Projekt barnfetma i Skåne - slutrapport

Transkript

1 Projekt barnfetma i Skåne - slutrapport Lisa Johansson Koordinator Tel: lisa.m.johansson@skane.se

2 Förord... 3 Sammanfattning Bakgrund och syfte Koordination Projektstöd Samlade resultat och slutsatser Rekommendationer inför liknande satsningar... 7 Bilaga 1. Delrapport TeleSOFT... 8 Sammanfattning Bakgrund Upplägg och metod Diskussion/konklusion Referenser Bilaga 2. Slutrapport Grunda Sunda vanor barnhälsovården Skåne främja hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos förskolebarn Sammanfattning Bakgrund Upplägg Resultat Diskussion/konklusion Förslag till fortsatta studier alternativt breddat införande Referenser Bilaga 3. Slutrapport MåBra-modellen Sammanfattning Bakgrund Upplägg (metod) Resultat Diskussion/konklusion Förslag till fortsatta studier alternativt breddat införande

3 Förord Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) beslutade 2014 att stödja tre projekt rörande övervikt och fetma hos barn i Skåne. Projekten utgick från de tre förvaltningarna och insatserna kom att fördelas över hela regionen. Kunskapscentrum Barnhälsovård fick uppdraget att koordinera projekten och en projektledare anställdes. Den ursprungliga projekttiden kunde efterhand förlängas för två av projekten genom att ytterligare medel tillfördes från HSN. Under projekttiden har över 500 barn och familjer tagit del av de hälsofrämjande och förebyggande insatserna gällande barns övervikt och fetma. Över 1000 medarbetare i hälso- och sjukvården samt kommunerna i Skåne har deltagit i ett kunskapslyft som bestått i fortbildning och erfarenhetsutbyten. Många lärdomar har dragits under projekttiden och två av projekten kommer att fortgå som renodlade forskningsprojekt med förhoppningen att insatser ska komma ännu fler barn i Skåne till del framöver. Marie Köhler Enhetschef/barnhälsoöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum kvinnohälsa, Skånevård Sund, Region Skåne

4 Sammanfattning Övervikt och fetma hos barn och ungdom är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige och resten av världen. För att utveckla och studera olika former av omhändertagande av barn och ungdom med övervikt och fetma har Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Skåne avsatt 9,5 miljoner kronor för åren Förutom att stimulera forskning och utveckling har målsättningen också varit att öppna upp samverkan mellan olika aktörer inom hälso- och sjukvård och andra samhällssektorer. Tre projekt startade under hösten Ett projekt ( MåBra-modellen ) avslutades den sista januari 2016 och slutrapporten finns i bilaga 3. Övriga två projekt ( Tele-SOFT och Grunda Sunda Vanor ) fick förlängning och har gått vidare som forskningsstudier under De två projekten redovisas i bilaga 1 och 2. Genom de tre projekten har ett flertal nya samverkansformer utvecklats mellan landsting och kommun, vilket resulterat i en sammanhållen vårdkedja med ökad trygghet för barn/ungdom och föräldrar. Två av projekten har också efter etikgodkännande gått vidare som forskningsstudier med förutsättningar att kunna publicera viktiga slutsatser som på sikt kan bli föremål för ett brett införande av nya behandlingsmodeller och arbetssätt såväl i Region Skåne som i andra delar av landet. Genomförandet har också resulterat i viktiga lärdomar rörande modellen för att driva landstingsdrivna projekt och forskningsstudier. Resultatdelen i rapporten (avsnitt 5) inleds med att presentera dessa lärdomar varefter de tre studierna redovisar sina resultat i efterföljande bilagor. 1. Bakgrund och syfte För att förebygga och förbättra behandlingen av övervikt och fetma hos barn och ungdom lämnade vårdproduktionsutskottet 2014, efter beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden, uppdrag till vårdförvaltningarna att genomföra regionala projekt inom området. Hälso- och sjukvårdsnämnden avsatte 6 miljoner kronor till dessa projekt, varav 1 miljon kronor avsattes för regional koordinering och utvärdering, med förbehållet att medlen inte fick kvittas eller växlas över mot annan verksamhet. Fördelningen var följande: Skånes universitetssjukvård erhöll 2,0 mkr för att undersöka om användning av ny teknik inom telekommunikation kan effektivisera och förbättra omhändertagandet av barn och ungdom med fetma, TeleSOFT (projektledare Carl-Erik Flodmark och Inge Lissau) Skånevård Kryh erhöll 2,0 mkr för utveckling av nya och effektivare former för information och utbildning i samverkan med kommuner och elevhälsa, MåBramodellen (även kallad Hässleholmsmodellen ; projektledare Kristina Georgiev) Skånevård Sund erhöll 1,0 mkr för att genom samverkan mellan barnhälsovård och tandvård främja hälsosamma levnadsvanor hos barn upp till 5 år, Grunda Sunda Vanor (projektledare Mariette Derwig och Linda Håkansson) Skånevård Sund (Kunskapscentrum för barnhälsovård) erhöll 0,5 mkr för regional koordinering av projekten Skånes universitetssjukvård (FoU-centrum Skåne) erhöll 0,5 mkr för vetenskapligt, metodologiskt och statistiskt stöd under planering, genomförande och avrapportering av projekten

5 De olika projekten i satsningen har olika inriktning och syftar till att identifiera arbetssätt, behandlings- och samverkansmodeller som i förlängningen skulle kunna komma att implementeras i hela Region Skåne. Projekten fick medel tilldelade för perioden Två av projekten, TeleSOFT och Grunda Sunda Vanor, ansökte om förlängning av projektperioden och ytterligare projektmedel för att kunna slutföra pågående studier. Beslut om förlängning fattades av Hälso- och sjukvårdsnämnden den 29 januari 2016 och fördelningen var följande: Skånes Universitetssjukvård erhöll 2,14 mkr till för projektet TeleSOFT (projektledare Carl-Erik Flodmark och Inge Lissau) Skånevård Sund och Kunskapscentrum Barnhälsovård erhöll 1,3 mkr för projektet Grunda Sunda Vanor (projektledare Mariette Derwig och Linda Håkansson) Skånevård Sund och Kunskapscentrum Barnhälsovård erhöll kr för koordinering Projektet TeleSOFT har sökt förlängt projektbidrag till december 2017 på 1,42 mkr för att möjliggöra ett avslutande besök för alla deltagare i studien. Medlen är avsatta i Hälso- och sjukvårdsnämndens internbudget och formellt beslut kommer att fattas under våren I denna rapport redovisas det övergripande arbetet (koordination och projektstöd; se avsnitt 3-4) samt de samlade resultaten och slutsatserna (avsnitt 5). Tillgängliga resultat för de tre projekten redovisas i en delrapport (bilaga 1; pågående projekt) samt i två slutrapport (bilaga 2-3; avslutade projekt). 2. Koordination Lisa Johansson vid Kunskapscentrum barnhälsovård (KC BHV) har sedan oktober 2014 varit ansvarig för koordinationen av satsningen. Uppdraget omfattade samordning/koordinering av de tre projekten där varje projekt tilldelades egen finansiering och eget redovisningsansvar. Uppdraget som koordinator har inneburit följande: Att ha överblick, vara ett stöd till delprojekten och se till att det fungerar. Regelbundet sammankalla ansvariga projektledare för avstämning och rapportering. Vara kontaktperson till uppdragsgivaren (Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning; Sven Oredsson) rörande frågor av övergripande art samt finansiering, tidplan och redovisning. Vara kontaktperson till Kliniska Studier Sverige, Forum Söder, (tidigare FoU-centrum) i frågor rörande uppföljning och utvärdering. Övervaka tidplan och tidigt agera, tillsammans med berörda projektledare och uppdragsgivaren, för att åtgärda eventuella problem som uppkommer. 2.1 Möte och avrapportering Fram till nu har koordinatorn samlat projektledarna vid totalt nio tillfällen. Två av dessa har varit för avrapportering/redovisning för uppdragsgivaren. Mötena har varit en plattform för projekten att utbyta erfarenheter med varandra och hjälpa varandra vidare i processen. Annars har koordinatorns arbetsuppgifter bestått i att finnas tillgänglig för projektledarnas frågor och försöka hjälpa dem vidare. Koordinatorn har även samlat in ekonomiuppföljningar samt skött kommunikationen med uppdragsgivaren

6 3. Projektstöd Personal från Kliniska Studier Sverige, Forum Söder, (främst professor Jonas Björk men även docent Ulf Malmqvist, Karolina Andersson och Håkan Lövkvist) har gett löpande vetenskapligt, metodologiskt och statistiskt stöd under planering, genomförande och avrapportering av projekten. Det har rört sig om studiedesign och dimensionering (powerberäkningar), rådgivning i samband med etikansökningar och etablering av forskningsdatabaser, framtagande av en internetbaserad randomiseringsapplikation (TeleSOFT), registrering i ClinTrial.gov (TeleSOFT), rådgivning kring utformning av enkäter (Grunda Sunda Vanor) samt detaljgranskning av slutrapportering (Må Bra-modellen). Jonas Björk har som representant för Forum Söder deltagit regelbundet i mötena med koordinator och projektledare och har även deltagit i ett stort antal projektspecifika möten med projektledare och personal ifrån de olika projekten. 4. Samlade resultat och slutsatser Under projektperioden har ett antal erfarenheter kring metod och struktur identifierats. Dessa berör bland annat: Avsaknad av sammanhållen infrastruktur och rutiner för inrapportering till register i Skåne Svårigheter att etablera och utveckla samverkan kring åtgärder för att förebygga övervikt och fetma hos barn Oklar modell för tilldelning av projektmedel och uppföljning av beviljade medel Forskning i nära kontakt med ordinarie verksamhet Förutsättningar för projekt i gränslandet mellan forsknings- och utvecklingsarbete 4.1 Avsaknad av sammanhållen infrastruktur och rutiner för inrapportering till register Det saknas en sammanhållen infrastruktur och rutiner för inrapportering till register i Skåne för att följa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn i skolåldern över tid. Uppföljning görs i varierande grad på kommunal nivå idag, men utan övergripande koordination och samverkan mellan kommun och region. Inom Kryh och Trelleborg har man under projektperioden arbetat med att sammanställa sådan statistik ett lovvärt initiativ som fler av Skånes vårdförvaltning bör kunna följa. 4.2 Svårigheter att etablera och utveckla samverkan kring åtgärder för att förebygga övervikt och fetma hos barn Ett viktigt resultat i de delprojekt, som arbetat med att etablera och utveckla samverkan kring åtgärder för att förebygga övervikt och fetma hos barn, är att olika aktörer generellt sett är mycket positiva till att sådan samverkan etableras. Emellertid medför hög arbetsbelastning inom den ordinarie verksamheten att man tvingas att nedprioritera sådan samverkan med andra aktörer. Inför framtiden bör man se över möjligheten till centrala styrsystem för att säkra att långsiktig samverkan barnens hälsa i centrum etableras

7 4.3 Oklar modell för tilldelning av projektmedel och uppföljning av beviljade medel Fortsatt riktade satsningar inom centrala folkhälsoområden kommer att vara angelägna framöver. För sådana satsningar är det emellertid viktigt att man ser över modellen för tilldelning av projektmedel liksom ekonomistyrning och uppföljning. I de aktuella projekten har det varit svårt att anställa kvalificerad personal under den begränsade projektperioden samt att bibehålla personal under osäkra projektanställningar. Det har även funnits svårigheter att friställa befintlig personal från den ordinarie verksamheten. Framtida projekt bör i många fall löpa under längre tid än vad som har varit fallet i de aktuella projekten. För framtida projekt bör därför andra finansieringsmodeller, som i större utsträckning fordrar prestation och kostnadsredovisning innan utbetalning, övervägas. Man behöver också se över möjligheterna att periodisera projektmedel över hela projektperioden så att medel inte går förlorade i början av projekttiden. 4.4 Forskning i nära kontakt med ordinarie verksamhet När forskning bedrivs i nära kontakt med ordinarie verksamhet behöver det finnas en tydlig åtskillnad mellan projekt och den praktiska sjukvården. Projekt av det här slaget hamnar ofta i ett beroendeförhållande till den ordinarie verksamheten som är etablerad och prioriterad. Projekten har stött på motstånd och ifrågasättande, i vissa fall även ifrån ledningshåll. Resursintyg och etikansökan borde kunna ge en större självständighet, men det fungerade inte fullt ut. Projekt som ligger så nära vården behöver ha en separat budget, personal med intresse för och erfarenhet av klinisk forskning, samt om möjligt tillgång till egna mottagningsrum. 4.5 Förutsättningar för projekt i gränslandet mellan forsknings- och utvecklingsarbete De aktuella projekten befinner sig till vissa delar i ett gränsland mellan forsknings- och utvecklingsarbete. Möjligheten till den kunskapsspridning som forskningen innebär talar för att liknande projekt i framtiden, när det är möjligt, bör definieras som forskningsprojekt. Detta får dock betydelse för planeringen samt uppstartssträckan av projektet, eftersom bland annat nödvändig etikprövning kan vara tidsödande. En ytterligare fördel med att projekt definieras som forskningsprojekt är att man genom etikprövningen tvingas precisera frågeställningar, studiedesign, datauttag etc. redan i planeringsprocessen. En tilldelningsmodell i två steg skulle kunna användas: 1) förstudie med syfte att skriva en projektplan inför en etikansökan, 2) genomförande av ett preciserat projekt När en etikansökan finns klar underlättar detta bedömningen av projektets genomförbarhet (steg 2), och det blir därmed också lättare att fatta beslut om tilldelning av medel. 5. Rekommendationer inför liknande satsningar 1. En tilldelningsmodell i två steg 2. Särskilda projektmedel som löper över årsskiften och är fristående från driftsbudgeten 3. Projekt som ligger nära vården behöver ha separat budget, personal med intresse för och erfarenhet av klinisk forskning, samt om möjligt tillgång till egna lokaler. 4. Använda sig av projektstöd som kan ge löpande vetenskapligt, metodologiskt och statistiskt stöd under planering, genomförande och avrapportering av projekten

8 Bilaga 1. Delrapport TeleSOFT Sammanfattning Projektet syftar till att behandla barn med övervikt, det vill säga ännu inte utvecklat fetma, genom att jämföra effekten av samtal på en vårdinrättning/klinik med samtal via Skype. Projektet har framgångsrikt träffat 84 barn till och med den 11 december 2016 för ett första besök och nyrekrytering till studien fortgår. Ett andra besök har givits till 52 barn och ett tredje återbesök till 26 barn. Ett barn har fått ett avslutande fjärde besök. Av de 84 barnen har 42 lottats till behandling på distans och 42 till behandling på kliniken. Vid det andra besöket har tillgängliga data sammanställts för 49 individer. Då har medel BMI minskat med 0,07; median BMI ligger på ±0. Normalt stiger BMI med 0,2 hos barn under en period på två månader vilket visar på en minskning av relativt BMI trots den korta behandlingstiden. Behandlingen innefattar fyra besök under åtta månader. Totalt har 7500 rekryteringbrev skickats ut under våren 2016 och ytterligare 3500 i mitten av augusti. Projektet räknar med att antalet barn kommer att räcka för att avgöra om besök på distans med Skype är lika effektivt som besök på en klinik, under förutsättning att studien förlängs under Studien bedrivs vid en klinisk arbetsenhet, Barnöverviktsenheten Region Skåne där Docent Carl- Erik Flodmark är överläkare och överordnad projektledare och seniorforskare, PhD Inge Lissau är daglig projektledare för projektet. Skattning av hur barnet mår mäts med Child Overall Rating Scale (CORS) och skattningen av samtalen har på initiativ av seniorforskare Inge Lissau tagits med i studien. Session Rating Scale (SRS) till föräldrarna och Child Session Rating Scale (CSRS) till barnen för att bedöma kvaliteten av samtalen. Inge Lissau har fått ett skriftligt tillstånd av Scott Millar, USA, som har utvecklat skalorna till att använda dem i projektet TeleSOFT. Data från de två frågeformulären, som visar på nyttan för patienten, har sammanställts för de 50 första familjerna. Maximalt poäng är 40. Ju högre poäng desto mer nöjd är man med besöket. Skalorna har använts mycket inom behandlingsforskning inom psykologin. CSRS barn SRS mor SRS far Antal Medel 36,7 37,9 38,7 Median 37,8 38,6 38,6 Bedömningen är att det har fungerat bra att kommunicera med familjerna via Skype, trots att det har varit ett samtal med flera parter däribland två behandlare och de tekniska problemen har kunnat lösas. Eftersom detta är en randomiserad studie får man inte själv välja om man skall få samtal via Skype eller på klinik. Fem familjer har avslutat sin medverkan i Skype gruppen och tre stycken i klinikgruppen. I Skype gruppen avbryter man främst för att man vill få behandling på kliniken. Studien bedrivs i Malmö med korta resvägar. Om behandlingen erbjuds över längre resvägar kan det tänkas att samtal via Skype är mer attraktivt

9 Feedback till familjen avseende barnens rörelse har provats via app i mobiltelefon med central sammanställning av data. Eftersom skolor ej tillåter barn att ha mobiltelefon igång utvecklas nu en kompletterande lösning med hjälp av så kallade aktivitetsband. 84 barn har inkluderats i studien och önskar att komma på återbesök. 52 barn har varit på återbesök antingen via Skype eller på kliniken. Både barn och föräldrar skattar samtalen högt enligt ett internationellt kvalitetskontrollerat skattningsformulär Projektet har identifierat goda ambassadörer för projektet i form av skolläkare och skolsjuksköterskor inom elevhälsovården. Kontakt har tagits både centralt till alla skolsjuksköterskor via deras förvaltningsledning och lokalt via ett av distrikten. Om projektet kan få finansiering för hela 2017 ökar möjligheterna för att uppnå barn som deltagare i studien. 1. Bakgrund Barnfetma/övervikt har klassificerats av WHO som ett av de största folkhälsoproblemen för 2000-talet. Ökningen sker närmast epidemiskt i olika delar av världen. Den snabba ökningen innebär att metoder för att sprida behandling till de många individer som är sjuka måste utvecklas. I denna studie undersöks om en evidensbaserad metod SOFT (Standardiserad Obesitas Familjeterapi) kan spridas på ett nytt sätt genom kommunikation på distans i form av en E- hälsolösning (1-4). Dessutom undersöks om nya metoder för feedback för hälsan kan stödjas genom ny teknik (gamification) (5-7). Barn med övervikt det vill säga stadiet innan fetma utvecklas omfattar ca 20 procent av befolkningen vilket medför att inte alla behandlas idag. Istället behöver nya metoder utvecklas för denna målgrupp som ofta inte erbjuds någon behandling av resursskäl. 2. Upplägg och metod Studien bedrivs vid en klinisk arbetsenhet, Barnöverviktsenheten Region Skåne där docent Carl- Erik Flodmark är överläkare och överordnad projektledare och seniorforskare, PhD Inge Lissau är daglig projektledare för projektet. Carl-Erik Flodmark har tagit fram metoden SOFT som används vid Barnöverviktsenheten Region Skåne och utvecklat den kombination av lösningsfokuserad metod och strukturell familjeterapi som styr strategin för behandlingssamtalet i TeleSOFTS samtalsmodell. Carl-Erik Flodmark och Inge Lissau delar på forskningsansvaret. Platsansvarig är forskare Inge Lissau filosofie doktor. Dessutom är psykolog Åsa Bällsten och dietist Ann-Sofi Krakau med i teamet. Förmedling av resultat och publicering av artiklar från studien förs av en forskningsgrupp bestående av Carl-Erik Flodmark, Inge Lissau och Jonas Björk. På initiativ av Carl-Erik Flodmark och Inge Lissau, utvecklades en digital randomisering (RCT) som höjer kvaliteten och generaliserbarheten av studien, där 120 barn lottas till två lika stora grupper. Fördelningen mellan studiegrupp och kontrollgrupp är utvecklad under ledning av professor Jonas Björk. Den ena gruppen fördelas till att få behandling med samtalsmetoden SOFT på klinik och den andra får en liknande behandling på distans via Skype eller motsvarande teknik. Båda grupperna får mätt sin rörelseaktivitet med en app. Denna del av projektet, att mäta

10 rörelseaktivitet blir ett proof of concept, det vill säga ett test av det praktiska genomförandet och vad som barn och familjen kan tycka vara värt att använda i sitt viktarbete. Inge Lissau har utarbetat en manual kallad systematisk översikt till konsultationerna på kliniken med familjerna. Denna systematiska översikt bidrar till att kvalitetssäkra studien och innebär att randomiseringen av besöken äger rum vid slutet av det första besöket på kliniken. 2.1 Syfte Att undersöka om en behandlingsmetod baserad på familjesamtal kan genomföras med hjälp av video i hemmet via Skype eller motsvarande teknik d.v.s. med hjälpa av en E- hälsolösning Att undersöka om övervikt mätt med BMI och kroppsfett (BIA = Body Impedance Assessment), midjeomfång samt bukhöjd kan minskas genom denna behandling jämfört med en grupp som behandlas med samtal på en vårdinrättning/klinik Att undersöka om gamification kan förstärka effekten av behandlingen via patientenkäter 2.2 Arbetsgång Barn 8-11 år gamla screenas i skolan med hjälp av vikt och längd hos skolsjuksköterskan eller via direktbrev till alla barn i Malmö där viktstatus är okänt. BMI beräknas och de som ligger mellan iso-bmi erbjuds delta (iso BMI innebär ett åldersanpassat mått) (8). Etthundratjugo intresserade barn undersöks med vikt, längd, BIA (Body Impedance Assessment) för att uppskatta mängden kroppsfett samt med en bukhöjdsmätare (9, 10). De lottas sedan till en behandlingsgrupp och en kontrollgrupp med sextio individer i varje. Vid BIA undersöks uppmätt motstånd mätt via elektroder vilket kan räknas om till mängd kroppsvatten som i sin tur räknas om till kroppsfett. Bukhöjdsmätaren mäter hur hög buken är på ett standardiserat sätt i liggande. Bukhöjd är ett bättre mått hos barn än midjeomfång. Bukhöjdsmätaren har tagits fram av Innovator Skåne efter en uppfinning av Carl-Erik Flodmark. En prototyp har visat att metoden är lika exakt för att mäta bukhöjden som när måttet tas med en magnetkamera (9). För att säkra möjligheten till att offentliggöra resultatet från TeleSOFT i lämpliga medicinska tidskrifter är studien inlagd i Clinical Trial på initiativ av Inge Lissau och Carl-Erik Flodmark. Behandlingsgruppen får därefter ett samtal varannan till tredje månad under 8-12 månader. Under samtalen diskuteras barnens aktivitetsnivå med hjälp av en app i barnets mobiltelefon. Ett exempel är appen Moves ( Vid den avslutande kontrollen undersöks både behandlingsgruppen och kontrollgruppen på Barnöverviktsenheten med vikt, längd, BIA mätning och bukhöjdsmätning. 2.3 Förväntade resultat SOFT har dokumenterad effekt vid barnfetma vilket är undersökt i två avhandlingar dels av Carl- Erik Flodmark och dels av Paulina Nowicka, en tidigare medarbetare på Barnöverviktsenheten (3, 4, 11, 12). Metoden har nyligen utvärderats i en norsk avhandling av Ane Sofie Kokkvoll (13). Metoden har också används för samhällsintervention i Leeds (14) och prövas för närvarande i London och Amsterdam. Bukhöjd mäts med en mätare som utvecklats av Region Skåne och Carl-Erik Flodmark som nu övertagit patenten. Den finns validerad mot magnetkamera och är lika exakt som en sådan (15)

11 2.4 Nulägesrapport/Resultat Etikprövning är genomförd och tillägg med rekrytering av alla barn i Malmö via direktbrev har också godkänts. Rekrytering startade före sommaren 2015 via skolsjuksköterskorna. Allmän information har hållits till skolsköterskorna i Malmö samtidigt som skriftligt material utdelades. Eftersom inflödet av anmälningar var begränsat gjordes en utredning. Det visade sig då att Malmö skolor fått ta emot 3000 nya elever under hösten det vill säga en extra årskull. Skolsköterskorna var upptagna med att hälsoundersöka och vaccinera alla nyanlända barn och hade ingen möjlighet att genomföra några mätningar och vägningar av skolbarnen i Malmö. Istället skickades direktbrev ut till alla barn i Malmö i ålder 8-11 år födda 2005 och 2006 ca 7500 brev. I inbjudan fick familjerna fylla i en anmälningsblankett där de fick ange barnets vikt och längd som studiepersonalen sedan kontrollerade mot gränserna för undervikt, normalvikt, övervikt och fetma. Ytterligare 3500 brev för födda 2007 skickas ut i aug Projektet har framgångsrikt träffat 84 barn till och med 11 december 2016 för ett första besök och nyrekrytering till studien fortgår. Ett andra besök har givits till 52 barn och ett tredje återbesök till 26 barn. Ett barn har fått ett avslutande fjärde besök. Av de 84 barnen har 42 lottats till behandling på distans och 42 till behandling på kliniken. Bortfallet är fem barn i distansgruppen och tre barn i klinikgruppen, det vill säga totalt 8 stycken, cirka 10 procent. Tekniken har fungerat väl vid Skypesamtalen och de problem som uppstått har kunnat lösas genom alternativa distans uppkopplingar. Ytterligare minst barn beräknas kunna rekryteras det vill säga totalt Tanken var att barnens rörelseaktivitet skulle registreras med appen Moves. Tyvärr har det visat sig att de flesta skolor inte tillåter barnen att ha mobiler på lektionerna. Detta har gjort att projektet nu håller på att ta fram en lösning med aktivitetsarmband. Barnen har bandet på sig som synkas mot deras mobiltelefon när de kommit hem. Sedan kan data hämtas hem från barnens konto för aktivitetsarmbandet efter familjens tillstånd. Data från två frågeformulär som visar på nyttan för patienten har sammanställts för de 50 första familjerna. Child Session Rating Scale (CSRS) används för barn och Session Rating Scale (SRS) för föräldrar. Maximalt poäng är 40. Ju högre poäng desto mer nöjd är man med besöket. Skalorna har utvecklats av Scott Miller i USA och har använts mycket inom behandlingsforskning inom psykologin (16). CSRS barn SRS mor SRS far Antal Medel 36,7 37,9 38,7 Median 37,8 38,6 38,

12 Vid det andra besöket har data sammanställts för 49 individer. Då har medel BMI minskat med 0,07, median BMI ligger på ±0. Normalt stiger BMI med 0,2 hos barn under en period på två månader vilket visar på en minskning av relativt BMI. Data tyder på att behandlingsmetoden har effekt på BMI precis som i tidigare studier på metoden. Antalet är för litet för att man skall kunna studera någon skillnad mellan gruppen som får samtal på klinik jämfört med på distans. Datainsamling och dataanalys pågår. På initiativ av Inge Lissau och Carl-Erik Flodmark kontaktades SVT som gjorde ett inslag om TeleSOFT och detta blev känt både lokalt och nationellt. TV-inslaget framhävde bland annat hur viktigt det är att barnet är medbestämmande i sin egen behandlingsplan. 3. Diskussion/konklusion TeleSOFT projektet har ansökt om fortsatt finansiering till och med 31 december Detta då Region Skåne förhoppningsvis beviljat ytterligare medel om 1,42 mkr och Crafoordska stiftelsen gett stöd till projektet med kr samt SUS fonder och stiftelser med ytterligare kr. Förlängningen med externa medel är mycket värdefull för att så många patienter som möjligt ska hinna få sin behandling slutförd. Konsekvensen hade annars blivit att patienterna dels drabbas genom en ofullständig behandling och dels blir projektet omöjligt att utvärdera och förlorar sitt vetenskapliga värde på grund av bortfallet av barn som inte hinner få en avslutande undersökning. 3.1 Möjlighet att utveckla ett projekt kring gamification vid förlängning av TeleSOFT I slutet av TeleSOFT projektet (om det har möjlighet att förlängas 2017) går det att använda sig av deltagarna i projektet för att utvärdera effekten av gamification på barn med övervikt i ett tilläggsprojekt. Erfarenheterna från digitala lösningar både samtal på distans via Skype och möjligheterna att registrera rörelse på distans leder till vårdformer som ligger i tiden och kan serva medborgarna bättre än vad dagens vård kan. Nästa steg är att lägga till incitament och belöningar som spelindustrin utvecklat de sista åren så kallad gamification. Ett intressant exempel är Pokemon Go som attraherat 50 miljoner användare på kort tid i hela världen samtidigt som spelet lett till en tydligt ökad fysisk aktivitet. Projektledningen avser att återkomma till Region Skåne med ett förslag som bygger på TeleSOFT-projektets erfarenheter. Det går att utveckla appen Moves, som projektet testat, till en motor som håller reda på hur användaren rör sig. Kring denna information kan man sedan bygga ett mer hälsoinriktat Pokemon Go liknande spel. Målgruppen får sannolikt vara äldre barn eller vuxna som oftare bär runt sin mobil, än barnen i TeleSOFT projektet. Det är också möjligt att aktivitetsarmband kan användas istället för de yngre. Syftet med projektet skulle vara att undersöka de tekniska förutsättningarna för att gå vidare med ett sådant spel och använda barnen i TeleSOFT-projektet som testdeltagare

13 4. Referenser 1. Flodmark CE, Ohlsson T, Ryden O, Sveger T. Prevention of progression to severe obesity in a group of obese schoolchildren treated with family therapy. Pediatrics. 1993;91(5): Nowicka P, Flodmark CE. Barnövervikt i praktiken. Evidensbaserad familjeviktskola. Lund: Studentlitteratur; p. 3. Nowicka P, Hoglund P, Pietrobelli A, Lissau I, Flodmark CE. Family Weight School treatment: 1-year results in obese adolescents. Int J Pediatr Obes. 2008;3(3): Nowicka P, Pietrobelli A, Flodmark CE. Low-intensity family therapy intervention is useful in a clinical setting to treat obese and extremely obese children. Int J Pediatr Obes. 2007;2(4): Jones BA, Madden GJ, Wengreen HJ, Aguilar SS, Desjardins EA. Gamification of dietary decision-making in an elementary-school cafeteria. PloS one. 2014;9(4):e King D, Greaves F, Exeter C, Darzi A. 'Gamification': influencing health behaviours with games. Journal of the Royal Society of Medicine. 2013;106(3): McCallum S. Gamification and serious games for personalized health. Studies in health technology and informatics. 2012;177: Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal KM, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide: international survey. Bmj. 2000;320(7244): Flodmark CE, Shen W, Punyanitya M, Leander P, Lanke J, Pietrobelli A. Laser beam measurement of abdominal sagittal diameter in obese children: a validation study. Pediatr Obes Pietrobelli A, Rubiano F, St-Onge MP, Heymsfield SB. New bioimpedance analysis system: improved phenotyping with whole-body analysis. Eur J Clin Nutr. 2004;58(11): Flodmark CE, Ohlsson T, Ryden O, Sveger T. Prevention of progression to severe obesity in a group of obese schoolchildren treated with family therapy. Pediatrics. 1993;91(5): Nowicka P, Flodmark CE. Family therapy as a model for treating childhood obesity: Useful tools for clinicians. Clin Child Psychol Psychiatry Kokkvoll A, Grimsgaard S, Odegaard R, Flaegstad T, Njolstad I. Single versus multiplefamily intervention in childhood overweight--finnmark Activity School: a randomised trial. Arch Dis Child. 2014;99(3): Sahota P, Rudolf MC, Dixey R, Hill AJ, Barth JH, Cade J. Randomised controlled trial of primary school based intervention to reduce risk factors for obesity. Bmj. 2001;323(7320): Flodmark CE, Shen W, Punyanitya M, Leander P, Lanke J, Pietrobelli A. Laser beam measurement of abdominal sagittal diameter in obese children: a validation study. Pediatr Obes. 2013;8(2):

14 Bilaga 2. Slutrapport Grunda Sunda vanor barnhälsovården Skåne främja hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos förskolebarn. Sammanfattning Under hösten 2014 startade pilotprojektet Grunda Sunda Vanor barnhälsovården Skåne i två kommuner i nordvästra Skåne. Det var Örkelljunga kommun, med finansiering ifrån föreningen Mjölkdroppen Helsingborg och Regionledningen Skåne samt Bromölla kommun med finansiering ifrån Regionledningen Skåne. Pilotprojektet genomfördes i två delar där första delen under åren var ett pilotprojekt, där en samverkansgrupp initierades inom barnhälsovård, mödrahälsovård, elevhälsa, förskola, kostenhet, dietist och folkhälsostrateg i de två kommunerna. Ett av målen vara att främja samverkan mellan olika aktörer, förbättra informationsutbyte och arbeta mot samma mål Främja hälsosamma levnadsvanor hos förskolebarn. Ett annat mål var att implementera en ny samtalsmodell Grunda Sunda Vanor för samtalet om levnadsvanor inom barnhälsovården. Samtalsmodellen innefattar en universell del, som erbjuds alla barn och deras familjer vid fyra års hälsobesök, samt en riktad del som innehåller ett vägledande familjesamtal när en övervikt har identifierats hos barnet. Implementeringen av samtalsmodellen har fallit väl ut avseende flera kvalitativa parametrar, men pilotstudien kan inte uttala sig om effekten på barn med övervikt. Överviktsprevalensen bland förskolebarn är i genomsnitt tio procent i Skåne, vilket betyder att maximal tjugo barn med övervikt kan ha deltagit i pilotstudien. Andra delen som startade 2016 är ett forskningsprojekt var att implementera Grunda Sunda Vanor i större omfattning och en ny och större studie har påbörjats, där 37 barnhälsovårdsenheter spridda över hela Skåne ingår. Resultatet kommer att presenteras som en del i ett doktorandprojekt vid Lunds universitet. 1. Bakgrund Hälsosamma levnadsvanor som goda mat- och rörelsevanor, god sömn och tandhälsa är av stor betydelse för barns hälsoutveckling och är en långsiktig investering. Övervikt och fetma är sedan flera år tillbaka ett stort problem hos barn och ungdomar. Därför är det mycket angeläget att arbeta för att förhindra dess uppkomst och utveckling, då risken för ohälsa i form av nedsatt livskvalitet och medicinska komplikationer är stor. I likhet med annan ohälsa är övervikt och fetma ojämnt fördelat hos befolkningen och skillnader ses hos olika socioekonomiska grupper (Socialstyrelsen & Folkhälsoinstitutet, 2013). Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne sammanställer årligen data över hälsoindikatorer från ca 100,000 barn i åldern 0-5 år, däribland förekomst av övervikt och fetma hos fyraåriga barn. Skillnaderna av förekomsten övervikt och fetma är stor i de olika kommunerna i Region Skåne liksom i de olika stadsdelarna i Malmö. Analys av data avseende övervikt/fetma visar att förekomsten hos fyraåriga barn födda 2011 (ca barn) varierade mellan 6,8 procent och 17,1 procent. Andelen barn födda 2011 med fetma är högre vid BVC enheter där Care Need Index (CNI) är högre. CNI är ett socioekonomiskt mått som är forskningsmässigt utprovat och ett relevant mått för ökad risk för ohälsa (Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne, 2015 ). Flera studier har visat att övervikt hos småbarn är en riskfaktor för övervikt senare i livet. Barn med övervikt och fetma löper även risk för att utveckla en somatisk- och psykosocial ohälsa redan i barndomen och senare i livet. Barn med fetma kan även tidigt utveckla fetma-relaterade sjukdomar som bland annat hypertoni,

15 diabetes typ 2, lever sjukdom och sömnsvårigheter och skattar sin livskvalitet lägre än barn med normalvikt. Kommuner och landsting (Mödrahälsovård, barnhälsovård, tandvård och förskola) är arenor som möter nära nog alla barn 0-5 år och deras föräldrar och har därför en nyckelroll i folkhälsoarbetet. (Regeringens proposition 2007/08:110). En god samverkan mellan olika arenor som möter barn och deras familjer kan skapa relationer och ett utbyte av de olika professionernas erfarenheter och kompetenser kan ske. En samsyn om barns utveckling och hälsa påverkar professionernas arbete i vardagen med barn och föräldrar (Tell, 2010). Verksamheterna har olika profession, kompetens och uppdrag, men det gemensamma är det hälsofrämjande arbetet för en god hälsa (Regeringens proposition 2007/08:110). Att främja hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt/fetma kräver breda insatser inom alla nivåer det vill säga samhälle, grupp och individnivå. En tydlig samverkan mellan olika professioner ökar möjligheterna att främja barns livsstil (Stenhammar, 2010). I Ljungkrona-Falk, Brekke, & Nyholm (2013) studie framkommer det att sjuksköterskorna inom barnhälsovården tycker det är mycket viktigt med hälsosamtal kring hälsosamma matvanor och är något som bör prioriteras. Det framkommer även i en studie av Isma, Bramhagen, Ahlstrom, Östman & Dykes (2012) som visar att sjuksköterskorna inom barnhälsovården anser att hälsosamma matvanor har en avgörande betydelse för barnets hälsa och utveckling. Ljungkrona- Falk, Brekke och Nyholm (2013) studie visar att sjuksköterskan inom barnhälsovården upplever att det kan vara svårt att samtala om hälsosamma matvanor exempelvis när barnet och dennes föräldrar är överviktiga. Inte sällan känns det även svårt att samtala om matvanor när sjuksköterskan är medveten om att det finns flera faktorer runt familjerna som påverkar till detta såsom låg inkomst, separerade föräldrar, stressad livssituation för familjen och osäkerhet i föräldraskapet (a.a). Barnhälsovården har i sitt uppdrag att främja hälsosamma matvanor och det finns goda förutsättningar för att barn få hälsosamma matvanor om föräldrarna och barn får stöd av personal med god kompetens (Socialstyrelsen, 2013). Eftersom det vetenskapliga underlaget kring utförande av hälsosamtal är otillräcklig finns det ännu inga generella rekommendationer kring hur ett hälsosamtal med föräldrar och barn ska genomföras (a.a). Isma, Bramhagen, Ahlstrom, Östman & Dykes (2012) studie visar att sjuksköterskor inom barnhälsovården upplever svårigheter att samtala om övervikt/fetma hos barn. Socialstyrelsens (2013) inventering visar att det finns ett behov att öka Hälso- och sjukvårdens personal kompetens i hälsopedagogik, samtalsteknik och hälsosamma matvanor. Utifrån denna bakgrund utvecklades samtalsmodellen Grunda Sunda vanor och förekommande projekt initierades och startade hösten Upplägg Samtalsmodellen Grunda Sunda Vanor utvärderas och implementeras enligt Medical Research Councils ramverk för komplexa interventioner (Craig et al 2008). Ramverket består av fyra nyckelelement: utveckling, pilot och/eller genomförbarhetsstudier, utvärdering och implementering, varav tre av elementen beskrivs i kommande avsnitt. Intervention utvärderas med såväl kvantitativa och kvalitativa metoder innan metoden kan implementeras på alla BVC i Skåne

16 2.1 Grunda Sunda Vanors-barncentrerade hälsosamtal - Utveckling Under 2014 utvecklades en ny samtalsmodell Grunda Sunda Vanor för sjuksköterskor inom BHV, för att kunna möta barn och deras familjer och tillsammans samtala om hälsosamma levnadsvanor. Modellen innefattar en särskild kompetens för att samtala med familjer som har barn med övervikt. Syftet med samtalsmodellen, som är barncentrerad, är att främja barnets delaktighet och stärka familjens och barnets empowerment. Samtalsmodellen består av en universell del, som erbjuds alla barn och deras familjer vid fyra års hälsobesök, samt en riktad del som innehåller ett vägledande familjesamtal när en övervikt har identifierats hos barnet. Modellen är en vägledning som ger stöd för hur professionella kan samtala kring hälsosamma levnadsvanor. Den första delen av det barncentrerade hälsosamtalet består av ett strukturerat hälsosamtal som BHV-sjuksköterskan har tillsammans med barnet och familjen. Sjuksköterskan använder sig av Grunda Sunda Vanors pedagogiskt bildmaterial, vilket utvecklades för att främja och öka barnets möjlighet till delaktighet i hälsosamtalet. Bildmaterialet är publicerat på Rikshandboken för barnhälsovård och är ett hjälpmedel att främja barnets möjlighet att berätta om sina upplevelser, tankar, känslor och erfarenheter, vilket ligger i linje med konventionen om barnets rättigheter. Samtalet har ett hälsofrämjande förhållningssätt, som innebär att samtalet utformas utifrån varje barns- och familjs behov och önskemål, och att sjuksköterskan understödjer familjens resurser som självkänsla, känsla av kontroll samt förmåga att hantera olika sammanhang. Under detta hälsosamtal informeras barn och föräldrar om barnets tillväxt, med barnets BMI-kurva som verktyg, för att illustrera barnets tillväxttrend. När en övervikt eller fetma har identifierats erbjuds hela familjen, inklusive barnet, ett vägledande familjesamtal. Detta vägledande familjesamtal hålls någon vecka efter 4 års hälsobesök. Det vägledande samtalet är en enklare variant av samtalsmodellen Standardiserad Obesitas Familjeterapi (SOFT) som används av barnöverviktsenheten i Malmö, vilken har visat sig ha god effekt på barn med fetma. SOFT bygger på lösningsfokuserad familjeterapi, där familjens egna resurser identifieras och används, för att i en positiv anda åstadkomma förändringar i små steg. Hela familjen involveras i att hitta små förändringar i familjens vardag och levnadsvanor. Familjen bestämmer själv vilka som kan delta under det vägledande familjesamtalet, men deltagande av båda föräldrar och barnet är önskvärt. Samtalet avslutas med ett erbjudande om ett återkopplande telefonsamtal efter tre månader för att följa upp familjens förändringar. Barnets tillväxt och BMI följs sedan upp vid hälsobesöket som ingår i det universella barnhälsovårdsprogrammet när barnet är 5 år. 2.2 Grunda Sunda Vanors-barncentrerade hälsosamtal - Pilotstudien En pilotstudie startades i de två kommuner Örkelljunga och Bromölla i Skåne, där sex BHVsjuksköterskor vid fyra olika barnavårdscentraler deltog. Pilotstudie har godkänts av den Regionala Etikprövningsnämnden i Lund (DNR 2015/223). Pilotstudien har en kvasiexperimentell design, med en intervention som utvärderas både kvantitativt och kvalitativt. En kvalitativ intervjustudie genomfördes bland de sex BHV-sjuksköterskorna våren 2015 som gav viktig information och kunskap kring deras erfarenheter av samtalsmodellen. Våren 2016 genomfördes en kvalitativ intervjustudie om föräldrarnas erfarenheter av det barncentrerade hälsosamtalet. Den kvantitativa delen för att undersöka effekt av det barncentrerade hälsosamtalet på BMI hos alla 5-årigar i pilotområden avslutas den 30 maj Pilotstudien kan tyvärr inte uttala sig om den barncentrerade modellen har effekt på barn med övervikt. Överviktsprevalensen bland förskolebarn är 10 procent i genomsnitt i Skåne, vilket exempelvis betyder att det finns 14 barn med övervikt eller fetma i Örkelljunga kommun då det 2010 föddes cirka 112. Inom projektet har därför en ny och större studie påbörjats, där 37 barnhälsovårdsenheter i Skåne ingår

17 2.3 Grunda Sunda Vanors-barncentrerade hälsosamtal Utvärdering För att utvärdera det barncentrerade hälsosamtalets effekt på alla barns tillväxt vid 5 års ålder, framförallt hos de barn som vid 4 år har en övervikt, kommer en randomiserad kontrollerade studie (RCT) att påbörjas vintern RCT-studien syftar till att jämföra det barncentrerade hälsosamtalets effektivitet och hälsoekonomi, med det ordinarie programmet inom BHV. Urvalet för RCT-studien är samtliga 4-åringar vid de 37 BHV enheterna, inte bara 4-åringar med övervikt. Detta eftersom samtalsmodellen består av två delar (en universell och en riktad) och att förändringsarbete hos familjen ofta börjar redan när BMI-kurvan presenteras under det första samtalet vid 4-års hälsobesöket. I pilotprojektet fick sjuksköterskorna handledning av en barnsjuksköterska/ familjeterapeut steg 1, med mångårig arbetserfarenhet från barnöverviktenheten i Malmö. Handledningen syftade till att sjuksköterskorna skulle få stöd i att bli stärkta i sin kompetens och utveckla empowerment. Intervjustudien med BHV sjuksköterskor i pilotprojektet visade att handledningen var mycket uppskattad och att den varit ett stort stöd i arbetet, i såväl det universella som det riktade arbetet, där sjuksköterskan samtalar med familjer om övervikt (Håkansson, 2015). I den randomiserade kontrollerade studien erhåller alla BHV sjuksköterskor som medverkar i interventionen handledningen vid fyra tillfällen av en barnsjuksköterska, med mångårig arbetserfarenhet, från barnöverviktenheten i Malmö. Studien kommer att genomföras bland offentliga och privata barnavårdscentraler i Skåne. Det är 37 BVC (motsvarande 120 BHVsjuksköterskor och åringar) som har tackat ja till att ingå i studie genom att verksamhetschefen har gett sitt samtycke. De 37 BVC har randomiserats på BVC nivå. Intervention och kontroll av BVC stratifierades enligt CNI (Care Need Index). Av de 37 BVC som ingår utgörs interventionsgruppen av 18 BVC, vilket motsvarar 51 BHV-sjuksköterskor. Kontroll BVC kommer att erhålla samma fortbildning och handledning om den nya samtalsmodellen visar sig ha effekt. Starten av den nya studien, inklusive fortbildning och handledning av de 51 BHV-sjuksköterskor som arbetar på de 18 BVC, finansieras av Region Skåne och Mjölkdroppeföreningen Helsingborg. Utvärderingar av RCT-studien ingår i ett doktorandprojekt som finansieras av FORTE och Lunds universitet. I doktorandprojekt ingår även en kvalitativ intervjustudie för att undersöka 4-åringarnas erfarenhet av ett 4-års hälsobesök på BVC. 3. Resultat Pilotprojektet inleddes med att hälso-och sjukvårdspersonal (BHV sjuksköterskor, barnmorskor, skolsjuksköterskor, dietister och läkare) i oktober 2014 och i februari 2015 erhöll teoretisk och praktisk fortbildning i hälsofrämjande möte, hälsosamtal och förhållningsätt, övervikt och fetma hos barn samt pedagogiskt bildmaterial. Hälsosamtalet utifrån Grunda Sunda Vanor modellen implementerades i Bromölla och Örkelljunga januari-februari Våren 2015 genomfördes en intervjustudie (formativ utvärdering) med medverkande sjuksköterskor, kring fortbildning och handledning samt arbetsmodell och bildmaterial, som beskriver sjuksköterskans erfarenhet av samtal om hälsosamma matvanor inom barnhälsovården

18 En av slutsatsen var att bildmaterialet var en dörröppnare i hälsosamtalen med barnen, där barnen upplevdes prata mer än tidigare, samt att samtalen om hälsosamma levnadsvanor hade blivit enklare och bättre (Håkansson 2015). Studien presenterades i en magisteruppsats vid Mittuniversitetet Sundsvall hösten I samverkan med kommunerna genomfördes en halv fortbildningsdag för förskolepersonal i Främja hälsosamma levnadsvanor inom förskolan- en hälsofrämjande arena i respektive kommun hösten 2014 samt vintern En samverkansgrupp startade upp i respektive kommun i september 2014, som arbetade med strategier för att öka samverkan för främja god hälsa hos barn och deras familjer. Samverkansgruppen träffades två-tre ggr/termin i respektive kommun där en representant från respektive enhet medverkade (BHV-sjuksköterska, barnmorska, skolsjuksköterska, allmän läkare, dietist, folkhälsostrateg, kostchef, förskolechef, verksamhetschef för barnhälsovården). Samverkansgruppen lades ner efter att projektansvariga avslutade sin medverkan. Landsting och/eller kommun kunde inte ta på sig ansvaret att vara sammanhållande av samverkansgruppen. Projektledaren informerade respektive kommuns politiker vid två tillfällen om projektets olika insatser, nulägesrapport och förslag på fortsatt arbete för att stärka barns rätt till god hälsa. I Örkelljunga kommun arrangerade samverkansgruppen ett föräldramöte våren 2015 Främja hälsosamma levnadsvanor för en god hälsa där flera representanter i samverkansgruppen medverkade. I Bromölla anordnade den ena Vårdcentralen/ barnhälsovården en temadag och projektansvariga medverkade och genomförde en workshop om Främja hälsosamma levnadsvanor för föräldrar. Projektledaren erbjöd även förskolorna besök i samband med arbetsplatsträff för samtal och diskussion om främja hälsosamma levnadsvanor- inom förskolan. Samverkan med tandvården påbörjades september 2014 och i början januari hölls ett tredje möte med sakkunnig för tandvårdstyrning i Region Skåne för godkännande för utskick av information om projektet och inbjudan till medverkan. Tandvården avböjde dessvärre sin medverkan då ersättning för produktionsbortfall inte kunde erbjudas. Vad gäller epidemiologisk data för karies hos förskolebarn så fanns vid tidpunkten inte denna data tillgänglig på kommunnivå inom tandvården. Pilotprojektet blev ett forskningsprojekt under 2015 och i samband med detta ändrades projekttiteln till Grunda Sunda Vanor inom barnhälsovården i Skåne Intervjustudie genomfördes i början av 2016 med föräldrar som varit med på 4 års hälsobesök på BVC i Örkelljunga och Bromölla (pilotområdena). Syfte var att undersöka föräldrars erfarenheter av samtal om hälsosamma matvanor vid fyra års hälsobesök där sjuksköterskan samtalar utifrån Grunda Sunda vanor- modellen. Resultatet visade att föräldrarna ville samtala om mat på BVC och kände stöd, bekräftelse och vägledning kring olika frågor i hälsosamtalet. Föräldrar kände ofta oro över att deras barn åt för lite mat och blev varse om vad som kunde vara lagom att äta för barnet. Efter hälsosamtalet hade de blivit mer lyhörda gentemot sitt barns signaler för mättnad och lät barnet styra mer själv. Bilderna som användes i hälsosamtalet med barnet kändes lekfulla, enkla och förståeliga och angavs främja barnets delaktighet. Intervjustudien är presenterad i en masteruppsats vid Karlstad Universitet. Resultat från denna intervjustudie planeras att publiceras

19 I intervjustudierna med BHV sjuksköterskor och föräldrar framkom önskemål om en broschyr/bok att få med sig från hälsobesöket för möjligheten att fortsätta samtala om hälsosamma levnadsvanor i hemmet. I samarbete med Rikshandboken för barnhälsovård har en Pixibok tagits fram, som bygger på det pedagogiska bildmaterialet som används vid 4 års hälsobesök. Pixiboken kommer inledningsvis distribueras till interventions- och kontroll BVC januari 2017 och därefter under kommande år till samtliga BVC i Region Skåne för en årskull barn i samband med fyra års hälsobesök. Våren 2016 höll Kunskapscentrum barnhälsovård fortbildningsdagar i det nationella BHVprogrammet för BHV-personal i Region Skåne. Inom ramen av dessa fortbildningsdagar erhöll läkare och sjuksköterskor föreläsning (ca 560 deltagare fördelat på fyra olika tillfällen) om förskolebarnets tillväxt och övervikt/ fetma. Majoriteten av alla BHV-sjuksköterskor (350 deltagare fördelat på fem olika tillfällen) erhöll fortbildning i främja hälsosamma levnadsvanor, Grunda Sunda Vanor pedagogiska bildmaterial samt, iso-bmi kurvor som verktyg vid hälsobesök på BVC. Alla BHV-sjuksköterskor tilldelades det pedagogiska bildmaterialet (åtta bilder). Vid dessa fortbildningsdagar fick BHV sjuksköterskorna fylla i en enkät med frågor kring BHV sjuksköterskornas kunskap om att samtala om levnadsvanor, övervikt/fetma, verktyg i arbetet och uppföljning/remiss av barn med övervikt/fetma. Sammanställning av enkäterna har gjort i SPSS för ca 330 BHV sjuksköterskor och data analys kommer att göras Hösten 2016 hölls en fortbildningsdag/fördjupning för BHV sjuksköterskor på de 18 intervention-bvc i Grunda Sunda Vanor (mat-, rörelse- och sovvanor, god tandhälsa ), övervikt och fetma hos barn samt samtalsmetodik. BHV-sjuksköterskorna har även erhållit sitt första av fyra handledningstillfälle på BVC. Bildmaterial som efterfrågats har tagits fram, Bättre val i vardagen som stöd i det vägledande samtalet på BVC vid övervikt, till intervention-bvc. Det pedagogiska bildmaterialet har reviderats och den nya versionen (version 3) är tillgänglig på Rikshandboken för barnhälsovård januari 2017 och tryckta bilder kommer att tilldelas samtliga BHV sjuksköterskor i Skåne under Vid folktandvården i Bromölla har en workshop om Grunda Sunda Vanor anordnats där tandläkare, tandsköterskor och tandhygienister medverkade. Här presenterades Grunda Sunda Vanor och bildmaterialet visades. Responsen var god och tandvården erhöll bildmaterial då det fanns intresse av att prova detta vid hälsobesöken med förskolebarnen. Folktandvården Ängelholm (dit barnen i Örkelljunga tillhör) har trots påringning och upprepade mail aldrig återkommit. 4. Diskussion/konklusion Pilot/forskningsprojektet är genomfört i två delar, där första delen var ett tvärsektoriellt samverkansprojekt och implementering av Grunda Sunda Vanor samtalsmodell inom BHV. Andra delen har varit specifikt inriktad mot barnhälsovården. Båda delarna har uppnått större delen av uppsatta mål, flera goda kvalitativa resultat kan presenteras och en kohort studie har initierats. Grunda Sunda Vanor som samtal och arbetsmodell har fallit väl ut då resultatet av intervjustudie med sjuksköterskorna visar att samtalsmodellen har utvecklat och främjat hälsosamtalet i meningen att samtalet blivit enklare och bättre då barnet och föräldern blivit mer involverade och delaktiga i hälsosamtalet om hälsosamma matvanor. Resultatet av intervjustudien med föräldrar