Primärvård och Kirurgi
|
|
- Stig Håkansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 3.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kirurgi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, vårdöverenskommelse Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Primärvård, Länets Primärvård, Klinikerna för kirurgikliniker kirurgi- och urologi Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Arbetsgrupp Ansvarig för revidering: Verksamhetschefer kirurgiklinikerna Jörgen Striem Hälso- och sjukvårdschef Asghar Farahani Chef Hälsoval LS-LED PVN Jan Kolasa Representant för privata vårdgivare Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Kirurgi Innehåll Bröstkörtelsjukdomar... 3 Bukväggssjukdomar... 4 Fetma... 5 Hudtumörer/-förändringar... 6 Kärlsjukdomar... 8 Mag-tarm-sjukdomar Skopier Plastikkirurgi Thyreoideasjukdomar Remissuppgifter Regler för återremittering till primärvården... 14
2 FÖRORD Länsgemensamma vårdöverenskommelser är en del i arbetet med att utveckla en vård på lika villkor för befolkningen i Sörmland. Ett funktionellt samarbete och strukturerat remissförfarande mellan primärvården och andra specialiteter är ett stöd för läkare och andra yrkeskategorier i behandlingen av patienter och bidrar till ett omhändertagande med goda resultat. Primärvård är den hälso- och sjukvård som utgör den första vårdnivån och omfattar medicinsk utredning av vanliga tillstånd, behandling, omvårdnad, prevention och rehabilitering. Remiss till kirurg ska i normalfallet ske då konsultation behövs med anledning av patientens medicinska behov och där den specialiserade vården kan bidra. I den här överenskommelsen beskrivs förutsättningarna för vad som gäller mellan primärvård och kirurgi i den sörmländska hälso- och sjukvården. Överenskommelsen har tagits fram av en arbetsgrupp som varit sammansatt av läkare inom primärvård och kirurgisk specialistvård. Utvecklingsenheten hälso- och sjukvård har bistått gruppen med processtöd och samordning. Överenskommelsen är senast reviderad november 2014 av nedanstående arbetsgupp: Maria Flykt Pernilla Westerberg Johan Bielenstein Thomas Johansson Mats Bäckarslöf Överläkare, kirurgkliniken NLN Verksamhetschef, kirurgkliniken MSE/KSK Distriktsläkare, VC Mariefred Distriktsläkare, VC Torshälla Projektledare, Utvecklingsenheten Arbetsgruppen svarar för innehållet i överenskommelsen. Verksamhetscheferna för primärvård och kirurgi ansvarar för att den görs känd och hålls aktuell. Överenskommelsen som gäller för verksamheterna och de privata vårdgivare som Landstinget Sörmland har avtal med är fastställd Jörgen Striem Asghar Farahani Jan Kolasa Hälso- och sjukvårdschef Chef Hälsoval Repr. privata vårdgivare 2(14)
3 Bröstkörtelsjukdomar Hyperplasi Vid högre BMI än 25 - hänvisning till viktreduktion. Krav på rökstopp före remiss för att optimera läkning och kosmetik. Remissuppgifter: Uttalad mammarhyperplasi Symtom i form av axel-, nack- eller ryggvärk Vikt Längd BMI < 25 är ett krav Fotodokumentation i PACS om möjligt Enbart hängbröst opereras ej Remissen ställs till kirurgkliniken MSE. Mikromasti Missbildningar, olika stora bröst m.m. Malignitetsmisstanke/knöl Ingen operationsindikation. Bedöms av bröstkirurg på MSE. Indikation för landstingsfinansierad vård Aplasi Olikstora bröst som ger snedbelastning Accessoriska bröstvårtor som ger besvär 1. Patient med förändringar (knöl, indragning av hud, förhårdnad) i bröstet kan antingen: Vända sig direkt till Bröstcentrum för en undersökning Vända sig till sin vårdcentral och få en klinisk bedömning. Om fortsatt utredning behövs remittera patient till radiologens mammografimottagning för mammografi, ultraljud och ev cytologi. Både vårdcentral och Bröstcentrum ska vid telefonrådgivning uppmana kvinnor under 40 år med ömmande knölar som kommit fort att invänta en ytterligare menscykel. Om knölen/knölarna då kvarstår ska kvinnan bokas för mammografi eller klinisk undersökning på Bröstcentrum, Mälarsjukhuset. 2. Patient med tecken på inflammation i brösten, utslag eller allmän ömhet ska: Vända sig till sin vårdcentral för en klinisk bedömning och kan därefter remitteras vidare vid behov. Om inflammation föreligger ska antibiotika ges, och patienten kan bokas till mammografi tidigast 10 dagar efter avslutad antibiotikakur. Om 3(14)
4 abscess föreligger ska patienten remitteras till kirurgkliniken. 3. Kvinnor som är gravida, ammar eller har ammat inom de senaste 6 månaderna eller yngre än 25 år ska inte genomgå mammografi. Denna grupp remitteras istället till ultraljudsundersökning. 4. Mammografi. Alla kvinnor äldre än 25 år med knöl/annan patologi ska genomgå mammografi och komplettering med ultraljudsundersökning vid behov. Minst 6 månader ska ha förflutit från en föregående mammografi innan ny mammografi utförs. Eventuell punktion utförs genom Bröstcentrum. Inremitterad patient med misstänkt cancer/cancer handläggs fortsättningsvis av Bröstcentrum/Kirurgkliniken. Manlig bröstförstoring Unilateral bröstförstoring eller malignitetsmisstänkt förändring remitteras till mammografi. Upptäckt bröstcancer handläggs fortsättningsvis av Bröstcentrum/Kirurgkliniken. Män med läkemedelsinducerad bröstförstoring och max 30 BMI remitteras till kirurgkliniken MSE. Övriga hänvisas till privat regi. Barn <18 år remitteras till Barn- och ungdomskliniken Sörmland. Infektioner Infektiösa åkommor, mastiter, bröstbölder hos icke ammande kvinnor, primärt antibiotikabehandling, kirurgiskt dränage vid smältning. Uppföljning ska göras med mammografi av behandlande verksamhet. Om behov av second opinion finns, ska mammografi vara utförd före remiss till kirurgkliniken MSE, handläggs inte på kirurgkliniken NLN. Vid akuta problem, remiss till kirurgkliniken i respektive länsdel. Bukväggssjukdomar Ljumskbråck Remiss till kirurgkliniken i respektive länsdel. Alla som har besvär och vill opereras kan rekommenderas operation, men det är viktigt att man fört diskussion med patienten beträffande risk - nytta, exempelvis risker för postoperativ smärtproblematik. Inför elektiv operation ska patienten vara rökfri minst 6 veckor, hjälp och behandling inleds via primärvård. Patient som pga. ålder och/eller sjukdom bedöms som högriskpatient av kirurg avråds från operation och remiss kan då från kirurgkliniken skickas till ortopedtekniska avdelningen för bråckband. 4(14)
5 Vid ej säker bråckdiagnos ska ultraljud/ct utföras före remiss. Fortsättning ljumskbråck Högt BMI medför ökad risk för komplikationer och ökad recidivrisk. Barn med bråck remitteras till respektive kirurgklinik. Navelbråck, ärrbråck Remiss till respektive kirurgklinik om patienten har besvär och vill opereras. Vid övervikt kan operation vara kontraindicerad. Inför elektiv operation ska patienten vara rökfri minst 6 veckor, hjälp och behandling inleds via primärvård. Vid osäker bråckdiagnos ska CT/ultraljud utföras före remiss. Barn med bråck remitteras till respektive kirurgklinik. Fetma Viktreducerande ingrepp på magsäcken Remiss till kirurgkliniken, NLN. Se vårdprogram. Patienten ska vara utredd och fått stöd till viktminskning via vårdcentral före op. Patienten ska vara motiverad och inställd på livsstilsförändring som blir postoperativt. Remissuppgifter: Längd Vikt BMI Midjemått Eventuellt tolkbehov Vilken hjälp har erbjudits via vårdcentral? Patientens tidigare försök med viktminskning Social anamnes-tobak, alkohol Internmedicinsk anamnes diabetes, hypertoni, hyperlipidemi Sömnapné Tidigare opererad i magen Psykiatrisk anamnes, t ex depression Artros Aktuell medicinlista Aktuella allergier Hereditet Ofullständig remiss återsänds för komplettering. Krav på rökstopp 3 månader före operation. 5(14)
6 Bukplastik Remiss till respektive kirurgklinik (om op för obesitaskirurgi, remiss till kirurgkliniken NLN). Krav på rökstopp 3 månader före operation. Bukplastik efter egen viktnedgång som dokumenterat varit stabil ca 2 år, eller 2 år efter viktreducerande operation krav är: BMI <27 (normalvikt), överhäng 5 cm, med eksem/svamp problem som inte gått att hantera med hudläkarexpertis. Kosmetisk kirurgi såsom fettsugning eller bukplastik, utförs ej. Hudtumörer/-förändringar Benigna förändringar Opereras ej i regel i Landstinget Sörmland, men symtomgivande (distinkta symtom, inte ospecifika obehag eller klåda ) kan bedömas/handläggas inom primärvården. Misstänkta maligna förändringar Misstänkta maligna förändringar remitteras enligt nedan: Kirurgkliniken handlägger PAD verifierade hudförändringar på dessa lokalisationer på kroppen enligt nedanstående mall. Oklara hudförändringar remitteras till hudkliniken för bedömning. Hudförändringar på ansikte/hals remitteras till hudkliniken för bedömning och ställningstagande till åtgärd. Hudförändringar på händer och fötter: - PAD finns remiss till ortopedklinik - PAD saknas remiss till hudklinik Utvidgad excision sker vid respektive kirurgklinik. Malignt melanom med större djup än 1,0 mm skickas till MSE. Remissuppgifter för PAD-verifierad malignitet: - Typ - Ev tjocklek - Radikalitet - Lokalisation - Storlek 6(14)
7 Fortsättning misstänkta maligna förändringar Kirurgi Ögon ÖNH Kirurgi Ortopedi Ortopedi Underhudstumörer Lipom < 5 cm opereras vanligen inte. Indikation för operation föreligger bara vid kraftiga lokala besvär, remiss till respektive kirurgklinik. Vid oklarhet om liposarkom utförs CT. Atherom vid stora eller recidiverade till respektive klinik, enligt figuren ovan. Vid resistens i axillen hos kvinnor, som saknar infektionstecken, remiss till mammografienheten. Före remiss till kirurgklinik för malignitetsmisstänkt förändring ska radiologisk utredning utföras och resultat meddelas patient, vilket ska vara dokumenterat i remissen. Infektioner Ytliga, icke avgränsade infektioner typ diffust flegmone, cellulit m.m. behandlas med antibiotika. Infektioner med varbildning och/eller smältning (furunklar, abcesser m m) ska dräneras genom incision. Samtliga dessa åkommor kan primärt handläggas av primärvården. 7(14)
8 Fortsättning infektioner I fall av kraftigt påverkat allmäntillstånd eller tekniska problem vid dränaget ska patienten remitteras till sjukhuset. Postoperativa sårinfektioner handläggs av opererande verksamhet. Förändringar på fötter hos diabetiker remitteras till diabetsfotmottagning. Lymfkörtelförstoring Hyperhidros Ärr Basal utredning med finnålspunktion sker via utredande enhet. Kirurgklinik utför extirpation enligt figur av malignitetsmisstänkta lymfkörtlar på uppdrag av utredande enhet. PAD-remiss ska skrivas av utredande enhet och finnas tillgänglig i SYSteam Cross för utskrift. Opereras ej. Remitteras till hudkliniken vid invalidiserande sjukdom. Bedömning enbart vid funktionsinskränkning. Ej av kosmetiska skäl eller tatuering. Kärlsjukdomar Abdominell aortaaneurysm Aortaaneurysm ger inga eller obetydliga symtom i sina första stadier. Sedan 2008 pågår screening (utreds med ultraljud) av 65-åriga män - registreras i PACS och utförs på klin fys KSK, till skillnad från kontrollerna som utförs på radiologen. Remiss till kirurgkliniken MSE skrivs på patienter med en aortadiameter överstigande 25 mm och som är i ålder och allmäntillstånd där kirurgi kan bli aktuell. Vidgning av aorta som understiger 25 mm behöver ej följas upp. Carotissjukdomar Ilica aneurysm Carotissjukdomar, dvs. patienter med TIA, amaurosis fugax eller minor stroke utreds av neurolog/internmedicinare innan ev. kirurgi. Alla patienter med symtomgivande carotisstenos remitteras till medicinkliniken akut för snabbutredning. Remiss till kirurgkliniken MSE skrivs på patienter med en ilicadiameter överstigande 15 mm och som är i ålder och allmäntillstånd där kirurgi kan bli aktuell. Vidgning av iliaca som understiger 15 mm behöver ej följas upp. Perifer kärlsjukdom (artär) Absolut indikation för kirurgisk riskbedömning är kritisk ischemi, d.v.s. vilovärk, ischemiska sår eller gangränhot. Arteriell tryckmätning kvot <0,3 tyder också på kritisk ischemi. Relativ indikation är svår claudiocatio, d.v.s. kortare gångsträcka än 300 8(14)
9 m, men patienten kommer ej ifråga för operation med mindre än att han/hon slutat röka. Fortsättning perifer kärlsjukdom (artär) Bestäm ankel/armindex. Remiss till Klin fys för perifer cirkulationsutredning kan vara aktuell för förbättrad diagnostik t ex när ankeltrycksmätning kan vara missvisande (t ex diabetiker), eller när det av andra skäl är viktigt att den kliniska misstanken objektivt bekräftas. Det är då viktigt att en noggrann kärlstatus och ankeltryck anges i remissen. Remiss till kirurgkliniken MSE. Övriga claudiokanter kan skötas i primärvården med rökstopp. Kärlduplex utförs i första hand på remiss från kärlkirurg inför ställningstagande till kirurgi eller annan interventionell åtgärd, och bör innehålla noggrant angivet kärlstatus och i möjligaste mån tydligt avgränsad undersökning för bästa möjliga diagnostiska säkerhet. Venösa besvär, åderbråck Symtomgivande varicer ska alltid behandlas med adekvat kompressionsterapi i första hand. Utvärdering av denna behandling ska framgå av remiss till kirurgklinik. Operation är inte aktuell, om acceptabel symtomlindring uppnås via adekvat kompressionsbehandling. Lindrigare varicer, C0-C3 enligt definition, se nedan - teleangiektasier, lokala varicer utan hudkomplikationer, hänvisas till privat verksamhet. Operationsindikation enligt definition C4-C6, se nedan föreligger vid hudkomplikationer (d.v.s. hyperpigmentering, hemosiderinfläckar, eksem, lipodermatoskleros, läkt sår samt aktivt sår). Subjektiva symtom som värk, tyngdkänsla, kramper, klåda m.m som anses orsakade av ytlig venös insufficiens opereras ej. Venduplex ska utföras för att visa om det föreligger en ytlig s.k. staminsufficiens (i vena saphena magna och/eller parva). För patienter tillhörande NVHSO görs ultraljud vid besöket på kärlkirurgmottagningen, MSE. För patienter tillhörande SHSO görs klinisk undersökning på kirurgmottagningen och inför operation görs venduplex via klinisk fysiologiska avdelningen, NLN. Definition C0 Inga varicer C1 Ådernät C2 Varicer C3 Varicer, ödem C4 Eksem C5 Läkt venöst sår C6 Aktivt venöst sår 9(14)
10 Mag-tarm-sjukdomar Hemorrhoider, perianala hudflikar, fissurer Perianalabcess Pilonidalcysta Alla anorektala symtom (blödningar, trängningar, slemsekretion, värk, gasbesvär, ändrade avföringsvanor) ska alltid omgående utredas med inspektion, rektalpalpation, rektoskopi och proktoskopi. Dessa undersökningar ska utföras av patientens primärvårdsläkare och dokumenteras på remissen till kirurgkliniken. Efter ställd diagnos, återkommande blödning >4 veckor eller smärta - remiss till kirurgkliniken. Behandla med tarmreglering, xylocainsalva, rectogesic vid blödning. Sällan aktuellt med operation. Akut operation i spinalanestesi eller narkos är ofta nödvändig. Remiss till akutmottagningen. Pilonidalcysta med abcess ska dräneras antingen via primärvården eller via akuten. Vid behov av kirurgisk hjälp hänvisning till akuten. Analfistlar Gallbesvär Vid misstanke om analfistel - remiss till kirurgmottagningen i respektive länsdel. Operativ åtgärd krävs. Utred med ultraljud samt labprover bilirubin och alkaliska fosfataser. Remiss till respektive kirurgklinik vid: upprepade gallstensanfall under begränsad tidsperiod som försämrar livskvaliteten. Ju yngre patient desto vidare indikation komplikationer till gallstenssjukdom exempelvis cholecystit, pancreatit, cholangit diabetiker och yngre patienter vidare operation indikation Inför elektiv operation ska patienten vara rökfri minst 6 veckor, hjälp och behandling inleds via primärvård. Ikterustillstånd Primärvården bedömer typen av ikterus (med hjälp av Bilirubin, ALP, Transaminaser) och remitterar sen till medicin eller kirurg. Inför remiss till kirurg ska radiologisk undersökning utföras. Vid manifest ikterus och påverkad patient remiss till akutmottagningen. Kolontumörer/polyper Utreds i primärvården med DT kolon eller koloskopi föregånget av rektoskopi (PM - rekommendationer för utredning av nedre GIsymtom). Vid påvisad malignitet vid DT kolon remiss till kirurgklinik. Vid misstänkt malignitet vid DT kolon eller oklara röntgenfynd fortsatt utredning med koloskopi. Vid förnyade symtom där recidiv eller ny cancer kan misstänkas ska 10(14)
11 Påvisade levermetastaser patienten remitteras. Påvisade levermetastaser av okänd orsak remiss till kirurgkliniken för vidare utredning. Bör hanteras elektivt. Patient med levermetastaser skickas endast i undantagsfall till akutmottagningen. Inflammatoriska tarmsjukdomar Divertikulit Endast kirurgiska komplikationer till IBD (dvs ileus, fistel, peritonit) remitteras till kirurgkliniken. Divertiklar hos vuxna kan betraktas som normaltillstånd och ska inte utredas eller behandlas. Divertikulit utreds med rektoskopi och DT kolon eller koloskopi enligt PM (PM - rekommendationer för utredning av nedre GIsymtom) efter 6-12 veckor. Akut, svår divertikulit med feber remitteras till akutmottagningen. Pancreassjukdomar Akut pancreatit remiss till akuten/kirurgkliniken i respektive länsdel. Kronisk pancreatit (nästan uteslutande etyliker) hanteras av PV tillsammans med smärtenheten. Pancreasmalignitet remiss kirurgkliniken i respektive länsdel. Utreds med DT, bilirubin, alkaliska fosfataser och amylas vid misstanke om malignitet eller pankreascystor. Refluxsjukdom Sköts medicinskt i primärvården om ej invalidiserande sjukdom. Utreds eventuellt med gastroskopi, se vårdprogram ont i magen och vårdrutin öppen gastroskopimottagning Vid nydebuterad gastrit/reflux efter 45 år bör man vara liberalare med gastroscopi. Om patient med akuta buksmärtor lagts in i sluten vård och behandlats med PPI ordnar kirurgen med gastroskopi. Ventrikelsjukdomar Misstanke om ulcussjukdom utreds i primärvården med remiss för gastroskopi. Helicobakterproblematiken handläggs av skopist. Eradikering enbart vid ulcus, se vårdrutin öppen gastroskopimottagning 11(14)
12 Skopier Koloskopi Koloskopier med kirurgiska frågeställningar, typ polypexstirpation, cancerverifiering eller blödningsutredningar sker vid endoskopienheten Sörmland. Diffus smärtproblematik utreds inte med koloskopi. (PM - rekommendationer för utredning av nedre GIsymtom). Rektoskopi Respektive enhet utför sina egna rektoskopier. Vid problem remiss till kirurgkliniken. Plastikkirurgi Laserbehandling av hudförändring. Tatuering Thyreoideasjukdomar Thyreotoxicos Uni-/multinodulära sjukdomar Görs ej i Sörmland. Bedömning av eldsmärken i ansiktet inför eventuell laserterapi i annat landsting görs på hudkliniken. Utredning via respektive medicinklinik (thyroideaprover) och medicinsk behandling, se vårdprogram thyreotoxicos. Thyreoideakirurgi bedrivs i Nyköping. I remiss till Kirurgkliniken Nyköpings Lasarett önskas följande uppgifter: Vill patienten bli opererad? Inkopierat cytsvar från punktion från Unilabs Mälarsjukhuset (Weblab fungerar inte) samt Thyroideaprover (glöm ej att informera patienten före remittering) Palpationsfynd + uppgift om eventuell röntgenundersökning Väsentlig sjukhistoria framförallt med uppgift om endokrina sjukdomar och medicineringar samt tidigare operationer och var dessa utförts. Kontrollera blodtrycket. Om patienten röker rekommenderas remiss till rökavvänjning. (Ovanstående uppgifter; palpationsfynd samt väsentlig sjukhistoria, önskas också vid röntgenundersökningar och begäran om cytologi. Obs! Unilabs kan inte punktera ej palpabla förändringar - då krävs ultraljudspunktion.) Vid utredning av svårtolkade besvär/intrathorakal struma är ultraljud thyreoidea/ct hals utan kontrast lämplig undersökning. (Om thyreoideaprover är normala utförs inte thyreoideascintigrafi.) Bifynd av intrathorakal struma hos besvärsfri patient ska utredas enligt ovan och därefter remitteras till kirurgkliniken Nyköpings Lasarett för bedömning av operativa indikationer. 12(14)
13 Fortsättning uni- /multinodulära sjukdomar Ovanstående uppgifter önskas före remiss till kirurgkliniken NLN. Ofullständiga remisser skickas tillbaka för komplettering. Fynd av cancer eller misstänkt cancer kommer på detta vis att prioriteras snabbare. Önskas bara en second opinion t ex patientens begäran, skriv det i remissen. Efter postoperativ kontroll återremittering till primärvården. Cancerpatienter följs upp på kirurgkliniken/onkologkliniken <10 år. Obs! Follikulär och papillär cancer ska ha suprimerat TSH, se vårdprogram knöl på halsen. Hyperparathyreoidism S-Ca, joniserat Ca, S-fosfat, D-vitamin och parathormon. Aktuella fall remitteras till kirurgkliniken Nyköpings Lasarett. Vid oklar diagnos, misstänkt MEN Syndrom eller sekundär hypertyreoidism (t ex kronisk njursvikt) ska patienten remitteras till medicinkliniken i respektive länsdel (Norra=MSE, Västra=KSK, Södra=NLN) för vidare utredning och bedömning av om behov av operation föreligger. Om medicinklinik bedömer att indikation för operation föreligger sker remittering till kirurgkliniken, NLN där ska patienter med diagnosen hyperparatyreoidism opereras. Andra undersökningar preoperativt såsom USG och scintigrafi beställs av kirurgen på kirurgmottagningen NLN enligt indikationer Remissuppgifter Generellt ska alltid följande remissuppgifter finnas med i remissen och vara infört i SYSteam Cross vid remittering till kirurgklinikerna. Längd Vikt BMI Tobak Alkohol Aktuellt blodtryck och ställningstagande till åtgärd om förhöjt Genomgång av aktuell läkemedelslista Uppdaterade patientuppgifter 13(14)
14 Rökfrihet i samband med operation. I remiss för ställningstagande till operation ska det framgå om patienten är rökare eller ej. I de fall patienten är rökare ska det även framgå vilka insatser som initierats. Definition på rökning för personer som ska opereras inkluderar förutom dagligrökning även mer sporadisk rökning. Övriga remissuppgifter, se respektive diagnos. Regler för återremittering till primärvården Patient som vårdats för kirurgisk åkomma ska, vid utskrivning/utremittering från sjukhusvård till primärvård, vara stabil och färdigbehandlad ur kirurgiskt perspektiv. Vid behov av eventuella uppföljande besök i primärvården, kan primärvården förväntas ta emot patienten först efter 4-6 veckor. Postoperativa problem ska skötas av opererande klinik. Kirurgklinikens PAL-ansvar kvarstår till dess patienten varit på sitt första besök i primärvården. 14(14)
Primärvård och Urologi
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård
Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Hud Ämnesområde: Styrning och ledning Nivå: Verksamhetsspecifika Författare: Mats Bäckarslöf, Utvecklingsenheten Dokumentansvarig: Utvecklingsenheten
Länsgemensam. vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.
Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse
Länsgemensam vårdöverenskommelse
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord:
Länsgemensam vårdöverenskommelse - Diabetes - Primärvård och Medicin
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Diabetes - Primärvård och Medicin Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Författare: Gunilla Carlson Kjell, Utvecklingsenheten
Primärvård och Reumatologi
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Reumatologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård
Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Reumatologi Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Diarienummer: LS-LED16-0228 PVN16-0022 Giltig från: 2016-01-20
Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten)
Regional riktlinje åderbråckskirurgi (varicer i nedre extremiteten) Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Länsgemensam vårdöverenskommelse
1(8) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 3.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Kvinnosjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och Samverkansdokument,
Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Infektions- och lungmedicin, inriktning allergi
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Infektions- och lungmedicin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.
Kirurgklinik och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdöverenskommelser Giltig fr.o.m: 2017-11-07 Faktaägare: Per Weber, överläkare kirurgkliniken Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör
Målbeskrivning KIRURGI Termin 8
Målbeskrivning KIRURGI Termin 8 1. Övergripande syfte och mål För en rad sjukdomar och trauma är kirurgisk behandling en förutsättning för bot, inte sällan i kombination med andra medicinska behandlingar.
Vårdrutin 1 (7) Överenskommelse mellan kärlkirurgisektionen vid kirurgkliniken Centralsjukhuset Karlstad och allmänmedicin, Värmland
Vårdrutin 1 (7) Perifer kärlsjukdom - handläggning Utgåva: 4 Godkänd av: Divisionschef Tobias Kjellberg, Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Överläkare Birgitta Sigvant, AKO Bengt Hanson Revisionsansvarig:
Vårdprogram plastikkirurgi efter viktnedgång
Vårdprogram plastikkirurgi efter viktnedgång Ett regionalt vårdprogram är ett styrande dokument som utförare av hälsooch sjukvård i Region Skåne ska följa såvida inte särskilda skäl föreligger. Regionala
Regional riktlinje för preoperativa utredningar
Regional riktlinje för preoperativa utredningar Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna är fastställda
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal i primärvård, hemsjukvård och särskilda boenden. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen, exempelvis
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Eva Angenete, Docent i kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken,
1.1 Vilka ytterligare anamnestiska uppgifter frågar Du efter och vilka undersökningar gör Du vid detta besök? (3p).
Du arbetar som AT läkare på en husläkarmottagning och på en beställd tid kommer en 55- årig man som sedan cirka 3 månader noterat färskt blod i avföringen. Inga smärtor och avföringen annars av vanlig
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm Ben- och fotsår behöver först och främst en diagnos
Knöl på halsen. HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken
Knöl på halsen HT -13 Bröst och Endokrinkirurgiska kliniken Patientfall1 62 årig kvinna Tidigare sjukdomar: hypertoni,astmabesvär Aktuellt: lufthunger i liggande, sväljningsbesvär Status? Vad kan det vara?
Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar?
Kärlsjuka och sår vad gör vi när kärlen inte fungerar? Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Dessa två patienter
Vuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen
D A T U M 2017-05-08 D I A R I E N R RUTIN FÖR PROJEKT RÖNTGENREMISS SOM SKRIVS AV FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST FÖRORD Smärta och besvär från rörelseorganen är en vanlig orsak till att patienter besöker primärvården
Regional riktlinje för indikationer för kirurgisk åtgärd vid gynekomasti
Regional riktlinje för indikationer för kirurgisk åtgärd vid gynekomasti Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda
PREOPERATIV BEDÖMNING DUPLEX
Patient: Randomiserad extremitet Inklusion efter skriftlig och muntlig information Kirurgens signatur PREOPERATIV BEDÖMNING Markera sida i bilden DUPLEX Symtomgivande varicer i randomiserad extremitet
Sifferkod... Kirurgifrågor, 25 poäng
HT-06 A Kirurgifrågor, 25 poäng A1 En 60-årig man, som är gallopererad för 15 år sedan, söker en eftermiddag p g a buksmärtor på akutmottagningen, där du är primärjour på kirurgen. Patienten har känt sig
Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens
Skånes universitetssjukvård Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens Christina Monsen Leg. Sjuksköterska Dr med vet Enhet patientsäkerhet Skånes universitetssjukvård Helen Sinabulya ST läkare,
Att inte behandla divertikulit. Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS
Att inte behandla divertikulit Läkemedel i Skåne 7-8 mars 2018 Jan Lillienau, sektion gastroenterologi SUS The Short Story Studier visar att okomplicerad divertikulit inte läker snabbare med antibiotika
5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi. Arbetsutskottets förslag till beslut
Läns sjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2013-02-27 LSN-HSF12-246 5 Vårdprogram bröstförminskande kirurgi Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden godkänner utarbetat vårdprogram
Kartläggning av inremissflöde till Fröslunda vårdcentral
Kartläggning av inremissflöde till Fröslunda vårdcentral Saad Rammo ST- läkare Primärvården i Sörmland FoU arbete 2016-02-17 Klinisk handledare: Bo Terstad. Verksamhetschef: Birgitta Danielsson Vetenskaplig
Del 3_ 8 sidor_15 poäng
_ 8 sidor_15 poäng 52-årig kvinna, tidigare väsentligen frisk, har kommit in till Akuten. Avgående jour tog primärt hand om henne och hann ta blodprover på patienten och bl a finns ett högt CRP (150).
FoU = åtgärder där nyttan idag inte kan avgöras, men som bör utvärderas. Nej. 611 - Kirurgi I 1. Liten. Ej bedömbar. Enkel
Grupp Åtgärdsnr Rekomendation Laparoscopisk radikalop prostatacancer istället för robotassisterad 611 Kirurgi I 1 Ingen vetenskapligt säkerställd nytta Mortalitet (sjukdomsspecifik överlevnad) Rangordning
Vårdrutin 2 (5) För vårdgivare som inte har Cosmic via post till: KÄRLKIRURGISKA SEKTIONEN, Kirurgkliniken CENTRALSJUKHUSET KARLSTAD
Vårdrutin 1 (5) Perifer kärlsjukdom - handläggning Allmänmedicin och sektionen kärlkirurgi Godkänd av: Tf divisionschef Anna Karin Edström, tf divisionschef Eva Bergquist Utarbetad av: Överläkare Birgitta
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF 2017-06-16 Text i dokument Mottagningsbesök Slutenvård Patient mottagen från annat landsting Patient startat SVF inom Region Skåne Vårdåtagande, koppling i
Struma och Graves. Per Hellman. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org
Struma och Graves Per Hellman Struma - Debutsymtom ofta knöl på halsen Struma betyder egentligen stor tyroidea Multinodös struma är EN (av flera) orssaker till struma Olika orsaker till struma tyreotoxicos
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version SU/med RUTIN Arteriella sår
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 20191 SU/med 2017-02-06 2 Innehållsansvarig: Adil Samad, Överläkare, Läkare hud- och könssjukvård (adisa) Godkänd av: Helena Gustafsson, Verksamhetschef,
PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
NÄTVERKSGRUPPEN I SÖDRA SJUKVÅRDSREGIONEN FÖR SJUKDOMAR I THYROIDEA, PARATHYROIDEA, BINJURAR OCH ENDOKRINA BUKTUMÖRER PRIMÄR HYPERPARATHYROIDISM: RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING Giltigt 2007-01-01-2009-12-31
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF
Tillämpningar Standardiserade Vårdförlopp SVF 2018-10-15 Text i dokument Mottagningsbesök Slutenvård Patient mottagen från annat landsting Patient startat SVF inom Region Skåne Vårdåtagande, koppling i
Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.
Riktlinje Utgåva 2 Antal sidor 3 Dokumentets namn Fotsjukvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum 110118 Reviderad 130808 FOTSJUKVÅRD Stockholms läns landsting och
Perifer kärlsjukdom - handläggning
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Kirurgi Arvika och Karlstad 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Carlson Avdelningschef Birgitta Sigvant Sektionschef
Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården. Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping. Kjell Lindström sept 2011
Tidig upptäckt av kolorectalcancer i primärvården Kjell Lindström, distriktsläkare MD, Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos och behandling
Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Upprättare: Susanne Vandell Uddströmer Fastställandedatum: Fast dat Giltigt t.o.m.: datum Fastställare: Fast Gränssnitt Hudtumörer Primärvård/Specialistklinik Innehåll
Karotisstenoser 30/1-13
Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor
Introduktion av nya läkare på Kirurgiska kliniken med bifogad checklista
1 (6) 2012-01-1 kliniken med bifogad checklista Denna checklista är tänkt att användas som stöd vid introduktion av nya läkare på AVA och täcker administrativa och praktiska rutiner men inte medicinsk
Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer
Standardiserat vårdförlopp (SVF) Bröstcancer 3 stora organisatoriska förändringar Bröstkirurgin i länet samlad till Ryhov Poliklinisering av kirurgi Införande av SVF 2016-04-25 Vårdförlopp Bröstcancer
Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona
Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013
Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering
När och var? Avdelningsplacering, angiolab och operationsavdelning enligt separat schema.
Studiehandledning delkurs kärlkirurgi T8 Innehåll Kursbeskrivning Kärlkirurgi är inriktad mot patienter med extracerebrala arteriella kärlproblem från distala arcus aortae och perifert, främst orsakade
Gulamöte 2012. Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi. Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad
Gulanmöte 2012 Aorta aneurysm och annan kärlkirurgi Birgitta Sigvant Med doktor, Öl Sektionschef Kärlkirurgen Centralsjukhuset Karlstad Birgitta Sigvant Gulamöte 2012 Kärlsektionen Dygnet runt jour, länsspecialitet
Vårdöverenskommelse primärvård/specialistvård Dietistenheten Sörmland 2017
Vårdöverenskommelse primärvård/specialistvård Dietistenheten Sörmland 2017 Patienten har fritt vårdval och kan välja på vilken vårdnivå de ska få sin behandling. Detta är ett levande dokument och behöver
SVF kolorektal cancer. Primärvården Kronoberg
SVF kolorektal cancer Primärvården Kronoberg innehåll Kortfakta kolorektalteamet CLV Kortfakta kolorektal cancer SVF primärvårdsdelen med utredning, inklusionskriterier, remiss och information Aktuella
Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016
Håkan Fermhede Kristinehamn allmöte feb 2016 SVF remiss endoskopi tjock och ändtarmscancer och SVF remiss buksportkörtelscancer till att börja med -vad väcker vår misstanke? blod i avföringen anemi ändring
Analcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Analcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Mats Perman Anna Axelsson Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Patientgruppens
Guide för akuta radiologiska undersökningar - tillgänglighet och indikatorer
Riktlinje Process:.0. RGK Styra Område: Akuta undersökningar Giltig fr.o.m: 018-04- Giltig t.o.m: 019-1-1 Faktaägare: Hanne Wijk, läkare röntgensektionen Växjö Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Sköldkörtelcancer Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Jakob Dahlberg Februari 2017 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2.
Svårbedömd hudförändring. 2. Teledermatoskopiremiss. Se scenario Hudkliniken bedömer teledermatoskopiremissen
Svårbedömd hudförändring (Teledermatoskopiremiss) 1. Vårdcentralen har en svårbedömd pigmentförändring 2. Teledermatoskopiremiss till hudkliniken 1. Hudkliniken bedömer teledermatoskopiremissen 2. Hudkliniken
Länsgemensam vårdöverenskommelse. Primärvård och Lungsjukdomar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse och Lungsjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och
Kärlkirurgi. Jonas Malmstedt
Kärlkirurgi Jonas Malmstedt Kärlkirurgi i Stockholm Karolinska SöS Kärljouren Perifer angiojour Tre stora patientgrupper Benartärsjukdom Förträngning av halspulsådern Pulsåderbråck +Kärltillgång för bloddialysbehandling,
Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Remittering till Plastikkirurgiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Avsikten med detta PM är att i korthet beskriva vår verksamhet för att ha som underlag för remittering och därmed ytterligare
Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen
Nationella riktlinjer endometrios, remissversion beskrivning av GAP och konsekvensanalys Region Jämtland Härjedalen Eva Spetz, Eva-Karin Sjömäling med flera Rapport 2(6) Innehållsförteckning 1 Inledning
Gallstenssjukdomen. Britt-Marie Karlson, kir klin UAS
Gallstenssjukdomen Britt-Marie Karlson, kir klin UAS 2002-02-08 Gallstenssjukdomen naturalhistoria operationsindikationer laparoskopisk / öppen operation ERCP NATURALFÖRLOPP Incidens > 60 år kvinnor 25%
Kärlkirurgi. En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC
Kärlkirurgi En informationsbroschyr från svenskt nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi SWEDVASC Denna folder är en sammanfattning av den vård som ingår i begreppet kärlkirurgi - de olika kärlsjukdomarna
Länsgemensam vårdöverenskommelse Primärvård och Psykiatri
Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 3.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse primärvård och psykiatri Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård
1.2 Vid vilken diameter anser man att en operation är motiverad pga rupturrisk? (1p)
6 sidor - 22 poäng En 65-årig man har för två dagar sedan i samband med screening för aortaaneurysm visat sig ha ett infrarenalt aortaaneurysm med diameter 65 mm. Han är tidigare frisk. Han slutade att
Irritable Bowel Syndrome (IBS)
Irritable Bowel Syndrome (IBS) Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan kirurgi, gastroenterologi, klinisk mikrobiologi och klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och husläkare i primärvården
Länsgemensam vårdöverenskommelse. Primärvård och Lungsjukdomar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse och Lungsjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och
Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen
Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,
Röntgenundersökningens roll i primärvården
Röntgenundersökningens roll i primärvården MR, CT/DT o ultraljud När, hur, varför? Köst é nått? Kostar det något att röntga? Ja alltid! För remitterande klinik För landstinget För samhället För patienten
Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM
Sammanfattning Dyspepsi-handläggning av outredd dyspepsi, okomplicerade duodenaloch ventrikelsår samt funktionell dyspepsi. Ett uppdrag för SGF och SFAM Ett omfattande bakgrundsdokument med samma titel
Utredningsgång vid misstänkt DVT
Utredningsgång vid misstänkt DVT Förslaget baseras på Socialstyrelsens riktlinjer utfärdade 2004 samt riktlinjer från närsjukvården i centrala Östergötland. Vid misstänkt DVT görs primärt en klinisk sannolikhetsbedömning
Information om Bråck på stora kroppspulsådern
Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av
Länsgemensam vårdöverenskommelse. halssjukdomar
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Öron-, näsa- och halssjukdomar Utfärdande förvaltning: Sökord:
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning
Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Peter Sigsjö Hälso och sjukvårdsstrateg 040-675 36 70 Stefan.karlegard@skane.se Datum 2015-04-01 1 (5) Behovsanalys vid förlängning av befintligt
Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad
Hur kan man skilja IBS från IBD? Anders Gustavsson Gastrosektionen Medicinkliniken Centralsjukhuset Karlstad Hur kan man skilja IBS från IBD? IBS vs ulcerös kolit IBS vs Crohns sjukdom IBS vs mikroskopisk
Thyroideasjukdomar - diagnostik och behandling
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Tyroidea Giltig fr.o.m: 2012-09-24 Faktaägare: Maria Thunander, Överläkare medicinkliniken Växjö Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén
Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA
Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt
Del 4. 9 sidor 17 poäng
9 sidor 17 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill. Vid
Remissbedömning ortopedi, SÄS
2018-02-09 27047 1 (6) Sammanfattning Remiss från externa vårdgivare och egen vårdbegäran inkomna till ortopedkliniken bedöms enligt denna riktlinje. Akuta konsultremisser omhändertas av dagbakjour eller
Diabetesfot. Gäller för: Region Kronoberg
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Diabetes Faktaägare: Kristofer Soldan, överläkare infektionskliniken Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Gäller
Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR
Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom
Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare.
Fall 1, man 78 år ÖGI-blödning Anamnes: Sedan några timmar hematemes och melena. Hjärtsvikt sedan tidigare. LM: Trombyl, Lanacrist och Arthrotec. Status: blek och kladdig, BT 80/50, puls 110. Du är jour
Cancer Okänd Primärtumör - CUP
Ett samarbete i Västra sjukvårdsregionen Cancer Okänd Primärtumör - CUP Regional nulägesbeskrivning VGR Standardiserat vårdförlopp Processägare Gunnar Lengstrand oktober 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning...
Rutin för remisshantering God klinisk praxis
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Landstinget i Värmland 2.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Stabschef Hälso- och sjukvårdsstaben Hälso- och sjukvårdschef
Specialiserade överviktsmottagningar
Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar
Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi, Internmedicin Division Medicin
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-41769 Fastställandedatum: 2012-04-19 Giltigt t.o.m.: 2014-04-19 Upprättare: René F Klötz Fastställare: Åsa Celander Gränssnitt Diabetes och Endokrinologi,
Del 3_5 sidor_12 poäng
En 27-årig kvinna är remitterad till endokrinkirurgmottagning från hennes familjeläkare pga en knöl till höger på halsen. Patienten är orolig pga knölen, som upptäcktes för 3 månader sedan och som nu har
Del 6_10 sidor_20 poäng 1.1
1.1 Matilda 22 år söker akutmottagning med 3 dygns anamnes på smärta invid ändtarmen där hon också känt en svullnad. Temp 38,0. Vilken är din första misstanke och hur kompletterar du anamnesen? (2p) Sida
Kompetensbeskrivning. Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av
Kompetensbeskrivning Specialiteten kärlkirurgi karaktäriseras av kunskaper och färdigheter i handläggning av sjukdomar och skador som engagerar kroppens samtliga blodkärl utanför hjärta och hjärna och
Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens
Vad vill kirurgen veta inför behandling av venös insufficiens Lena Blomgren Överläkare, med dr Kärlkirurgiska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset Stockholm samt Venous Centre Stockholm Det vi vill
Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef ortopedkliniken AS Christina Fahlman Braw verksamhetschef INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Titel: Förvaltning: Verksamhet/division: Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping, Primärvården Ortopedkliniken AS Kirurgiskt centrum LE Alla PV Höft- och knäledsartros Godkänt av: Karin Bernhoff verksamhetschef
ERSATTES FÖR FÖRSENAD BRÖSTCANCERDIAGNOS Passivitet och osäkra rutiner orsakade skador
ERSATTES FÖR FÖRSENAD BRÖSTCANCERDIAGNOS Passivitet och osäkra rutiner orsakade skador Var tionde skada som ersätts av Patientförsäkringen har samband med försenad diagnos eller behandling. Patienter med
Ileus Lars Börjesson
Ileus Lars Börjesson Docent/Överläkare Kirurgkliniken SU/Ö Ileus - tarmvred Tarmvred - en förenkling Passagen genom tarmen fungerar inte 1. Tarmen kontraherar sig inte ändamålsenligt - paralytisk ileus
Del 4_5 sidor_13 poäng
Del 4_5 sidor_13 poäng Linda är 23 år. Hon söker dig på vårdcentralen pga magbesvär. Linda arbetar som försäljare på Guldfynd. Hon feströker och tar p-piller. Ibland ibuprofen mot mensvärk. Hon är för
Del 5_14 sidor_26 poäng
_14 sidor_26 poäng En 35-årig kvinna söker akut pga hög feber sedan ett dygn tillbaka. Hon mår egentligen inte dåligt och har kunnat äta hela tiden. Har dock fått mera ont till vänster i buken nertill.
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi
Enkätundersökning ortopedi, gynekologi och kirurgi Stark för kirurgi - Stark för livet Katja Stenström Bohlin, Specialistläkare Kvinnokliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Roger Olsson, Överläkare
Kolorektalseminarium.
Kolorektalseminarium. Fall 1 25 årig man söker dig en kväll på akuten när du arbetar som kirurgjour. Han har sedan två dagar en tilltagande svullnad invid anus och nu på kvällen har han fått rejält ont
Behandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Behandlingsriktlinjer höftartros
Ortopediska kliniken Version: 1.0 Skapad: 20120915 Reviderad: 20120915 Gäller tv, längst tom: 20141015 Ansvarig: Magnus Eneroth Författare: Lennart Sanzén Dokumentinnehåll: Behandlingsriktlinjer höftartros
Kärlkirurgisk utredning och behandling
Kärlkirurgisk utredning och behandling Peter Danielsson, MD Specialist i allmänkirurgi och kärlkirurgi Överläkare Hallands Sjukhus Halmstad 2018-03-02 Dagens program Arteriell insufficiens i benen Bakgrund