Psykisk sjukdom. Under graviditet och postpartumperioden. Radha Korsoski Vårdenhetsöverläkare

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Psykisk sjukdom. Under graviditet och postpartumperioden. Radha Korsoski Vårdenhetsöverläkare"

Håkan Lindqvist
för 6 år sedan
Visningar:

1 Psykisk sjukdom Under graviditet och postpartumperioden Radha Korsoski Vårdenhetsöverläkare

2 Affektiva sjukdomar: Depression, bipolära skjukdomstillstånd, postpartumpsykos Ångestsyndrom: GAD, paniksyndrom, specifika fobier, OCD, PTSD Kroniska Psykossjukdomar: Kronisk psykossjukdom, schizoaffektiv sjukdom och vanföreställningssjukdom Ätstörningar: Anorexi och bulemi. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar: ADHD, ADD, autismspektrumstörningar Suicidalitet, Infanticid och våld

4 Depression Prevalens % (jmf ickegravida ) 40% av kvinnor med tidigare depression återinsjuknar under graviditet 3/4 återinsjuknar om läkemedel sätts ut i tidig graviditet Ökad risk för prematurbörd och SGA. Ökat intag alkohol/rökning

Bipolär sjukdom Prevalens 2% Risk att återinsjukna under grav 25%, efter partus 50%, vid utsättning av Litium 75% Flest återfall under första månaden efter partus.

5 Bipolär sjukdom Prevalens 2% Risk att återinsjukna under grav 25%, efter partus 50%, vid utsättning av Litium 75% Flest återfall under första månaden efter partus. Manier och psykoser kommer tidigare än depressioner. Riskfaktorer: stress, sömnbrist, konflikt i familjen, oregelbunden livsföring, missbruk Stor risk för postpartumpsykos

psykoser Insjuknande vanligen 48-72 h efter

Depressiv typ Hög risk för upprepning vid

6 Postpartumpsykos Prevalens 1-2/1000 förlossningar 80% räknas som affektiva psykoser Insjuknande vanligen h efter partus Tre typer: Cykloid typ, Manisk typ, Depressiv typ Hög risk för upprepning vid nästa förlossning Riskfaktorer: Bipolär sjukdom, hereditet

Ångestsyndrom Prevalens OCD 2%, paniksyndrom 2%, sociala fobier 7%, GAD 3%, PTSD 6%, specifika fobier 10%, Förlossningsrädsla 16% Vanligt med samsjuklighet i annan psykiatrisk

7 Ångestsyndrom Prevalens OCD 2%, paniksyndrom 2%, sociala fobier 7%, GAD 3%, PTSD 6%, specifika fobier 10%, Förlossningsrädsla 16% Vanligt med samsjuklighet i annan psykiatrisk diagnos, depression eller annat ångestsyndrom vanligast. Vanligt att OCD debuterar under graviditet eller postpartum. 80% av kvinnor med PTSD har ytterligare en psykiatrisk diagnos

8 Kronisk psykossjukdom Prevalens 0.45% Kvinnor med kronisk psykossjukdom föder färre barn än genomsnittet Ökad risk för oplanerad graviditet vid byte av behandling från typiska till atypiska lm Vanligare med instabila relationer, ensamstående mödraskap, låg socioekonomisk status, rökning, drabbas oftare av våld under graviditet Kan finnas svårigheter i interaktionen med barnen Ökad risk för IUGR, PRL, IUFD, neonatalt dödsfall Betraktas som riskgraviditet!

9 Ätstörning Prevalens 7.5% Ökad risk för återfall post partum Ökad risk för depression under graviditet och post partum Vanligt med samsjuklighet i annan psykiatrisk diagnos, främst ångest och depression Verkar inte vara associerat med negativa obstetriska utfall

10 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Prevalens ADHD 2-3 %, autismspektrumtillstånd 1% ADHD: Ökad stresskänslighet, svårigheter att få vardagen att fungera Autism: Svårigheter att adaptera till nya situationer, intakt empatiförmåga men svårigheter att tolka barnets signaler Viktigt att vara observant på föräldrar-barn interaktionen

11 Suicidalitet Prevalens 20/ Skyddande med graviditet. Näst vanligaste orsaken till mödradödlighet. 60% sker 6-12 veckor postpartum. Suicidtankar förekommer hos 5-15% av gravida och nyblivna mammor, vanligare postpartum. Riskfaktorer: Tidigare suicidfösök, depression, bipolär sjukdom, psykossjukdom, missbruk, neuropsykiatriska tillstånd, personlighetstörningar, långvarig ätstörning, somatisk sjukdom, ärftlighet, utlandsfödda Infanticid (0.5-1 spädbarn/år) ökad risk vid psykisk sjukdom, ffa depression och psykossjukdom. Självmordsförsök eller suicid förekommer i 2/3 av fallen.

12 Psykologiska behandlingsmetoder Kognitiv beteendeterapi (KBT) Interpersonell psykoterapi (ITP) Psykopedagogik Guidad självhjälp (GSH) Personcentrerad counselling EMDR Eye movement Desensitization and Reprocessing therapy

13 Farmakologisk behandling under graviditet och amning Risk-nyttoperspektivet

14 Farmakodynamiska och farmakokinetiska aspekter Passage till fostret Teratogenicitet CNS-utveckling Läkemedelskoncentration Postnatala adaptationsstörningar

15 SSRI Missbildningsrisken anses inte vara ökad - förutom paroxetin (risk for hjärtmissbildning något ökad). Enl vissa studier något ökad risk för prematurbörd och låg födelsevikt. Effekt av grundsjukdomen? Adaptationsstörning i nyföddhetsperiodenandningsstörning, tecken på neurologisk påverkan. Persisterande pulmonell hypertension (PPHN) 3/1000.

16 Stämningsstabiliserare Litium ökar risken för hjärtmissbildning, dock lindriga. Skyddar mot återinsjuknande i bipolär sjukdom. Enda läkemedlet med bevisad effekt som skyddande för postpartumpsykos. Viktigt att förebygga dehydrering under partus för att undvika höga litiumkoncentrationer hos det nyfödda barnet.

17 Antiepileptika Stämningstabiliserande vid bipolär sjukdom och schizoaffektiv sjukdom. Ökad risk för missbildningar (6% mot förväntade 2-3%). Lamotrigin lägst risk, bedöms som relativt säkert vid grav. Karbamazepin- risk för neuralrörsdefekt och hjärtmissbildning. Dosberoende? Valproat- störst risk av AE, undvik om möjligt. Risk för neuralrörsdefekt och försämrad kognitiv utveckling. Pregabalin (Lyrica)- bristande dokumentation.

18 Neuroleptika Begränsad erfarenhet, mest dokumentation för haloperidol, perphenazin, klorpromazin, olanzapin och risperidon. Lätt förhöjd missbildningsrisk. Risk för övergående extrapyramidala biverkningar hos det nyfödda barnet. Nyttan överväger ofta risken.

19 Sömnmedel och lugnande medel Ingen ökad risk för missbildningar verkar föreligga Kontinuerlig benzodiazepin i slutet av graviditet ger risk för abstinens symtom hos det nyfödda barnet. Propavan- kategori A Lergigan- kategori A

20 Centralstimulatia Mycket begränsad dokumentation. Inga belägg finns för fosterskadande effekt. Kontraindicerad pga otillräcklig information.

21 ECT Begränsat vetenskapligt underlag för gravida och foster, behandling på strikt indikation (livshotande tillstånd). Bör ges vid akutsjukhus med tillgång till förlossning och neonatalvård. Multidiciplinärt omhändertagande! Ofta är alternativ till ECT multifarmaci. Risk för fosterbradykardi (antas bero på låg syrehalt hos modern). Risk reflux och aspiration, tilltar gradvis med graviditetslängd. Intubation rekommenderas från v 20. Risk för prematura sammandragningar och förtidsbörd.

22 Mödravårdens roll Identifiera riskfaktorer Förlossningsförberedelse Förlossningssätt bör diskuteras i god tid. Vaginal förlossning att föredra. Planering i samverkan med MHV, BHV, förlossningsklinik, psykiatri och vb socialtjänst.

23 Vårdplanering Sociala förhållande Psykiatrisk sjukdomshistoria och PAL läkare/psykiater Riskbedömning vad gäller försämring i samband med partus Aktuell medicinering och föreslagen medicinering i samband med förlossning-bbvård Planerat förlossningssätt, eventuellt särskilda behov av omhändertagande, förlossningsrädsla Plan för BB vård och amning: sömnprioritering, familjerum, förlängd vårdtid, amning? Dokumentation om vem som tar hand om barnet om risk för omsorgssvikt föreligger Kontakter före hemgång och aktuella telefonnummer. Ev bedömning av psykiater innan hemgång Planerad uppföljning

24 Förlossning och BB vård Närvarande och stödjande personal. Bör ej lämnas ensam. Smärtlindring extra viktigt. Tydlig information/återkoppling om förlossningsförloppet. Så långt det går förbereda kvinnan för nästa steg i förlossningen. Om akutsituation uppstår viktigt att upprätthålla kontakten med kvinnan. Återkoppla det nyfödda barnets tillstånd. Viktigt med information om särskilda insatser behövs. Erbjud familjerum, viktigt att partner kan vara kvar. Följ upp kvinnans förlossningsupplevelse. Avråd från tidig hemgång. Bör kvarstanna på BB 2-5 dagar.

Relevanta dokument

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. 3. Ansvar och roller. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(7) Dokument ID: 09-145266 Fastställandedatum: 2016-02-03 Upprättare: Annica C Olofsson Axner Giltigt t.o.m.: 2017-02-03 Fastställare: Karin Huisman Psykisk sjukdom under