PERSONALBERÄTTELSE 2015

Transkript

1 PERSONALBERÄTTELSE

2 INNEHÅLL STÄNDIG UTVECKLING, STÄNDIG UTBILDNING VÄLMÅENDE PÅ ARBETSPLATSEN Ständig utveckling, ständig utbildning... 2 Samarbetet mellan arbetsgivaren och personalen... 4 Information till personalen... 6 Personalstrategi och handlingsprogram... 6 Kvalitetsmätning ur personalperspektiv... 7 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA Så här många är vi... 8 Personalstrukturen Personalomsättningen inom samkommunen Frånvarodagarna har avstannat de senaste åren Personalkostnaderna HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE Företagshälsovård Utvecklande och upprätthållande av arbetsförmågan ARBETARSKYDDET Arbetarskyddet inom samkommunen EN UTBILDAD PERSONA 2500 utbildningsdagar L PERSONALBERÄTTELSEN redogör för Kårkulla samkommuns personal, dess storlek, sammansättning, omsättning och frånvaro under år. I berättelsen ingår också uppgifter om företagshälsovården, arbetarskyddet, UUA-verksamheten och personalutbildningen inom Kårkulla samkommun. Den statistik personalberättelsen bygger på utgår i huvudsak från läget AVSIKTEN med personalberättelsen är att den ska ge information för att stöda personalutvecklingen och beslutsfattandet. Berättelsen kan förhoppningsvis fungera som ett underlag för diskussioner mellan förtroendevalda, tjänstemannaledning, chefer och personal. PERSONALUTBILDNINGEN är en viktig del av vår verksamhet. Vi har olika delar av utbildning som kompletterar varandra. För att vi som personal ska ha en bra grund att stå på för att klara av vårt jobb har vi våra behörighetskrav för att få en tillsvidareanställning, d.v.s. den utbildningsnivå vi som arbetsgivare kräver för att man ska kunna få ett jobb hos oss. Om man inte har en utbildningsnivå för att nå behörigheten har vi som arbetsgivare gett utbildningsmöjligheter som t.ex. yrkesexamen inom omsorgsarbetet som ger behörighet för att söka vissa befattningar. Under anställningen erbjuder vi både Kårkullas interna utbildningar som går under namnet Kårkulla utbildar samt möjlighet att gå externa utbildningar. VI ÄR som personer olika. En del av oss vill delta i utbildningar och lära sig nytt hela tiden. Andra tycker att det är till mer besvär än nytta. Jag hoppas ändå att var och en ser nyttan och nödvändigheten i att delta i interna eller/och externa utbildningar. Vi lär oss varje gång något nytt eller får repetition som upprätthåller vår kunskap. En av personalstrategins mål är att vi har en yrkeskunnig personal, vilken är en viktig grundsten i vår verksamhet och i den dagliga kontakten med våra brukare. JAG VILL passa på att tacka all personal och förtroendevalda för året som gått och ser med tillförlit på år 2016 oberoende oklarheter bl.a. med social och hälsovårdsreformen. FREDRIK LAURÉN Personalchef 2 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

3 MEDEL- KÅRKULLAITEN YRKE Vårdare UTBILDNING Närvårdare FÖDD ÅR ÅR HETER Maria ELLER Anna MEST FÖREKOMMANDE GRUNDLÖN 2065,69 EURO JOBBAR heltid BOR i norra Österbotten 20 FRÅNVARODAGAR P.G.A. SJUKDOM BLIR PENSIONERAD INOM 20 ÅR KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 3

4 VÄLMÅENDE PÅ ARBETSPLATSEN SAMARBETET MELLAN ARBETSGIVAREN OCH PERSONALEN FÖRTROENDEMANNAORGANISATIONEN för personalen består efter organisationsförändringen från av Samarbetskommittén. Kommittén bestod av 12 medlemmar med personliga ersättare; sex platser för fackföreningarna (tre st. för JHL, var sin plats för Tehy, Akava och Jyty), tre platser för arbetarskyddsfullmäktigen samt tre platser för arbetsgivarparten. Dessutom har sakkunniga inkallats vid behov, i huvudsak företagshälsovårdare Carola Jahnsson. SAMARBETSKOMMITTÉN leddes under av ordförande Miia Lindström och vice ordförande Sture Sundqvist. Samarbetskommittén fungerar som samarbetsorgan i frågor som hänför sig till lagen om samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare samt som i lag och förordning avsedd arbetarskyddskommission. Samarbetskommittén sammanträdde fyra gånger och behandlade totalt 47 paragrafförda ärenden. Ärendena gällde främst utlåtanden till och synpunkter på frågor som är viktiga för personalen. Bl.a. behandlades budgeten och ekonomiplanen, verksamhetsplanen för arbetarskyddet och hälsovården, rapporter om inträffade olycksfall och tillbud, arbetarskyddsfullmäktiges verksamhet, arbetarskyddsprogrammet, riskbedömningar på enheterna och projektet kring utvecklandet av arbetarskyddet. Representanter för arbetsgivaren och huvudförtroendemännen för JHL, Tehy och Akava höll under regelbundna huvudförtroendemannamöten. Fackföreningarna representerades av Carita Lindblom (Lotten Ackrén) Tove Konsell (Monika Sandgärds) Marjo Lepistö-Grönroos (Mona Eriksson) Sture Sundqvist (Vidar Knutar) Heidi Ehrnström (Emma Ehrnström) Fredrik Jensén (Berit Wahlman) Arbetarskyddsfullmäktigen var Susanna Agge, Åboland (I vice Anne Järvinen, II vice Kristina Friberg) Anna-Lena Aspegren-Törnroos, Österbotten (I vice Jens Lågas, II vice Stefan Edholm) Hans Rosenberg, Nyland (I vice Christine Tegelsten, II vice Michaela Kokkola) Arbetsgivarens representanter var Märta Marjamäki (Martin Nordman) Miia Lindström (Sofia Ulfstedt) Eva Isaksson-Holmberg (Carola Isaksson) Fredrik Laurén (Birgitta Nordberg-Eriksson) 4 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

5 VÄLMÅENDE PÅ ARBETSPLATSEN INFORMATION TILL PERSONALEN INFORMATIONEN till de anställda sköttes via arbetsplatsmöten, mejl, intranätet och Info-bladet samt via Kårkullas egen tidning Omslaget. En del enheter valde dessutom att själva ge ut olika flygblad med information till sin personal. Kårkullas tidning Omslaget utkom med 4 nummer år. All personal och alla brukare inom Kårkulla samkommun får tidningen gratis. Dessutom distribueras Omslaget till bl.a. Kårkullas samarbetspartner, hälsovårdscentraler, bibliotek, läroinrättningar, pressen och medlemmarna i Finlands svenska socialförbund. Även Kårkulla-seniorerna får tidningen gratis. Upplagan var ca exemplar. Tidningen innehåller temaartiklar, intervjuer samt aktuell information om Kårkullaevenemang. Tidningen ges ut av redaktionsrådet med samkommunsdirektören Sofia Ulfstedt som ansvarig utgivare. Tidningens redaktör var samkommunens informatör Christa Liukas. Kårkullas Info-blad utkom elektroniskt på intranätet varannan vecka under året. Info-bladet är Kårkullas interna informationskanal där arbetsplatsannonser, aktuella utbildningar, personalärenden och övrig aktuell information publiceras. Kårkullas informatör var ansvarig utgivare för Info-bladet. På Kårkullas intranät hade personalen tillgång till aktuell information, blanketter, handböcker, direktiv och anvisningar. De politiska förtroendeorganens föredragningslistor och protokoll är offentligt tillgängliga på Kårkullas webbplats Ledningsgruppens, Samarbetskommitténs och Samarbetsorganet för substans- och kvalitetsfrågors PM samt ledningens cirkulär finns tillgängliga för personalen på intranätet. KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 5

6 VÄLMÅENDE PÅ ARBETSPLATSEN PERSONALSTRATEGI OCH HANDLINGSPROGRAM KÅRKULLA ÄR EN GOD ARBETSGIVARE Organisationskulturen Anställningsförhållandet Lön och belöningspolitik KÅRKULLA HAR EN VÄL- MÅENDE OCH VÄLMOTIVERAD PERSONAL Arbetshälsa Ledarskap och medarbetarskap Kommunikation och samarbete KÅRKULLA HAR EN YRKESKUNNIG OCH BRUKARRIKTAD PERSONAL Rekrytering Introduktion Kompetensutveckling SOM BAS för Kårkulla samkommuns personalförvaltning ligger Personalstrategi för Kårkulla samkommun samt det år uppdaterade Handlingsprogram för Kårkulla samkommuns personalstrategi 2016, vilka samkommunens fullmäktige har antagit Flera av de målsättningar som handlingsprogrammet satt upp har uppfyllts. Utöver de resultat som framgår av andra delar av denna berättelse har följande mål för handlingsprogrammet uppnåtts under : Personalenkäten för hela personalen Utvärdering av organisationsförändringen från Uppdaterad handlingsplan mot mobbning och osakligt bemötande Uppdaterad verksamhetmodell för trygg arbetsmiljö Anvisning om tillvägagångsförfarande vid misstanke om fysiskt övergrepp Uppdaterad anmälan om våld och hot i arbetet Ibruktagande av anvisningar för utmanande situationer i samhället Inrapporteringverktyget HaiPro togs i bruk i hela samkommunen Uppdatering av direktiv för möjlighet att arbeta under beviljad vårdledighet Uppdatering av direktiv för beviljande av prövningsbaserade arbets-/tjänsteledigheter Uppdatering av anvisningarna för användning av sociala media Ibruktagande av en ny databas för vikarieansökningar Ibruktagande av förenklade mätaren för uppföljning av utgifter/inkomster samt personalutgifter för enheternas uppföljning Val av utbildningsform Mapa för att möta utåtagerande beteende/våld i arbetet Läroavtalsutbildningen fortsätter Utarbetande av ett elektroniskt kurs- och utbildningsregister vilket resulterar i ett kunskapsregister är på slutrakan Ibruktagande av ett nytt betalngssystem för de som har rätt till lunchförmån Uppföljning av handlingsprogrammet ska fortsätta under år Bland målen som föreligger i programmet är bl.a. följande fortfarande aktuella: Införande av avslutningssamtal samt utarbetande av stödande dokument Uppdatering av grunderna för beviljande av erfarenhetstillägg Uppdatering av lista på utbildningar som ger behörighet för de vanligaste befattningarna Uppdatering av uppgiftsbeskrivningar Utredning av möjligheten att införa belöning för idéer som effektiverar verksamheten/gör inbesparingar 6 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

7 VÄLMÅENDE PÅ ARBETSPLATSEN KVALITETSMÄTNING UR PERSONALPERSPEKTIV KVALITETSMÄTNINGEN består av tio frågor som är relevanta ur personalens perspektiv. Frågorna utgör ett mått (kvalitetskriterium) på om kvalitetsmålen nåtts eller inte. Kvalitetsmätning görs anonymt en gång/år, senast 31 januari för föregående år. Resultaten beaktas i enhetens verksamhetsberättelse och ekonomiplanering. Frågorna berör följande områden: Huvuduppgiften Ansvar Arbetsfördelning Beaktande av åsikter Handledning Fortbildning Trygghet Ekonomiska resurser Öppenhet Information Mätresultaten analyseras och används som underlag på enhetens planeringsdag/personalmöte för kvalitetsförbättrande åtgärder på enheten. De sammanlagda kvalitetsmätningsresultaten ur personalperspektiv ingår i samkommunens kvalitetsbokslut och används som underlag för kvalitetsförbättring inom organisationen. JAG HAR KLART FÖR MIG VILKEN MIN HUVUDUPPGIFT ÄR. 98 % JA JAG FÅR TILLRÄCKLIGT MED HANDLEDNING. 85 % JA PLOCK UR KVALITETSMÄTNINGEN: ARBETSUPPGIFTEN ÄR KLAR JAG ANSER ATT JAG FÅR LAGOM STORT ANSVAR. 93 % JA JAG TYCKER VI HAR DE EKONOMISKA RESURSERNA PÅ ENHETEN SOM VI BEHÖVER. 48 % JA JAG KAN DISKUTERA ÖPPET OLIKA PROBLEM I ARBETET. 86 % JA JAG TYCKER ATT ARBETSFÖRDELINGEN ÄR KLAR. 88 % JA JAG UPPLEVER ATT JAG FÅR TILL- RÄCKLIG FORTBILDNING AV MIN ARBETSGIVARE. 79 % JA JAG KÄNNER MIG TRYGG I ARBETET. 89 % JA MINA ÅSIKTER BLIR BEAKTADE. 89 % JA JAG ANSER ATT JAG FÅR ALL DEN INFORMATION JAG BEHÖVER I MITT ARBETE. 80 % JA KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 7

8 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA SÅ HÄR MÅNGA ÄR VI VI ÄR 880 STYCKEN Antalet personer regionvis ORSAKEN till skillnaden mellan antalet inrättade tjänster och befattningar som är 854,88 st. och antalet anställda som är 880 personer är att det kan arbeta flera personer på samma tjänst/befattning på grund av deltidsanställningar. Den hade Kårkulla samkommun 880 personer anställda. I siffran ingår inte vikarier eller anställda i kortvariga anställningsförhållanden. Det betyder att antalet personer sjunkit något jämfört med 2014 (905 personer) och också i jämförelse med 2013 (893 personer). Enligt Kommunala arbetsmarknadsverkets rekommendation kan arbetsprestationerna räknas, förutom i antalet anställda per 31 december, också i antalet årsverken under kalenderåret. Årsverket uträknas genom att antalet anställningsdagar divideras med 365 och multipliceras med eventuell deltidsprocent. Ett årsverke beskriver personalstyrkan under året bättre än antalet anställda per 31 december. Detta eftersom ett årsverke beaktar variationer i antalet anställda under året samt arbetsförhållanden som bara varat en del av året eller varit i form av deltid. Uträknat som årsverke utgör arbetsinsatsen på Kårkulla samkommun 820,60 (823,49 år 2014) årsverken fördelat på 1496 personer. Siffran innefattar tillsvidareanställda och visstidsanställda samt anställda på läroavtal och med lönesubvention. Kort- och långvariga vikarier innefattas i årsverkesberäkningen till den del som de används till vakanta befattningar. Eftersom antalet deltidsanställda är störst i Österbotten jämnas personalsiffrorna per ut något mellan regionerna då man sinsemellan jämför regionernas förverkligade årsverken. I siffrorna ingår tillsvidareanställda, visstidsanställda och anställda med läroavtal. I siffrorna ingår inte vikarierat och kortvariga arbetsförhållanden på upp till 12 dagar. 880 FASTIG- HETS- SERVICE FÖR- VALTNING 23 EUC 48 ÅBOLAND 188 NYLAND 295 ÖSTERBOTTEN KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

9 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA 68 PROCENT JOBBAR HELTID AV SAMKOMMUNENS 880 anställda per arbetade 597 (613 år 2014) heltid och 283 (292) deltid. Det innebär att de heltidsanställda utgjorde 67,8 % (67,7) och de deltidsanställda 32,2 %. (32,3) I siffrorna ingår inte vikarier och personer med kortvariga arbetsförhållanden. I faktiska tal sjönk antalet heltidsanställda med 16 personer, samtidigt som antalet deltidsanställda sjönk med fem under. Skillnaden mellan hel- och deltidsanställningarna har varit stabil under de senaste åren och inga indikationer finns på att förhållandet skulle ändras. Sett ur regionperspektiv har de som jobbade heltid kontra deltid i regionerna en del skillnader. I Nyland jobbade 79 % heltid och 21 % deltid, i Åboland 77,1 % heltid och 22,8 % deltid samt i Österbotten 50,6 % heltid och 49,4 % deltid. I Åboland och Nyland var procenttalen ganska lika medan Österbotten skiljde sig betydligt. I Österbotten har bl.a. nämnden gått in för att dela många befattningar i deltider med motiveringen att det gynnar verksamheten och att personalen ofta vill ha deltidsanställningar. Antalet heltidsanställda sjönk en aning till från 2014 d.v.s. 597 (613) personer. Procentuellt bestod heltidsanställda dock av nästan samma tal 67,8 % (67,7). Den största gruppen deltidsanställda hade en anställning på ca 30 h/v, vilket innebar en anställningsprocent på 70 79, ANTAL HELTIDS- OCH DELTIDS- ANSTÄLLD PERSONAL PER REGION Deltid Heltid VÅRDPERSONALEN ÖKADE ANTALET INRÄTTADE tjänster och befattningar omräknade i heltid uppgick vid utgången av till 854,88. Det innebär en ökning med 24,30. Orsaken till detta är beslutet att inrätta personliga hjälpare och enstaka befattningar som gjordes under pågående verksamhetsår. Nämnvärt är att alla dessa resurser kommit in i verksamheten som vårdpersonal, inte som administrativ personal/chefspositioner. 0 EUC Fastighetsservice Förvaltning Nyland Åboland Österbotten KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 9

10 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA 86 PROCENT HAR TILLSVIDAREANSTÄLLNING VID UTGÅNGEN av var antalet tillsvidareanställda 755 (749 år 2014) personer eller sex fler än vid utgången De tidsbundet anställda hade sjunkit med två personer 125 (127), medan de som var anställda på läroavtal eller med lönesubventioner utgjorde 20 personer. Antalet läroavtal sjönk en aning år, totalt 19 stycken (25 år 2014). Till de anställda på läroavtal betalar arbetsgivaren lön enligt ingångna arbetsavtal. I ett arbetsförhållande som baserar sig på ett läroavtal har arbetstagaren rätt till semester också för den tid hon/han deltar i de teoretiska utbildningsdelarna, trots att arbetsgivaren inte betalar lön för den tiden. Arbetsgivaren får en utbildningsersättning för läroavtalstiden. Om ersättningens storlek avtalas separat med läroavtalsbyrån. Om arbetsgivaren anställer en arbetslös på läroavtal kan arbetsgivaren 6 PERSONER FLER HADE TILLSVIDAREANSTÄLLNING ÅR JÄMFÖRT MED 2014 erhålla sysselsättningsstöd. P.g.a. av samkommunens kärva ekonomiska läge beslöt sektionen för personalärenden att Kårkulla i likhet med många andra organisationer inte betalar lön åt läroavtalsstuderande som avlägger praktik utanför den egna moderenheten. Angående förhållandet mellan tillsvidareanställning och visstidsanställning klarar sig Kårkulla samkommun i utvecklingen i landet som helhet. Den kommunala personalens tillsvidareanställningsandel enligt Kommunarbetsgivarnas statistik är 78 % medan den i Kårkulla är 86 %, Samma gäller visstidsanställningar, i Kårkulla är den 12 % medan den i kommunerna är i medeltal 20 %. I samband med detta kan också konstateras att andelen obehörig personal rörde sig mellan ca % beroende på region. Minst obehörig personal fanns i Åboland och mest i Österbotten. LÖNE- SUB- VENTION 1 LÄRO- AVTAL 19 VISSTIDS- ANSTÄLLD 105 Personalantalet enligt anställningsform TILLSVI- DARE KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

11 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA VIKARIATEN ÖKADE ANTALET VIKARIER med en anställning på över 12 kalenderdagar uppgick till 185 (143 år 2014) personer. Vikariaten berodde på sjuk-, moderskaps-, tjänst-, arbets-, alterneringsoch studieledigheter. 121 av vikariaten utgjorde studie-, arbets- och tjänstledigheter samt vikariat p.g.a. av arbetstidsförkortningar. 39 av vikariaten berodde på föräldra- och vårdledighet. Övriga vikariat härrörde sig till semestrar samt sjuk- och moderskapsledigheter. För ett vikariat på över 12 kalenderdagar utbetalas lön utgående från månadslön, medan kortare vikariat ersätts i form av timlön. Antalet vikarier FÄRRE KORTTIDSVIKARIER ANTALET ARBETSTIMMAR utförda under kortvariga arbetsförhållanden sjönk till ,03 d.v.s. en minskning med 2 684,70 jämfört med året innan. Omräknat i månader omfattade de kortvariga arbetsförhållandena 696 månader (med en arbetstid på 8 h/dag), vilket betyder ca 58 årsverken. Orsaken till de minskade timmarna bestod främst av färre använda vikarier för befattningsinnehavare (ex. tjänsteledigheter, andra arbetsledigheter och andra på grund av vikariestopp). ÅR ANVÄNDES KORTVARIGA VIKARIER 2 684,7 TIMMAR MINDRE ÄN ÅR 2014 Fastighetsservice Förvaltning EUC Åboland Österbotten Nyland KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 11

12 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA EN 43-ÅRIG KVINNA PERSONALSTRUKTUREN KVINNOR 84 % KÖNSFÖRDELNINGEN bland personalen inom Kårkulla samkommun är liksom social- och hälsovårdssektorn i övrigt väldigt skev med en kvinnoandel på nästan 84 %. Fördelningen mellan kvinnor och män har dock hållit sig så gott som oförändrad de senaste åren. var andelen män ca 16 %. Vid all personalrekrytering är det skäl att hålla denna skeva könsfördelning i minnet. Detta gäller alla regioner eftersom andelen män där är %. Fastighetsservicen är igen totalt mansominerad medan EUC och förvaltningen rör sig mellan %. De tre största ökningarna under år hände i åldersgruppen år, ca 11 %; år, ca 5 % och år, ca 16 %. AV DEN TOTALA personalen tillhörde hälften d.v.s. 50 % åldersgruppen 30 49, medan 33,3 % var 50 år eller äldre och 16,7 % var yngre än 30 år. Åldersfördelningen är i stort sett oförändrad jämfört med de senaste åren. ÅLDER- STRUKTUREN år år 184 <25 år år 212 MÄN 16 % år KÅRKULLA PERSONALRAPPORT 2014

13 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA Personalens medelålder regionvis Kvinnor 43,66 ÅR EUC 49,18 Fastighetsservice 0,00 Förvaltning 42,78 Nyland 42,49 Åboland 44,44 Österbotten 43,52 41,64 ÅR Män EUC 41,67 Fastighetsservice 42,75 Förvaltning 41,29 Nyland 41,18 Åboland 33,88 Österbotten 45,96 MEDELÅLDERN BLAND dem som var anställda vid Kårkulla samkommun var 43,33 år. Medelåldern har alltså hållits stabil sedan Kårkulla samkommun klarar sig väl i utvecklingen i landet som helhet, eftersom den kommunala personalens medelålder 2014 var ca 45,7 år enligt Kommunarbetsgivarnas statistik. Någon större skillnad i åldersstrukturen mellan könen inom samkommunen finns inte. KÅRKULLA PERSONALRAPPORT

14 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA PERSONALOMSÄTTNINGEN INOM SAMKOMMUNEN UNDER avgick 20 personer med ålderspension och nio personer med invalidpension. I deltidspension gick en person och två personer i delinvalidpension. Antalet ålderspensionerade steg med några personer sedan Medelåldern bland dem som avgick med ålderspension var 64,1 år, nästan samma som år 2014 (63,3 år). Enligt senaste tillgängliga statistik () från KeVa var medelåldern i Finland bland de kommunalt anställda som gick i pension 64,1 år. Här bör man också notera att siffrorna innefattar alla sektorer inom det kommunala. Pensioneringar inom samkommunen AV KOMMUNERNAS pensionsförsäkringsprognos framgår hur många personer som under de närmaste åren går i ålderspension. Prognosen baserar sig på dem som står i tjänste- eller arbetsavtalsförhållande och som är varit ordinarie anställda eller visstidsanställda samt KomPL-försäkrade. Eftersom en anställd enligt nuvarande pensionssystem kan gå i ålderspension enligt eget val efter fyllda 63 år fram till 68 år, går det inte att exakt förutse antalet pensioneringar per år. Det matematiska medeltalet för pensioneringar under de närmaste 10 åren ligger på drygt 20 personer per år. Pensioneringstakten inom Kårkulla samkommun ser ut att vara rätt stabil. PENSIONSÅLDERN I MEDELTAL 64,1 ÅR Deltidspension Delinvalidpension Invalidpension Ålderspension ÅLDERSPENSIONSPROGNOS KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

15 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA FRÅNVARODAGARNA HAR AVSTANNAT DE SENASTE ÅREN SPECIALOMSORG HAR I REGEL HÖGRE SJUKFRÅNVARO ANTALET FRÅNVARODAGAR per anställd p.g.a. egen sjukdom, arbetsolycksfall, olycksfall under arbetsresa och yrkessjukdom har avstannat under de senaste åren och är ca 0,14 kalenderdagar högre jämfört med I medeltal var alla anställda frånvarande p.g.a. sjukdom eller arbetsolycksfall 20,40 kalenderdagar. Samtidigt bör man beakta att några långtidsjukskrivningar, som kan omfatta hela året, mycket snabbt förvränger statistiken. ANTAL SJUKFRÅNVARODAGAR PER ANSTÄLLD ,40 DAGAR ,26 DAGAR DÅ SIFFRORNA jämförs med andra organisationers gäller det att minnas att socialoch hälsovårdssektorn oftast har en högre sjukfrånvaro än genomsnittet inom den kommunala sektorn. Likaså drabbas specialomsorgen i regel av högre sjukfrånvaro än medeltalet för social- och hälsovården som helhet. Jämför man med sjukfrånvaron vid andra omsorgsdistrikten ligger även deras siffror på ca kalenderdagar per anställd. Kårkulla avviker alltså inte märkbart från medeltalet. Sjukfrånvarodagarna inom Kårkulla har under det senaste decenniet fluktuerat mellan ca 17 och 22 dagar per anställd per år EUC Fastighetsservice Förvaltning Nyland Åboland Österbotten KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 15

16 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA NÅGOT FÄRRE FRÅNVARODAGAR TYNGRE ARBETE INOM BOENDEVERKSAMHETEN Antal personer PERSONALENS HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR UNDER KALENDERÅRET Dagar 1-3 Dagar 4-29 Dagar Dagar EN ANSTÄLLD inom Kårkulla samkommun får vara frånvarande p.g.a. sjukdom två kalenderdagar utan läkar-/hälsovårdarintyg. För sjukfrånvaro på 3 5 dagar godkänns intyg utskrivet av hälsovårdare, medan det för längre sjukfrånvaro än fem kalenderdagar krävs läkarintyg. Den klart största gruppen mätt i frånvarodagar finns i kategorin 4 60 dagar. De främsta orsakerna till långtidssjukskrivning var problem i stöd- och rörelseorganen och psykiska orsaker. Dessa utjorder tillsammans ca 70 % av den totala sjukfrånvaron. Eftersom Kårkulla samkommun samarbetar med många företagshälsovårdsproducenter och statistikföringen därför skiljer sig mycket är det svårt att föra en heltäckande statistik men det ovannämnda beskriver relativt sanningsenligt situationen. Av totalt frånvarodagar ( år 2014) var det personalen i åldersspannet som har den högsta frånvaron i dagar. Till denna grupp hörde dagar d.v.s. ca 29 % av den totala sjukfrånvaron. Åldersgruppen hade ca dagar och hade ca frånvarodagar per grupp. Övriga åldergrupper före 40 år fördelades ganska jämnt Dagar Dagar > PERSONER PERSONER NÄR FRÅNVARON granskas regionvis och när man jämför boendeverksamhet med dagverksamhet kan man konstatera att boendeverksamheten stod för % av den totala frånvaron. Nyland och Åboland var ganska lika medan Österbotten hade den minsta procentandelen. Orsaken till frånvaron kan förklaras med den tyngre fysiska påfrestningen i boendeverksamheten men också med att de tyngre/svårare brukarna tillbringar mer tid i boenden än i dagverksamhet, vilket medför ett psykiskt tyngre arbete. Till vänster en tabell på fördelningen av de totala dagarna per person då det gäller frånvaro. Observeras bör att en person kan ha flera kortare frånvaron som räknas ihop i dagar vilket ökar framförallt talen för 4 29 dagar och dagars sjukfrånvaro. Genom en analys över sjukfrånvarodagar kan man se att det under år var 29 st. personer med dagars sjukfrånvaro med sammanlagt sjukfrånvarodagar. Detta gör i medeltal ca 121 dagar per person. Angående sjukfrånvaro över 180 dagar var det 15 st. anställda med dagar vilket betyder ett medeltal på ca 249 dagar per person. När dessa räknas ihop blir det sjukfrånvarodagar på 44 personer, d.v.s. 40 % av totala sjukfrånvarodagar på st. Vid en analys av olika yrkesgruppers sjukfrånvaro kan konstateras att i och med att EUC, fastighetsservice och förvaltning plockats bort finns regionerna kvar. På region- och enhetsnivå finns det administrativ personal i egenskap av region- och enhetschefer samt personal på omsorgsbyråerna. Deras sjukfrånvaro var totalt 205 dagar med ett medeltal på ca fem sjukfrånvaron per förman i hela samkommunen. Detta betyder att vårdpersonalens sjukfrånvaro har i praktiken varit en aning högre än den som analyserats i detta kapitel. 16 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

17 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA FÖREBYGGANDE AV VÅLD OCH HOT I ARBETET VIKTIGT RAPPORTERADES 30 arbetsolyckor till försäkringsbolaget under. I Österbotten var antalet 8, i Nyland 7 och i Åboland 15. Dessa arbetsolycksfall orsakade 151 sjukfrånvarodagar. Sjukfrånvaron varierade från 4 till 47. Via HaiPro-systemet rapporterades 556 arbetsolycksfall och 283 arbetsolycksfallstillbud. Antalet av lindrigare olycksfall och olycksfallstillbud är oroväckande stort. Största delen av dessa beror på våld eller hot av våld i vårdarbete. Förebyggande av våld och hot av våld i arbete är en av de viktigaste målsättningsområdena i utvecklandet av arbetsmiljö, arbetssätt och utbildning i Kårkulla samkommun. KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 17

18 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA NOGGRANN UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARON FÖR ATT i ett tidigare skede stöda anställda med högt antal sjukfrånvarogånger har sektionen för personalärenden beslutat att anställda, som under ett kalenderår har ett frånvaroantal på minst fem gånger, ska kallas till konsultation av företagshälsovården. Avsikten är att kunna hjälpa den anställda i god tid. Stödet för att hjälpa en långtidssjukskriven har också förbättrats genom den nya lagstiftning som trädde i kraft och som påbjuder arbetsgivaren att vid 30 sjukfrånvarodagar koppla in företagshälsovården. Enhetscheferna kontaktas och uppmanas att snabbare kontakta direkt företagshälsovården för att tidigare påbörja rätt behandling eller åtgärd för att få personen arbetsför och för att undvika långa sjukfrånvaron. Vid längre sjukfrånvaron uppmanas också förmännen att i god tid före sjukfrånvarons slut vara i kontakt med anställda för att utreda tidtabell och möjlighet att återgå till arbetet. Samtidigt utreds om återgången kan vara enligt den ursprungliga arbetsmängden eller om det t.ex. är aktuellt med arbetsprövning. FRÅNVARO ENLIGT ÅRSVERKE ENLIGT KOMMUNALA arbetsmarknadsverkets rekommendation kan sjukfrånvarodagarna räknas, förutom i antalet anställda per 31 december, också i antalet årsverken under kalenderåret. Årsverket uträknas genom att antalet anställningsdagar divideras med 365 och multipliceras med eventuell deltidsprocent. Ett årsverke beskriver personalstyrkan under året bättre än antalet anställda per 31 december. Detta eftersom ett årsverke beaktar variationer i antalet anställda under året samt arbetsförhållanden som bara varat en del av året eller varit i form av deltid. Uträknat som årsverke utgjorde sjukfrånvaron på Kårkulla samkommun 21,88 (22,26 år 2014) årsverken fördelat på personer. Siffran innefattar tillsvidareanställda och visstidsanställda samt anställda på läroavtal och med lönesubvention. Kort- och långvariga vikarier innefattas i årsverkesberäkningen till den del som de används till vakanta befattningar. 18 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

19 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA VINTERMÅNADERNA MÄRKS I SJUKFRÅNVARON UNDER ÅR hade framförallt de tre första och tre sista månaderna en större sjukfrånvaro än de övriga månaderna. Av statistiken framgår också tydligt att sjukfrånvaron var minst i augusti och september då det tidigare varit juni-juli. Det som märks klar är att sjukfrånvaron stigit under sommarmånaderna i och med att man har rätt att flytta semestern om sjukfrånvaron sammanfaller med den. År var det i juni-juli ca 350 fler sjukfrånvarodagar än året innan under samma period. Orsaken till att sjukfrånvaron i april var lägre än de andra vårmånaderna torde bero på att april är den sista vintersemestermånaden. Under vintermånaderna januari-mars drabbas personalen ofta av säsongsinfluensa. HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR PER MÅNAD JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER FRÅNVARODAGAR PÅ GRUND AV SJUKT BARN ANTALET DAGAR var 14 färre än året innan och mätt i procent har siffran sjunkit med ca 2 %. Frånvarosiffran var klart störst i Nyland, vilket dels kan förklaras med att medelåldern i Nyland är något lägre än i de övriga regionerna. En annan förklaring för Nylands del kan vara att de sociala strukturerna till vissa delar skiljer sig från de övriga regionerna. I metropolområdet kan avstånden till släkt vara långa, vilket kanske försvårar arrangemangen av vård då ett barn insjuknar. En tjänsteinnehavare/arbetstagare har rätt till tillfällig vårdledighet med lön för tre kalenderdagar för att ordna vården för eller sköta ett barn som inte fyllt 10 år och som plötsligt insjuknar och som varaktigt bor i den anställdas hushåll. Samma rätt har även en förälder som inte bor i samma hushåll som barnet. Målsättningen är också att denna tillfälliga vårdledighet ska fördelas jämt mellan föräldrarna. Eftersom Kårkulla samkommun har kvinnodominerad personal finns det en stor risk för att Kårkulla står för en oproportionerligt stor del av denna frånvaro EUC 2014 Fastighetsservice Förvaltning Nyland Åboland 628 DAGAR Österbotten DAGAR KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 19

20 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA ÖVRIGA FRÅNVARODAGAR ANTALET ÖVRIGA frånvarodagar förutom sjukfrånvaron och frånvaro p.g.a. eget barns sjukdom var i hela samkommunen år 2014 totalt Frånvarodagarna år var färre än I Österbotten minskade framförallt vård-, tjänst- och arbetsledigheterna medan föräldraledigheterna utan lön ökat något. Överhuvudtaget har tjänstoch arbetsledigheterna minskat i hela samkommunen. I sin helhet måste man sätta frånvarodagarna i relation till antalet anställda i regionerna, Österbotten har de flesta anställda, Nyland lite färre medan Åboland har minst. Någon klar orsak till skillnaderna går inte att hitta, men eftersom längden för de olika ledigheterna kan variera kraftigt kan t.ex. en enda alterneringsledighet på närmare ett år snabbt förändra statistiken Mod./Fad./Föräldraledighet Studieledighet Vårdledighet Alterneringsledighet Rehabiliteringsstöd Tjänst- och arbetsledighet EUC Fastighetsservice Förvaltning Nyland Åboland Österbotten 20 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

21 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA PERSONALKOSTNADERNA TALKOLEDIGHETER SPARADE IN I LÖNEUTGIFTER UPPFÖLJNINGEN av löneutgifterna sker månadsvis för att hålla koll på utgiftsutvecklingen. Under första halvåret såg budgeten ut att överskridas, vilket medförde en strikt budgetdisciplin och sparåtgärder på flera nivåer. Personalen gavs möjlighet att ta ut s.k. talkoledigheter, vilket innebar upp till två veckors tjänsteledighet med lön. Totalt sparade talkoledigheterna in ,86 euro under året. Det ekonomiska utfallet angående löneutgifterna slutade inom budgeten med ett utfall på 100 %. Ett verktyg för att lättöverskådligt bedöma personalutgifterna per enhet utarbetades under år och planeras att tas i bruk på de flesta verksamhetsenheter under år BESKATTNINGSBARA LÖNER OCH ARVODEN EURO JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 21

22 VI JOBBAR PÅ KÅRKULLA 32 MILJONER EURO I LÖNER DE FLESTA av de anställda inom Kårkulla samkommun har en lön som baserar sig på Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal, även kallat Akta. Övriga kollektivavtal som styr samkommunens löner är Läkta, Tim-Aka och TS. Den utbetalda beskattningsbara summan löner och arvoden var ,87. Totalt utbetalades löner under, vilket i medeltal betyder ca st. per månad. Av lönebudgeten användes 100 %. Obetald tjänstledighet togs ut totalt dagar. Inbesparingen blev därför ,86 exklusive lönebikostnaderna. På alla verksamhetspunkter fanns det dock inte möjlighet att delta i spartalkot eftersom det förutsatte att ingen vikarie anställdes i stället. Behovet av ett lätt överskådligt verktyg för att bedöma utgifter och inkomster samt prestationer enhetsvis i förhållande till budgeten är uppenbar. TOTAL MÅNADSLÖN I MEDELTAL KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

23 HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE FÖRETAGSHÄLSOVÅRD DET TOTALA antalet hälsorelaterade frånvarodagar år var ( år 2014). I Nyland var antalet (7 090), i Åboland (5 303) och i Österbotten (5 938). Det genomsnittliga antalet frånvarodagar per anställd var 20,40 (20,26). ANSVARIG FÖR företagshälsovården var personalchef Fredrik Laurén. Som personalens företagshälsovårdare fungerade Carola Jahnsson. Av hennes totala anställning var 75 % allokerad till företagshälsovården. HÄLSORELATERADE FRÅNVARODAGAR Nyland 2014 Åboland Österbotten DAGAR DAGAR DET GENOM- SNITTLIGA ANTALET FRÅNVARODAGAR PER ANSTÄLLD VAR 20,40 ( ,26) Företagshälsovårdaren deltog också i fortbildning för personal inom företagshälsovården. Kårkulla samkommun upprätthöll under år såsom tidigare en enhet för företagshälsovård vid Kårkulla i Pargas. Den betjänade Kårkulla vårdhem, Centralförvaltningen, omsorgsbyrån i Pargas, Pargas arbetscenter, Pargas boendeenheter samt Villa Käldinge i Nagu. För personalen vid öppenvårdsenheterna på andra håll än i Pargas köptes lagstadgad företagshälsovård av den lokala hälsovårdscentralen eller av privata aktörer, delvis beroende på personalens preferenser. Köpavtal har i de flesta fall kunnat uppgöras med de lokala hälsovårdscentralerna. Avtal gällande företagshälsovården har ingåtts med Suomen Terveystalo, Pargas Läkarcentral, Vantaan työterveys, Työplus, Kungsvägens arbetshälsa, Folkhälsan Syd ab, Kristiina Medi samt hälsovårdscentralerna i Raseborg, Kristinestad, Kimitoön, Malax-Korsnäs, Korsholm, Hangö och Vasa. Avtalen är likartade inom alla verksamhetsenheter oberoende av om producenten är en hälsovårdscentral eller en privat producent. Avtalen är i de flesta fall i kraft tillsvidare. Personal i datorarbete bereddes möjlighet att anskaffa glasögon avsedda för datorarbete. Nyanställnings- och åldersgruppsgranskningar samt arbetsplatsbesök gjordes. Individuella råd om bl.a. ergonomi, hygien, blodtryck, vikt, motion, kolesterol och diet utarbetades. Personalen inom samkommunen hade möjlighet att vid behov få vaccin mot säsongsinfluensa och hepatit B. En plan för ingripande vid sjukfrånvaro har gjorts (se närmare stycket Noggrann uppföljning av sjukfrånvaron på s. 18). Samkommunen ansökte om en ny kurs i Aslak-rehabilitering för Aslak-kursen hade 10 platser under Under har de anställda vid behov fått en remiss till personlig rehabilitering, främst Tyk och Aslak. KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 23

24 HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE UTVECKLANDE OCH UPPRÄTTHÅL- LANDE AV ARBETS- FÖRMÅGAN PROJEKTET ETT RÖKFRITT KÅRKULLA har i samarbete mellan företagshälsovården och UUA-gruppen fortsatt under året. En anställd som velat sluta röka har kunnat få nikotinpreparat eller receptbelagda mediciner för ändamålet värda ca 100. Företagshälsovården deltog i övrigt aktivt i samkommunens UUA-verksamhet. Företagshälsovårdaren ingick också i den UUA-grupp som lett arbetet inom samkommunen samt har varit inkallad till samarbetskommitténs möten som sakkunnig. Samarbetskommittén fungerar även som samkommunens arbetarskyddskommission. KOSTNADER FÖR FÖRETAGSHÄLSOVÅRDEN Företagshälsovård Sjukvård Enligt bokslutet för år var de totala kostnaderna för företagshälsovården ,95 ( ,93 ) euro. Utvecklingen under de senaste åren framgår av tabellen nedan. Arbetsgivaren får ersättning av FPA för nödvändiga och skäliga kostnader för företagshälsovården. Ersättningen indelas i ersättningsklass I, som innefattar kostnader för den preventiva företagshälsovården, och ersättningsklass II, som innefattar kostnader för sjukvård på allmänläkarnivå. Ersättningen för klass I är 60 % och för klass II 50 % EURO UUA STÅR för Utvecklande och Upprätthållande av Arbetsförmågan. Kårkulla samkommun har sedan 2002 ett program för samkommunens UUA-verksamhet. En UUA-grupp för hela samkommunen skötte uppdraget under. UUA-gruppen består av personalchefen, företagshälsovårdaren, arbetarskyddschefen och personalsekreteraren. För UUA-verksamheten fanns anslaget euro. Under året såldes ca motionsoch kultursedlar som personalen kunde använda både för individuellt utövande av motion och kultur samt för enhetsvisa verksamheter. De anställda hade rätt att lösa in motions- och kultursedlar för 2,50 /st. Sedlarnas värde var 5,00 / st. Eftersom sedlarna går att använda i hela landet har de visat sig vara mycket lyckade för en så geografiskt splittrad personal som Kårkulla samkommuns. Personalen deltog också i olika motionsjippon inom ramen för UUA-verksamheten. T.ex. genomfördes en motionskampanj med gåvokort som lottades ut bland alla som deltagit. Kårkulla stötte också anställda som önskade sluta röka med att subventionera läkemedel eller ersättande produkter under de fyra första veckorna efter slutande av rökning KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

25 ARBETARSKYDDET ARBETARSKYDDET INOM SAKOMMUNEN FÖRVERKLIGADE MÅLSÄTTNINGAR: HÄLSA, SÄKERHET och välbefinnande ska förverkligas på varje arbetsplats och på alla nivåer i organisationen. Arbetarskyddet strävar efter att förbättra hälsoförhållandena på arbetsplatsen och även öka de anställdas trivsel i arbetet. Ett gott arbetarskydd främjar arbetastagarnas fysiska och psykista hälsa, rättvisa, ökar trivseln och samarbetet på arbetsplatsen och välmående även på fritiden. ARBETARSKYDDSKOMMISSIONEN OCH ARBETARSKYDDSSAMARBETE En ny arbetarskyddsorganisation påbörjade sitt arbete Mandatperioden är I varje region (Åboland, Nyland och Österbotten) har samkommunen av personalen valda arbetarskyddfullmäktige. Tidsanvändningen för arbetarskyddsfullmäktigeuppgifter per region är 10 h/ vecka. Grundprincipen är den att arbetarskyddsfullmäktige i en region använder en arbetstid om 6 h/vecka, medan två vice arbetarskyddsfullmäktige per region har 2 h/vecka var för att sköta arbetarskyddsuppgifter. Inom Kårkulla samkommun har man valt att ge arbetstid även till vice arbetarskyddsfullmäktige för att kunna få in ett bredare kunnande i arbetarskyddet. Arbetarskyddsfullmäktige och arbetarskyddschefen möttes regelbundet under året för att diskutera aktuella frågor. Som arbetarskyddskommission fungerar samkommunens samarbetskommitté. Arbetarskyddschefen är dessutom medlem av samkommunens UUA-grupp. Första delen av arbetarskyddsprogrammet granskas och godkänns årligen av ledningen. Den andra delen av programmet granskar vart fjärde år av den nya arbetarskyddskommissionen och godkänns av styrelsen. Arbetarskyddschefen är stationerad vid centralförvaltningen i Pargas, men besökte olika enheter inom samkommunen. Besöken på enheterna gjordes både på initiativ av arbetarskyddschefen och av enheterna själva. Konsultation gavs angående byggnadsritningar för olika byggprojekt inom samkommunen. HAIPRO-SYSTEMET för rapportering av olycksfall och olycksfallstillbud utvidgas till att användas i hela samkommunen under åren Kräver undervisning och utbildning av chefer och omsorgsbyråpersonal. Ett ektroniskt rapporteringssystem av olycksfall och olycksfallstillbud, HaiPro, togs i bruk i Åboland redan under år 2014 och i resten av samkommunen. Arbetarskyddschefen besökte alla enheter och gav handledning i hur systemet fungerar. Skriftlig information om användning av systemet gavs via Info-bladet, e-post och intranätet. HaiPro-rådgivning arrangerades också i form av videomöten. Det förekom olika tekniska problem med systemet speciellt i enheterna som är utanför Kårkullas företagsnätverk. Dessa problem och olika utvecklingsbehov har lätt till vissa uppdateringar och ändringar av systemet i samarbete med programproducenten Awanic. KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 25

26 ARBETARSKYDDET FÖRVERKLIGADE MÅLSÄTTNINGAR: ANTAL OLYCKSFALL RAPPORTERADES 30 arbetsolyckor till försäkringsbolaget under. I Österbotten var antalet 8, i Nyland 7 och i Åboland 15. Dessa arbetsolycksfall orsakade 151 sjukfrånvarodagar. Sjukfrånvaron har varierat från 4 till 47. UTVECKLANDET av kunskaper i att förebygga och hantera hot- och våldsituationer i arbete. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med EUC. Över 90 % av arbetsolycksfall och olycksfallstillbud i Kårkulla samkommun orsakades av utmanande beteende. Förebyggande av utmanande beteende var en av tyngdpunkter inom arbetarskyddet. Utvecklingsarbete skedde i samarbete med EUC. Arbetet framskred på flera parallella områden: utbildning av personal (MAPA-utbildning kompletterat med Kårkullas egen utbildningspaket), utvecklande av den fysiska och psykiska verksamhetsmiljön, allmänna riktlinjer, processbeskrivningar och anvisningar, brukarspecifika utgångspunkter och mål samt utvecklande av mätare. Arbetsgruppen bestod av arbetarskyddschefen, ledande psykologen, ledande terapeuten och personalchefen. I utvecklingsarbete drog man nytta av expertis på många olika områden som man har inom Kårkulla organisation. Arbetarskyddschefen och ledande terapeuten föreläste om temat på Arbetarskyddscentralens utbildningsdag Världens bästa arbetsliv 2020 i Helsingfors i november. Också en artikel om förebyggande av utmanande beteende publicerades i årets sista nummer av Omslaget. Arbetet med utmanande beteende omfattar alla verksamhetsområden och alla verksamhetsnivåer. Insatser från olika yrkesgrupper och samarbete över yrkesgränser behövs. Arbetet pågår KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

27 ARBETARSKYDDET KVALITETS SÄKRING AV ARBETSMILJÖN IMPLEMENTERING av OHSAS kvalitetsstandarden för evaluering av riskhanteringsmodellen på Kårkulla uppdaterades den 31 i mars. Utvärdering pågår som en del av kvalitetsarbetet i samkommunen. Samkommunen har gått inför att först certifiera sitt kvalitetsarbete med själva produkten (ISO 9001) för att sedan eventuellt certifiera ledningssystemet för arbetsmiljön. Arbetarskyddschefen är en medlem av arbetsgruppen som bygger IMS dokument hanteringssystem till Kårkulla samkommun som en del av kvalitetsarbetet. KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 27

28 ARBETARSKYDDET FÖRVERKLIGADE MÅLSÄTTNINGAR: ARBETET MED att utarbeta och uppdatera räddningsplaner för alla enheter fortsätter. Personalens kunnande och färdigheter i säkerhetsfrågor stärks. Mallen för räddningsplanen uppdaterades och finns på intranätet till förfogande för enheterna. Under året gjorde alla enheterna lagstadgade utredningen om utrymningssäkerhet i sina boenden och utredningarna levereades till räddningsverken. RISKBEDÖMNINGEN görs på varje arbetsplats. Enheterna förverkligade riskbedömingen på mycket varierande sätt. I en del riskbedömningar gav man bra information om problem och utvecklingsbehov och presenterade åtgärdsförslag. En del riskbedömningar var helt utan motiveringar och åtgärdsplaner, och det var svårt att få en uppfattning om tankar bakom bedömningen. Helt tydligt behövs det utbildning om riskbedömningens betydelse för enheten och hela organisationen, innehållet i riskbedömningen och genomförandet av den. På grund av varierande genomförande av riskbedömningen är sammanställningen riktgivande. Områden som kräver uppmärksamhet är Fysiska arbetsmiljön - Ändamålsenighet av arbetsutrymmen - Värme och ventilation - Ljudmiljön Arbetsuppgifter och arbetsinnehåll Psykiskt välbefinnande Våldsituationer Noggrannare genomgång av dessa områden ska ske tillsammans med respektive chef för att åtgärda problemen. 28 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

29 EN UTBILDAD PERSONAL 2500 UTBILDNINGSDAGAR UTBILDNINGSDAGAR I MEDELTAL 2,9 DAGAR/ANSTÄLLD ÅR DET ÖVERGRIPANDE ansvaret för samordning av personalutbildning handhades av personalchefen tillsammans med områdesvisa representanter. Det regionala utbildningsansvaret handhades av RAP (regionala arbetsgrupper för personalutbildning). Utbildningsplattformen Moodle användes under året för att informera om kurser och ta emot kursanmälningar. Abilitas affärssystem användes för kostnadsregistering av personalutbildning inom hela samkommunen. Utbildningsprogrammet planerades så att åsikter inhämtades från bl.a.: Personalen via RAP-grupperna till personalchefen Samarbetskommittén Webropol-enkät riktad till enhetscheferna angående ledarskapautbildning EN UTBILDNINGS- DAG KOSTADE I MEDELTAL 77 I DEN ÅRLIGA KVALITETSMÄTNINGEN UR PERSONALPERSPEKTIV ANSÅG 79,11 % PROCENT ATT DE FÅR TILLRÄCKLIGT MED FORTBILDNING AV ARBETSGIVARE I den årliga kvalitetsmätningen ur personalperspektiv ansåg 79,11 procent av personalen att de fått tillräckligt med fortbildning av arbetsgivaren. Siffran motsvarar tidigare års mätresultat: 2010: 80,56 % 2011: 84,81 % 2012: 82,75 % 2013: 82,31 % 2014: 81,80 % 79,11 : % Antal deltagare och utbildningsdagar för hela samkommunen Statistikföringen baserar sig på Kommunala arbetsmarknadsverkets krav på årlig rapportering av utbildningsstatistik för alla kommuner och samkommuner. Under året deltog 1490,5 anställda i 2 534,5 utbildningsdagar. Detta betyder ca 2,9 utbildningsdagar/anställd (antalet anställda uppgick per till 880 personer). Av budgeterade euro för personalutbildning användes ca euro, dvs. ca 77 euro/utbildningsdag ( /2 535). KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 29

30 EN UTBILDAD PERSONAL PERSONAL- UTBILDNING GRUNDEXAMEN eller examen på skolnivå inom hälsovård och det sociala området: tex närvårdare, primärvårdare, vårdare av utvecklingsstörda 885 DELTAGARE 1445 UTBILDNINGSDAGAR DELTAGARE = En person som deltagit flera gånger i olika utbildningstillfällen räknas här bara en gång. UTBILDNINGSDAGAR = Totalantalet utbildningsdagar räknas här. Ex: Om 2 personer deltagit i en två dagars kurs är antalet utbildningsdagar=4. Utbildningen skall omfatta minst tre timmar för att räknas som en halv utbildningsdag och minst sex timmar för att räknas som en hel utbildningsdag. Kortare enskilda tillfällen kan räknas ihop. SOCIALARBETARE 29 DELTAGARE 21 UTBILDNINGSDAGAR PERSONAL MED HÖGSKOLEUTBILDNING, tex kuratorer, psykologer 94 DELTAGARE 178 UTBILDNINGSDAGAR AVLAGT YH EXAMEN, lägre YH examen inom undervisning och pedagogik eller examen på institutnivå inom hälsovård och det sociala området tex sjukskötare, socialhandledare 338 DELTAGARE 555 UTBILDNINGSDAGAR ÖVRIG PERSONAL i vårdkedjan: tex familjedagvårdare, mottagningsbiträden, stöd-, kontors och informationspersonal 144 DELTAGARE 338 UTBILDNINGSDAGAR 30 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE

31 KÅRKULLA PERSONAL- BERÄTTELSE AD, ombrytning Ritva Rähmönen, Zeeland Family Bilder Kårkulla samkommun fotoarkiv Papper Multi Offset Tryck Oy FRAM Ab 2016 KÅRKULLA PERSONALBERÄTTELSE 31

32 KÅRKULLA SAMKOMMUN Kårkullavägen 142, Kirjala Tfn (växel öppen vardagar kl. 9-15) kårkulla.fi