kan slänterna vara brantare, men det är fortfarande viktigt att tryckbank och järnvägsbank läses ihop som en helhet genom anpassad släntavrundning. Ersättningsvägar Den stängda plankorsningen vid Vadet föreslås ersättas av en ny anslutningsväg väster om järnvägen, mellan Vadet och Vretalundsvägen. Vägen följer befintliga gränser i landskapet; mellan hagmark och åker och mellan skog och åker. Vägen håller en låg profil och ligger följsamt i terrängen. Vägdel grävs av och äng anläggs. Järnvägen på hög bank i det öppna landskapet. Nya planteringar av blommande buskar på bägge sidor om plankorsning. Nya lönnar planteras. Staket på bägge sidor av stängd plankorsning. Allé och bebyggelse i Vadet Plan, stängd plankorsning vid Vadet. 30 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

31 5.4.1 Planskild passage Mellan Vadet och Tungelsta ridskola anläggs en ny planskild passage under järnvägen. Den nya vägen är avsedd för fotgängare, cyklister, häst/ ryttare och jordbruksmaskiner. En ny anslutande väg anläggs på järnvägens östra sida mellan Vadet och Vretalundsvägen. Den nya vägen följer vattendraget och passerar under järnvägen. Järnvägen förläggs på bro över den nya vägen. Öppningen görs så vid och öppen som möjligt för att ge god genomsikt och trygghet. Buskar undviks kring öppningen för att inte skymma sikten. Sektion, ny planskild passage mellan Vadet och ridklubben, skala 1:200 Passagen under spåren hålls öppen för god genomsikt, vilket är av stor vikt för att hästar ska kunna nyttja passagen. Illustration av föreslagen passage under järnvägen mellan Vadet och Tungelsta ridklub- Plan, ny väg under järnvägen. skala 1:500 Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 31

32 5.5 Delsträcka 5, , Tungelsta Egenskaper Öppen jordbruksmark med skogsklädda åkerholmar. Järnvägen i nivå med omgivande mark. Långa utblickar. Tungelsta, ett mindre samhälle uppbyggt kring på tågstationen. Gestaltningsmål utmed delsträckan Begränsa järnvägens visuella påverkan på landskapsrummet. Minska järnvägens barriäreffekt. Öka säkerheten. Järnvägsmiljön utformas för att bli ett positivt inslag i landskapet och samhället och ge resenären en positiv upplevelse. Förslag Söderbyvägens plankorsning med järnvägen stängs. En ny passage för gång och cykel under järnvägen anläggs vid Tungelsta station. Anslutningsvägar som leder under järnvägen utformas så att de upplevs gena och självklara. En ny cykelväg ansluter från Söderbyvägen utmed spåret, genom den nya passagen under spåret och fram till stationsområdet och Tungelsta centrum. Nya vägar anpassas i möjligaste mån till landskapet. Profilen hålls låg och skärningar och utfyllnader undviks. Där Söderbyvägen korsar spåren idag grävs vägen av med diken. Stängsel placeras på bägge sidor om den tidigare plankorsningen för att förhindra invanda rörelsemönster. På östra sidan järnvägen anläggs ängsmark. På västra sidan anläggs buskage mellan vändslingan för buss och staketet utmed spåren. Buskarna planteras tätt för att utgöra hinder för spårspring. Buskplantering utmed spåren försvårar spårspring. Slänter och skärningar täcks med avbaningsmassor för att få snabb etablering av för platsen anpassad vegetation. Tryckbankar ute i det öppna landskapet vid Tungelsta ges flacka slänter, lutning 1:5. På tryckbankarna läggs mager sandblandad jord och besås med ängsfrö Planskild gång- och cykel tunnel Den nya gång och cykelpassagen redovisas närmare under 5.6 Tungelsta stationsmiljö. Plankorsning stängs och vägen grävs av med diken. Nytt läge för cykelväg Ny gång- och cykelpassage under järnvägen. 32 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

33 5.6 Tungelsta stationsområde Gestaltningsmål Tungelsta trädgårdspark Egenskaper Tungelsta präglas av småstadskaraktär och är uppbyggt kring en huvudgata i direkt anslutning till järnvägsstationen. Tungelsta har en rik tradition inom trädgårdsnäringen. Stationshuset med sin karaktäristiska gula fjällpanel är ett landmärke i samhället. Entré till plattformen sker genom en bomreglerad korsning. Stationsområdet med sin grönska utgör en del av grönstrukturen i området Tungelsta tätort. I närheten ligger Tungelsta trädgårdspark och i anslutning till stationshuset finns rester av en järnvägspark. Kring stationen finns rumsliga kvaliteter tack vare stora uppvuxna träd. Det ska vara smidigt och självklart att åka pendeltåg lättorienterat och med enkla byten mellan trafikslag. Stationsområdet och entrén till plattformen skall vara tillgängliga och trygga. Minska järnvägens barriäreffekt, både fysiskt och visuellt och öka orienterbarheten för att nå motsatt sida av spåren. Stationen och kringliggande områden blir ett nav i Tungelsta. Ta tillvara stationsområdets gröna kvaliteter och vidareutveckla dessa. skogsdunge grön kil Grönstruktur. nyplanterad trädrad karaktärsträd slänt parkmark Bebyggelsen kring järnvägen upplevs som splittrad med många mindre byggnader med olika uttryck, placerade utan synbart sammanhang till varandra. Förutsättningar för planering och gestaltning En ny trädgårdstad planeras öster om stationsområdet. Stationshuset ligger på en lätt höjd. Här sedd från det planerade exploateringsområdet öster om järnvägen. Den stängda plankorsningen vid Söderbyvägen innebär ett förändrat rörelsemönster till och från järnvägen samt genom samhället. Busslingan i anslutning till stationen kommer att finnas kvar. Busshållplats skall finnas i anslutning till stationen. Masterna väster om spåret skall stå kvar. Entré till plattformen ska vara tillgänglighetsanpassad och säker. Möjlig genompassage för cyklister och gående Långa utblickar, öppen jordbruksmark med skogsklädda åkerholmar. Gång- och cykeltunnel vid Huddinge station. Den breda passagen är ljus tack vare ljussläpp ner mellan spåren. Stationshuset är i blickfånget även ifrån Tungelsta tätort. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 33

34 Förslag till utformning Tungelsta stationsområde Trappa till parkering. Ny ramp i asfalt med 5% lutning och vilplan med betongplattor. Svepande perennplanteringar längs rampen. Plattlagd mötesplats utgör entré till gc-passage och plattform. Klippt häck gränsar mot spårområde. Murar i ramp kläs med corténplåt. Cykelparkering i anslutning till rampen. Nya trädplanteringar Nytt läge busshållsplats. 15 p-platser. Tungelsta stationshus Befintlig plattform förlängs 11 meter bred tunnel med separerade gångoch cykelstråk. Trapphuset sträcker sig ut över tunneln och möjliggör ljusinsläpp. Cykelparkering i anslutning till trappan. 34 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia

35 Förslag En ny gång- och cykeltunnel förbinder Tungelsta centrum, plattformen och den planerade trädgårdstaden öster om järnvägen. I anslutning till Tungelsta stationshus och passagen skapas en ny stationspark. Parken blir en vacker plats att mötas på eller där man kan vänta på tåget. En tillgänglighetsramp får ett eget uttryck och blir en del av parken. Gedigna markmaterial som granit, betong och corténplåt kombineras med gröna ytor med träd och perenner. Den 11 meter breda tunneln under järnvägen är separerad i gång och cykelstråk. Vid tunnelmynningar utformas entréplatser som är ljusa och överskådliga. Murar kantar rampen som leder vidare mot tydliga stråk med trappor och ramper. Med inspiration från järnvägsmiljön kläs murarna med corténplåt. Slänterna runt tillgänglighetsrampen och trappan planteras med perenner och gräs i svepande former samt träd i små grupper. Tillgänglighetsrampen utförs i maxlutning 1:20 och med 2 m långa vilplan var 10:e meter. En bred, öppen trappa utgör den gena kopplingen mellan passagen och Tungelsta centrum/ stationen. En mindre trappa leder upp från rampen till bilparkeringen. Handledare placeras längs ramp och trappor. Som avgränsning mellan stationshus, cykelparkeringar och spår planteras en strikt, klippt häck. Ett nytt trapphus med trappa, barnvagnsramp och hiss leder upp från gång- och cykelpassagen till plattformen. Trapphuset gestaltas i glas och hämtar inspiration från traditionen kring trädgårdsnäringen och alla växthus i Tungelsta. Trapphuset sträcker sig ut över tunneln och möjliggör dagsljusinsläpp ner till marknivå. Inspirationsbild: stationshus Malmö. Inspirationsbild: svepande fält av perenner. Inspirationsbild, ramp som del av park. Shandorffs plass, Oslo. Illustration av den nya passagen under järnvägen vid Tungelsta station. Inspirationsbild: corténplåtsklädda murar. Shandorffs plass, Oslo. Skede: Granskningshandling Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta 35

36 Gamla stationshuset Vy, skala 1:100 Tungelsta station, ramper med cortenplåtsmurar och bred granittrappa i bakgrunden. Nytt trapphus Vy, skala 1:100 Tungelsta station, tunnelmynning och växthusliknande glastak. Ramper med cortenplåtsmurar, bred granittrappa mot stationshuset och granittrappa till parkeringen. 36 Gestaltningsprogram Järnvägsplan Hemfosa - Tungelsta Skede: Granskningskopia