Beskrivning av programmet

Transkript

1 Verksamhetsberättelse med verksamhetsplan 2016/2017 Kandidatprogrammet för kognitionsvetenskap Programrådet för Kandidatprogrammet för kognitionsvetenskap genom Camilla Hakelind, tillfällig samordnare Beskrivning av programmet Kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap är tvärvetenskapligt program där institutionerna för psykologi, språkstudier, idé- och samhällsstudier, datavetenskap, integrativ medicinsk biologi, samt designhögskolan medverkar. De medverkande institutionerna är alla representerade i programrådet tillsammans med studenter från de tre årskullarna. Programmets huvudområde är kognitionsvetenskap och progression sker också i psykologi, lingvistik, filosofi, datavetenskap och kognitiv neurovetenskap. Programmets teoretiska kärna ligger i studiet av kunskaps- och tänkandeprocesser och hur de realiseras i naturliga och artificiella agenter och system. Studenterna lär sig om perception, uppmärksamhet, minne, språk, beslutsfattande, problemlösning och handling från de ingående ämnesområdenas perspektiv. De lär sig också att studera kognitiva system genom beteendevetenskapliga, datavetenskapliga och formella metoder. Dessutom sker träning i generiska färdigheter som vetenskapligt tänkande och kommunikation. Under den senare delen av programmet ingår olika tillämpningar med inriktning mot arbetsliv och forskning, ofta med ett fokus på att förstå, analysera och förbättra människans interaktion med teknik utifrån kunskap om kognition. Människa-dator interaktion, interaktionsdesign, användbarhetsstudier, kognitiv design, mm, är exempel på sådana inslag. Under programmet har studenterna också tillgång till något som numera kallas Samverkansintegrerad utbildning, i enhetens för externa relationer regi, vilket syftar till att förbereda för arbetslivet och stärka medvetandet om den egna kompetensen och yrkesidentiteten. Nyckeltal Tabell 1. Nyckeltal antagning Program: Kandidatprogrammet för kognitionsvetenskap Innevarande år Föregående år Antal nybörjarplatser (enl. budget) Antal förstahandssökande Antal förstahandssökande per plats 1,3 1,3 Antal antagna Enligt UHR s antagningsstatistik Antal antagna enligt UHR s antagningsstatistik (Urval 2) -

2 Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor): Totalt: Män: Kvinnor: Tabell 2. Nyckeltal genomströmning Examen: Kandidat-examen Innevarande år (antagna ht/vt 13) Föregående år (antagna ht/vt 12) Antal registrerade nybörjarstudenter (efter 3 veckor) 3 Totalt: Män: Kvinnor: Antal som fullföljt programmet (30 sep resp. 30 mars) 4 Totalt: Män: Kvinnor: Genomströmning 5 (%) Totalt: Män: Kvinnor: 43 % 37% 36% 46 % 72 % 29 % Kommentar genomströmning: Genomströmningen ligger detta år på ungefär 43 % vilket är en minskning jämfört med föregående år. Förra året hade det skett en ökning vilket var hoppfullt, trots att genomströmningen inte heller då var tillfredsställande. Vi kan konkludera att mycket arbete återstår när det gäller att arbeta med genomströmningen för kandidatprogrammet i kognitionvetenskap, och att vi särksilt behöver arbeta med att identifiera stopp i utbildningen för att intensifiera arbetet med att åtgärda det som kan åtgärdas för att underlätta genomströmning för studenter, utan att sänka krav på utbildningens kvalitet. Kompetensportföljen infördes för att ge en större säkerhet kring vad en kognitionsvetare kan arbeta med eftersom detta var en av orsakerna till avhopp. Arbetet med kompetensportföljen, nu kallad samverkansintegrerad utbildning utvecklas fortfarande fortlöpande i samarbete med Enheten för externa relationer (se vidare under Förändringar och utveckling). Avhopp beror också på ackumulerade rester och arbete sker för att ge tidiga varningar så att dessa studenter kan följas upp bättre. Studenter med rester blir kontaktade av programvägledaren för att lägga upp en personlig plan för hur man ska kunna ta igen dessa. Det arbete som programvägledaren lagt ner genom att träffa alla studenter en gång per termin för att informera om regelverk, förkunskapskrav till kurser, studieteknik, utlandsstudier, valbara kurser och koppling till arbetsmarknaden behöver även det fortsätta. 3 Här anges antalet nybörjarstudenter i den kull som skulle kunna ta ut examen i fall de fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till, d.v.s. att för ett treårigt program antalet studenter som registrerades för tre år sedan. 4 Här anges antal studenter som examinerats (tagit ut examen) alt. fullföljt utbildningsprogrammet i enlighet med den utbildningsplan de antogs till (även om de inte tagit ut examen). Siffran kommenteras eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt. 5 Siffran kommenteras i VB n eftersom programmens förutsättningar, liksom kursstruktur skiljer sig åt.

3 Internationalisering På kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap har kurserna fått byta plats inom programmet för att underlätta internationella utbyten, så att termin 5 nu är tänkt att vara den termin som passar bäst för utbytesstudier. Under början av 2016 tecknades ett Erasmus+ utbytesavtal med Radboud University i Nijmegen, Nederländerna. Detta avtal har tecknats utifrån de behov av kurser som våra kognitionsvetare har. Innevarande termin har vi två studenter (KV- kandidat, kull HT14) som befinner sig på utbytesstudier i Nederländerna med hjälp av detta avtal. Vi har utöver det även en student som är på utbyte i Kanada från samma kull. Ett 10-tal som antagits HT15 och HT16 har visat intresse för framtida utlandsstudier. En tanke från studenternas programutvärdering var att information från en alumn som presenterar möjligheten tidigt i programmet skulle vara bra för att öka utresebenägenheten. Detta är något vi skulle kunna fundera på att prova. Ett annat förslag som kommer från lärarperspektiv är att kursen i neuropsykologi skulle kunna ges på engelska för internationella studenter, vilket bör övervägas. Säkring av examensmål Se Bilaga 1. Matrisen i bilagan är baserad på en strikt tolkning, vilket innebär att om det hade räckt med att en del av ett mål finns i FSR skulle fler celler ha kunnat fyllas i. Förändringar och utveckling Kompetensportföljen har nu bytt namn Samverkansintegrerad utbildning. Arbetet med kompetensportfölj infördes för att tydliggöra generiska kompetenser och kopplingen till arbetsmarknaden. Uppslutningen på dessa inslag har under senaste året förbättrats, sedan man på utbildningen valde att införa speciella FSR kopplat till inslagen i kursplanerna, vilket gör att de behöver examineras formellt. Under hösten 2014 initierades ett projekt för ökad aktiv studentmedverkan för bland annat studenterna på kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap. Målet med projektet är att institutionen för psykologi blir ett föredöme för hur aktiv studentmedverkan kan gå till och också att detta kan visas genom bättre studieresultat, bättre genomströmning och en ökad kvalitet i undervisningen. Tanken var att aktiv studentmedverkan också skulle komma att bidra till att öka studenternas generiska färdigheter och bättre meriter. Engagemang från studenterna är förstås en förutsättning för att det ska fungera och därför är det glädjande att det har varit stort. De studenter som deltar kommer att kunna få ett intyg på att de deltagit i projekten. Förhoppningen är att aktiv studentmedverkan ska kunna bidra till att studenter väljer att fortsätta sin utbildning i större utsträckning, både direkt genom att kunskapsinhämtning stärks men också indirekt genom förstärkt sammanhållning och gruppkänsla. Projektet Aktiv studentmedverkan pågår fortfarande och ska slutrapporteras efter våren En projektledare är anställd som driver projekt tillsammans med prefekt för utbildningsfrågor, programansvarig och studenter. Studenter som arbetar med projekten kommer att kunna få ett intyg på att de gjort detta. De projekt som för närvarande drivs och planeras är: - Ett välkomstarrangemang anordnades hösten 16 för samtliga nybörjarstudenter på institutionen den 31 augusti, både programstudenter och fristående studenter. Det blev välbesökt och mycket uppskattat. Studenterna fick ta del av information om allt från universitetets organisation till hur institutionen arbetar med studentinflytande. Studenterna fick också göra en mentometer-quiz med frågor av både praktisk och mer skämtsam

4 karaktär. Välkomstarrangemanget avslutades med ett mingel i ljusgården där studenterna fick träffa institutionens personal; administratörer, lärare och forskare. - Pluggstuga för studenterna på kandidatprogrammet. Pluggstugan genomförs varje onsdag. I genomsnitt brukar studenter delta i verksamheten. Studenterna ansvarar själva för anmälan och genomförande, med stöd av projektledaren. Pluggstugan utvärderas var tredje vecka, med syfte att revidera och förbättra löpande. Målet är att det dels ska ge ytterligare en möjlighet till att stärka kunskapsinhämtningen för studenterna på programmet, men också att de som leder workshops får möjlighet till att tränas i redogöra för och diskutera information, problem och lösningar samt stärka sin egen ämneskompetens. - Projektledaren träffar även studentrepresentanterna för programrådet regelbundet inför varje programråd. Syftet är att stärka studenternas roll i programrådet. Vid dessa träffar hjälper projektledaren studenterna att sortera, organisera och strukturera de frågor som studenterna vill ta upp. En annan viktig funktion med träffarna är att förbättra informationsöverföring mellan studentrepresentanterna och de övriga studenterna på programmet samt mellan studentrepresentanterna för de olika kullarna. - Projektledaren har även initierat och planerar en ökad samverkan med lärare inom projektet aktiv studentmedverkan. - Programdagar. Forskare och alumner från arbetsliv har bjudits in till att delta i programdagarna som fått namnet Umeå Cognitive Science Days (UCSD). Dessa programdagar är i själva verket två halvdagar som under 2016 kommer att gå av stapeln den november. Syftet är bland annat att tydliggöra kopplingen mellan programmet och arbetslivet och att ge studenterna en bild kring vad livet efter studierna kan innebära. Första dagen som har fokus på forskning, inleds med att Lars Nyberg, professor och chef för Umeå center for Brain Imaging, talar. Efter det kommer alumner från kandidat- och masterprogrammet i kognitionsvetenskap att berätta om sina karriärvägar från student till forskare. Dag två inleds av Anna Norberg från enheten för externa relationer, varpå alumner ger presentationer på temat hur det är att arbeta inom det kognitionsvetenskapliga fältet utanför akademin. Under denna förmiddag har också en panel-diskussion fått ta plats i programmet, där av de inbjudna alumnerna samt Anna Norberg från externa relationer ska hålla en diskussion med temat: Näringslivsperspektiv på utbildning och kognitionsvetarnas arbetsmarknad i framtiden. Programdagarna har utarbetats i samarbete med studentrepresentanter, och studenter kommer även att vara delaktiga i det praktiska arbetet med dagarna. En middag anordnas också i anslutning till eventet. Programutvärdering kandidatprogrammet i kognitionsvetenskap En programutvärdering genomfördes under vårterminen 2016 med utgångspunkt i innehållspunkterna från den nationella examensbeskrivningen med avseende på det senaste läsåret. Utvärderingen baserades dels på en muntlig utvärdering med studenter, dels en skriftlig, organiserad av ämnesföreträdarna tillsammans med undervisande lärare från respektive ämne. Studentutvärdering. Tio studenter från de tre årskullarna deltog i en muntlig utvärdering tillsammans med programsamordnare Linus Holm. Många inslag av grupparbeten uppfattas leda till dålig säkerhet med avseende på betygssättning och en tendens bland vissa elever att glida med vilket leder till en passiv inlärningsmiljö. Tillämpning av statistik under programmet upplevs sporadisk, och

5 statistikundervisningen upplevs instrumentellt inriktad istället för att behandla grunder i sannolikhetslära etc. Studenterna framhåller också att antal studietimmar varierar stort mellan kurser på grund av starkt varierande inlärningskrav. I synnerhet mer teoretiskt orienterade kurser verkar leda till lägre krav och färre studietimmar. Förslag att introducera projektarbeten i teoretiska kurser diskuteras som en möjlighet att öka studieaktiviteten. Tidigare upprepningsproblem (brist på innehållsprogression) mellan kurser verkar nu vara åtgärdade och fungera bättre. Relativt få studenter tar nog chansen att läsa utomlands, även under optimala förutsättningar. Möjligen skulle information av en alumn som presenterar möjligheten tidigt i programmet vara bra för att öka utresebenägenheten. Med avseende på samverkan menar studenterna att i projektkurser har de inte i tid informerats om möjligheten att själva ta kontakt med företag inför projektarbetet, varför de blivit hänvisade projekt de inte uppskattat att genomföra. Lösningar skulle behöva diskuteras. Lärarutvärderingen. Vid datavetenskap identifierade lärarna att innehåll i flera kurser bemöter programmålen, utan att det syns i individuella kursplaners FSR. De kommer fortsättningsvis att beakta detta vid revideringar av kursplaner. Programmeringskurserna dras med vissa motivationsproblem, som ibland blir så allvarliga att studenterna inte avslutar kurserna. Tidigare problem med bristfälliga matematikkunskaper verkar tillfredsställande ha åtgärdats via stödinsatser. Lärarna i fysiologi uppfattar att alltför många studenter misslyckas i första tentamen och att de har bristfälliga förkunskaper från gymnasiet. Det har varit svårt att ta del av studenternas uppfattning om kurserna eftersom så få studenter besvarar kursutvärderingarna. Även inslag av mentorträffar har lågt studentdeltagande, vilket också minskar insynen i deras uppfattning om kurserna. Tidigare synpunkter på bristande innehållslig progression har åtgärdats, med tydligare innehållsmässig uppdelning mellan kurser. Några föreläsningar ges redan på engelska och hela kurser skulle kunna ges på engelska för att öppna upp för internationella studenter. Lärare i psykologi framhåller att en del studenter dras med stora släp från tidigare kurser (gäller ffa första terminen). En plan för (mer omfattande) introduktion till studieplanering för studenterna kunde vara önskvärt. Bristande programmeringsfärdigheter noteras hos en del studenter i slutet av programmet, trots godkända kurser med programmeringsinslag. Frågan om samarbeten diskuteras och vad man kan göra för att försäkra sig om individuella studenters kunskaper och färdigheter. Kursen i neuropsykologi skulle kunna ges på engelska för internationella studenter. Alumnsundersökning KV-programmen vid Umeå Universitet 2016 En enkätundersökning genomfördes under vårterminen 2016 i form av en enkät som besvarades online efter kontakt via och brev. Tillfrågade var tidigare studenter som registrerats i alumndatabasen med examen från något kognitionsvetenskapligt program vid Umeå Universitet. 79 alumner besvarade enkäten vilket motsvarar 78% av mejlutskicken och 46% av brevutskicken. Frågorna i enkäten fokuserade på sysselsättning sedan examen. Några utmärkande drag sammanfattas här. Fjorton procent av alumnerna uppger att de för närvarande genomför forskarutbildning, och att 6% av alumnerna är arbetssökande. Av alumner med masterexamen har omkring 60% sysselsättning klar redan innan examen, medan motsvarande på kandidatprogrammet är knappt 30%. Skillnaden består till ungefär ett halvår efter examen, varefter kandidatstudenterna kommer ikapp master-studenterna ungefär ett år efter examen, då 80% av studenterna oavsett utbildningsnivå har sysselsättning. Av de yrken som uppges placerar sig de flesta inom IT-området, såväl vid företag som myndigheter. I synnerhet utveckling av användbarhet och interaktionsdesign är vanligt förekommande arbetsuppgifter. Alumnerna efterlyser mer arbetslivskoppling och undervisning i statistik under programmet, och framhåller särskilt programmeringsfärdigheter men även kritiskt tänkande, psykologikunskaper och tvärvetenskaplighet som de programinslag de haft

6 mest nytta av i sina nuvarande arbeten. Intressant nog anger åtskilliga alumner att tvärvetenskapligheten i programmen både är den främsta styrkan och svagheten med utbildningen. Mentorer Idén med mentorprogram lever vidare, och tanken är att varje institution ska erbjuda en mentor som kommer att följa en grupp studenter under deras utbildningstid. Kontakten mellan lärare och studenter på programmet förväntas stärkas och förhoppningen är att detta också ska hjälpa till att förhindra avhopp. Samverkansintegrerad utbildning (tidigare kompetensportföljen) När det gäller samverkansintegrerad utbildning så har Anna Norberg och Jenny Nilsson tagit över arbetet som Mats Reinhold påbörjade med kompetensportfölj, och fortsätter med att utveckla detta koncept. Just nu arbetar de med en översikt över vilka kurser som är mest lämpliga för att samarbeta med för att på bästa sätt integrera dessa inslag i utbildningen. Co-op education Programmet har tillsammans med Enheten för externa relationer börjat undersöka möjligheterna till att börja med co-op education för studenterna på programmet. En liknande satsning finns i Linköping och här i Umeå har det prövats bland annat vid två högskoleingenjörsprogram vid institutionen för tillämpad fysik och elektronik. Co-op education innebär att utbildningen knyter kontakter med företag i Umeå-regionen och skapare en bank av företag som kan tänka sig att ta emot en co-opstudent. Ett antal inslag, såsom exempelvis projektarbeten och examensarbeten genomförs sedan i samarbete med dessa företag under utbildningens gång. Studenter inom programmet erbjuds också sommarjobb vid företagen. Målsättningen är att detta ska ge större arbetsmarknadsanknytning för studenterna och också att fler företag i regionen får bättre kännedom om kognitionsvetares kompetens. Företagen gynnas också eftersom de får en tidig kontakt med studenter under utbildning. Förhoppningen var att erbjuda co-op education till höstintaget 2016, men bland annat på grund av att samordnare bytts två gånger under ett år så har det varit svårt att komma igång med detta projekt. Vi siktar därför på att istället försöka komma igång med planeringen av detta under vårterminen 2017 så att det kan erbjudas till höstintaget 2017.

7 Bilaga 1. Säkring av examensmål matris. Perception 2PS021 Kunskap och förståelse mål 1 FSR 1-11 Färdighet och förmåga mål 2 mål 3 mål 4 mål 5 Värderingsförmåga och förhållningssätt mål 6 mål 7 mål 8 Kunskap och minne 1KG005 FSR 1-8 Resonerande och informationsbehandli ng 5DV027 FSR 1-9 Handling 3BM011 FSR 1-17 Vetenskapligt tänkande 1VE007 Statistik och empirisk metod 2KO015 Logik och formella metoder 1FL069 Vetenskaplig kommunikation 1LI004 Kognitiv neurovetenskap I 3KO003 Programmering i Python 5DV106 Lingvistik för kognitionsvetenskap 1KG006 FSR 2,7 FSR 3 FSR 9 FSR 1 FSR 2 FSR 2 FSR 1-7 FSR 1-7 FSR 1-4 FSR 5, 6

8 Kognitiv neurovetenskap II 3KO001 Tillämpad kognitiv psykologi 2KO017 Kognitiv neuropsykologi 2KO022 Applikationsprogram mering i Python 5DA000 Projektarbete i kognitionsvetenskap 2KO014 Människa-Dator interaktion för kognitionsvetare 5DV060 Artificiell intelligens - grunderna 5DV121 Visuell kognition 2KO005 Kognitiv design 5ID119 arbete i kognitionsvetenskap 2KO016 FSR 1-9 FSR 1-4 FRS 2 FSR 6 FSR 6,7,9 FSR 1 FSR 1 FSR 1, 4, 5 FSR 1, 3, 4, 6-9 FSR 8,9 FSR 9 FSR 9 FSR 1,6,7 FSR 1,2 FSR 6 FSR 1,2 FSR 1 FSR 3 FSR 1-3 FSR 4 FSR 4 FSR 1,2 FSR 3-5 FSR 5 FSR 6 FSR 1 FSR 2 FSR 3 FSR 9-10 FSR 3-5 FSR 8,9 FSR 8 FSR 2