PERSONALBERÄTTELSE 2016

Transkript

1 PERSONALBERÄTTELSE 216

2 INNEHÅLL VÄLMÅENDE PÅ ARBETSPLATSEN Ständig utveckling, ständig utbildning... 2 Samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen... 4 Information till personalen... 5 Personalstrategi och handlingsprogram... 6 Kvalitetsmätning ur personalperspektiv... 7 Så här många är vi... 8 Personalstrukturen Personalomsättningen inom samkommunen Frånvarodagarna har avstannat de senaste åren Personalkostnaderna HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Företagshälsovård Utvecklande och upprätthållande av arbetsförmågan ARBETARSKYDDET Arbetarskyddet Totalt antal olyckfall EN UTBILDAD PERSONA Personalutbildning Antal deltagare och utbildningdagar för hela sammkommunen GRUNDSTENEN I VERKSAMHETEN UTGÖRS AV YRKESKUNNIG PERSONAL PERSONALBOKSLUTET redogör för Kårkulla samkommuns personal, personalmängd, sammansättning, omsättning och frånvaro under 216. I rapporten ingår också uppgifter om företagshälsovården, arbetarskyddet, UUA-verksamheten och personalutbildningen. Den statistik personalbokslutet bygger på utgår i huvudsak från läget PERSONALBOKSLUTET ger information som stöder personalutvecklingen och beslutsfattandet. Personalbokslutet kan också fungera som ett underlag för diskussioner mellan förtroendevalda, tjänstemannaledning, chefer och personal. PERSONALUTBILDNINGEN är en viktig del av samkommunens verksamhet. I utbildningen finns olika delar som kompletterar varandra. Samkommunen erbjuder både interna utbildningar som går under namnet Kårkulla utbildar samt möjlighet till externa utbildningar. UNDER ÅR 216 har samkommunen utbildat egna instruktörer uppgift att internt utbilda samtlig vårdpersonal för att ha beredskap att möta hotande situationer i jobbet. I utbildningen betonas vikten av förebyggande arbete och möjligheten till alternativ för att undvika hotande situationer. På detta sätt arbetar samkommunen på olika plan för att skapa en trygg arbetsmiljö. ETT AV PERSONALSTRATEGINS mål är en yrkeskunnig personal, vilken är en viktig grundsten i samkommunens verksamhet och i den dagliga kontakten med våra brukare. JAG VILL PASSA PÅ att tacka all personal och förtroendevalda för året som gått och ser med tillförlit på år 217. FREDRIK LAURÉN Personalchef BOR i norra Österbotten MEDEL- KÅRKULLAITEN 215 YRKE Vårdare MEST FÖREKOMMANDE GRUNDLÖN 265,69 EURO UTBILDNING Närvårdare JOBBAR heltid FÖDD ÅR 1972 HETER Maria ELLER Anna 44 ÅR BLIR PENSIONERAD INOM 18,5 ÅR 21 FRÅNVARODAGAR P.G.A. SJUKDOM KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 3

3 VÄLMÅENDE PÅ ARBETSPLATSEN VÄLMÅENDE PÅ ARBETSPLATSEN SAMARBETET MELLAN ARBETSGIVAREN OCH PERSONALEN DET ARBETSPLATSDEMOKRATISKA samarbetsorganet utgörs av samarbetskommittén. Kommittén bestod av 12 representanter med personliga ersättare fördelade enligt sex platser för fackföreningarna (JHL tre platser samt Tehy, Akava och Jyty en plats), tre platser för arbetarskyddsfullmäktige samt tre platser för arbetsgivarparten. Dessutom inkallas sakkunniga vid behov, i huvudsak företagshälsovårdare Carola Jahnsson. SAMARBETSKOMMITTÉN har under 216 letts av ordförande Miia Lindström och vice ordförande Sture Sundqvist. Fackföreningarna representerades av Carita Lindblom (Lotten Ackrén) Tove Konsell (Monika Sandgärds) Marjo Lepistö-Grönroos (Mona Eriksson) Sture Sundqvist (Vidar Knutar) Heidi Ehrnström (Emma Ehrnström) Fredrik Jensén (Berit Wahlman) Arbetarskyddsfullmäktigen var Susanna Agge, Åboland (I vice Anne Järvinen) Anna-Lena Aspegren-Törnroos, Österbotten (I vice Jens Lågas, II vice Sture Sundqvist) Hans Rosenberg, Nyland (I vice Christine Tegelsten, II vice Michaela Kokkola) Arbetsgivarens representanter var Sofia Ulfstedt (Martin Nordman) Miia Lindström (Fredrika Abrahamsson) Eva Isaksson-Holmberg (Carola Isaksson) Fredrik Laurén (Eija Laitinen) INFORMATION TILL PERSONALEN INFORMATIONEN till personalen har skötts via arbetsplatsmöten, e-post, intranätet, Info-bladet, Kårkullas Facebook, Twitter och Intragram-konto samt den egna tidningen Omslaget. En del enheter har dessutom själva valt att ge ut tilläggsinformation till sin personal. Samkommunens tidning Omslaget utkommer med 3-4 nummer per år. All personal får tidningen gratis. Samkommunens Info-blad publiceras på intranätet varannan vecka. Info-bladet är samkommunens interna informationskanal där arbetsplatsannonser, aktuella utbildningar, personalärenden och övrig aktuell information publiceras. På samkommunens intranät (Office 365) hade personalen tillgång till aktuell information, blanketter, handböcker, direktiv och anvisningar. Ledningsgruppens, samarbetskommitténs och samarbetsorganet för substans- och kvalitetsfrågors PM samt ledningens cirkulär finns tillgängliga för personalen på intranätet. 4 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 5

4 VÄLMÅENDE PÅ ARBETSPLATSEN VÄLMÅENDE PÅ ARBETSPLATSEN PERSONALSTRATEGI OCH HANDLINGSPROGRAM KVALITETSMÄTNING UR PERSONALPERSPEKTIV PLOCK UR KVALITETSMÄTNINGEN: Ja-svarande är delvis eller helt av samma åsikt. KÅRKULLA ÄR EN GOD ARBETSGIVARE Organisationskulturen Anställningsförhållandet Lön- och belöningspolitik KÅRKULLA HAR EN VÄL- MÅENDE OCH VÄLMOTIVERAD PERSONAL Arbetshälsa Ledarskap och medarbetarskap Kommunikation och samarbete KÅRKULLA HAR EN YRKESKUNNIG OCH BRUKARRIKTAD PERSONAL Rekrytering Introduktion Kompetensutveckling SOM GRUND Kårkulla samkommuns personalförvaltning ligger Personalstrategi för Kårkulla samkommun samt det år 215 uppdaterade Handlingsprogrammet för Kårkulla samkommuns personalstrategi Flera av de målsättningar som handlingsprogrammet satt upp har uppfyllts. Utöver de resultat som framgår av andra delar av detta bokslut har följande verksamhetsmål för handlingsprogrammet uppnåtts under 216: Beslut att samkommunen blir en rökfri arbetsplats samt utarbetande av broschyren Rökfri arbetsplats och arbetstid. Uppdatering av samkommunens alkohol- och drogpolicy Utarbetande av likabehandlings och jämställdhetsplan Inrapporteringsverktyget HaiPro angående rapportering av olyckor och nära på situationer har tagits mer omfattande i bruk inom samkommunen. Uppdatering av lista på utbildningar som ger behörighet för de vanligaste befattningarna (vårdare, handledare) Utförande av arbetsvälbefinnandeenkät för enhetschefer Införande av avslutningssamtal samt utarbetande av stödande dokument Startande av en arbetshandledningspilot i förebyggande syfte Uppdatering av samkommunens kommunikationsstrategi och anvisningar Övriga uppdateringar, beslut mm. som berör personalen: Beslut gällande individuella tillägg Uppdatering av anvisningarna för användning av sociala media Uppdaterade anvisningar angående kemikaliesäkerheten på enheterna Utbildande av interna Mapa instruktörer för att genomföra intern Mapa utbildning som ger den anställda färdigheter att möta utåtagerande beteende/ våld i arbetet. KVALITETSMÄTNINGEN består av tio frågor som är relevanta ur personalens perspektiv. Frågorna utgör ett mått (kvalitetskriterium) på om kvalitetsmålen nåtts eller inte. Kvalitetsmätning görs anonymt en gång/år, senast 31 januari för föregående år. Resultaten beaktas i enhetens verksamhetsberättelse och ekonomiplanering. Frågorna berör följande områden: Huvuduppgiften Ansvar Arbetsfördelning Beaktande av åsikter Handledning Fortbildning Trygghet Ekonomiska resurser Öppenhet Information Mätresultaten analyseras och används som underlag på enhetens planeringsdag/personalmöte för kvalitetsförbättrande åtgärder på enheten. De sammanlagda kvalitetsmätningsresultaten ur personalperspektiv ingår i samkommunens kvalitetsbokslut och används som underlag för kvalitetsförbättring inom organisationen. JAG HAR KLART FÖR MIG VILKEN MIN HUVUDUPPGIFT ÄR. 96 % JA JAG UPPLEVER ATT JAG FÅR TILL- RÄCKLIG FORTBILDNING. 8 % JA JAG ANSER ATT JAG FÅR LAGOM STORT ANSVAR. 89 % JA JAG KÄNNER MIG TRYGG I ARBETET. 87 % JA JAG KAN DISKUTERA ÖPPET OLIKA PROBLEM I ARBETET. 82 % JA JAG FÅR DEN INFORMATION JAG BEHÖVER I MITT ARBETE. 72 % JA MINA ÅSIKTER BLIR BEAKTADE. 84 % JA 6 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 7

5 SÅ HÄR MÅNGA ÄR VI VI ÄR 911 STYCKEN SKILLNADEN mellan antalet inrättade tjänster och befattningar som är 869,67 st och antalet anställda som är 911 personer är att samma befattning kan vara delad på flera personer på grund av deltidsanställningar. Den hade Kårkulla samkommun 911 personer anställda. I siffran ingår inte vikarier eller anställda i kortvariga anställningsförhållanden. Det betyder att antalet personer 216 ökat något jämfört med 215 (88 personer) och också i jämförelse med 214 (95 personer). Enligt Kommunala arbetsmarknadsverkets rekommendation kan arbetsprestationerna räknas, förutom i antalet anställda per 31 december, också i antalet årsverken under kalenderåret. Årsverket uträknas genom att antalet anställningsdagar divideras med 365 och multipliceras med eventuell deltidsprocent. Ett årsverke beskriver personalstyrkan under året bättre än antalet anställda per 31 december. Detta eftersom ett årsverke beaktar variationer i antalet anställda under året samt arbetsförhållanden som bara varat en del av året eller varit i form av deltid. Antalet personer regionvis I siffrorna ingår tillsvidareanställda, visstidsanställda och anställda med läroavtal. I siffrorna ingår inte vikarierat och kortvariga arbetsförhållanden på upp till 12 dagar FASTIG- HETS- SERVICE 23 FÖR- VALTNING 47 EUC 189 ÅBO- LAND NYLAND ÖSTER- BOTTEN PROCENT JOBBAR HELTID AV SAMKOMMUNENS 911 anställda per arbetade 622 (597 år 215) heltid och 289 (282) deltid. Det innebär att de heltidsanställda utgjorde 68,3 % (67,8) och de deltidsanställda 31,7 %. (32,2) I siffrorna ingår inte vikarier och personer med kortvariga arbetsförhållanden. I faktiska tal är antalet heltidsanställda ökat med 25 personer, samtidigt har också antalet deltidsanställda ökat med sex under 216. Skillnaden mellan hel- och deltidsanställningarna har varit stabil under de senaste åren och inga indikationer finns på att förhållandet skulle ändras. ANTAL HELTIDS- OCH DELTIDSANSTÄLLD PERSONAL PER REGION Deltid Heltid Sett ur regionperspektiv fanns det skillnader i antalet heltids- och deltidsanställda. I Nyland jobbar ca 77 % heltid och 22 % deltid, i Åboland ca 76 % heltid och 24 % deltid samt i Österbotten ca 52 % heltid och 48 % deltid. I Åboland och Nyland är procenttalen ganska lika medan Österbotten skiljer sig betydligt. Antalet heltidsanställda steg en aning till 216 från 215 d.v.s. 622 (597) personer. Procentuellt bestod heltidsanställda dock av nästan samma tal 68,2 % (67,8). Den största gruppen deltidsanställda har en anställning på ca 3 h/v, vilket innebär en anställningsprocent på 7 79,9. Uträknat som årsverke utgör arbetsinsatsen 216 på Kårkulla samkommun 831,47 (82,6 år 215) årsverken fördelat på 1492 personer. Siffran innefattar tillsvidareanställda och visstidsanställda samt anställda på läroavtal och med lönesubvention. Kort- och långvariga vikarier innefattas i årsverkesberäkningen till den del som de används till vakanta befattningar. Eftersom antalet deltidsanställda är störst i Österbotten jämnas personalsiffrorna per ut något mellan regionerna då man sinsemellan jämför regionernas förverkligade årsverken EUC Fastighetsservice Förvaltning Nyland Åboland Österbotten 8 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 9

6 85 PROCENT HAR TILLSVIDAREANSTÄLLNING ANTALET LÄROAVTAL HAR STIGIT FRÅN 19 (215) TILL 24 (216) VIKARIATEN MINSKADE ÅR 216 ANVÄNDES KORTVARIGA VIKARIER 3 842,34 TIMMAR MERA ÄN ÅR 215 FLER KORTTIDSVIKARIER VID UTGÅNGEN av 216 var antalet tillsvidareanställda 776 (755 år 215) personer eller 21 fler än vid utgången 215. De tidsbundet anställda hade 216 sjunkit med 15 personer 11 (125), medan de som var anställda på läroavtal eller med lönesubventioner utgjorde 25 personer. Antalet läroavtal har år 216 stigit en aning, nu totalt 24 (19 år 215). Till de anställda på läroavtal betalar arbetsgivaren lön enligt ingångna arbetsavtal. Samkommunen betalar inte lön åt läroavtalsstuderande som avlägger praktik utanför den egna serviceenheten. Angående förhållandet mellan tillsvidareanställning och visstidsanställning klarar sig Kårkulla samkommun i utvecklingen i landet som helhet. Den kommunala personalens tillsvidare anställnings andel enligt Kommunarbetsgivarnas statistik är 78,5 % medan den i Kårkulla är 85,2 %, Samma gäller visstidsanställningar, i Kårkulla är den 14,7 % medan den i kommunerna är i medeltal 2,4 %. I samband med detta kan också konstateras att andelen obehörig personal rör sig mellan ca % beroende av region. Minst obehörig personal finns i Nyland medan mest i Österbotten. ANTALET VIKARIER med en anställning på över 12 kalenderdagar uppgick till 116 (185 år 215) personer. Vikariaten beror på sjuk-, moderskaps-, tjänst-, arbets-, alternerings- och studieledigheter. 59 av vikariaten utgör studie-, arbets- och tjänstledigheter samt vikariat p.g.a. av arbetstidsförkortningar. 42 av vikariaten beror på föräldra- och vårdledighet. Övriga vikariat härrör sig till semestrar samt sjuk- och moderskapsledigheter. För ett vikariat på över 12 kalenderdagar utbetalas lön utgående från månadslön, medan kortare vikariat ersätts i form av timlön. Antalet vikarier ÖVER 12 KALENDERDAGAR DEN ANTALET ARBETSTIMMAR utförda under kortvariga arbetsförhållanden steg 216 till ,37 d.v.s. en ökning med 3 842,34 jämfört med året innan. Omräknat i månader omfattade de kortvariga arbetsförhållandena ca 72 månader (med en arbetstid på 8 h/dag), vilket betyder ca 6 årsverken. Orsaken till de ökande timmarna består främst av mer använda vikarier för befattningsinnehavare (ex. sjukfrånvaro och andra arbetsledigheter). Personalantalet enligt anställningsform LÖNESUB- VENTION 24 LÄRO- AVTAL 11 VISSTIDS- ANSTÄLLD 776 TILLSVI- DARE FASTIG- HETS- SERVICE 6 FÖR- VALTNING 2 EUC 2 ÅBO- LAND NYLAND ÖSTER- BOTTEN 1 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

7 KVINNOR 84 % MÄN 16 % PERSONALSTRUKTUREN KÖNSFÖRDELNINGEN bland personalen inom Kårkulla samkommun är liksom social- och hälsovårdssektorn i övrigt väldigt skev med en kvinnoandel på nästan 84 %. Fördelningen mellan kvinnor och män har dock hållit sig så gott som oförändrad de senaste åren. 216 var andelen män ca 16 %. Andelen män i regionerna var %. Fastighetsservicen är totalt mansominerad medan EUC och förvaltningen rör sig mellan %. Av den totala personalen tillhörde 216 ca hälften d.v.s. 51,6 % åldersgruppen 3 49, medan 31,8 % var 5 år eller äldre och 16,6 % var yngre än 3 år. Åldersfördelningen är i stort sett oförändrad jämfört med de senaste åren. De tre största förändringarna ökning/minskning under år 216 har hänt i åldersgruppen 3 34 år ca 13 %, år ca 6 % och år ca 9 %. ÅLDER- STRUKTUREN 216 <25 år 43 KVINNOR 44,32 ÅR Personalens medelålder regionvis 216 MÄN 43,6 ÅR 55+ år år 237 Män år år 217 Kvinnor EUC 48,32 Förvaltning 42, Nyland 43,62 Åboland 44,33 Österbotten 44,55 EUC 38,3 Fastighetsservice 45,92 Förvaltning 45,57 Nyland 42, Åboland 34,67 Österbotten 49,55 MEDELÅLDERN bland dem som var anställda vid Kårkulla samkommun var 44,12 år. Medelåldern har alltså hållits stabil sedan 215. Kårkulla samkommun klarar sig väl i utvecklingen i landet som helhet, eftersom den kommunala personalens medelålder 215 var ca 45,8 år enligt Kommunarbetsgivarnas statistik. Någon större skillnad i åldersstrukturen mellan könen inom samkommunen finns inte. 12 KÅRKULLA PERSONALRAPPORT 214 KÅRKULLA PERSONALRAPPORT

8 PERSONALOMSÄTTNINGEN INOM SAMKOMMUNEN UNDER 216 avgick 16 personer med ålderspension och tre personer med invalidpension. I deltidspension gick två personer och två personer i delinvalidpension. Antalet ålderspensionerade har sjunkit en aning sedan 214. Medelåldern bland dem som avgick med ålderspension 216 var 64,2 år, nästan samma som år 215. Enligt senaste tillgängliga statistik (215) från Pensionsskyddscentralen var medelåldern i Finland bland de kommunalt anställda som gick i pension 63,1 år. Här bör man också notera att siffrorna innefattar alla sektorer inom det kommunala. Pensioneringar inom samkommunen AV KOMMUNERNAS pensionsförsäkringsprognos framgår hur många personer som under de närmaste åren går i ålderspension. Prognosen baserar sig på dem som står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande och som är varit ordinarie anställda eller visstidsanställda samt KomPL-försäkrade. Eftersom en anställd enligt nuvarande pensionssystem kan gå i ålderspension enligt eget val efter fyllda 63 år fram till 68 år, går det inte att exakt förutse antalet pensioneringar per år. Det matematiska medeltalet för pensioneringar under de närmaste 1 åren ligger på drygt 2 personer per år. Pensioneringstakten inom Kårkulla samkommun ser ut att vara rätt stabil ÅLDERSPENSIONSPROGNOS PENSIONSÅLDERN I MEDELTAL 64,2 ÅR FRÅNVARODAGARNA HAR AVSTANNAT DE SENASTE ÅREN ANTALET FRÅNVARODAGAR per anställd p.g.a. egen sjukdom, arbetsolycksfall, olycksfall under arbetsresa och yrkessjukdom har avstannat under de senaste åren men är ca,72 kalenderdagar högre jämfört med 215. I medeltal var alla anställda 215 frånvarande p.g.a. sjukdom eller arbetsolycksfall 21,12 kalenderdagar. ANTAL SJUKFRÅNVARODAGAR PER ANSTÄLLD ,12 DAGAR 215 2,4 DAGAR SPECIALOMSORG HAR I REGEL HÖGRE SJUKFRÅNVARO DÅ SIFFRORNA jämförs med andra organisationers gäller det att minnas att social- och hälsovårdssektorn oftast har en högre sjukfrånvaro än genomsnittet inom den kommunala sektorn. Likaså drabbas specialomsorgen i regel av högre sjukfrånvaro än medeltalet för social- och hälsovården som helhet. Jämför man med sjukfrånvaron vid andra omsorgsdistrikten ligger även deras siffror på ca kalenderdagar per anställd. Jämföras kan också med Kommunarbetsgivarnas statistik för år 215 där medeltalet på hela kommunsektorn är 16,5 dagar. Sjukfrånvarodagarna inom Kårkulla har under det senaste decenniet fluktuerat mellan ca 17 och 22 dagar per anställd per år Fastighetsservice Invalidpension Deltidspension Ålderspension Delinvalidpension Totalt EUC Förvaltning Nyland Åboland Österbotten 14 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

9 NÅGOT FÄRRE FRÅNVARODAGAR TYNGRE ARBETE INOM BOENDEVERKSAMHETEN FÖREBYGGANDE AV VÅLD OCH HOT I ARBETET VIKTIGT Antal personer EN ANSTÄLLD inom Kårkulla samkommun får vara frånvarande p.g.a. sjukdom två kalenderdagar utan läkar-/hälsovårdarintyg. För sjukfrånvaro på 3 5 dagar godkänns intyg utskrivet av hälsovårdare, medan det för längre sjukfrånvaro än fem kalenderdagar krävs läkarintyg. Den klart största gruppen mätt i frånvarodagar finns i kategorin 4 6 dagar. De främsta orsakerna till långtidssjukskrivning är problem i stöd- och rörelseorganen och psykiska orsaker. Dessa utgör tillsammans ca 7 % av den totala sjukfrånvaron. Eftersom Kårkulla PERSONALENS HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR UNDER KALENDERÅRET samkommun samarbetar med många företagshälsovårdsproducenter och statistikföringen därför skiljer sig mycket är det svårt att föra en heltäckande statistik men det ovannämnda beskriver relativt sanningsenligt situationen. Av totalt (tidigare år 215) frånvarodagar är det personalen i åldersspannet 5 59 som har den högsta frånvaron i dagar. Till denna grupp hör dagar d.v.s. ca 25 % av den totala sjukfrånvaron. Åldersgruppen 3 39 har ca dagar och 4 49 har ca frånvarodagar per grupp. Övriga åldergrupper fördelas ganska jämnt PERSONER PERSONER NÄR FRÅNVARON granskas regionvis och jämför boendeverksamhet med dagverksamhet kan man konstatera att boendeverksamheten står för % av den totala frånvaron. Nyland och Åboland är ganska lika medan Österbotten har den minsta %-andelen. Orsaken till frånvaron kan förklaras med den tyngre fysiska påfrestningen i boendeverksamheten men också med att de tyngre/svårare brukare tillbringar mer tid i boenden än i dagverksamhet, vilket medför ett psykiskt tyngre arbete. Till vänster en tabell på fördelningen av de totala dagarna per person då det gäller frånvaro. Observeras bör att en person kan ha flera kortare frånvaron som räknas ihop i dagar vilket ökar framförallt talen för 4 29 dagar och 3 6 dagars sjukfrånvaro. Genom en analys över sjukfrånvarodagar kan man se att det under år 216 har varit 29 st. personer med dagars sjukfrånvaro med sammanlagt sjukfrånvarodagar. Detta gör i medeltal ca 119 dagar per person. Angående sjukfrånvaro över 18 dagar är det 17 st anställda med dagar vilket betyder ett medeltal på ca 266 dagar per person. När dessa räknas ihop blir det sjukfrånvarodagar på 46 personer, d.v.s. ca 42 % av totala sjukfrånvarodagar på st. RAPPORTERADES 29 arbetsolyckor vilka föranledde sjukfrånvaro under 216. I Österbotten var antalet 9, i Nyland 11 och i Åboland 9. Dessa arbetsolycksfall har orsakat 535 sjukfrånvarodagar, sjukfrånvaron har varierat från 1 till över 1 dagar per anställd. Totalt 37 anmälningar gjordes till försäkringsbolaget. Via HaiPro rapporterades 897 olycksfall och 513 nära-på-situationer. Av dessa orsakades 88% av våld i arbete. Antalet av lindrigare olycksfall och olycksfallstillbud är oroväckande stort. Största delen av dessa beror på våld eller hot av våld i vårdarbete. Förebyggande av våld och hot av våld i arbete är en av de viktigaste målsättningsområdena i utvecklandet av arbetsmiljö, arbetssätt och utbildning i Kårkulla samkommun. Dagar 1 3 Dagar 4 29 Dagar 3 6 Dagar 61 9 Dagar Dagar >18 16 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

10 NOGGRANN UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARON FÖR ATT i ett tidigare skede stöda anställda med högt antal sjukfrånvarogånger har samkommunen beslutat att anställda, som under ett kalenderår har ett frånvaroantal på minst fem gånger eller 3 dagar ska kalllas till konsultation av företagshälsovården. Avsikten är att kunna hjälpa den anställda i god tid. Enhetscheferna uppmanas att följa noggrannare med sjukfrånvaron och vara aktivare i kontakt med företagshälsovården. För att underlätta förmannens arbete kommer år 217 att utarbetas också en närmare anvisningar Må bra på arbetsplatsen från tidigt stöd till effektiverat stöd. Enhetscheferna kontaktas och uppmanas att snabbare kontakta direkt företagshälsovården för att tidigare påbörja rätt behandling eller åtgärd för att få personen arbetsför och för att undvika långa sjukfrånvaron. Vid längre sjukfrånvaron uppmanas också förmännen att i god tid före sjukfrånvarons slut vara i kontakt med anställda för att utreda tidtabell och möjlighet att återgå till arbetet. Och samtidigt utreda om återgången kan vara enligt den ursprungliga arbetsmängden eller om det ex. är aktuellt med arbetsprövning. SJUKFRÅNVARON HAR STIGIT UNDER SOMMARMÅNADERNA UNDER ÅR 216 hade framförallt de fem månaderna en större sjukfrånvaro än de övriga månaderna. Det som märks klar är att sjukfrånvaron stigit under sommarmånaderna i och med att man har rätt att flytta semestern om sjukfrånvaron sammanfaller med den. År 216 var det i juni juli ca 235 (35 år 215) fler sjukfrånvarodagar än året innan under samma period. Orsaken till att sjukfrånvaron i april var lägre än de andra vårmånaderna torde bero på att april är den sista vintersemestermånaden. FRÅNVARODAGAR PÅ GRUND AV SJUKT BARN ANTALET FRÅNVARODAGAR på grund av sjukt barn var år 216 sammanlagt 245 dagar fler än året innan och mätt i procent har siffran stigit med ca 37 %. En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till tillfällig vårdledighet med lön för tre kalenderdagar för att ordna vården för eller sköta ett barn, som ej fyllt 1 år och som plötsligt insjuknar och som varaktigt bor i den anställdas hushåll. HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR PER MÅNAD JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ Samma rätt har även en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet. Målsättningen är också att denna tillfälliga vårdledighet ska fördelas jämt mellan föräldrarna. Eftersom Kårkulla samkommun har kvinnodominerad personal finns det en stor risk för att Kårkulla står för en oproportionerligt stor del av denna frånvaro. JUNI JULI EUC AUGUSTI Fastighetsservice SEPTEMBER OKTOBER Förvaltning NOVEMBER ANTALET FRÅNVARODAGAR PGA EGET BARNS SJUKDOM 216 Nyland DECEMBER Åboland DAGAR Österbotten DAGAR 18 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

11 ÖVRIGA FRÅNVARODAGAR 216 ANTALET ÖVRIGA frånvarodagar förutom sjukfrånvaron och frånvaro pga. eget barns sjukdom var i hela samkommunen år 216 totalt Frånvarodagarna år 216 var 3 46 färre än 215. I Österbotten har framförallt föräldrar-, tjänst- och arbetsledigheterna minskat medan studieledigheterna ökat något. Över huvudtaget har tjänst- och arbetsledigheterna minskat i hela samkommunen. I sin helhet måste man sätta frånvarodagarna i relation till antalet anställda i regionerna, Österbotten har de flesta anställda, Nyland lite färre medan Åboland har minst MILJONER EURO I LÖN DE FLESTA av de anställda inom Kårkulla samkommun har en lön som baserar sig på Allmänt kommunalt tjänsteoch arbetskollektivavtal, även kallat Akta. Övriga kollektivavtal som styr samkommunens löner är Läkta, Tim-Aka och TS. Den utbetalda beskattningsbara summan löner och arvoden 216 var ,54. Totalt utbetalades löner under 216, vilket i medeltal betyder ca 2 14 st per månad. Av lönebudgeten 216 användes 1 % Mod./Fad./Föräldraledighet Studieledighet Vårdledighet Alterneringsledighet Rehabiliteringsstöd Tjänst- och arbetsledighet EURO EUC Fastighetsservice Förvaltning Nyland Åboland Österbotten 2 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

12 HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE FÖRETAGSHÄLSOVÅRD FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DET TOTALA antalet hälsorelaterade frånvarodagar år 216 var ( år 215). I Nyland var antalet 6 97 (7 553), i Åboland (5 611) och i Österbotten (4 788). Det genomsnittliga antalet frånvarodagar per anställd 216 var 21,12 (2,4). Ansvarig för företagshälsovården var 216 personalchef Fredrik Laurén. Som personalens företagshälsovårdare har Carola Jahnsson fungerat. Av hennes totala anställning har 75 % varit allokerad till företagshälsovården. Företagshälsovårdaren har också deltagit i fortbildning för personal inom företagshälsovården. Kårkulla samkommun upprätthöll under år 216 såsom tidigare vid Kårkulla i Pargas en enhet för företagshälsovård. Den betjänade Kårkulla vårdhem, Centralförvaltningen, omsorgsbyrån i Pargas, Pargas arbetscenter, Pargas boendeenheter samt Villa Käldinge i Nagu. För personalen vid öppenvårdsenheterna på andra håll än i Pargas köptes lagstadgad företagshälsovård av den lokala hälsovårdscentralen eller av privata aktörer, delvis beroende på personalens preferenser. Avtal gällande företagshälsovården har ingåtts med Suomen Terveystalo, Pargas Läkarcentral, Vantaan työterveys, Työplus, Kungsvägens arbetshälsa, Folkhälsan Syd ab, Kristiina Medi samt hälsovårdscentralerna i Raseborg, Kristinestad, Kimitoön, Malax-Korsnäs, Korsholm, Hangö och Vasa. Avtalen är likartade inom alla verksamhetsenheter oberoende av om producenten är en hälsovårdscentral eller en privat producent. Avtalen är i de flesta fall i kraft tillsvidare. KOSTNADER FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Företagshälsovård Sjukvård Personal i datorarbete bereddes möjlighet att anskaffa glasögon avsedda för datorarbete. Nyanställnings- och åldersgruppsgranskningar samt arbetsplatsbesök har gjorts. Individuella råd om bl.a. ergonomi, hygien, blodtryck, vikt, motion, kolesterol och diet har utarbetats. Personalen inom samkommunen hade möjlighet att vid behov få vaccin mot säsongsinfluensa och hepatit B. 216 BESLUT OM Rökfri arbetstid har under året tagits i samkommunen. För att stöda dem som velat sluta röka har personalen kunnat få nikotinpreparat eller receptbelagda mediciner för ändamålet värda ca 1. Företagshälsovården har i övrigt aktivt deltagit i samkommunens UUA-verksamhet. Företagshälsovårdaren ingick också i den UUA-grupp som lett arbetet inom samkommunen samt har varit inkallad till samarbetskommitténs möten som sakkunnig. Samarbetskommittén fungerar även som samkommunens arbetarskyddskommission. Enligt bokslutet för år 216 var de totala kostnaderna för företagshälsovården ,14 ( ,95 ) euro. Utvecklingen under de senaste åren framgår av tabellen nedan. Arbetsgivaren får ersättning av FPA för nödvändiga och skäliga kostnader för företagshälsovården. Ersättningen indelas i ersättningsklass I, som innefattar kostnader för den preventiva företagshälsovården, och ersättningsklass II, som innefattar kostnader för sjukvård på allmänläkarnivå. Ersättningen för klass I är 6 % och för klass II 5 %. UTVECKLANDE OCH UPPRÄTTHÅLLANDE AV ARBETSFÖRMÅGAN UUA står för Utvecklande och Upprätthållande av Arbetsförmågan. Kårkulla samkommun har sedan 22 ett program för samkommunens UUA-verksamhet. En UUAgrupp för hela samkommunen har skött uppdraget under 216. UUA-gruppen består av personalchefen, företagshälsovårdaren, arbetarskyddschefen, och personalsekreteraren. För UUA-verksamheten fanns 216 anslaget euro. Under året såldes ca 13 7 motions- och kultursedlar som personalen kunde använda både för individuellt utövande av motion och kultur samt för enhetsvisa verksamheter. De anställda hade rätt att lösa in 1-3 motions- och kultursedlar för 2,5 /st. Sedlarnas värde var 5, /st. Eftersom sedlarna går att använda i hela landet har de visat sig vara mycket lyckade för en så geografiskt splittrad personal som Kårkulla samkommuns. Personalen deltog också i olika motionsjippon inom ramen för UUA-verksamheten. T.ex. genomfördes en motionskampanj med gåvokort som lottades ut bland alla som deltagit. Kårkulla stötte också anställda som önskade sluta röka med att subventionera läkemedel eller ersättande produkter under de fyra första veckorna efter slutande av rökning. 22 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

13 ARBETARSKYDDET ARBETARSKYDDET ARBETARSKYDDET FÖRVERKLIGADE MÅLSÄTTNINGAR: ANTAL OLYCKSFALL FÖRVERKLIGADE MÅLSÄTTNINGAR: HÄLSA, SÄKERHET och välbefinnande ska förverkligas på varje arbetsplats och på alla nivåer i organisationen. Arbetarskyddet strävar efter att förbättra hälsoförhållandena på arbetsplatsen och även öka de anställdas trivsel i arbetet. Ett gott arbetarskydd befrämjar arbetastagarnas fysiska och psykista hälsa, rättvisa, ökar trivseln och samarbetet på arbetsplatsen. ARBETARSKYDDSKOMMISSIONEN OCH ARBETARSKYDDSSAMARBETE Mandatperioden för arbetarskyddsorganisationen är I varje region (Åboland, Nyland och Österbotten) har samkommunen av personalen valda arbetarskyddfullmäktige. Tidsanvändningen för arbetarskyddsfullmäktige uppgifter per region är 1 h/veckan. Grundprincipen är den att arbetarskyddsfullmäktige i en region använder en arbetstid om 6 h/vecka, medan två vice arbetarskyddsfullmäktige per region har 2 h/vecka var för att sköta arbetarskyddsuppgifter. Inom Kårkulla samkommun har man valt att ge arbetstid även till vice arbetarskyddsfullmäktige för att kunna få in ett bredare kunnande i arbetarskyddet. Arbetarskyddsfullmäktige och arbetarskyddschefen har mötts regelbundet under året för att diskutera aktuella frågor. Som arbetarskyddskommission fungerar samkommunens samarbetskommitté. Innehållet och målsättningen för arbetarskyddsverksamheten finns formulerad i dokumentet arbetarskyddsprogram för Kårkulla samkommun. Programmet delas in i två delar. Första delen av arbetarskyddsprogrammet granskas och godkänns årligen av ledningen. Den andra delen av programmet granskas vart fjärde år av den nya arbetarskyddskommissionen och godkänns av styrelsen. Arbetarskyddspersonalen besökte olika enheter inom samkommunen. Besöken på enheterna gjordes både på initiativ av arbetarskyddspersonalen och av enheterna själva. Konsultation gavs angående olika byggnadsprojekt inom samkommunen. Personerna i arbetarskyddsorganisationen deltog i och utförde utredningar kring anmälningar av osakligt bemötande och mobbning på arbetsplatsen. Arbetarskyddschefen fungerade som utbildare enligt utbildningspaketen i Kårkulla utbildar 216. Arbetarskyddschefen är även medlem i certifieringsgruppen och fungerar som intern auditerare. Arbetarskyddschefen är dessutom medlem av samkommunens UUA-grupp. HAIPRO-SYSTEMET för rapportering av olycksfall har tagits i bruk. Målsättning för året 216 är att alla anställda använder systemet självständigt och användning kan anses vara en av dagliga processer. RAPPORTERADES 29 arbetsolyckor vilka föranledde sjukfrånvaro under 216. I Österbotten var antalet 9, i Nyland 11 och i Åboland 9. Dessa arbetsolycksfall har orsakat 535 sjukfrånvarodagar, sjukfrånvaron har varierat från 1 till över 1 dagar per anställd. Totalt 37 anmälningar gjordes till försäkringsbolaget. Via HaiPro rapporterades 897 olycksfall och 513 nära-på-situationer. Av dessa orsakades 88% av våld i arbete Nyland Åboland Österbotten Utvecklandet av kunskaper i att förebygga och hantera hot- och våldsituationer i arbete. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med EUC. Som en del av utbudet i Kårkulla utbildar 216 har arbetarskyddschefen varit med och utbildat kring trygg arbetsmiljö. Riskbedömningen görs på varje arbetsplats. Under åren skall man poängtera hela personalens deltagande i riskbedömningsprocessen och kvaliteten av riskbedömning. Rutiner för behandling av resultat av riskbedömning förbättras. Riskbedömningarna görs på enhetsnivå och även åtgärderna vidtas i första hand på enheten. Riskbedömningen är en pågående process och allas erfarenhet och kunskap om arbetet och arbetsplatsen behöver beaktas. En riskbedömningsmodell för brukarnas arbetsmiljö utarbetas. Arbetet gjort tillsammans med utvecklaren av dagverksamhet. Bedömningsmodellen tas i bruk för riskbedömningen KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

14 EN UTBILDAD PERSONAL EN UTBILDAD PERSONAL PERSONALUTBILDNING DET ÖVERGRIPANDE ansvaret för samordning av personalutbildning handhades av Personalchefen. Det regionala utbildningsansvaret handhades av regionchefen tillsammans med enhetscheferna eller genom en RAP grupp (regionala arbetsgrupper för personalutbildning). Utbildningsplattformen Moodle användes under året för att informera om kurser och ta emot kursanmälningar. Abilitas affärssystem användes för kostnadsregistering av personalutbildning inom hela samkommunen. Utbildningsprogrammet 216 planerades så att åsikter inhämtades från bl.a.: Samarbetsorganet för substans- och kvalitetsfrågor Personalen via enhetscheferna och regionchefen till Personalchefen RAP grupperna Samarbetskommittén ANTAL DELTAGARE OCH UTBILDNINGSDAGAR FÖR HELA SAMKOMMUNEN 216 Statistikföringen nedan baserar sig på Kommunala arbetsmarknadsverkets krav på årlig rapportering av utbildningsstatistik för alla kommuner och samkommuner. Under året deltog anställda i 2 24 utbildningsdagar. Detta betyder ca 2,4 utbildningsdagar/anställd (antalet anställda uppgick per till 911 personer). Av budgeterade euro för personalutbildning, användes ca euro, dvs ca 95 euro/utbildningsdag (21 35/2 24). I den årliga kvalitetsmätningen ur personalperspektiv ansåg 79,72 % av personalen att de fått tillräckligt tillräckligt med fortbildning av arbetsgivaren. Siffran motsvarar tidigare års mätresultat: 211: 84,81 % 212: 82,75 % 213: 82,31 % 214: 81,8 % 215: 79,11 % 216: 79,72 % NYLAND DELTAGARE 545 UTBILNINGSDAGAR DAG/ANSTÄLLD/REGION 3,73 ÅBOLAND DELTAGARE 197 UTBILNINGSDAGAR 381 DAG/ANSTÄLLD/REGION 2, ÖSTERBOTTEN DELTAGARE 516 UTBILNINGSDAGAR 545 DAG/ANSTÄLLD/REGION 1,6 26 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

15 KÅRKULLA SAMKOMMUN Kårkullavägen 142, 2161 Kirjala Tfn (växel öppen vardagar kl. 9-15) kårkulla.fi 28 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 216