PM 2013:11. Vägledning för inköp och leasing av fordon. Länsstyrelsen, Miljöenheten Kerstin Angberg-Morgården, Maria Saxe och Erik Särnholm

Transkript

1 PM 2013:11 Vägledning för inköp och leasing av fordon Illustration: Mostphotos/Jazzia Länsstyrelsen, Miljöenheten Kerstin Angberg-Morgården, Maria Saxe och Erik Särnholm

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Lagar och regler... 3 Europeiska, nationella och regionala mål... 4 Miljöbilar och fordon med alternativa bränslen... 4 Vilka fordon finns?... 6 Möjliga stöd och skattesubventioner för inköp av miljöfordon... 7 Bränslevalets betydelse för utsläppen... 7 Förnybara drivmedel... 7 Hållbara biodrivmedel... 8 Alternativa drivmedel... 8 Miljöklassning av bensin och diesel... 8 Inblandning av förnybara drivmedel i bensin och diesel... 8 Syntetisk diesel och diesel med lägre utsläpp... 9 Akrylatbensin... 9 Rekommendationer & beräkningsunderlag... 9 Val av fordon Exemplet länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsens fordonsflotta och tidigare val Underlag för beslut om inköp av fordon Kan antalet fordon reduceras? Vilka fordon är möjliga? Vilka bränslen/vilken infrastruktur finns tillgänglig Analys av möjliga alternativ för att ersätta tre stycken Volvo V50 FFV Analys av möjliga alternativ för att ersätta en Toyota RAV Slutsats gällande länsstyrelsens inköp/fortsatta leasing av fordon Huvudsakliga källor:

3 Inledning Av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser på knappt 60 miljoner ton under 2012 stod transporterna för en tredjedel av utsläppen. Nästan 60 % av transportsektorns utsläpp härrör från användningen av personbilar och huvuddelen av resterande utsläpp uppkommer på grund av andra person- och godstransporter på väg. Vägtrafiken står också för andra miljöproblem som försurning, marknära ozon, partiklar och buller. Förutom arbetet med att minska behovet av transporter och öka möjligheterna att transportera personer och gods med andra fordon än de vägburna, behöver även en förändring av fordonsflottan komma till stånd. Under senare år har en kraftig utveckling av nya mer miljöanpassade fordon skett och det finns idag ett antal alternativ att välja mellan vid inköp av fordon. Syfte Syftet med detta PM är att vara en vägledning vid inköp av fordon. Vägledningen vänder sig framförallt till inköpare på offentliga verksamheter; länsstyrelser, kommuner och landsting. Följande frågor besvaras; - Vilka miljökrav ska ställas vid offentliga verksamheters inköp av fordon? - Vilka fordon finns och vad skiljer dessa åt? - Var kan man hitta vilka miljöbilar som är tillgängliga på marknaden? - Vad är skillnaden mellan olika bränslen? - Hur miljöklassas bränslen? Foto: Mostphotos/Nikolai Okhitin Rekommendationer gällande beräkning av energianvändning, koldioxidutsläpp och livscykelkostnader ges och länsstyrelsens beräkningar för ett eventuellt inköp av bilar ges som ett exempel där bland annat dessa beräkningar kan komma att ligga till grund för beslut. Lagar och regler Det finns ett antal lagar, regler och nationella mål att ta hänsyn till vid inköp av fordon till en offentlig verksamhet. Den lag som berör alla offentliga verksamheter är Lagen om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster (2011:846) som trädde i kraft 1 juli Lagen säger att statliga myndigheter och enheter ska beakta energi- och miljöpåverkan vid drift under bilens hela livslängd när de genomför upphandlingar. Inom begreppet statliga myndigheter och enheter innefattas alla offentliga verksamheter, så som statliga myndigheter, kommuner, landsting, offentligt styrda organ samt offentliga företag och även vissa privata företag som bedriver verksamhet inom försörjningssektorerna. Reglerna gäller både vid inköp och leasing av bilar, men även vid upphandling av viss kollektivtrafik. Vissa undantag finns dock, som färdtjänst, skolskjuts, och räddningstjänstens fordon. För att uppfylla lagens bestämmelser ska hänsyn tas till energianvändning, koldioxidutsläpp, utsläpp av kväveoxider, partiklar och icke-metankolväten. Den upphandlande myndigheten/enheten måste använda sig av en av två definierade metoder. Antingen anges miljökraven som specifikation vid upphandlingen eller som ett tilldelningskriterium. Metoderna finns beskrivna i förordningen 2011:847, som definierar de ingångsvärden, exempelvis utsläppsvärden och kostnader, som behövs för beräkning av driftskostnaden. För statliga myndigheter som lyder under regeringen, exempelvis länsstyrelsen och Trafikverket finns även Förordning(2009:1) om miljö-och säkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. 3

4 Förordningen säger att myndighetens fordon måste ha låga utsläpp av koldioxid, vara energieffektiva och ha låga utsläpp av hälsofarliga partiklar. Förordningen föreskriver även att myndigheten ska se till att de bilar som kan, i största möjliga mån drivs med förnybara bränslen. Dessutom ställs en rad säkerhetskrav på bilarna, bland annat föreskriver förordningen att myndigheten ska sträva efter att minst 75 procent av de bilar man äger eller leasar ska vara utrustade med alkolås från och med den 1 januari 2012 (förutom vissa specialfordon). I förordningen framgår att myndighetens nyinköpta eller nyleasade personbilar ska vara miljöbilar (förutom vissa specialfordon). Och att myndighetens nyinköpta eller nyleasade lätta lastbilar får släppa ut max 230 gram koldioxid/kilometer vid blandad körning (förutom vissa specialfordon eller om det finns särskilda skäl). Varje myndighet gör en egen avvägning av vilken sorts miljöbil man väljer. Dock finn ett krav på årlig rapportering av användingen av miljöbilar till Transportstyrelsen. Statliga myndigheter underställda regeringen ska varje år rapportera sin användning av miljöbilar till Transportstyrelsen. Europeiska, nationella och regionala mål På EU nivå och nationellt finns bland annat ett mål om att 10 % av energianvändningen i transportsektorn ska vara förnybar energi år Inom EU finns även förslag på skarpare krav gällande utsläpp för nya fordon, vilka beskrivs i EUs vitbok Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem. I Sverige finns en formulerad målsättning att Sverige bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen år Detta formuleras i propositionen En sammanhållen svensk klimat- och energipolitik - Klimat (prop. 2008/09:162). Trafikverket har fått i uppdrag att specificera målet, och deras tolkning är att endast 20 % av energianvändningen i transportsektorn år 2030 får härröra från fossila energikällor. (Samlat planeringsunderlag för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, Trafikverket 2012) I Dalarna har vi även regionala energi- och klimatmål, specificerade i Energi- och klimatstrategi för Dalarna, Länsstyrelsens rapport 2012: 20. Dalarnas mål gällande transportsektorn är att energianvändningen ska minska med 25 % till 2020 jämfört med 2005 och utsläppen av växthusgaser ska minska med 30 % till samma årtal. Till 2050 är målsättningen 50 % minskad energianvändning och 90 % minskade utsläpp av växthusgaser. Målen i strategin gäller hela transportsektorn. Eftersom de största svårigheterna ligger i att effektivisera och byta bränsle för de tunga transporterna bör personbilarna ha en kraftigare minskning än ovan nämnda procentsatser. Miljöbilar och fordon med alternativa bränslen Begreppet miljöbil används i många sammanhang och någon enhetlig definition finns inte. Gemensamt för de flesta miljöbilsdefinitioner är att de inkluderar krav på utsläppsklass, se faktaruta, och växthusgasutsläpp eller bränsleförbrukning. I förordningen om miljö-och säkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor (2009:1) definieras dock miljöbil som en personbil som uppfyller kraven för befrielse från fordonsskatt enligt Vägtrafikskattelag (2006:227). Det är även denna definition som utgör baskraven i miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för personbilar I definitionen miljöbil enligt förordningen om miljö-och säkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor (2009:1) ingår kravet att fordonet ska tillhöra utsläppsklass: Euro 5, Euro 6, El, Elhybrid eller Laddhybrid, samt krav på maximala koldioxidutsläpp. 4

5 Från och med 1 januari 2013 gäller nya koldioxidutsläppsgränser som utgår från bilens vikt. Fordon som väger 1372 kg får max släppa ut 95 gram koldioxid per kilometer. Även gas- och etanolbilar omfattas av de nya föreslagna kraven men har högre utsläppsgränser. De får maximalt släppa ut 150 gram per kilometer om de väger 1372 kg. Högsta tillåtna utsläpp ökar, eller minskar, sedan med fordonets vikt, enligt följande beräkning: 1. bilens tjänstevikt enligt uppgift i vägtrafikregistret angivet i kilogram minskas med 1372, 2. differensen enligt 1 multipliceras med 0,0457, och 3. produkten enligt 2 adderas med 95, eller med 150 om bilen är utrustad med teknik för drift med etanolbränsle eller annat gasbränsle än gasol. För el- och laddhybridfordon gäller att elförbrukningen av el inte får överstiga 37 kwh per 100 km. Figur 1. Högsta tillåtna koldioxidutsläpp för olika fordonsvikter enligt nya reglerna gällande skattebefrielse i vägtrafikskattelagen. Faktaruta: Utsläppsklasser och miljöklasser Utsläppsklasserna, tidigare kallade miljöklasser, bestäms av Transportstyrelsen och ställer krav på bland annat utsläpp av kolmonoxid, kväveoxider och partiklar, d.v.s. utsläpp som förorenar luften så att hälsa och den lokala miljön påverkas. Utsläppsklassen Euro 5 är sedan 1 januari 2011 ett obligatoriskt minimikrav för nya personbilar som säljs i Sverige och det finns idag 5 godkända utsläppsklasser: Euro 5, Euro 6, El, Elhybrid och Laddhybrid. Euro 6 innebär ytterligare skärpta utsläppskrav för dieselbilar. Från och med den 1 september 2015, kommer Euro 6 bli obligatorisk för alla nya bilar som säljs. 5

6 Vilka fordon finns? Det finns två huvudgrupper av miljöbilar enligt miljöbilsdefinitionen i förordningen: alternativbränsledrivna miljöbilar och elbilar bränslesnåla konventionella (fossilbränsledrivna) miljöbilar Försäljningen av alternativbränsledrivna bilar ökade kraftigt fram till Delvis tack vare stöd och subventioner, men även på grund av pumplagstiftningen som sett till att infrastrukturen för framförallt etanol nu är välutbyggd. Att miljöbilar under en period även var befriade från trängselskatt i Stockholm och haft möjlighet att parkera gratis i flera stora städer antas också ha bidragit till den kraftiga ökningen i landet. Efter 2010 har ökningen inte varit lika kraftig. Man har istället sett ett uppsving i försäljningen av bränslesnåla konventionella fordon, framförallt dieselfordon. Exempel på alternativbränslebilar är: - Flexifuel fordon (FFV) Flexifuel fordon kan köras på E85, bensin eller valfri blandning av dessa. Fordonen har bara en tank, man tankar alltså E85 och bensin i samma tank. - Bi-fuel fordon Bi-fuel fordon kan köras på biogas/naturgas- och bensin. Fordonen har som regel två tankar, en för gas och en för bensin. För många modeller kan man välja hur stor gastank respektive bensintank man vill ha i sitt fordon. - Elbilar, som enbart drivs med el. Med de krav på utsläpp av växthusgaser som finns klarar få konventionella bensin- och dieselbilar kraven utan någon grad av hybridisering. Graden av hybridisering kan enklast förklaras bero på hur mycket av den normala körningen som kan utföras med enbart el. Idag finns fyra typer: - Mikrohybrid En mikrohybrid har en start/stop teknik som möjliggör att förbränningsmotorn kan vara helt avstängd vid stillastående. En mikrohybrid är egentligen inte en äkta hybrid då den inte använder el för framdrivning av fordonet. - Mild hybrid En mildhybrid är ett fordon tillvaratar en del av bromsenergin och använder elmotorn, i princip en förstärkt startmotor, vid exempelvis uppstart, krypkörning och acceleration. - Fullhybrid En fullhybrid kan köra korta sträckor med hjälp av bara elmotorn. Fullhybriden tillvaratar bromsenergi bättre än mildhybriden och använde elmotor både vid stillastående, krypkörning och vid acceleration. Toyota Prius är ett exempel på en fullhybrid. - Laddhybrid (även kallad plug-in hybrid) En laddhybrid har ett något större batteri som går att ladda från ett eluttag. Laddhybriden går att köra på enbart el under en vis sträcka, denna sträcka är allt ifrån 2 mil till 10 mil. Exempel på laddhybrider som finns tillgängliga i jan 2013 är Opel Ampera, Chevrolet Volt, Toyota Prius plugin och Volvo V60 plug-in. I dagsläget finns hybridfordon endast i kombination med bensin och diesel, men prototyper och förserier på exempelvis etanolhybridfordon har tagits fram. Troligt är att dessa inom några år finns som alternativ på markanden. På Miljöfordon.se, Bilsweden.se och i Konsumentverkets nybilsguide finns uppgifter att läsa om vilka miljöbilar som finns på marknaden. 6

7 Möjliga stöd och skattesubventioner för inköp av miljöfordon Vissa fordon är berättigade till vägtrafikskattebefrielse under 5 år, denna skattebefrielse kallas generellt för skattebefrielse för miljöbilar. Den som i tjänsten använder en miljöbil kan få ett lägre förmånsvärde för sin bil, även detta administreras av Skatteverket. Nedsättning av förmånsvärdet sker enligt följande 1. El- och laddhybridbilar, som kan laddas från elnätet, samt gasbilar (ej gasol) justeras först till en jämförbar bil utan miljöteknik. Därefter sätts förmånsvärdet ner med 40 %, max kronor. Etanolbilar, elhybridbilar, som inte kan laddas från elnätet, och bilar som kan köras på gasol, rapsmetylester samt övriga typer av miljöanpassade drivmedel justeras enbart ner till jämförbar bil. Reglerna är tidsbegränsade och gäller till och med inkomståret En supermiljöpremie kan betalas ut till den som köper en bil som uppfyller EU:s senaste avgaskrav (Euro 5 eller Euro 6) och som enligt typgodkännandet släpper ut högst 50 gram koldioxid per kilometer vid blandad körning. Om ägaren är ett företag eller annan organisation är premien 35 procent av prisskillnaden mellan nybilspriset för en supermiljöbil och närmast jämförbara bils pris, dock högst kronor. Premien är kronor om ägaren är en privatperson. Bränslevalets betydelse för utsläppen Valet av fordonet bestämmer till viss del vilket bränsle som kan användas. Men det finns även ett antal fordon som kan drivas med två eller flera bränslen. Om så är fallet är naturligvis val av bränsle lika viktigt som val av fordonet. Väljer man en alternativbränslebil, säger förordningen om miljö-och säkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor att bilarna i huvudsak ska tankas med förnybart bränsle. Förnybara drivmedel Begreppen förnybara bränslen och biodrivmedel syftar på bränslen som framställs från biologiska råvaror istället för fossila. De vanligaste förnybara drivmedlen är: Etanol som huvudsakligen tillverkas av spannmål, majs och sockerrör Biogas som framställs ur slam på avloppsreningsverk men även från matavfall, gödsel och andra rötbara organiska rester. RME (rapsmetyleter) som görs av rapsolja och andra estrar från vegetabiliska oljor (går även under samlingsnamnet FAME). Illustration: Mostphotos/Tal Revivo Generellt räknas dessa bränslen som klimatneutrala, d.v.s. den koldioxid som släpps ut vid drift av fordonet tas upp av de grödor som växer där drivmedlet producerats. Gällande användning av biogas kan ibland totala utsläppen av klimatgaser till och med minska, eftersom metangas avgången från exempelvis gödsel minskar om denna rötas för biogasproduktion. Även om själva råvaran till förnybara drivmedlen är förnybar och räknas som klimatneutral, har bränslet i vissa fall en betydande påverkan i ett livscykelperspektiv, d.v.s. om man räknar in all energi som krävs för produktion av bränslet. Detta gäller framförallt om produktionsprocessen är energikrävande och fossila bränslen används vid tillverkning och transport av bränslet. Eftersom målet är att minska totala utsläppen av växthusgaser är det viktigt att beakta växthusgasutsläppen i ett livscykelperspektiv. 1 Informationen är hämtad från skatteverkets hemsida. 7

8 Hållbara biodrivmedel Med anledning av den kritik som riktats mot produktion av biodrivmedel, exempelvis etanol och biodiesel, har ett hållbarhetsdirektiv arbetats fram inom EU. Hållbarhetsdirektivet säger i korthet att ett biodrivmedel kan klassas som hållbart om det ur ett livscykelperspektiv släppet ur 35 procent mindre växthusgaser än dess fossila motsvarighet. Kravet på utsläppsminskning kommer öka till 50 procent efter I hållbarhetskriterierna ingår även skydd av områden med hög biologisk mångfald samt skydd av områden med stora kolförråd. Ett biodrivmedel måste klassas som hållbart för att kunna få statliga skattesubventioner eller annat statlige finansiellt stöd. Alternativa drivmedel Begreppet alternativa drivmedel används vanligen om bränslen som utgör ett alternativ till dieselolja och bensin. Det vill säga det omfattar alla drivmedel utom just bensin och diesel. Vissa av dessa är inte förnybara Naturgas som är ett fossilt drivmedel Motorgas eller LPG som är samma produkt som i Sverige kallas gasol och är ett fossilt drivmedel Det finns också drivmedel som kan framställas från såväl fossila som förnybara råvaror. Dessa kan alltså ibland vara förnybara och ibland inte. Till dessa hör exempelvis: Vätgas, som i dagsläget oftast framställs ur naturgas men som även kan framställas genom elektrolys av vatten Dimetyleter, DME, som kan framställas ur många olika råvaror. BioDME på den svenska marknaden är framställd ur svartlut som är en restprodukt från massaproduktion. El, som kan vara både förnybar, från exempelvis vind-, sol- och vattenkraft, eller icke-förnybar om den produceras från fossila eller andra ändliga bränslen, exempelvis kol- respektive kärnkraftverk. Miljöklassning av bensin och diesel Miljöklassningssystemet för fordonsbränslen, bensin och diesel, beslutades av Riksdagen i början av 90- talet som en åtgärd för att minska belastningen av miljön i fram för allt tätorterna. Transportstyrelsen ansvarar för frågor som rör fordonsbränslen. För diesel finns miljöklasserna 1, 2 och 3 och för bensin klasserna 1 och 2, där miljöklass 1 är bäst ur miljösynpunkt. Miljöklass 1 är dyrare att tillverka men kompenseras av lägre skattesatser. Miljöklassningen begränsar halten av ett antal ämnen (till exempel bly som inte får finnas i bensin, och att aromater får vara högst 35 procent). Miljöklassningen styr också vissa egenskaper (till exempel kokpunkt och oktantal) som är viktigt både ur miljö- och förbränningssynpunkt. Inblandning av förnybara drivmedel i bensin och diesel Konventionella bensin- och dieselbilar klarar också av en viss blandning av bränslen. I Sverige var vi tidiga med att tillåta inblandning av etanol i bensin och FAME i diesel, för försäljning till vanliga bilar. Sedan år 2004 innehåller i princip all 95-oktanig bensin som säljs 5 procent etanol. Sedan den 1 augusti 2006 har det även varit tillåtet att blanda i upp till 5 % FAME i miljöklass 1-diesel. 8

9 Enligt drivmedelslagen (2011:319) som trädde ikraft den 1 maj 2011 är det nu tillåtet att blanda upp till 10 procent etanol i bensin och upp till 7 procent fettsyrametylestrar (FAME) i diesel. Däremot är de förnybara drivmedelen bara skattebefriade upp till 6,5 respektive 5 % inblandning 2, varför det faktiska utfallet av att tillåta en högre inblandning är oklar. Foto: Mostphotos/Michael Erhardsson Syntetisk diesel och diesel med lägre utsläpp Syntetisk diesel är en konstgjord diesel som har samma egenskaper som vanlig diesel. Den kan därför utan problem användas i vanliga dieselbilar. Syntetisk diesel har traditionellt producerats med hjälp av naturgas, men kan även produceras från förnybara råvaror (oftast vegetabiliska och animaliska fetter). Vilket blir allt vanligare. 100 % syntetisk diesel är svårt att hitta på marknaden idag, men allt fler bolag marknadsför nu diesel med en inblandning av både syntetisk diesel (ca %) och FAME (5-7 %). Användning av sådana bränslen ger generellt mellan 20 och 25 % mindre växthusgasutsläpp ur ett livscykelperspektiv. Exempel på tillgängliga varianter av dieseln med lägre utsläpp är: Evolution Diesel, som säljs av Preem anges minska utsläppen med 25 % i ett livscykelperspektiv. Diesel Bio+, som säljs av OK-Q8 anges minska utsläppen med ca 21 %. Diesel+, som säljs av Statoil anges minska utsläppen av koldioxid med 15 % procent. Akrylatbensin Akrylatbensin är en typ av specialbensin med mycket mindre giftiga avgaser än i vanlig bensin. För moderna bilar med avgasrening är dock nyttan marginell. Det är framförallt i enklare och sämre motorer, exempelvis gräsklippare, kantklippare, utombordare på småbåtar och andra små bensinmotorer som saknar avgasrening som användning rekommenderas. Rekommendationer & beräkningsunderlag Det är viktigt att det sker en energiomställning till förnybara bränslen eller förnybar el även inom transportsektorn, men denna åtgärd är inte tillräcklig. Vi måste även se till att använda så lite energi som möjligt. Att spara bränsle oavsett vilket är det bästa valet både ur miljösynpunkt och ur en ekonomisk synvinkel. Att öka andelen resfria möten är en viktig åtgärd som spar pengar, miljö och tid. Att vid varje resa överväga andra transportslag; exempelvis att gå, cykla eller åka kollektivt är också viktigt oavsett vilka fordon som finns att tillgå. Att minska energianvändningen genom exempelvis ruttoptimering och samåkning får inte heller glömmas bort i sammanhanget. Gällande val av fordon pågår många diskussioner, både inom den akademiska världen och på lekmannanivå, gällande vilka fordon och bränslen som egentligen är bäst ur miljö- och klimatsynpunkt. Det viktigaste i sammanhanget är att göra ett aktivt val, och gärna välja fordon som är bättre än baskraven för miljöbil. I Sverige har vi lyckats relativt bra med att öka andelen fordon som drivs med alternativa bränslen, främst etanol och biogas. Flera studier visar dock att det inte finns tillräckligt med biomassa för att förse hela fordonsflottan med biodrivmedel (etanol, FAME, syntetisk biodiesel eller biogas) om inte kraftiga 2 Gäller både energi- och koldioxidskatt 9

10 effektiviseringar genomförs. Dessutom uppkommer allt fler användningsområden för biomassa som kan konkurera med biomassans roll som råvara till drivmedel. Därför är energieffektivisering en ytterst viktig åtgärd. För el är situationen delvis en annan eftersom elmotorn i sig är betydligt mer effektiv än en konventionell förbränningsmotor, och frågan om hur bränslet i detta fall elen produceras får en avgörande betydelse för miljöprestandan. Val av fordon Ett första steg i valet av fordon är att undersöka behovet, d.v.s. utred hur mycket fordonet används. Exempelvis: hur långa sträckor körs bilen per dag, hur många åker vanligtvis i fordonet och hur mycket utrustning behöver få plats. För statliga och kommunala bolag är det även viktigt att utreda vilka eventuella ramavtal eller andra inköpsavtal som gäller för inköp eller leasing/hyra av fordon. Utifrån dessa grundkriterier kan sedan valet av fordon göras. Eftersom offentlig sektor ska bidra till en utveckling som leder till att de nationella och regionala målen om både energieffektivisering och minskad klimatpåverkan uppfylls bör hänsyn tas till både energianvändning och utsläpp vid val av fordon. Det är även uttalat att offentlig sektor bör vara en föregångare gällande energieffektivisering. Gällande energieffektivitet är det önskvärt att primärenergianvändningen beräknas, eftersom det ofta krävs mer energi än den som slutligen används för att producera drivmedlet. En primärenergifaktor över ett betyder att mer energi än den slutliga behövs. Förslag på primärenergifaktorer att använda finns i Tabell 1. Generellt är elbilar, plug-in hybrider och elhybrider bästa valet ur primärenergisynpunkt. Gällande utsläpp av växthusgaser bör en beräkning av utsläpp för respektive alternativ göras. För en rättvis jämförelse bör LCA-värden för de olika bränslena användas då beräkning av enbart de direkta utsläppen inte inkluderar utsläpp som uppkommer på grund av produktion av bränslet. Förslag på LCAvärden att använda finns i Tabell 2. Tyvärr finns, när detta PM skrivs, inga bra alternativ gällande fordon med kombinationen hybridisering och biodrivmedel. Därför ställs man idag inför valet att antingen vara fossiloberoende eller energieffektiv. Förutom energianvändning och utsläpp bör naturligtvis en ekonomisk jämförelse göras. För bästa ekonomiska jämförelse bör en så kallad livscykelkostnadsanalys (LCC-analys) genomföras, d.v.s. beräkning av fordonets och bränslets kostnad under beräknad livstid. Tabell 1. Förslag på primärenergifaktorer för olika bränslen. Källa: Miljöfaktaboken, Bränsle Primärenergifaktor Bensin med 5 % etanol 1,09 Diesel med 5 % FAME 1,09 RME 1,27 E85 1,09 El (nordisk mix) 2 El (vind/vatten) 1,0 Biogas (avfall, gödsel och slam) 0,15-0,4 Biogas (grödor) 1,4-1,46 Naturgas 1,09 Fordonsgas 0,64 10

11 Tabell 2. Utsläpp per liter som underlag för egen beräkning. Källor: Naturvårdsverkets schablonmall för beräkning av koldioxidutsläpp från tjänsteresor och övrig bränsleanvändning (direkta utsläpp), samt LCA värden beräknade utifrån energifaktorer hämtade från Miljöfaktaboken Bränsle Direkta utsläpp (kg C0 2 per l) Direkt och indirekt utsläpp (LCA) (kg C0 2ekv per l) Bensin 2,36 2,5 Diesel 2,54 2,8 E85 0,45 0,8 Naturgas* 2,03 2,7 Fordonsgas* + 0,77 0,3 Biogas* 0 0,1-0,8 RME 0 0,6 El** 0 0,1 * per Nm³ (normalkubikmeter) för gas *+ Fordonsgas definieras som 62 % biogas och 38 % naturgas. ** per kwh för el (beräknat på nordisk elmix) Exemplet länsstyrelsen Dalarna Länsstyrelsens fordonsflotta och tidigare val Idag år 2013, har Länsstyrelsen 16 personbilar. Av dessa är 12 etanolbilar, 1 bensinbil och 3 dieselbilar. Inräknat i detta är de tre bilar från hyrfirman Hertz som står hos Länsstyrelsen. Utöver de bilar som nämns ovan äger länsstyrelsen 6 lastbilar, ett antal skotrar och två fyrhjulingar. Gällande personbilar används ibland även andra hyrbilar och privata bilar för tjänsteärenden. Tabell 3. Länsstyrelsens befintliga personbilar och dess totala utsläpp ur ett livscykelperspektiv, utan livscykelperspektiv och primärenergianvändning. Beräknat med ett medel värde för årligt körsträcka, satt till 2500 mil. Obs utsläppen är summerade för alla bilar av respektive modell, alltså inte per fordon. Befintliga bilar Antal 2012 Totalt utsläpp (LCA) kg CO2ekv Totalt utsläpp (ej LCA) kg CO2ekv Totalt energi (Primärenergi) kwh Mitsubishi Outlander 4x4 - etanol Toyota Land Cruiser - diesel Toyota RAV4 - bensin Saab 9-3 etanol Volvo V50 (Hertz) etanol Volvo S80 - Diesel Totalt

12 De tre bilarna från Hertz, tre Volvo V50 FFV ska under 2013 ersättas antingen genom fortsatt leasing/hyra av bilar eller med bilar som Länsstyrelsen äger själva. Även den fyrhjulsdrivna Toyota RAV4:an kommer bytas inom kort. Länsstyrelsen Dalarna har hittills fokuserat på att byta till alternativa bränslen i de fall ett aktivt val har gjorts. Eftersom biogas inte finns tillgängligt i länet har etanolbilar valts. Mindre fokus har lagts på energieffektiva bilar. Alla nio bilar som köptes kring årsskiftet 2010/11 var etanolbilar. 58 % av fordonsflottans energianvändning är idag baserad på förnybar energi 3, så målet om att 10 % av energianvändningen i transportsektorn ska vara förnybar energi år 2020 är redan uppfyllt. Vi har dock en bit kvar innan vi når trafikverkets definition av fossiloberoende, som innebär att enbart 20 % av fossila användningen får finnas kvar år Underlag för beslut om inköp av fordon Länsstyrelsen vill och bör vara föregångare i arbetet med energieffektiva och fossiloberoende transporter. Ett första steg är naturligtvis att minimera transporterna genom ökad användning av resfria alternativ så som telefonmöten och videokonferenser. Detta görs i viss utsträckning redan idag, men kan öka. I andra hand bör kollektiva färdmedel väljas. På länsstyrelsen finns idag möjlighet att låna busskort och många av de kortare resorna görs redan idag med buss. Kan antalet fordon reduceras? Mycket utav länsstyrelsens arbete handlar om arbete ute i fält, exempelvis besök på lantbruk eller naturoch miljövårdsinventeringar i skog och mark, där det är svårare att ta sig kollektivt. Länsstyrelsen gör därför bedömningen att antalet fordon inte kan minskas. Vilka fordon är möjliga? Länsstyrelsens bilar används oftast för längre resor, mellan 5 och 25 mil enkel väg. Därför är dagens elbilar med en räckvidd om ca 15 mil inte ett alternativ så länge intrastruktur med snabbladdning inte finns att tillgå i länet. Eventuellt skulle en till två stycken av länsstyrelsens bilar kunna vara elbilar. Länsstyrelsens bilar används som tidigare nämnts ofta i ute i fält, vilket innebär ett behov av mellanstora bilar för att möjliggöra transport av utrustning. Resorna ute i fält innebär även att den markfria gången är en viktig aspekt att ta hänsyn till. För vissa resor behövs dessutom fyrhjulsdrift, och som synes i Tabell 3 är ungefär hälften av länsstyrelsens personbilar fyrhjulsdrivna. Dessutom är de två Toyota Land Cruiser bilarna speciellt inköpta för att kunna dra tunga släp. De kan dra släp upp till 2,8 ton. De fordon som köps in ska köpas in via det statliga ramavtalet, vilket begränsar vilka bilmärken som kan vara aktuella. 3 Räknat på att E85 på årsbasis innehåller 81 % etanol och 19 % bensin. 12

13 Tabell 4. Möjliga bilmärken i två fordonsklasser enligt det statliga ramavtalet. Klass B större småbil ( kg) Hyundai Volvo Renault Toyota Skoda Volkswagen Citroën Klass C mellanstor bil ( kg) Hyundai Volvo Renault Toyota Skoda Volkswagen - Passat Lexus Audi Vilka bränslen/vilken infrastruktur finns tillgänglig Etanol finns tillgängligt på de flesta orter i länet. Det finns dock ingen infrastruktur eller tankstation i Dalarna för biogas/fordonsgas. Det finns inte heller någon utbyggd infrastruktur för snabbladdning. För långsam och/eller medelsnabb laddning finns dock ett antal publika laddstationer på plats i länet 4. Gällande diesel med lägre utsläpp är tillgängligheten i länet varierande: Evolution Diesel, som anges minska utsläppen med 27 % i ett livscykelperspektiv, säljs för närvarande bara som en äldre variant i Dalarna som inte kan användas på vintern (Falun). Vinterkvalitén minskar utsläppen med 9,5 %. Diesel Bio+, som säljs av OKQ8 anges minska utsläppen med ca 21 %. Diesel Bio+ finns på 2 av 3 OKQ8 mackar i Falun (inte på den på Ingarvet), plus på Volvos TANKA mack i Falun. Diesel+, som säljs av Statoil anges minska utsläppen av koldioxid med 15 % procent, men finns idag bara i mälardalsregionen och Stockholmsområdet. Analys av möjliga alternativ för att ersätta tre stycken Volvo V50 FFV För byte av de tre idag inhyrda bilarna från Hertz, Volvo V50 FFV, har 7 alternativa bilar tillhörande större småbil och mellanstor bil utretts: en elbil, tre plug-in hybrider vara en med diesel, en hybridbil, tre etanolbilar och en bränslesnål konventionell dieselbil. Med hjälp av uppgifter om bränsleförbrukning från miljofordon.se samt de primärenergifaktorer som anges i Tabell 1 och de utsläppsvärden som anges i Tabell 2 har en jämförelse av primärenergianvändning och växthusgasutsläpp ur ett livscykelperspektiv gjorts. 4 Se exempelvis eller 13

14 Tabell 5. Analyserade alternativ till Volvo V50 FFV, bränsle och elenergianvändning enligt miljofordon.se. Typ av fordon Bränsleanvändning Elanvändning Utrett förslag [l/mil] [kwh/mil] Volvo c30 electric Elbil -- 1,6 Volvo V60 plug-in Plug-in hybrid Diesel 0,18 1,33 Toyota PRIUS plug-in Plug-in hybrid Bensin 0,21 0,52 Mitsubishi Outlander Plug-in hybrid Bensin 0,19 1,34 Toyota Auris hybrid Hybrid - Bensin 0,4 -- Volvo V60 flexifuel Etanolbil 0,95 -- Volkswagen Passat Etanolbil 0,9 -- Volkswagen Golf Etanolbil 0,72 -- Volvo V40 Bränslesnål diesel 0,36 -- Figur 2. Minskning av växthusgasutsläpp (LCA perspektiv) och primärenergianvändning för möjliga alternativ jämfört med Volvo V50 flexi-fuel. För el har primärenergifaktorn 2 använts. Utifrån jämförelsen av energianvändning och utsläpp kan konstateras att elbilen minskar både primärenergianvändning och växthusgasutsläpp mest, med 73 % respektive 87 %. Som tidigare nämnts är det dock osäkert om en ebil kan uppfylla de behov av räckvidd, markfrigång och plats för utrustning som finns. För att testa om det fungerar att ha en elbil i länsstyrelsens fordonsflotta har länsstyrelsen därför valt att leasa en elbil under en 6 månaders period från 1 april till 31 september Om man under testperioden anser att en elbil kan fungera i fordonsflottan är det möjligt att länsstyrelsen i framtiden köper in eller leasar en eller ett par sådana. Näst elbilen är de tre plug-in hybrid bilarna bäst ur primärenergisynpunkt. Dessa minskar primärenergianvändningen med mellan 38 och 58 %. Val av något av dessa fordon minskar även utsläppen av växthusgaser med mellan 23 och 32 %. 14

15 I Figur 2 ser man även tydligt att fordonets vikt är av stor betydelse för utsläppen och energiförbrukningen. Bland plug-in hybriderna har Toyotan betydligt mindre energianvändning totalt än de tyngre bilarna Volvo V60 och Mitsubishi Outlander. Man ser även en tydlig skillnad mellan Volkswagens Passat och Volksvagens Golf. Passaten minskar utsläppen och energianvändningen med 13 %, medan Golfen minskar utsläppen och energianvändningen med 31 %. Två fordon har högre växthusgasutsläpp än Volvo V50 FFV, dessa är Toyota Auris (hybrid-bensinbil), Volvo V40 (diesel). Vid val av någon av dieselvarianterna med lägre utsläpp, exempelvis Diesel Bio+, får Volvo V40 (diesel) samma utsläpp av växthusgaser som Volvo V50 FFV. Ur energieffektiviseringssynpunkt är både Toyota Auris (hybrid-bensin) och Volvo V40 (diesel) bra då de halverar energianvändningen. Analys av möjliga alternativ för att ersätta en Toyota RAV4 Toyota RAV4 är en fyrhjulsdriven mindre terrängbil/mini-suv och bedömningen är att denna bil behöver ersättas av en motsvarande bil, d.v.s. en något större fyrhjulsdriven bil. Gällande utbyte av Toyotan har tre alternativ utretts: två plug-in hybrider och en bränslesnål diesel. Tabell 6. Alternativ som utretts gällande ersättning av Toyota RAV4, bränsle och elenergianvändning enligt miljofordon.se. Typ av fordon Bränsleanvändning Elanvändning Utrett förslag [l/mil] [kwh/mil] Volvo V60 plug-in Plug-in hybrid Diesel 0,18 1,33 Mitsubishi Outlander Plug-in hybrid Bensin 0,19 1,34 Skoda Octavia TDI Bränslesnål diesel 0,54 -- Figur 3. Minskning av växthusgasutsläpp (LCA perspektiv) och primärenergianvändning för möjliga alternativ jämfört med Toyota RAV4. För el har primärenergifaktorn 2 använts. 15

16 Som visas i Figur 3 ger alla analyserade alternativ en betydande minskning i både energianvändning och utsläpp. Mellan 37 och 49 % minskning av energianvändningen och mellan 34 och 73 % minskning av växthusgasutsläppen. Då Volvo V60 är en plug-in hybrid med dieseldrift kan ytterligare minskning av växthusgasutsläppen uppnås om någon av dieselvarianterna med mindre utsläpp används, exempelvis Diesel Bio+. Slutsats gällande länsstyrelsens inköp/fortsatta leasing av fordon De bilar Länsstyrelsen köper in bör vara så energieffektiva som möjligt och använda hög andel förnybar energi. Länsstyrelsen bör vid val av fordon även beakta att bytet på ett så bra sätt som möjligt bidrar till att Dalarnas mål gällande energieffektivisering och utsläppsminskningar i transportsektorn till 2020 uppfylls, d.v.s. att energianvändningen ska minska med 25 % och utsläppen av växthusgaser ska minska med 30 %. Dessa mål avser dock slutlig energianvändning och direkta utsläpp. Tyvärr finns just nu inga bra alternativ gällande fordon med kombinationen hybridisering och biodrivmedel. Därför ställs man idag inför valet att antingen vara fossiloberoende eller energieffektiv. Analysen visar dock att det finnsgoda möjlighet att minska framförallt energianvändning, men även växthusgasutsläppen ur ett livscykelperspektiv vid byte av fordon. Detta gäller både de fossildrivna fordonen i flottan och de etanoldrivna. Gällande tillgängliga alternativ för byte av de tre Volvo V50 FFV visar analysen att vi bör välja elbilar, plug-in hybrider eller mindre etanolbilar. Dessa bilar uppfyller målet om minskad energianvändning. Att uppnå det regionala målet om minskade utsläpp av växthusgaser är svårare för just detta byte av fordon, framförallt om man räknar med enbart de direkta utsläppen, eftersom bilarna som byts ut är etanolbilar med relativt låga utsläpp av växthusgaser. Här finns större potential vid byte av andra fordon i fordonsflottan, exempelvis den Toyota RAV4 som snart ska bytas ut. Analysen av alternativ till Toyota RAV4 visar att alla tre fordon minskar energianvändningen och utsläppen tillräckligt för att uppfylla Dalarnas mål för Dock ger de två plug-in hybriderna en större minskning både gällande energianvändning och utsläpp. Vid framtida val för utbyte av fordon bör liknande beräkningar göras, och vid nästa byte bör kraven på utsläppsminskning och energieffektiviset vara än högre, då dessa bilar troligen kommer finnas kvar i fordonsflottan även efter Länsstyrelsen bör även redan nu efterfråga plug-in hybrider/hybrider med alteranativa drivmedel, då denna typ av fordon behövs för att uppnå målen gällande båden energianvändning och minskade växthusgasutsläpp. Huvudsakliga källor: Transportstyrelsen.se Naturvårdsverket.se Skatteverket.se Miljöfordon.se Energi- och klimatstrategi för Dalarna. 16