Riskbruk, missbruk och beroende - baskurs

Transkript

1 Riskbruk, missbruk och beroende - baskurs

2

3 Problematiskt bruk och vägen tillbaka till ett liv i balans

4 31 januari 2018 Sven-Olov Lindahl

5 Alkoholens konsekvenser för individen beroende för samhället missbruk

6 Alkoholproblemets nivåer (vuxna) Män Kvinnor

7 Beroende 1. ett symtom förvärras av att drog eller beteende uteblir 2. betingad reflex placeboeffekt 3. receptoradaptation 4. förändringar i hjärncentra för känslor och belöning

8 Alkoholberoende Minst tre kriterier ska vara uppfyllda Uttalat alkoholbegär Förlorad kontroll över drickandet Minskad berusningseffekt av alkohol Återställarbehov Upphörande av intressen och aktiviteter som tidigare varit viktiga Fortsatt drickande trots uppenbara kroppsliga och psykiska problem

9 Alkohol som gift Nervgifter Cellgifter

10

11

12 Alkohol Etanol är ett cellgift som påverkar samtliga celler i kropp, nedbrytningsprodukten acetaldehyd är carcinogent och etanol påverkar även indirekt via metabola förändringar.

13 Metabola förändringar Förskjutning av laktat pyrovatkoncentrationer Förhöjda urinsyakoncentrationer Förhöjd koncentrationer av neutralfetter i blodet Hormonrubbningar

14 Effekt hos juvenil brukare av alkohol 0,2 Den första alkoholeffekten märks. Värmekänsla. Avspänning. Minskad självkritik. Känner sig väl till mods. 0,5 Upprymdhet. Hämningsbortfall. Långsamma reflexer. Minskad precision i rörelser. Grumligt omdöme och bristande förmåga att ta in information. 0,8 Högljuddhet. Yviga rörelser. Sämre synförmåga. Överdriven självsäkerhet. Alkoholdoft. 1,0 Sluddrigt tal. Försämrad muskelkontroll. Svårt att kontrollera känslor. 1,5 Ordentliga balansstörningar. Ramlar omkull. Känsloutbrott. Mår illa. 2,0 Svårt att prata och gå upprätt. Dubbelseende. 3,0 Uppfattar inte vad som händer och sker. På gränsen till medvetslös. 4,0 Medvetslöshet. Långsam andning. Stor risk för dödlig alkoholförgiftning.

15 Ett standardglas = 12 g ren alkohol 33 cl starköl 50 cl folköl 4 cl starksprit 15 cl vin 8 cl starkvin Tumregel: Levern bryter ner ½ glas i timmen

16 Alkoholnyckel 37 cl starksprit motsvaras av Folköl Starköl Vin Starkvin 1,3 liter 75 cl

17 Vissa faktorer gör det lättare att snabbt utveckla ett beroende Barn jämfört med vuxna Kvinnor jämfört med män Individer tillhörande den mongoloida rasen jämfört med kaukasier MEN Stora individuella skillnader betingade av ärftliga och sociala faktorer

18 Promillehalten avgörs av Hur snabbt alkoholen intas Dryckens alkoholhalt Kön Vikt Samtidigt födointag

19 En stor starköl man 75 kg 0,3 0,2 0, Promille

20 Två stora starköl man 75 kg 0,7 0,6 Promille 0,5 0,4 0,3 0,2 0,

21 Sex stora starköl man 75 kg 2,5 2 1,5 1 0, Promille

22 6 stora starköl med mat eller på fastande mage 2,5 2 Utan mat Med mat Promille 1,5 1 0,

23 Riskbeteende ur ett allmänt perspektiv låg risk Kvinna: Man: < 9 glas/vecka (27 cl starksprit) < 14 glas/vecka (42 cl starksprit) ökande risk Kvinna: glas/vecka (75 cl starksprit) Man: glas/vecka (105 cl starksprit) skadlig nivå Kvinna: > 25 glas/vecka Man: > 35 glas/vecka

24 Av riskfaktorer för sjuklighet ligger alkohol på 9:e plats.

25 Vid vilken nivå på intag av alkohol blir risken för skada relevant? Det beror på..

26 Alkoholens påverkan på hjärna Epileptiska anfall Abstinenssymtom som kommer inom något dygn efter alkoholstopp Lillhjärnskador Nedsatt förmåga att koordinera muskelaktiviteter med åtföljande påverkan på gång och tal Wernicke Korsakovs syndrom (Effekt av thiaminbrist, alkoholtoxicitet och personlighet) Förvirring med närminnesstörningar, hallucinationer och konfabulering Gångsvårigheter Ögonsymtom till följd av pareser Alkoholdemens

27 Alkoholens påverkan på sinnessystem Nedsatt förmåga att hålla balans Balansorgan Proprioseptiva systemet Lillhjärna Muskelsvar Nedsatt känsel

28 Alkoholens påverkan i magtarmkanal Matstrupe Åderbråck (effekt av skrumplever) Magsäck Ökad risk för cancer observerad endast vid samtidig rökning Lever Fettlever Skrumplever Bukspottkörtel Akut inflammation Kronisk inflammation

29 Alkoholens påverkan på hjärta-kärlsystem Högt blodtryck genom Ökat stresspåslag Viktuppgång Djup ventrombos Förmaksflimmer Hjärtmuskelinflammation

30 Alkoholens påverkan på muskulatur och skelett Minskad bentäthet (framför allt yngre kvinnor) Ökad risk för frakturer Försämrad frakturläkning Muskelatrofi

31 Alkoholens påverkan på hud Telangiektasier Huduttunning Ärrbildningar efter skador

32 Alkoholens påverkan på immunsystemet Försämrat immunförsvar Ökad risk att utsättas för infektion

33

34 Alkohol och graviditet Alkohol passerar alltid över till fostret och ger skador fr o m graviditetsvecka 3 4 Organdifferentiering i slutet av 1: trimestern Markant tillväxtökning av hjärnan från vecka 24 C:a100 barn föds varje år i Sverige med så pass grava skador att det påverkar utseende och mental utveckling. > 300 barn föds med alkoholrelaterade skador.

35 Fetalt alkoholsyndrom Hjärnskador med försämrad förmåga till koncentration, inlärning och att minnas samt hyperaktivitet.

36 Alkoholeffekt vid intag av läkemedel Förstärkt effekt av Waran initialt för att sedan minska vid långvarigt bruk. Toxiska effekter av paracetamol ökar vid långvarigt bruk. Förstärkta effekter av opioider, antiepileptika, neuroleptika, bensodiazepiner, antidepressiva medel och antihistaminer med sedativ effekt Förstärkt hämning av tromboxanmetabolismen vid intag av NSAID

37 Alkoholens totala effekter C:a 3000 individer dör varje år i förtid p.g.a. alkoholbruk Av de som söker på akutmottagning har var 5:e alkoholproblem Förorsakar stor sociala problem och kostar samhället c:a 40 miljarder kronor vilket vida överstiger statens inkomster av alkoholförsäljning.

38 Provtagning Ögonblicksbild Etanol i blod, urin eller utandningsluft (S = 100 %) 5-7 g alkohol bryts ner per timme Tecken på cellskador ALAT (S= 10 %) Halveringstid 36 timmar ASAT (S= 10 %) Halveringstid 12 timmar. ASAT > ALAT talar för alkohol som orsak GT (S= %, spec. måttlig). Stegring efter långvarig och hög alkoholkonsumtion. Halveringstid 2 3 v MCV (S för %, spec. för män 89 %). Förändring över månader.

39 Provtagning (forts.) Tecken på biokemisk påverkan CDT (kolhydratfattigt transferrin) (S = 82 %, Spec. 97 % för g alkohol/dag) Kontinuerlig hög alkoholkonsumtion (> 60 g etanol/d) senaste veckorna före provtagning (Heterozygota individer har konstant förhöjt CDT) PEth (fosfatidyletanol)(s 99%, Spec. 100 %) Halveringstid 4 dagar och normalisering säker först efter 4 v. Etg (etylglukuronid) (Spec. 100 %) Halveringstid 2 3 timmar. Utsöndras i urin och kan påvisas i upp till 2 dygn efter etanolintag. Provtagning rekommenderas 6 18 timmar efter sista intag-

40 När vi ska tänka riskbruk/beroende! Återkommande skador Alkoholrelaterade sjukdomar i magtarmkanalen - magsäck, lever och bukspottkörtel hjärta/kärl - förmaksflimmer och svårbehandlad hypertoni hjärna - sömnsvårigheter, ångest, oro, depression, balanssvårigheter, demens Hud -psoriasis Kroppsliga tecken vid undersökning grovvågig skakighet och ataktisk gång (Tuppgång) MCV > 98 i synnerhet hos män Transaminaser som varierar över tiden (även om de ligger inom normalvariationen) Svar på frågor om alkoholkonsumtion (ej moralisera) AUDIT

41 Faktorer som ger ökad risk för att utveckla ett missbruk beroende Riskperioder: Unga vuxna (16 30 år) och Livskriser (separation, påtvingad sysslolöshet) Riskyrken: arbete på krog, sjömän, företagsförsäljare, människor som arbetar med media och reklam, anställda på systembolag, generellt yrken med oreglerade och okontrollerade arbetstider) Riskmiljöer: hem med missbruk, storstad, societetsliv, slutna institutioner Trender smittor: ex. thinnersniffning, giftsvampar, änglatrumpet, bensodiazepiner Näthandel

42 Läkemedel vid beroende Akamprosat (Campral ) - minskar suget efter alkohol Naltrexon (Revia ) - minskar berusningseffekten av alkohol Disulfiram (Antabus ) - hämmar spjälkningen av acetaldehyd till ättiksyra

43 Tack för att ni har lyssnat!

44 Rusupplevelser och beroendeutveckling Biologiska, psykologiska och sociala faktorer i samspel Arne Gerdner Professor i socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare Riskbruk, missbruks- och beroendelära 44

45 Känslor Hög, eufori, rus Tänk dig en känsloskala som går från starkt positiv euforisk till svårt depressiv Kan du föreställa dig livet som helt stabilt, dvs utan höjder och dalar? Skulle vi uppleva det som liv? Knappast. Snarare upplever vi väl livet som pulserande mellan högt och lågt. Nere, deprimerad Vissa är visserligen mer stabila än andra som pendlar mera. Men alla varierar på något sätt. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 45

46 Eufori - rusupplevelse Eufori kopplas till många olika upplevelser Mat, aktivitet, sexualitet, att lyckas med något, förälskelse, social gemenskap m.m. Ofta gäller det sådant som har överlevnadsvärde för oss som individer och som art Men också av alkohol och olika droger, vilka på kemisk väg kan påverka de delar av hjärnan som hanterar lustupplevelser Riskbruk, missbruks- och beroendelära 46

47 En euforisk upplevelse Hög, eufori Normal Nere, deprimerad Föreställ dig en mycket positiv upplevelse och för tillfället tänker vi bort rusmedel Kanske första gången du skulle gå på dans Ny spännande upplevelse väntar Planlägger med kompisar Förväntan ökar Ni träffas i förväg, stämningen stiger Kommer till lokalen Träffar andra som är inställda på fest Stiliga kläder och make up Musik på hög volym, ljussättning påverkar intrycken Hejar på kompisar Ser någon som intresserar dig Vågar dig upp på dansgolvet Klarar att röra dig till musiken utan att göra bort dig Ögonkontakt Himlen öppnar sig förälskelse Riskbruk, missbruks- och beroendelära 47

48 Eufori - Rus Hög, eufori Normal Nere, deprimerad Har man en gång varit där så vet man vad det är att leva Inget som säger att man måste betala känslomässigt pris med motsvarande deppighet efteråt Men euforin går över tillbaks till normaltillstånd även om relationen utvecklas. Den stora euforiska upplevelsen blir ett positivt minne Den som varit där vill gärna dit igen. Och det är normalt bra när det gäller mat, aktivitet, sex etc. Ofta stora likheter med upplevelser av alkoholoch drogrus Många alkoholister och narkomaner har starka positiva minnen av sina tidiga rusupplevelser Riskbruk, missbruks- och beroendelära 48

49 Eufori - Rus Hög, eufori Normal Nere, deprimerad Styrkan i rusupplevelsen varierar mellan olika personer Vissa upplever rus mer positivt än andra som intagit samma rusmedel och samma mängd rusbegåvning De som har starkast positiva upplevelser löper större risk att utveckla beroende. En mängd olika faktorer spelar roll: - Biologiska hur kroppen tar in och reagerar på rusmedlet - Psykologiska personliga förutsättningar och inlärning - Sociala sammanhang och gruppfaktorer Vi börjar med några sociala och socialpsykologiska faktorer Riskbruk, missbruks- och beroendelära 49

50 Sociala och socialpsykologiska faktorer Hög, eufori, rus Normal Flera sociala och psykologiska faktorer påverkar styrkan i eufori- och rusupplevelser, t.ex - Setting (ljus, ljud, inramning) - Positiv förväntan - Normer som bejakar lust - Modellpersoner - Social gemenskap - grupptryck - Ruspositiv kultur (påverkar förväntan, normer och grupptryck) Nere, deprimerad För alkohol- och drogrus är också tillgång till rusmedel givetvis viktig och beror bl a av - Ekonomiska tillgångar - Kontakter med dem som har rusmedlen - Samhällets alkohol- och drogpolitik Riskbruk, missbruks- och beroendelära 50

51 Förväntan på ruseffekt - Positiv förväntan skapas av t.ex. grupptryck och av egna positiva upplevelser (minnen). - Den som vet /tror/ sig få alkohol blir vanligen mer påverkad än den som inte tror sig få alkohol - Alkoholister har större förväntan på effekt av alkohol än ickealkoholister - Då effekten minskar (pga tolerans) kompenserar alkoholisten genom att öka dosen - Alkoholister som tror sig få alkohol /men inte får det/ dricker mer för att höja effekt än den som inte tror sig få alkohol - Efterhand som beroende utvecklas kommer positiv förväntan utvecklas till sug som känns alltmer svårt att motstå. (Sug har även biologiska komponenter.) Riskbruk, missbruks- och beroendelära 51

52 Det personliga nätverket: Personer som jag tillbringar min tid med eller som är viktiga för mig Stor betydelse både för att pröva på och för att utveckla konsumtionsmönster, samt attityder och värderingar till detta. Central faktor i processen in i missbruk (Och avgörande faktor senare ut ur missbruk och beroende) Vi får viktiga rollmodeller och normer (både i stort och om alkohol och droger) från familjen och andra närstående. Skyddande faktorer: nära anknytning, trygghet, normbildning Sårbarhetsfaktorer: konflikter, föräldrars missbruk, övergrepp och försummelse, svårigheter att klara försörjning Riskbruk, missbruks- och beroendelära 52 52

53 I ungdomsåren spelar kamrater och partner allt viktigare roll. Gruppnormer allt viktigare. Dricker/drogar ungdomar som sina kamrater för att de övertar gruppens mönster eller för att man väljer kamrater som passar med ens eget mönster? Svar: Både och Viktiga processer: 1. Alkohol/drogdebut sker oftast med kamrater/partner, och vanor utvecklas tillsammans med dem. 2. Tendens att välja kamrater som passar de alkohol- och drogvanor man har, och välja bort dem som antingen brukar mer än jag (stökiga), eller mindre än jag (de passar inte in i mitt mönster). 3. Utanförskap i relation till jämnåriga innebär också en sårbarhetsfaktor. a) Blir jag nekad intimitet så kan intensiva rus bli ersättning. b) Droger kan förena, jag får tillhöra en grupp Riskbruk, missbruks- och beroendelära 53 53

54 Nätverk och arbetsliv Alkohol har en stark ställning i vuxnas umgänge Ökar genom arbetslivets förändring med stark koppling mellan arbete och nätverk Ökning av antal situationer med arbetsrelaterat drickande, särskilt i gråzonen mellan arbete och fritid - Fredagen som ingång till helgen - After Work och teambuilding - I samband med resor och konferenser (gäller allt större grupper inom arbetslivet) - I representation Teambuilding Nesvåg 2005 Riskbruk, missbruks- och beroendelära 54 54

55 Kulturella faktorer - Jämförelser mellan länder visar stora skillnader i alkohol- och drogproblem (FHI 2009). - Amerikanska studier visar att kulturmiljö spelar stor roll efter flera generationer (Vaillant 1995). - Samma fenomen finns i Sverige. Gamla frikyrkolän skiljer ut sig. - Ungdomar i olika stadsdelar i Stockholm. Mer drickande i Kungsholmen och Norrmalm än i Tensta och Rinkeby. - Kolonialt arv kan ha stört kulturella gruppers skydd mot missbruk, eller rent av påtvingat missbruk. - Etnisk stolthet som del i motstånd mot kolonialt förtryck är däremot kopplat till mindre drickande och drogande Vissa kulturer (och subkulturer) är mer ruspositiva eller hedonistiska medan andra är mer återhållsamma eller restriktiva gentemot rus eller t.o.m. helt avvisande till rus. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 55

56 Samhällets totalkonsumtion - När totalkonsumtionen av alkohol ökar i ett samhälle så ökar också skadorna totalt. Det gäller både beroendetillstånd och andra fysiska och psykiska skador samt trafikskador, kriminalitet och sociala problem. - Detta samband är exponentiellt, dvs ökningstakten ökar ju mer konsumtionen ökar. - Detta samband på samhällsnivå konstaterades av den finske forskaren Kettil Bruun och en arbetsgrupp inom WHO. - Modellen kallas Totalkonsumtionsmodellen och utifrån denna brukar slutsatsen dras att samhället bör satsa på att minska den totala konsumtionen av alkohol, inte bara inrikta sig på högkonsumenternas överkonsumtion. - Ju fler som dricker eller dricker mycket, vilket sker i ruspositiva kulturer, desto fler passerar sina egna individuella gränser till skadligt bruk eller blir beroende. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 56

57 Missbruk och klass: Är det ett problem för underklassen? - Inget enkelt samband - Gamla tyska studier pekade tidigt på samband med samhällsekonomi. Stark ekonomi mer missbruk. Men mer missbruk försvagade också ekonomiska förutsättningar (Baer 1878). - Ekonomiska kriser (t.ex. depression och storstrejk) ledde till minskat missbruk - Svenska socioekonomiska studier anger U-kurva. Drickande större i grupper med stora tillgångar men också bland människor med stora ekonomiska problem. Mindre bland dem med medelinkomster (Hemmingsson 1999). - Ryska befolkningsstudier (Rojas m.fl. 2008) pekar på två motsatta tendenser vid fattigdom: Mycket berusningsdrickande eller att helt avstå. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 57

58 Bio-psykologiska och biologiska faktorer Hög, eufori, rus Normal Men även andra faktorer är viktiga, t.ex. Personlighet Hög benägenhet för att söka spänning ökar intresse för rus redan tidigt i livet Hög ängslighet, benägenhet att undvika risker, minskar intresse för rus åtminstone tidigt i livet. (Senare i livet kan rus erbjuda en flykt.) Biologi Vissa tål alkohol mer än andra 1) Vissa har högre tolerans från början högre risk för missbruk/beroende 2) Skillnader i enzymer som bryter ned alkohol och acetaldehyd Inbyggt skydd. Förklaras strax. Nere, deprimerad Riskbruk, missbruks- och beroendelära 58

59 Personlighet - En kombination av temperament och karaktär samt psykisk ohälsa Temperament i hög grad genetiskt, medan karaktären formas i relationer och av erfarenheter under livet. Både temperament och karaktär har betydelse för risken att utveckla missbruk och beroende: - Temperament: Personer med sensationssökande, nyhetssökande läggning prövar alkohol och andra droger tidigare och mer än personer med mer försiktig, riskundvikande läggning. - Karaktär: Personer med mognadsproblem löper större risk, särskilt i kombination med sensationssökande läggning, s.k. utagerande personlighet. - Psykisk ohälsa: Personer med olika psykiska sjukdomar (oavsett personlighet i övrigt) löper större risk att utveckla beroende om de börjar missbruka alkohol eller droger. Riskbruk, missbruksoch beroendelära 59

60 Nedbrytning (metabolisering) av alkohol i vår kropp 1. Alkohol: eufori, rus 2. Acetaldehyd: gift, ger starkt obehagliga reaktioner, med flushing, hjärtklappning, ångest m.m. 3. Ättika: sur i magen m.m. 4. Koldioxid och vatten: Lämnar kroppen med andning och urin Alkohol Koldioxid Vatten Enzym (ADH) Enzym Olika enzymer bidrar i tre led till nedbrytningen av alkohol Acetaldehyd Ättika Nedbrytning av acetaldehyd (led 2) kan hejdas genom Antabus (spärrmedicinering). Ger avsiktligt obehaglig effekt. Ordineras endast efter eget val, som hjälp till att hålla fast vid eget beslut att avstå. Vissa människor särskilt i Japan, Korea och Kina har en variant av enzymet som fungerar sämre. Fungerar som ett inbyggt Antabus och minskar benägenhet att dricka då upplevelsen blir negativ. Enzym (AHDH) Riskbruk, missbruksoch beroendelära 60

61 Missbruk och kön Kvinnor tål alkohol mindre än män av flera biologiska skäl, bl a: - Kvinnor har i snitt mindre kroppsvikt - Män har högre andel vatten per kg. Mer utspädning. - Metabolisering av alkohol kompliceras hos kvinnor av att samma enzym (aldehyddehydrogenas) är aktivt i hanteringen av kvinnligt könhormon. Kvinnor som dricker lika mycket som män skadas därför mer (mer sårbara). Men män utvecklar flest alkoholskador, pga att män över hela världen dricker mer än kvinnor gör. I Sverige är andelen kvinnliga/manliga alkoholister ungefär 1/3. Denna andel har ökat under 1900-talet med emancipationen. Både biologiskt och socialt kön spelar alltså roll. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 61

62 Risk för vissa sjukdomar är större i en del släkter än i andra Ur Läkartidningen: Släktträd som visar släkt med hög risk för cancer I tredje generationen har de äldsta hunnit utveckla sjukdom, medan många barn ännu är friska. Bör förebyggande åtgärder inriktas på dessa? Vilka etiska dilemman finns? Intervju med drogberoende patient på Runnagården inventerade alkohol- och drogproblem i släkten. Extremt stor andel hade eller hade haft problem. Farfar och farmor var godtemplare. Trots det blev många beroende. Hur kan det hänga ihop? Från Hasselgren m fl 1986 Riskbruk, missbruksoch beroendelära 62

63 Djurförsök: Fritt val av vatten/alkohol Råttor fick möjlighet att fritt välja mellan vatten och alkohol. Forskarna noterade hur de valde under längre tid. Vissa råttor föredrar konsekvent rent vatten framför vatten med alkohol. Andra väljer tvärtom. Då försöket upprepas med avkomman utan möjlighet till social inlärning så väljer ungarna lika som föräldrarna. Riskbruk, missbruksoch beroendelära 63

64 Olika slags studier om arv och miljö - Familjestudier (Boss 1929, Polish 1933, Dahlberg och Stenberg 1934, m fl): Alkoholism har stark tendens att gå i vissa släkter mer än i andra. Kan bero både på socialt och biologiskt arv. - Djurförsök (Eriksson 1971, Forsander 1974) med råttor och apor som föredrar alkoholblandning framför rent vatten får avkomma som gör samma val, utan inlärning. Bekräftar biologiskt arv. - Tvillingstudier (Kaij 1960): Större likhet i beroende hos enäggstvillingar än hos tvåäggstvillingar. Påvisar biologiskt arv. - Adoptionsstudier (Shuckit 1972, Goodwin 1974, Sigvardsson m.fl. 1982) visar att barn som tidigt adopterats skiljer sig i missbruksutveckling beroende på de biologiska föräldrarna. Både socialt och biologiskt arv finns, men biologiskt arv är betydligt starkare. - Prospektiva långtidsstudier (Öjesjö 1981, Vaillant 1983) som följer stora grupper människor över hela livet från barndomen och uppåt visar att både arv och kulturell bakgrund har stor betydelse. - Epigenetiska studier visar att viss genetisk sårbarhet vid speciella sociala omständigheter (men inte annars) leder till negativ utveckling. Alltså interaktion arv-miljö. Riskbruk, missbruksoch beroendelära 64

65 Summering om arv och miljö Av barn vars biologiska föräldrar inte har missbruksproblem utvecklar mycket få eget missbruk (mindre än 4 %) Om en biologisk förälder missbrukar så ökar risken att barnen också gör det (4-5 ggr så hög risk), trots att de inte levt med den missbrukande föräldern. Om båda biologiska föräldrarna missbrukar så ökar risken ytterligare (nästan ny dubblering) Alltså: En påtagligt ökad risk hänger samman med biologisk arv. Men även om båda biologiska föräldrarna missbrukat, så gäller detta inte majoriteten av barnen. De flesta av dessa (c:a 70 %) missbrukar inte. Man ärver varken missbruk eller beroende men man ärver en ökad sårbarhet. Både arv och miljö spelar stor roll. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 65

66 Stress-sårbarhetsmodellen Teoretisk modell inom psykiatrin för att förklara uppkomst av psykisk sjukdom. Beskriver förhållandet mellan en (i stor utsträckning) genetisk sårbarhet å ena sidan och besvärliga livssituationer å andra sidan. Människor med stor sårbarhet kan utveckla psykisk sjukdom efter relativt liten stress En person med låg sårbarhet kan tåla betydligt högre stress. Men riktigt stor stress kan medföra psykisk sjukdom även om sårbarheten är låg. Detta gäller många olika slag av psykisk ohälsa Beskriver också hur det är med skador och beroende av alkohol och droger Stress Hälsa Psykisk sjukdom Sårbarhet Riskbruk, missbruks- och beroendelära 66

67 Stress-sårbarhetsmodellen Kan appliceras även på alkohol- och drogberoende Både genetik och tidiga uppväxtproblem ger ökad sårbarhet även för alkohol- och drogberoende Högkonsumtion och missbruk är i en stressfaktor för beroende Men dessutom finns en länk mellan beroende och annan psykisk ohälsa - Missbruket i sig är en stressfaktor också för annan psykisk sjukdom - Missbruk försätter personer i riskabla situationer, som medför svår stress Stress-sårbarhetsmodellen förklarar på individnivå hur totalkonsumtionsmodellen fungerar på samhällsnivå Stress Hälsa Psykisk sjukdom Alkohol- och drogberoende Sårbarhet Riskbruk, missbruks- och beroendelära 67

68 Tillbaks till euforin: Vad händer i hjärnan? Lustcentrum upptäcktes i djurexperiment. Råtta med svagströmselektrod kopplat till detta fick själv administrera stimulering genom en pedal. Valde ständigt att göra detta gav sig själv lustupplevelser. Struntade i mat som sattes in valde hellre pedalen. Struntade även i sex, då löpande hona sattes in i buren. Fortsatte beteendet till fullständig utmattning. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 68

69 Hjärnans belöningssystem Positiv upplevelse medför Ventral Tegmental Area (VTA) sänder signaler som aktiverar systemet (startknapp) Dopamin frisätts i två små centra (Nucleus Accumbens) vilket ger stark lustupplevelse i Septum (Dessa tillsammans är lustcentrum) Upplevelsen lagras i lustminne (Amygdala) Värdering och ev. inhibering, dvs gränssättning, sker i pannloben (Prefrontala Cortex) Observera hur nära euforisk upplevelse, lustminne och gränssättning hänger samman i belöningssystemet. Lustminnet är centralt för psykologisk förväntan och fungerande gränssättning är centralt för kontroll (och då det inte fungerar för kontrollförlust). Riskbruk, missbruksoch beroendelära 69

70 Synapser kopplingar mellan hjärnans celler (neuroner) - I synapsen avger den sändande cellen transmittorsubstanser - Dessa tas upp av receptorer på mottagande cell, som då skickar signal vidare. - Varje transmittorsubstans har specifika receptorer till vilka de passar. - Överblivna substanser som finns i den synaptiska klyftan tas åter upp av sändarcellen för att kunna skickas ut igen. - Mediciner kan balansera svaga transmittorsystem utan rus eller beroende - Men droger kan också störa och förstöra systemen Riskbruk, missbruksoch beroendelära 70

71 Olika transmittorsubstanser, exempel - Dopamin: rörelser, belöning och eufori - Endorfiner: dämpar smärta, ger eufori - Serotonin: känsloregulator för t.ex. aggressivitet och depression - GABA (gamma-aminobutyric acid): allmän bromseffekt - Glutamat: allmän accelerator, gaspedal för hjärnan Alla dessa och andra är involverade i rus, missbruk och beroende Riskbruk, missbruks- och beroendelära 71

72 Eufori av mat, sex och droger Ökad frisättning av dopamin sker t.ex. när man äter god mat, när man älskar och när man drogar sig. Vid god mat ökar frisättningen av dopamin med ungefär 50 % jämfört med normalt. Vid sex ökar detta mer, ungefär 100 %. Vid injicering av amfetamin ökar det mycket mer, ungefär 1000 % Alla beroendeframkallande medel ökar frisättning av dopamin i lustcentrum om än i olika utsträckning. Normal = 100 Tillslagshastighet spelar roll för euforin. Och den varierar med administration. Snabbare vid injicering och inhalering än oralt. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 72

73 Droger påverkar transmittorsystemen på flera sätt. Alkohol som exempel: Akut - Ökar frisättning av dopamin i lustcentrum, känns bra - GABA frisätts mer och tränger lättare in i neuronen, dämpar hjärnan - Glutamat dämpas av alkohol - Endorfiner frisätts, ger lugnande effekt, smärtlindring och eufori - Serotonin frisätts, lugnande På lång sikt - Dopaminsystemet störs, ger mer obehag - Långsiktigt minskad aktivitet främst i frontallober och övriga cortex - Förmågan att producera endorfiner och serotonin påverkas starkt negativt. - Receptorer tillbakabildas - Svårare att hantera ångest Riskbruk, missbruksoch beroendelära 73

74 Beroende utvecklas - Utifrån positiva upplevelser av rus: Ju mer positiva, desto starkare drivkraft - I fortsättningen söker man upprepa dessa. Drogminnet viktigt. - Lustupplevelsernas intensitet prioriteras och man offrar även andra intressen inklusive relationer. Intensitet går före intimitet - Nedsatt förmåga till självvärdering innebär ökad risk. - Förmåga till självvärdering och självgränssättning minskar också med missbruket pga hjärnpåverkan (av prefrontala cortex). - Försvarsmekanismer utvecklas man försvarar både rusupplevelserna och självkänslan. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 74

75 Förändring av rusupplevelser och rusbeteenden Hög, eufori, rus Tolerans Gillar man det så vill man upprepa det. Men efterhand börjar effekten minska Normal Nere, deprimerad Riskbruk, missbruks- och beroendelära 75

76 Olika typer av tolerans För många droger uppstår tolerans pga förändringar i synapserna, t.ex. tillbakabildning av receptorer (ex. cannabis, ecstasy, opiater). Leder till att det krävs mer för effekt, men också att specifika transmittorsystem försämras psykisk ohälsa. Alkohol har mer ospecifik verkan (dirty drug). Det är ett lösningsmedel som stör ordningen i neuronernas membran, vilka består av fetter och protein. Leder akut till att GABA lättare tränger in sedering (och kan innebära fara!) För den som dricker ofta försvarar sig kroppen bl a genom att bygga om cellmembranen (armerar dessa med mer protein) tål mer. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 76

77 Förändring av rusupplevelser och rusbeteenden Hög, eufori, rus Normal Tolerans Ökad tolerans Gillar man effekten och den undflyr p g a ökad tolerans Så dricker man mer Men toleransen ökar Dessutom kommer surt efter Abstinensproblem Nere, deprimerad Riskbruk, missbruks- och beroendelära 77

78 Abstinensproblem När sederingen är djup hotas basala funktioner Kroppen försvarar sig mot svår sedering. Retikulära aktiveringssystemet drar igång. Glutamat aktiverar och försöker motverka koma. När sederingen viker undan (tillnyktrar) är aktiveringssystemet fortfarande i full gång och hjärnan blir istället överspänd. Vaknar tidigt, pirrig, orolig Svårare: Skakningar, hallucinationer, delirium tremens, Samt epileptiska anfall. Dessutom: Problemen förvärras av acetaldehydeffekt. Alkoholisten dricker nu så stora mängder att kroppen inte hinner bryta ner. Acetaldehyd ansamlas och ger obehagseffekt. Livshotande tillstånd som kräver vård Riskbruk, missbruks- och beroendelära 78

79 Förändring av rusupplevelser och rusbeteenden Hög, eufori, rus Tolerans Beroendeutveckling från lättare till tyngre, kroniskt Ökad tolerans Normal Nere, deprimerad Abstinens Återställare Svårare abstinens Onda cirklar Riskbruk, missbruksoch beroendelära 79

80 Även socialt dryckesmönster ändras Eufori, rus Normal I glada vänners lag, markera fest, guldkant Mer vardag över drickandet, som avslappning Beroendeutveckling från lättare till tyngre, kroniskt Dricker ensam, som flykt Dricker för att nå medvetslöshet Självmedicinerar Nere, deprimerad Onda cirklar Riskbruk, missbruks- och beroendelära 80

81 Att vara människa är att vara på väg genom tiden Att ha ett tidsmedvetande är utmärkande för människan som art Förr Nu Sedan Tidsmedvetandet sitter i frontaloch tinningsloberna, de hjärnstrukturer som är mer utvecklade hos människan än hos andra arter. Tidsmedvetandet ger fantastiska fördelar Förmåga till planering Målformulering Flexibilitet Analytisk förmåga Kausaltänkande Värdering och moral m.m. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 81

82 Tidsmedvetandet en fundamental del i att vara människa Tidsmedvetandet har också problematiska sidor Skulden för det jag gjorde eller borde ha gjort Skammen för det jag är /en djupare känsla/ Ångesten för det som ska hända och för det jag månde bliva Vi kallar dessa för existentiella känslor eftersom de är kopplade till människans existens Riskbruk, missbruksoch beroendelära 82 82

83 Ruset och hjärnan Genom att sedera (dämpa) hjärnan slipper vi undan tiden Sederingens ordning: 1. Frontal- och temporallober tid, planering, värdering, moral m.m. Sedering: dämpa spänning o ångest, skuld och skam 2. Övriga hjärnbarken (cortex) medvetna beslut, associativt tänkande 2 Sedering: Sämre kognitiv förmåga 3. Limbiska systemet, känslohjärna Sedering: Sämre känslomässig nyansering, snabba känslomässiga kast 4 4. Lillhjärnan, koordination, autopilot 5 Sedering: Svårt koordinera rörelse och balans 5. Hjärnstam/reptilhjärnan: Basala livsfunktioner, vakenhet, attack, hunger Sedering: Koma Ju mer man dricker, desto mer ödla blir man dvs reptilhjärnan blir mer dominant 3 1 Riskbruk, missbruksoch beroendelära 83 83

84 Centralstimulerande droger - Det är inte främst de högre mänskliga funktionerna i frontal- och tinninglober som stimuleras. - Främst ökar aktiviteten i reptilhjärnan med högre känsla av vakenhet, och delar av limbiska systemet (sex och aggression) - Samma obalans mellan högre mänskliga funktioner och mer primitiva reptilfunktioner. - Samma relativa dominans av reptilhjärnan Riskbruk, missbruks- och beroendelära 84

85 Den stora sagan om människoblivandet Adam och Eva i paradiset berättar hur det hänger samman Lever i paradiset en tillvaro utan skuld, skam eller ångest Åt av kunskapens träd dvs erövrade mänskligt medvetande och såg att de var nakna. Skam! Det var ditt fel, Eva Nej det var ormens Skuld och skuldfördelning föddes (Som vi sett var ormen/reptilen knappast skyldig, saknar förmåga till planering och manipulation) Fr o m nu måste de arbeta i sitt anletes svett för att säkra sin framtid. Ångest! Eva och hennes döttrar måste föda sina barn i smärta Frontal- och tinninglober större skalle hos fostret ger modern smärta Riskbruk, missbruksoch beroendelära 85

86 Skuld, skam och ångest måste hanteras Men hur? Olika möjligheter Genom olika aktiviteter kan vi öka vår känsla av närvaro i nuet och minskar då skuld, skam och ångest - Skapande aktivitet - Motion - Skogspromenader och svampplockning - Trädgårdsskötsel - Socialt umgänge - Sexuell aktivitet - Meditation eller bön - Lyssna på eller utöva musik - m.m. m.m. Eller också kan vi på kemisk väg minska tidsmedvetandet Genom att stimulera reptilhjärnan Och dämpa (sedera) frontal- och tinningslober Enskilda rus ändrar sällan personligheten De är parenteser undan tiden och tillvaron.. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 86

87 Men att ofta, länge, återkommande och djupt berusa sig leder till att man förlorar i tidsmedvetande och försämrar många högre kognitiva funktioner Tiden /och tillvaron/ sönderstyckas Planering, flexibelt tänkande, värdering av processer, självmedvetenhet Världen och horisonten krymper Riskbruk, missbruks- och beroendelära 87

88 Långtidseffekter Genom PET-scanning och EEG kan man undersöka hur hjärnan påverkas av ständiga rus. 20 % Kroniska alkoholister som varit helt nyktra ett par månader hade fortfarande dämpad aktivitet (blodgenomströmning och kraft) 30 % i frontalloberna (c:a 30 %) i övriga Cortex (c:a 20 %) Påverkar personligheten, förmåga till planering och flexibelt tänkande, värdering, inkänning och självinsikt. Även om tillfrisknande kan ske så tar det lång tid och är en osäker process. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 88

89 Inlärningsteoretisk modell Oro En alkoholist som varit nykter en tid vaknar upp med en känsla av oro. Dricker, och oron minskar. Slocknar och sover bort ruset. Vaknar upp med stigande oro t.o.m. mer än föregående dag alkoholens s.k. reboundeffekt. Får ny lindring med alkohol Men även nu ökar oron. Tills han dricker igen Detta upprepas under veckan, med allt värre resultat. Varför fortsätter han? När han tänker på detta kommer han ibland fram till att han inte borde dricka. Men många beslut att avstå faller. Hur skall vi förstå detta? Tag med berusningen i beräkningen! De streckade partierna är borta. Varje gång han dricker lindring När han inte dricker ökad oro Tid Riskbruk, missbruks- och beroendelära 90 90

90 Två typer av inlärning 1. Kognitiv (inkluderar tankar, värdering) och inbegriper cortex 2. Betingning (fungerar utan tankar) mer grundläggande form av inlärning - Upprepad stimulus (drickande) följt av respons (lindring) ger stark betingning. - Avsaknad av stimulus (ej druckit än) negativ effekt (ökande oro) stärker kopplingen ytterligare (operant betingning). Riskbruk, missbruks- och beroendelära 91

91 Återfall som byte av styrande system Det är inte nödvändigtvis så att individen som återfaller ändrar sina intentioner. Två olika jagtillstånd hos samma individ: - Ett tänkande jag som ev. medvetet (ibland) försöker välja bort drickande - En autopilot som ofta tar över särskilt då personen inte är i balans för att tänka efter. - Bidrar till s.k. kontrollförluster Individen som återfaller kan fortfarande ha intentionen att låta bli. Precis som vi alla kan falla för frestelser. Men om det sker ofta så är risken att man löser den kognitiva dissonansen negativt genom att ge upp sina intentioner. Riskbruk, missbruks- och beroendelära 92

92 Kognitiva processer som påverkas vid svårare beroende och som starkt påverkar livet och sociala relationer - Tankar svårare för abstrakt tänkande - Minnesstörningar - Försämrad inlärning - Försämrad igenkänningsförmåga - Värdering svårt skilja viktigt från oviktigt, devalverade moraliska värden - Planeringförmågan sänks - Svårare att föreställa sig alternativ mer rigid Autopiloten får bestämma mer och mer!

93 Summering - Alla rusmedel medför frisättning av dopamin i lustcentrum - Sociala och psykologiska faktorer medverkar och påverkar rusupplevelsen - Omfattande och ständigt upprepade rus stör strukturen i hjärnan - Högre funktioner försvagas och autopiloten tar över - Även om alla kan utveckla beroende så skiljer riskerna stort - Man ärver ökad sårbarhet för beroende men inte beroendet i sig - Beroende utvecklas som ett biopsykosocialt syndrom. - Biologiska, psykologiska och sociala faktorer är nära sammanflätade - Hjärnan kidnappas med störda biologiska funktioner - Kognitiva viljefunktioner och sociala funktioner i relationer till andra försvagas - Förutsättningar för existentiell medveten närvaro försämras Ett livsproblem och en sjukdom där själva viljan är sjuk Det är därför man behöver hjälp inte moralisering Riskbruk, missbruks- och beroendelära 94

94 Motivation och bemötande vid missbruk och beroende Arne Gerdner, Hälsohögskolan i Jkpg Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare, Fil.dr. i psykiatri, Professor i socialt arbete Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 95

95 Det kan kännas svårt att närma sig problemet missbruk och beroende Missbruk och beroende har kraft över individen Starka och ofta upprepade rus innebär stimulans av lustcentrum. Samtidigt dämpas de högre hjärnstrukturer som står för mer värderande blick och långsiktigt tänkande. 96

96 Tre nivåer av kognition dvs tänkande och informationsbehandling 1. Automatisk omedveten De flesta beslut vi tar görs automatisk. Vi har ofta god hjälp av vår autopilot 2. Medveten viljemässig Om vi behöver kan vi oftast ta ratten och själva bestämma. 3. Metakognition att tänka om hur man tänker Det mest avancerade är att kunna granska sig själv kritiskt. Är jag på väg åt rätt håll? I missbruk och beroende tar autopiloten stor plats, på metakognitionens bekostnad. Förmågan att välja och hålla fast vid val påverkas 97

97 Traditionella synsätt om motivation Vissa är mogna för förändring eller behandling andra är det inte Man måste vara motiverad för att det skall vara någon idé med behandling Svag motivation är en karaktärsbrist hos individen med problemen Brist på motivation beror främst på förnekande Förnekande hanteras med tuff konfrontation att 'bryta ner' personens försvar Negativa händelser får folk att vakna upp de når botten Alla dessa synsätt kan och bör ifrågasättas 98

98 Synsätten ovan har fött olika handlingsmönster olika oprofessionella bemötanden 1. Vissa ses som behandlingsresistenta omöjliga att behandla. Det mest uppgivna bemötandet. 2. Prioritera dem som vill något låt resten upptäcka själva den hårda vägen. Det finns viss möjlighet, men tar inte professionellt ansvar. 3. En särskild variant av nr 1 kan vara att resignerat ta över ansvaret, se personer som oförmögna och därmed omyndiga omsorgsfall. Fortfarande uppgivet, men till synes mera mänskligt. 4. En annan reaktion: Om man skall behandla så måste man vara hård tuff kärlek. En aktiv roll, men auktoritär och i värsta fall t o m brutalt förnedrande. 99

99 Mer modern syn på motivation Motivation är inte en egenskap i sig, inte något man har eller inte har. Motivation förändras och kan påverkas i samspel med andra. Kärnan i all psykosocial behandling av missbruk eller beroende och t.o.m. i en del farmakologisk behandling är att påverka motivationen till förändring för att stärka individens chanser att leva ett självständigt liv utan problembruk. Därför kan man inte kräva att personer skall vara motiverade redan innan, som förutsättning för att få behandling. Motivationsarbete är inte bara något som sker före behandling utan före, under och långt efter behandling för att upprätthålla förändring. 100

100 Tre centrala delar i motivation 1. Mål idé om ett åtråvärt alternativ till dagens tillvaro 2. Drivkraft kraft och uthållighet att vandra den vägen 3. Tillit dvs tilltro till sin egen möjlighet att nå målet, och till hjälpen som erbjuds Det som framträder som bristande motivation kan därför handla om mycket olika problem och hinder för individen 101

101 1. Svårt att formulera mål För att formulera mål att förändra sin hantering av alkohol/droger måste personen dels se att det finns ett problem, dels kunna föreställa sig en alternativ tillvaro. Dvs flera kognitiva processer där det kan finnas hinder, t.ex. a. Bristande kunskaper om hur olika saker hänger samband. b. Förnekande som psykologiskt försvar c. Cerebrala störningar och skador som hindrar kognitiv förmåga att föreställa sig alternativ 102

102 Brister i kunskap och förståelse skall ej underskattas T ex. att toleranshöjning är problematisk, att minnesluckorna är kognitiva störningar som hänger ihop med problembruket, att kontrollförlusterna inte är detsamma som bristande självdisciplin, eller att magproblemen, sömnproblemen och känslan av allmän vanmakt har kopplingar till missbruk och beroende. Vänder på logiken: problembruket beror på skilsmässan men ser ej att skilsmässan föregicks av problembruk Ser olika konkreta problem men ser ej beroendet Man kan oroa sig över bristande kontroll över ena drogen men tro att man behärskar den andra Bristande kunskap och förståelse gör det svårare att definiera problemet 103

103 Förnekande som psykologiskt försvar Förnekande är inte tecken på omoral inte en som ljuger om sitt beteende utan.. ett skydd för självkänslan mot outhärdliga känslor av skam, skuld och ångest. Hårdkonfrontation - att försöka överbevisa och avslöja försvagar självkänslan och gör det svårare att se verkligheten. Det leder ofta tvärtom till starkare försvar för att skydda självkänslan och ofta till mer problembruk som akut dämpar hjärnans frontallober och därmed känslorna av skam, skuld och ångest. Argumentering föder trots och befäster ovilja till förändring. Man lär sig det man hör sig själv säga. 104

104 Långvarigt problembruk påverkar hjärnan och medför kognitiva störningar och skador Flera kognitiva processer påverkas Svårare för abstrakt tänkande Minnesstörningar Begränsad tidshorisont Försämrad inlärning Försämrad igenkänningsförmåga Störd värderingsförmåga svårt skilja viktigt från oviktigt, devalverade moraliska värden Minskad planeringförmåga Rigiditet i såväl beteenden som tankar Metakognitionen - att tänka om hur man tänker drabbas mest Autopiloten får bestämma mer och mer! Tankar går i rigida spår. Svårare att föreställa sig alternativ svårare att formulera mål för förändring! Hårda konfrontationer i detta läge är inte bara verkningslösa de är övergrepp! 105

105 2. Brist på energi och drivkraft Dålig ork att vandra vägen till förändring tolkas ofta som bristande vilja Får skylla sig själv! Det kan finnas olika bidragande faktorer: a. Vissa tidigt grundade personlighetsdrag med inslag av asteni b. Nedsatt kraft pga av allmän nedgångenhet eller odefinierade somatiska sjukdomar c. Depression eller annan psykisk sjukdom tar bort kraften mycket vanligt vid långvarigt missbruk Ingen av dessa faktorer är något man själv valt Ju tyngre beroendeproblem desto vanligare med samsjuklighet Att vilja är en sak att orka fortsätta vilja är en annan sak 106

106 3. Brist på tillit Brist på självtillit tro på egen förmåga att förändras och bristande tillit till hjälp som erbjuds kan också ha olika rötter a. Försummelse och övergrepp i barndom minskar tillit och självtillit mycket vanligt bland personer med tungt missbruk/beroende och ofta dåligt uppmärksammat i behandling b. Svagt eller uttröttat nätverk eller brist på positiva exempel c. Lång erfarenhet av en vårdapparat utan ambitioner d. Upprepade sociala katastrofer skapar inlärd hjälplöshet, s.k. hopplöshetsdepression eller uppgivenhet (Att nå botten ger inte motivation det demotiverar!) e. Paranoida drag stärks ibland i missbruk, delvis p.g.a. drogeffekter, delvis av hårt liv med många svek. Den professionelle varken överger eller anklagar den omotiverade utan utforskar den bristande motivationen och tar ansvar för att utveckla den i dialog! För att göra det möjligt måste ömsesidig tillit byggas terapeutisk allians! 107

107 Attityder som krävs i allt arbete med missbruk/beroende Aktning, respekt Ärlighet, äkthet Förståelse, empati Dessa är grunden. Behövs alltid och räcker ofta långt Utgå från hur du själv skulle vilja bli bemött! Tyngre problem kräver mer av den professionelle Tilltro tro på någons inre förmåga Hopp att det finns möjligheter Engagemang bry sig om, människokärlek Och samtidigt realism: Se det friska i medvetande om det sjuka! 108

108 Konkret bemötande initialt Respektfull spegling Tydlighet om konkreta händelser ( Detta hände ) Jag-budskap ( Då kände/upplevde jag ) Inte du-budskap (Inte Du är sån och sån, Du bör ) Empatisk samtalspartner Fråga uppriktigt om känslor Våga ta emot smärtan det inbjuder personen att lägga undan försvaren Motiverande samtal Bekräfta individens självmotiverande utsagor T.ex. dennes egna uttalanden som uttrycker oro för problemet ( Jag förstår inte vad som hände, Jag ville inte att det skulle blir så ) Uttalanden som antyder att det finns alternativ ( Jag kanske skulle.. )..och att förändring är möjlig ( Jag skulle kunna om jag ville ) 109

109 I fortsatt professionell kontakt: Alternativ till uppgivenhet och hård konfrontation Saklig feedback på screening Erbjud gemensamt utforskande av problemet/problemen (diagnostik i dialog) Erbjud information/kunskap om problemet/problemen men pracka inte på Förklaring att beroende är ett sjukdomstillstånd ger möjlighet att acceptera problem utan att (ytterligare) sänka självkänslan Förstärk hopp om förändring Presentera rollmodeller personer som kunnat övervinna liknande problem Erbjud strukturerad och fokuserad behandling Tag relaterade problem på allvar behandla psykiatriska och kroppsliga sjukdomar, erbjud bostad m m vid behov Involvera nätverk erbjud dem kunskap, hopp och coping för att själva orka Erbjud individen långsiktig rehabiliteringskontakt 110

110 För att sammanfatta De som inte verkar vilja ta itu med sina liv kan ha olika hinder - En saknar främst insikt, medan andra saknar ork eller hopp Vi behöver guida, stärka och peppa dem Man säger ibland: Det finns inga hopplösa fall Det är inte sant Det finns många människor som är hopplösa i den meningen att de saknar hopp Men och detta är det hoppfulla de kan få hoppet åter. Och då är de inte längre hopplösa! Till dess behöver de människor som är ställföreträdande hopp 111

111 Regional samverkan Ledning och styrning i samverkan

112

113 Regional samverkan Ledning och styrning i samverkan Avvikelser i samverkan Avtal och överenskommelser

114 Sprututbyte i Jönköpings län

115 Riskgrupp för ohälsa Socialstyrelsen beräknar att ungefär personer injicerar narkotika i Sverige. Varje år smittas ungefär 800 personer med hepatit C via sprutor och injektionstillbehör. Hälften av dem som delar sprutor och injektionstillbehör beräknas kunna få hepatit C inom två år. Inom 6-9 år beräknas 80 procent ha blivit smittade. Infektionskliniken

116 Infektionskliniken

117 Bättre hälsa och livskvalitet Syftet med sprututbytesprogrammet är att främja hälsa och livskvalitet för personer som injicerar narkotika att minska spridningen av hiv och hepatit B och C att erbjuda en väg ut ur missbruket Infektionskliniken

118 Villkor för sprututbyte 18 år eller äldre Vistas i Jönköpings län Styrkt identitet Kan uppvisa stickmärken Skriver in sig i utbytesprogrammet Regelbundna tester för hiv och hepatit Ordningsregler Infektionskliniken

119 Vad får man byta? Använda sprutor, kanyler, nålar och injektionstillbehör. Om man inte lämnar in några sprutor eller kanyler vid två besök i rad får man bara två sprutor och fyra kanyler. Personer som är yngre än 18 år får inte byta ut sprutor och injektionstillbehör, men de kan få behandling, provtagning, vaccinering och hjälp med kontakt med socialtjänst och missbruksvård. Infektionskliniken

120 Provtagning och rådgivning Provtagning mot hiv och hepatit Vaccinering mot hepatit A och B Såromläggning Information om infektionssjukdomar och smittorisker Kontakt med kurator, barnmorska, beroendevård och socialtjänst, om personen vill det. Infektionskliniken

121 Bemanning Sprututbytesmottagningen bemannas med sjuksköterskor från infektionskliniken och psykiatriska kliniken och en kurator. Personalen har tystnadsplikt, men kan på begäran hjälpa till med kontakter med läkare, barnmorska och personal inom socialtjänsten. Infektionskliniken

122 Öppettider Måndagar 13:00-16:00 Torsdagar 13:00-16:00 Infektionskliniken

123 Hitta till oss Sprututbytesmottagningen Hus H5 Infektionskliniken Länssjukhuset Ryhov (växel) Infektionskliniken