Sökord: Obstetrik. Kön: Kvinna

Transkript

1 Dokumentnamn: Psykisk ohälsa under graviditet och förlossning Utfärdande PE: Barn- och kvinnocentrum i Östergötland Utfärdande enhet: Kvinnokliniken i Linköping Framtagen av: (Namn, titel, klinik) Caroline Lilliecreutz, mödrahälsovårdsöverläkare, Kvinnokliniken Linköping Sökord: Obstetrik Målgrupp: Medarbetare Kvinnokliniken i Linköping Godkänd av: (Namn, titel) Ninnie Borendal Wodlin, verksamhetschef, Kvinnokliniken Linköping Dokumenttyp: Medicinsk riktlinje Giltig fr o m: Giltigt t o m: Diarienummer: BKC ICD-10 kod: (O00-O99) Graviditet, förlossning och barnsängstid Kön: Kvinna Ålder: Vuxen Innehåll Psykisk ohälsa under graviditet... 1 Screening för depression i tidig graviditet... 2 Psykosocial riskgraviditet... 2 Handläggning av psykosocial riskgraviditet... 2 Psykosocialaspecialistteamet (PSST)... 3 Remissinnehåll till PSST... 3 Psykisk sjukdom under graviditet... 3 Läkemedel vid psykisk sjukdom... 4 Misstänkt blod- och injektionsfobi... 4 Psykisk ohälsa postpartum... 5 Ytterligare information ( samarbetspartners)... 5 Bilaga 1 EPDS... 6 Bilaga 2 Injection phobia scale- anxiety ( IPSA)... 7 Psykisk ohälsa under graviditet Psykisk ohälsa föreligger hos ca 10-15% av alla gravida kvinnor och kan påverka graviditeten, föräldraförmågan samt barnet på ett ogynnsamt sätt. Psykisk ohälsa ska särskilt uppmärksammas inom mödrahälsovården. Barnmorskan tar noggrann anamnes och riskbedömer kvinnan.

2 Screening för depression i tidig graviditet Alla gravida erbjuds screening med EPDS (bilaga 1) i samband med inskrivningen. EPDS kan användas även under senare delen av graviditeten om misstanke om ångest/oro/depression skulle uppstå. Beroende på resultatet av EPDS och den efterföljande diskussionen med barnmorskan handläggs patienten enl. nedanstående flödesschema. Psykosocial riskgraviditet En psykosocial riskgraviditet föreligger om en eller fler av dessa riskfaktorer föreligger: Ålder < 20 år Ensamstående kvinna utan socialt stöd Sjukpensionerad kvinna Arbetslöshet/socialbidragsberoende >1år Tidigare omhändertagna barn Missbruk, pågående eller nyligen avslutat Sorg/trauma som ej har bearbetats Psykisk ohälsa/sjukdom inkl. ätstörningar Mentalt handikapp/förståndshandikapp Nyanländ invandrare/flyktingskap Svåra relationsproblem Våld i nära relation Missbruk eller psykisk sjukdom/handikapp hos barnafadern Handläggning av psykosocial riskgraviditet Med fördel kan patienten ha två barnmorskor. I första hand ska barnmorskan boka en planeringsrond med läkare för att göra en plan för stödåtgärder i det kommande föräldraskapet samt plan för uppföljning under graviditet. Vid behov bokas därefter ett läkarbesök. Om behov av stöd från psykolog, kurator eller beteendevetare finns skickas remiss till det psykosociala specialistteamet.

3 En planeringskonferens med den gravida kvinnan, partner och berörda samarbetspartners ordnas vid behov. Vårdplan med ev. kontaktuppgifter skrivs tydligt ned i MHV3 och skall innehålla uppgifter om planerat stöd under graviditeten och efter det att barnet är fött, om ev. läkemedelsbehandling möjliggör amning samt rekommenderad tid på BB. Barnmorska ansvarar för att detta blir gjort. Vårdplanen ska godkännas av den gravida kvinnan. Därefter distribueras den till berörda parter. Överväg anmälan till socialtjänsten om oro för det kommande/nuvarande föräldraskapet föreligger. Psykosocialaspecialistteamet (PSST) Om den gravida kvinnan har behov av stöd/behandling som ej kan ges på mödrahälsovården skickas remiss till PSST. PSST inkluderar även Aurorateamet som handlägger olika typer av förlossningsrädsla. Det är viktigt att ta reda på hur motiverad kvinnan är till erbjuden hjälp innan remiss skickas. Behandling av relationsproblem i form av parterapi ska hänvisas till behandlare utanför kvinnokliniken. Om pågående behandlingskontakt finns ska man i första hand hänvisa dit. Symptom eller diagnoser som kan vara aktuella för PSST är; primär och sekundär förlossningsrädsla, krisreaktion efter förlossning (PTSD), depression under och efter graviditet, fobi för blod, injektioner och sjukhus, ångestsjukdomar under och efter graviditet, psykosocial problematik, sorg- och krisreaktion och orientering vid ekonomisk problematik. PSST kan även hjälpa till med stöd och rådgivning i patientärenden till enskilda barnmorskor. Remissinnehåll till PSST Beräknad partus Paritet och tidigare förlossningssätt Uppgifter angående tidigare/nuvarande psykisk ohälsa och sociala omständigheter Ev. pågående kontakter Tidigare/nuvarande relevant medicinering/missbruk Ev. poäng på EPDS Vad ev. rädsla inför förlossningen består av Psykisk sjukdom under graviditet Psykisk sjukdom under graviditet kan leda till sämre graviditetsutfall, psykosociala problem och anpassningsstörningar Alla kvinnor som behandlas med någon typ av psykofarmaka ska kontakta sin psykiater eller behandlande läkare för att diskutera behandlingen under graviditet och amning. De kvinnor som själva satt ut sin behandling i samband med graviditetsbesked ska också kontakta sin läkare för diskussion. Om kvinnan redan sköts av psykiater bör, efter kvinnans samtycke, remiss skickas för att informera vederbörande att kvinnan är gravid i den händelse det ej är gjort. MHV-läkare är ansvarig för att dokumentera den planering som görs för kvinnan avseende graviditet, förlossning och postpartum. Om läkemedelsbehandling som kan påverka graviditetsutfall används och/eller svår psykisk sjukdom föreligger kan läkare ordinera ultraljud för tillväxtkontroll i grav v. 32.

4 Alla gravida kvinnor med allvarlig psykisk sjukdom t.ex. bipolär sjukdom eller psykossjukdom bör ha en planeringskonferens med berörda samarbetspartners. Läkemedel vid psykisk sjukdom SSRI preparat och tricykliska antidepressiva Leder inte under tidig graviditet till någon ökad risk för missbildningar. Bland SSRIpreparaten bör dock paroxetin om möjligt undvikas i tidig graviditet eftersom ett samband mellan paroxetinanvändning och en ökad risk för hjärtfel finns. SSRI-preparat, samt tricykliska antidepressiva såsom klomipramin och nortriptylin kan användas under graviditet och amning. Sannolikt ger tricykliska antidepressiva mer adaptationsstörningar i neonatalperioden än SSRI. Litium Ta Thyreoideastatus. Kan öka risken för hjärtanomalier. Ultraljud med missbildningsdiagnostik av läkare rekommenderas i grav.v Remittera till psykiatrin så tidigt som möjligt i graviditeten. Litiumbehandling under graviditet och framförallt postpartum är svårstyrd pga. ändrad njurclearance. Koncentrationsmätningar av Litium görs via psykiatrin. Litiumkoncentrationsbestämning direkt efter partus. Om preeklampsi eller polyhydramnios uppkommer ökar risken för litiumintoxikation och koncentrationsbestämning skall göras. Undvik dehydrering under pågående förlossning, Ge vätska iv om det ej fungerar po. Litium kan tillfälligtvis seponeras under pågående partus. Litium passerar över i bröstmjölk och nyfödda riskerar att ackumulera litium och utveckla toxicitet. Amning avråds. Barnläkare skall informeras om Litiumbehandlingen på BB. NSAID skall ej användas postpartum pga. risk för stigande Litiumnivåer. Benzodiazepiner Bör undvikas som kontinuerlig medicinering Vid sömnsvårigheter ges i 1:a hand T. Propavan mg t.n. Vid oro/ångest ges i första hand T. Lergigan enl. FASS. Neuroleptikabehandling Kräver individuell bedömning av psykiater. Misstänkt blod- och injektionsfobi 7 % av gravida kvinnor lider av ångestsjukdomen blod-och injektionsfobi. Patologisk stress och oro har konsekvenser för den blivande mamman och det väntade barnet. Effektiv behandling kan ges med kognitiv beteendeterapi. Vid misstänkt blod- och injektionsfobi skall patienten fylla i Injection Phobia Scale- Anxiety ( IPSA) (se bilaga 2) Om 35 poäng remitteras den gravida kvinnan till Psykosociala specialistteamet för bedömningssamtal och erbjudande om ev. behandling.

5 Om < 35 föreligger troligen ingen fobi för blod- och injektion och kvinnan skall bemötas med sedvanligt omhändertagande (t ex respekt för rädslan, ligga ner vid provtagning). Psykisk ohälsa postpartum Postpartum ses förutom den relativt vanliga och snabbt övergående maternity blues en ökad förekomst av nyinsjuknande i depression hos ca 10% av alla förlösta och psykos hos 0,1% av alla förlösta. Den nyförlösta kvinnan ska vårdas på BB om modern behandlas med Litium, antipsykotiska läkemedel eller höga doser av SSRI. Ökad observation! Om kvinnan skötts av psykiater under graviditeten bör remiss skickas till behandlande läkare med information om att kvinnan är förlöst alt. att plan som finns upprättad i MHV 3 följs. Vid eventuell nedläggande av amning bör Pravidel/Dostinex ej ges till kvinnor med anamnes på svår psykiatrisk sjukdom då detta kan utlösa en psykos. Pröva att linda brösten. Samtliga SSRI och tricykliska antidepressiva är OK under amning. Om modern behandlas med Litium, antipsykotiska läkemedel eller höga doser av SSRI ska barnet undersökas av barnläkare inom 8 timmar postpartum. Barnläkare tar ställning till fortsatt uppföljning. Om nyförlöst kvinna överförs akut till psykiatrisk avdelning från BB ska barnet kvarstanna på BB. I ett senare skede görs en bedömning om barnet kan vistas på psykiatrisk avdelning tillsammans med modern. Om nybliven mamma som är utskriven från BB läggs in på Psykiatriska kliniken bör barnet i första hand omhändertas av barnafadern, i andra hand läggas in tillsammans med modern på Psykiatriska kliniken och i tredje hand på Barnkliniken i väntan på placering i jourfosterhem. Ytterligare information För ytterligare information se PSST kontakt och hänvisning: Externa samarbetspartners:

6 Bilaga 1 Personnummer: Namn: Graviditetsvecka: Jag väntar barn nr: Sinnesstämning - Hur har du mått de senaste 7 dagarna: Ringa in det alternativ som Du tycker överensstämmer bäst i följande 10 frågor: 1. Jag har kunnat se tillvaron från den ljusa sidan. Lika bra som vanligt Nästan lika bra som vanligt Mycket mindre än vanligt Inte alls 2. Jag har glatt mig åt saker som skall hända. Lika mycket som vanligt Något mindre än vanligt Mycket mindre än vanligt Inte alls 3. Jag har lagt skulden på mig själv onödigt mycket när något gått snett. Ja, för det mesta Inte så ofta Nej, aldrig 4. Jag har känt mig rädd och orolig utan egentlig anledning. Nej, inte alls Knappast alls Ja, mycket ofta 5. Jag har känt mig skrämd eller panikslagen utan speciell anledning. Ja, mycket ofta Nej, ganska sällan Aldrig 6. Det har kört ihop sig för mig och blivit för mycket. Ja, mesta tiden har jag inte kunnat ta itu med något alls har jag inte kunnat ta itu med saker lika bra som vanligt Nej, för det mesta har jag kunnat ta itu med saker ganska bra Nej, jag har kunnat ta itu med saker precis som vanligt 7. Jag har känt mig så ledsen och olycklig att jag har haft svårt att sova. Ja, för det mesta Nej, sällan Nej, aldrig 8. Jag har känt mig ledsen och nere. Ja, för det mesta Ja, rätt ofta Nej, sällan Nej, aldrig 9. Jag har känt mig så olycklig att jag har gråtit Ja, nästan jämt Ja, ganska ofta Bara någon gång Nej, inte alls 10. Tankar på att göra mig själv illa har förekommit Ja, rätt ofta Ja, då och då Knappast alls Aldrig Har du tidigare någon gång i livet behandlats för psykisk ohälsa (tex. Depression/ångest/stress)? Ja Nej Om Ja, tidpunkt? Av vem blev du behandlad? Vad fick du för behandling? Har du pågående behandling mot psykisk ohälsa idag? Om JA; Av vem blir du behandlad? Vad får du för behandling? Om du använder något läkemedel mot psykisk ohälsa; ange sort och dos? Postadress Besöksadress Telefon, sekr E-post Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Kvinnokliniken_US@lio.se Linköping

7 Bilaga 2 Injection Phobia Scale-Anxiety ( IPSA) Läs igenom varje fråga och bedöm på en skala från 0-4 hur mycket ångest du skulle uppleva om du befann dig i situationen. Ingen ångest Max ångest 1. Lämna ett blodprov genom stick i fingret Få en spruta i överarmen Se en bild på en spruta med nål Känna sjukhuslukt Få en bedövningsspruta hos tandläkaren Lämna ett venprov (ta sänkan) Se en annan person lämna venprov i verkligheten Få en spruta i skinkan Se en bild på en person som får en spruta Höra någon berätta om injektioner Titta och ta på vener i armvecket Se en film med en person som får en spruta Se en annan person få en spruta i verkligheten Se en person i sjuksköterskekläder Ta hål i öronen Få en vaccination Få en injektion i en blodåder Se en annan person lämna blodprov i verkligheten Summa: ( addera poängen från de 18 frågorna) Postadress Besöksadress Telefon, sekr E-post Kvinnokliniken Universitetssjukhuset Universitetssjukhuset i Linköping Kvinnokliniken_US@lio.se Linköping