Måndag kl.13:15

Transkript

1 Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (12) Tid Måndag kl.13:15 Plats Tingsön - Plangatan 5 Tid för justering Plangatan Föredragningslista Nr Ärende Diarienr Föredragande 1. Ekonomi t om februari 2014 IFO2014/23 Lotta Holmström 2. Underlag till Kommunplan IFO2014/47 Per Åsbrink 3. Val av interkontrollsansvarig Renate Almén 4. Personärende Anna Danielsson 5. Personärende Anna Danielsson 6. Delegationsbeslut Renate Almén 7. Ordförandebeslut Renate Almén 8. Individ- och familjeomsorgsnämndens Renate Almén utskott 9. Rapporter och information Renate Almén 10. Övriga frågor Renate Almén Ordförande Anna-Lena Birgersson Persson Sekreterare

2 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (12) Turordning justerare 1. Majvor Lisselg 2. Jonas Klang 3. Åsa Olsson 4. Johan Hillborg 5. Lars Karlsson

3 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (12) IFO2014/23 1. Ekonomi t om februari 2014 Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden lägger med godkännande den ekonomiska rapporten till handlingarna. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Ekonomiskt resultat för februari 2014 redovisas vid sammanträdet. Beslutsunderlag Ekonomisk uppföljning t om februari 2014, Dnr: IFO 2014/23

4 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (12) IFO2014/47 2. Underlag till Kommunplan Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden beslutar att anta framtaget underlag till Kommunplan Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Sammanfattning av ärendet Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska med hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Socialtjänstens specifika uppdrag inom kommunen är att bistå individer och familjer som av olika anledningar inte klarar sin sociala situation. Lagstiftningen som utgör grunden för det sociala arbetet inom individ- och familjeomsorgen är socialtjänstlagen (SoL), föräldrabalken (FB), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Myndighetsutövning är en speciell uppgift för nämnden, som sätter både enskilda tjänstemäns som individ- och familjeomsorgsnämndens värderingar i fokus. Beslutsunderlag Underlag till Kommunplan , Dnr: IFO 2014/47

5 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (12) 3. Val av interkontrollsansvarig Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att från och med dagens datum särskilt utse Ingegerd Broman (FP), till Internkontrollsansvarig. Beslutsunderlag Ulla Olsson (FP), har avsagt sig sitt uppdrag som Internkontrollsansvarig i Individ- och familjeomsorgsnämnden. Till ny internkontrollsansvarig utses Ingegerd Broman (FP).

6 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (12) 4. Personärende Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att hos Tingsrätten ansöka om att vårdnaden, enligt 6 kap 10 Föräldrabalken, om MH-97 flyttas över från barnets särskilt förordnad vårdnadshavare FD-77 till barnets mor SSK-75, då det anses vara till barnets bästa. Sammanfattning av ärendet Familjerättssekreterare Anna Janglund har inkommit med utredning daterad

7 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (12) 5. Personärende Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden beslutar 1. att hos Tingsrätten anmäla behov av särskild förordnad vårdnadshavare enligt 5 kap 2 SoF, för TF att hos Tingsrätten föreslå, enligt 6 kap 9 Föräldrabalken, att PH-71, interimistiskt utses som särskild förordnad vårdnadshavare gällande TF att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Enhetschef Familjerättsenheten, Sara Ericsson har inkommit med utredning daterad

8 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (12) 6. Delegationsbeslut Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämndens delegationsbeslut läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Delegationsbeslut tagna till och med februari 2014, inkomna från Individoch familjeomsorgsnämndens enheter och från Integrationsenheten inom Arbetsmarknads- och Trafiknämnden.

9 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (12) 7. Ordförandebeslut Förslag till beslut Ordförandebesluten läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Muntlig redovisning av ordförande.

10 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (12) 8. Individ- och familjeomsorgsnämndens utskott Förslag till beslut Protokollen läggs till handlingarna. Beslutsunderlag Protokollen delges vid sammanträdet.

11 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (12) 9. Rapporter och information Förslag till beslut Individ- och familjeomsorgsnämnden föreslås besluta att lägga samtliga rapporter till handlingarna. Beslutsunderlag Nedanstående skrivelser och informationer delges Individ- och familjeomsorgsnämnden: - Information gällande samarbetet mellan: Ekonomienheten - Katarina Gröndahl Arbetsförmedlingen - Jessica Löhman AMC - Janne Sjöström - Verksamhetsberättelse - Årsberättelse - Nämndrapport mars Uppföljning av nämndsmål, arbetssätt och metoder samt samverkan - Nämndrapport mars Vågbrytaren Verksamhetsberättelse Familjerådgivningen - SVG-protokoll - Internkontroll

12 Sandvikens kommun Kallelse Individ- och familjeomsorgsnämnden Mötets diarienummer Sammanträdesdatum Sida IFO2014/ (12) 10. Övriga frågor Sammanfattning av ärendet - Information gällande Mötesportalen

13 Individ- och familjomsorgsnämnden Intern rapportering, belopp i tkr Period: jan-febr 2014 Årsbudget Utfall Prognos Kommun- Övriga Kostnader Redovisat Periodiserat Denna Föreg bidrag intäkter resultat resultat månad månad Ankomstregistrerade poster Nämnden Missbruksvård för vuxna Barn- och ungdomsvård Försörjningsstöd Övrig verksamhet S:a Individ- och familjeomsorg: Kommentarer till resultat och prognos: Missbruksvård Missbruksvård för vuxna för vuxna Området missbruksvård visar på en ökning av personer med sammansatt vårdbehov, exempelvis missbruk i kombination med psykisk ohälsa. Personer med sammansatt vårdbehov medför dyrare placeringskostnader vid institutionsvård då psykiatriska diagnoser i kombination med missbruk kräver speciella insatser. En dialog samt framarbetande av samarbetsformer pågår med omsorgsförvaltningen. Barn- Barn- och och ungdomsvård ungdomsvård Behovet av insatser i form av familjehemsplaceringar fortsatte att öka under 2013, idag finns inget som visar på att denna trend kommer att förändras. Bristen på privata familjehem medför dyrare placeringar via konsulent-stödda familjehem. Ny lagstiftning inom barnavårdsområdet kräver ytterligare resurser i form av handledning och stöd till familjehemmen. Problem med att få sökanden med rätt behörighet till lediga befattningar har medfört höga kostnader Försörjningsstöd för inhyrd personal inom barn och ungdomsvården. Prognosen för den statligt finansierade verksamheten visar på ett positivt resultat vilket medför att verksamhetsområdet totalt visar på ett resultat i balans med budget. Försörjningsstöd Försörjningsstödet bedöms ligga på en fortsatt hög nivå under Nya ärenden om cirka 70 hushåll beräknas tillkomma under året vad avser personer som Övrig är utskrivna, verksamhet efter 24 månader, från etableringslagstiftningen. Utöver denna grupp kommer ytterligare nya ärenden att aktualiseras inom enheten. De överanställningar som finns inom enheten fortsätter under året för att kvalitetssäkra handläggningen. Övrig verksamhet Resultatet beräknas bli i paritet med budget.

14 Individ- och familjeomsorgsnämnden Underlag till kommunplan Målgrupp och verksamhetsuppdrag Samhällets socialtjänst ska på demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska med hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Socialtjänstens specifika uppdrag inom kommunen är att bistå individer och familjer som av olika anledningar inte klarar sin sociala situation. Lagstiftningen som utgör grunden för det sociala arbetet inom individ- och familjeomsorgen är socialtjänstlagen (SoL), föräldrabalken (FB), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Myndighetsutövning är en speciell uppgift för nämnden, som sätter både enskilda tjänstemäns som individ- och familjeomsorgsnämndens värderingar i fokus. Individ- och familjeomsorgsnämndens främsta grundläggande värdering är respekt, vilket i synnerhet gäller för de utsatta personer som kommer i kontakt med nämndens verksamheter. Respekt är av avgörande betydelse när det gäller rollfördelningen mellan politiker och tjänstemän och även till andra aktörer. En annan grundläggande värdering är samverkan, som är en förutsättning för samhällsnytta, bättre resursutnyttjande, kompetensöverföring och helhetsperspektiv. Samverkan som värdering och framgångsfaktor berör klienter, tjänstemän och politiker. Individ- och familjeomsorgsnämnden ska svara för service, upplysningar, råd och stöd till utsatta barn och deras familjer, vård och behandling till personer med missbruksproblematik, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer samt enskilda som vistas i Sandvikens kommun. Individ- och familjeomsorgsnämnden ansvarar för samordning av drog- och brottsförebyggande arbete samt folkhälsofrågor. Syftet med verksamheten är att effektivisera och utveckla redan befintligt arbete samt att inspirera och initiera till nya aktiviteter och verksamheter som är förebyggande. Uppdragen är kommun- och sektorsövergripande. Nämnden ansvarar för handläggning av serveringstillstånd och utövar tillsyn över befintliga serveringsställen. Verksamhetsbeskrivning Barn- och familjeenheten och ungdomsenheten vänder sig till barn i åldern 0-12 år respektive år och deras familjer. Arbetet omfattar även barnets/ungdomens anhöriga och övriga personer i nätverket. Enheterna utreder och bedömer behovet av insatser, bedriver motivations- och behandlingsarbete samt ger råd, stöd och information. Verksamheten verkar för att barn och ungdomar växer upp under trygga förhållanden samt att barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt får det skydd och stöd de behöver. Sandvikens Familjecenter arbetar med stödjande och behandlande insatser till familjer med barn- och ungdomar i åldern 0-20 år. Dessutom görs utredningar och bedömningar på uppdrag av Barn- och familjeenheten samt Ungdomsenheten. Familjecenters uppgift är att genom stöd till familjer förbättra villkoren för barns och ungdomars uppväxt. Ekonomienheten utreder och bedömer behovet av försörjningsstöd. Enheten ger bistånd till personer med behov av försörjning, sysselsättning, bostad, rehabilitering med mera. Enheten arbetar för att människor ska få möjlighet att frigöra sina egna resurser och bli självförsörjande. Enheten ansvarar även för kommunens skuldoch budgetrådgivning. Sid 1 (10)

15 Vuxenenheten arbetar främst med missbruks- och beroendefrågor. Arbetet omfattar även den enskildes anhöriga och övriga nätverk. Enheten utreder och bedömer behovet av insatser. Verksamheterna inom enheten bedriver motivations- och behandlingsarbete samt ger råd, stöd och information. Enheten verkar för att människor med beroendeproblematik ska leva ett drogfritt liv. Familjerättsenheten bistår enskilda personer, föräldrar, barn samt myndigheter i familjerättsliga frågor. Familjerätten ska ta tillvara barns rättigheter och verka för att hänsyn tas till barns bästa i beslutsfattande. Boendet för ensamkommande barn tillhandahåller boende för tolv ungdomar. Inom enheten finns även en så kallad utslussverksamhet. Utöver boende ska verksamheten sörja för att ungdomarna får det stöd och den hjälp som föreskrivs i socialtjänstlagen, att skolgången fungerar på ett tillfredsställande sätt och att integration i samhället sker utifrån den enskildes förutsättningar och önskemål. Volymer/Verksamhetsmått Försörjningsstöd

16 Verksamhetsmått Verksamhet Antal aktualiseringar Barn och ungdom Antal aktualiseringar Vuxna Familjehem Antal barn HVB 0 12 år Antal vårddygn (inkl. föräldrar) HVB år Antal vårddygn HVB vuxna Antal vårddygn Sandvikens Familjecenter Antal barn Försörjningsstöd Antal hushåll Årsarbetare

17 MEDBORGARE Framgångsfaktorer Tillgänglighet Lätt att få information om kommunens verksamhet. Medborgardialog fler mötesplatser. Kommunicera kommunens förutsättningar. Förstå medborgarnas/brukarnas behov synpunktshantering. Mål Mått 2015 Alla brukare ska känna sig respektfullt bemötta av personalen inom individ- och familjeomsorgen. Målnivå: 100 % Alla brukare ska uppleva delaktighet i kontakten med individ- och familjeomsorgen. Målnivå: 100 % Individ- och familjeomsorgens webbinformation är god. Målnivå: 100 % Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med personalens bemötande ska vara högre jämfört med föregående verksamhetsår. Mäts via årlig brukarenkät. Värde 2012: 94 % Värde 2013: 97 % Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med delaktigheten skall vara högre jämfört med föregående verksamhetsår. Mäts via årlig brukarenkät. Värde 2012: 89 % Värde 2013: 93 % Mätmetod: Svarsfrekvens individ- och familjeomsorgens webbinformation. Mätning via SKL årliga webbplatsundersökning. Värde 2012: 85 % Värde 2013: 92 % Alla brukare ska uppleva sig nöjda med informationen i kontakten med individ- och familjeomsorgen. Målnivå: 100 % Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med informationen skall vara högre jämfört med föregående verksamhetsår. Mäts via årlig brukarenkät. Värde 2012: 94 % Värde 2013: 94 % Alla brukare ska uppleva sig nöjda med tillgängligheten inom Individ- och familjeomsorgen. Målnivå: 100 % Medborgardialoger utvecklas för att stärka demokratin. Målnivå: En medborgardialog. Mätmetod: Andelen brukare som är nöjda med tillgängligheten skall vara högre jämfört med föregående verksamhetsår. Mäts via årlig brukarenkät. Värde 2012: 86 % Värde 2013: 84 % Mätmetod: Mäta antalet medborgardialoger. Värde 2012: Saknas Värde 2013: Saknas Sid 4 (10)

18 MEDARBETARE Framgångsfaktorer Ledarskap Tydliga uppdrag och mål. Medarbetarskap Tydliga uppdrag och mål. Gemensam värdegrund. Mål Mått 2015 Medarbetare upplever att de har inflytande och är motiverade i sitt arbete. Målnivå: Förbättring utifrån index Medarbetare ska uppleva ledarskapet tydligt och utvecklingsinriktat. Målnivå: Förbättring utifrån index Medarbetare ska uppleva att man deltar i utvecklingen av verksamheten. Målnivå: Förbättring utifrån index Medarbetare är väl förtrogna med Vision 2025 och målen i Balanserad styrning och ser sitt ansvar för helheten. Målnivå: Fastställa ett index. Mätmetod: MMI Motiverad Medarbetarindex ska vara högre jämfört med föregående verksamhetsår. Mäts via kommunens medarbetarundersökning. Värde 2012: 70 Värde 2013: 72 Mätmetod: Index för ledarskap ska vara högre jämfört föregående år. Mäts via kommunens medarbetarundersökning. Värde 2012: 82 % Värde 2013: 84 % Mätmetod: Index för verksamhetsutveckling ska vara högre jämfört föregående år. Mäts via medarbetarundersökningen. Värde 2012: 79 % Värde 2013: 78 % Mätmetod: Index ska vara högre jämfört föregående år. Mäts via medarbetarundersökningen. Värde 2013: Saknas.

19 HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Framgångsfaktorer Trygghet Social sammanhållning och socialt stöd. Folkhälsoperspektivet är integrerat i nämndernas verksamhet. Tidiga insatser för barn och vuxna motverka utanförskap. Tidiga insatser för barn som lever i våldsutsatta miljöer. Mål Mått 2015 Samverkan med andra verksamheter, kring barn som far illa och vuxna som riskerar utanförskap. Målnivå: Handlingsplan samsjuka. Målnivå: Överenskommelse med landstinget. Målnivå: 62 % Målnivå: Handlingsplan för barn i våldsutsatta miljöer. Företag med serveringstillstånd som är i kontakt med tillstånds- och tillsynsmyndigheten inom individ- och familjeomsorgen ska vara nöjda. Målnivå: NKI värde 82 All personal inom individ- och familjeomsorgen som kör bil i tjänsten skall utbildas i ekonomisk körning. Målnivå: Ökning av antalet utbildad personal jämfört ANDT strategin är känd och utgör den gemensamma plattformen för det drogförebyggande arbetet i hela kommunen med fokus på minskad rökning i alla åldrar. Målnivå: Minska andelen kvinnor och män som röker. Minska andelen ungdomar under 18 år som börjar röka. Mätmetod: Handlingsplan för helhetssyn och samordning i kommunen kring målgruppen personer med missbruksproblem och psykisk funktionsnedsättning (samsjuka). Värde 2013: Saknas. Mätmetod: Måluppfyllelse i Socialstyrelsens öppna jämförelser vad gäller helhetssyn och samordning rörande barn- och ungdomsvård samt missbruks- och beroendevård. Mäts via Socialstyrelsens årliga öppna jämförelser. Värde 2012: Saknas överenskommelse. Värde 2013: Finns överenskommelse för barn- och ungdomsvård. Saknas överenskommelse missbruk- och beroendevård. Mätmetod: Andelen brukare som varit i åtgärd och som gått ut i egen försörjning ska uppgå till minst 62 % under året. Mäts via verksamhetsstatistik. Värde 2012: 62 % Värde 2013: 63 % Mätmetod: Handlingsplan i kommunen för barn som utsätts/riskerar att utsättas för våld och barn som bevittnat våld. Värde 2013: Saknas. Mätmetod: SKL s undersökning INSIKT Nöjd Kund Index, NKI. Värde 2011: Saknas. Värde 2013: 81 Mätmetod: Antalet personal inom individ- och familjeomsorg utbildad i ECO Driving skall vara fler jämfört med föregående år. Mäts i verksamheten. Värde 2013: Saknas. Mätmetod: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, drogvaneundersökning. Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät. Värde 2011 åk.9: pojkar 17 %, flickor 21 % Värde 2013 åk.2 gym: pojkar 22 %, flickor 33 % Värde 2010: män 15 %, kvinnor 14 % Sid 6 (10)

20 EKONOMI Framgångsfaktorer Samordning samverkan. Helhetssyn Alla ska hålla sig inom fastställda ekonomiska ramar. Ledarskap Uppföljning och aktiv styrning för att nå uppsatta mål. Mål Mått 2015 Öppenvården samt hem för vård eller boende (hvb) i egen regi för barn, ungdom och vuxna ska alltid prövas före externa placeringar. Målnivå: 30 % Målnivå: 70 % Målnivå: 30 % Mätmetod: Andelen vårddygn på hvb i egen regi för ungdom och vuxna, ska uppgå till minst 30 % av de totala vårddygnen under året. Mäts via verksamhetsstatistik. Värde 2012: 27 % Värde 2013: 29 % Mätmetod: Andelen öppenvårdsinsatser för barn och ungdom ska uppgå till minst 70 % av de totala insatserna under året. Mäts via Socialstyrelsens årliga öppna jämförelser barn och unga. Värde 2012: 71 % Värde 2013: 69 % Mätmetod: Andelen öppenvårdsinsatser för vuxna ska uppgå till minst 30 % av de totala insatserna under året. Mäts via Socialstyrelsen. Värde 2012: 31 % Värde 2013: 24 % Minskade kostnader för institutionsplaceringar för vuxna. Målnivå: 9,1 mkr En buffert avsätts inom budgetramen för oförutsedda händelser. Målnivå: 1,0 av kommunbidraget Mätmetod: Kostnaden för institutionsplaceringar för vuxna ska minska med minst 10 % i jämförelse med föregående år. Mäts via verksamhetsstatistik. Värde 2012: 9,6 mkr Värde 2013: 10,1 mkr Mätmetod: Budgeterad buffert. Värde 2012: 0,50 % Värde 2013: 0,32 %

21 OMVÄRLD Framgångsfaktorer Kulturell kompetens i de sociala tjänsterna för barn och vuxna. Omvärldsanalys omvärldsbevakning. Internationell strategi Deltagande i väl definierade projekt och nätverk. Mål Mått 2015 Personalen ska ha kunskap om många kulturer i syfte att öka kvaliteten i de sociala tjänsterna. Målnivå: Två utbildningsinsatser Regionala och nationella utbyten som bidrar till måluppfyllelse i arbetet med gruppen samsjuka. Målnivå: Två regionala eller nationella utbyten. Regionala och nationella utbyten som bidrar till måluppfyllelse i arbetet med våld i nära relationer. Målnivå: Två regionala eller nationella utbyten Mätmetod: Antalet genomförda utbildningsinsatser rörande kunskap om många kulturer under verksamhetsåret. Värde 2012: Fyra utbildningsinsatser. Värde 2013: Fyra utbildningsinsatser. Mätmetod: Antalet regionala och nationella utbyten under verksamhetsåret. Värde 2013: Saknas. Mätmetod: Antalet regionala och nationella utbyten under verksamhetsåret. Värde 2013: Saknas. Verksamhetsförändringar 2015 Utökningar Ökade kostnader för familjehemsvården Personell resursförstärkning inom verksamhetsområde barn- och ungdomsvård Personell resursförstärkning inom verksamhetsområde försörjningsstöd Ökade kostnader för försörjningsstöd Institutionsvård vuxna Social beredskap Reduceringar Institutionsvård vuxna Verksamhetsförändringar på lång sikt Framtidsbild Individ- och familjeomsorgens ansvarsområde tenderar att utvidgas allt mer, dels genom att nya målgrupper definieras och lyfts fram, dels genom den förskjutning av ansvar för vissa grupper som ständigt pågår. Individoch familjeomsorgen har begränsade möjligheter att göra strikta prioriteringar eller avgränsningar av arbetsuppgifter som andra myndigheter kan göra på grund av socialtjänstens lagstadgade yttersta ansvar för att invånarna får behövligt stöd och hjälp. Denna utveckling kräver en fördelningspolitisk diskussion på riksnivå men behöver också uppmärksammas på lokal nivå. De ökade kraven och det allt vidare ansvarsområdet går till viss del att bemöta med kompetenshöjning, tydlig inriktning mot öppenvårdslösningar samt bättre samverkan med de myndigheter som Sid 8 (10)

22 trots allt delar ansvaret för samhällets utsatta grupper. Det är dessa utvecklingsområden som individ- och familjeomsorgsnämnden behöver fortsätta prioritera inför framtiden. Utbildning är en grundläggande skyddsfaktor för barn och ungas möjlighet till en fortsatt gynnsam livsutveckling. Samverkan med skolan är därför av avgörande betydelse för att motverka att barn och unga slås ut från skolans värld. Individ- och familjeomsorgens resultat och arbetsförhållanden speglar samhällsutvecklingen och konjunkturläget i landet. Finanskrisen 2008 innebar att kostnaderna för försörjningsstöd ökade dramatiskt, och betydande neddragningar i övriga verksamheter inleddes redan Nämnden har sedan dess erhållit tillskott i form av riktat kommunbidrag till försörjningsstödskostnaderna i ram. Detta har varit nödvändigt för att undvika reduceringar som nedrustar övrig verksamhet med insatser till barn, ungdomar och vuxna. Den höga nivån på försörjningsstödet kommer med stor sannolikhet att ligga kvar de närmaste åren, i dagsläget är det ingenting som talar för det motsatta. Individ- och familjeomsorgen har en väl utbyggd öppenvårdsverksamhet som ett alternativ till institutionsplaceringar. Socialstyrelsens Öppna Jämförelser för barn och unga visar att öppenvårdsverksamheterna är väl utnyttjade. Närmare 70 procent av de totala insatserna för barn och unga bedrivs i öppenvård och på hemmaplan (jämfört med 61 procent för länet och övriga riket). Individ- och familjeomsorgsförvaltningen är en kostnadseffektiv verksamhet. Socialstyrelsens Öppna Jämförelser visar att kommunens kostnader för barn och ungdomsvården samt försörjningsstödet ligger i nivå med länet och riket. I dagsläget bedrivs i stort sett bara verksamheter som har sin grund i lagstadgade beslut. I princip all förebyggande verksamhet har tagits bort för att minska kostnaderna. Ytterligare reduceringar innebär nedläggning av hela eller delar av verksamheter, vilket leder till ökade kostnader för köp av externa tjänster. Långsiktiga utökningar Gruppen unga vuxna (20-24 år) utgör en stor grupp. Om andelen unga vuxna som hamnar i en negativ livsutveckling är konstant kommer detta att kräva större fokus på och kunskap om tidiga interventioner samt ett varierat utbud av öppenvårdinsatser. Det samma gäller det förväntade ökade behovet av insatser till vuxna personer med missbruksproblem. Personer med missbruksproblem och samtidig psykisk funktionsnedsättning (samsjuklighet) är en grupp vars behov är svåra att tillgodose i öppenvård. En stor andel av de personer som vårdas på institution har omfattande behov av insatser från både individ- och familjeomsorgen och verksamheter inom omsorgsförvaltningen. Kostnadsökningen i familjehemsvården beror dels på svårigheterna att rekrytera familjehem, vilket innebär att rekryteringen i högre utsträckning sker via företag där kostnaderna är högre, dels på att fler barn och unga är i behov av familjehemsvård. Nämnden har sedan flera år uttalat att familjehemsvård ska utgöra ett alternativ till institutionsvård. Förvaltningens arbete utifrån den målsättningen medför en kostnadsökning inom familjehemsvården. Under flera år har pengar från institutionsvården överförts till familjehemsvården utifrån nämndens viljeinriktning. Ny lagstiftning ställer ökade krav på uppföljning av barn och unga placerade i familjehem och på institution, vilket innebär att det krävs en resursförstärkning inom barn- och ungdomsvården för att kunna fullgöra uppdraget enligt lagstiftarens intentioner. Av hushållen som är i behov av försörjningsstöd är andelen utomnordiska hushåll den grupp som har ökat mest mellan åren och prognosen visar att denna ökning kommer att fortgå även Hushåll som anlänt till Sverige inom den nya etableringslagstiftningen, som gäller från december 2010, och som inte blivit självförsörjande inom 24 månader, har från och med slutet av 2012 överförts till individ- och familjeomsorgen från försäkringskassan. Mot bakgrund av det rådande läget på arbetsmarknaden är det mycket som talar för att antalet hushåll i behov av försörjningsstöd kommer att ligga kvar på en fortsatt hög nivå även under Sedan ett par år har förvaltningen överanställt personal för att klara arbetsbelastningen. Dessa överanställningar räcker nu inte till utan behöver permanentas samtidigt som ytterligare resurser behöver anställas. Socialsekreterarnas löneläge har uppmärksammats under några år, där har konstaterades att yrkesgruppens lön är låg i förhållande till ansvaret, utbildning och marknaden i regionen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har under tre år beslutat att prioritera yrkesgruppen i lönerevisionen, och denna lönesatsning behöver för att kunna nyrekrytera och behålla personalen. Även i detta avseende är resursförstärkningen gällande bemanning nödvändig för att upprätthålla en rimlig arbetsbelastning. Frågan om social beredskap efter kontorstid har aktualiserats och utreds i ett länsperspektiv. Situationen är i dagsläget otillfredsställande då en formell socialjour saknas. Den nya verksamheten, som förhoppningsvis startar hösten 2014, kommer att finansieras av samtliga kommuner inom länet utifrån invånarantal.

23 Långsiktiga reduceringar Genom att konsekvent prioritera insatser inom kommunen med de resurser som finns inom individ- och familjeomsorgen och i samverkan med andra aktörer har antalet vårddygn på institution minskat för barn- och ungdomsgruppen. Detta har varit en förväntad utveckling då nämndens strategi är att ersätta institutionsplaceringar med öppenvårdslösningar samt med familjehemsplaceringar för barn och ungdomar. Denna strategi och arbetssätt kommer att fortsätta även kommande år men utvecklingen av antalet biståndsinsatser är svår att förutse eftersom en liten volymökning av antalet placerade kan generera höga vårdkostnader utifrån den enskildes behov. En utökad samt hållbar samverkan över tid med omsorgsförvaltningen, med ett mer varierat utbud av öppenvårdsinsatser, är en förutsättning för att kunna minimera antalet institutionsplaceringar. Detta kommer med stor sannolikhet att kräva omprioriteringar och en förändrad inriktning av arbetet. Kostnadsökningarna för försörjningsstöd ska reduceras genom fortsatt samverkan med arbetsmarknads- och trafiknämnden samt arbetsförmedlingen. Personalförstärkningar inom försörjningsstödsverksamheten ger mer tid åt brukarna samt en ökad kvalitet i handläggningen. En kvalitetshöjning i handläggningen, främst ur en rättsäkerhetsaspekt, har visat sig bidra till en reducering av kostnaderna för försörjningsstödet. Ekonomiska resurser, Mkr Summering av värden från bilaga 1. Budget/plan för år Kommunbidrag 152,2 - Utökning 11,1 11,1 11,1 - Reducering -1,0-1,0-1,0 - Nettoförändring befintlig verksamhet, 10,1 10,1 10,1 Ingen uppgift lämnas Bilagor Bilaga 1, Ekonomiska konsekvenser Bilaga 2, Investeringar

24 EKONOMISKA KONSEKVENSER Budget Individ- och familjeomsorgsnämnden Bilaga 1 Belopp redovisas i miljontals kronor med en decimal. (Nämnd) Samtliga beräkningar utförs av förvaltningsekonom. Utökning/Reducering ska prioriteras i den ordning som nämnden planerar genomföra dessa. De ekonomiska konsekvenserna ska beräknas och anges för respektive år. I de fall förändringen innebär en ekonomisk konsekvens för mer än ett kalenderår ska den del som belöper på år två anges i nästkommande kolumn. Utökning Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Prioritet Belopp Prioritet Belopp Prioritet Belopp Reducering Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Prioritet Belopp Prioritet Belopp Prioritet Belopp Kostnadsökningar inom nämndens befintliga verksamhet redovisas nedan. Kostnadsökning inom befintlig verksamhet Berörda faktorer/resurser Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Belopp Belopp Belopp Ökade kostnader för familjehemsvården 1,5 1,5 1,5 Personell resursförstärkning inom verksamhetsområde barn och unga 1,0 1,0 1,0 Personell resursförstärkning inom verksamhetsområde försörjningsstöd 3,0 3,0 3,0 Ökade kostnader för försörjningsstöd 2,0 2,0 2,0 Institutionsvård vuxna 3,0 3,0 3,0 Social beredskap 0,6 0,6 0,6 Åtgärder för att rymma kostnadsökningar. Åtgärder inom befintlig verksamhet Berörda faktorer/resurser i prioriteringsordning Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Belopp Belopp Belopp Institutionsvård vuxna -1,0-1,0-1,0 Nettoförändringar inom befintlig verksamhet Budget 2015 Plan 2016 Plan ,1 10,1 10,1 UTK 2015, Bil 1, Ek konsekvenser

25 UTK 2015, Bil 1, Ek konsekvenser

26 INVESTERINGAR Budget Bilaga 2 (Nämnd) Förändring av investeringsplan Vid behov av förändring av nu gällande budget och flerårsplan för åren avseende investeringar redovisas nedan vilket/vilka investeringar som behöver justeras. Investeringsobjekt Beskrivning av förändringsbehov Belopp Mkr/ Investeringsår / / / Kopplat till mål (X) Prioritet Kopplat till fastigh inv (X) Färdigställd (ÅÅÅÅ- MM) Nya investeringar De av nämnden planerade och prioriterade förändringarna av verksamheten på lång och kort sikt som medför nya investeringar i inventarier och maskiner anges nedan. Investeringsobjekt Beskrivning/Syfte Belopp Mkr/ Investeringsår / / / Kopplat till mål (X) Prioritet Kopplat till fastigh inv (X) Färdigställd (ÅÅÅÅ- MM) Investeringsobjekt: Beskrivning/Syfte: Kopplat till mål: Kopplat till fastighetsinvestering: Färdigställd: Här anges vilket objekt investeringen avser, t ex möbler till ny förskola, nytt gruppboende. Här lämnas en kortfattad beskrivning och syftet med den planerade investeringen. Här markeras om investeringen är kopplat till ett specifikt mål. Här innebär en markering att investeringen har ett direkt samband med en fastighetsinvestering, att tekniska kontoret är informerad och att hänsyn har tagits till tekniska kontorets synpunkter på planerad investering. Här anges när investeringen är planerad att tas i drift. UTK 2015, Bil 2, Investeringar

27 Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(16) Per Åsbrink IFO Nämndrapport mars 2014 Uppföljning av nämndmål Arbetssätt och metoder samt samverkan Sammanfattning I analys av arbetssätt och metoder visar kartläggningen att förvaltningen har kunskap om närmare hälften av de bedömningsmetoder som nämns i Socialstyrelsens metodguide. I drygt hälften av fallen har personalen även erhållit utbildning för de metoder som tillämpas i verksamheten. Vidare noterar vi att förvaltningen har kunskap och erfarenhet av 40 % av de insatser som nämns i Socialstyrelsens metodguide och personalen har utbildats i de allra flesta insatserna som tillämpas i verksamheten. Analys av nämndsmål rörande samverkan visar att förvaltningen har en omfattande samverkan med andra verksamheter. Enheterna samverkar med 25 olika partners i samverkansforum kring tio olika målgrupper (barn, ungdom och vuxna). De allra flesta samverkansforum fungerar tillfredställande. Ett fåtal forum lider av kvalitetsbrister vad gäller gemensam problem- samt målbild. Vilket bör ses som allvarliga kvalitetsbrister pga. att arbetet troligen inte kommer att få bestående samverkanseffekter om inte samverkan har sin grund i en gemensam bild av problem som skall hanteras samt mål med samverkan. Individ- och familjeomsorgsförvaltningen POSTADRESS Sandvikens Kommun, Sandviken. TELEFON: INTERNET

28 Datum Sidan 2(16) Bakgrund Individ- och familjeomsorgsnämnden har två nämndmål för 2013 (UTK 2013) i Balanserad styrning som rör kvalitet i verksamheten samt samverkan. Första målet, om kvalitet, rör att arbetssätt och metoder i verksamheten skall vara kunskapsbaserade och det andra målet, om samverkan, handlar om att samverkan skall ske kring barn som far illa och vuxna som riskerar utanförskap. Måluppfyllelsen av målen skall mätas via en analys av förekomsten av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder i verksamheten samt kvaliteten i samverkan. Syfte Mäta måluppfyllelse av nämndmål, (mål 1) arbetssätt och metoder i verksamheten samt (mål 2) samverkan. Metod För mål 1 har enhetschefer i fyra enheter (Barn och familj, Ungdom, Vuxen samt Familjecenter) besvarat enkät rörande bedömningsmetoder och insatser i verksamheten. För mål 2 har enkät besvarats om samverkan (omfattning och kvalitet) i fem enheter (Barn och familj, Ungdom, Vuxen, Familjecenter samt Ekonomienheten). MÅL 1: Socialstyrelsens metodguide Enkät till enheterna om arbetssätt och metoder har haft som utgångspunkt i vilken grad verksamheterna har tillämpat de bedömningsmetoder och behandlingsinsatser som listas i Socialstyrelsens metodguide över kunskapsbaserade metoder och insatser i socialt arbete. Se länk: Se även Bilaga 1, lista över bedömningsmetoder och insatser efter målgrupp barn och vuxna. MÅL 2: Samverkan Enkät till enheterna om omfattningen av samverkan extern eller internt i kommunen samt kvaliteten på samverkan, i vilken grad man upplever att samverkan präglas av systematik och struktur (planering, struktur, tydlighet) och en samsyn (en gemensam problembild, gemensam bild vad samverkan ska utmynna i). 2

29 Datum Sidan 3(16) Analys av arbetssätt och metoder i verksamheten Nämndmål, perspektiv Ekonomi: Mål UTK 2013 Mått 2013 De arbetssätt och metoder som Individ- och familjeomsorgen använder ska vara kunskapsbaserade. Målnivå: Samlad analys av arbetssätt och metoder Mätmetod: De arbetssätt och metoder som används i verksamheten ska en gång per år utvärderas och jämföras med aktuell forskning och socialstyrelsens rekommendationer. Bedömningsmetoder Vi finner att förvaltningens enheter (myndighetsutövning, öppenvård) har kunskap om totalt 17 olika bedömningsmetoder, för att identifiera och kartlägga behov hos barn, ungdom och vuxna, varav 14 av dessa återfinns i socialstyrelsens metodguide. Vi finner tio olika metoder inom barn och ungdomsvården och nio metoder inom vuxenvården (tabell 1). Tabell 1. Typ av bedömningsmetoder efter målgrupp, totalt. Socialstyrelsens metodguide Barn och unga Vuxna ADAD X ADDIS X X AUDIT X DUDIT X ASI X CBCL FCS HOME X X X BDI X Jag tycker jag är SDQ X X DOK X SAVRY X SCL 90 X Övriga kunskapsbaserade metoder Barn och unga Vuxna IDS 100 X KASAM X X HPB (hälsoprofilbedömning) X Total (n = 17)

30 Datum Sidan 4(16) Socialstyrelsen rekommenderar i sin metodguide 14 bedömningsmetoder som vänder sig till vuxna och 15 metoder för barn och unga, sammantaget 29 olika metoder 1. Vi finner alltså förvaltningen har kunskap om 14 metoder av totalt 29 i Socialstyrelsens metodguide, dvs. närmare hälften (48 %) av de rekommenderade metoderna har förvaltningen på olika sätt praktiserat. Vuxenenheten har inom sin verksamhet (främst inom öppenvården, Svalan) och Sandvikens familjecenter har praktiserat tio olika bedömningsmetoder. Observera att en och samma metod kan praktiseras inom mer en enhet, t.ex. ADDIS förekommer både inom barn och ungdomssamt vuxenvården (tabell 2). Tabell 2. Antal bedömningsmetoder efter enhet. Antal. Antal metoder Vuxenenheten 10 Sandvikens familjecenter 10 Barn och familjeenheten 4 Ungdomsenheten 2 Total 26 Tabell 3 visar i vilken grad personalen har erhållit utbildning i de bedömningsmetoder som tillämpas i verksamheten. Vi noterar att personalen inom Vuxenenheten har erhållit utbildning för alla de nio metoder som tillämpas i verksamheten. För Familjecenter finner vi att av åtta tillämpade metoder i verksamheten har utbildning förekommit i ett fall. Observera dock att alla metoder inte kräver utbildning, t.ex. metoden SDQ kräver ingen förkunskap i form av utbildning (tabell 3). Tabell 3. Praktisering av bedömningsmetoder efter enhet. Antal. Utbildning metod Tillämpar metod i verksamheten Har börjat studera Total Utbildning Ej utbildning Vuxenenheten Sandvikens familjecenter Barn och familjeenheten Ungdomsenheten Total Metodguiden uppdateras kontinuerligt och nya metoder och insatser tillkommer med jämna mellanrum. 4

31 Datum Sidan 5(16) Insatser Vi finner att förvaltningens enheter (myndighetsutövning, öppenvård) har kunskap om totalt 15 olika behandlingsinsatser för barn, ungdom och vuxna, varav 13 nämns i socialstyrelsens metodguide. Vi finner 12 olika insatser inom barn och ungdomsvården och sex insatser inom vuxenvården (tabell 3). Tabell 3. Typ av insatser efter målgrupp, totalt. Socialstyrelsens metodguide Barn och unga Vuxna MI (motiverande samtal) X X KBT X X ART X Tolvstegsbehandling X Medling vid brott Beardslee s familjeintervention X X Återfallsprevention X COPE Ersta Vändpunkt barnprogram Familjerådslag Marte meo Mentorskap (kval. k-person) Trappan X X X X X X Övriga kunskapsbaserade insatser Barn och unga Vuxna HAP (haschavvänjningsprogram) X X CRA X Total (n = 15) 12 6 Socialstyrelsen rekommenderar i sin metodguide nio insatser som vänder sig till vuxna och 22 insatser för barn och unga, sammantaget 31 olika insatser 2. Vi finner alltså förvaltningen har kunskap om 13 insatser av totalt 31 i Socialstyrelsens metodguide, dvs. 42 % av insatserna har förvaltningen på olika sätt praktiserat. 2 Metodguiden uppdateras kontinuerligt och nya metoder och insatser tillkommer med jämna mellanrum. 5

32 Datum Sidan 6(16) Sandvikens familjecenter har inom sin verksamhet praktiserat elva olika insatser och Vuxenenheten sex till antalet (tabell 4). Tabell 4. Antal insatser efter enhet. Antal. Antal insatser Sandvikens familjecenter 11 Vuxenenheten 6 Ungdomsenheten 3 Barn och familjeenheten 2 Total 22 Vi noterar i tabell 5 att personalen inom Familjecenter har erhållit utbildning för sex av sju insatser som tillämpas i verksamheten. För Vuxenenheten finner vi att personalen har utbildats för alla de fyra insatser som tillämpas i verksamheten (tabell 3). Tabell 5. Praktisering av insats efter enhet. Antal. Utbildning insats Tillämpar insats i verksamheten Har börjat studera Total Utbildning Ej utbildning Sandvikens familjecenter Vuxenenheten Ungdomsenheten Barn och familjeenheten Total Analys nämndmål om kunskapsbaserade arbetssätt och metoder i verksamheten Resultatet av enkäten till enheterna visar att förvaltningen har kunskap om 48 % (14 av 29) av de bedömningsmetoder som nämns i Socialstyrelsens metodguide. I drygt hälften av fallen har personalen även erhållit utbildning för de metoder som tillämpas i verksamheten. Vidare noterar vi att förvaltningen har kunskap om 42 % (13 av 31) av de insatser som nämns i Socialstyrelsens metodguide och personalen har utbildats för i stort sett alla insatser som tillämpas i verksamheten. Resultatet av enkäterna visar inte hur frekvent de olika metoderna och insatserna tillämpas i verksamheten, vi vet att vissa metoder och insatser tillämpas mer frekvent än andra. 6

33 Datum Sidan 7(16) Samverkan med andra verksamheter Nämndmål, perspektiv Hållbar samhällsutveckling: Mål UTK 2013 Mått 2013 Samverkan med andra verksamheter, kring barn som far illa och vuxna som riskerar utanförskap. Målnivå: Samlad analys av samverkansformer. Mätmetod: Uppföljning och utvärdering gällande systematik och struktur av samverkansformer. Värde 2011: Saknas Samverkan Totalt deltar förvaltningens enheter i 25 olika stadigvarande (fasta) samverkansforum, med återkommande möten med externa partners. Som exempel, Ekonomi- och Barn- och familjenheten deltar kontinuerligt i sex olika forum för samverkan (tabell 6). Tabell 6. Antal samverkansforum, enheter. Antal. Enhet Antal samverkansforum Barn och familjenheten 6 Ungdomsenheten 5 Vuxenenheten 5 Sandvikens Familjecenter 3 Ekonomienheten 6 Total 25 Individ och familjeomsorgens enheter har kontakt med 25 olika samverkanspartners inom kommun, landsting eller statliga myndigheter inom ramen för samverkan (se Bilaga 2). Tabell 7. Målgrupper. Antal. Vuxna med missbruk och kriminalitet Vuxna i substitutionsbehandling Arbetslösa med försörjningsstöd Bostadslösa Nyanlända invandrare Blivande föräldrar, småbarnsföräldrar Barn och unga som riskerar fara illa Skolbarn Vuxna med missbruks- och beroendeproblem Vuxna med missbruk och psykisk funktionsnedsättning (samsjuka) De olika samverkanskonstellationerna omfattar tio målgrupper (tabell 7). 7

34 Datum Sidan 8(16) Barn och familjenheten Nedanstående tabell visar översikt och bedömning av kvaliteten 3 i olika samverkansforum som Barn och familjeenheten är involverade i. Vi identifierar främst två samverkansforum, (samverkansforum 2 och 3) där samverkan fungerar bra. Dessa forum präglas av systematik, struktur och tydlighet, det finns en gemensam bild vilka problem som skall hanteras samt en gemensam målbild vad samverkan ska utmynna i (tabell 8). Tabell 8. Översikt samverkansforum. Barn och familjenheten. Samverkansforum 1 (Barn som riskerar fara illa) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan MHV, BHV Fungerar bra Fungerar bra Kan bli bättre Kan bli bättre Kan bli bättre Samverkansforum 2 (Barn som riskerar fara illa) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Barn och familjehälsan Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Samverkansforum 3 (Barn som riskerar fara illa) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Förskolan Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Samverkansforum 4 (Barn som riskerar fara illa) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Grundskolan - Elevhälsan Kan bli bättre Fungerar bra Fungerar bra Kan bli bättre Kan bli bättre Samverkansforum 5 (Barn som riskerar fara illa) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Bryggan Kan bli bättre Fungerar bra Kan bli bättre Kan bli bättre Kan bli bättre Samverkansforum 6 (Barn som riskerar fara illa) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Omsorgsförvaltningen Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Kan bli bättre Kan bli bättre 3 Planering = Återkommande möten, långsiktig planering. Struktur = Ordning och reda, mötesstruktur. Tydlighet = Syfte med samverkan. Gemensam problembild = vilka problem som skall undanröjas. Gemensam mål = Gemensam bild vad samverkan ska utmynna i. 8

35 Datum Sidan 9(16) Ungdomsenheten För Ungdomsenhetens finner vi t.ex. att samverkan med gymnasieskolan (samverkansforum 2) fungerar bra vad gäller tydlighet (syfte med samverkan) samt gemensam problembild. I samverkan med BUP (samverkansforum 4) brister det i systematik och struktur samt att tydlighet, gemensam problem- och målbild bör förbättras (tabell 9). Tabell 9. Översikt samverkansforum. Ungdomsenheten. Samverkansforum 1 (Barn/unga som riskerar fara illa ) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Grundskolan Kan bli bättre Kan bli bättre Kan bli bättre Kan bli bättre Fungerar bra Samverkansforum 2 (Unga som riskerar fara illa) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Gymnasieskolan Kan bli bättre Kan bli bättre Fungerar bra Fungerar bra Kan bli bättre Samverkansforum 3 (Barn/unga som riskerar fara illa) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Omsorgsförvaltningen Kan bli bättre Kan bli bättre Fungerar bra Kan bli bättre Fungerar bra Samverkansforum 4 (Barn som riskerar fara illa) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan BUP Fungerar inte Fungerar inte Kan bli bättre Kan bli bättre Kan bli bättre Samverkansforum 5 (Unga som riskerar fara illa) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Polisen Kan bli bättre Kan bli bättre Kan bli bättre Kan bli bättre Kan bli bättre 9

36 Datum Sidan 10(16) Vuxenenheten Vuxenenhetens samverkan med Beroendecentrum och andra kommuner (samverkansforum 4) samt Omsorgsförvaltningen (samverkansforum 2) lider av allvarliga kvalitetsbrister, det råder främst brist på en gemensam problem- och målbild. Samverkan med frivården (samverkansforum 3) fungerar tillfredställande förutom vissa brister i strukturen (ordning och reda, mötesstruktur) (tabell 10). Tabell 10. Översikt samverkansforum. Vuxenenheten. Samverkansforum 1 (Missbruk och beroende) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Beroendecentrum Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Kan bli bättre Samverkansforum 2 (Samsjuka) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Omsorgsförvaltningen Kan bli bättre Kan bli bättre Kan bli bättre Fungerar inte Fungerar inte Samverkansforum 3 (Missbruk och kriminalitet) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Frivården Kan bli bättre Fungerar inte Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Samverkansforum 4 (Missbruk och beroende) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Beroendecentrum, Kommuner Kan bli bättre Kan bli bättre Fungerar inte Fungerar inte Fungerar inte Samverkansforum 5 (Personer med substitutionsbeh.) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Landstinget (Opiatmottagningen) Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Kan bli bättr Kan bli bättre 10

37 Datum Sidan 11(16) Sandvikens familjecenter Familjecenters samverkan med Kunskapsförvaltningen och Landstinget (sameverkansforum 2) fungerar fullt ut. Samverkan med Polis, Landsting och Kvinnojour kring våld i nära relationer (samverkansforum 3) fungerar tillfredställande förutom vissa brister i strukturen (tabell 11). Tabell 11. Översikt samverkansforum. Sandvikens Familjecenter. Samverkansforum 1 (Blivande -/Småbarnsföräldrar) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan MHV, BHV, Kunskap, Kyrkan Fungerar bra Kan bli bättre Kan bli bättre Fungerar bra Fungerar bra Samverkansforum 2 (Skolbarn - hemmasittare) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Kunskapförvaltn., Landstinget Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Samverkansforum 3 (Våld i nära relationer) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Polis, Landstinget, Kvinnojour Fungerar bra Kan bli bättre Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra 11

38 Datum Sidan 12(16) Ekonomienheten Ekonomienhetens samverkansforum fungerar överlag mycket bra. Det föreligger en del kvalitetsbrister i samverkan med Försäkringskassan (FK), Arbetsförmedlingen (AF) och Landstinget (samverkansforum 2) (tabell 12). Tabell 12. Översikt samverkansforum. Ekonomienheten. Samverkansforum 1 (Arbetslösa under 25 år) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan AT förvaltn, Arbetsförmedl. Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Samverkansforum 2 (Försörjningsstödstagare) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan FK, AF, Landstinget Kan bli bättre Kan bli bättre Kan bli bättre Kan bli bättre Kan bli bättre Samverkansforum 3 (Bostadslösa) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Sandviken Hus, Landstinget, Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Omsorgsförvaltningen Samverkansforum 4 (Försörjningsstödstagare) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan AT, AF, Högbo bruk Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Samverkansforum 5 (Arbetslösa över 25 år) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan AT, AF Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Samverkansforum 6 (Nyanlända invandrare) Systematik Struktur Tydlighet Gemensam problembild Gemensamt mål samverkan Kommunledning, AF, Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Fungerar bra Sandviken Hus 12

39 Datum Sidan 13(16) Analys nämndmål om samverkan med andra verksamheter Resultatet av kartläggningen visar att förvaltningens enheter har en omfattande samverkan med andra verksamheter, inom och utom kommunen, kring gemensamma målgrupper. Enheterna samverkar med 25 olika samverkanspartners i samverkansforum som omfattar tio målgrupper (barn, ungdom och vuxna). Samverkan fungerar överlag tillfredställande. Kartläggningen uppvisar vissa kvalitetsbrister i systematik (långsiktig planering), struktur (ordning och reda) samt tydlighet (syfte med samverkan). I en del fall fungerar inte samverkan pga. oklarheter i gemensam problembild (vilket/vilka problem skall vi hantera) samt gemensam målbild (vilket är vårt gemensamma mål med samverkan). Detta bör ses som allvarliga kvalitetsbrister eftersom man troligen inte kommer att få bestående samverkanseffekter om inte samverkan har sin grund i vilka problem som skall hanteras samt mål med samverkan. 13

40 Datum Sidan 14(16) Bilaga 1 Bedömningsmetoder; 0 18, år Metod Målgrupp 5 till 15 (Fem till femton formuläret) Barn och ungdomar (5 15 år). ADAD (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) Unga personer med missbruk och sociala problem. Becks Ungdomsskalor Ungdomar (7 18 år). CBCL (Child Behaviour Check List) Barn(1,5 18 år) med psykiska problem. DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) Personer som är aktuella i verksamheter som socialtjänst ESTER bedömning Barn och ungdomar (0-18 år). ESTER screening Barn och ungdomar (0-18 år). FCS (Familjeklimat) Barn över 11 år och vuxna. HOME (The Home Observation and Measurement Föräldrar och barn (0 10 år). of the Environment) Jag tycker jag är Barn och ungdomar som går i grundskolan. MAPS (Monitoring Area and Phase System) Klienter i missbrukarvård. SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk Ungdomar (12 18 år). in Youth) SDQ (The Strengths and Difficulties Barn och ungdomar (3 16 år). Questionnaire) ADDIS (Alkohol Drog Diagnos Instrument) Vuxna personer och ungdomar FCS (Familjeklimat) Barn över 11 år och vuxna Insatser; 0 18, år Metod ART (Aggression Replacement Training) Beardslee's familjeintervention COPE (Community Parent Education) De otroliga åren Ersta Vändpunktens barnprogram Ett nytt vägval Familjerådslag FFT (Funktionell familjeterapi) Förstärkt Komet för föräldrar med barn (3 11 år) Föräldrastegen KBT (Kognitiv beteendeterapi) Komet för föräldrar med barn 3 11 år Marte meo Medling vid brott Motiverande samtal (MI) MST (Multisystemisk terapi) MTFC (Multidimensional Treatment Foster Care) Särskilt kvalificerad kontaktperson (Mentorskap) Teckenekonomi Trappanmodellen Triple P Återfallsprevention Målgrupp Aggressiva och normbrytande ungdomar (12 20 år). Familjer med barn (8 15 år) där en förälder behandlas för depression. Föräldrar med barn (3 12 år) som upplever att de har behov av stöd i sitt föräldraskap. Föräldrar till barn (3 8 år) som har beteendeproblem eller känslomässiga problem. Barn i familjer där någon är beroende av alkohol eller droger. Ungdomar riskerar att utveckla eller har utvecklat ett kriminellt beteende Familjer med barn (0 18 år) som är aktuella för barnavårdsutredning i socialtjänsten. Familjer med ungdomar (11 18 år) som har ett utåtagerande beteende, begår brott eller missbrukar Föräldrar till barn (3 11 år) som upplever att de ofta hamnar i konflikt med sitt barn och har... Föräldrar till barn (13 17 år) som riskerar att utveckla normbrytande beteende och missbruk. Användningen är inte begränsad till någon speciell målgrupp Föräldrar med barn (3 11 år) som upplever att de ofta hamnar i konflikter med sitt barn Föräldrar, lärare och vårdare som vill förbättra samspelet med de personer som de ansvarar för Lagöverträdare (under 21 år) och berörda brottsoffer. Personer i rådgivning och behandling. Familjer med ungdomar (12 17 år) med allvarliga sociala, känslomässiga eller utåtagerande problem. Ungdomar (12 17 år) med allvarliga beteende-problem. Barn och ungdomar som löper en förhöjd risk att utveckla missbruk eller kriminellt beteende. Användningen är inte begränsad till någon speciell målgrupp. Barn (4 år och äldre) som bevittnat våld inom familjen. Familjer med barn (0 16 år) som upplever problem med sina barns utveckling eller beteende. Ungdomar och vuxna med beroendeproblem. 14

41 Datum Sidan 15(16) Bedömningsmetoder; Vuxna Metod ADDIS (Alkohol Drog Diagnos Instrument) ASI (Addiction Severity Index) AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) BDI (Becks Depression Inventory) CAN-S (Camberwell Assessment of Need standardversion) DOK (Dokumentationssystem inom missbrukarvården) DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) FCS (Familjeklimat) HOME (The Home Observation and Measurement of the Environment) MAPS (Monitoring Area and Phase System) SARA:SV (Spousal Assault Risk Assessment guide Short Version) SCL 90 (Symptoms Checklist) Insatser; Vuxna Metod Case management COPE (Community Parent Education) Individanpassat stöd till arbete KBT (Kognitiv beteendeterapi) Motiverande samtal Tolvstegsbehandling enligt Minnesotamodellen Återfallsprevention Psykodynamisk psykoterapi Teckenekonomi Målgrupp Vuxna personer och ungdomar Vuxna med missbruksproblem. Vuxna personer. Vuxna med psykisk funktionsnedsättning. Alla, med undantag för vuxna med psykisk utvecklingsstörning eller intellektuellt funktionshinder. Klienter i missbrukarvård Personer som är aktuella i verksamheter som socialtjänst, primärvård och kriminalvård. Barn över 11 år och vuxna Föräldrar och barn (0 10 år). Klienter i missbrukarvård. Vuxna personer. Personer över 13 år. Målgrupp Vuxna med allvarliga psykiska funktionsnedsättningar. Föräldrar med barn (3 12 år) som upplever att de har behov av stöd i sitt föräldraskap. Vuxna med funktionshinder som behöver stöd och vägledning för att hitta ett arbete. Användningen är inte begränsad till någon speciell målgrupp. Personer i rådgivning och behandling. Personer med alkohol- eller narkotikaberoende. Ungdomar och vuxna med beroendeproblem. Användningen är inte begränsad till någon speciell målgrupp. Användningen är inte begränsad till någon speciell målgrupp. Se länk: 15

42 Datum Sidan 16(16) Bilaga 2 Samverkanspartners MHV (Mödra och hälsovården) BHV (Barn och hälsovården) Barn och familjehälsan (Landstinget) Förskolan Elevhälsan Grundskolan Bryggan (Landsting, Kunskapsförvaltn.) Omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen Försäkringskassan (FK) Arbetsförmedlingen (AF) Primärvården Beroendecentrum (Primärvården) Frivården (Kriminalvården) Opiatmottagningen (Landstinget) Gymnasieskolan BUP (Landstinget) Polisen Öppna förskolan (Kunskapsförvaltningen) Svenska Kyrkan Ungdomsmottagningen Kvinnojouren Högbo (Kommunalt bolag) Sandviken Hus (Kommunalt bolag) Kommunledning Annan kommun 16

43 Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) Per Åsbrink Nämndrapport mars 2014 Vågbrytaren 2013 Sammanfattning Under 2013 har 51 personer varit inskrivna på Vågbrytaren. Den genomsnittliga brukaren på Vågbrytaren är närmare 33 år, lever i ensamhushåll och de allra flesta har tidigare arbetslivserfarenhet. Majoriteten (65 %) av har någon form av funktionsnedsättning (psykisk eller fysisk) och 34 % har inte fullföljt grundskola eller gymnasieutbildning. Långt mer än hälften av brukarna (71 %) har de senaste sex månaderna vid något tillfälle haft kontakt med sjukvården pga. sin psykiska hälsa. 42 % har vid något tillfälle i livet varit aktuell för missbruksbehandling. Flertalet har en trasslig ekonomi, 57 % har skulder till inkassoföretag och 65 % till kronofogdemyndigheten. Brukarna är inskrivna i genomsnitt närmare 18 månader på Vågbrytaren. Av dem som avslutade Vågbrytaren under 2013 gick 26 % till arbete och 9 % hoppade av eller blev utskrivna. Individ- och familjeomsorgsförvaltningen POSTADRESS Sandvikens Kommun, Sandviken. TELEFON: INTERNET 1

44 Bakgrund Vågbrytaren är en insats inom Individ- och familjeomsorgsförvaltningens ekonomienhet och målgruppen är långtidsarbetslösa kvinnor och män. Aktualisering till Vågbrytaren sker i samråd med socialsekreteraren. Syftet är att motverka långvariga behov av försörjningsstöd genom att fokusera på att tillsammans med individen skapa individuellt anpassade sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter. Målet är att stärka den enskildes självkänsla, motivation, kreativitet samt möjligheter att på sikt bli självförsörjande. Handledare och individen träffas för ett eller flera enskilda samtal. En noggrann individuell plan upprättas tillsammans med den enskilde utifrån hans/hennes behov och förutsättningar. Uppföljning i trepartssamtal tillsammans med socialsekreterare sker efter behov. Alternativa verktyg på vägen mot lösningen av den enskildes situation kan vara studiebesök, praktik i vägledande syfte och/eller inför eventuell anställning, utbildning samt anvisning till arbete. Metod Vågbrytaren har sedan 2009 registrerat alla inkommande brukare vid aktualiseringstillfället samt vid avslutning av kontakt med Vågbrytaren. Syftet är att få en kunskap om vilka brukare som är aktuella inom verksamheten. Datamaterialet har därefter förts över till SPSS statistikprogram för sammanställning och analys. Per Åsbrink ansvarar för sammanställning av rapporten. 2

45 Brukare aktuella på Vågbrytaren, period Följande redovisning rör statistik kring brukare som varit inskrivna på Vågbrytaren under Brukaren - basfakta Totalt 51 personer har varit aktuella på Vågbrytaren under 2013, i jämförelse med 53 personer år 2012 (tabell 1). Tabell 1. Aktuella under perioden jämfört Antal Antal Andelen män och kvinnor under 2013 var 55 respektive 45 %, i jämförelse med 2012 finner vi att något fler kvinnor var aktuella inom Vågbrytaren. I genomsnitt för perioden är könsfördelningen 63 % män och 37 % kvinnor (tabell 2). Tabell 2. Kön jämfört Antal och procent. Kön Total Man Kvinna Jan - dec % 37 % 100 % Jan - dec % 32 % 100 % Jan - dec % 33 % 100 % Jan - dec % 40 % 100 % Jan - dec % 45 % 100 % Total % 37 % 100 % 3

46 Medelåldern på brukarna som har varit inskrivna under 2013 var drygt 32 år (32,47), i jämförelse med 2012 (33,51) är medelåldern något lägre. Den yngsta var 20 år och den äldsta 55 år. Genomsnittsåldern på brukarna för perioden är närmare 34 (33,60) (Tabell 3). Tabell 3. Medelålder. Lägsta och högsta ålder jämfört Aktuella under period Medelålder Antal Minimum Maximum Jan - dec , Jan - dec , Jan - dec , Jan - dec , Jan - dec , Total 33, De allra flesta lever i ensamhushåll, 37 % är ensamstående män utan barn och 20 % är ensamstående kvinnor med barn. För perioden finner vi att andelen ensamstående kvinnor utan barn har ökat något (tabell 4). Tabell 4. Familjesituation, 2013 jämfört Antal och Procent. Aktuella under period Total Ensam kvinna med hemmavarande barn Ensam kvinna utan barn % 22 % 25 % 23 % 20 % 24 % % 8 % 7 % 13 % 20 % 11 % Ensam man utan barn % 46 % 32 % 34 % 37 % 38 % Ensam man med hemmavarande barn Gift/sambo med hemmavarande barn % 14 % 21 % 13 % 10 % 15 % % 5 % 9 % 9 % 8 % 7 % Gift/sambo utan barn % 5 % 7 % 8 % 6 % 6 % Total % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 4

47 För 2013 finner vi att majoriteten av brukarna, 88 % (45 av 51), bor i egen bostad och 8 % (4 av 51) bor med sina båda biologiska föräldrar. Ingen förändring i jämförelse med tidigare mätningar Tabell 5. Utbildningsbakgrund jämfört Antal och Procent. Aktuella under period Total * Ej fullföljt grundskola % 10 % 13 % 17 % 14 % 12 % Fullföljt grundskola % 7 % 9 % 9 % 12 % 11 % Fullföljt gymnasium % 36 % 36 % 38 % 40 % 36 % Fullföljt gymnasium IV program % 5 % 2 % 2 % 2 % 3 % Ej fullföljt gymnasium % 22 % 21 % 21 % 20 % 21 % Fullföljt Komvux/folkhögskola % 12 % 9 % 8 % 6 % 9 % Fullföljt yrkesutbildning % 8 % 11 % 6 % 6 % 8 % Total % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % * Bortfall = 1 För 2013 uppmärksammar vi att 14 % (7) inte fullföljt grundskolan och 20 % (10) inte fullföljt gymnasiet, d.v.s. 34 % (17) av brukarna har avbrutit sin utbildning i grundskola eller gymnasiet. 40 % (20) har fullföljt gymnasiet och 6 % (3) har fullföljt Komvux. Inga större förändringar i jämförelse med perioden (tabell 5). 5

48 Tabell 6. Arbetslivserfarenhet.2013 jämfört perioden Antal och Procent. Aktuella under period Total * Ingen arbetslivserfarenhet % 5 % 2 % 4 % 6 % 5 % Tillfällig praktik % 24 % 18 % 17 % 12 % 19 % Visstidsanställning % 44 % 48 % 47 % 45 % 45 % Tillsvidareanställning % 27 % 32 % 32 % 37 % 31 % Total % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % * Bortfall = 2 Vad gäller tidigare arbetslivserfarenhet uppmärksammas för 2013 att 37 % (18) av brukarna tidigare har haft ett fast jobb (tillsvidareanställning) samt att 45 % (22) haft en visstidsanställning. 6 % (3) har ingen tidigare arbetslivserfarenhet och 12 % (6) har tidigare haft tillfällig praktik. Sammantaget finner vi att 82 % (40) har tidigare arbetslivserfarenhet (tillsvidare- och visstidsanställning). Under perioden har andelen brukare med tidigare tillsvidareanställning ökat (tabell 6). 6

49 Brukaren hälsa, funktionsnedsättning, ekonomi Närmare hälften (46 %) av brukarna har de senaste sex månaderna haft kontakt med sjukvården pga. sin fysiska hälsa, en minskning jämfört 2012 (tabell 7). Tabell 7. Fysisk hälsa jämfört Antal och Procent. Aktuella under period Total * Ingen kontakt med sjukvård % 49 % 45 % 47 % 54 % 49 % Kontakt med sjukvård % 51 % 55 % 53 % 46 % 51 % Total * Bortfall = % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Långt mer än hälften av brukarna (71 %) har de senaste sex månaderna vid något tillfälle haft kontakt med sjukvården pga. sin psykiska hälsa. I jämförelse med 2009 och 2013 har andelen brukare med psykisk ohälsa ökat med 8 procentenheter, från % (tabell 8). Tabell 8. Psykisk hälsa jämfört Antal och Procent. Aktuella under period Total * Ingen kontakt med sjukvård Kontakt med sjukvård % 42 % 43 % 26 % 29 % 36 % % 58 % 57 % 74 % 71 % 64 % Total * Bortfall = % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 7

50 Tabell 9 anger andelen brukare som har någon form av diagnostiserad funktionsnedsättning. Vi uppmärksammar att 35 % (18) inte har någon diagnostiserad funktionsnedsättning. 22 % (11) har en neuropsykiatrisk och 10 % (5) en psykisk funktionsnedsättning. För 14 % av brukarna pågår utredning, rörande psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I jämförelse mellan 2009 och 2013 har andelen brukare utan någon funktionsnedsättning minskat, från % (tabell 9). Tabell 9. Funktionsnedsättning jämfört Antal och Procent. Aktuella under period Total Nej % 56 % 40 % 28 % 35 % 48 % Fysisk funktionsnedsättning % 10 % 12 % 11 % 12 % 10 % Psykisk funktionsnedsättning % 5 % 9 % 9 % 10 % 7 % Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Fysiska/psykiska funktionsnedsättningar Psykiska/neuropsykiatriska funktionsnedsättningar % 29 % 23 % 23 % 22 % 22 % % 0 % 4 % 4 % 4 % 2 % % 0 % 2 % 6 % 4 % 2 % Utredning pågår % 0 % 11 % 19 % 14 % 8 % Total % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 8

51 Mer än hälften (58 %) av brukarna har inte varit aktuell för missbruksbehandling vid något tillfälle i livet. 19 % har varit aktuell för behandling både på institution och i öppenvård, 14 % för behandling i öppenvård och 9 % för behandling på internat (tabell 10). Tabell 10. Missbruksbehandling (vid något tillfälle i livet) jämfört Antal och Procent. Aktuella under period Total * Ingen behandling % 53 % 54 % 51 % 58 % 54 % Internat behandling % 10 % 9 % 11 % 9 % 8 % Öppenvårdsbehandling % 17 % 11 % 13 % 14 % 14 % Internat/öppenvårdsbehandling % 20 % 27 % 25 % 19 % 24 % Total * Bortfall = % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Mer än hälften (67 %) är inte tidigare dömda för brott. Andelen brukare tidigare dömda för brott är lägre 2013 (33 %) jämfört 2012 (43 %) (tabell 11). Tabell 11. Tidigare kriminalitet? 2013 jämfört Antal och Procent. Aktuella under period Total * Ej tidigare straffad % 60 % 48 % 57 % 67 % 59 % Tidigare straffad % 40 % 52 % 43 % 33 % 41 % Total % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % * Bortfall = 9 9

52 För 2013 har 27 % av brukarna inte några skulder. 65 % har skulder hos kronofogden och 55 % har skulder hos både inkasso och kronofogdemyndigheten. En större andel brukare är utan några skulder 2013 (27 %) jämfört 2012 (21 %) (tabell 12). Tabell 12. Ekonomi - skulder jämfört Antal och Procent. Aktuella under period Total Ej skulder % 17 % 23 % 21 % 27 % Ärende hos inkassoföretag Ärende hos kronofogdemyndighet Ärende hos inkasso + kronofogdemyndighet % 66 % 67 % 68 % 57 % % 68 % 67 % 70 % 65 % % 58 % 60 % 62 % 55 % Underhållskuld % 17 % 21 % 17 % 14 % Skuld CSN % 41 % 26 % 36 % 41 % Andra skulder % 44 % 32 % 25 % 24 % Total

53 Brukaren på Vågbrytaren Av de 51 brukare som varit aktuell på Vågbrytaren under 2013 har 24 (47 %) skrivits in under 2013 och 15 (29 %) under 2012 (tabell 12). Tabell 12. Inskrivningsår Vågbrytaren. Antal och Procent. Inskrivningsår Aktuella under period Total Total

54 Alla brukare (antal 49) har 2013 varit aktuell för kartläggning inom Vågbrytaren, en genomgång av tidigare arbetslivs- och utbildningserfarenhet samt om egna planer inför framtiden. 98 % har varit aktuella för coachningsinsatser och 57 % (28) har erhållit praktik via Vågbrytaren. 6 % (3) har varit aktuella för utbildning och 27 % (13) har erhållit hjälp till tillfälligt arbete. Hos 53 % av brukarna (26) har det aktualiserats insatser av andra myndigheter under perioden på Vågbrytaren. Det föreligger inga större förändringar under perioden (tabell 13). Tabell 13. Insatser på Vågbrytaren jämfört Antal och Procent. Aktuella under period Total * Kartläggning % 100 % 100 % 100 % 100 % Coaching % 86 % 91 % 94 % 98 % Insatser av externa myndigheter % 56 % 60 % 72 % 53 % Praktik % 44 % 58 % 64 % 57 % Utbildning % 14 % 16 % 15 % 6 % Arbete % 27 % 21 % 25 % 27 % Total * Bortfall = 2 12

55 Under 2013 avslutades 45 % (23 av 51) av de inskrivna brukarna på Vågbrytaren, vilket är jämförbart med 47 % 2011 (tabell 14). Tabell 14. Avslutade och pågående jämfört Antal och procent. Avslutade Total Avslutade Pågående % 62 % 100 % % 49 % 100 % % 60 % 100 % % 53 % 100 % % 55 % 100 % Total % 56 % 100 % 13

56 Av dem som avslutade Vågbrytaren 2013 gick 26 % (6) till arbete och 9 % (2) hoppade av eller blev utskrivna. 35 % (8) avslutade av andra orsaker, övrigt, pga. sjukskrivning, föräldraledighet eller institutionsvård. I jämförelse mellan 2013 och 2012 och är andelen som går till arbete lägre och andelen avhopp lägre (tabell 15). Tabell 15. Avslut inom Vågbrytaren jämfört Antal och Procent. Aktuella under period Total Arbete % 27 % 52 % 32 % 26 % 32 % Utbildning % 20 % 0 % 12 % 9 % 13 % Åtgärder via AF % 10 % 9 % 8 % 9 % 7 % Flyttat från kommunen % 10 % 4 % 0 % 9 % 5 % Avhopp/utskriven % 7 % 22 % 24 % 9 % 20 % Övrigt % 27 % 13 % 24 % 35 % 21 % Total % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 14

57 De som avslutade insatsen Vågbrytaren under 2013 var inskrivna i närmare 18 månader (18,22). Kortaste tiden på Vågbrytaren var 1 månad och den längsta var 71 månader (tabell 15). Tabell 15. Sammanlagd inskrivningstid på Vågbrytaren. Medelvärde månader. Aktuella under period Medelvärde Antal Minimum Maximum , , , , , Total 15, Av dem som avslutat insatsen Vågbrytaren under 2013 bedöms 70 % (16) ha uppnått målet med insatsen och hos 30 % (7) anses inte målet uppfyllt. Måluppfyllelsen är högre 2013 jämfört 2012 (tabell 16). Tabell 16. Måluppfyllelse inom Vågbrytaren jämfört Antal och Procent. Är syftet med insatsen uppnådd? Total Målet uppfyllt Målet ej uppfyllt % 25 % 100 % % 15 % 100 % % 40 % 100 % % 30 % 100 % Total % 28 % 100 % 15

58 Familjerådgivningens verksamhetsberättelse 2013 Familjerådgivningen för Gävle kommun, Sandvikens kommun, Ockelbo kommun, Hofors kommun och Älvkarleby kommun.

59

60 Innehållsförteckning Organisation 5 Uppdrag 5 Tillgänglighet 5 Sekretess 5 Personal 6 Behandlingsarbetet 7 Statistik Det utåtriktade arbetet 9 Fortbildning och handledning 10 Kvalitet och utvärdering 11 Framtidsperspektiv 13 Uppgifter om besökande, Familjerådgivningen

61

62 Organisation Familjerådgivningen är sedan 1995 en lagstadgad, kommunaliserad verksamhet. Den ska vara en självständig verksamhetsgren med höjt sekretesskydd och inte inordnas i den övriga verksamheten inom Socialtjänsten (Reg. Prop. 93/94:4). Familjerådgivningen bedrivs i samverkan mellan fem kommuner; Sandviken, Ockelbo, Hofors, Älvkarleby och Gävle med totalt c:a invånare. Den är organiserad under Familjeenheten, Socialtjänst Gävle med en egen gruppchef 50%. En samverkansgrupp med representanter från alla kommuner har insyn och kan påverka verksamheten. Gruppen sammanträder en gång per år. Kostnaden för varje kommun baseras på ett genomsnittligt antal samtal per år istället för som tidigare, befolkningsunderlag. Familjerådgivningens mottagningslokaler finns i Gävle. Besöksavgiften för besökare från Sandviken är 200 kr och övriga kommuner 100 kr per samtal. Uppdrag Familjerådgivningens uppdrag formuleras i Socialtjänstlagen (SoL) 5 kap 3, tredje och fjärde stycket: Kommunen skall sörja för att familjerådgivning genom kommunens försorg eller annars genom lämplig yrkesmässig rådgivare kan erbjudas dem som begär det. Med familjerådgivning avses i denna lag en verksamhet som består av samtal med syfte att bearbeta samlevnadskonflikter i parförhållanden och familjer. Familjerådgivningen regleras också av SoL 14 kap. 1 3 st om anmälningsplikt, 15 kap. 2 om tystnadsplikt samt i sekretesslagen 26 kap. 3 om sekretess. Familjerådgivare för inga journaler. Par som så önskar kan vara anonyma. Familjerådgivningen är den enda samhälleliga instansen som har parbehandling som sin specialitet. Tillgänglighet Verksamheten bedrivs i egna avskilda lokaler i Gävle, på Vågskrivargatan 5. Familjerådgivare ansvarar för en timmes telefontid dagligen. Därutöver förekommer även rådgivning och akuta krissamtal per telefon. Under kontorstid är receptionen öppen för information, ombokningar och hänvisningar. Förutom besök dagtid finns möjlighet till kvällstider. Familjerådgivningen kan även nås via respektive kommuns webbplats. Människor som kontaktar familjerådgivningen har ofta en önskan om snabb kontakt utifrån en stark motivation och önskan om förändring av sin livssituation. Statistiken visar, att medelväntetiden, för att få ett första besök, har varit c:a 3 veckor under Parrelationer med små barn prioriteras. Sekretess Familjerådgivningens arbete bygger på förtroende och frivillighet. De som vänder sig till en familjerådgivning för att tala om sina mest privata relationer ska erbjudas en trygg ram för samtalet. En förutsättning för detta är den särskilt

63 stränga sekretess som gäller för kommunal familjerådgivning (Sekretesslagen 7 kap. 4, 2 st). Sekretess gäller alla uppgifter som lämnats i samband med samtal. I vissa speciella situationer bryts sekretessen. De viktigaste undantagen är: Får familjerådgivare, i sin verksamhet, kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet, gäller anmälningsplikt (SoL 14 kap. 1, 3 st). Familjerådgivare har begränsad vittnesplikt, de kan inte höras om något de blivit anförtrodda i samband med rådgivning om det inte är medgivet i lag (Rättegångsbalken 36 kap. 5 ) Personal Under året har följande personer tjänstgjort: % tjänst Åsa Wallander, gruppchef/familjerådgivare 1,0 Barbro Thorsell, familjerådgivare 1,0 Lars Wejbro, familjerådgivare 1,0 Lena Nyman, familjerådgivare 0,85 Lena Skogens, familjerådgivare 1,0 Anne-Lie Jacobsson, administratör 1,0 Familjerådgivarna är socionomer med lång yrkeserfarenhet. Tre är legitimerade psykoterapeuter och samtliga familjerådgivare är auktoriserade. Auktorisationen innebär, att KFR (yrkesföreningen för kommunala familjerådgivare) garanterar att vederbörande har formell kompetens, praktisk erfarenhet och lämplighet som familjerådgivare. Krav för auktorisation, förutom socionomexamen, är: Minst fem års anställning som familjerådgivare (med minst 75 % tjänstgöringsgrad) Relevant vidareutbildning om minst 30 poäng Egenterapi minst 50 timmar Handledning inom familjerådgivningens ram 200 timmar varav 60 timmar introduktionshandledning.

64 Behandlingsarbetet Familjerådgivning är ett psykosocialt behandlingsarbete med fokus på parrelationen. Familjerådgivaren formulerar, tillsammans med paret, vad man vill uppnå med samtalen, hur länge arbetet ska fortgå och hur det ska läggas upp. Begreppet familj kan idag se ut på många olika sätt. Detta försöker vi möta flexibelt genom att vara öppna för i vilken konstellation människor önskar komma och vilket problem de presenterar. Vi arbetar utifrån ett uttalat barnperspektiv även om barn sällan deltar i samtalen; det finns väl dokumenterat hur ensamma och utsatta barn är, då deras förändrar befinner sig i kris. Parrelationer med små barn prioriteras. Samtalen har olika karaktär: Utforskande och klargörande samtal Krisbearbetning Kortare kontakter med begränsad fokus Längre bearbetande samtalsserier Samtal kring fortsatt föräldrasamarbete efter separationen. Familjerådgivare har ett självständigt behandlingsansvar, vilket innebär att bedömningar måste göras på vilket sätt familjerådgivning bäst kan vara till nytta för varje par/individ eller familj som kommer. Varje fas av familjeliv och föräldraskap innebär olika påfrestningar. De problem vi möter är ofta en kombination av traumatisk kris och utvecklingskris. Det är viktigt att normalisera utvecklingskriserna som något som ingår i livet, men som ändå kan innebära svårigheter. Konkret handlar beställningarna ofta om önskemål att få hjälp med: Konflikthantering Förbättrad kommunikation Samarbetet kring barn efter separation Ansvars- och arbetsfördelning i hemmet Styvfamiljsproblematik Akuta kriser, till exempel otrohet Svartsjukeproblematik Sexuell problematik Relationssvårigheter till följd av stress, missbruk, ekonomiska problem eller sjukdom Förutsättningen för behandling är, att det skapas en förtroendefull relation mellan de sökande och behandlaren. Familjerådgivningen har inget myndighetsansvar och uppgiften är att arbeta med vägledning, psykologisk förändring eller problemhantering. Familjerådgivarens arbete går ut på att tydliggöra och underlätta dialogen med syfte att paren gemensamt kan finna nya lösningar och fatta beslut kring sin relation. Familjerådgivningen har en genomtänkt metodik för att redan vid första telefonkontakten undersöka förekomst av hot och våld. I sådana ärenden kommer parterna individuellt för säkerhets- och riskbedömning kring livssituationen. Skyddsaspekten är avgörande för om gemensamma samtal är möjliga. Under 2013 har vi fortsatt utveckla ett mer metodiskt arbete med de par som bedöms kunna gå i parsamtal genom att bland annat använda ett material för

65 konfliktanalys enligt en norsk modell som en hjälp för paret att hitta strategier för affektreglering. Där våldet är pågående hänvisar vi vidare till exempelvis Stickan, kriscentrum för män i Gävle, Kvinnojourer, barn till Grindens gruppverksamhet samt till socialtjänsten. I den kartläggning av våld i nära relationer som KFR genomförde vid samtliga familjerådgivningar i landet, i samarbete med Socialstyrelsen, visade det sig att den tredjedel som har sökt hjälp har näst efter sjukvården (22 %) vänt sig till familjerådgivningen (12 %). Därför är det särskilt viktigt att verksamheten har kunskap och metodik att tidigt nå par med ett destruktivt samspel. Inom varje arbetsgrupp vid Familjeenheten, Socialtjänst Gävle har det utsetts en så kallad våldscoach med ett särskilt ansvar för att utveckla arbetet kring våld i nära relationer. En familjerådgivare ingår i coachgruppen. Statistik 2013 Totalstatistiken redovisas i slutet av verksamhetsberättelsen. Varje år redovisas statistik till Socialstyrelsen. År Totalt antal nya ärenden Antal genomförda samtal Parsamtal 77,9 % 77 % Familjesamtal 3,6 % 3 % Enskilda samtal 20 % 20 % Kvinnor 12,9 15 Män 4,3 5 Gifta par/sambopar 87% 86 % Styvfamiljer 13 % 17 % I de familjer där båda eller någon av parterna påbörjat kontakt med familjerådgivningen 2013 fanns totalt 559 (555) barn och ungdomar upp till 17 år. 46 % av ärendena har omfattat 2-4 samtal och 18 % 5-8 samtal, vilket bekräftar att verksamheten uppfyller sitt uppdrag att bedriva korttidsbehandling. För att differentiera statistiken kring de mindre barnen som berörs av familjerådgivningens insatser har vi under en ettårsperiod, april 2011-mars 2012 noterat hur många barn det finns under tre år i statistikgruppen barn 0-6 år (vilken Socialstyrelsen efterfrågar). Kartläggningen visar, att i 347 nya ärenden finns sammanlagt 224 barn 0-6 år och av dessa är 157 barn under tre år (i sammanlagt 135 ärenden). 70 % av barnen i gruppen 0-6 år är alltså under tre år. I vart tredje ärende som aktualiseras på familjerådgivningen finns barn under tre år.

66 Förhoppningsvis söker par hjälp i ett tidigt skede, vilket vi uppmuntrar till i de sammanhang där vi informerar om vår verksamhet och särskilt i föräldragrupper på BVC. Det vanligaste besöket på familjerådgivningen är ett par i åldern år som har levt ihop i 5-10 år och har två barn mellan 0-6 år; i genomsnitt går man på fem samtal. Det utåtriktade arbetet Målsättningen med familjerådgivningens utåtriktade arbete är att nå människor i ett tidigt skede för att därmed främja psykisk och fysisk hälsa. Familjerådgivningen förmedlar kunskap om samlevnad utifrån sin speciella kompetens. Detta förebyggande folkhälsoarbete utförs på olika sätt: Medverkan i föräldragrupper Konsultation/handledning till angränsande yrkesgrupper Studiebesök Föreläsningar och utbildning Medverkan i massmedia och samhällsdebatt Information om samlevnadslitteratur Förmedling om kunskaper och erfarenheter till politiker och tjänstemän. Samverkan med andra närliggande verksamheter sker regelbundet. Under 2013 har familjerådgivningen haft återkommande studiebesök av AT/ST-läkare, socionompraktikanter. Familjerådgivare har under 2013 deltagit i föräldragrupper inom BVC vid 27 tillfällen. Två familjerådgivare har regelbundet gett internhandledning inom Socialtjänst Gävle.

67 Fortbildning och handledning För att behålla hög kompetens och kunskapsnivå är det viktigt med kontinuerlig fortbildning och kvalificerad handledning. Under 2013 har kunskapsutvecklingen innehållit: Grupphandledning vid sex heldagstillfällen av handledare, leg psykoterapeut Kerstin Wrigert-Askeland Tre planeringsdagar och en halv introduktionsdag för nyanställd Regelbundna arbetsplatsmöten Deltagande vid socialtjänstens interna Kunskapsforum Metodiktillfällen kring emotionally focused therapy samt följande utbildningar/föreläsningar: Vårterminen /1 Temadag, pappor med våldsproblematik Falun Två familjerådgivare 21/2 Temadag, när barn upplever våld Gävle En familjerådgivare 14/3 Halvdag, grundläggande datautbildning - steg 1 Gävle En familjerådgivare 16-17/5 Studiedagar, KFR Stockholm Två familjerådgivare Höstterminen /9-19/9 Grundkurs i EFT, Scott R. Woolley Lund Två familjerådgivare 20/9 Utbildningsdag, otrohet & parterapi, Scott R. Woolley Lund En familjerådgivare 3/10 Föreläsning, våld i nära relationer, Justine van Lawick Gävle Fem familjerådgivare 8/10 Halvdag, spelproblem/skadligt bruk och Gävle medarbetarundersökningen Två familjerådgivare 8/10 Konferens, en dag om föräldrastöd Gävle En familjerådgivare 8/10 Grundutbildning hälsofrämjare Gävle En administratör 22/10 Grundutbildning hälsofrämjare Gävle En administratör

68 28/10 Konferens, tidig barndom - sårbarhet/möjligheter Uppsala En familjerådgivare 21-22/11 Kvinnofridskonferens Stockholm Två familjerådgivare 25/11 Halvdag, hälsofrämjarträff Gävle En administratör 4/12 Utbildning, service i mästarklass och Gävle professionellt bemötande En administratör 6/12 Information om vår verksamhet på vuxenpsykiatrin Gävle En familjerådgivare En familjerådgivare är styrelseledamot för KFR och har deltagit vid fem styrelsemöten i Stockolm. KFR verkar för kommunala familjerådgivares kompetens- och kvalitetsutveckling. En familjerådgivare ingår i KFR s auktorisationskommitté som har sammanträtt vid två tillfällen under året. Kvalitet och utvärdering Familjerådgivningens arbete är mångfacetterat och många människor söker hjälp i akuta kriser. En viktig kvalitetsfaktor är därför att tid kan erbjudas utan långa väntetider. Under 2013 har vi haft en medelväntetid på c:a 21 dagar. Utvärdering är ett kontinuerligt inslag i våra samtal genom att vi under pågående behandling stämmer av om våra insatser gör någon skillnad. Under flera år har vi genomfört en enkätundersökning som mäter parens nöjdhet. Dessa enkäter har visat positiva resultat. Under 2013 slutfördes en undersökning som ingick i steg II-utbildning till psykoterapeut vid Stockholms Universitet, psykologiska institutionen. Alla familjerådgivare var engagerade i undersökningen som var en fördjupad kvalitetsundersökning med effektmätning av parens skattning av tillfredsställelse i parrelationen vid första och sista besöket utifrån 36 variabler som mäter fem olika dimensioner: enighet, samhörighet, tillfredsställelse, sensualitet och sexualitet (enligt instrumentet QDR). Undersökningen omfattade 35 par och slutresultatet visade signifikanta förbättringar inom samtliga dimensioner. Undersökningen innehöll också en skattning som familjerådgivarna gjorde av konfliktnivå och belastning i parets livssituation samt parets förmåga till samspel och dialog. Även familjerådgivarna skattade förbättringar. Undersökningen kommer att ligga till grund för vårt fortsatta utvecklingsarbete. Resultatet visar att parsamtal sänker konfliktnivån och stärker det som tidigare belagts av forskningen, d v s vikten av att människor kan reglera sina affekter, lösa konflikter och därigenom skapa en tryggare uppväxtmiljö för barnen.

69 Resultatet visade att även om belastningen i livssituationen inte förbättrades, ökade parets förmåga till ett mer konstruktivt samspel. Eftersom familjerådgivningen är en efterfrågad verksamhet är trycket på personalen stort. En viktig faktor utöver kunskap och metodutveckling, för att utföra ett bra arbete, är trivsel och god hälsa; ett behov som tillgodoses genom olika hälsofrämjande insatser. Mottagningens administratör är utbildad hälsofrämjare och har ett särskilt ansvar för dessa aktiviteter.

70 Framtidsperspektiv Goda familjerelationer främjar psykisk och fysisk hälsa hos barn och vuxna, ett samband som uppmärksammats i forskning och samhällsdebatt. Familjerådgivning beskrivs som en del av samhällets förebyggande folkhälsoarbete. Människor söker frivilligt vilket borgar för god motivation att pröva samtal som möjlighet till problemlösning, att stärka parförhållandet eller att separera med fortsatt bra föräldrasamarbete. Vi har en stor efterfrågan på våra tjänster och en stor andel par som söker har små barn. Vi ser en ökad benägenhet hos unga par att i ett tidigt skede komma för samtal. Genom nya sociala medier har arenorna för att söka partners förändrats. Det ger nya möjligheter och nya problembilder till följd av till exempel otrohet på nätet, porrsurfande och facebooksvartsjuka. Arbetet med kunskapsutveckling kring våld i nära relationer kommer även fortsättningsvis att prioriteras och utökas till frågor kring beroendeproblematik; frågor som är synnerligen viktiga när det gäller att se till barnperspektivet. Föräldrarnas relation är barnets uppväxtmiljö; våld och missbruk utgör skadliga miljöfaktorer för barns utveckling. Dagens familjeliv omfattar olika typer av familjebildningar. Familjerådgivningen måste ständigt utveckla sin förståelse för människors val av samlevnadsformer. Framtidsstudier visar på unga människors behov av nära, intima familjerelationer samtidigt som individualismen tilltar. Familjeliv ses som ett delprojekt bland många andra, vilket kan medföra svårigheter att få verklighet och förväntningar att stämma. Organisationsformen för familjerådgivningen har under senare år ändrats inom ett flertal kommuner, till mindre privata aktörer. En samverkansform mellan flera kommuner, som den vi har, ger god stabilitet och skapar en arbetsgrupp som kan utveckla metodik och kunnande samt ger en naturlig tillhörighet till socialtjänsten. Februari 2014 Familjerådgivarna i Gävle Åsa Wallander Barbro Thorsell Lena Nyman Lars Wejbro Lena Skogens

71 Uppgifter om besökande, Familjerådgivningen 2013 Nya ärenden Ålder Antal % personer 350 Antal personer , ,2 45,7 30, , , , ,7 Antal personer , , ,1 50 Summa , Barn Antal % ärenden 160 Antal barn Inga barn 98 22,60 Ett 97 24,60 Två ,50 Tre 49 12,40 Fyra o fler 23 5,80 Summa ,00 Totalt antal berörda barn 595 (varav år, 36 st) Antal ärenden Inga barn Ett Två Tre Fyra o fler Relationens Antal % art ärenden Gifta/sambo ,50 Separerade 21 5,50 Särbo 19 5,00 Övriga 12 3,00 Summa , Relationens art Antal ärenden Gifta ,70 Sambo ,80 Summa ,50 Styvfamilj 48 12, Gifta/sambo Separerade Särbo Övriga

72 Relationens Antal % längd ärenden (år) , , , , , , , ,7 Övriga 22 5,7 Summa , Relationens längd Antal ärenden Anmält Antal % av ärenden Makan/kv ,8 Maken/mn ,4 Ensam kv 1 0,3 Ensam mn 2 0,5 Parter tills 5 1,3 Annan 11 2,8 Summa , Anmält av Antal ärenden Makan/kv Maken/mn Ensam kv Ensam mn Parter tills Annan

73 Avslutade ärenden Behandlings- Antal % arbete ärenden Klarlägg/klargör ,3 Rep arb i parrel ,1 Sep arb i parrel 39 11,6 Redan sep+v/u 8 2,4 Andra rel probl 8 2,4 Stödj samtal 14 4,2 Summa ,0 175 Behandlingsarbetets innehåll Antal ärenden Behandlings- Antal % typ ärenden 1 samtal 83 24,6 2-4 samtal ,4 5-8 samtal 61 18,0 9 samtal och fler 37 10,9 Summa , Behandlingstyp Antal ärenden 1 samtal 2-4 samtal 5-8 samtal 9 samtal och fler

74 Behandlingsarbetets omfattning Samtliga ärenden Samtals- Antal % typ samtal Par ,8 Kvinna ,9 Man 78 4,4 Familj 65 3,6 Övrigt 23 1,3 Summa , Samtalstyp Antal samtal Par Kvinna Man Familj Övrigt

75