Delårsrapport. Foto: Hanna Maxstad. Kommunfullmäktige , 151

Transkript

1 Delårsrapport 2016 Foto: Hanna Maxstad Kommunfullmäktige , 151

2 SAMMANFATTNING I sammanfattningen redovisas en sammantagen bedömning av kommunens finansiella ställning och förutsättningar att klara framtida åtaganden. Sammanfattningen innehåller också en framåtblick på förhållanden av väsentlig betydelse under återstoden av året och kommande år. MÅLREDOVISNING Målredovisningen utgår från kommunplanen som innehåller kommunens övergripande mål och resultatmål för mandatperioden. För varje målområde i kommunplanen redovisas en beskrivning av väsentliga händelser och en bedömning av måluppfyllelse för resultatmålen per 31 augusti Bedömningen av resultatmålen görs med utgångspunkt från de indikatorer som finns sammanställda i bilaga 3. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SAMMANFATTNING Kommunens resultat 3 Framåtblick 3 MÅLREDOVISNING Tillväxt, jobb & egen försörjning 5 Attraktiva boende- och livsmiljöer 9 Utbildning 11 Omsorg och trygghet 15 Kultur, idrott och fritid 19 Hållbar miljö 22 Ekonomi och organisation 24 PERSONALREDOVISNING Personalstyrka 28 Arbetsmiljö och hälsa 28 Personalstatistik 29 PERSONALREDOVISNING I personalredovisningen redovisas och kommenteras utvecklingen i kommunen när det gäller antal anställda, anställningsformer och sysselsättningsgrad per 31 augusti 2016 i förhållande till motsvarande period tidigare år. Även utvecklingen när det gäller sjukfrånvaro redovisas och kommenteras. EKONOMISK REDOVISNING I den ekonomiska redovisningen redovisas nämndernas förbrukning av medel för drift och investeringar i förhållande till budget per 31 augusti 2016, med prognoser för utfall vid årets slut. Här presenteras även kommunens respektive koncernens ekonomiska utfall (resultaträkning), ekonomiska ställning (balansräkning) och finansiering (finansiell analys och kassaflödesanalys). Genom noter, redovisningsprinciper och ord- och begreppsförklaringar förtydligas de ekonomiska sammanställningarna. SÄRSKILDA UPPDRAG I detta avsnitt redovisas de särskilda uppdrag som kommunfullmäktige gett till nämnder och bolag i samband med beslutet om övergripande plan med budget EKONOMISK REDOVISNING Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen inkl. helårsprognos 30 Ekonomiskt utfall enligt investeringsredovisningen inkl. helårsprognos 32 Resultaträkning 33 Balansräkning 34 Finansiell analys 35 Kassaflödesanalys 40 Noter kommun 41 Noter sammanställd redovisning 47 Redovisningsprinciper 48 Ord- och begreppsförklaringar 50 SÄRSKILDA UPPDRAG Uppföljning av särskilda uppdrag i övergripande plan med budget 51 BILAGOR Bilaga 1: Uppföljning av investeringar utförda av KFAB 52 Bilaga 2: Ansvarsområden och volymutveckling för nämnder och bolag 53 Bilaga 3: Uppföljning av indikatorer 62 Foto: Hanna Maxstad (sid. 4, 6, 12, 16, 20, 25).

3 SAMMANFATTNING KOMMUNENS RESULTAT Bedömning av resultatet Kommunerna ska enligt kommunallagen ha god ekonomisk hushållning i verksamheten. Delårsrapportens resultat med finansiella nyckeltal visar en fortsatt positiv utveckling där Katrineholms kommun stärker sin ekonomiska ställning och handlingsberedskap inför framtida åtaganden, bland annat genom att: Skatteintäkterna ökar Nettokostnadernas andel av skatteintäkter minskar Soliditeten ökar, även inklusive ansvarsförbindelsen Skuldsättningsgraden är låg et per sista augusti kan ses som en ögonblicksbild. Prognosen för helåret visar på ett resultat om 21,4 miljoner kronor. Två nämnder prognosticerar negativa avvikelser, som till stor del kan förklaras med ökade volymer som riskerar att finns kvar inför Detta uppvägs av lägre personalkostnader än budgeterat, bland annat till följd av vakanser. Skatteprognosen i augusti visar på lägre skatteintäkter än beräknat, men detta kompenseras till stor del av lägre kostnader för pensioner. Fler invånare innebär en växande verksamhet, vilket medför behov av ökande investeringar och ökande driftkostnader. Samtidigt ökar behovet av nya medarbetare, i stark konkurrens med andra. För en god kvalitet i verksamheten är det viktigt att Katrineholms kommun är en attraktiv arbetsgivare, så att fler väljer att söka sig till kommunen. En kommun med nöjda invånare och medarbetare, en hög kvalitet i verksamheterna och en stark ekonomisk ställning kommer också fortsättningsvis kräva ständiga förbättringar, effektiviseringar och prioriteringar. Framåtblick En god tillväxt är avgörande för kommunens framtida utveckling. Katrineholms kommun fortsätter växa och kommer med nuvarande utveckling att nå målet om invånare under mandatperioden. Att växa är samtidigt en utmaning. Fler invånare ökar efterfrågan på bostäder och kommunal verksamhet. Privata entreprenörer och kommunens bostadsbolag KFAB fotsätter bygga nya bostäder samtidigt som kommunen arbetar aktivt för att tillgodose efterfrågan på mark för bostäder och etableringar. Boende och besökare i Katrineholms kommun ska ges möjlighet till en rik fritid och rekreation. Ett gott samarbete med föreningar och intresseorganisation är en förutsättning för att bredda utbudet av fritidsaktiviteter i kommunens alla delar. För att invånare i Katrineholm ska känna sig trygga och trivas är belysning, trafikmiljöer och välkomnande parker och strövområden viktiga. Kommunen fortsätter här på fastställd kurs. Under de närmaste åren pågår också ovandlingen av den tidigare genomfarten. För att öka kommunens attraktionskraft och tillväxt fortsätter utbyggnaden av bredband för att nå målet att 95 procent av alla hushåll och företag i kommunen 2020 ska ha möjlighet till fiberbaserat bredband. Därutöver tar Katrineholms kommun ett helhetsgrepp för att öka den digitala delaktigheten och utveckla kommunens digitala service. Fler invånare medför en växande kommunal verksamhet, främst för barn, ungdomar och äldre. Fler förskolor, skolor, och boenden för äldre och funktionsnedsatta planeras, vilket ger fler arbetstillfällen. För att konkurrera med andra arbetsgivare är det av stor vikt att kommunen upplevs som en attraktiv arbetsgivare. För det krävs en god arbetsmiljö med tydliga värderingar, möjlighet att påverka och utvecklas, och att kommunen erbjuder konkurrenskraftiga löner. För att nå framåt kommer kommunen arbeta aktivt med att sänka sjuktalen och vara en hälsofrämjande arbetsplats. Ytterligare ett steg är att erbjuda samtliga medarbetare en heltidsanställning. Heltid som norm ska vara helt genomfört vid halvårsskiftet 2018, men redan från och med 2017 ska alla nyanställda anställas på heltid. Ett gott näringslivsklimat är en av förutsättningarna för kommunens tillväxt. Ett starkt och livskraftigt näringsliv skapar arbetstillfällen. Ett nära samarbete pågår med representanter från näringslivet, bland annat Näringslivsrådet och citysamverkansgruppen. Logistikcentrum har en strategisk roll i sitt uppdrag att skapa förutsättningar för nyetableringar. Genom aktiv samverkan med Stockholm Business Alliance (SBA) är kommunen en part i stockolmsregionens utveckling, där Katrineholm kan få fördelar genom sitt gynnsamma läge. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 3

4 SAMMANFATTNING Stora utmaningar för Katrineholm är ungdomarbetslöshet, låg utbildningsnivå och integration. Andelen som står långt från arbetsmarknaden ökar och kräver ett nära samarbete mellan förvaltningar och med Arbetsförmedlingen. Språk, utbildning och arbete fortsätter vara prioriterat för att öka möjligheterna till integration i det svenska samhället. Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar har under de senaste åren påverkat kommunernas verksamhet. Nationella förändringar är på gång men är fortfarande otydliga, vilket skapar en osäkerhet inför framtida planering. Den kommunala organisationen forsätter arbeta för att möta gamla och nya katrineholmares förväntningar genom en hög servicenivå, ett gott bemötande och en lättillgänglig information. Samtidigt finns behov av ständiga förbättringar, effektiviseringar och prioriteringar för att långsiktigt klara av de ekonomiska utmaningar som en växande kommun möter i form av stora investeringar och ökande kostnader. 4 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

5 MÅLREDOVISNING TILLVÄXT, JOBB & EGEN FÖRSÖRJNING ÖVERGRIPANDE MÅL Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling Väsentliga händelser Utveckling i kommunen Befolkningstillväxten i Katrineholm fortsätter, till följd av både positiva födelsetal och inflyttningsöverskott. Målet i kommunplanen är att invånarantalet i Katrineholms kommun ska öka till minst personer under mandatperioden. I översiktsplanen är målet att Katrineholms kommun ska växa till invånare år Planeringsarbete pågår inför firandet av Katrineholms 100-årsjubileeum årskalaset är en unik möjlighet att bygga stolthet, delaktighet och stärka bilden av Katrineholm. Kommunledningsförvaltningen har under 2016 bidragit med en projektledare på heltid för Katrineholms 100-årsjubileum. Växande och mångsidigt näringsliv Näringslivets och arbetsmarknadens utveckling lokalt och i regionen hänger nära samman med den demografiska utvecklingen, befolkningens utbildningsnivå, pendlingsmöjligheter samt företagsklimatet och är av avgörande betydelse för Katrineholms tillväxtmöjligheter. Näringslivsrådets sjupunktsprogram är ett exempel på samverkan mellan Katrineholms kommun och näringslivet. För att stimulera utvecklingen inom näringslivet är kommunen också engagerad i Näringslivscentrums etablering i AVA-huset med aktörerna Almi, Leader, Katec, Coompanion och Nyföretagarcentrum. En annan viktig del är fortsatt arbete för att ytterligare förbättra kommunens service till företagen, vilket visas i olika mätningar av företagsklimatet. Kommunen samverkar med Stockholm Business Alliance för att bli en mer aktiv part av Stockholmsregionen och på så sätt kunna dra ännu mer fördel av Katrineholms gynnsamma läge. Stockholm Business Alliance är ett partnerskap mellan 54 kommuner i sju län där fokus ligger på att attrahera utländska investeringar till regionen. Genom att lyfta regionens samlade fördelar skapas bättre förutsättningar för att locka investerare och nya etableringar. En proaktiv plan har arbetats fram för att bearbeta potentiella företag i övriga landet beträffande etablering i Katrineholm. Som underlag har en branschbreddsanalys genomförts som pekar ut de mest expansiva sektorerna. Katrineholms Logistikcentrum har också en strategiskt viktigt roll för att skapa förutsättningar för nyetableringar och nya arbetstillfällen. KIAB arbetar kontinuerligt med fastighetsutveckling både genom investeringar och underhåll för att möta nya och befintliga kunders krav och förväntningar på attraktiva lokaler. Vid Gjuteriet 19 har CarOliner etablerat verksamhet på ca kvm och byggnaden har bland annat fått ny plåtfasad och fönster. Vid Sothönan 6 har personal- och produktionslokaler iordningsställts för Svea Legosmides räkning. KIAB har under en lång period haft en uthyrningsgrad kring 90 procent och tror på en fortsatt positiv utveckling. Efterfrågan på lokaler kan dock förändras snabbt, i nuläget finns efterfrågan främst för mindre lokalytor. En stor del av kommunens livsmedelsinköp görs från lokala leverantörer, vilket gynnar den lokala tillväxten och landsbygdsutvecklingen. Service- och tekniknämndens omlastningscentral möjliggör för små, lokala leverantörer att leverera livsmedel till kommunen. Hittills under 2016 har åtta lokala leverantörer sålt sina produkter, till exempel viltfärs, lammfärs, rapsolja och honung. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 5

6 MÅLREDOVISNING Vård- och omsorgsförvaltningen har påbörjat översyn av förfrågningsunderlaget för utförare av hemtjänst, dels för att förbättra för kvinnor och män som får hemtjänst, dels för att skapa bra förutsättningar att utföra hemtjänst. Ung företagsamhet har under våren fortsatt att uppmuntra och stimulera flickor och pojkar på gymnasiet till entreprenörskap genom så kallade UFföretag. Många UF-företag deltog under läsåret 2015/2016 i Sparbankens projekt Företagspitchen. Katrineholms kommun har fått erbjudande om att arrangera den regionala UF-Mässan Växande handel och besöksnäring En citysamverkansgrupp bestående av Katrineholms kommun fastighetsägare och Svensk Handel arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Visionen är att Katrineholms city ska vara västra Sörmlands mest attraktiva handelsstad, som lockar kunder från när och fjärran. Nya mål och strategier ska tas fram. Gruppen arbetar även med att skapa attraktiva aktiviteter samt en attraktiv fysisk miljö i och omkring citykärnan. Kommunens skyltar vid infarterna från Vingåker, Eskilstuna, Stockholm, Nyköping och Norrköping har bytts ut. Kompletteringar har också skett med två stora infartsskyltar vid infarterna från Valla och Forssjö. På de större infartsskyltarna finns möjlighet att visa bilder. Sportcentrum fortsätter att locka ett stort antal externa besökare till Katrineholms kommun. I samband med Gazoline Magazines Swap Meet den 27 februari sattes nytt besöksrekord. Arrangemang som detta ger goda möjligheter att marknadsföra kommunens bästa sidor och på sikt gynna inflyttning och tillväxt. För att marknadsföra Katrineholm på ett positivt sätt har kommunen bidragit med produktionsstöd till en dokumentärfilm om Robert Wells 30 år som artist, och därigenom fått möjlighet att bestämma några inspelningsplatser för filmen. Tillgång till fiberbaserat bredband Utbyggnaden av fiberbaserat bredband till kommunens landsbygd har inte gått i den takt som var planerat, vilket till stor del beror på en utdragen process innan Jordbruksverket och länsstyrelsen tog beslut om reglerna för stödet från landsbygdsprogrammet. I mars valde kommunen att ingå ett samverkansavtal med Telia Sonera. Avtalet innebär att Skanova bygger ut nätet i Katrineholms kommun baserat på efterfrågan och möjliggör för byalag och ekonomiska föreningar på landsbygden att ansluta sig till nätet. Att nätet är öppet innebär att alla tjänsteleverantörer 6 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

7 MÅLREDOVISNING kan hyra in sig på lika villkor. Kommunen är öppen för och intresserad av fler aktiva aktörer som anlägger bredband för att nå bredbandsmålet. I mitten av juli lämnade länsstyrelsen besked kring de bidrag som kommunens byalag har sökt från landsbygdsprogrammet. Flodabygdens fiber med cirka 460 hushåll beviljades projektstöd, övriga fem ansökningar fick avslag. För de byalag som inte har fått bidrag och även områden där det inte finns byalag, går Katrineholms kommun nu ut med en upphandling. När upphandlingen är klar kommer kommunen att hjälpa aktörerna att få in intresseanmälningar och markavtal. Kommunen fortsätter på så sätt att arbeta med bredbandsutbyggnaden även då länsstyrelsens bidragspengar har tagit slut. Egen försörjning Arbetslösheten har under året varit fortsatt hög i Sörmland. I augusti 2016 var arbetslösheten i Katrineholm 11 procent av den registrerade arbetskraften. Detta kan jämföras med ett riksgenomsnitt om 7,5 procent och ett genomsnitt i länet om 10,5 procent. Av unga (18-25 år) i Katrineholm var 15,4 procent arbetslösa i augusti 2016, vilket kan jämföras med riket 11,5 procent och länet 16,3 procent. Den totala arbetslösheten i Katrineholm ligger på samma nivå som i augusti förra året. Ungdomsarbetslösheten har däremot minskat, vid samma tid förra året var 18,2 procent av de unga arbetslösa. Via Delegationen för unga till arbete beviljades Katrineholms kommun statsbidrag för att ta fram en lokal överenskommelse i syfte att främja samverkan med Arbetsförmedlingen för att minska ungdomsarbetslösheten. Överenskommelsen gäller från den 1 januari Arbetet med att implementera den har påbörjats under året och förväntas framöver ge positiva resultat. Överenskommelsen ger möjlighet att ta del av statsbidrag för vissa insatser riktade till denna målgrupp. Under 2016 har också Viadidakts ungdomstorg förstärkts. Inom ramen för satsningen Vinka in har arbetet med att utveckla samverkan kring unga i behov av särskilt stöd för att nå en egen försörjning fortsatt. Allt fler försörjningsstödstagare står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av låg utbildning, ohälsa, språkhinder och/eller sociala problem. Hittills under 2016 har omkring en fjärdedel av de deltagare som hänvisats till Viadidakt arbetsmarknad från socialförvaltningarna i Katrineholm och Vingåker gått vidare till arbete eller studier efter avslutad insats. För att möta utmaningarna inom området behöver nya insatser skapas. Under året har Viadidakt därför vidtagit flera åtgärder som fokuserar på språk, hälsa och samverkan med andra aktörer som viktiga förutsättningar för deltagarnas etablering på arbetsmarknaden. För att få fler deltagare att gå vidare till studier ska samverkan med vuxenutbildningen utvecklas, bland annat genom utökad studieoch yrkesvägledning och anpassade utbildningar. Ny i Sverige och i kommunen Den 1 mars 2016 började den nya bosättningslagen för nyanlända att gälla. Lagen innebär att alla kommuner ska ta ett gemensamt ansvar för att ta emot nyanlända för bosättning. Kommunledningsförvaltningen har det övergripande ansvaret för tillämpningen av lagen och samordnar relevanta kompetenser. Konkret innebär det att, enligt gällande lagar och regelverk, ta fram boenden för de personer som anvisas, skapa rutiner för anvisningar och mottagande samt att skriva kontrakt med anvisade personer. Samarbete är av stor vikt för att klara lagkraven och väsentliga aktörer i samarbetet är samhällsbyggnadsförvaltningen, KFAB och VSR. Under hösten 2016 startar projektet IBIS (Integrationsbygget i Sörmland) där flertalet av länets kommuner ingår. Projektet vänder sig till nyanlända i etableringen och är ett samverkansprojekt mellan kommunen, Arbetsförmedlingen och landstinget. Avsikten är att stödja personer som står långt från arbetsmarknaden på grund av hälsoskäl och språkhinder. I Viadidakts delprojekt är en projektledare, en pedagog och en arbetsterapeut anställda. Projektet pågår till november 2018 och finansieras via medel från Europeiska Socialfonden (ESF). Projektägare är samordningsförbundet RAR i Sörmland. Andelen studerande inom sfi som uppnår målen bedöms vara i nivå med föregående år. Resultaten är sämre för elever med låg utbildningsbakgrund. Åtgärder planeras för att motverka detta. Från och med den 1 juli 2016 infördes nya lagkrav som innebär att kommunerna är skyldiga att erbjuda studie- och yrkesvägledning samt att upprätta individuella studieplaner. Som en följd av detta kommer satsningar göras på studie- och yrkesvägledning för målgruppen. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 7

8 MÅLREDOVISNING Resultatmål Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut KS Ytterligare förbättrat företagsklimat KS, BMN, VON, KIAB Ökad branschbredd i det lokala näringslivet KS Växande handel och besöksnäring KS, KTN, STN Fler nystartade företag KS Fler ungdomar ska starta UF-företag KS, BIN Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka VIAN Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka VIAN Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka VIAN, SOCN Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka KS Kommentar Under första halvåret 2016 har befolkningen ökat med 120 personer, dels genom ett positivt födelsetal, dels genom ett positivt inflyttningsöverskott. Om befolkningsökningen håller i sig i samma takt under återstoden av mandatperioden kommer målet invånare att överträffas. Enligt Svenskt Näringsliv:s rapport "Lokalt företagsklimat Ranking 2016" har Katrineholms kommun klättrat från plats 128 till 81. Att företagsklimatet förbättrats bekräftas även av undersökningar av hur nöjda företagare är som varit i kontakt med samhällsbyggnadsförvaltningens myndighetsutövning. Även andra förvaltningar bidrar till ett bra företagsklimat. En proaktiv plan har arbetats fram för att bearbeta potentiella företag i landet beträffande etablering i Katrineholm. En branschbreddsanalys har genomförts som pekar ut de mest expansiva sektorerna. Den senast tillgängliga statistiken från Handelns utredningsinstitut visar en uppgång 2015 för detaljhandeln både vad avser omsättning och antal sysselsatta jämfört med föregående år, medan försäljningsindex visade något lägre utfall. Citysamverkansgruppen arbetar för att stärka Katrineholm som handelsstad. Tillsammans med KFV Marknadsföring AB fortsätter Katrineholms kommun också arbetet för att nå de långsiktiga tillväxtmålen för turism- och besöksnäringen i kommunen. Antalet nya företag som startats under perioden jan-juli 2016 ligger på samma nivå som motsvarande period förra året. Kommunen stöttar nya företagare och besöker aktivt redan etablerade företag för att skapa ett gott näringslivsklimat. Kommunen är engagerad i Näringslivscentrum med aktörerna Almi, Leader, Coompanion och Nyföretagarcentrum för att stimulera utveckling inom näringslivet. Antalet gymnasieungdomar som driver UF-företag ökade kraftigt under läsåret 2015/2016 jämfört med föregående läsår. Omkring en tredjedel av alla gymnasieelever i årskurs 2-3 drev UF-företag under läsåret 2015/2016. Viadidakt bedömer att allt fler av deltagarna i kommunens arbetsmarknadsverksamhet står långt från arbetsmarknad och studier på grund av ohälsa och språkhinder. Detta medför att det är en förhållandevis låg andel deltagare som går vidare till studier och arbete. Uppföljningen av resultat för elever i sfi ses för närvarande över av Viadidakt, varför jämförelse inte kan göras med föregående år. Bedömningen är att dock att resultatet är i nivå med föregående år. Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning minskar. En förklaring är att ärenden där en matchning med aktivitet via Arbetsförmedlingen eller andra aktörer har kunna ske redan har verkställts föregående år. Både socialnämnden och Viadidakt konstaterar att en allt större andel av kvinnorna och männen som uppbär ekonomiskt bistånd står långt från arbetsmarknad och studier på grund av ohälsa, sociala problem och/eller språkhinder. Den senast tillgängliga statistiken avser oktober 2015 och visar en kraftig ökning jämfört med föregående år. Katrineholms kommun fortsätter att arbeta med bredbandsutbyggnaden även då länsstyrelsens bidragspengar har tagit slut. 8 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

9 MÅLREDOVISNING ATTRAKTIVA BOENDE- OCH LIVSMILJÖER ÖVERGRIPANDE MÅL Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik Väsentliga händelser Ökat bostadsbyggande Under årets första halvår har bygglov beviljats för tre nya större bostadsprojekt. KFAB har under den senaste femårsperioden varit en aktiv aktör på marknaden med försäljningar och förvärv av fastigheter med syfte att utveckla fastighetsbeståndet och Katrineholms möjligheter att utvecklas som ett attraktivt boendealternativ. I kvarteret Hästen uppförs totalt 140 nya bostäder varav 36 är färdigställda. KFAB fortsätter att genomföra och planera för framtida nybyggnationer. En effekt av den stora efterfrågan på bostäder är att invånare som har skulder eller saknar egna inkomster har svårt att konkurrera med övriga på bostadsmarknaden. Många invånare som är bostadslösa eller riskerar att vräkas söker stöd från socialförvaltningen. Bostadsbristen har tvingat förvaltningen att neka stöd i form av sociala kontrakt eftersom bostadsbolagen överlämnar allt färre lediga bostäder. I flera fall har förvaltningen behövt hyra rum på vandrarhem till bostadslösa. Bostadsfrågan har vuxit i sådan stor omfattning att en ny enhet har öppnats inom förvaltningen. KFAB tillhandahåller för närvarande drygt 30 lägenheter i syfte att bereda utsatta och svaga grupper i samhället ett boende. KFAB:s boendekonsulent arbetar proaktivt tillsammans med Katrineholms kommun för att kontinuerligt finna lösningar för utsatta individer och familjer. Attraktiv stadsmiljö Kultur- och turismnämndens projekt Ljusare konst, tryggare stad med konstverken Varje dag och Hemljus invigdes i slutet av augusti. Under året har service- och tekniknämndens parkverksamhet fått ett nytt skötseluppdrag avseende yttre skötsel av det kommunala fastighetsbolaget KFAB:s verksamhetslokaler. Med anledning av detta har en ny intern områdesindelning tagits fram, personal rekryterats samt ett antal maskiner och gräsklippare hyrts och tecknats för leasing. Alla medarbetare i verksamheten har utbildats i kundfokus. Före sommaren lanserades en ny app, Felanmälan Katrineholms kommun. Via appen kan invånare anmäla fel och lämna synpunkter rörande gator, parker, belysning med mera. Appen har marknadsförts intensivt, bland annat genom en mycket spridd reklamfilm, och reaktionerna har varit positiva, både från invånare och medarbetare. Katrineholms kommun kom under 2016 på sjunde plats av 164 svarande kommuner i Humanas tillgänglighetsbarometer. Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik Flera infrastrukturprojekt pågår för närvarande i Katrineholm, såsom tillgänglighetsåtgärder och nollvisionsåtgärder. Östermalmsgatan har byggts om till gångfartsområde. Ett parkeringshus för cyklar vid Resecentrum har invigts och i Valla och i Julita har utegym färdigställts. Planering pågår inför ombyggnad av de gamla genomfarterna med byggstart under september. En ny bro över Nyköpingsån i Värmbol med namnet Östdalsbron invigdes i april. Arbete pågår med att dokumentera och gå igenom alla kommunala broar. Mindre omfattande reparationer och åtgärder utförs direkt. Träbron vid Djulökvarn har besiktigats och visat sig vara i dåligt skick. Budgeterat pris för reparation är framtaget och redovisat i kommunfullmäktige, nu pågår utredning om bästa och mest kostnadseffektiva sättet att reparera bron. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 9

10 MÅLREDOVISNING Katrineholms kommun deltar i Trafikverkets arbete med en vägplan gällande väg 56 från Katrineholm till Bie och i genomförandet av en åtgärdsvalsstudie gällande väg 55. Den årliga revideringen av kommunens treårsplaner avseende infrastrukturåtgärder har genomförts och redovisats för Regionförbundet. Länstrafiken har gjort en översyn av den lokala busstrafiken i varje kommun och arbetat fram principförslag för den regionala stomtrafiken. Förslagen godkändes av fullmäktige i samtliga medlemskommuner och i landstinget. Förändringsarbetet är också kopplat till ambitionerna att bygga ut den regionala tågtrafiken. Beslut om att kommunerna i Sörmland tillsammans med landstinget ska införskaffa egna fordon för regional tågtrafik har tagits och upphandling har påbörjats. Stadstrafiken måste noggrant följas upp och analyseras ytterligare för att kunna bli en effektiv stadstrafik både vad avser funktion och kostnader. En utökning av verksamheten hos Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet i form av funktioner för beställning, samordning och kundtjänst för den särskilda kollektivtrafiken har genomförts från och med den 1 januari Resultatmål Ökat bostadsbyggande KS, VON, KFAB Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka KFAB Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka KS, BIN, STN, VON, KFAB Fortsatt bra kommunikationer KS, VON Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar KS, STN Kommentar Intresset för att bygga bostäder i Katrineholm har under de senaste åren varit stort. Den senast tillgängliga statistiken visar också på en kraftig ökning av färdigställda bostäder i nybyggda flerbostads- och småhus 2015 jämfört med de närmast föregående åren. Bostadsförsörjningsprogrammet har nyligen reviderats för att med större säkerhet kunna anpassa bostadsförsörjningen till aktuellt och rådande läge. Bygglov har beviljats för tre nya större bostadsprojekt, 23 ungdomsbostäder i kv Pantern, 100 lägenheter i kv Hästen och 20 lägenheter i kv Örnen. Kundnöjdheten mättes senast 2014 och visade då en ökad kundnöjdhet jämfört med En ny undersökning kommer genomföras hösten Bedömning av resultatmålet görs i årsredovisningen. Tillgänglighetsanpassningar för elever med särskilda behov har utförts följande skollokaler: Järvenhallen, Sköldinge skola, Östra skolan och grundsärskolan Ängen. Verksamhetsanpassningar av säkerhetsskäl har utförts vid Strandskolan och Sandbäcksskolan. En plan för att förbättra tillgängligheten i vård- och omsorgsförvaltningens lokaler har tagits fram. Resandet med landsbygdstrafiken har ökat med cirka sex procent i förhållande till 2015 års nivå. Resandet med tätortstrafiken har ökat med cirka fem procent, efter nedgång de senaste två åren. En uppföljning av invånarnas bedömning av kommunikationerna kommer göras i årsredovisningen då aktuell statistik från SCB:s medborgarundersökning finns tillgänglig. Ett omfattande arbete med inventering av skicket på gator, vägar, gång- och cykelvägar pågår. En bedömning av resultatmålet kommer göras i årsredovisningen då även aktuell statistik från SCB:s medborgarundersökning finns tillgänglig. 10 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

11 MÅLREDOVISNING UTBILDNING ÖVERGRIPANDE MÅL Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå Väsentliga händelser Organisatoriska förändringar Inför höstterminen 2016 avvecklades Erlaskolans verksamhet i Katrineholm av friskolekoncernen Lärande i Sverige AB. Detta innebar att Katrineholms kommun behövde bereda plats för drygt 100 elever. Samtidigt gavs möjlighet till en utökning av lokalytan för kommunens skolor genom att ta över Erlaskolans lokaler. Med anledning av detta tog bildningsnämnden under våren beslut om att de tre kommunala högstadieskolorna, Nyhemsskolan, Tallåsskolan och Södra skolan, skulle slås samman till två nya högstadieenheter i centrala Katrineholm. Alla Katrineholms kommuns högstadieelever samlas från höstterminen på ett campusområde. Beslutet innebar också att samtliga högstadieelever nu samlas i Kupolens skolrestaurang, vilket skapat bättre förutsättningar för att anpassa måltiderna efter målgruppen. Nya lokaler har även inneburit ett ökat behov av vaktmästarresurser. Service- och teknikförvaltningen och bildningsförvaltningen har samarbetat för att hantera förändringarna. I augusti började den första klassen med elever på den nya spetsutbildningen med fokus på animation och visualisering på Duveholmsgymnnasiet. Klassen har 16 elever varav några pendlar till kommunen för att kunna delta i utbildningen. Fler flickor och pojkar ska nå målen i skolan Nationell betygsstatistik för 2016 presenteras i december. Bildningsförvaltningens analys av vårterminens resultat visar att meritvärdena i åk 9 har sjunkit i de kommunala skolorna jämfört med föregående år men att en högre andel av eleverna som lämnade åk 9 var behöriga till gymnasiet. För att skapa goda förutsättningar för en utbildning med modern informations- och kommunikationsteknik genomförs i år Vår digitala resa, bildningsförvaltningens största digitala satsning någonsin elever i årskurs 1-6 har fått sina personliga digitala verktyg. Under hösten får ytterligare cirka elever i årskurs 7-9 sina digitala verktyg. Personalen har under året erbjudits ett utbildningsprogram kring de digitala verktygens möjligheter i undervisningen. Alla pedagoger har genomgått, eller ska genomgå, utbildningar i några av de appar som anses särskilt relevanta för utbildningssammanhang. Så kallade lärspridare har utsett på alla skolor för att utveckla och driva på arbetet med digitala verktyg i undervisningen. Den digitala miljö som nu finns i Katrineholms skolor har inneburit ökade tekniska krav. Bildningsförvaltningen, IT-avdelningen och Solid Park har därför gemensamt förbättrat infrastrukturen för IT. Accesspunkter för trådlöst nätverk har installerats i alla klassrum. Systemstöd och rutiner för att hantera lärplattorna genom ett centralt verktyg har arbetats fram. En process är påbörjad mellan bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen för att utreda hur ett formellt samarbete mellan förskolan och biblioteket kan/ska se ut. Syftet är ökad måluppfyllelse för målet att alla elever tidigt ska klara kunskapsmålen i skolan. För tredje året i rad har sommarskola för år 6-8 anordnats på Perrongen i samverkan mellan bildningsförvaltningen och kultur- och turismförvaltningen. Under två veckor deltog totalt 55 elever i verksamheten. Även på gymnasieskolan anordnades sommarskola, där med 10 deltagare. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 11

12 MÅLREDOVISNING Trygga barn och ungdomar som mår bra Inom Elevhälsan har väntetiden för psykologutredningar minskat. Väntetiden för en läs- och skrivutredning är dock fortfarande lång på grund av elevökningen under senare år och många nyanlända elever. Projektet Kunskapsutveckling, som undersökte om mellanmål på skoltid skulle ge verifierbara effekter på mående eller studieresultat, avslutades som planerat under våren. Sammantaget konstaterades att det fanns för många osäkerhetsfaktorer för att säkra slutsatser ska kunna dras. Fysisk aktivitet och träning har i en lång rad studier visat sig ha positiv inverkan dels på fysisk status, men även på studieresultat. Sedan våren 2016 bedriver Västra skolan ett framgångsrikt projekt med flera PULS-pass i veckan för att öka koncentration och uthållighet under teoretiska lektioner och därmed öka möjligheterna till inlärning. Andra effekter är bättre upplevd hälsa, mindre konflikter, ökad impulskontroll och ökad sammanhållning i gruppen. Projektet följs upp via enkäter och elevernas studieresultat. Socialförvaltningen och bildningsförvaltningen har fortsatt samarbeta inom projektet SkolFam, en förebyggande arbetsmodell med syfte att säkerställa familjehemsplacerade barns rätt till fullvärdig utbildning. Projektet förväntas övergå till permanent verksamhet under Social insatsgrupp är en arbetsmetod riktad mot ungdomar i riskzonen, i samverkan mellan socialförvaltningen, polisen och bildningsförvaltningen. Socialförvaltningen och polisen har fortsatt arbeta med att förbättra samverkan och med implementeringen av arbetsmetoden. Socialförvaltningens verksamhet Ungdomssupport har fortsatt sin samverkan med skolorna i kommunen. Samverkan omfattar både enskilda ärenden men även ett generellt förebyggande arbete. Efterfrågan på Ungdomssupportens stöd är stort och verksamheten kommer fortsätta utvecklas för att kunna möta efterfrågan från skolorna. Höjd utbildningsnivå Utbildningsnivån i Katrineholms kommun är fortsatt låg i jämförelse med genomsnittet för riket. Relationen mellan könen är också oförändad, andelen kvinnor med en eftergymnasial utbildning är högre än andelen män. Övergången till högre studier är lägre i Katrineholm än i riket. År 2015 hade 38,3 procent av Katrineholms 24-åringar påbörjat studier på högskola. Detta medan genomsnittet för riket var 43,3 procent. I en analys från Universitetskanslerämbetet framgår att andelen ungdomar som påbörjar högskolestudier har ett tydligt samband med andelen i 12 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

13 MÅLREDOVISNING befolkningen som redan har minst tre års högskoleutbildning. I detta perspektiv måste Viadidakts strävan att bidra till att höja invånarnas utbildningsnivå ses som ett långsiktigt arbete med stora utmaningar. Det finns också många andra faktorer som påverkar hur stor andel av befolkningen som har eftergymnasiala studier, såsom exempelvis flyttmönster och vilken arbetskraft som efterfrågas på den regionala arbetsmarknaden. Ett omfattande utvecklingsarbete har pågått under året inom området vuxnas lärande, bland annat med utgångspunkt från Skolinspektionens tillsyn hösten Utvecklingsarbetet omfattar till exempel skolans kvalitetsarbete och arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Personalen har varit delaktig i att analysera verksamhetens resultat och hur det kan förbättras, och åtgärder är planerade att vidtas. Under 2016 har semestertjänster införts för pedagoger. I och med detta har förutsättningar skapats för att tillhandahålla utbildning året om inom alla verksamhetens skolformer, i enlighet med förordningen om vuxenutbildning. Den 11 mars genomförde Viadidakt den årliga mässan Utbildning och Entreprenörskap på Safiren i Katrineholm. Cirka 50 utställare från högskolor, universitet, YH-utbildningar, företag och organisationer presenterade ett stort utbud av arbetsoch utbildningsmöjligheter för de många besökarna. Efter den 1 januari 2017 kan slutbetyg inte längre utfärdas för elever som läst sin gymnasieutbildning enligt det tidigare betygssystemet. Därför gör Viadidakt en satsning och har gått ut och rekommenderat elever som läst enligt det tidigare systemet och saknar slutbetyg att läsa upp de saknade kurserna under höstterminen. Detta kan komma att leda till ett öka behov av väglednings- och utbildningsinsatser under andra halvåret Viadidakt har under året också fortsatt arbetet med att utveckla möjligheterna för invånarna att genom Campus Viadidakt kunna läsa på högskola eller yrkeshögskola från hemorten. Under året har flera utbildningar startat på Campus Viadidakt i Katrineholm. En kontinuerlig dialog förs med flera universitet, lärosäten och yrkeshögskolor med avsikten att fler utbildningsmöjligheter ska kunna erbjudas hos Viadidakt. Digital delaktighet Katrineholms kommun har tagit ett långsiktigt helhetsgrepp för att öka den digitala delaktigheten och utveckla kommunens digitala service. Kommunen arbetar på ett unikt och framgångsrikt sätt där samtliga förvaltningar är delaktiga i arbetet. Under året har samarbetet fortsatt med öppna handledningar på svenska och arabiska samt en Digital vecka. Katrineholms kommun har flera gånger har blivit inbjuden att föreläsa på konferenser runt om i Sverige för att dela med sig av erfarenheter. Kommunen har också blivit tillfrågad om att starta upp ett DigidelCentrum med hjälp av extern finansiering. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 13

14 MÅLREDOVISNING Resultatmål Förskolan ska byggas ut efter behov BIN Trygg och utvecklande förskoleverksamhet BIN Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan BIN, KTN Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat BIN, KTN Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat BIN Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka BIN, STN Höjd utbildningsnivå i kommunen BIN, KTN, VIAN, VON Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar KS, BIN, KTN, VIAN, VON Kommentar Samtliga indikatorer visar en positiv utveckling. Utbyggnaden av förskolan fortsätter och väntetiderna för att få plats har kortats betydligt. Den senast tillgängliga statistiken från 2015 visar att antalet barn per årsarbetare har ökat samtidigt som den faktiska personaltätheten visar en positiv utveckling. Övriga indikatorer kan inte jämföras med föregående år. I en undersökning riktad till de äldre förskolebarnen uppger 98 procent att de tycker om att vara på förskolan. Andelen flickor och pojkar som går ut år 1 som kan läsa har försämrats marginellt. Andelen flickor och pojkar som får godkänt på alla delmoment för de nationella proven i år 3 har ökat. Andelen flickor och pojkar som får godkänt på alla delmoment för de nationella proven i år 6 har minskat. Både när det gäller meritvärde i årskurs 9 och gymnasiebehörighet visar den tillgängliga statistiken från 2015 på en förbättring totalt sett jämfört med föregående år. Uppdelat på kön hade det skett en förbättring för pojkar men en försämring för flickor. Nationell betygsstatistik för 2016 presenteras i december. En analys av vårterminens resultat i de kommunala skolorna visar att meritvärdena i åk 9 har sjunkit. En högre andel av eleverna som lämnade åk 9 var dock behöriga till gymnasiet. Enligt statistiken från 2015 är det en högre andel flickor och pojkar i Katrineholm som fullföljer gymnasiet inom fyra år än genomsnittet för samtliga kommuner. Andelen flickor och pojkar som uppnår grundläggande behörighet till universitet/högskola inom fyra år är dock något lägre i Katrineholm. På grund av förändringar i den nationella statistiken kan jämförelser inte göras med föregående år när det gäller dessa indikatorer. Betygspoängen efter avslutad gymnasieutbildning har förbättrats för flickor men försämrats något för pojkar. Andelen flickor och pojkar i år 5 som har en positiv syn på skolan och undervisningen har ökat. Antal elever per pedagog, som kan vara en påverkande faktor, har minskat i grundskolan. Dock har andelen elever i år 8 som har en positiv syn på skolan och undervisningen minskat för både pojkar och flickor. Skollunchrestaurangerna har upprustats för att skapa en bättre måltidsmiljö. Elevnärvaron vid skolluncherna på högstadiet och gymnasiet har dock minskat något. Denna indikator är ny, varför det är osäkert vad som ligger bakom förändringen. Undersökningen Liv & hälsa ung genomförs nästa gång Andelen invånare med eftergymnasial utbildning är i stort sett oförändrad. Andelen är högre bland kvinnor än bland män. Arbetet för att höja utbildningsnivån i kommunen är långsiktigt och involverar flera nämnder. Utvecklingen grundläggs redan i förskola, grundskola och gymnasiet där den sammantagna resultatbilden nu är något mer positiv för Katrineholms kommun än tidigare. Uppföljningen av resultat för elever i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning ses för närvarande över av Viadidakt, varför jämförelse inte kan göras med föregående år. Flera förvaltningar bidrar aktivt till att öka den digitala delaktigheten, både inom sina verksamheter och genom att personal deltar som handledare vid datorhandledning för allmänheten på Kulturhuset Ängeln. I mars anordades Digitala veckan då ett antal olika aktiviteter erbjöds för att öka intresset och den digitala förmågan hos kommunens invånare. 14 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

15 MÅLREDOVISNING OMSORG & TRYGGHET ÖVERGRIPANDE MÅL Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i Väsentliga händelser Utbyggnad av omsorgen för äldre och funktionsnedsatta En arbetsgrupp har under året arbetat med planering av ett nytt särskilt boende för äldre. Vård- och omsorgsförvaltningen undersöker också vilken ny teknik det nya äldreboendet kan utrustas med. Tekniken kan bidra att öka brukarnas självbestämmande, integritet och trygghet samtidigt som den kan underlätta vardagen för boende och medarbetare. Planering pågår också för fler boendeplatser för personer med funktionsnedsättning. Vård- och omsorgsförvaltningen har genomfört flera samråd med brukarorganisationer gällande byggnationen av grupp- och servicebostäder i kvarteret Hästen. Fortsatt utveckling av omsorgen för äldre och funktionsnedsatta Inom ramen för arbetet med att implementera ett systematiskt kvalitetsledningssystem har ett nytt projekt startat för att pågå Det är ett kvalitetsuppföljningssystem som ska möjliggöra för alla verksamhetschefer att genom egenkontroller följa hur kvaliteten utvecklas. Detta kopplas sedan till den mer övergripande uppföljningen som görs på förvaltningsnivå. Statliga stimulansmedel har gjort det möjligt för vårdoch omsorgsförvaltningen att utöka antalet tjänster inom äldreomsorgen. Ökningen har skett inom nattpatrullen, nattpersonalen på äldreboendena Strandgården och Norrgläntan samt bland sjuksköterskorna. Ökningen motsvarar totalt 14 heltidstjänster. Sedan ett par år tillbaka har belastningen på både nattpatrullens och larmpatrullens tjänster ökat, vilket kan ha flera förklaringar. Då fler äldre bor kvar hemma längre samtidigt som landstinget reducerar antalet tillgängliga slutenvårdsplatser, innebär det att fler personer med ohälsa behöver omsorg och omvårdnad i sitt hem, ibland akut i form av larmpatrull. Såväl nattpatrull som larmpatrull har fått utökade resurser genom statliga pengar för att klara sitt uppdrag. Kommunen har en låg sjukskötersketäthet i särskilt boende jämfört med riksgenomsnittet. Delar av de statliga stimulansmedel som utbetalas till och med 2018 förstärker därför sjuksköterskeorganisationen. Under 2016 har rekryteringen av sjuksköterskor försvårats på grund av generell brist och att olika huvudmän konkurrerar om samma personer. För att öka tryggheten för äldre arbetar vård- och omsorgsnämnden utifrån den så kallade Trygghetsmodellen, med målet att öka tillgängligheten till kommunens boenden och att äldre ska känna sig trygga med att de får vård, stöd och rehabilitering i hemmet. Införandet av Trygghetsmodellen 2014 innebar att den fria avlösarservicen utökades från 10 till 20 timmar per månad under Avlösarservicen utförs av hemtjänsten och där har vård- och omsorgsnämnden sett en fortsatt ökning av utförda timmar. Det är en mycket stor efterfrågan på korttidsplatser inom äldreomsorgen, bland annat som en konsekvens av att antalet vårdplatser inom sjukvården minskar. Det är även viss brist på permanenta platser vilket gör att korttidsplatser i vissa fall upptas av brukare som väntar på plats. Träffar anordnas för män och kvinnor över 80 år där kommunen informerar om vilket stöd som kommunen kan bevilja. För att öka tryggheten för Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 15

16 MÅLREDOVISNING äldre och personer med funktionsnedsättning och minska antalet fallolyckor i hemmet finns också Fixar-Malte. Räddningstjänstens tillsynsbesök i vård- och omsorgsnämndens verksamheter under 2016 har inneburit krav på förbättringar gällande det brandförebyggande arbetet både inom verksamheterna och hos fastighetsägaren KFAB. För att kunna leva upp till målsättningen att leverera Sveriges bästa matlåda har service- och tekniknämnden fört diskussioner med biståndshandläggare och hemtjänstpersonal samt Pensionärsrådet och pensionärsföreningarna kring hur arbetet med lunchlådan kan utvecklas. Vid Festival för mogna i maj fick besökare information om och provsmaka matlådans innehåll. Ensamkommande barn och unga Antalet anvisade ensamkommande barn och unga har varit betydligt lägre jämfört med samma period föregående år. Under det första halvåret har socialförvaltningen därmed haft möjlighet att arbeta vidare med att kvalitetssäkra placeringarna. Den 1 juli 2016 skärptes bestämmelserna gällande familjehem ytterligare vilket innebär att socialförvaltningen har en skyldighet att vid beslut om familjehemsplacering, där placeringen omfattar mer än tre barn eller unga, anmäla beslutet till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för ökad uppsikt. Regeringen har föreslagit flyttförbud för ensamkommande barn och unga. Förslaget som väntas träda ikraft 2017 innebär att kommunerna inte kan placera ensamkommande barn och unga utanför den egna kommunen om det inte finns särskilda avtal upprättade mellan barnets anvisningskommun och vistelsekommun. I samband med tillkännagivandet av detta förslag har socialförvaltningen fått uppmaningar från verksamheter i andra kommuner om att ta hem placerade barn. Socialförvaltningen ser över möjligheter till andra placeringsformer inom kommunen. Trygghet och säkerhet för kommunens invånare Trygghetsarbetet i kommunen har fortsatt bland annat genom samverkansavtalet mellan kommun och polis. En del av avtalet beskriver hur skolan arbetar aktivt med ANDT-frågor för att förebygga användandet av alkohol och droger. Arbetet som genomförs följs upp och kommuniceras i brotts- och skadeförebyggande rådet. Kommunen arbetar kontinuerligt med trygghetsvandringar i olika delar av kommunen samt samverkar med olika fastighetsägare för att få ökad trygghet i den offentliga miljön. Service- och 16 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

17 MÅLREDOVISNING tekniknämndens nya app Felanmälan Katrineholms kommun underlättar anmälan och åtgärd av klotter, trasiga lampor, hål i asfalt mm. Kultur- och turismnämndens projekt Ljusare konst, tryggare stad avslutades i augusti. Arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism fortgår i samverkan med polisen och andra aktörer. Det pågår även ett arbete med sociala insatsgrupper där enskilda individer får extra stöd för att bryta ett kriminellt beteende. Utöver detta har kommunen en tät samverkan med räddningstjänsten och polisen i aktuella frågor som handlar om trygghet och säkerhet i hela kommunen. Inom Västra Sörmlands räddningstjänst (VSR) har ett nytt handlingsprogram och en ny verksamhetsplan för perioden tagits fram. Vidare har beslut fattats i respektive medlemskommun om att bygga en ny brandstation i anslutning till övningsfältet. Stationen kommer att byggas och ägas av KFAB, VSR kommer att vara hyresgäst. Den enskilde har det primära ansvaret för sitt skydd och ett mål för VSR är att öka enskildas kunskap och förmåga. I det förebyggande arbetet ska VSR prioritera barn, ungdomar och äldre. När det gäller skolutbildning har det inte skett någon större förändring på utbildningsupplägget från föregående år. Jämfört med motsvarande period förra året har VSR ökat antal utbildade personer under Fixar-Maltes hembesök har minskat under Antalet larm till VSR har ökat i förhållande till föregående år. Totalt har VSR larmats 508 gånger under perioden, 84 fler än IVPA-larmen (I Väntan På Ambulans) fortsätter att utgöra en stor del av VSR:s verksamhet. Antalet trafikolyckor har ökat. VSR ingår i ett samverkansprojekt gällande självmordsprevention, under perioden har VSR larmats på 16 händelser. Resultatmål Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov VON Ökad trygghet för hemtjänstens brukare VON Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare STN, VON Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende STN, VON Kommentar Väntetiderna till särskilt boende för äldre har kortats enligt den senaste uppföljningen Ny mätning sker hösten För att möta kommande behov av bostäder för äldre och personer med funktionsnedsättningar planeras byggnation av ett nytt äldreboende och pågår byggnation av bostäder med särskild service. Antalet platser på olika boenden utgår från de behov som framkommit vid brukarinventering för funktionshinderområdet samt den framtidsanalys som är presenterad i rapporterna Case 2030 och Katrineholms kommuns boendestrategi. I Socialstyrelsens brukarundersökning uppgav män och kvinnor som har hemtjänst i Katrineholm att de kände sig något tryggare och mindre ensamma jämfört med landet som helhet. Hemtjänsten arbetar kontinuerligt för att uppnå en ökad trygghet för brukarna, bland annat genom olika insatser för att öka personalkontinuiteten. För att öka tryggheten ska kommunen och landstinget göra samordnade individuella planer för brukarens vård. Andelen personer som får en samordnad individuell plan är låg i hela Sörmland. Generellt är de män och kvinnor som har hemtjänst nöjda med insatserna, 93 procent svarade att de är ganska eller mycket nöjda med hemtjänsten i mätningen Många upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, något färre att de ofta eller alltid kan påverka när de får stöd. Ett omfattande arbete pågår inom vård- och omsorgsförvaltningen för att utveckla verksamheten, bland annat genom innovationsarbete för att ta tillvara medarbetarnas utvecklingsidéer, framtagande av förslag på hur ny teknik kan användas, förbättrad planering av hemtjänstinsatserna, kontroller av genomförandeplaner samt handledning och teamträffar för omvårdnadspersonal. Inom service- och teknikförvaltningen pågår ett arbete för att utveckla lunchlådan, med målsättningen att bli den bästa lunchlådan i Sverige. Jämfört med andra kommuner är det en något högre andel brukare i Katrineholm som är nöjda med sitt särskilda boende. I Katrineholm var det 85 procent som svarade att de sammantaget är ganska eller mycket nöjda med sitt särskilda boende i mätningen Andelen hade ökat för kvinnor men minskat för män jämfört med Andelen män som anser att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål och att de kan påverka vilka tider de får hjälp hade också minskat. För att utveckla vård och omsorg på kommunens särskilda boenden har vårdoch omsorgsförvaltningen bland annat arbetat med att öka brukarnas delaktighet i utformandet av genomförandeplaner. Inom ramen för service- och teknikförvaltningens arbete för att utveckla måltiderna har måltidsobservationer genomförts under året. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 17

18 MÅLREDOVISNING Resultatmål Minskad risk för undernäring för äldreomsorgens brukare STN, VON Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning VON Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum BIN, KTN, SOCN Fortsatt utveckling av socialnämndens insatser utifrån den enskildes behov SOCN Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR Kommentar Det är viktigt att få i sig tillräckligt med näring för att kunna må så bra som möjligt. På kommunens särskilda boenden finns det kostombud som har ett särskilt uppdrag att utveckla måltiderna och måltidsmiljön. Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar också med att göra riskbedömningar som rapporteras i det nationella kvalitetsregistret Senior alert. Om det finns risk för undernäring kan åtgärder sättas in för att motverka detta. Mätningarna hittills under 2016 visar att omkring hälften av brukarna som fått en riskbedömning bedöms ha risk för undernäring, av kvinnorna är det en något högre andel än av männen. Av dem som riskerar undernäring är det drygt hälften som har en planerad förebyggande åtgärd, andelen är något högre bland män än bland kvinnor. Två gånger per år mäts också nattfastan på kommunens särskilda boenden för äldre. Nattfastan är tiden mellan en dags sista mål och följande dags första mål. Målet är att nattfastan ska vara kortare än 11 timmar, vilket totalt sett uppnåddes för 41 procent av brukarna enligt vårens mätning; i något högre grad för männen än för kvinnorna. Generellt är de män och kvinnor som har stöd från funktionshinderområdet både trygga och nöjda. Enligt brukarundersökningen från 2015 svarar 82 procent att de är ganska eller mycket trygga med sitt boende och 87 procent att de är ganska eller mycket nöjda med det stöd de får från vård- och omsorgsförvaltningen. Det finns inte några större skillnader mellan hur kvinnor och män svarar. Jämfört med tidigare undersökningar är andelen nöjda i stort sett oförändrat. För att utveckla verksamheterna och stödet till brukarna bedriver vård- och omsorgsförvaltningen flera olika utvecklingsarbeten, bland annat övergång till metoden IBIC (Individens Behov i Centrum) för en mer likvärdig bedömning av stödbehov, den nationella PRIO-satsningen för att förbättra kvalitet och samordning av insatser för personer med psykisk ohälsa, arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen (Individual Placement and Support), den socialpedagogiska behandlingsmodellen "Ett självständigt liv" för personer med psykisk funktionsnedsättning och brukarrevision av insatser inom socialpsykatrin. Socialnämnden har ett intensivt samarbete med bildningsnämnden och kulturoch turismnämnden kring förebyggande aktiviteter och projekt som riktar sig till barn, ungdomar och deras familjer. Socialnämnden arbetar också ständigt med barnperspektivet i alla typer av ärenden. Årets inflöde av LVU-ärenden visar dock att det finns en problematik att nämnden ofta får kännedom om riskerna först när något redan har inträffat inom familjen. Socialnämnden arbetar med ständiga förbättringar där verksamheten ska utvecklas efter de behov som finns bland invånarna i Katrineholm. Fokus är att hitta hemmaplanslösningar så att invånare kan få vård och omsorg i sin hemkommun. I den brukarundersökning som genomfördes 2015 ansåg alla som valde att delta i undersökningen att deras situation hade förbättrats genom kontakt med socialförvaltningen. Många ansåg också att deras behov var tillgodosedda, medan en lägre andel var nöjda med socialförvaltningens tillgänglighet och bemötande. Den samlade bedömningen utifrån tillgänglig statistik är att resultatmålet uppfylls delvis. Polisens trygghetsundersökning 2015 visade på sämre resultat än 2013, särskilt för kvinnor. Samtidigt minskade antalet anmälda våldsbrott 2015 jämfört med föregående år. Utvecklingen för indikatorerna avseende VSR:s mål pekade också åt olika håll i uppföljningen För 2016 redovisas dessa indikatorer i årsredovisningen. Kommunen samverkar kontinuerligt med andra aktörer för att uppnå en ökad trygghet och säkerhet. 18 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

19 MÅLREDOVISNING KULTUR, IDROTT & FRITID ÖVERGRIPANDE MÅL Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa Väsentliga händelser Fler invånare ska ha möjlighet att delta aktivt i kultur-, idrotts- och fritidslivet Beslut har tagits om att en ny digitaliserad evenemangskalender ska köpas in. Evenemangskalendern ska vara gemensam för kommunen, KFV marknadsföring, föreningslivet och lokaltidningen. En ny mer tilltalande kalender som lockar till engagemang är en förutsättning för att nå ut med nya evenemang, exempelvis vid 100-årsjubiléet nästa år. I den nya kalendern kommer annonsören själv kunna göra förändringar. Under 2016 har Ung Kultur och Fritid återtagit driften av Ungdomshuset i Valla (tidigare på entreprenad), öppnat kvällsverksamhet på fritidsgården Gruvan på Tallåsskolan samt drivit Gruvan dagtid. Sedan januari har Ung Kultur och Fritid också drivit ett välbesökt HBTQ-café på Perrongen varannan söndag. Från april stängdes drop-in-verksamheten på Perrongen på grund av att en machokultur med kränkande beteende och språkbruk började växa fram som trängde undan andra besökare. Planerad verksamhet har fortsatt och varit uppskattad. Värdegrundsarbete och utbyte med andra ungdomsverksamheter har pågått för fortsatt utveckling av verksamheten. I juli genomfördes ett ungdomsutbyte med Polen och Danmark via Erasmus +. Genomförandet var ett filmläger med unga deltagare från de tre länderna som arbetade tillsammans med professionella filmarbetare. Nya utbyten planeras, både på Perrongen och i andra länder. Katrineholms bibliotek har sedan i januari ett nytt arbetssätt som ska öka trygghet, service och utbud på Kulturhuset Ängeln. Den 2 april genomfördes årets Kulturdag för barn som lockade över besökare. Under våren genomförde Kulturskolan en storföreställning i Duveholmshallen. På scenen medverkade ca 350 elever och lärare. En stor föräldragrupp gjorde det möjligt att genomföra dagarna. Föreställningen genomfördes som tidigare i samarbete med Kulturföreningen DuD och i år deltog även Perrongen. En viktig samarbetspartner var också SKF Mekan. Föreställningen 101:an sågs totalt av ca personer. Under sommaren arrangerade kommunen Katrineholm Summer Club i samarbete med föreningslivet och Sörmlandsidrotten. Projektet finansierades med statliga medel och ambitionen var att ordna ett aktivt sommarlov för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun. Över 200 kostnadsfria aktiviteter anordnades runt om i kommunen för barn i åldrarna 6-15 år. Satsningen kommer att utvärderas under hösten. Under 2016 har riksnormen för försörjningsstöd höjts. Syftet med höjningen är att barn i familjer med försörjningsstöd ska ha ekonomiska möjligheter att utöva fritidsaktiviteter. Vid bedömning av hushållens rätt till försörjningsstöd är det viktigt att beakta barnets behov och fritidsintressen. I Katrineholm finns det drygt barn i hushåll som uppbär försörjningsstöd. Goda förutsättningar för idrott Under våren besöktes Sportcentrum av folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström. Ministern fick ta del av kommunens idrottspolitiska program, samarbetet med Sörmlandsidrotten och Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 19

20 MÅLREDOVISNING planer för framtida utveckling av lokaler och anläggningar. Två större byggprojekt har pågått i Duveholmshallen. Damernas omklädningsrum och bubbelpoolen i simhallen renoverades under våren/sommaren. Golvet i ABC-hallen har bytts ut och ersatts med ett nytt sportgolv. I samband med golvbytet skapades en ny möjlighet att vrida matcharenan med 90 grader, vilket innebär utökade möjligheter för publikplatser. Service- och tekniknämnden har antagit nya säkerhets- och trivselregler för simhallen. Simhallen har cirka besökare varje år. Personalen i simhallen ansvarar för att hålla anläggningen trygg och säker och har därmed också rätten att upprätthålla ordningen. Syftet med de nya reglerna är att ge personalen bättre verktyg, vilket ska bidra till både förbättrad arbetsmiljö och ökad säkerhet för besökarna. Stark samverkan med föreningslivet Arbetet med översynen av service- och tekniknämndens reglemente för föreningsbidrag fortsätter. Det nya reglementet ska ligga i linje med de målsättningar som slogs fast i det idrottspolitiska programmet Diskussioner och dialog har förts för att samla in tankar och synpunkter. Framtagande av ett förslag till nya riktlinjer pågår, som sedan ska presenteras och lämnas ut på remiss till föreningarna. Under 2016 har kommunen startat ett HVB-hem för ensamkommande barn och ungdomar. Boendet har samverkat mycket med föreningslivet för att på så vis erbjuda ungdomar en bred variation av kultur- och fritidsaktiviteter. God folkhälsa Ett nytt styrdokument En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar har utarbetats och översänts för synpunkter till kommunens nämnder. Det valda fokusområdet, barns- och ungas hälsa, är ett val utifrån kunskaper om sociala investeringar. Sambandet mellan tidiga insatser och goda livsvillkor är kända. Genom tidiga och förebyggande insatser kan långsiktiga effekter uppnås. Det minskar utanförskapet, såväl socialt som ekonomiskt samt motverkar framtida kostnader. Den nya inriktningen ska därför ses som en viljeinriktning både att skapa ett långsiktigt hållbart folkhälsarbete och att skapa förutsättningar för att få folkhälsoarbetet att hänga ihop med det ordinarie arbetet och att vara ett stöd i arbetet med flera av kommunplanens mål. 20 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

21 MÅLREDOVISNING Resultatmål Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts- och fritidslivet BIN, KTN, STN, SOCN, VON Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun BIN, KTN, STN, VON Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med BIN, KTN, VON Sportcentrum ska ha nöjda utövare och besökare Kommentar Genom stöd till föreningslivet möjliggör kommunen för fler invånare att aktivt utöva kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet. Kultur- och turismnämnden arrangerar årligen återkommande aktiviteter som Kulturdag för barn samt Kulturafton. Vård- och omsorgsförvaltningen driver korttidstillsyn för ungdomar med funktionsnedsättning i Ungkulturhuset Perrongens lokaler. Festival för mogna är ett evenemang som vänder sig till äldre, men där även många personer med funktionsnedsättning deltar. Vid bedömning av ekonomiskt bistånd beaktar socialnämnden barns intressen och fritidsaktiviteter. Ett aktivt kultur-, idrotts- och fritidsliv förebygger utanförskap i samhället. Medborgarundersökningen 2014 visade att invånare i Katrineholm generellt är mer nöjda med fritidsmöjligheterna i kommunen än genomsnittet för andra kommuner. Ny mätning sker hösten Ett rikt utbud inom kultur- och turism- samt service- och tekniknämndernas verksamhetsområden ger möjlighet till aktiv fritid. Satsningar på Sportcentrums utveckling fortsätter. Även friluftsbad och motionsspår fortsätter att upprustas. Vård- och omsorgsförvaltningen ordnar många olika aktiviter för män och kvinnor med funktionsnedsättning. Inom äldreomsorgen har kulturombuden och dagverksamheterna en viktig roll för att erbjuda äldre män och kvinnor en aktiv och innehållsrik fritid utifrån deras förutsättningar. Medborgarundersökningen 2014 visade att invånare i Katrineholm generellt är mer nöjda med kulturverksamheterna i kommunen än genomsnittet för andra kommuner. Ny mätning sker hösten En bedömning av resultatmålet kommer att göras i årsredovisningen. STN Förbättrade möjligheter att delta i sociala aktiviteter för brukare i äldreomsorgen STN, VON Jämställda kultur- och fritidsverksamheter BIN, KTN, STN, VON Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON Av äldre i särskilt boende uppger 75 procent att de är nöjda med de aktiviteter som erbjuds på boendet. Även om aktiviteter erbjuds är det många äldre kvinnor och män som besväras av ensamhet, både inom särskilda boenden och i hemtjänsten. Män och kvinnor som bor på äldreboende har rätt till minst en valfri aktivitet per månad utanför boendet. Alla särskilda boenden har också kulturombud som arrangerar aktiviteter. De som har hemtjänst erbjuds att delta på hemtjänstcaféer. Det finns också möjlighet att delta i sociala aktiviteter genom beviljade insatser som till exempel dagverksamhet, promenader och ledsagning. Kommunens anhörigstöd och frivilliga personer arrangerar olika aktiviteter för anhöriga som vårdar någon i sin närhet. Kultur- och turismnämnden verkar för jämställda kulturverksamheter via föreningsbidragen. Inom Perrongens gruppverksamhet uppnås nu målet om en jämn könsfördelning bland deltagarna. Service- och tekniknämnden har lämnat förslag på ny indikator för att från och med 2017 även följa könsfördelningen bland deltagare i det idrotts- och fritidsrelaterade föreningslivet. Ett nytt styrdokument En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar har utarbetats. Service- och teknikförvaltningen möter fortlöpande upp föreningar och medborgare för att informera om folkhälsofrågor. Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar med hälsofrämjande förhållningssätt, som innebär att utgå från det friska och uppmuntra individen att göra så mycket som möjligt själv för att kunna behålla sina förmågor. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 21

22 MÅLREDOVISNING HÅLLBAR MILJÖ ÖVERGRIPANDE MÅL Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö Väsentliga händelser Katrineholms kommun klättrade till plats 24 i årets kommunranking i miljöbarometern, en förbättring med 36 platser. Inom kommunens förvaltningar och KFAB pågår ett aktivt arbete utifrån de lokala miljömålen, med fokus på bland annat transporter, avfalls- och kemikaliehantering samt minskning av energi- och vattenförbrukning. Minskad klimatpåverkan Separerad matavfallsinsamling har införts under våren. Förändringen har gått bra enligt Sörmland Vatten och Avfall AB och fastighetsägarna har generellt en stor förståelse för den nya insamlingsmodellen. I samband med att separerad matavfallsinsamling infördes, anordnades tävlingen Svinnkampen i kommunens skolor. Tävlingen är ett samarbete mellan service- och teknikförvaltningen och Sörmland Vatten och Avfall AB där eleverna tävlar om vilken skola som kan minska sitt matsvinn mest under en vecka. Eleverna var engagerade och flera skolor visade på fantastiska resultat. Västra skolan med sitt nya tillagningskök lyckades minska matsvinnet med 72 procent. Den skola som slängde minst mat var Valla skola som i genomsnitt bara slängde 1,8 g per elev. Under tävlingsveckan testade klass 8B på Tallåsskolan en idé om mindre tallrikar i skolrestaurangen. Idén uppkom under höstens projektarbete i tävlingen First Lego League. Under året har service- och tekniknämnden också fortsatt utvecklingen av klimatsmarta måltider genom att minska måltidernas klimatavtryck. Matsedel och inköpsmönster har utvecklats och inköpen av nötkött har minskats till förmån för viltkött och fågel. Frukt och grönsaker har märkts med säsongstider i kommunens interna beställningssystem. KFAB arbetar kontinuerligt med att energieffektivisera bostäder och lokaler genom modernisering av teknisk utrustning, optimering av system och information till hyresgäster. Även KIAB fortsätter att systematiskt gå igenom fastighetsbeståndet för att uppnå målsättningarna om minskad miljöpåverkan. Genom att enbart köpa el som är producerad av förnybara energikällor kommer KFAB minska koldioxidutsläppen med ton per år, vilket innebär att bolagets elkonsumtion inte kommer att orsaka något koldioxidutsläpp alls. KFAB har också målsättningen att minska användningen av fossila bränslen genom att bland annat investera i elbilar. Sedan ett år tillbaka har bolaget en eldriven miljöbil. Ytterligare en elbil kommer levereras under Rena sjöar och vattendrag Öljareprojektet har fortsatt under året och en EUansökan har lämnats under våren om medel för att lågflödesmuddra sjöbotten i syfte att återföra näring i kretsloppet. Under vattenveckan i maj anordnades en välbesökt vattendag vid Öljaren. Under 2015 fick Katrineholm och Vingåkers kommuner LOVA-bidrag för strukturkalkning av åkermark kring Kolsnaren och Viren. Arbetet påbörjades under sensommaren Avloppsinventering har under året påbörjats i Östra Vingåker, parallellt med att arbetet fortskrider i Björkvik och Julita. I Östra Vingåker har informationsmöten hållits och utskick har gjorts till ca 350 fastighetsägare. Fram till den 31 augusti har ett tjugotal ansökningar om nya avloppsanläggningar i Östra Vingåker inkommit. Under hösten kommer Sörmland Vatten och Avfall AB att påbörja utbyte av fosforfällor vid enskilda avlopp i kommunen. På grund av detta har ett 70-tal fastighetsägare ansökt om förlängt hämtningsintervall 22 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

23 MÅLREDOVISNING eller eget omhändertagande. Handläggningen av dessa ärenden har prioriterats för att hämtning ska kunna utföras under tidig höst när framkomligheten med tunga fordon är god. God inom- och utomhusmiljö Höga radonhalter i inomhusmiljön orsakar årligen omkring 500 lungcancerfall i landet. Den nationella målsättningen är att radonhalten i samtliga bostäder ska understiga 200 Bq/m³ år Under våren har de största fastighetsägarna i kommunen uppmanats att lämna in aktuella uppgifter om radonhalt där sådana saknas, totalt gäller det ett 60-tal fastigheter. De närmaste åren kommer övriga fastighetsägare till flerbostadshus att kontaktas. Klagomålen gällande nedskräpning vid återvinningsstationerna har ökat. Kommunen har därför under sommaren genomfört ett informationsprojekt tillsammans med Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI) i syfte att öka kunskapen om hur avfall ska sorteras och minska nedskräpning. Tyvärr har inte målsättningen infriats men ett antal privatpersoner och företag som kunnat kopplas till nedskräpningen har kontaktats brevledes av FTI. I ett fåtal ärenden har FTI också valt att gå vidare med fakturering för uppstädning samt åtalsanmälan. Resultatmål Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Kommunens energiförbrukning ska minska KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Minst hälften av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara STN, KVAAB Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka KS, BMN, STN Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald KS, STN Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON Kommentar Arbete i miljöbilsfrågan sker enligt kommunens långsiktiga miljöplan, samt visionen Fossilfritt Sverige. KFAB arbetar kontinuerligt med att energieffektivisera bostäder och lokaler genom modernisering av teknisk utrustning, optimering av system och information till hyresgäster. Som en del av energieffektiviseringsarbetet i kommunen fortsätter bytet av gatubelysningsarmaturer till LED. Separerad matavfallsinsamling har införts under våren. En mätning av matsvinn i skolorna har också genomförts under våren med gott resultat. Ingen provtagning görs under Provtagning sker vartannat år, nästa provtagning är Arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i Öljaren, Kolsnaren och Viren fortsätter. Inköp av Forssjö rekreationsområde har gjorts för att främja den biologiska mångfalden. Skonsammare skogsavverkning med häst prövas i liten skala. Under 2016 har arbetet kring klimatsmarta och ekologiska måltider, som tidigare bedrevs i projektform, permanentats i den dagliga driften. Flera aktiviteter har genomförts inom service- och teknikförvaltningen. Sammanställning av årets arbete och utfall kommer att ske under hösten. Vård- och omsorgsförvaltningens kostombud verkar för att utveckla måltidsmiljön på kommunens särskilda boenden. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 23

24 MÅLREDOVISNING EKONOMI & ORGANISATION ÖVERGRIPANDE MÅL God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning Väsentliga händelser Effektivisering av organisationen En genomlysning av kommunledningsförvaltningen under våren 2016 resulterade i en omorganisering av förvaltningen till fyra olika avdelningar; ekonomi, personal, IT- och kommunikationsavdelningen samt kommunstyrelsens kansli. Samhällsbyggnadsförvaltningen har omorganiserats i fyra avdelningar. Syftet med omorganiseringen är att uppnå en ökad fokusering på tillväxt och utveckling samt snabbare beslutsvägar som gör att intressenter för Katrineholm kan få sina behov tillgodosedda på ett bättre sätt. En ny metod för innovativt medarbetarskap testas i full skala på och är en stående punkt på arbetsplatsträffarnas agenda. Målet är att arbeta mer systematiskt med förändringsarbete. Kommunen har idag olika blandmodeller när det gäller organisering av stödverksamheterna personal, ekonomi, IT, information/ kommunikation samt nämndadministration. Med anledning av detta har ledningsgruppen diskuterat organisering av stödprocesserna framöver. Målet är ett klokare, effektivare arbetssätt för att uppnå ett förbättrat stöd för alla kommunens verksamheter. Fyra upphandlingar som har stor påverkan på verksamhet och resultat pågår inom kommunledningsförvaltningen. Det gäller upphandling av leverantörer av IT-drift, nätverkskapacitet, kommunikations- och marknadsföringstjänster samt upphandling för utbyggnad av fiber till de områden som inte fått bidrag från länsstyrelsens landsbygdsprogram. Inom bildningsförvaltningen finns det från hösten 2016 tre nya verksamhetschefer underställda förvaltningschefen. Syftet med den nya organisationen är fortsätta att utveckla verksamheten i ett 1-19 års perspektiv, stärka samordningsområdena och öka måluppfyllelsen. Organisationen ska också vara hållbar i en expansiv fas. Under våren påbörjades en uppgradering av verksamhetssystemet Time Care, ett system för schemaläggning och bemanning. Uppgraderingen har dragit ut på tiden på grund av knapphändig information och bristfällig support från leverantören, vilket resulterat i att bildningsförvaltningen drabbats av förseningar vid införandet av Time Care i sin verksamhet. Inför 2016 gjordes service- och teknikförvaltningens verksamhetsplaneringsprocess om i grunden. Syftet är att synliggöra den röda tråden från kommunens övergripande planer och mål, hela vägen ut till medarbetarna. Medarbetarna ska också göras delaktiga i verksamhetsplaneringen. Arbetssättet kommer att utvärderas vid årets slut, men intrycken och reaktionerna har varit positiva. Socialnämndens verksamheter har fortsatt fokusera på kvalitetsarbete utifrån från lagens olika krav, verksamheternas egna krav och invånarnas upplevelse av bemötande och delaktighet. Genom att synliggöra processer, fastställda rutiner och arbeta med avvikelse flyttas bristerna i verksamheten från ett individperspektiv till ett systemperspektiv. Resultatet från den senaste brukarundersökningen har fungerat som ett underlag för analys och identifiering av förvaltningens utvecklingsområden. För att minska kostnaderna för institutionsplaceringar har socialförvaltningen också tagit fram nya rutiner för att gå igenom ärenden och säkerställa om det finns möjliga hemmaplanslösningar. Arbetet har gett positiva ekonomiska resultat, framförallt när det gäller vuxenärenden. Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Beslut har tagits i kommunens ledningsgrupp om att avveckla IT-rådet i sin befintliga form och istället 24 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

25 MÅLREDOVISNING bilda ett nytt digitaliseringsforum med tydligare förankring till ledningsgruppen. Syftet är att öka samverkan mellan förvaltningarna för att sätta fart på verksamhetsutveckling med hjälp av digitalisering inom kommunen. En ny uppgraderad e-tjänstplattform har installerats vilket ger kommunen möjlighet att erbjuda e-tjänster som skapar mervärde både för invånare och för den interna administrationen. Satsningen på utvecklad kommunikation med kommunens invånare kring måltidsfrågor har fortsatt. Under mars och april startades fyra Facebooksidor där det går att följa kockarnas arbete på förskolorna Stavstugan och Trädgården, Västra skolan och Sandbäckskolan samt Lövåsgården. I augusti inträffade ett omfattande serverhaveri i Flen, som också påverkade Katrineholms kommuns växel. Detta resulterade i att databasen som innehöll namn, sökord, hänvisningsinformation med mera försvann, vilket har medfört omfattande merarbete. Utveckling av kommunens lokalresurser KFAB och Katrineholms kommun samverkar i planering, projektering och byggnation. Ägaren beslutar om investeringar i fastigheterna och KFAB är utförare av kommunens beslutade uppdrag. KFAB:s samlade kompetens inom förvaltning och projektering syftar till att genom ett professionellt förhållningssätt åstadkomma effektivitetsvinster till nytta för den kommunala verksamheten. Vid förskolan Guldregnet har ett nytt tillagningskök byggts som ska förse tio andra förskolor i Katrineholm med mat. Vid Skogsborgsskolan har en tillbyggnad omfattande två klassrum, fem grupprum och ett bibliotek färdigställts. I Duveholmshallen har ett nytt multigolv lagts i A-C-hallen som ska passa många typer av sporter. Katrineholms kommun övertog från första maj driften av den yttre skötseln för kommunens verksamhetsfastigheter i centralorten. Skadegörelsen vid kommunala verksamhetslokaler har under perioden uppgått till kronor, mot kronor för helåret Särskilt utsatta under perioden är Skogsborgsskolan, Nävertorpsskolan, Sandbäcksskolan och Nyhemsskolan. Inom service- och teknikförvaltningen pågår planering inför en verksamhetsflytt till kvarteret Rådmannen som förväntas leda till ökad effektivitet och funktionalitet samt minskade kostnader. Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning Det är av stor betydelse att Katrineholms kommun förblir en attraktiv arbetsgivare och fortsätter skapa sådana arbetsförhållanden som gör att duktiga och erfarna medarbetare stannar kvar och inte söker sig Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 25

26 MÅLREDOVISNING till andra kommuner. Prioriterade insatser för att öka kommunens attraktionskraft är att införa heltid som norm samt minska sjuktalen. För att möta utmaningarna krävs ett stort engagemang inom förvaltningarna, samtidigt som personalavdelningen ska driva utvecklingen. Från och med 1 januari 2017 kommer nyrekryteringar, samt visstidsanställningar längre än tre månader, anställas på heltid. Heltidsreformen byggs på från och med 1 juli 2018 med att erbjuda samtliga anställda vid kommunen en heltidstjänst, med möjlighet att välja en lägre sysselsättningsgrad. Kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen pågår med fokus på att kommunen ska vara attraktiv för presumtiva medarbetare och chefer. Professionellt bemötande och ökad kompetens i metoden kompetensbaserad rekrytering är ett led i att minska felrekryteringar, behålla komptens och trygga personalförsörjningen. En övergripande kompetensförsörjningsplan ska upprättas. För att minska sjukfrånvaron har kommunledningsförvaltningen stärkt upp samarbetet med företagshälsovården. Under hösten kommer ytterligare åtgärder att tas fram. Bristen på högskoleutbildade förskollärare och lärare väntas fortsätta öka. För att säkra personalförsörjningen har bildningsförvaltningen påbörjat ett strategiskt arbete tillsammans med kommunledningsförvaltningen. En kompetensförsörjningsplan är framtagen för att tydliggöra kommande kompetensbehov. I planen beskrivs pågående och planerade åtgärder för att nå målen. Ett exempel på en insats som har påbörjats och som kommer att fortsätta under 2017 är satsningen på övningsförskolor och övningsskolor. Lärarstudenter gör all sin verksamhetsförlagda utbildning på en och samma skola under hela sin utbildning, vilket medför goda förutsättningar att tidigt knyta blivande förskollärare och lärare till kommunen. För att vara en attraktiv arbetsgivare och behålla personal har bildningsförvaltningen också börjat ett arbete med att se över olika karriärmöjligheter. En typ av karriärväg är satsningen på karriärstjänster i skolan som staten via Skolverket påbörjade Syftet är att göra läraryrket mer attraktivt och säkra god undervisning för elever. Karriärtjänster kan inrättas inom alla skolformer utom förskola. Kravet är att förstelärare eller lektor måste ha lärarlegitimation och arbeta minst halva sin tjänst som lärare. Bildningsförvaltningen har också uppmuntrat personalen att vidareutbilda sig inom Lärarlyftet. Särskilt prioriterade är ämnesområden där kommunen har brist på personal. Från läsåret 2016/17 har det varit möjligt för kommuner och andra huvudmän att söka bidrag från skolverket för lärarlönelyftet. Syftet med bidraget är att höja läraryrkets attraktionskraft och därigenom förbättra resultaten i skolan. Totalt har 237 pedagoger fått en lönehöjning på kr per månad. I syfte att bygga en så flexibel och mångsidig organisation som möjligt har service- och teknikförvaltningen aktivt börjat söka efter nya medarbetare som kan arbeta i flera av nämndens verksamheter. Service- och teknikförvaltningens medarbetare har fått svara på vilka egenskaper som är viktigast hos en medarbetare. Detta användes för att ta fram en personprofil där den högst värderade egenskapen visade sig vara att vara en glädjespridare. Detta har använts i rekryteringar som bland annat uppmärksammats av Sveriges radio. Det är få socionomer som söker sig till kommunen, vilket medför stora utmaningar för socialförvaltningen. FoU i Södermanland har, tillsammans med kommunerna i länet, tagit fram ett introduktionsprogram för nyanställda socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården. Katrineholms kommun har blivit tilldelad tre platser under läsåret Socialförvaltningen har under det första halvåret 2016 tagit emot praktikanter från universitet. Den växande bemanningsbranschen för socionomer har inverkan på hela yrkesgruppen. När fler karriäralternativ finns tillgängliga ökar konkurrensen om socionomer, vilket har effekter på arbetsinnehåll och löneutveckling. 26 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

27 MÅLREDOVISNING Resultatmål Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten KS Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Tydlig och effektiv kommunikation KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Ökat medarbetarengagemang KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Minskad sjukfrånvaro KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Kommentar Målet att resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna uppnås i och med att resultatet efter åtta månader uppgår till 42,3 mnkr, vilket motsvarar 3,3 procent av skatteintäkterna. Nettodriftkostnaderna har under perioden ökat 1,5 procent medan skatteintäkter och utjämning ökat 4,0 procent. Därmed bedöms det andra finansiella målet vara uppfyllt. Avskrivningarna uppgår till 2,7 procent av driftbudgeten. Därmed är det tredje finansiella målet uppfyllt. Åtgärder för ökad funktionalitet och kostnadseffektivitet har vidtagits i flera av kommunens lokaler. Arbetet med framtagande av en lokalförsörjningsplan har påbörjats och ett långsiktigt samarbete mellan KFAB och kommunen sker avseende hantering av lokaler som kommunala verksamheter lämnar. Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post mäts årligen inom ramen för Kommunens Kvalitet i Korthet, nästa mätning sker hösten Enligt mätningen hösten 2015 hade tillgängligheten per e-post förbättrats men tillgängligheten per telefon försämrats något. När det gäller bemötande per telefon fick kommunen toppresultat. Under året har växeln och kommunens registratorer tagit fram förslag till fortsatta åtgärder för förbättrad tillgänglighet per telefon respektive e-post. Aktivt arbete pågår också på flera förvaltningar. Bland annat visar en undersökning av hur vård- och omsorgsförvaltningens myndighetsbrevlådor bevakas och besvaras på goda resultat. Katrineholms kommun har under flera år haft goda resultat i SKL:s undersökning av kommunernas webbsidor. Ny mätning sker hösten Ett kontinuerligt och aktivt arbete pågår inom förvaltningarna för att utveckla den externa och interna kommunikationen. Nästa undersökning görs Det senaste tillgängliga resultatet är från Jämfört med undersökningen 2013 hade resultatet förbättrats för alla tre delindex; ledarskap, motivation och styrning. Arbete pågår inom förvaltningarna för fortsatt utveckling. Arbetet med att kvalitetsäkra rekryteringsprocessen pågår med fokus på att kommunen ska vara attraktiv för presumtiva medarbetare och chefer. Professionellt bemötande och ökad kompetens i metoden kompetensbaserad rekrytering är ett led i att minska felrekryteringar, behålla komptens och därigenom trygga personalförsörjningen. Jämfört med motsvarande period förra året har den totala sjukfrånvaron ökat under första halvåret Ökningen har skett bland kvinnor. Långtidssjukfrånvaron utgör en allt större andel av den totala sjukfrånvaron. Arbetet med att sänka sjukfrånvaron är en prioriterad fråga för förvaltningarna. Kommunledningsförvaltningen har även stärkt upp samarbetet med företagshälsovården. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 27

28 PERSONALREDOVISNING PERSONALREDOVISNING Personalstyrka Den 30 juni 2016 hade Katrineholms kommun tillsvidare/visstidsanställda. Jämfört med föregående år har antalet tillsvidare/visstidsanställda ökat med 107 personer. Könsfördelningen mellan män och kvinnor är 79 procent kvinnor och 21 procent män. Fördelningen är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Omräknat motsvarar kommunens tillsvidare/visstidsanställda årsarbetare, detta är en ökning mot föregående år med 98 årsarbetare. Antalet tillsvidareanställda har ökat med 42 personer och antalet visstidsanställda, det vill säga månadsavlönad personal med tidsbegränsad anställning, har ökat med 65 anställda. Timavlönad personal motsvarar knappt 247 årsarbetare, vilket är en minskning sedan föregående år med 23 årsarbetare. Den största minskningen av antal anställda har skett inom Viadidakt beroende på varsel i samband med ny organisation och vakanta tjänster i väntan på att ny personal ska tillträda. Antalet tillsvidare-/visstidsanställda inom bildningsförvaltningen har ökat med cirka 78 årsarbetare sedan föregående år. Antalet barn i förskola och skola ökat, vilket har krävt en personalökning. Införandet av statsbidrag inom förskola och lågstadium för att minska barngrupperna har också påverkat. Bland tillsvidareanställda har andelen män ökat, vilket är ett av förvaltningens jämställdhetsmål. Inom socialförvaltningen har personalstyrkan ökat med cirka 17 årsarbetare sedan föregående år. En stor del av förklaringen är nyöppnande av ett HVB-hem och anställningsbehov inom förvaltningens myndighetsavdelning avseende administrativa tjänster som ska avlasta socialsekreterare samt fler socialsekreterare Mätperiod januari-juni Antal tillsvidare-/visstidsanställda medarbetare Arbetsmiljö och hälsa Den totala sjukfrånvaron inom Katrineholms kommun under första halvåret 2016 var 8,6 procent bland tillsvidareanställd personal. Kvinnornas sjukfrånvaro var högre än männens; sjukfrånvaron var 9,3 procent för kvinnorna jämfört med 6,0 procent för männen. Som jämförelse hade kommunen under samma period 2015 en total sjukfrånvaro på 7,6 procent. Kvinnornas sjukfrånvaro var även då högre än männens och uppgick till 8,0 procent, att jämföra med männens sjukfrånvaro om 6,0 procent. 9,0% 8,0% 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 5,7% 6,1% Total sjukfrånvaro % 7,1% 6,7% 7,6% 8,6% Mätperiod januari-juni Orsaken till den ökade sjukfrånvaron är till stor del en ökad andel långtidssjukskrivningar; en ökning från 53,4 procent 2015 till 57,1 procent Långtidssjukskrivningarna har ökat för båda könen. Ökningen är dock procentuellt större bland män. Sjukfrånvaron inom bildningsförvaltningen har ökat till 7,6 procent, att jämföra med 6,8 procent under samma period Det är främst i åldersspannet år som sjukskrivningarna har ökat. Sjukfrånvaron är högre för kvinnor än för män. För vård- och omsorgsförvaltningen är sjukfrånvaron 10,6 procent, vilket är en ökning jämfört med samma period 2015 då sjukfrånvaron uppgick till 9,3 procent. Cirka hälften av sjukfrånvaron vid förvaltningen består av långtidssjukfrånvaro. Förvaltningen har en strategi med sex fokusområden i syfte att förbättra arbetsmiljön och sänka sjukfrånvaron framöver. För kultur- och turismförvaltningen är sjukfrånvaron 12,7 procent, att jämföra med 3,4 procent Ökningen beror på ett antal långtidssjukskrivningar, samtliga bland kvinnliga medarbetare. Service- och teknikförvaltningen har haft utmaningar med sjukfrånvaron kopplat till att verksamheterna befinner sig i en period med ökande krav och stora omställningar. Ett aktivt arbetsmiljöarbete har lett till att en enhet som haft hög sjukfrånvaro lyckats sänka den med 11 procentenheter. 28 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

29 PERSONALREDOVISNING Personalstatistik 2016 jan-jun 2015 jan-jun Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Antal månadsanställda* varav tillsvidareanställda varav visstidsanställda tillsvidareanställda, andel 91,3% 92,1% 88,2% 93,2% 94,2% 89,2% visstidsanställda, andel 8,7% 7,9% 11,8% 6,8% 5,8% 10,8% Månadsanställda med heltidsanställning, andel* 70,9% 68,4% 82,6% 70,7% 68,1% 83,7% Sysselsättningsgrad månadsanställda* 92,3% 91,7% 94,5% 92,2% 91,6% 94,8% tillsvidareanställda, andel 92,6% 92,0% 95,2% 92,6% 91,9% 95,7% visstidsanställda, andel 88,4% 88,2% 89,0% 87,4% 87,1% 88,0% Sjukfrånvaro tillsvidareanställda 8,6% 9,3% 6,0% 7,6% 8,0% 6,0% Långtidssjukfrånvaro (över 59 dagar) som andel av total sjukfrånvaro 57,1% 58,3% 49,7% 53,4% 52,5% 58,8% Antal årsarbetare totalt (omräknade heltider) varav månadsanställda varav timanställda Total lönekostnad tkr tkr Sjuklönekostnad som andel av total lönekostnad 2,2% 2,0% *Mätdatum 30 juni. Antal månadsanställda avser personer (inte anställningar eller årsarbetare) Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 29

30 EKONOMISK REDOVISNING EKONOMISK REDOVISNING Ekonomiskt utfall enligt driftsredovisningen inkl. helårsprognos Redovisat jan-aug 2016 Budget Budget- Redovisat Prognost. jan-aug avvikelse jan-aug Budget avvikelse Intäkter Kostnader Netto 2016 jan-aug Kommunfullmäktige/politisk ledning Kommunstyrelsen varav övergripande styrning varav Kommuncentrala varav Kommunledningsförvaltningen varav Samhällsbyggnadsförvaltningen varav KS medel till förfogande Bygg- och miljönämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Kultur- och turismnämnden Bildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Viadidaktnämnden Summa nämnder Räddningstjänsförbund VSR Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskuld Pensioner Intäkter Viadidakt Vingåker Kapitalkostnadsintäkter Avskrivningar Skatteintäkter och utjämning Finansiering, utdelningar mm Jobbcentrum Ersättning flyktingmottagande Använda öronmärkta medel Reavinster Löneuppräkning Övrigt Återbetalning från AFA Fastigheter/lokalvård Summa finans RESULTAT PROGNOSTISERAT RESULTAT Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

31 EKONOMISK REDOVISNING Kommentarer till driftsredovisningen och prognos för 2016 Driftsredovisningen visar nämndernas nettokostnader i förhållande till tilldelad budget. et för perioden januari till augusti kan även jämföras med samma period föregående år. et per sista augusti kan ses som en ögonblicksbild av verksamheten. Även om nämnden visar en avvikelse per sista augusti, kan det ändå finnas skäl till att prognosen vid årets slut ligger inom den budgeterade ramen. Det kan till exempel handla om kostnader/intäkter som saknas i utfallet. Som framgår av den finansiella analysen, så har kommunens nettokostnader ökat med 1,5 procent mellan augusti 2015 och augusti Detta samtidigt som ökningen av kommunens skatteintäkter har uppgått till 4,0 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning visar samma sak, då 94,7 procent (97,2 procent augusti 2015) av kommunens skatteintäkter och utjämning är bundna till nettokostnader. Flera nämnder visar på negativa avvikelser. Störst prognostiserad avvikelse, om -5,1 mnkr, visar socialnämnden, vilket motsvarar 2,9 procent av nettobudgeten. Avvikelsen beror främst på att socialnämnden har fått hantera en stor mängd LVUärenden. Kostnaden för dessa ärenden prognostiseras uppgå till 12,5 mnkr för helåret. Det nuvarande behovet av insatser är fortsatt stort och socialförvaltningen har fortfarande svårt att rekrytera socialsekreterare. Vård- och omsorgsnämndens prognos för 2016 uppgår till -2,0 mnkr. Avvikelsen för perioden januari till augusti uppgår till -3,4 mnkr. Differensen mellan perioden och helårsprognosen kan förklaras av fördröjda utbetalningar och utebliven lönekompensation för redan utbetalda löner som kommer att utbetalas retroaktivt. Det största underskottet för helåret återfinns hos utföraravdelningen. Bildningsnämnden prognostiserar att vid årets slut ha en positiv avvikelse om 0,8 mnkr. Budgetavvikelsen fram till sista augusti uppgår till 9,0 mnkr. Differensen mellan avvikelsen för perioden och helårsprognosen kan förklaras av ej uppbokade kostnader och andra kostnader som kommer att belasta förskolan bland annat under hösten. Avvikelsen för helåret kan förklaras av lägre ITkostnader, svårbedömda kostnader gällande läromedel och andra inköp som behöver göras i och med den omorganisation som nämnden genomgått och fortsatta svårigheter att rekrytera förskolelärare. Bildningsnämnden ser ett fortsatt ökat antal barn och elever inom förskoleverksamheten och grundskolan. Viadidaktnämnden prognostiserar den största positiva avvikelsen jämfört med budget; 4,3 mnkr. et för perioden uppgår till 8,3 mnkr och inkluderar verksamheten i Vingåker, vilken uppgår till 21 procent. Avvikelserna kan härledas till omställningskostnader för uppsagd personal, vakanser, arbetsmarkandsanställningar och högre statsbidrag. Viadidaktnämnden tilldelades medel för omställningskostnader i och med en omorganisation. Dessa medel har inte förbrukats fullt ut i och med att flera av de friställda erhållit nytt arbete. Kommunstyrelsens ansvarsområden lämnar en helårsprognos om 3,0 mnkr. Det är framförallt kommunledningsförvaltningen som prognostiserar en positiv avvikelse gentemot budget, vilket förklaras av tillfälliga vakanser samt ej genomförda utbildningsinsatser. Den organisationsförändring som skett har också lett till förändring av ledningstjänster. Samhällsbyggnadsförvaltningen uppvisar ett negativt resultat för perioden med anledning av ojusterade kapitaltjänstkostnader och ej bokförda öronmärkta medel. Förvaltningen beräknar dock att hamna i balans vid årsskiftet. Kultur- och turismnämnden lämnar en helårsprognos om 0,6 mnkr som kan förklaras av sjukskrivningar. Finansförvaltningen totalt prognostiserar en negativ avvikelse jämfört med budget om -1,3 mnkr. Den senaste skatteprognosen från augusti visar att årets skatteintäkter och utjämning kommer att uppgå till -10,0 mnkr jämfört med budget. Det underskottet vägs till stor del upp av en lägre prognostiserad pensions-kostnad om 9,2 mnkr. Personalomkostnadspålägg och semesterlöneskulden förväntas generera en positiv avvikelse jämfört med budget om 3,5 mnkr. Avvikelsen balanseras upp av lägre ersättning avseende flyktingmottagande om 4,0 mnkr. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 31

32 EKONOMISK REDOVISNING Ekonomiskt utfall enligt investeringsredovisningen inkl. helårsprognos Investeringar inkl exploateringar per verksamhet Redovisat jan-aug 2016 Budget jan-aug 2016 Redovisat jan-aug 2015 Budget 2016 Budgetavvikelse Prognosavvikelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen inkl. exploateringar varav Kommunledningsförvaltningen varav Samhällsbyggnadsförvaltningen inkl KLC varav Exploateringar Service- och tekniknämnden Socialnämnden Kultur- och turismnämnden Bildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Viadidaktnämnden Finansförvaltningen SUMMA NÄMNDER inkl exploateringar De största pågående investeringsprojekten Kommunstyrelsen Totalt utfall t.o.m. aug 2016 och tidigare år Total investeringsbudget Bredbandutbyggnad Gamla vattentornet Genomfart Stortorget Service- och tekniknämnden Läktarbyggnad Backavallen Beläggningsytor Kommentarer till investeringsredovisning och prognos för 2016 Investeringsredovisningen visar nämndernas investeringar i förhållande till tilldelad budget. et för perioden januari till augusti visar att investeringarna under årets åtta första månader uppgår till 34,9 mnkr. Budget för perioden uppgår till 130,6 mnkr och för helåret 196,0 mnkr. Hittills har nämnderna förbrukat 17,8 procent av den beslutade årsbudgeten. Kommunstyrelsen har en total investerings- och exploateringsbudget om 118,1 mnkr för Kommunledningsförvaltningen har upparbetat 17,4 procent av sin årsbudget. Den största avvikelsen hör till bredbandsutbyggnaden. Projektet är i uppstartsfasen och medlen kommer att behövas kommande år för att färdigställa projektet. Samhällsbyggnadsförvaltningen har en total budget om 25,7 mnkr, varav 19,4 procent är förbrukat fram till sista augusti. Investeringsavvikelsen beror på att flera objekt försenats på grund av väntan på beslut av externa intressenter, såsom Trafikverket och Landstinget. För samhällsbyggnadsförvaltningen bedöms cirka 75 procent av den totala investeringsvolymen vara påverkansbar från förvaltningens sida. De resterande 25 procenten kan samhällsbyggnadsförvaltningen inte påverka. Det är fråga om bland annat samfinansierade projekt med Trafikverket och samverkan med Landstinget. Utöver detta kan fördröjda statsbidrag och överklagade upphandlingar försena projekten. Detta till trots, bedömer samhällsbyggnadsförvaltningen att samtliga investeringsmedel kommer att förbrukas vid årets slut. Bildningsnämnden har upparbetat 29,8 procent av sin investeringsbudget om totalt 21,3 mnkr. Alla verksamheter har varit återhållsamma med investeringar då osäkerhet kring vilka kostnader omorganiseringen av 7-0 medför investeringsmässigt. Bildningsnämndens största investering under 2016 är digital utrustning till IT-satsningen Vår digitala resa. Då investeringen till stor del får halvårseffekt kommer kostnaderna under året inte att nå upp till 32 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

33 EKONOMISK REDOVISNING budget. Bildningsnämnden beräknar att man kommer ha en prognosavvikelse vid årets slut om 2,9 mnkr. Service- och tekniknämndens investeringsbudget uppgår till 47,0 mnkr, varav 34,2 procent upparbetats fram till sista augusti Förvaltningen bedömer att 7,1 mnkr av helårsbudgeten kommer kvarstå vid årets slut. Avvikelsen beror på hur projektering av iordningsställandet av förvaltningens nya verksamhetslokaler och en pågående upphandling av armaturbyte (LED-belysning) fortlöper. Resultaträkning Belopp i tkr Kommunen Kommunkoncernen Not janaug 2016 janaug 2015 Budget helår 2016 Prognos helår 2016 jandec 2015 Not janaug 2016 janaug 2015 Verksamhetens intäkter 1, Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅRETS RESULTAT Jämförelsestörande poster 9 Återbetalning AFA Sänkning av diskonteringsräntan 0 Reavinst vid försäljning Använda öronmärkta medel ÅRETS BALANSKRAVSRESULTAT Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 33

34 EKONOMISK REDOVISNING Balansräkning Belopp i tkr Kommunen Kommunkoncernen TILLGÅNGAR Not jan-aug jan-dec Not jan-aug jan-dec ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående investeringar FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 12 Långfristiga fordringar Värdepapper, andelar m.m SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd m.m Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa, bank SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR SUMMATILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Årets resultat Resultatutjämningsreserv Övrigt eget kapital SUMMA EGET KAPITAL Avsättningar för pensioner och liknande Avsättningar till statlig infrastruktur SUMMA AVSÄTTNINGAR SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Panter och därmed jämförliga säkerheter 23 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland skulderna eller avsättningarna Övriga ansvarsförbindelser Leasing Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

35 EKONOMISK REDOVISNING Finansiell analys Ekonomiskt resultat Kommunkoncernen redovisar ett positivt resultat om 83,2 mnkr (38,6 mnkr). Katrineholms Fastighets AB inkl. Katrineholms Industrihus AB redovisar ett positivt resultat om 30,3 mnkr (29,3 mnkr), Västra Sörmlands Räddningstjänst redovisar ett resultat om -0,1 mnkr (-0,5 mnkr) och Katrineholms Vatten och Avfall AB redovisar ett resultat om 10,7 mnkr (8,5 mnkr). Resultat för koncernbolagen avser före extraordinära poster, resultat för perioden januari till augusti föregående år redovisas inom parentes. Kommunens prognostiserade resultat för 2016 uppgår till 21,4 mnkr. Det budgeterade resultatet för 2016 uppgår till 21,1 mnkr. Nämndernas prognostiserade resultat visar en positiv avvikelse om 1,6 mnkr. I tabellen nedan redovisas verksamhetsnämndernas avvikelser mellan Nämndernas budgetavvikelser, tkr Helårsprognos 2016 Bildningsnämnden Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden prognostiserar för den största negativa avvikelsen jämfört med budget om -5,1 mnkr. Därefter följer vård- och omsorgsnämnden som prognostiserar en negativ avvikelse om -4,3 mnkr. Viadidaktnämnden lämnar den största positiva avvikelsen för helåret om 4,3 mnkr. Kommunstyrelsen lämnar en positiv avvikelse om 3,0 mnkr och bildningsnämnden om 0,8 mnkr. Övriga nämnder lämnar ingen avvikelse jämfört med budget vid årets slut. Finansieringsverksamheten prognostiserar en positiv avvikelse gentemot budget på totalt -1,3 mnkr. Utveckling av intäkter och kostnader Ett sätt att analysera förhållandet mellan kostnader och intäkter är att mäta hur stor del av skatteintäkter och utjämningsbidragen som tas i anspråk av de löpande kostnaderna (exkl. avskrivningar). För perioden uppgick andelen till 94,7 procent (exkl. jämförelsestörande poster), vilket är lägre än utfallet för 2015 (97,2 procent). Differensen mellan åren beror på ett större skatteunderlag under 2016 jämfört med Generellt sätt kan man säga att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 98 procent. Skatteintäkterna och utjämningsbidragen är kommunens största inkomstkälla och svarar under perioden för 80,1 procent av kommunens samtliga driftsintäkter. Den relativa ökningen av dessa inkomstkällor jämfört med ökningen av nettodriftskostnaderna ger en bild av kommunens ekonomiska utveckling. Mellan augusti 2015 och augusti 2016 har skatteintäkterna och utjämningsbidragen ökat med 50 mnkr från mnkr till mnkr. Ökningen motsvarar 4,0 procent för perioden, att jämföra med samma period 2015 då ökningen var 3,9 procent. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 35

36 EKONOMISK REDOVISNING 98,5% 97,5% 96,5% 95,5% Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och utjämning 97,1% 98,1% 97,6% 96,2% 94,7 94,5% ,0% 4,0% 3,0% 2,0% Relativ utveckling av skatteintäkter/generella statsbidrag och nettokostnader 2,2% 2,2% 3,5% 4,5% 3,9% 4,0% 1,0% 1,3% 1,2% 1,0% 1,5% 0,0% Ökn skattemedel/utjämning Ökn nettokostnader Utvecklingen av verksamhetens nettokostnader har sedan augusti 2015 varit 1,5 procent och är därmed lägre än utvecklingen av skatteintäkterna och de generella statsbidragen under samma tid. Jämförelsen mellan nettodriftskostnadsökning och ökning av skatteintäkter är ett av kommunens tre finansiella mål. Långsiktig kapacitet Kommunens finansiella uthållighet på lång sikt handlar om faktorer som tillräcklig betalningsberedskap, en bra utveckling av soliditeten och en rimlig skuldsättningsgrad. För att utveckla kapaciteten på lång sikt måste intäkterna överstiga kostnaderna. Detta uttrycks i kommunallagen i form av det så kallade balanskravet. Balanskravet innebär att kommunens resultat måste överstiga noll, vilket är lägsta godtagbara nivå för kommunens resultat på kort sikt. På längre sikt räcker inte ett nollresultat för att bevara den långsiktiga kapaciteten. Från och med 2013 gäller nya regler avseende reservering av medel för framtida behov. Kommuner har möjlighet att avsätta medel inom det egna kapitalet till en resultatutjämningsreserv (RUR). Även om lagen gäller från och med 2013, kommer resultaten för att kunna reserveras retroaktivt. Kommunfullmäktige i Katrineholm beslutade i maj 2013 om att anta riktlinjer för RUR samt att göra en avsättning i RUR på 17 mnkr. Balanskravsutredning Årets resultat 29,7 42,2 Reavinst vid försäljning -2,1 0,0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 27,6 42,2 Använda öronmärkta medel 11,8 4,2 AFA-premier -15,7 0,0 Årets balanskravsresultat, mnkr 23,8 46,4 Avgår öronmärkningar Katrineholm ,0 0,0 Välfärdsutmaningar och tillväxtprojekt -5,0 0,0 Justerat resultat, mnkr 15,8 46,4 Vid avstämning mot balanskravet återläggs under perioden uppkomna reavinster samt även de kostnader som är hänförliga till projekten som bekostats via tidigare års öronmärkta resultat. Under 2016 uppgår dessa kostnader till 4,2 mnkr och avser beslutade medel för perioden I samband med årsredovisningarna för 2010, 2011, 2013 och 2014 har kommunen öronmärkt medel av resultatet för särskilda framtida satsningar. I samband med årsredovisningen för 2010 öronmärktes 12,0 mnkr för välfärdsutmaningar och 5,0 mnkr för tillväxtprojekt. I samband med årsredovisningen för 2011 öronmärktes 17,0 mnkr för välfärdsutmaningar och 4,8 mnkr för tillväxtprojekt. Vid 2013 års slut hade beslut fattats avseende samtliga 38,8 mnkr av 2010 och 2011 års öronmärkta medel. I samband med årsredovisningen för 2013 öronmärktes 38,0 mnkr för välfärdsutmaningar. Beslut avseende kvarvarande öronmärkta medel från 2013 års resultat togs i samband med övergripande plan med budget Det finns inga kvarvarande medel att besluta om avseende I årsredovisningen för 2014 öronmärktes 25,0 mnkr för välfärdsutmaningar, varav 6,8 mnkr av dessa 36 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

37 EKONOMISK REDOVISNING beslutades om och 18,2 mnkr kvarstår att besluta om. I årsredovisningen för 2015 öronmärktes 8,0 mnkr för välfärdsutmaningar, varav 3,0 mnkr av dessa beslutades om och 5,0 mnkr kvarstår att besluta om. Totalt har 109,8 mnkr öronmärkts för perioden , varav 69,2 mnkr har förbrukats under perioden Kvarstående medel att förbruka uppgår till 40,6 mnkr, varav 23,2 mnkr att besluta om. Tabellen nedan visar hur mycket medel som har beslutats om , totalt förbrukat av avsatta medel , varav förbrukade medel under Beslutade medel Förbrukade medel Öronmärkta medel (mnkr) varav 2016 Välfärdsutmaningar 31,1 38,0 6,8 3,0 62,4 4,2 Arbetslinjen 13,5 12,0 24,7 1,4 Projekt Ungdomstorget 1,5 2,3 3,8 Verksamhetsomställning (demensriktlinjer) 2,0 1,7 Satsning sommarjobb 1,8 2,0 2,9 Klimatsmart mat 4,0 2,0 5,7 0,7 Hel- del på Lövåsen 3,0 1,6 0,4 Kompetensutv Reggio Emilia 0,6 0,6 0,1 Turistbyrån 0,7 0,7 Arbetskläder för utomhusbruk 1,4 1,2 Individ- och familjeomsorg 2,0 2,0 Lov- och sommarskola 0,6 0,6 Infrastruktur samhällsbyggnadsförvaltningen 1,4 1,4 2,4 1,0 Tillväxtfrämjande åtgärder samhällsbyggnadsförvaltningen 0,5 1,0 0,5 Uppbyggnad av arbetet med internationella strategin 0,6 0,6 Förstudier enligt Övergripande plan med budget ,2 Resurser volymökning, BIN 8,3 4,7 13,0 Extraordinära åtgärder flyktingkrisen 4,1 0,9 Tillfällig resursförstärkning arbete med detaljplaner och bygglov 1,0 Tillfällig resursförstärkning till bland annat ungdomsverksamhet kultur- och turismnämnden 0,5 0,5 0,5 Tillfällig resursförstärkning vård- och omsorgsnämnden 2,0 Katrineholm ,0 0,1 0,1 Tillväxtprojekt 7,7 0,0 0,0 0,0 6,8 0,0 Kompetensplaneringsprojekt 1,3 0,9 E-förvaltning 1,0 0,7 0,0 Samhällsutveckling 1,0 1,0 Varumärket Sveriges Lustgård 0,4 0,4 Vision ,4 0,4 Särskilda insatser inom skolan 3,0 2,8 Tillväxtprojekt SBF 0,6 0,6 TOTALT 38,8 38,0 6,8 3,0 69,2 4,2 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 37

38 EKONOMISK REDOVISNING Soliditet Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital, det vill säga som inte är finansierade genom lån. Soliditeten mäter det egna kapitalet i förhållande till de totala tillgångarna. Soliditeten uttrycker den finansiella styrkan på lång sikt. Ju högre soliditet desto lägre utgifter för räntor och amorteringar. De faktorer som påverkar soliditeten är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 57,3% Soliditetens utveckling 51,1% 52,5% 54,2% 58,4% 20,0% 10,0% 4,8% 2,4% 6,7% 10,6% 0,0% Soliditet exkl ansvarsförb Soliditet inkl ansvarsförb Kommunens soliditet enligt balansräkningen har ökat med 4,2 procentenheter, från 54,2 till 58,4 procent från årsskiftet 2015/2016. Med hänsyn taget till ansvarsförbindelserna har soliditeten ökat med 4,0 procentenheter, från 6,7 till 10,6 procent. Det är positivt att även soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen har ökat och är positiv. Finansnetto Finansnettot består av finansiella intäkter minus finansiella kostnader. Ett positivt finansnetto är viktigt för kommunen eftersom det tillför medel till den löpande verksamheten. Kommunens finansnetto för 2016 uppgår till 7,7 mnkr. För motsvarande period 2015 uppgick finansnettot till 1,1 mnkr. Differensen består av ökade finansiella intäkter samt lägre räntekostnader jämfört med samma period Likviditet Likviditet anger betalningsförmåga på kort sikt. Likvida medel binds i betalningssystemet och behövs för att utjämna tidsskillnader mellan in- och utbetalningar. Likviditet kan också ge viss säkerhet vid oväntade händelser. Den 31 augusti 2016 uppgick de likvida medlen i kommunen till -32,9 mnkr. Detta är en minskning om 60,1 mnkr jämfört med årsskiftet 2015 då de likvida medlen uppgick till 27,9 mnkr. Anledningen till differensen är att koncernkrediten har använts i större utsträckning genom utnyttjandet av checkkredit. Placeringar Kommunen placerade 2013 en del av den överlikviditet, som de inlösta lånen från bolagen genererade, i enlighet med kommunens finanspolicy. Per sista augusti 2016 uppgick det bokförda värdet av placeringarna till 51,5 mnkr. Det aktuella marknadsvärdet uppgår till 53,4 mnkr. Lån, räntor och amorteringar Katrineholms kommun amorterade under 2013 av samtliga egna långfristiga skulder som en följd av att de kommunala bolagen KFAB och KVAAB återbetalade sina lån till kommunen. Katrineholm har sedan dess arbetat för att bibehålla en låg skuldsättningsgrad. Pensioner och pensionsskulden Den nuvarande redovisningsmodellen för kommunens pensionsåtaganden, den så kallade blandmodellen, innebär att årets kostnader för pensioner består av utbetalningar till dagens pensionärer samt avsättningar för kommande pensioner för de som arbetar i kommunen idag. Kostnader för ansvarsförbindelsen och avsättningarna återlånas till verksamheten. Årets kostnader för utbetalningar från ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998) bokförs löpande och belastar årligen 38 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

39 EKONOMISK REDOVISNING resultatet. Ansvarsförbindelsen för perioden uppgår till 589 mnkr, vilket är en minskning om 6 mnkr jämfört med årsskiftet 2015/2016. Kostnaden har minskat som en följd av den inlösen om 397 mnkr som kommunen gjorde under Hela den avgiftsbaserade delen av avtalspensionen (från och med 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare och kostnaden bokförs löpande. Den individuella delen utbetalas en gång per år (mars efter intjänandeåret) och intjänandet under året finns med som en kortfristig skuld per 31 augusti. Den avsättning som finns upptagen i balansräkningen avser pensioner på löner över 7,5 basbelopp samt pensionsåtaganden för förtroendevalda. Mnkr Ansvarsförbindelse (inkl. särskild löneskatt) som inte tagits upp bland avsättningarna Avsättningar i BR (inkl. särskild löneskatt) som inte tagits upp bland avsättningarna Individuell pension (inkl. särskild löneskatt) Återlånade medel Skuldsättningsgrad Skuldsättningsgraden visar i vilken utsträckning kommunen finansierat sina tillgångar med främmande kapital. Låga värden indikerar god finansiell styrka. Kommunens skuldsättningsgrad har förbättrats om 4 procentenheter jämfört med årsskiftet 2015/2016. % Avsättningar till pensioner Avsättningar till statlig infrastruktur Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Total skuldsättningsgrad Borgensåtagande Riskerna i kommunens borgensåtagande är mycket små. Borgensförbindelserna var mnkr vid delårsbokslutstillfället, en ökning om 7 mnkr jämfört med Den största delen av borgensförbindelser är borgen för lån upptagna i kommunens bolag. Dessa förbindelser bedöms innehålla mycket låg risk. KFAB inkl. KIAB hade vid årsskiftet utnyttjat mnkr av den totala beviljad borgensramen på mnkr. KVAAB hade vid årsskiftet utnyttjat 535 mnkr av den totala beviljad borgensramen på 550 mnkr. Från och med 2010 infördes en borgensavgift, för närvarande 0,3 procent, gentemot kommunens bolag. Känslighetsanalys Kommunens förutsättningar för verksamheten påverkas av omständigheter i omvärlden såväl som lokalt. Ekonomin påverkas med viss känslighet av olika händelser. Nedan framgår effekter av några händelser, vilket visar betydelsen av planering, prognoser, styrning och kontroll av verksamheten. Händelse mnkr Ränteförändring 1 % på lån 50 mnkr 0,5 Löneförändring 1 % 12,2 Försörjningsstöd 1 % 0,5 Befolkningsförändring 100 personer (skatteeffekt) 4,0 10 heltidstjänster (33 000/mån inkl. PO) 4,0 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 39

40 EKONOMISK REDOVISNING Kassaflödesanalys Belopp i tkr Kommunen Koncernen KASSAFLÖDESANALYS Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN jan-aug jan-aug jan-aug jan-aug Periodens resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för pensionsavsättningar Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ kortfristiga fordringar Ökning-/minskning+ kortfristiga placeringar Ökning-/minskning+ förråd och varulager Ökning+/minskning- kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering- i materiella anläggningstillgångar Försäljning+ av materiella anläggningstillgångar Investering i pågående projekt Ökning-/minskning+ finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering- av skuld Ökning-/minskning+ långfristiga fordringar Bidrag till statlig infrastruktur Korrigering nedskrivning Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

41 EKONOMISK REDOVISNING Noter kommun Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Noter resultaträkningen (tkr) jan-aug jan-aug Verksamhetens intäkter Driftredovisning, verksamheten avår övriga interna poster Verksamhetens intäkter Fördelade enligt nedan: Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljn av verksamhet och konsulttjänster Exploateringsintäkter Relisationsvinster Försäkringsersättningar Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Varav jämförelsestörande intäkter Återbetalning försäkringspremier från AFA Reavinst materiella anläggningstillgångar Verksamhetens kostnader Driftredovisning, verksamheten Finansförvaltning avgår finansiella kostnader verksamheten 0-51 avgår avskrivningar verksamheten avgår övriga interna poster avgår koncerninterna kostnader Verksamhetens kostnader Fördelade enligt nedan: Löner och sociala avgifter Pensionskostnader Pensionsförsäkring inkl löneskatt* Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial Lämnade bidrag Köp av huvudverksamhet Övriga tjänster Lokal- och markhyror Bränsle, energi och vatten Hyra/leasing av anläggn.tillgång Materialkostnader Övriga kostnader Realisationsförluster och periodiseringar Bolagsskatt 0 0 Summa externa kostnader Diff interna konton Summa verksamhetens kostnader Varav jämförelsestörande kostnader 0 0 Avskrivningar Immateriella tillgångar 0 0 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Nedskrivningar 0 0 Koncerninterna förvärv 0 0 Summa avskrivningar Skatteintäkter Preliminär kommunalskatt Preliminär slutavräkning innevarande år Preliminär slutavräkning föregående år Summa skatteintäkter Vid preliminär slutavräkning har RKR:s rekommendation 4.2 använts. Prognosen baseras på SKL:s beräkning i augusti. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 41

42 EKONOMISK REDOVISNING Not 5 Not 6 Not 7 Not 9 Noter resultaträkningen (tkr) jan-aug jan-aug Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämningsbidrag Strukturbidrag Kommunal fastighetsavgift Bidrag för LSS-utjämning Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsbidrag/regleringsavgift Generella bidrag från staten Summa generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Utdelning på aktier och andelar Ränteintäkter Övriga finansiella intäkter Summa finasiella intäkter Finansiella kostnader Räntekostnader Ränta på pensionsavsättningar Övriga finansiella kostnader* Summa finansiella kostnader *Indexreglering Citybanan Justering enligt balanskravet Periodens resultat enligt RR Reavinst av försäljning Pensionsförsäkringslösning inklusive löneskatt 0 0 Sänkning av diskonteringsräntan 0 0 Använda öronmärkta medel Summa justeringsposter Balanskravsresultat Not 11 Noter balansräkningen (tkr) Materiella anläggningstillgångar jan-aug jan-dec Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider år år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Avskrivningstider 3-10 år 3-10 år Linjär avskrivning tillämpas för samtliga tillgångar Pågående investeringar Anskaffningsvärde Bokfört värde Avskrivningstider Pågående investeringar avskrivs ej Mark, byggnader och tekniska anläggningar Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Redovisat värde av utrangeringar och avyttringar Årets nedskrivningar 0 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar Överföring från eller till annat slag av tillgång 0 0 Övriga förändringar Redovisat värde vid årets slut Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

43 EKONOMISK REDOVISNING Noter balansräkningen (tkr) jan-aug jan-dec Maskiner och inventarier Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Redovisat värde av utrangeringar och avyttringar 0 0 Årets nedskrivningar 0 Återförda nedskrivningar 0 0 Årets avskrivningar Överföring från eller till annat slag av tillgång 0 0 Övriga förändringar 0 0 Redovisat värde vid årets slut Pågående investeringar Redovisat värde vid årets början Årets investeringar Överföring från eller till annat slag av tillgång 0 0 Övriga förändringar Redovisat värde vid årets slut Not 12 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar Ericsbergs Goif Kommuninvest Summa långfristiga fordringar Värdepapper, andelar m.m. Aktier Katrineholms Fastighets AB Aktier Katrineholm Vatten och Avfall AB Aktier Katrineholms Entreprenörscentrum AB Aktier KFV marknadsföring AB Aktier Katrineholms Logistikposition AB 0 0 Aktier Katrineholm Rail Point AB Aktier Katrienholms Tekniska College AB Aktier SKL Kommentus AB 2 2 Aktier Energikontoret i Mälardalen AB Aktier Sörmlands turismutveckling 7 7 Andelar i Kommuninvest ekonomiska förening Andelar i Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Övriga andelar 2 2 Bostadsrätt 6 6 Summa värdepapper, andelar m.m Katrineholms kommun har ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samliga medlemmar i Kommuninvest ekonomiska förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråkstagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomiska förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Katrineholm kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuinvest i Sverige AB:s totala förpliktelse till kronor och tillgångarna till kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till kronor. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 43

44 EKONOMISK REDOVISNING Not 13 Not 14 Not 15 Not 16 Noter balansräkningen (tkr) jan-aug jan-dec Bidrag till statlig infrastruktur Bidrag till Citybana* Årets upplösning Citybanan Ackumulerad upplösning Citybanan Bidrag till trafikplats Finntorp** Årets upplösning Finntorp Ackumulerad upplösning Finntorp Summa bidrag till statlig infrastruktur *Kommunfullmäktige beslutade i november 2009 att medfinsiera Citybanan med 36,1 miljoner kronor. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses under 25 år med början **Kommunfullmäktige beslutade i oktober 2009 att medfinansiera trafikplatsen vid Finntorp, östra förbifarten med 8,5 miljoner kronor. Bidraget redovisas i balansräkningen och upplöses på 25 år med början Förråd m.m. Bränslelager Måltidsverksamhetens förråd Övriga förråd Tomtmark för försäljning, bostadsmark Tomtmark för försäljning, industrimark Summa förråd m.m Fordringar Kundfordringar Avr koncernkonto dotterbolag Fordran mervärdesskatt Periodisering leverantörsfakturor Fordran skatt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga kortfristiga fordringar Avgår koncerninterna fordringar Summa fordringar Kortfristiga placeringar Räntefonder Nordea Räntepapper Nordea Likvida medel Nordea Uppbokad vinst o förlust Summa kortfristiga placeringar Marknadsvärden Räntefonder Nordea Aktiefonder Nordea Långa räntor Nordea Summa marknadsvärde Uppbokad vinst Orealiserad kursvinst Not 17 Not 18 Kassa och bank Handkassor Plusgiro Bank Summa kassa och bank Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Resultatutjämningsreserv Utgående eget kapital Varav Fond upprustning samlingslokaler Fullmäktige har beslutat att avsätta 17 miljoner kronor av tidigare års resultat till resultatutjämningsreserven. 44 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

45 EKONOMISK REDOVISNING Not 19 Noter balansräkningen (tkr) jan-aug jan-dec Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation - Avsatt till pensioner Antal visstidsförordnaden Politiker Tjänstemän Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Avsatt till pensioner Ingående avsättning Nya förpliktelser under året inkl löneskatt 0 0 varav Nyintjänade pensioner 0 0 Ränte- och basbeloppsuppräkning 0 0 Ändring av försäkringstekniska grunder Pension till efterlevande 0 0 Förändring av löneskatt Övrig post Förändring pension förtroendevalda Årets utbetalningar Summa avsatt till pensioner varav löneskatt Aktualiseringsgrad 0,0% Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper Not 20 Not 22 Not 23 Avsättning för statlig infrastruktur Avsättning för Citybana Redovisat värde vid årets början varav kortfristig skuld Nya avsättningar 0 0 Ianspråktagna avsättningar Outnyttjat belopp som återförts 0 0 Förändring av nuvärde Summa Avsättningen avser kommunens andel av Citybanan. Kostnaden för kommande år betalas i december. Utbetalning började 2013 och betalas enligt plan under Kostnaden per år är; %, %, %, %, %. Kortfristiga skulder Avr. Koncernkonto dotterbolag Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder Kortfristig del Citybanan Leverantörsskulder Moms och punktskatter Personalens skatter, avgifter och löneavdrag Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter varav semesterlöneskuld och okompenserad övertid varav löneskatt på pensionsförsäkring 0 0 varav pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension Summa kortfristiga skulder Panter och därmed jämförliga säkerheter Fastighetsinteckningar 0 0 Summa panter och därmed jämförliga säkerheter 0 0 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 45

46 EKONOMISK REDOVISNING Not 24 Not 25 Not 26 Noter balansräkningen (tkr) jan-aug jan-dec Pensionsförpliktelser som inte har tagits upp bland skulderna eller avsättningarna inkl löneskatt Ingående ansvarsförbindelse Aktualisering 0 0 Ränteuppräkning 0 0 Basbeloppsuppräkning 0 0 Försäkring IPR 0 0 Ändringar av försäkringstekniska grunder 0 0 Övrig post 0 0 Årets utbetalningar 0 0 Förändring pension förtroendevalda 0 0 Summa pensionsförpliktelser 0 0 Varav löneskatt 0 0 Utgående ansvarsförbindelse Beräkningsgrund för pensioner framgår av avsnittet Redovisningsprinciper. Övriga ansvarsförbindelser Borgensförbindelser dotterbolag Borgensförbindelser föreningar Borgensförbindelse och förlustansvar egna hem Summa övriga ansvarsförbindelser Operationell leasing Framtida leasing -som förfaller inom ett år 0 0 -som förfaller inom två till fem år 0 0 Summa operationell leasing 0 0 Not 27 Not 28 Noter kassaflödesanalys (tkr) jan-aug jan-aug Justering för avskrivningar Avskrivningar enligt RR Minus nedskrivningar 0 0 Justering för avskrivningar Justering förändring Pensionsavsättningar Årets betalning 0 0 Förändring avsättningar Justering förändring Pensionsavsättning Justering förändring Citybanan Årets betalning Förändring avsättningar 31/ Justering förändring Citybanan Not 30 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar Övr. kortfristiga fordringar 1/ Övr. kortfristiga fordringar 31/ Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Not 31 Not 32 Ökning/minskning av förråd och varulager Förråd/varulager 1/ Förråd/varulager 31/ Ökning-/minskning+ av förråd och varulager Ökning/minskning av kortfristiga skulder Skulder 1/ Skulder 31/ Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

47 EKONOMISK REDOVISNING Not 33 Noter kassaflödesanalys (tkr) jan-aug jan-aug Investering i materiella anläggningstillgångar Ingående värde 1/ Utgående värde 31/ Förändring Avskrivningar under året Totala investeringar varav inv. i pågående projekt försäljningar Not 34 Not 36 Ökning av finansiella anläggningstillgångar Värdepapper andelar 1/ Värdepapper andelar 31/ Förändring Ökning/minskning av långfristiga fordringar Långfristiga fordringar 1/ Långfristiga fordringar 31/ Förändring Noter sammanställd redovisning Noter resultaträkningen (tkr) jan-aug jan-aug Not 37 Verksamhetens intäkter Kommunen KFAB VSR LOGISTIKPOSITION AB 0 0 KVAAB Interna mellanhavanden i form av intäkter har eliminerats Summa verksamhetens intäkter Not 38 Verksamhetens kostnader Kommunen KFAB VSR LOGISTIKPOSITION AB 0 0 KVAAB Interna mellanhavanden i form av kostnader har eliminerats Summa verksamhetens kostnader Not 39 Fastigheter och anläggningar Kommunen KFAB VSR LOGISTIKPOSITION AB 0 0 KVAAB Summa fastigheter och anläggningar Not 40 Övr kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga interimsfordringar Summa kortfristiga fordringar Not 41 Specifikation till förändring av eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa utgående eget kapital Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 47

48 EKONOMISK REDOVISNING Noter resultaträkningen (tkr) jan-aug jan-aug Not 42 Avsättningar till pensioner och liknande Kommunens avsättning KFAB VSR Övriga avsättningar 0 0 Summa avsättningar Not 43 Långfristiga skulder Lån Summa långfristiga skulder Not 44 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Uppl kostn o förutb int Skulder till kreditinstiut Summa kortfristiga skulder Redovisningsprinciper Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i kommunallagen, den kommunala redovisningslagen samt praxis i det kommunala redovisningsrådets rekommendationer och uttalanden med undantag för leasingavtal. Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar Kommunen följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr. 18 avseende redovisning av intäkter. Inkomster i form av bidrag från stat och landsting bokförs som förutbetalda intäkter och intäktsförs i enighet med matchningsprincipen successivt i takt med att motsvarande kostnader bokförs. Skatteintäkter Katrineholms kommun följer Rådet för kommunal redovisning som anger i sin rekommendation nr 4:2 att det är Sveriges kommuner och landstings (SKL) decemberprognos som ska användas i beräkningen av den preliminära slutavräkningen. Anläggningstillgångar Som investeringsutgift räknas anskaffningar med en varaktighet på minst tre år och med ett anskaffningsvärde om minst 20 tkr inleddes arbetet med att dela nya investeringar i komponenter för byggnader och tekniska anläggningar. Komponenterna redovisas som separata enheter med separata avskrivningstider. Tidigare aktiverade investeringar är inte delade i komponenter. Anläggningstillgångarna upptas i balansräkningen till anskaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar. Anskaffningsvärdet är lika med anskaffningsutgifter minus investeringsbidrag. Avskrivningar och kapitalkostnader Avskrivning sker från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. Tillgången skrivs av linjärt efter en bedömning av nyttjandetiden i syfte att återspegla resursförbrukningen. Rådet för Kommunal Redovisnings föreslagna avskrivningsintervall har använts som vägledning med följande undantag. Viss del av markanläggning och järnvägsspår inom Logistikcentrum, 75 år. Linjär avskrivning innebär att tillgången skrivs av med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd (nominell metod). Lånekostnader Kommunen använder sig av huvudregeln. Dvs. lånekostnader skall belasta resultatet då de uppkommer. Exploateringsverksamhet Med exploatering avses att iordningställa råmark för att industri- och bostadsområden som kommunen inom de närmaste åren beräknar att sälja. Exploatering av industri- och bostadsområden redovisas som omsättningstillgångar av mark för bostäder och industri. Försäljningsintäkt redovisas mot resultaträkningen tillsammans med matchande kostnader för såld mark när äganderätten övergår till köparen. Utgifter för tillgångar avsedda för stadigvarande bruk som ska kvarstå i kommunens ägo redovisas som anläggningstillgång. Pensioner Pensionsskulden har beräknats av Skandia och redovisas enligt den sk. blandade modellen, vilket 48 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

49 EKONOMISK REDOVISNING innebär att skulden t.o.m redovisas inom linjen/ansvarsförbindelse inkl. löneskatt. Intjänade pensioner fr.o.m samt avtalspensioner redovisas som skuld i balansräkningen. Individuell pensionsdel inkl. löneskatt redovisas under kortfristiga skulder. Pensionsskulden utgår från Skandias beräknade skuld per den 31 augusti Leasingavtal Kommunen bokför alla leasingavtal mot resultaträkningen. Semesterlöneskuld I kommunens semesterlöneskuld ingår även uppehållslön och ferielöneskuld. Skulden är uppbokad för innevarande och föregående år samt för okompenserad övertid. Kommunen tillämpar inte samma princip angående semesterlöneskuld i delårsbokslutet som i bokslutet pga svårigheten att ta ut rättvisande siffror från lönesystemet. Vid delåret används en prognos på kostnaden för hela året som periodiseras med 2/3. Sociala avgifter Sociala avgifter har bokförts genom procentuella personalomkostnadspålägg i samband med löneredovisningen. Periodisering av skulden har skett. Personalomkostnadspålägg har i genomsnitt interndebiterats förvaltningarna med följande procentpåslag: Totalt Anställda på kommunalt avtalsområde 50,00 Anställda på timlön 50,00 Pan-avtalet (personliga assistenter) 50,00 Uppdragstagare 31,42 Beredskapsarbete 50,00 Sammanställd redovisning Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 procent eller bolag där ägandet är mindre men där omsättningen i bolaget är högre än 2 procent av kommunens skatteintäkter. I den sammanställda redovisningen ingår två bolag som är hel- eller delägda av Katrineholms kommun; Katrineholms Fastighets AB och Katrineholm Vatten och Avfall AB. Dessutom ingår ett delägt kommunalförbund, Västra Sörmlands Räddningstjänstförbund. Fram tom 2014 ingick även bolaget Logistikposition Katrineholm AB i den sammanställda redovisningen, detta bolag har sålts under Följande bolag har uteslutits på grund av lågt ägande eller omsättning understigande 2 procent av kommunens skatteintäkter. Katrineholms Railpoint AB, Katrineholms Entreprenörcentrum AB, KFV Marknadsföring AB och Katrineholms Tekniska College. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att anskaffningsvärdet för bolagens andelar har avräknats mot förvärvat eget kapital. Proportionell konsolidering innebär att endast ägda andelar av bolagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår, förutom kommunens, endast den del av bolagens egna kapital som intjänats efter förvärvet. I enlighet med rekommendation nr 8 från kommunala redovisningsrådet delas obeskattade reserver upp i avsättningar med 28 procent och eget kapital 72 procent. Då den sammanställda redovisningen endast skall visa koncernens förhållande mot omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats, varvid väsentlighetsprincipen har tillämpats. Den sammanställda redovisningen är grundad på delårsredovisningar vilka inte har varit definitivt fastställda vid konsolideringstidpunkten. Vissa avvikelser av mindre omfattning kan därför förekomma jämfört med de definitiva delårsredovisningarna i bolagen. För i den sammanställda redovisningens ingående bolag gäller bokföringslagen. I kommunen har redovisningen skett enligt den kommunala redovisningslagen. Redovisningsprinciperna kan därför skilja något mellan de ingående enheterna. Det rör sig dock om i sammanhanget marginella skillnader som inte i någon väsentlig grad påverkar koncernens resultat och ekonomiska ställning. Där så har varit möjligt har kommunens redovisningsprinciper varit vägledande. Kommunen har beräknat förändringen av pensionsskulden enligt den sk blandade modellen varvid skuldökningen belastat resultaträkningen samt bokförts som långfristig skuld i balansräkningen. Se Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 49

50 EKONOMISK REDOVISNING även redovisningsprinciper för Katrineholms kommun. Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Bundet eget kapital i anläggningar. Anläggningskapital är tillsammans med långfristiga skulder vad som finansierar ett företags anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Ska i princip motsvara förslitningen eller förbrukningen av en anläggningstillgång. Balansräkning Översiktlig sammanfattning av tillgångar, skulder och eget kapital. Eget kapital Skillnaden mellan kommunens tillgångar och skulder. Egna kapitalet består av ingående eget kapital samt årets vinst/förlust. Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys Översiktlig sammanfattning av hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet m.m. har bidragit till rörelsekapitalets (likviditetens) förändring. Intern ränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Kapitalkostnader Ett samlat begrepp för intern ränta och avskrivning. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten och som förfaller till betalning inom ett år. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga att betala skulder i rätt tid). Långfristiga skulder Skulder som förfaller till betalning överstigande ett år. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Under denna rubrik ingår inte rena försäljningar av anläggningstillgångar. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag, driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras med skattemedel. Nyckeltal Mäter förhållandet mellan två storheter, t.ex. likvida medel i procent av externa utgifter (likviditet). Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång och som avses att säljas. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Resultaträkning Översiktlig sammanställning av årets driftverksamhet och hur den påverkat det egna kapitalet. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet Andelen eget kapital i de totala tillgångarna, d.v.s. graden av egna finansierade tillgångar. 50 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

51 SÄRSKILDA UPPDRAG SÄRSKILDA UPPDRAG Uppföljning av särskilda uppdrag i övergripande plan med budget I tabellen redovisas aktuell status för uppdrag som kommunfullmäktige beslutade om i samband med övergripande plan med budget I redovisningen används följande symboler: Ej påbörjat Pågår Avslutat enligt plan Avslutat med avvikelse Resultatmål Utredning kring utbyggnad av Duveholmshallen samt byggnation av en samlingsbyggnad på Backavallen Fortsatt förstudie kring byggnation av en ny skola i centrum Projektering av nytt äldreboende Utveckling av samordnad vård och omsorg på hemmaplan för samsjukliga äldre personer Vidareutbildningsprojekt kring HBTQ Skapa förutsättningar för införande av E-arkiv Bygglov för byggnation av en Black Box i Lokstallet Projektering av ett nytt parkeringsdäck på Norr Projektering av en ny brandstation Fortsätta arbetet för att minska omfattningen av sociala kontrakt Kommentar Utredning genomförd och redovisad för service- och tekniknämnden i juni. Bildingsförvaltningen tog under våren fram ett underlag till KFAB för kalkylering av byggnationen. Återrapportering av ärendet till kommunstyrelsen sker i september. En arbetsgrupp med representanter från vård- och omsorgsförvaltningen och KFAB har påbörjat arbetet med projektering. Återrapportering av ärendet till kommunstyrelsen sker i september. Förslag till samordnad vård och omsorg på hemmaplan för samsjuka har tagits fram. Vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen har gjort en inventering av vilka personer som finns i verksamheterna idag som skulle passa på ett boende för personer med samsjuklighet. Arbetsgruppen har även räknat på kostnader för ett framtida bedömningsboende och ett mobilt bedömningsteam. Återrapportering av ärendet till kommunstyrelsen sker i september. Utbildningarna påbörjas under hösten Med hjälp av konsulter pågår arbete med att ta fram en handlingsplan. Bygglov klart för ändrad användning. Arbetet pågår. Upphandling är klar. Projektering påbörjas under hösten med byggstart våren Kommunal hyresgaranti har införts. En ny enhet inom socialförvaltningen har skapats som arbetar med biståndsprövning och uppföljning av sociala kontrakt. Enhetens uppdrag är också att föra dialog med fastighetsägarna om individernas möjlighet att erbjudas förstahandskontrakt. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 51

52 Bilaga 1: Uppföljning av investeringar utförda av KFAB Investeringsobjektbjekt Budget kr Status Utemiljö förskolor/skolor Allt beställt Pågår Ljudabsorbenter och akustik Allt beställt Pågår Sammanställning av mindre ombyggnationer i skolor/förskolor (inveseringar 50 tkr eller mindre) Pågår Oförutsedda mindre investeringsbehov (verksamhetsanpassningar/ myndighetskrav) Pågår Larm förskolor Pågår Fettavskiljare avlopp Pågår Energibesparande åtgärder Pågår Enskilda investeringar Västra skolan. Ombyggnad av Björken 1 vån Klart Regndroppen. Utomhusbelysning Klart Nyhemsskolan, fritidshem. Nytt entrétak Beställt Nyhemsskolan. Belysning skolgård, vid fotbollsplanen framför stora skolhuset Pågår Strandskolan. Vägg och dörr i aktivitetsrummet Klart Duveholmsskolan Klart Mysak. Utbyggnad av hall på Moses Utgår Forssjö Idrottshall Pågår Nämndhuset säkerhet Pågår Lokstallet bygghyttan Pågår Konstnärlig utsmyckning vid nybyggnation Pågår Lokstallet. Musikrummen samt studion behöver akustikutredas samt ljudisoleras ytterligare Utreds Duveholmshallen. A B C hallen. Nytt idrottshallsgolv Klart Duveholmshallen. Ombyggnad omklädningsrum (damernas) i simhallen Pågår Västra skolan. Ombyggnad av mottagningskök till produktionsskök. Västra skolan. Utbyggnad av skolmatsalen med 60 platser Pågår Berguven, Näverstugan, Forssjö och Skogsborg. Utrustning kök på nya förskolor/avd Pågår Sandbäcksskolan. Utbyggnad av matsal med 80 platser Pågår Röda huset, Kungsgatan 19. Ombyggnation studielokaler Pågår Almgården, ombyggnad av 16 toaletter/badrum Pågår Hemtjänsten Yngaregården.Ny trapp Klart Summa Klart Kommunägda fastigheter Gamla vattentornet, fönster- och takrenovering Klart Stora Djulö. Målning fasasad och fönster Pågår Summa Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

53 Bilaga 2: Ansvarsområden och volymutveckling för nämnder och bolag Katrineholms kommun Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och består av 51 ledamöter och 25 ersättare som tillsätts genom allmänna val vart fjärde år. Kommunfullmäktige beslutar i principiella ärenden eller i andra ärenden av större vikt för kommunen. Det är således fullmäktige som beslutar om de övergripande målen för den kommunala verksamheten, beskattningen av invånarna och fördelningen av resurser. Det är också fullmäktige som beslutar om den politiska organisationen för kommunen. Kommunfullmäktiges sammanträde utgör ett offentligt forum för den lokala politiska debatten mellan de valda ombuden. Ledamöter kan väcka ärenden genom att skriva motioner och de kan ställa interpellationer i syfte att skapa debatt i angelägenheter av större intresse och som hör tillfullmäktiges eller en nämnds handläggning (dock ej myndighetsutövning). Ledamöter kan även ställa frågor för att inhämta sakupplysningar. Sammanträdena kan följas på plats eller via närradio eller webbtv-sändningar. De inleds med allmänhetens frågestund. Kommunfullmäktige sammanträder elva gånger per år. Revisionen Revisorerna, som utses av kommunfullmäktige, granskar årligen all verksamhet som sker inom nämndernas verksamhetsområden. De prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Valnämnden Valnämnden ansvarar för planering och genomförande av allmänna val till riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och Europaparlamentet, samt eventuella folkomröstningar. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan med ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. I kommunstyrelsens styr- och uppföljningsfunktion ingår att leda arbetet med utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten och göra framställningar i de frågor som inte i lag är förbehållna någon annan nämnd. För att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen genom kommunledningsförvaltningen leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet, samordna och stödja kommunens utveckling inom områdena ekonomisk hushållning, upphandlings- och inköpsverksamhet, personalpolitik, personal- och löneadministration, informations-/kommunikationsverksamhet och marknadsföring, juridisk verksamhet, IT, säkerhetsarbete, strategiskt folkhälsoarbete, strategiskt jämställdhetsarbete, strategiskt integrations- och mottagningsarbete samt effektivisering av administrationen. Kommunstyrelsen har genom samhällsbyggnadsförvaltningen ansvaret för näringspolitiken. Samhällsbyggnadsförvaltningen ska skapa förutsättningar för en positiv ortsutveckling i form av en utvecklad infrastruktur/kommunikation, god markberedskap, energiplanering, fler företag och kommuninvånare. Vidare avser arbetet att bidra till en positiv arbetsmarknadsutveckling i samverkan mellan kommunen, företag, föreningar, universitet och myndigheter. Samverkan syftar även till att underlätta för befintliga företag inom kommunen att expandera och utvecklas, stimulera nyetableringar, nyföretagande och tillväxt. Kommunstyrelsen har också det övergripande ansvaret för den översiktliga planeringen och en långsiktigt hållbar utveckling. Volymmått 2015 jan-jun 2016 Prognos 2016 Antal leverantörsfakturor Antal lönespecifikationer Antal näringslivsfrämjande aktiviteter Antal företagsbesök Antal EU-ansökningar (projekt) Samfakturering från leverantörer har minskat antalet fakturor. Antal näringslivsfrämjande aktiviteter: En redovisning av dels egna av samhällsbyggnadsförvaltningen genomförda aktiviteter och dels de aktiviteter som genomförs av medaktörer såsom Näringslivscentrums aktörer, KFV Marknadsföring, Nod Sörmland med flera. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 53

54 Antal företagsbesök: De företagsbesök som genomförs av såväl enskilda tjänstemän som besök där politiker och tjänstmän deltagit. Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för och fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdomar. Det offentliga skolväsendet omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Nämndens ansvar omfattar även pedagogisk omsorg. Nämnden har även tillsynsansvar för fristående förskoleverksamheter, samt rätt till insyn i fristående skolverksamheter inom kommunen. Bildningsnämnden ansvarar också för kommunens aktivitetsansvar i samverkan med socialförvaltningen och Viadidakt. Utöver dessa lagstadgade verksamheter ansvarar bildningsnämnden för den kommunala kulturskolan, den kommunala teknikoch entreprenörsskolan KomTek samt viss fritidsgårdsverksamhet på landsbygden. Bildningsnämndens verksamhet regleras av både stat och kommun. Det nationella uppdraget formuleras i skollag, förordningar och läroplaner. Det kommunala uppdraget och bildningsnämndens ekonomiska förutsättningar formuleras i övergripande plan med budget som fastställs av kommunfullmäktige. Volymmått Antal barn i förskola inkl. pedagogisk omsorg Prognos 2016 Vår Höst Vår Höst Antal elever i grundsärskola Antal elever i grundskola Antal barn i fritidshem Antal elever i gymnasieskolan Antal elever i gymnasiesärskolan Antal barn i kulturskolans verksamhet (ämneskurs) Antal pågående ärenden inom Elevhälsan Antal elever IKE kartläggningsenhet Antal barn inskrivna i omsorg på obekväm tid Antal elever som deltar i moders-målsundervisning nytt mått nytt mått * Prognos enligt SCB. et för förskola, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola avser de barn och elever som kommunen har betalningsansvar för. Antalet barn i förskoleålder har ökat de senaste åren. Även antalet elever i grundskolan har ökat. När antalet elever i kommunens skolor ökar sker också en ökning av antalet ärenden inom elevhälsan. Inflödet av nyanlända barn och ungdomar som skrivits in på kartläggningsenheten Bryggan har varit relativt lågt under Under januari-juni 2016 har 75 elever skrivits in på Mottagningsenheten Bryggan. Under max åtta veckor har elevernas tidigare erfarenheter kartlagts innan de har flyttats över till sin ordinarie skola. Tio av dessa elever har flyttat från kommunen efter endast en kort tid på Bryggan. Prognosen är en fortsatt relativt låg mottagning även under hösten Förutom modersmålsundervisning så erbjuds studiehandledning till elever som har behov av stöd på modersmålet för att uppfylla kunskapskraven. Under vårterminen har sammanlagt 304 elever i grundskolan och 156 elever på gymnasiet erbjudits studiehandledning en timme per vecka. Bygg- och miljönämnden Bygg- och miljönämnden ansvarar för kommunens uppgifter inom plan- och byggväsendet, som bygglov och tillsyn, enligt plan- och bygglagen (PBL). Nämnden ansvarar också för prövning av ansökningar om strandskydd enligt miljöbalken samt tillstånd till eller dispens för skyltning enligt lagen med särskilda bestämmelser om gatuhållning och skyltning. Bygg- och miljönämnden ansvarar också för kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet som regleras i miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen, tobakslagen med flera. Miljö- och hälsoskyddsområdet är brett och omfattar en lång rad olika typer av frågor och ärenden. Några exempel är avfallshantering, bostadshygien, vatten- och avloppsförsörjning, industriell verksamhet, kemikaliehantering och kalkningsåtgärder. Nämnden kontrollerar även att receptfria läkemedel hanteras på rätt sätt i butiker liksom att gällande livsmedelslagstiftning följs. Bygg- och miljönämnden har även till uppgift att biträda kommunstyrelsen i den övergripande fysiska planeringen och i det miljöstrategiska arbetet. Volymmått 2015 jan-jun 2016 Prognos 2016 Antal inkomna bygglovsansökningar Antal strandskyddsärenden Antal anmälningsärenden, icke lovpliktiga åtgärder Antal ansökningar om förhandsbeske bygglov Antal antagna detaljplaner Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

55 Volymmått 2015 jan-jun 2016 Prognos 2016 Tillsynsuppdrag miljöskydd Tillsynsuppdrag hälsoskydd Tillsynsuppdrag livsmedel Inkomna avloppsansökningar Antal miljö- och hälsoskyddsärenden totalt På grund av flera vakanser på miljöskyddssidan under andra halvåret 2016 kommer planerade volymer vara svårt att uppnå. I Katrineholm råder för tillfället ett stort byggnadstryck, vilket visar sig i ärendeinströmningen när det gäller såväl bygglovs- som anmälningsärenden. Detsamma gäller för detaljplaneverksamheten. Det är många byggherrar aktiva i kommunen, vilket visar sig i antalet nytillkomna planuppdrag samt antalet detaljplaner som kommer att antas under 2016 och Kultur- och turismnämnden Kultur- och turismnämnden svarar för genomförandet av de kommunala kulturmålen. Nämnden ansvarar för kommunens allmänna biblioteksverksamhet, den kommunala kulturverksamheten och för turismverksamheten. Därutöver ansvarar nämnden för den kommunala fritidsgårdsverksamheten. Vidare ansvarar nämnden för den konstnärliga utsmyckningen av kommunens byggnader, parker och torg. Kultur- och turismnämnden ska stödja och stimulera i kommunen verksamma föreningar och organisationer med kulturellt inriktad verksamhet. Nämnden ska vidare besluta om namnsättning på gator, torg och andra allmänna platser. Volymmått 2015 jan-jun 2016 Prognos 2016 Arrangemangsbidrag, beviljade Ungdomsbidrag Snabba stålar, beviljade Antal besökare i Kulturhuset Besök på Kulturhusets konstutställningar Utlån av e-media Utlån per invånare 7,6 3,69 7,8 varav lån per invånare på huvudbiblioteket varav lån per invånare på skolbibliotek/filial Antal besökare på Perrongen, Lokstallet 64% 60% 60% 35% 40% 40% Endast fem ansökningar till ungdomsbidraget Snabba Stålar har beviljats under första halvåret. Bidraget är dåligt känt och för att bidraget ska slå igenom och nå ut till fler administreras det från och med halvårsskiftet 2016 av Ung Kultur och Fritid. I det fall Bibblix (boktipsapp för barn som utvecklas i samarbete med Stockholms och Malmös stadsbibliotek) blir välanvänd och välfungerande innebär det att utlån av e-media ökar och därmed ökade e- bokskostnader. Det råder stor osäkerhet inför framtida distributionslösningar av e-böcker, vilket också innebär stor osäkerhet kostnadsmässigt. Anledningen till Perrongens lägre besöksantal jämfört med 2015 är att den öppna drop in-verksamheten har varit stängd sedan april. Dock har det hela tiden pågått gruppverksamhet och funnits tillgång till utrustning och lokaler för unga besökare. Inför hösten har en verksamhetsförändring planerats där bland annat åldersgränsen höjs till 16 år, vilket kan påverka besöksantalet resten av året i båda riktningarna. Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktar sig direkt till kommunens invånare och till kommunens kärnverksamheter. All nämndens verksamhet främjar på olika sätt Katrineholms vision Läge för Liv & Lust, både vad avser god och nyttig mat, säker och vacker livsmiljö samt fritid. Nämnden ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola, omsorg om äldre och funktionsnedsatta enligt det måltidspolitiska programmet. Kostverksamheten omfattar även olika spetskompetenser inom måltidsutveckling. De interna uppdragen inkluderar också administration av städentreprenad samt städning av förskolor. Kommunens växel tillhör nämndens ansvarsområde. Det gör även interna transporter, intern posthantering, omlastningscentral, verksamhetsvaktmästeri samt bilsamordning. En mycket offentlig del av service- och tekniknämndens verksamhet rör gator, parker, skog och natur. På nämndens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av sommar- och vinterväghållning, gatubelysning, uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker och grönområden samt klottersanering. Verksamheten inkluderar även driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och bidrag till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Föreningskonsulenten är föreningarnas kontaktväg in till kommunen. Nämnden har också en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 55

56 med respektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning. Volymmått 2015 jan-jun 2016 Prognos 2016 Antal besökare i simhallen Antal deltagare vid arrangemang/läger inom Sportcentrum Antal ansökningar om föreningssbidrag Asfaltsbeläggning, antal kvadratmeter Drift/underhåll av kilometer GCvägar Drift/underhåll av kilometer gatuvägar Grönytor med intensiv skötsel, antal kvm Grönytor med extensiv skötsel, antal kvm Naturmark, antal kvm nytt mått nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Nytt mått Antal lunchportioner förskola Antal lunchportioner grundskola Antal lunchportioner Duveholmsgymnasiet och KTC Antal dagsportioner särskilt boende för äldre Antal portioner matlåda äldreomsorg Antal ärenden hos konsumentvägledningen Antal anknytningar/abonnemang i kommunens växel Antal bilar inom bilsamordningen När det gäller volymmåtten avseende drift/underhåll av GC-vägar och gatuvägar pågår inventering, utfall redovisas under hösten. Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att fullgöra uppgifter som råd, stöd, biståndsprövningar och behandlingsinsatser enligt socialtjänstlagen, familjerättsliga ärenden, ärenden och insatser enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är en skyddslag för barn och unga under 21 år och ett komplement till socialtjänstlagen, när nödvändig hjälp och stöd inte kan ges med samtycke från barnet och/ eller dennes föräldrar. Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) är ett annat komplement till socialtjänstlagen och kan tillämpas då möjligheterna att tillgodose en missbrukares behov av vård i frivillig form är uttjänta eller har varit otillräckliga. Vården enligt LVM syftar till att avbryta en destruktiv utvecklig av ett missbruk och motivera klienten till behandling som kan leda till missbruksfrihet. För att vård ska kunna ges med stöd av LVU eller LVM måste socialnämnden ansöka och beviljas detta hos förvaltningsrätten. I arbetet med försörjningsstöd har socialförvaltningen två uppdrag. Det primära är att stödja enskilda att bli självförsörjande. Det sekundära uppdraget handlar om att under vissa förutsättningar och efter behovsprövning bevilja bistånd i form av försörjningsstöd. Socialnämnden erbjuder också budget- och skuldrådgivning enligt skuldsaneringslagen till invånare i Katrineholm och Vingåker. Socialnämnden ansvarar även för ungdomsmottagningen, programinsatser för brottsbenägna ungdomar, råd och stöd för utsatta kvinnor samt insatser mot familjevåld. Till socialnämndens uppgifter hör även handläggning av serveringstillstånd samt tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen. För att kunna nå personer i ett tidigare skede och för att kunna ge vård på hemmaplan har socialnämnden utvecklat olika former av öppenvårdsinsatser såsom Mercur och Familjeenheten. Nämndens driver även två hem för vård och boende (HVB); Kollektivet HVB och Vallmovillan HVB. Dessa verksamheter har även stödboenden kopplade till sig. Vårdförbundet Sörmland bedriver familjerådgivning och institutionell behandling vid Vårnäs behandlingshem för kommunens räkning. Volymmått Antal hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd, genomsnitt per månad 2015 jan-jun 2016 Prognos Antal sociala kontrakt Antal stadigvarande serveringstillstånd Antal kvinnofridsärenden Antal utnyttjade vårddygn på institution, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på institution, vuxna Antal utnyttjade vårddygn i familjehem, barn och unga Antal utnyttjade vårddygn på Vårnäs, öppet intag Antal inkomna aktualiseringar Antal startade utredningar Antal avslutade utredningar Antal pågående utredningar Antal pågående insatser, kontaktfamiljer/ kontaktpersoner Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

57 Under det första halvåret 2016 redovisar socialnämnden ett relativt högt antal utnyttjade vårddygn på institution för barn och unga. Orsaken till den redovisade ökningen är ensamkommande barn och unga som är placerade på HVB. Utöver detta har socialnämnden haft ett flertal placeringar enligt LVU, detta har också medfört en ökning av volymmåttet. Antalet utnyttjade vårddygn i familjehem för barn och unga har också ökat kraftigt i år, jämfört med det föregående året. Detta beror på att ensamkommande barn och unga, som inte är placerade på ett HVB hem, är placerade hos anhöriga eller i andra familjehem inom och utanför kommunen. Placeringar av vuxna på HVB har minskat under året och detta beror på det nya arbetssättet inom nämnden där fokus ligger på att hitta hemmaplanslösningar. Socialnämnden har dock fortfarande många samsjuka individer som har en psykisk funktionsnedsättning i kombination med missbruksproblematik placerade på institution eftersom några andra alternativ till vård och omsorg inte finns inom kommunen. Viadidaktnämnden Viadidaktnämnden är den gemensamma nämnden för arbetsmarknad och vuxnas lärande i Katrineholm och Vingåker. Nämnden ansvarar för kommunal vuxenutbildning (komvux) som omfattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, yrkesutbildning och utbildning i svenska för invandrare (sfi). Vidare ansvarar nämnden för särskild utbildning för vuxna samt eftergymnasial utbildning i form av yrkeshögskoleutbildningar och universitets- och högskoleutbildningar. Inom nämndens ansvarsområde finns även Campus Viadidakt där man tillhandahåller tentamen på hemmaplan, studielokaler och utrustning för högre studier. Syftet är att ge fler invånare möjlighet att studera på eftergymnasial nivå och därmed bidra till en högre utbildningsnivå. För nyanlända invandrare tillhandahålls samhällsorientering. Nämnden erbjuder även studie- och yrkesvägledning till vuxenstuderande samt validering (bedömning av individers erfarenhet och tidigare utbildningar). Inom arbetsmarknadsområdet ansvarar nämnden för att ge stöd åt personer som står utanför arbetslivet. Nämnden ansvarar för att ungdomar som står utanför arbete och studier får stöd och vägledning, samt för feriearbeten för ungdomar i årskurs 2 på gymnasieskolan. Inom nämndens verksamhetsområde bedrivs även externt finansierade projekt. Volymmått Producerade verksamhetspoäng gymnasial nivå Producerade verksamhetspoäng grundläggande nivå Producerade verksamhetspoäng särskild utbildning för vuxna Antal studerande inom svenska för invandrare, sfi, genomsnitt per månad Antal studerande inom samhällsorientering, genomsnitt per månad Antal närvarotimmar i samtliga personal- och uppdragsutbildningar Antal tentander på eftergymnasial nivå på Campus Viadidakt Antal mottagna ungdomar som faller under aktivitetsansvaret Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade av socialförvaltningen Antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade av Arbetsförmedlingen Antal ungdomar år från Katrineholm på Viadidakt ungdomstorg 2015 janjun 2016 Prognos % kv, 48 % män % kv, 36 % män % kv, 60% män % kv, 52 % män % kv, 58 % män % kv, 61 % män Antal feriearbetare i Katrineholm % kv, 47 % män % kv, 54 % män % kv, 52% män % kv, 34% män % kv, 61 % män % kv, 45 % män % kv, 61 % män % kv, 77 % män En ökning av producerade verksamhetspoäng inom den gymnasiala utbildningen har skett under 2016, vilket beror på ökade statsbidrag som medfört ökade möjligheter att bevilja utbildning på distans och uppstart av fler yrkesvuxutbildningar. En viss ökning kan även ses beträffande producerade verksamhetspoäng på grundläggande nivå. En anledning till detta är att fler elever snabbare avslutar sina studier inom svenska för invandrare och övergår till fortsatta studier inom komvux. Studier på grundläggande nivå är en lagstadgad rättighet som innebär att kommunen är skyldig att erbjuda alla sökande studieplatser. När det gäller antal deltagare i arbetsmarknadsåtgärd i Katrineholm anvisade av socialförvaltningen har en minskning skett under första halvåret. Tillsammans med socialförvaltningen ses nu arbetsprocessen över för att säkerställa målsättningen om ett aktivt försörjningsstöd. Utifrån det nya reglemente för Viadidakt som antogs i februari 2016av kommunfullmäktige i respektive kommun har uppdraget kring personal- och uppdragsutbildning övergått till kommunstyrelsens ansvarsområde Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 57

58 Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt Socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade samt insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Det innebär att ge omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Stödet är behovsbedömt och kan bland annat ges i form av särskilt boende, hemtjänst, sysselsättning och personlig assistans. Till vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde hör även ansvar för hälso- och sjukvård i ordinärt boende från 18 år samt ansvar för hälso- och sjukvård i särskilt boende och för de som vistas i dagverksamhet. Till vård- och omsorgsnämndens ansvar hör även betalningsansvar enligt Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Nämnden ansvarar även för verksamhet enligt Lagen om valfrihetssystem (2008:962) för fritt val av utförare inom äldreomsorgens hemtjänst. I nämndens ansvar ingår också prövning av bidrag enligt Lag om bostadsanpassningsbidrag och tillstånd till resor enligt Lag om färdtjänst och riksfärdtjänst. Volymmått Utförda hemtjänsttimmar per månad, egen regi Utförda hemtjänsttimmar per månad, extern regi Personlig assistans, beviljade timmar per månad, egen regi Personlig assistans, beviljade timmar per månad, extern regi 2015 jan-jun 2016 Prognos Belagda platser på särskilt boende Belagda platser på LSS-boende Beviljade timmar boendestöd per månad Antal brukare med daglig verksamhet inom LSS per månad Antalet utförda hemtjänsttimmar i egen regi fortsätter att minska. Minskningen beror på att redovisningen av tid är mer tillförlitlig eftersom IT-systemet används bättre. Kostnaderna för personlig assistans har ökat och detta är kostnader som vård- och omsorgsförvaltningen inte kan påverka. Staten och kommunerna har ett delat ansvar för kostnaderna när det gäller ersättningen för personlig assistans. Vilka kostnader kommunen har ansvar för är reglerat i lagstiftningen. Inom funktionshinderområdets sysselsättning ökar antalet män och kvinnor som deltar i verksamheten. Ökningen beror på att fler unga som avslutat gymnasiet kommer till verksamheten. Överförmyndaren Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förordnade gode män och förvaltare i deras uppdrag samt vid behov bedriva tillsyn över omyndigas tillgångar. Överförmyndaren rekryterar och utbildar gode män och förvaltare samt ger råd till dessa i utförandet av uppdraget. Överförmyndaren utser god man till ensamkommande barn och ungdomar samt i vissa jävsförhållanden vid rättshandlingar mellan barn och deras förmyndare och i dödsbon. Överförmyndaren är vald av kommunfullmäktige men står under tillsyn av länsstyrelsen. Volymmått 2015 jan-jun 2016* Prognos 2016 Antal aktuella ärenden varav godmanskap varav förvaltarskap varav ensamkommande barn *et avser aktuell nivå 5 september 2016 Det stora antalet ensamkommande barn som ankom under slutet 2015 och början av 2016 har fortsatt följdverkan, med bland annat omfattande administration kring återsökning från Migrationsverket. Antalet ärenden rörande ensamkommande barn har totalt ökat något under året, bland annat till följd av omflyttningar mellan kommuner. Antalet godmanskap för vuxna har ökat under flera år och förväntas fortsätta öka i ungefär samma takt. Psykisk ohälsa är det som främst ligger bakom denna ökning, vilket är bekymmersamt då det är svårare att hitta gode män till dessa uppdrag. En åldrande befolkning kan potentiellt innebära en kraftig ökning av godmanskap inom de närmaste åren. Regeringen förväntas under hösten 2016 lägga en proposition till riksdagen om framtidsfullmakter och anhörigas behörighet, vilket skulle kunna minska den förväntade ökningen. Antalet förvaltarskap bedöms ligga på ungefär samma nivå även om det sker utbyte inom gruppen. Omsättningen på ärenden har generellt ökat kraftigt, vilket innebär mer omfattande handläggning och administration. Redan vid halvåret 2016 hade fler ärenden avslutats eller startats än under hela året Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

59 Kommunkoncernen Nedan lämnas en kort beskrivning över den kommunala verksamheten som bedrivs av annan juridisk person än kommunen oavsett om kommunen har ett reellt inflytande eller inte. Helägda bolag Bolag där kommunen äger alla aktier. Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Fastighets AB (KFAB) är ett allmännyttigt bostadsföretag helägt av Katrineholms kommun. Bolaget svarar för uthyrning av bostäder av god standard och boendealternativ för olika skeenden i livet. Bolaget ska tillämpa ett affärsmässigt och marknadsorienterat synsätt i sin verksamhet. KFAB ska verka för att utveckla boendeinflytandet över bostäder och boendemiljö samt även ta ansvar för att bereda utsatta och svaga grupper bostäder. KFAB ska också till lägsta möjliga totalkostnad tillhandahålla lokaler för kommunal verksamhet. KFAB är en del av Katrineholms kommun där visionen Läge för Liv och Lust genomsyrar uppdraget. Katrineholms kommuns aktiekapital i KFAB är 40 mnkr. Volymmått 2015 jan-jun 2016 Prognos 2016 Antal bostäder, totalt varav bostäder i centrum Uthyrningsgrad lägenheter, % 99,9% 99,9% 99,9% Antal lägenhetskontrakt med kommunal hyresgaranti Antal lägenhetskontrakt med socialt kontrakt Yta verksamhetslokaler, kvm Inom affärsområdet bostäder äger och förvaltar bolaget 43 fastigheter med en total uthyrningsbar yta om m2. Antalet lägenheter i centrum respektive totalt kommer att kommer tillfälligt minska något under 2016 då det gamla huset på fastigheten Hästen 7 rivs. Under 2017 planerar KFAB att färdigställa 62 lägenheter i nybyggda hus vid Hästen 7. Antalet tomma lägenheter är oförändrat 2 st, som genomgår reparation. Uthyrningsgraden är därmed 99,9 procent. Långsiktigt är målsättningen att ha en uthyrningsgrad om 98,5 procent. Inom affärsområdet verksamhetslokaler förvaltar bolaget 48 fastigheter med en uthyrningsbar yta om m2. Den totala lokalytan har minskat något under första halvåret. Katrineholms Industrihus AB KFAB är moderbolag till Katrineholms Industrihus AB (KIAB). KIAB har till uppgift att utifrån affärsmässiga principer erbjuda lokaler till näringsoch föreningslivet. KIAB ska även främja näringslivsutvecklingen i kommunen. Volymmått 2015 jan-jun 2016 Prognos 2016 Uthyrningsbar area, kvm Uthyrningsgrad, % 92,6% 90,9% 92% KIAB äger och förvaltar 26 fastigheter samt förvaltar 26 fastigheter för Katrineholms kommun. Bolagets totala uthyrningsbara lokalarea är för närvarande m2. Av dessa lokaler är sammanlagt m2 uthyrda, vilket ger en uthyrningsgrad på 90,9 procent. KIAB har under en lång period haft en hög uthyrningsgrad både i låg- och högkonjunktur och bedömningen är en fortsatt positiv utveckling av uthyrningsgraden. Uthyrningssituationen kan dock snabbt påverkas om marknadsförutsättningarna för befintliga och potentiella hyresgäster förändras. Bolagets långsiktiga målsättning är att uppnå en uthyrningsgrad på minst 95 procent. Katrineholm Vatten och Avfall AB Katrineholm Vatten och Avfall AB (KVAAB) ägs till 100 procent av Katrineholms kommun. Bolaget har till uppgift att tillhandahålla kommunal VA- och avfallsverksamhet samt äga och förvalta kommunens vatten-, avlopps- och avfallsanläggningar. Bolagets uppgift är vidare produktion och utveckling inom biogas, försäljning av fordonsgas samt annan därmed förenlig verksamhet. Verksamheten startade 2009 och är taxefinansierad. Bolaget är i sin tur delägare i Sörmlands Vatten och Avfall AB (SVAAB) som ansvarar för VA-verksamheten inom Katrineholm, Flen och Vingåker. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms Vatten och Avfall AB är 4 mnkr. Delägda bolag Bolag där kommunen äger bolaget ihop med andra aktörer. KFV Marknadsföring AB Katrineholms kommun äger 30 aktier á kr i KFV Marknadsföring AB, till ett värde av kr. Resterande aktier är fördelade mellan företagare/ företagarorganisationer och aktiekapitalet i bolaget uppgår till totalt kr. Bolagets bildades 2008 och dess verksamhet är marknadsföring, försäljning och marknadsutveckling av platsen Katrineholm och övriga KFV-regionen, med syfte att stärka varumärket Sveriges Lustgård. Bolaget verkar också för att ge god service till besökare i Katrineholm samt marknadsföra destinationen i natur, kultur- och sportperspektiv för att få fler besökare till Katrineholm. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 59

60 Katrineholms entreprenörcentrum AB Katrineholms entreprenörcentrum AB (Katec) är ett utvecklingsbolag som ägs till 40 procent av Katrineholms kommun och till 60 procent av näringslivet. Bolaget ska vara en resurs för människor, företag och samhälle för utveckling av nya produkter, tjänster och företag. Katrineholms kommuns aktiekapital i Katrineholms entreprenörcentrum AB är kr. Katrineholm Rail Point AB Katrineholm Rail Point AB ägs av Katrineholms kommun, m4 gruppen AB och Svensk Logistikpartner AB. Katrineholm Rail Point AB sköter driften av terminalen inom Katrineholms Logistikcentrum. Bolaget ska vara ett logistiknav för alla slags transportlösningar och ska erbjuda kostnadseffektiva och miljövänliga logistiklösningar. Katrineholms kommun äger 32 procent av Katrineholm Rail Point AB, vilket motsvarar kr. Katrineholms Tekniska College AB Katrineholms Tekniska College AB ägs av Katrineholms kommun och KTC Intressenter, en ideell förening. Bolaget bedriver utbildning inom naturvetenskap, teknikvetenskap, industriteknik, eloch energivetenskap samt fordons- och transportvetenskap. Katrineholms kommun äger 51 procent av bolagets aktier till ett insatt kapital av kr. Stiftelser Installatörernas Utbildningscentrum Installatörernas Utbildningscentrum (IUC) är en utbildningsanordnare inom installationsbranschen. Företaget tillhandahåller yrkesinriktad grundutbildning och fortbildning, vidareutbildning och certifiering inom teknik och ledarskap. Ägare är VVS Företagen, Svensk Ventilation, Kyl & Värmepumpföretagen, Svenska Värmepumpföreningen och Katrineholms kommun. Förbund Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Katrineholms kommun överlät aktierna i Länstrafiken Sörmland AB till det nya kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. Den nya lagen om kollektivtrafik som trädde i kraft den 1 januari 2012 innebar att en myndighet för kollektivtrafik skulle inrättas. Ansvaret för kollektivtrafiken övertogs därmed av den nya myndigheten. Kommunalförbundet har ansvaret för kollektivtrafiken i Sörmland. Förbundet ägs till hälften av landstinget och till hälften av kommunerna i länet. Katrineholms kommuns andel i förbundet är 6,19 procent. Västra Sörmlands Räddningstjänst Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) är ett kommunalförbund mellan Vingåkers och Katrineholms kommuner som har funnits sedan VSR ansvarar för räddningstjänsten i Katrineholm och Vingåker. Förbundets huvuduppgift är att arbeta förebyggande och stödja den enskilde så att denne kan ta sitt ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor. Vårdförbundet Sörmland Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med fyra kommuner i Södermanlands län som medlemmar; Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåker. Vårdförbundet är huvudman för viss verksamhet inom socialtjänsten och driver behandlingshem för vuxna missbrukare, familjerådgiv-ning och familjehemsvård för barn och ungdomar. Regionförbundet Sörmland Medlemmar i Regionförbundet Sörmland är Landstinget Sörmland och de nio kommunerna i länet. Regionförbundet Sörmland är medlemmarnas gemensamma organ för regional utveckling och samordning. Regionförbundet ska särskilt främja inomregional samverkan beträffande trafik och infrastruktur, näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång. Enligt lagen om samverkansorgan ska regionförbundet också utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling, samordna insatser för genomförandet av strategin, besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur samt följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Övriga Energikontoret i Mälardalen AB Katrineholms kommun äger 320 aktier á 100 kr i Energikontoret i Mälardalen AB. Energikontoret i Mälardalen AB är ett regionalt energikontor med verksamhet i fyra län, Södermanland, Västmanland, Uppsala och Region Gotland. Deras huvudsakliga uppgift är att som kompetensresurs för kommunerna arbeta för en hållbar energiutveckling i Mälardalen genom att bidra till ökad medvetenhet om och agerande för energi- och klimatfrågor. Sörmlands turismutveckling AB Katrineholms kommun äger 7 aktier á kr i Sörmlands turismutveckling AB, som är den regionala länsturistorganisationen i Sörmland. Sörmlands turismutveckling AB bedrivs i aktiebolagsform och ägs av Landstinget Sörmland samt länets nio 60 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

61 kommuner och drygt 100 företag. Bolagets uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad omsättning inom besöksnäringen i länet. Samordningsförbundet RAR Samordningsförbundet RAR i Sörmland har till uppgift att inom samtliga kommuner i länet svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. SKL Kommentus AB Katrineholms kommun äger 23 aktier á 100 kr i SKL Kommentus AB. Aktierna införskaffades i samband med att kommunen gick in som delägare i Kommunaktiebolaget, som det då hette. Antal aktier i bolaget uppgår till totalt st. SKL Kommentus AB ägs till 98 procent av SKL Företag AB, övriga aktier ägs av 256 kommuner. SKL Kommentus AB driver sedan 1927 verksamhet inom affärsområdena Upphandling och Förlag. Kunderna återfinns huvudsakligen inom kommunala och landstingskommunala sektorn. Kommentus Upphandling genomför samordnade upphandlingar på nationell nivå inom utvalda varu- och tjänsteområden såsom IT, fordon och energi samt ger stöd och kvalificerad rådgivning i upphandlingsfrågor. Kommentus Förlag producerar och distribuerar såväl elektronisk som tryckt information. Kommentus verksamhet är i alla delar utsatta för konkurrens och bedrivs på rent affärsmässiga grunder. Kommuninvest ekonomisk förening Katrineholms kommun är sedan 1995 medlem i Kommuninvest ekonomiska förening. Kommuninvest är en frivillig medlemsorganisation för Sveriges kommuner och landsting. Syftet är att ordna så fördelaktiga finansieringslösningar som möjligt för medlemmarnas investeringar. Medlemmarna i den ekonomiska föreningen har tecknat borgen för Kommuninvests samtliga åtaganden. Affärerna genomförs i det helägda aktiebolaget Kommuninvest i Sverige AB. Lerbo bygdegårdsförening Katrineholms kommun har andelar i Lerbo bygdegårdsförening till ett värde av kr. Strångsjö fastighetsägarförening Katrineholms kommun har andelar i Strångsjö fastighetsägarförening till ett värde av 600 kr. Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun 61

62 Bilaga 3: Uppföljning av indikatorer I denna bilaga redovisas utfall för de indikatorer som används som underlag för bedömning av resultatmålen i kommunplanen. Indikatorerna fastställdes i övergripande plan med budget Vid rapportering av utfall för indikatorerna används senast tillgäng statistik, i kommentaren anges vilken period som statistiken avser. et ska även rapporteras könsuppdelat när så är möjligt. Genom trendpilar redovisas utvecklingen över tid: Trendpilarna uttrycker en värdering av utfallet jämfört med föregående mätning, det vill säga om utfallet har blivit bättre eller sämre. För vissa indikatorer innebär det att pilen pekar uppåt när utfallsvärdet minskat, till exempel när det gäller Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna. För andra indikatorer betyder det att pilen pekar nedåt när utfallsvärdet ökat, till exempel antal barn per årsarbetare i förskolan. et har förbättrats et är oförändrat et har försämrats et kan inte jämföras över tid Tillväxt, jobb och egen försörjning Resultatmål Indikatorer kvinnor Invånarantalet ska öka till minst personer vid mandatperiodens slut KS Ytterligare förbättrat företagsklimat KS, BMN, VON, KIAB män Kommentar Invånarantal Befolkning per 30 juni SCB:s kvartalsstatistik redovisas ej könsuppdelad. Sedan årsskiftet har befolkningen ökat med 120 personer. Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service NKI 71 SKL:s servicemätning av kommunernas myndighetsutövning (Insikt) 2016 visar att företagare är allt nöjdare med kommunens myndighetsutövning. Medelvärde för samtliga 56 kommuner som deltagit i undersökningen 2016 var NKI 69. Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna rank 81 Katrineholm har klättrat från plats 128 till plats 81 i Svenskt Näringslivs ranking av lokalt företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet KS Kundnöjdhet avseende kommunens service och bemötande vid bygg-, trafik- och miljöärenden Kundnöjdhet avseende lokaler som KIAB tillhandahåller Antal lokala livsmedelsleverantörer via kommunens interna omlastningscentral Andel av totala antalet branscher i Sverige som finns representerade i Katrineholms näringsliv 5,1 et avser andra kvartalet 2016 och visar medelvärdet för företagares bedömning av handläggningstid, bemötande, tillgänglighet och information enligt samhällsbyggnadsförvaltningens kundenkät (skala 1-6 där 6 står för mycket nöjd). Totalt svarade 27 företag på enkäten under perioden. NKI 70 Senaste mätningen gjordes Ny kundundersökning genomförs under hösten per augusti % et avser 2014, mätning gjord av Bisnode Affärsanalys. 62 Delårsrapport 2016 Katrineholms kommun

63 Resultatmål Indikatorer kvinnor Växande handel och besöksnäring KS, KTN, STN Försäljningsindex för dagligvaruhandeln Försäljningsindex för sällanköpsvaruhand eln Detaljhandelns totala omsättning män Kommentar 101 et avser et avser mnkr et avser Sysselsättning inom handeln 861 et avser Fler nystartade företag KS Fler ungdomar ska starta UF-företag KS, BIN Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka VIAN Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka VIAN Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka VIAN, SOCN Omsättningen inom besöksnäringen Sysselsättningen inom besöksnäringen 741 mnkr et avser 2015 och är hämtat från Handelns utredningsinstitut. et är inte jämförbart med tidigare års utfall som baserades på en annan källa (TEM). 498 et avser 2015 och är hämtat från Handelns utredningsinstitut. et är inte jämförbart med tidigare års utfall som baserades på en annan källa (TEM). Antal nya företag 84 st et avser antal nya företag som startats under perioden januari t.o.m. juli 2016, varav ca 40% gått genom Nyföretagarcentrum. Det är 60 aktiebolag och 24 enskilda/övriga bolag. Antalet nya företag totalt ligger på samma nivå som föregående år men antalet nya aktiebolag har ökat. Antal nya företag per 1000 invånare Andel nya företag som finns kvar efter tre år Antal elever som driver UF-företag Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, andel deltagare som börjat arbeta Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, andel deltagare som börjat studera Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning Andel personer med ekonomiskt bistånd som anvisas till Viadidakt som går vidare till egen försörjning 4,4 et avser Medelvärdet för riket 2015 var 6,6. I 2015 års rankning av kommuner ligger Katrineholm på plats % 2015 enligt Nyföretagarcentrum. 125 Av det totala antal gymnasieelever i årskurs 2-3 har 31,7% drivit UF-företag under läsåret 2015/2016. Flest UF-företag fanns på Lindengymnasiet och Duveholmsgymnasiet. 14% 8% 19% Rapporteringen avser deltagare från Katrineholm perioden jan-aug 2016 efter avslutad insats. 10% 13% 7% Rapporteringen avser deltagare från Katrineholm perioden jan-aug 2016 efter avslutad insats. 71% 69% 73% Avser studerande på sfi 2015, alla kurser. Både studerande från Katrineholm och Vingåker ingår. Systemstöd saknas för separat rapportering per kommun. Målsättning är att kunna göra detta till bokslut Ny mätmetod varför ingen jmf med tidigare år. 28% 25% 30% Totalt har 512 kvinnor och 773 män sökt och beviljats ekonomiskt bistånd en eller flera gånger under första halvåret kvinnor och 231 män har övergått till egen försörjning. 18% 13% 26% Rapporteringen avser anvisade deltagare från socialförvaltningen i Katrineholm perioden janaug 2016 som går vidare till arbete efter avslutad insats.

64 Resultatmål Indikatorer kvinnor Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka KS Andel invånare med tillgång till fiberbaserat bredband, i tätort resp landsbygd Andel invånare med tillgång till 100 Mbit/s bredband, i tätort resp landsbygd män Kommentar 61% et baseras på PTS statistik 1 oktober et var 67,9% i tätort, 7,4% på landsbygd. 65% et baseras på PTS statistik 1 oktober et var 72,7% i tätort, 7,4% på landsbygd. Attraktiva boende- och livsmiljöer Resultatmål Indikatorer kvinnor Ökat bostadsbyggande KS, VON, KFAB Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka KFAB Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka KS, BIN, STN, VON, KFAB Fortsatt bra kommunikationer KS, VON Antal färdigställda lägenheter i nybyggda småhus Antal färdigställda lägenheter i nybyggda flerbostadshus Kommunens försäljning av tomter för småhus och flerbostadshus Handläggningstid för bygglov Kundnöjdhet avseende KFAB:s bostäder Redovisning av tillgänglighetsförbättr ande åtgärder i kommunala lokaler Tillgänglighetsinventering (fysisk) av STN:s fastigheter och anläggningar (camping, badplatser, parker, lekplatser med mera) Invånarnas bedömning av kommunikationerna Antal resande med stadstrafiken (buss) män Kommentar 24 et avser et avser 2015 och visar en kraftig ökning jämfört med de tre föregående åren då i stort sett inga bostäder i flerbostadshus färdigställdes. 4 st Totalt 4 st tomter sålda under perioden. 35 dagar Under första halvåret 2016 har 128 bygglov beviljats. I två ärenden har 10-veckorsperioden överskridits. Den genomsnittliga handläggningstiden är 11 dagar för enkla ärenden och 35 dagar för ärenden av normal art. NKI 74 Senaste NKI-mätningen gjordes Tillgänglighetsanpassningar för elever med särskilda behov har utförts följande skollokaler: Järvenhallen, Sköldinge skola, Östra skolan och grundsärskolan Ängen. Verksamhetsanpassningar av säkerhetsskäl har utförts vid Strandskolan och Sandbäcksskolan. En plan för att förbättra tillgängligheten i vård- och omsorgsförvaltningens lokaler har tagits fram. kommer att redovisas under et avser 2014, betygsindex (av max 100) enligt SCB:s medborgarundersökning. Medelvärde samtliga 129 deltagande kommuner: 61. Ny mätning sker hösten Avser perioden januari - juli Antal resande med landsbygdstrafiken (buss) Antal tågstopp i rusningstid vid Katrineholm Central (vardagar kl samt under normal säsong) Avser perioden januari - juli et avser vecka Vardagar avgår 16 tåg kl och 20 tåg kl Senaste mätning gjordes i mars 2015, då avgick totalt 38 tåg samma tider.

65 Resultatmål Indikatorer kvinnor Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar KS, STN Andel invånare som är nöjda med kommunens gångoch cykelvägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) Andel invånare som är nöjda med kommunens gator och vägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) Vägunderhåll i förhållande till beräknat nyvärde män Kommentar et avser 2014, betygsindex (av max 100) enligt SCB:s medborgarundersökning. Medelvärde samtliga 129 deltagande kommuner: 54. Ny mätning sker hösten et avser 2014, betygsindex (av max 100) enligt SCB:s medborgarundersökning. Medelvärde samtliga 129 deltagande kommuner: 54. Ny mätning sker hösten kommer redovisas i årsredovisningen för Utbildning Resultatmål Indikatorer kvinnor Förskolan ska byggas ut efter behov BIN Trygg och utvecklande förskoleverksamhet BIN Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan BIN, KTN Antal nya förskoleavdelningar som öppnas under mandatperioden Andel barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum Barn per årsarbetare i förskolan, antal Faktisk personaltäthet, antal närvarande barn per närvarande personal Andel föräldrar som är nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms förskolor Andel flickor och pojkar på förskolan som uppger att de tycker om att vara på förskolan Andel flickor och pojkar som går ut årskurs 1 som kan läsa Andel elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 män Kommentar 14 et avser antal nya avdelningar som öppnats sedan årsskiftet 2013/ % et avser Medelvärde KKiK 65%. 31 dagar et avser Medelvärde KKiK 23 dagar. 6,3 et avser Medelvärde riket 5,3 barn per årsarbetare och för länet 5,7 barn per årsarbetare. 4,3 et avser Medelvärde riket 4,3 barn per årsarbetare och för länet 4,6 barn per årsarbetare. 79% et avser Mätning sker under hösten. 98% 99% 97% et avser Mätning sker under hösten. 83% 90% 77% Sammantaget uppnådde 83% av eleverna i år 1 läsmålen vårterminen Detta är något lägre än förra året då andelen var 84%. Resultatet har förbättrats för flickor men försämrats för pojkar. 61% 63% 58% et avser I årskurs 3 har både andelen flickor och pojkar som klarat alla delproven i svenska och matematik ökat sedan fg. år. Resultatet avser alla elever folkbokförda i kommunen. Medelvärde alla kommuner: flickor 73%, pojkar 66%, totalt 70%.

66 Resultatmål Indikatorer kvinnor Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat BIN, KTN Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat BIN Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka BIN, STN Andelen elever som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 Andelen flickor och pojkar i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan Meritvärdet för flickor och pojkar i årskurs 9 Andel elever med ärende hos Elevhälsan som bedöms ha fått förbättrade förutsättningar att klara målen i skolan genom stödet från Elevhälsan och åtgärder som skolan har satt in Andel flickor och pojkar som fullföljer gymnasieprogram inom 4 år Andel flickor och pojkar med grundläggande behörighet till universitet och högskola Betygspoäng för flickor och pojkar efter avslutad gymnasieutbildning Elever/pedagogisk personal grundskola, antal Andel flickor och pojkar i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan och undervisningen Andel flickor och pojkar i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan och undervisningen Andel flickor och pojkar som mår bra män Kommentar 90% 91% 90% et avser I årskurs 6 har andelen flickor som fått lägst betyg E för ämnesproven i svenska, engelska och matematik minskat sedan fg år medan andelen pojkar som fått lägst betyg E har ökat något. Resultatet avser alla elever folkbokförda i kommunen. Medelvärde alla kommuner: flickor 93%, pojkar 91%, totalt 94%. 80% 79% 81% et avser et avser andelen elever i år 9 som är behöriga till minst ett yrkesprogram. Jämfört med fg år har utfallet förbättrats för pojkar men försämrats för flickor. Resultatet avser alla elever folkbokförda i kommunen. Medelvärde alla kommuner: flickor 87,3%, pojkar 83,3%, totalt 85,2% et avser Jämfört med fg år har meritvärdet minskat för flickor men ökat för pojkar. et avser alla elever som är folkbokförda i kommunen. Medelvärde alla kommuner: flickor 225,5, pojkar 199,5, totalt 212,0. Mätning sker under hösten % 86% 80% et avser Måttet har ersatts med Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel (%) och resultatet kan därför inte jämföras med föregående år. Medelvärde alla kommuner: flickor 81,5%, pojkar 76,1%, totalt 78,6%. 49,7% 59,8% 41,6% et avser Medelvärde alla kommuner: flickor 62,0%, pojkar 42,7%, totalt 51,6%.Indikatorn visar andelen av folkbokförda elever i kommunen som började på gymnasium för 4 år sedan som uppnått behörighet till universitet/högskola inom 4 år, inkl. IM. På grund av förändringar i nationell statistik kan utfallet inte jämföras med tidigare år. 13,6 14,3 12,8 et avser Betygspoängen har förbättrats lite för flickor men försämrats för pojkar. Medelvärde alla kommuner: flickor 14,5, pojkar 13,3, totalt 13,9. 9,4 et avser Motsvarande siffra för både riket och länet var 10,4 elever/pedagogisk personal. 86% 85% 88% et avser Andelen har ökat för både flickor och pojkar jämfört med föregående år. Riket år 5: totalt 87%. 70% 68% 72% et avser Andelen har minskat både bland flickor och pojkar jämfört med föregående år. Riket år 8: totalt 75%. Undersökningen Liv & hälsa ung genomförs nästa gång Senast tillgängliga resultat är från 2014: Åk 5: flickor 95 %, pojkar 95 %, tot 95 % Åk 7: flickor 80 %, pojkar 92 %, tot 85 % Åk 9: flickor 71 %, pojkar 87 %, tot 78 % År 2: flickor 78 %, pojkar 88 %, tot 83 %

67 Resultatmål Indikatorer kvinnor Höjd utbildningsnivå i kommunen BIN, KTN, VIAN, VON Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar KS, BIN, KTN, VIAN, VON Andel flickor och pojkar som inte använder tobak, alkohol eller droger Elevnärvaro vid skollunchen på högstadiet och vid Duveholmsgymnasi et och KTC Andel kvinnor och män i grundläggande vuxenutbildning som klarar målen Andel kvinnor och män i gymnasial vuxenutbildning som klarar målen Andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga Andel anställda i Katrineholms kommun som känner sig digitalt delaktiga män Kommentar Undersökningen Liv & hälsa ung genomförs nästa gång Statistik finns för En genomgång behöver göras av vilka undersökningsfrågor som ska användas som underlag för indikatorn. 74% Andelen var något lägre enligt mätningen vårterminen 2016 jämfört med höstterminen Minskningen kan ev. bero på att närvaron generellt är lägre på luncher på vårterminen. 79% 81% 77% et avser 2015 inom ämnesområdena svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Både studerande från Katrineholm och Vingåker ingår. Systemstöd saknas för separat rapportering per kommun. Målsättning är att kunna göra detta till årsredovisningen Ny mätmetod varför ingen jmf med tidigare år. 72% 74% 70% et avser 2015 inom ämnesområdena svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Både studerande från Katrineholm och Vingåker ingår. Systemstöd saknas för separat rapportering per kommun. Målsättning är att kunna göra detta till årsredovisningen Ny mätmetod varför ingen jmf med tidigare år. 29% 36% 23% et avser Andelen har ökat marginellt för kvinnor och är oförändrad för män. Mättes genom tilläggsfrågor i SCB:s medborgarundersökning Nästa undersökning görs hösten Resultatet avser andel invånare som anger ett högt eller mellanvärde på frågan Upplever du dig digitalt delaktig (exempelvis genom att använda dator, mobiltelefon eller surfplatta) när det gäller följande aktiviteter? : Att nyttja e-tjänster inom kommun och landsting: 55% (kvinnor 61%, män 51%) Att utföra bankärenden: 82% (kvinnor 79%, män 84%) Att söka information: 82% (kvinnor 82%, män 84%) Att delta i samhällsdebatten: 46% (kvinnor 50%, män 42%) Att vara aktiv på sociala medier: 56% (kvinnor 60%, män 51%) 77% 78% 77% et avser andel medarbetare som på påståendet "Jag känner mig digitalt delaktig och kan använda de digitala verktyg och system som jag behöver i mitt arbete" svarade att det stämmer ganska eller mycket bra i medarbetarundersökningen Undersökningen görs nästa gång Omsorg och trygghet Resultatmål Indikatorer kvinnor Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov VON Väntetid till särskilt boende inom äldreomsorgen Antal platser på demensavdelningar Påbörjande av byggnation av ett nytt äldreboende män Kommentar 58 dagar 64 dagar 50 dagar et avser Medelvärde KKiK: 57 dagar. 125 Demensplatser finns på Norrgläntan, Lövåsgården, Igelkotten, Strandgården, Vallgården, Almgården och Pantern. Ja Planering för att bygga ett nytt äldreboende pågår i samarbete mellan vård- och omsorgsförvaltningen och KFAB.

68 Resultatmål Indikatorer kvinnor Ökad trygghet för hemtjänstens brukare VON Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare STN, VON Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende STN, VON Minskad risk för undernäring för äldreomsorgens brukare STN, VON Tillskapande av en gruppbostad för unga med funktionsnedsättning Personalkontinuitet inom hemtjänsten, antal personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Andel brukare som svarar att det känns ganska/mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten Andel brukare inskrivna i hemsjukvården med en samordnad individuell plan (SIP) Andel brukare med hemtjänst som svarar att personalen oftast/alltid tar hänsyn till åsikter och önskemål Andel brukare med hemtjänst som svarar att de oftast/alltid kan påverka vilka tider de får stöd Andel brukare som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med den hemtjänst de har Andel brukare inom särskilt boende som svarar att personalen oftast/alltid tar hänsyn till åsikter och önskemål Andel brukare inom särskilt boende som svarar att de oftast/alltid kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen Andel brukare som svarar att det känns ganska/mycket tryggt att bo på ett särskilt boende Andel brukare som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Andel brukare i särskilt boende med risk för undernäring enligt bedömning i Senior Alert Ja män Kommentar Arbetet med att bygga en gruppbostad för personer med funktionsnedsättning pågår et avser Medelvärde KKiK: % 89% 91% et avser % 89% 91% et avser % 63% 58% et avser Mätning av samordnad individuell plan (SIP) görs i november gjordes 81 st SIP, 2014 gjordes 209 st SIP. Andelen personer som får en samordnad individuell plan är låg i hela Sörmland. 93% 92% 95% et avser Medelvärde alla kommuner: kvinnor 91%, män 91%, totalt 91%. 85% 88% 80% et avser Andelen är har ökat något för kvinnor men har minskat för män jämfört med mätningen % 67% 63% et avser Andelen är oförändrad för kvinnor men har minskat något för män jämfört med mätningen % 90% 91% et avser Andelen har minskat något för båda könen jämfört med mätningen % 83% 89% et avser Andelen har ökat för kvinnor men minskat för män jämfört med mätningen Medelvärde alla kommuner: kvinnor 83%, män 82%, totalt 83% 49% 55% 38% et anger hur stor andel som riskerar undernäring av de personer som fått en riskbedömning. Mätningen avser tiden januariaugusti 2016.

69 Resultatmål Indikatorer kvinnor Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning VON Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum BIN, KTN, SOCN Andel brukare i särskilt boende med bedömd risk för undernäring som har en planerad förebyggande åtgärd Andel brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är mindre än 11 timmar (med hänsyn taget till den enskildes önskemål) Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin omsorg Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är ganska/mycket trygga i sitt boende Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin arbetssituation Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är sammantaget är ganska/mycket nöjda med sitt boende/arbete/hjälp en i sin helhet Antal informationsbesök av socialsekreterare på förskola, BVC och skola Genomsnittlig utredningstid för individ- och familjeomsorgens utredningar avseende barn och ungdomar 0-20 år Andel av barn som kommunen placerar i familjehem/på institution som genomgår hälsooch tandvårdsundersökning i samband med socialnämndens första placering av individen män Kommentar 53% 50% 60% et anger hur stor andel av de personer som riskerar undernäring som har en planerad förebyggande åtgärd. Mätningen avser perioden januari-augusti % 38% 48% et avser nattfastemätningen våren äldreboenden med sammanlagt 43 avdelningar deltog i nattfastemätningen. Medelvärdet för nattfastan var 10 timmar och 59 minuter. 58% 59% 58% et avser % 82% 81% et avser % 73% 71% et avser % 89% 84% et avser Per 30 augusti har inga besök gjorts än under dagar 105 dagar 93 dagar et avser första halvåret Den lagstadgade utredningstiden är max 120 dagar. 20% 20% 20% Rutiner för detta finns och det har även arbetats fram gemensamma rutiner i länet. Även om målet inte nås ligger Katrineholm fortfarande bra till i jämförelse med andra kommuner.

70 Resultatmål Indikatorer kvinnor Fortsatt utveckling av socialnämndens insatser utifrån den enskildes behov SOCN Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR Andel barn i familjehem som besökts minst en gång per kvartal Andel av de barn och ungdomar som kommunen placerat i familjehem/på institution som klarar målen i skolan Andel brukare som upplever att behovet är tillgodosett Andel brukare som upplever att socialförvaltningen har god tillgänglighet och bra bemötande Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen Andel av till kommunen inkommande uppdrag avseende klottersanering som slutförs inom 24 timmar Antal anmälda våldsbrott i kommunen (per invånare) Antal personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid Antal personer som utbildats av räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder Andel av de olyckor som föranlett räddningsinsats där en första skadebegränsande åtgärd gjorts av enskild män Kommentar 95% 95% 95% Barn och unga i familjehem besöks minst en gång per kvartal. Dock finns enstaka undantagsfall där besöken har fått bokas om för att passa barnet och familjehemmet i ifråga. Indikatorn kommer följas upp i årsredovisningen. 79% et avser Under de tre veckor som undersökningen pågick valde 102 klienter att delta. Eftersom det var första gången undersökningen genomfördes kan utfallet inte jämföras med tidigare år. Alla deltagarna ansåg att deras situation hade förbättrats efter kontakt med socialförvaltningen. 42% et avser Under de tre veckor som undersökningen pågick valde 102 klienter att delta. Eftersom det var första gången undersökningen genomfördes kan utfallet inte jämföras med tidigare år. 59% 45% 71% et avser andel invånare som i polisens trygghetsundersökning 2015 svarat trygg på frågan: Om du går ut ensam sent en kväll i området där du bor, känner du dig då trygg eller otrygg?. Medelvärde länet: totalt 62%, kvinnor 50%, män 74%. et har försämrats jämfört med undersökningen 2013, särskilt för kvinnor. 47% Enligt service- och teknikförvaltningen har 9 av 19 klotterärenden sanerats inom 24 timmar under första halvåret Omfattande klotter är inte alltid möjligt att hinna sanera inom 24 timmar. Väder/temperatur kan också göra sanering inom 24 timmar omöjlig, särskilt vintertid et avser Antalet anmälda våldsbrott har minskat jämfört med föregående år. Medelvärde kommunerna i Sörmland: anmälda våldsbrott per invånare. 53 Antal omkomna 2015 var 2 personer, antal allvarligt skadade 12 personer och antal lindrigt skadade 39 personer. Antal omkomna har minskat men antal skadade har ökat. 98% et avser Målsatt tid definieras i förmågekarta i Handlingsprogram för Västra Sörmlands Räddningstjänst - Direktionens vilja Vid två av totalt 123 räddningsinsatser 2015 var framkomsttiden längre än förmågekartans målnivå et avser Totalt har färre personer utbildats jämfört med Även antalet utbildade skolelever har minskat. 46% et avser För att utvärdera det förebyggande arbetet för VSR statistik över om enskilda har påbörjat en skadebegränsande insats när räddningsstyrkan anländer till olycksplatsen.

71 Kultur, idrott och fritid Resultatmål Indikatorer kvinnor Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts- och fritidslivet BIN, KTN, STN, SOCN, VON Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun BIN, KTN, STN, VON Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med BIN, KTN, VON Sportcentrum ska ha nöjda utövare och besökare STN Andel invånare som upplever sig vara delaktiga i kulturlivet i Katrineholm Invånarnas bedömning av fritidsmöjligheterna i kommunen (parker, natur, idrott, kultur, föreningsliv, nöjen) Invånarnas bedömning av biblioteksverksamhe ten Invånarnas bedömning av utställnings- och konstverksamheter Invånarnas bedömning av teaterföreställningar och konserter Invånarnas bedömning av kulturutbudet för barn och unga Andel unga och unga vuxna som är nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet Andel nöjda utövare och besökare på Sportcentrum män Kommentar 4,5 4,8 4,3 et avser 2014, svarsmedel på en skala 1-10 enligt tilläggsfråga i SCB:s medborgarundersökning. Ny mätning sker hösten et avser 2014, betygsindex (av max 100) enligt SCB:s medborgarundersökning. Medelvärde samtliga 129 deltagande kommuner: 61. Ny mätning sker hösten ,7 8 7,4 et avser 2014, betygsindex (av max 10) enligt SCB:s medborgarundersökning. Medelvärde samtliga 129 deltagande kommuner: 7,6. Ny mätning sker hösten ,2 7,5 6,9 et avser 2014, betygsindex (av max 10) enligt SCB:s medborgarundersökning. Medelvärde samtliga 129 deltagande kommuner: 6,5. Ny mätning sker hösten ,5 6,7 6,2 et avser 2014, betygsindex (av max 10) enligt SCB:s medborgarundersökning. Medelvärde samtliga 129 deltagande kommuner: 5,8. Ny mätning sker hösten ,1 6,3 6 et avser 2014, betygsindex (av max 10) enligt tilläggsfråga i SCB:s medborgarundersökning. Ny mätning sker hösten På grund av pågående renoveringsarbeten i Duveholmshallen har undersökningen bland besökare inte startat. Undersökningar kommer att inledas så fort renoveringarna är klara. Förbättrade möjligheter att delta i sociala aktiviteter för brukare i äldreomsorgen STN, VON Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter på vardagar Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen Andel äldre som svarar att de är ganska/mycket nöjda med de aktiviteter som erbjuds på sitt särskilda boende Andel äldre i särskilt boende som inte besväras av ensamhet 17% et avser % et avser % 75% 75% et avser Andelen har ökat både bland kvinnor och män. 40% 41% 38% et avser Andelen har ökat, främst bland kvinnor.

72 Resultatmål Indikatorer kvinnor Andel äldre med hemtjänst som inte besväras av ensamhet Antal äldre som äter i de kommunala lunchrestaurangerna män Kommentar 42% 37% 51% et avser Andelen har ökat bland män men minskat bland kvinnor. Under våren 2016 har målgrupp, metod samt vilka restauranger som ska ingå i mätningarna tydliggjorts. Mätningar på totalt sju restauranger inleds i september. Jämställda kulturoch fritidsverksamheter BIN, KTN, STN, VON Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON Könsfördelning på Perrongen, Lokstallet Könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet Andel invånare som använder tobak Andel invånare med skadliga alkoholvanor Andel invånare med goda kostvanor Andel invånare som är fysiskt aktiva 43% 43% 57% et avser den genomsnittliga andelen flickor/kvinnor bland Perrongens besökare under första halvåret Från och med april har könsfördelningen varit jämnare än tidigare. 49,6% 50,4% 49,6% Senaste utfallet avser Kommer att följas upp i årsredovisningen. 13% 13% 13% et avser 2012, andel som röker dagligen. Riket: kvinnor 12%, män 11%, totalt 11% Andel som snusar dagligen: Katrineholm: kvinnor 3%, män 16%, totalt 10%. Riket: kvinnor 3%, män 19%, totalt 11% 5% 6% 4% et avser Riket: kvinnor 7%, män 7%, totalt 7% 7% 9% 6% et avser 2012, andel som äter frukt och grönt minst 5 ggr/dag. Riket: kvinnor 11%, män 5%, totalt 8% 52% 49% 55% et avser 2012, andel som ägnar minst 3 tim/vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter. Riket: kvinnor 54%, män 57%, totalt 55%. Hållbar miljö Resultatmål Indikatorer kvinnor Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Kommunens energiförbrukning ska minska KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Minst hälften av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara STN, KVAAB Andel miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen Minskning av energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd sedan 2008 Minskning av energianvändning i kommunens verksamhetslokaler sedan 2008 Andel matavfall som samlas in och behandlas biologiskt Andel hushåll som uppger att de sorterar ut matavfall Andel hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling män Kommentar 46% et avser andel miljöbilar i kommunkoncern 2015 enligt KKiK. Inom service- och teknikförvaltningens bilsamordning utgör miljöbilarna 66% ,6% et avser ,5% et avser En plockanalys genomförs under hösten 2016 av SVAAB. et kommer att kunna jämföras med en motsvarande analys som gjordes innan separerad matavfallsinsamling infördes. En kundenkät är planerad att genomföras under % et avser Medelvärde KKiK: 39%

73 Resultatmål Indikatorer kvinnor Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka KS, BMN, STN Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald KS, STN Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON Andel sjöar med god ekologisk status Areal reservat och biotopskydd Matsvinn per portion i samband med lunchserveringarna, antal gram Kostnaden för kommunens inköp av ekologiska livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Kostnaden för kommunens inköp av närproducerade livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Minskning av inköp av hel- och halvfabrikat Andel barn som är nöjda med maten och måltidsmiljön Andelen äldre som svarar att maten smakar ganska/mycket bra på sitt särskilda boende Andelen äldre som svarar att måltiderna på sitt särskilda boende ofta/alltid är en trevlig stund på dagen Andelen äldre på särskilt boende med en aktuell genomförandeplan som innehåller information om den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna män Kommentar 16% et avser provtagningen 2015, nästa provtagning sker I den regelbundna provtagningen ingår 26 sjöar, utfallet avser andel av dessa sjöar som bedöms ha god ekologisk status avseende näringsförhållanden (fosfor) provtogs 25 sjöar. Några sjöar hade förbättrats och några försämrats jämfört med mätningen Fyra sjöar hade god ekologisk status (åtta sjöar 2013). Två av de sjöar som försämrats provtogs sent under säsongen, vilket kan ha gett för höga fosforvärden. Den sjö som ej kunde provtas 2015, hade god ekologisk status ha et avser g et avser våren ,1% et avser första halvåret ,9% et avser första halvåret % et avser Indikatorn mäts inte längre eftersom inköpen av hel- och halvfabrikat minskats till en nivå där resurser bättre läggs på andra utvecklingsområden. 61% 61% 61% et avser Andelen nöjda har ökat bland både flickor och pojkar jämfört med föregående år. Störst andel nöjda barn finns i grundskolan åk F-6, i förskolan och i grundsärskolan. Minst andel nöjda finns i grundskolans åk 3-9. Friskolor ingår inte i mätningen, inte heller Lindengymnasiet och Ellwynska skolan. 73% 68% 82% et avser Andelen har ökat bland män men minskat något bland kvinnor. 78% 76% 82% et avser Andelen har ökat både bland kvinnor och män. 48% et avser 2015.

74 Resultatmål Indikatorer kvinnor Andel barn som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Andel äldre på särskilt boende som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Andel elever som har en bra schemaläggning av lunchen män Kommentar 73% et avser vårterminen 2016, Katrineholms kommunala förskolor och skolor. I dagsläget finns det flera alternativ att välja på i alla skolor medan förskolan serverar ett alternativ. Under hösten 2016 kommer bufféservering med fler alternativ att välja på testas på en förskola. 26% et avser et kommer redovisas i årsredovisningen Ekonomi och organisation Resultatmål Indikatorer kvinnor Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Nettodriftskostnader na ska inte öka snabbare än skatteintäkterna KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Avskrivningar ska under planperioden inte ta mer än tre procent av driftbudgeten KS Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning Nettodriftskostnader na ska inte öka snabbare än skatteintäkter och utjämning, måluppfyllelse Avskrivningar i förhållande till nettodriftbudget Kundnöjdhet avseende KFAB:s verksamhetslokaler Andel invånare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Andel invånare som får ett direkt svar på en enkel fråga när de tar kontakt med kommunen via telefon Andel invånare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen män Kommentar 3,3% et avser perioden januari-augusti Ja et avser perioden januari-augusti ,7% et avser perioden januari-augusti NKI 61 et avser NKI enligt mätning Ny mätning sker hösten % et avser Medelvärde KKiK: 84% 41% et avser Medelvärde KKiK: 46% 100% et avser Medelvärde KKiK: 94%

75 Resultatmål Indikatorer kvinnor Tydlig och effektiv kommunikation KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Ökat medarbetarengagemang KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Minskad sjukfrånvaro KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett invånarperspektiv Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett företagarperspektiv Kundnöjdhet avseende samhällsbyggnadsförvaltningens information på hemsidan Resultat i undersökningen kring hållbart medarbetarengage mang Andel påbörjade rekryteringar där tjänsten tillsätts Andel rekryteringar där tjänsten tillsätts med eftersökt kompetens enligt rekryteringskravprofilen Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid, totalt Del av sjukfrånvaro som är längre än 60 dagar män Kommentar 89% et avser Medelvärde alla kommuner: 80% 80% et avser Medelvärde alla kommuner: 80% Underlaget omfattar för litet antal svarande vilket innebär att redovisningen inte blir tillfredställande. Ny bedömning görs till årsredovisningen % et avser HME-index består av tre delindex. Jämfört med 2013 har ledarskapsindex ökat från 74 till 75, motivationsindex från 77 till 80 och styrningsindex från 73 till 78 för kommunen som helhet. Totalt ökade HME-indexet från 74 till 78. För kvinnor ökade HME-index från 75 till 78 och för män från 74 till 77. Medarbetarenkätens svarsfrekvens var 65%. Katrineholms resulat ligger i nivå med genomsnittet för samtliga kommuner som genomförde HME-undersökningen under Rutiner håller på att utvecklas men indikatorn kan för närvarande inte mätas på ett tillförlitligt sätt. Rutiner håller på att utvecklas men indikatorn kan för närvarande inte mätas på ett tillförlitligt sätt. 8,6% 9,3% 6% et avser sjukfrånvaro bland tillsvidareanställda under första halvåret 2016 för kommunen som helhet. Jämfört med motsvarande period 2015 har sjukfrånvaron ökat bland kvinnor. 57% 58% 50% et avser sjukfrånvaro bland tillsvidareanställda under första halvåret 2016 för kommunen som helhet. Jämfört med motsvarande period 2015 utgör långtidssjukfrånvaron en större andel av den totala sjukfrånvaron, särskilt för kvinnor.

76 Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Foto: Hanna Maxstad Katrineholms kommun, Katrineholm Telefon (vardagar kl. 8 17)