KALLELSE Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 vingaker.se 1 (1) Datum KALLELSE Barn- och utbildningsnämnden Tid: Onsdagen den 14 februari 2018 kl. 15:00 Plats: Hjälmaren Kommunhuset Helena Edrenius Ordförande Kristin Löf Sekreterare Föredragningslista Närvaro Godkännande av dagordning Val av justerare Ordförande informerar Information Informationsärenden 1. Rapport kring kollegial betygssättning 2. Personaluppföljning jan-dec Särskilda tillsynsområden okt-dec Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan 5. Det kommunala aktivitetsansvaret 6. Återrapportering av antal besök på FUB lekotek Beslutsärenden 7. Öppna jämförelser Verksamhetsberättelse Motion om fria arbetskläder 10. Barn- och utbildningsnämndens enkätundersökning 11. Delegeringsbeslut Delgivningar 12. Delgivningar Övrigt 13. Övriga frågor Välkomna! 1

2 vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum (18) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Nämndens namn Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Datum för anslagsuppsättande Datum för anslagsnedtagande Förvaringsplats för protokollet 2018-xx 2018-xx Kommunhuset, Vingåker Underskrift Namnförtydligande xx Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2

3 vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum (18) BoU xx Föredragningslista Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden godkänner föredragningslistan enligt utskickat förslag. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 3

4 vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum (18) BoU xx Val av justerare Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden utser xx att jämte ordförande justera protokollet. Justeringen sker xx på kommunhuset i Vingåker. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 4

5 vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum (18) BoU xx Ordförande informerar Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna Justerandes sign Utdragsbestyrkande 5

6 vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum (18) BoU xx Information Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna Sammanfattning av ärendet Informationen presenteras på sammanträdet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 6

7 vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum (18) BoU xx BU 2018/18 Rapport om kollegial betygssättning Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna Sammanfattning av ärendet Förvaltningen fick på nämndsammanträde i uppdrag från Barn- och utbildningsnämnden att ta fram en rapport om kollegial betygsättning med återrapportering till nämndsammanträde Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande 7

8 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Malin Alsing Brånn Kanslichef Barn- och utbildningsutskottet INFORMATIONSÄRENDE 1 (3) Rapport om kollegial betygsättning Beskrivning av ärendet Förvaltningen fick i uppdrag från Barn- och utbildningsnämnden att göra en rapport om kollegial betygsättning på nämndsammanträde den med återrapportering till nämndsammanträde den Bakgrund Betygssättning När lärare sätter betyg utvärderar de allsidigt varje elevs kunskaper i förhållande till kunskapskraven. Betyget som läraren sätter ska spegla den kvalitet som eleven har på sitt kunnande vid tiden för betygssättningen. För att lärare ska få sätta betyg själv krävs lärarlegitimation. En lärare som saknar lärarlegitimation får inte sätta betyg självständigt utan ska göra det tillsammans med en legitimerad lärare. Båda lärarna ska signera i betygskatalogen. Den legitimerade läraren behöver inte delta i undervisningen eller samla in eget bedömningsunderlag men behöver sätta sig in i utformningen av undervisningen och uppgifter. Vid betygssättningen utgår lärarna i samtalet framförallt från en sammanfattande dokumentation som summerar de kunskaper eleverna visat i olika bedömningssituationer. Detta ställer krav på den sammanfattande dokumentationen och rektorn har ett ansvar att skapa förutsättningar för och stödja lärarna i arbetet med att utveckla effektiva rutiner och former för dokumentation. Den legitimerande läraren går inte i god för sin kollegas arbete i sin helhet utan intygar att betyget kan motiveras utifrån den sammanfattande dokumentationen och annan information om elevens kunskaper som har diskuterats vid samtalet. Det är rektorn som ansvarar för att betyg sätts i enlighet med bestämmelserna och rektorn kan behöva säkerställa att icke-legitimerade lärare får Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

9 kompetensutveckling vid behov. Det är viktigt att rektorn planerar arbetet kring betygssättning så att det inte kommer som en överraskning för en legitimerad lärare att han eller hon ska bistå en kollega som saknar legitimation vid betygssättning. 2 (3) Sambedömning Sambedömning är ett sätt att öka likvärdigheten i lärarnas bedömning och betygssättning, eftersom den stärker lärarnas enighet i vad som ska bedömas. Detta kan förefalla som en självklarhet, men har också stöd i forskning. När det gäller tillförlitligheten i lärarnas bedömningar så är dock forskningsbilden oklar. Det är fortfarande ovisst om lärare, som är eniga i vad som ska bedömas, blir alltmer eniga om hur de värderar en viss elevprestation. Däremot har forskning kunnat fastställa att lärarna, genom att arbeta med sambedömning, kan utveckla en ökad samsyn kring vad som ska bedömas, dvs. vilka krav, kriterier eller kännetecken som bedömningen ska utgå från. Internationell forskning visar att sambedömning kan leda till att lärarna ökar: förståelsen för kunskapskrav och kvaliteter i elevers prestationer samstämmigheten i bedömningen bedömningskompetensen. Källa skolverket Förvaltningens ståndpunkt Vingåker har 72,2 % behöriga lärare 1. När lärare med lärarlegitimation (behöriga lärare) saknas ställs det högre krav på lärarna med lärarlegitimation eftersom de behöver vara medbedömare till obehöriga lärare. Den behöriga läraren sätter då betyg både på sina elever i sina ämnen/klasser samt att de behöver avsätta tid för att vara medbedömare till sina kollegor som har ytterligare ämnen/klasser. På skolorna idag varierar behörigheten och andelen obehöriga. På de skolor med högre andel obehöriga lärare ställs det högre krav på de behöriga lärarna vid framförallt betygsättningen. Detta är en av anledningarna till att det inte är möjligt att låta även behöriga lärare ha en annan behörig lärare som medbedömare vid betygstillfället. Det tar för mycket tid och resurs från lärarna. Kollegial betygsättning sker alltså enbart om läraren är obehörig och i enlighet med gällande riktlinjer. Sambedömning däremot är något som skolorna ska genomföra i ämnesgrupperna som träffas regelbundet under terminen, under ledning av förstelärarna. Strukturen för hur sambedömning av nationella prov ska ske bestäms i rektorsgruppen och följs upp av förvaltningen. Sambedömningen på kommunens skolor behöver fortsätta att utvecklas eftersom det kan bidra till ökad likvärdighet i lärarnas bedömning och betygsättning genom att lärarna får ökad förståelse för kunskapskrav och kvaliteter i elevers prestationer. 1 Kolada

10 VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 3 (3) Annica Roxström Tf Barn- och utbildningschef 10

11 Vingåkers kommun Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoV 91 Dm 261/ Dm 276/ Revidering av kvalitetspolicy Barn- och utbildningsnämndens beslut Batn- och utbildningsnämnden antar revidering av kvalitetspolicy för nämndens sys tema tiska kvalitetsarbete. Batn- och utbildningsnämnden uppdrar till förvaltningen uppdra att till nämndens sammaträde i februari återkomma med en rapport kring hur det fungerar med kollegial betygssättning i kommuners skolor, samt om verksamhetssystemet Dexter används som det är bestämt. Beskrivning av ärendet Det systematiska kvalitetsarbetet för förskola, fritidshem, förskoleldass, grundskola och grundsärskola regleras i Skollagen 4 kap. 3-8 (2010:800) och i de allmänna råden för systematiskt kvalitetsarbete från Skolverket. De allmänna råden ger vägledning för hur lagen skall tolkas. Lagtexten behandlar kvalitetsarbete på huvudmannaruvå Owmmunens ansvar) och på enhetsruvå. Batn- och utbildnings förvaltningen har tagit fram förslag till kvalitetspolicy för nämndens systematiska kvalitetsarbete. Denna kvalitetspolicy ger batn- och utbildningsnämndens alla verksamheter en gemensam plattform att stå på. ( Yrkande Ordföranden yrkar på uppdra till förvaltningen att till nämndens sammanträde i februari återkomma tned en rapport kring hur det fungerar med kollegial betygssättning i kommuners skolor, samt om verksamhetssystemet Dexter används som det är bestämt. Yrkandet godkänns av nämnden. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Kvalitetspolicy Huvudmannens årshjul 2018 FÖivaltningens årshju12018 J usterandes sign U tdragsbest)'rkande 11

12 vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum (18) BoU xx BU 2017/98 Personaluppföljning januari-december 2017 Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna Sammanfattning av ärendet 2017 års personaluppföljning för Barn- och utbildningsförvaltningen visar bland annat att: Antal anställda ökade under 2016 och Sjukfrånvaron har minskat under Den totala frånvaron har minskat under Vikariekostnaderna har minst under Andelen deltidsanställda har varierat under året och 2017 års andel slutade på 21.8 %. Skattepliktiga ersättningar har stadigt ökat och uppgick år 2017 till 9,4 miljoner kronor. Totalt sett ökade antalet mertidstimmar under 2017 jämfört med tidigare år. Antalet övertidstimmar ökade kraftigt under 2017, från 502 timmar under 2016 till 935 timmar. Arbetad tid i procent av årsarbete har stigit till 75 procent. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga - Personaluppföljning från personalenheten Justerandes sign Utdragsbestyrkande 12

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår handläggare My Zinderland Barn- och utbildningsnämnden INFORMATIONSÄRENDE Personaluppföljning 2017 års personaluppföljning för Barn- och utbildningsförvaltningen visar att: Antal anställda 1 ökade under 2016 och har fortsatt öka under Den högsta redovisade siffran var i september, med 246 årsarbetare. Sjukfrånvaron 2 har minskat betydligt under Den genomsnittliga sjukfrånvaron var procent under 2016 men sjönk till 6,85 procent under Den totala frånvaron 3 har minskat under 2017 jämfört med tidigare år. I störst utsträckning är det i grundskolan som frånvaron har sjunkit, även om frånvaron i förskolan varit lägre under 2017 än under året innan. Då frånvaron har minskat har även vikariekostnaderna minskat under Minskningen var allra störst under sista halvan av året. Andelen deltidsanställda 4 har varierat de senaste åren, och 2017 års andel slutade på 21,8 procent vilket kan jämföras med 24,5 procent i januari Skattepliktiga ersättningar 5 har stadigt ökat och uppgick år 2017 till 9,4 miljoner kronor var andelen 8,2 miljoner kronor. 1 Visar antalet årsarbetare, vilket betyder hur många anställda man skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden summeras till heltidsanställningar. 2 Visar sjukfrånvaron inklusive vård av barn. Visas i procent av arbetstiden. 3 Till frånvaro räknas här sjukdom, semester och föräldraledighet 4 Andelen deltidsanställda visar hur många procent av alla månadsavlönade som har en deltidsanställning 5 Skattepliktiga ersättningar utgörs av exempelvis löner, men här ingår inte förmåner och skattefria kostnadsersättningar 13

14 Totalt sett ökade antalet mertidstimmar 6 under 2017 jämfört med tidigare år, och det var främst under våren som antalet timmar var högt Från och med september sjönk antalet. 2 (2) Antalet övertidstimmar 7 ökade kraftigt under 2017, från 502 timmar under 2016 till 935 timmar. Det allra största antalet övertidstimmar 2017 registrerades under juli månad. Arbetad tid i procent av årsarbete har de tre senaste åren varit cirka procent, men under 2017 har den siffran stigit till 75 procent. Sjukfrånvaro i procent av arbetstid Den genomsnittliga andelen sjukfrånvaro bland personalen inom BoU har minskat betydligt under Den genomsnittliga sjukfrånvaron var procent under 2016 men sjönk till 6,85 procent under Generellt kan sägas att sjukfrånvaron är högre inom barnomsorgen än inom skolan. När det gäller förskolorna är det stora skillnader i sjukfrånvaron, från 2 procent i Baggetorps förskola till 29 procent i Marmorbyns förskola. När det gäller fritidshemmen har det under 2016 varit väsentligt högre sjukfrånvaro på Sävsta fritidshem än på Slottskolans fritidshem. Gemensamt för dessa fritidshem är dock att de båda har halverat andelen sjukfrånvaro sedan Sävstaskolan har kvar samma genomsnittliga sjukfrånvaro 2017 som året innan, på drygt tre procent. Sjukfrånvaron på Slottskolan F-6 var också runt 3 procent 2016 men under 2017 har denna andel ökat kraftigt till att nu närma sig nio procent. Slottskolan 7-9 har ungefär samma sjukfrånvaro som föregående år: 5,7 procent. Bilaga Personaluppföljning från personalenheten VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Annica Roxström Tf. förvaltningschef 6 Mertid är den tid som fullgörs utöver ordinarie sysselsättningstid för deltidsanställda 7 Mertid är den tid som fullgörs utöver ordinarie sysselsättningstid för deltidsanställda. 14

15 Personalenheten Åsa Glimring PERSONALUPPFÖLJNING Personaluppföljning Barn- och utbildningsförvaltningen Jämnföresle mellan åren 2014, 2015, 2016 och 2017 Antalet anställda omräknat till årsarbetare Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Anställda tillsvidare med överenskommen sysselsättningsgrad omräknat till årsarbetare. I början av 2014 hade B&U förvaltningen totalt 219 årsarbetare, under 2014 har antalet årsarbetare varierat mellan 206 och 222 årsarbetare. Jan-15 hade B&U förvaltningen 214 årsarb, sista dec- 15 låg antal årsarbetare på 222 st. 240 årsarbetare dec-16. Högsta redovisade värdet i år har september med 246 årsarbetare Sjukfrånvaro i % av arbetstiden 12 Total sjukfrånvaro för samtliga månads- 10 avlönade räknat i procent av arbetstiden Genomsnittliga siffran för ,14% ,27% och 2016 slutar på 10,27% 2017 har ett snitt på 6,85 % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Andel deltidsanställda i procent Andelen deltidsanställda i B&U i jan-14 var 23,2% (241 personer), i januari 2015 hade 22,4% av alla månadsavlönade en deltidsanställning. Januari-16 var 24,5% deltidsanställda och har minskat med 3,8% (20,7) tom dec års andel deltidsanställda 21,8% Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 15

16 Skattepliktiga ersättningar per månad Jan Mar Maj Jul Sep Nov Diagrammet visar skattepliktiga ersättningar exkl sociala avgifter, förmåner och skattefria kostnadsersättningar. År 2014 uppgick ersättningarna(lön mm) exkl. sociala avg till 72,4 mkr, 2015 uppgick summan för ersättningarna till 74,7 mkr. År 2016 utbetaldes 82 mkr. Skattepliktiga ersättningar för 2016 följer samma kurva som tidigare år med högst utbetalning i juni p g a avslutade vikariat och semesterlönetillägg. Från jan-17 har utbet ökat och kurvan ligger över tidigare år utbet över 9,4 mkr. Mertid, antal timmar Mertid är den tid som fullgörs utöver ordinarie fastställd sysselsättningsgrad för deltidsanställda. Timmarna kompenseras med tid mot tid eller med timlön. Under 2014 utfördes totalt cirka 2910 mertidstimmar. Under 2015 utfördes totalt 2703 mertidstimmar Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2017 Mertiden ökade med 662h från 2015 med totalat 3365 mertidstimmar för ökade mertiden med totalt 3715h Mertiden sjunker kraftigt under sommaren. Övertid, antal timmar 300 Övertid är timmar som fullgörs utöver heltidsanställning. Under 2014 utfördes totalt cirka övertidstimmar och under 2015 utfördes 555 övertidstimmar gjordes totalt 502 övertidstimmar 2017 övertidstimmar ligger över 53% (935) mot 2016 övertidstimmar Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 16

17 Vikariekostnader exkl. sem. ersättning Vikariekostnad är timavlönde som inrings vid behov när ordinarie personal är sjuk, sem mm. Vikariekostnaden 2014 uppgick till 4,6 mkr och 2015 på 3,7 mkr 2016 uppgick vikariekostnaden till 4,1 mkr 30,1% mindre vikariekosnder under 2017 jämnfört samma period 2016 (jan-dec) 0 Jan Mar Maj Jul Sep Nov Frånvaro månadsavlönad grund- och förskola per år, 2017 prel Förskola Grundskola Frånvaro ordinarie personal vid sjuk, sem och föräldraledighet. Högsta frånvaro månaden nov-14 för förskola och grundskola april-2013 Under sommarmånaderna sjunker frånvaron inom både grund- och förskola har grundskolan haft högre frånvaro än förskola, se digram nedan. Både förskolan och grundskolans frånvaro ökade början av 2017 och från mars sjunker frånvaron på både för- och grundskola Frånvaro månadsavlönad inom förskola Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 17

18 Frånvaro månadsavlönad inom grundskola Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Cirkeldiagrammen visar arbetad tid i % av årarbetare åren , period januari-augusti Arbetad tid och frånvaro Föräldraledig Semester Sjukdom 3% 5% 7% Tillfällig vård av barn 1% Övrig frånvaro 5% Arbetad tid 72% Ferie/upphåll 7% Tidsbeg sjukers 0% Semester 5% Arbetadtid och frånvaro Sjukdom 8% Föräldraledig 3% Arbetad tid 71% Tillfällig vård av barn 1% Ferie/upphåll 7% Övrig frånvaro 5% Tidsbegr sjukers 0% 18

19 Arbetad tid och frånvaro Arbetad tid 75% Semester Sjukdom 5% 6% Föräldraledig 3% Tillfällig vård av barn 1% Övrig frånvaro 4% Tidsbeg sjukers 0% Ferie/upphåll 6% 19

20 vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum (18) BoU xx BU 2017/222 Särskilda tillsynsområden okt-dec 2017 Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna Sammanfattning av ärendet Inom särskilda tillsynsområden ingår de fall av kränkningar, klagomål, olycksfall, hot och våld eller andra tillbud som inrapporteras till förvaltningen. Elevers frånvaro med insatta åtgärder redovisas också. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande 20

21 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Malin Alsing Brånn Kanslichef Barn- och utbildningsutskottet INFORMATIONSÄRENDE 1 (6) Särskilda tillsynsområden okt-dec 2017 Inom särskilda tillsynsområden ingår de fall av kränkningar, klagomål, olycksfall, hot och våld eller andra tillbud som inrapporteras till förvaltningen. Elevers frånvaro med insatta åtgärder redovisas också. kränkningar Skollagen reglerar i kapitel 6 åtgärder mot kränkande behandling och förebyggande arbete. Våra verksamheter har nolltolerans mot att elever använder våld, hotar eller kränker varandra. När elev eller personal uppfattar att kränkning skett ska detta anmälas till huvudmannen och rektor/förskolechef har delegation på att utreda fallet (delegeringsordning skollagen 6 kap 10 ), som ska återrapportera utredningens resultat och vidtagna åtgärder till nämnden. Nämnden avgör sedan om ärendet kan avslutas. 6 st kränkningar har anmälts från våra verksamheter under perioden okt-dec Dessa anmälningar följs av utredningar som redovisas för nämnden som delegationsbeslut. Kränkningar mellan perioden jan-april redovisades till nämnd i maj och kräkningar mellan perioden juni-sept redovisades på nämnd i november. Inrapporterade kränkningar, okt-dec: Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

22 Flicka blir fysiskt trakasserad av en annan elev under idrottslektion på Slottsskolan F-6. Dnr: 2018/5 Fritidspedagog kränks verbalt av en elev under rastaktivitet på Sävstaskolan. Dnr: 2018/6 Två elever (en flicka och en pojke) hamnar i slagsmål med varandra under rasten på Slottsskolan 7-9. Verbala trakasserier förekom också. En kränkningsanmälan är upprättad för var och en. Dnr: 2018/9 och 2018/10. Flicka blir utsatt för fysisk kränkning av annan elev på rasten på Marmorbyns skola. Dnr: 2018/7 2 (6) Omedelbara åtgärder är vidtagna. Vårdnadshavare är kontaktade i samtliga fall. Hot och våld bland barn/elever Våra verksamheter har nolltolerans mot att elever använder våld, hotar eller kränker varandra. När elev eller personal uppfattar att kränkning skett ska detta anmälas till huvudmannen och rektor/förskolechef har delegation på att utreda fallet. Skolan har följt rutinerna för våld och hot och satt in tillräckliga åtgärder. Redovisning sker till nämnden som avgör om ärendet kan avslutas. Inrapporterade kränkningar redovisas separat. Två pojkar på Slottsskolan F-6 bråkar med varandra på rasten. Den ena pojken får ansiktet nedtryckt i gräset och den drabbade ger igen genom att sparka i magen och ge slag i ansiktet. En pojke på Slottsskolans fritids blir inknuffad i väggen av annan pojke. Tillbud bland barn/elever Tillbud handläggs på enhetsnivå. Förvaltningen informeras dock om det kan finnas orsaker som bör hanteras förvaltningsövergripande eller om händelsen uppfattas som allvarlig. Mellan okt och dec månad är inget tillbud inrapporterat till förvaltningen. 11 tillbud är rapporterade till förskolechef eller rektor mellan perioden jan-sept. Flera av händelserna har medfört åtgärder för att förhindra liknande händelser, men ingen uppfattas kräva åtgärder från förvaltning eller nämnd. Antalet inrapporterade tillbud avviker inte från föregående år samma period. 22

23 klagomål I förslagslådan på websidan kan synpunkter, klagomål lämnas eller frågor ställas som rör barn och utbildning, till exempel skola, förskola, fritids, skolskjuts, särskola, kulturskola med mera. Detta eftersom vi hela tiden strävar efter att förbättra vår verksamhet. Klagomål kan också inkomma via Facebook, mail eller på annat sätt. 3 (6) Under perioden okt-dec inkom två klagomål till förvaltningen: Mail om väntetid vid trasiga skoldatorer, inkom Dnr; 263/2017 Skrivelse med anledning av skolresultaten samt om skoldatorer, inkom Dnr; BU 2017/294. Under perioden maj till och med september månad inkom 4 st klagomål till Barnoch utbildningsförvaltningen. Klagomål mellan perioden jan-april redovisades till nämnd i maj. Alla klagomål är utredda/besvarade och avslutade. Barn- elevolycksfall Barn- och utbildningsutskottet avgör om informationen behöver gå vidare till nämnden. Olycksfall bland barn och elever handläggs på enhetsnivå. Förvaltningen informeras dock om det kan finnas orsaker som bör hanteras förvaltningsövergripande eller om händelsen uppfattas som allvarlig. 11 st olycksfall är inrapporterade mellan okt-dec och 33 olycksfall är rapporterade under perioden jan-sept. Flera av händelserna har medfört åtgärder för att förhindra liknande händelser, men ingen uppfattas kräva åtgärder från förvaltning eller nämnd. Inrapporterade olycksfall ligger inom ramen för vad som kan förväntas i våra verksamheter. Vi ser inget mönster mer än att fysisk aktivitet ökar risken för olycksfall. Det är dock allmänt känt att flertalet barn och ungdomar rör sig allt mindre och att detta kan vara en hälsorisk. Vid enheternas årliga skyddsronder kontrolleras vad som kan och bör göras för att bibehålla en säker miljö och vad som behöver åtgärdas. Två pojkar krockade med varandra på isig skolgård, Högsjö skola. Ena pojken slog i munnen så att läppen sprack och den andra pojken slog i tänderna. En pojke bröt armen när han lekte på Slottsskolan F-6 (hoppade över ett staket och landade på armen på betongkanten nedanför). En flicka fick en bänk på tån i gymnastiksalen under Slottsskolans fritidshemsaktivitet. 23

24 En pojke skadar armen på idrottslektionen när han gör en aktivitet på en stor kudde. Marmorbyns skola En pojke ramlar i hallen på Ålands förskola vid påklädningen med sin mamma. Pojken slår i tänderna i golvet. En pojke snubblade på idrottslektionen på Högsjö skola. Pojken slog upp ett långt jack i midjan på ett galler eller också en skruv som stack upp. En pojke ramlade vid lek på Ålands förskola och slog i ögonbrynet så det blödde. 4 (6) Elevers frånvaro ht -17 Elever med frånvaro över 5 % Den som har vårdnadsplikt om ett skolpliktigt barn ska se till att barnet fullgör sin skolplikt (Skollagen 7 kap 20 ). Hemkommunen ska se till att skolpliktiga barn som inte går i dess grundskola eller grundsärskola på något sätt får föreskriven utbildning (Skollagen 7 kap 22 ). Huvudmän och skolor behöver ta ansvar för att elever får det stöd och de utmaningar de behöver för att känna motivation, tillit och trygghet inför att gå till skolan, kunna nå kunskapsmålen, och utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Bakgrund Barn som far illa eller skolkar har rätt att få hjälp. Rektor ansvarar för att skyndsamt utreda behoven av särskilt stöd. För att ge rätt stöd måste arbetsprocessen dokumenteras kontinuerligt. Uppmärksamma-utred-åtgärda-följ upp. varningssignaler i skolan att ett barn riskerar att fara illa är stor frånvaro, förändrade skolresultat, nya kamratrelationer, trötthet och nedstämdhet. Elevhälsan har en betydelsefull roll som expertis, rådgivare och handledare när det gäller psykisk ohälsa och social problematik. En utredning, som regeringskansliet gjort, har identifierat följande primära problemområden kring skolors hantering av frånvaro: Det finns brister i skolans och elevhälsans närvarofrämjande arbete och i arbetet med att förebygga frånvaro. Arbetet inriktas främst på åtgärder när frånvaron väl är ett faktum. Det finns brister i närvaroregistrering, vilket innebär att frånvaro inte upptäcks eller upptäckts för sent. Det finns brister i uppföljning och analys av frånvaro, vilket leder till att man ofta reagerar för sent på frånvaro. Det finns en bristande kunskap om vad som främjar närvaro. 24

25 Det förekommer brister i kartläggningen av orsakerna till frånvaro, vilket leder till att det finns risk för att rätt åtgärder inte vidtas. Det finns brister i samverkan mellan olika aktörer. 5 (6) Nedan följer en redovisning över frånvaron. Nuläge Frånvaro fördelat per enhet, ogiltig och giltig som total. Enhet Ogiltig frånvaro över 5 % Antal elever All frånvaro över 10 % Antal elever All frånvaro över 20 % Antal elever All frånvaro över 50 % Antal elever All frånvaro över 80 % Antal elever Högsjö Marmorbyn Sävstaskolan Slottsskolan F Slottsskolan Total Statistik uttagen hämtad från IST och avser hela HT -17 Uppföljning frånvaro Den ogiltiga frånvaron uppgår till totalt 31 st elever för HT -17, och det är framförallt på Slottsskolan 7-9 som det råder flest elever med ogiltig frånvaro. På skolorna följer kurator upp ogiltig frånvaro från 5 %. Kurator kontaktar föräldrarna. Över 20 % frånvaro följer skolsköterskan upp på individnivå. Kontakt med föräldrar ur ett hälsofrämjande syfte med målet att eleven ska nå målen i skolan. Åtgärder frånvaro Skolans och elevhälsans hälsofrämjande arbete kring närvaro och i arbetet med att förebygga frånvaro har ytterligare förbättrats genom att skolorna (arbetslagledarna) dels fått utbildning i hälsofrämjande arbete samt att elevhälsans medarbetare även arbetar med information och utbildning. Rutiner på Slottsskolan 7-9 stramas upp gällande elever med lägre frånvaro. Kurator och mentorer ökar sitt sammarbete och kurator kallar till samtal med elever som har regelbunden frånvaro. Återigen tydliggöra rutiner så att alla vet sin roll och sitt ansvar i arbetet med frånvaro genom att centrala elevhälsan besöker skolornas apt:er. 25

26 Öka kunskapen av vad som främjar närvaro genom att handlingsplanen för tidig intervention är reviderad och börjar gälla from vt -18. Samverkansmöten mellan soc och bou för att stärka samarbetet pågår Arbete på att upprätta en handlingsplan/rutiner för samarbete från F till åk 9 på samtliga nivåer (främjande, förebyggande och åtgärdande) har inletts under hösten, samt att konsultationsmöten är igång på samtliga F-6 skolor. Redan på förskolan fångas barn med hög frånvaro eller ingen frånvaro alls i ett tidigt skede. 6 (6) VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Annica Roxström Tf Barn- och utbildningschef 26

27 vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum (18) BoU xx BU 2018/19 Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna Sammanfattning av ärendet Enligt 6 kap. 8 Skollagen skall en plan mot kränkande behandling årligen upprättas där det framgår vilka åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga - Enheternas mall för likabehandlingsplan Justerandes sign Utdragsbestyrkande 27

28 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår handläggare Malin Alsing Brånn Kanslichef Malin.alsing.brann@vingaker.se Vår beteckning Plan mot kränkande behandling/ Likabehandlingsplan Sammanfattning Enligt 6 kap. 8 Skollagen skall en plan mot kränkande behandling årligen upprättas där det framgår vilka åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. Exempel på framgångsfaktorer i likabehandlingsarbetet är: a) att arbeta med ett normkritisk förhållningssätt, b) att hela verksamheten är delaktig (inklusive barn och elever) c) att aktivt och löpande arbeta med likabehandlingsplanen och d) att planen grundas i verksamhetens situation här och nu. Ärendets beredning Under hösten 2017 genomfördes en enkätundersökning om värdegrund och likabehandling som är den sista i raden av 3 enkätundersökningar som Friends utbildare genomför. Denna kartläggning används som en grund till det fortsatta Kommunledningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se Pg Bg

29 arbetet mot kränkande behandlingar och åtgärder redovisas i varje enhets plan mot kränkande behandling. Planen arbetas med under hösten med start i augusti och går ut på remiss under oktober månad. Planen färdigställs under dec. 2 (2) Bakgrund Huvudmannen ska se till att det pågår ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever (6 kap. 6 Skollagen). En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen via hemsidan och EsMaker. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser. Bilaga- Enheternas mall för likabehandlingsplan VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Annica Roxström Tf Barn- och utbildningschef 29

30 Likabehandlingsplan Som stöd för arbetet med likabehandling, och mot diskriminering och kränkningar, ska verksamheten utarbeta en plan mot diskriminering och kränkande behandling, likabehandlingsplan. Planen kan ses som en dokumentation av det främjande, förebyggande och åtgärdande arbetet och är det systematiska kvalitetsarbetet inom området. I planen ska det finnas mål för de främjande och förebyggande insatserna som bygger på analys av kartläggningar och utvärderingar av tidigare års arbete. Där ska finnas en beskrivning av vilket arbete som planeras och vilka rutiner som gäller. Planen ska beskriva hur barn och elever medverkar i det främjande och förebyggande arbetet. Främja Ett tillitsfullt klimat och förtroendefulla relationer mellan personalen och barn/elever ska främjas i förskola och skola. Alla elevers rätt till trygghet, trivsel och utveckling i sin skolmiljö Delaktighet- elever ska göras delaktiga i aktiviteter för att främja trygghet och trivsel på skolan (tex genom delaktighet i trygghetsteamet, elevcafé osv) Aktiviteter för att förankra respekten för alla människors lika värde Främjande arbete ett ska omfatta alla diskrimineringsgrunderna Skapa ett gott skolklimat i undervisningen och i lärmiljön överlag Det främjande arbetet är en del av det som ska dokumenteras i skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling/likabehandlingsplan. Förebygga Det förebyggande arbetet handlar om att avvärja risker för trakasserier och kränkningar. Systematiskt kartläggningar av elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. (Kartläggningen kan till exempel omfatta platser, situationer och särskilda delar av verksamheten där barn eller elever upplever otrygghet eller att kränkningar sker. Kartläggningen ska också omfatta 30

31 diskriminering och attityder som rasism, islamofobi, antisemitism, antiziganism och homofobi.) Kartläggningen kan bestå av systematiska samtal med eleverna, t ex utifrån DO:s husmodell, elevenkäter, dokumentation från trygghetsvandringar, m.m. Personalens iakttagelser och dokumentation från fall av kränkningar som visar på återkommande likartade problem utgör en del av kartläggningen. Barn och elever ska på det sätt som är lämpligt för deras ålder vara delaktiga i kartläggningen och analysen av resultaten och när man planerar vilka insatser som ska sättas in. Analysera resultaten av kartläggningen för att identifiera risker i verksamheten. Planera insatser utifrån analysen Åtgärda Skolan ska ha rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever utsatts för trakasserier eller kränkande behandling. Det handlar om ansvarsfördelning, anmälan till rektor och huvudman samt om rutiner för utredning och dokumentation. Uppföljning och utvärdering Främja Mål: Insatser vi genomfört för att nå målet: Resultat: Hur har barn och elever medverkat i det främjande arbetet? Vilket underlag har använts för att sammanställa resultatet av det främjande arbetet? (tex utvärdering av: elevaktiviteter, aktiviteter för att förankra respekten för alla människors lika värde, arbetet med diskrimineringsgrunderna) Analys: Vilka skillnader/likheter kan ni se i till exempel elevers och lärares beteende och förhållningssätt i jämförelse mellan klasser, grupper, lärarlag på skolan? Finns skillnader/likheter i elevens delaktighet i elevaktiviteter, trygghetsarbete osv? Vad beror skillnaderna/likheterna på? Kan ni se intressanta mönster? Vilka insatser har haft effekt på det främjande arbetet? Vad beror det på? (vad har ni gjort/inte gjort i undervisningen som påverkat resultatet? På vilket 31

32 sätt har ni organiserat arbetet med diskrimineringsgrunderna, elevaktiviteter, förhållningssätt, lärmiljön osv som haft effekt och inte?) På vilket sätt har elevhälsans främjande insatser haft effekt på resultatet? Vad är det som gjort att det haft effekt? Hur vet ni det? ((ge exempel på vad ni ser i verksamheten, skolklimatet, förhållningssätt och beteende, elevenkäter, elevintervjuer osv) Identifierad utveckling framåt: Utifrån de slutsatser ni kan dra av det främjande arbetet, vad behöver ni prioritera och utveckla? Förebygga Mål: Insatser vi genomfört för att nå målet: Resultat: Hur har barn och elever medverkat i det förebyggande arbetet? (tex i kartläggningsarbetet och i analysen av resultatet) Vilket underlag har använts för att sammanställa resultatet av det främjande arbetet? (tex systematiska samtal med eleverna, elevenkäter, dokumentation från trygghetsvandringar osv) Vad visar de systematiska kartläggningarna av elevernas trygghet och trivsel samt deras uppfattning om förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? Analys: Vilka skillnader/likheter kan ni se mellan klassers/gruppers upplevelse av trygghet, trivsel, diskriminering och kränkningar på skolan? Vad beror skillnaderna/likheterna på? Ser ni något mönster (tex genomgående låga resultat för åk 4 och 7 i grundskolan och åk 1 på gymnasiet över tid kan indikera brister i introduktion/övergång) Vilka insatser har haft effekt på det förebyggande arbetet? Vad beror det på? (vad har ni gjort/inte gjort i undervisningen som påverkat resultatet? Hur har organisation, förhållningssätt osv påverkat vad som gett effekt och inte? På vilket sätt har elevhälsans förebyggande insatser haft effekt på resultatet?) Hur vet ni det? (ge exempel på vad ni ser i verksamheten, kartläggningen, elevenkäter, elevsamtalen osv) Identifierad utveckling framåt: Utifrån de slutsatser ni kan dra av det förebyggande arbetet, vad behöver ni prioritera och utveckla? 32

33 Åtgärda Hur fungerar befintliga rutiner för hur akuta situationer ska hanteras och lösas när barn eller elever utsatts för trakasserier eller kränkande behandling? Vad har fungerat/inte fungerat? Vad beror det på? Vad behöver förändras? Hur fungerar nuvarande: ansvarsfördelning? anmälan till rektor och huvudman? rutiner för utredning och dokumentation? Identifierad utveckling framåt: Utifrån de slutsatser ni kan dra av det åtgärdande arbetet, finns det brister som påverkat resultatet? På vilket sätt? Behöver ni förändra/åtgärda rutiner för att förbättra det åtgärdande arbetet? Sammanställning Detta ser vi har haft effekt/inte haft effekt på det förebyggande och främjande värdegrundsarbetet på skolan. Vi behöver därför fokusera på under nästa år. (samma som identifierad utveckling framåt) Målsättning för nästa år: Prioriterade insatser för att nå målen: Förväntad effekt av de prioriterade insatserna: Barn och elevers delaktighet i nästa års värdegrundsarbete: 33

34 vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum (18) BoU xx BU 2018/21 Det kommunala aktivitetsansvaret Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna 2. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att uppdra till förvaltningen att se över rutinerna för hur aktivitetsansvaret följs upp med fokus på hur undervisningen fortlöper, giltig och ogiltig frånvaro samt varför elever väljer att hoppa av sin gymnasieutbildning i förtid. Sammanfattning av ärendet Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år. Aktivitetsansvaret innebär att kommunen löpande under året ska hålla sig informerad om hur kommunens ungdomar är sysselsatta. Kommunerna ska regelbundet under hela året erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. I december 2017 fanns 74 Vingåkerselever inskrivna på introduktionsprogram, varav 50 på språkintroduktion. Antal ungdomar i övriga kategorier: arbete (5 st), studier på Komvux (1 st), andra studier (2 st), ingen sysselsättning (7 st) och okänd sysselsättning (9 st). Under okänd sysselsättning finns bland annat 3 elever som gått tre år på IM språkintroduktion och fyllt 20 år under höstterminen Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande 34

35 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Barn- och utbildningsnämnden INFORMATION 1 (2) Kommunens aktivitetsansvar ht 2017 Sammanfattning Följande villkor ska vara uppfyllda för att en ungdom ska omfattas av aktivitetsansvaret: Ungdomen är folkbokförd i rapporterande kommun Ungdomen har fullgjort sin skolplikt (eller är i motsvarande ålder och har varit asylsökande eller är nyinvandrad) Ungdomen har inte fyllt 20 år Ungdomen genomför inte och har inte fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning I december 2017 fanns 74 Vingåkerselever inskrivna på introduktionsprogram, varav 50 på språkintroduktion. Antal ungdomar i övriga kategorier: arbete (5 st), studier på Komvux (1 st), andra studier (2 st), ingen sysselsättning (7 st) och okänd sysselsättning (9 st). Under okänd sysselsättning finns bland annat 3 elever som gått tre år på IM språkintroduktion och fyllt 20 år under ht 17. Den tydligaste förändringen i vår kommun är det årligen ökande antalet nyligen invandrade elever som går språkintroduktion IMSPR eller inte är behöriga till nationellt program i gymnasieskolan på grund av bristande kunskaper i svenska och/eller engelska och därför studerar på annat introduktionsprogram. Antalet elever som hoppat av gymnasieskolan har de senaste åren varit något högre än tidigare. Åren handlade det om 5-6 elever per läsår. År 2016 var det 12 elever som avbröt sin gymnasieutbildning. År 2017 har 11 elever avbrutit sina gymnasiestudier, av dessa har 1 gått på IM språkintroduktion och 4 på andra IM-program. 1S Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

36 Bakgrund Kommunen har enligt skollagen ett aktivitetsansvar för ungdomar som har fullföljt sin skolplikt men inte fyllt 20 år och som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program på gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Ungdomar anses ha fullföljt sin utbildning genom att erhålla en gymnasieexamen i gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning eller genom att ha avlagt International Baccalaureate (IB) eller fått behörighetsintyg från folkhögskola. 2 (2) Elever som går/gått något av introduktionsprogrammen omfattas av aktivitetsansvaret, då dessa inte motsvarar ett nationellt program. Det gör även elever som genomför studier som inte motsvarar nationellt program på gymnasieskolan, arbetar, har annan sysselsättning eller saknar sysselsättning. Aktivitetsansvaret innebär att kommunen löpande under året ska hålla sig informerad om hur kommunens ungdomar är sysselsatta. Kommunen ska regelbundet under året erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta utbildning. Kommunen ska också dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över ungdomarna. Kommunens skyldighet regleras i 29 kap 9 skollagen. SCB samlar efter varje termin in statistik åt Skolverket om ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Ett viktigt syfte är att få ökad nationell kunskap om de ungdomar som omfattas. Skolverket har under 2017 publicerat allmänna råd för att stödja kommunerna i arbetet med aktivitetsansvaret. VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Annica Roxström T f barn- och utbildningschef 36

37 vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum (18) BoU xx BU 2018/22 Återrapportering av antal besök på FUB lekotek Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna Sammanfattning av ärendet Förvaltningen fick i uppdrag från Barn- och utbildningsnämnden att ta reda på hur många besök på FUB lekotek som görs av Vingåkersbarn med återrapportering på nämndsammansträde En uppföljning har lämnats av FUB- lekoteket som bifogas. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga: Hur ofta barnen i Vingåker har kontakt med Lekoteket Justerandes sign Utdragsbestyrkande 37

38 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Malin Alsing Brånn Kanslichef Barn- och utbildningsutskottet INFORMATIONSÄRENDE 1 (1) Återrapportering av antal besök på FUB lekotek Beskrivning av ärendet Förvaltningen fick i uppdrag från Barn- och utbildningsnämnden den att ta reda på hur många besök på FUB lekotek som görs av Vingåkersbarn med återrapportering på nämndsammansträde En uppföljning har lämnats av FUB- lekoteket som bifogas. Bilaga: Hur ofta barnen i Vingåker har kontakt med Lekoteket VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Annica Roxström Tf Barn- och utbildningschef Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

39 Till bo u-nämnden i Vingåker: Svar på er fråga ang hur ofta barnen i Vinglike I' har kontakt med lekoteket. Katrineholm Under den senaste 10-årsperioden har antalet ba rn per år som lekoteket har haft kontakt med vari erat mellan 8-19 barn/ familjer. Både hembesök oc h besök på lekoteket har vari t ak tueilet : 7 barn varit i kontakt med lekoteket 1-2 gånger., 7 barn " " 3-4 gånger 5 barn " " " 5-6 gånger 20 17: 7 barn varit i kontakt med lekoteket 1-2 gånger.,,. 3 ba rn 3-4 gånger,. 5 barn " " 5-6 gånger,. 2 ba rn " " " 7-9 gånger U nder den senaste I O-årsperioden. 20U7-2U l 7. har kontakten med försko lor/skolor varierat mel lan 0-6 stycken per år (endast som ingen av dessa verkamheter har hah lekotekskontakt). 2016: Besökte lekoteket I forskola vid 2 tiljtlillen och lånade ut material till I barn. En pedagog som arbetar i forskoleklass besökte lekoteket 2 gånger och lånade material till 2 barn : Har lekoteket inte haft någon kontakt med torskola e ller skola. FUB:s Lekotek Ati~!e~d.~~rie 39

40 Vingåkers kommun Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden BoV 70 Sammanlrädesdalum Dm 187/ Sida 93 Information om anslag till FUB för 2018 års lekotekverksamhet Barn- och utbildningsnämndens beslut ( Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna. Barn- och utbildningsnämnden uppdrar fötvaltningen att återkonuna med förtydliganden kring hur många, samt hur ofta barn från Vingåker deltar i verksamheten vid de olika tillfällena. Beskrivning av ärendet Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB i Katrineholm, Flen och Vingåker anhåller om anslag för år Kostnaden konuner att uppgå till kr. Denna fördelas mellan de tre kommunerna utifrån antalet invånare För Vingåkers del innebär det 9151 x 12,59 = kr. Bidraget tilllekotekverksamheten ingår i det avtal som fördes över från landstingen till kommunerna för ett antal år sedan. ( ( Lekoteket tar emot barn som behöver extra stöd och stimulans. De flesta barnen är i förskoleåldern. Lekoteket rekommenderas av bland andra barnhälsovården, barnhabiliteringen, logopeder och pedagoger från de ow(a kommunerna. Föräldrar kan också ta direkt kontakt med lekoteket, någon remiss behövs inte. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Ansökan, Expediering FUB Barn- och utbildnings förvaltningen Utdragsbestyrkande 40

41 vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum (18) BoU xx BU 2018/20 Öppna jämförelse 2017 i grundskolan Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att fortsätta genomföra en behovsanalys över vad som krävs för att uppnå målet satt av kommunfullmäktige och rapportera i nämnd. 2. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att behovsanalysens resultat presenteras på nämndsammanträdet 14 mars. 3. Barn- och utbildningsnämnden beslutar att behovsanalysen även fortsättningsvis innehåller en erfarenhetsbaserad åtgärdsplan från jämförbara kommuner som lyckats vända trenden till ett lyckat resultat. Denna åtgärdsplan ska fördjupas ytterligare i framtida rapporter. Sammanfattning av ärendet Redovisning av den hittills publicerade statistiken för kvalitéten i grundskolan för år % av eleverna i årskurs 3 klarade alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk. Det är en kraftig förbättring jmf med 2016 (38 %) men det är fortfarande bland de 25 % sämre kommunerna. 56 % av årskurs 3 klarade alla delprov för ämnesprovet i matematik, kommunala skolor. Det är en förbättring jmf med 2016 (44 %) men det är fortfarande bland de 25 % sämre kommunerna. En större andel elever i årskurs 6 (93,1%) har uppnått kunskapskraven i matematik jämfört med 2016 (83,7 %). En större andel elever i årskurs 6 (94,4 %) har uppnått kunskapskraven i svenska jämfört med 2016 (93 %). En större andel elever i åk 6 (93,1 %) har uppnått kunskapskraven i engelska jämfört emot 2016 (76,9 %). 48,5 % av eleverna i årskurs 9 nådde alla kunskapskraven jämfört med 2016 som hade 64,7 % behöriga. Vingåker är bland de 25 % sämsta i landet. Det modellräknade värdet för godkända elever är 50 % godkända och resultatet ligger strax under på 48,5 %. Meritvärdet för årskurs 9 från våren uppgår till 174,6 och de förväntas prestera 174 utifrån det modellberäknade meritvärdet. Meritvärdet i Vingåkers kommun följer alltså det modellberäknade värdet. Vingåker befinner sig på plats 277 av 290 kommuner vilket är en försämring med 49 platser från föregående år. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Justerandes sign Utdragsbestyrkande 41

42 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Malin Alsing Brånn Kanslichef Barn- och utbildningsutskottet INFORMATIONSÄRENDE 1 (4) Rapport om Öppna jämförelser- grundskola Öppna jämförelser för 2017, Kolada I Kolada ges en samlad ingång till nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommuners och landstings alla verksamheter. Nyckeltalen bygger ofta på nationell statistik från de statistikansvariga myndigheterna, men också på uppgifter från andra källor. Till exempel deltar de flesta kommuner och landsting i en frivillig redovisning av kvalitet i olika verksamheter med hjälp av Koladas "inmatningsfunktion. I Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) kan du följa kommunernas och landstingens verksamheter från år till år. Det finns ca nyckeltal och dessa ger underlag för analyser och jämförelser, såväl på övergripande nivå som för enskilda enheter. För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner/landsting efter sina resultat, och de bästa resultaten får grön färg (25 %), de sämsta får röd färg (25 %) och de i mitten får gul färg (50 %). All data i Kolada för 2017 har ännu inte släppts, detta är en redovisning av det hittills publicerade för att sedan göra ytterligare en redovisning. Det är enbart en redovisning för grundskolan. Det finns ytterligare statistik för förskola och fritidshem samt viss statistik över gymnasiet. Sammanfattningsvis: 63 % av Åk 3-eleverna klarade alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk. Det är en kraftig förbättring jmf emot 2016 (38 %) men det är fortfarande bland de 25 % sämre kommunerna. (röd färg) 56 % av åk 3 klarade alla delprov för ämnesprovet i matematik, kommunala skolor, Det är en förbättring jmf emot 2016 (44 %) men det är fortfarande bland de 25 % sämre kommunerna. (röd färg) En större andel elever i åk 6 (93,1%) har uppnått kunskapskraven i matematik jämfört emot 2016 (83,7 %). (grön färg) Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

43 En större andel elever i åk 6 (94,4 %)har uppnått kunskapskraven i svenska jämfört emot 2016 (93 %) (gul färg) En större andel elever i åk 6 (93,1 %) har uppnått kunskapskraven i engelska jämfört emot 2016 (76,9 %) (grön färg) 48,5 % av eleverna i åk 9 nådde alla kunskapskraven och jämfört emot 2016 som hade 64,7 % behöriga. Vingåker är bland de 25 % sämsta i landet. (röd färg) Det modellräknade värdet för godkända elever är 50 % godkända och resultatet ligger då straxt under med 48,5 %. (gul färg) Meritvärdet för åk 9 från våren uppgår till 174,6 och de förväntas prestera 174 utifrån det modellberäknade meritvärdet. Meritvärdet i Vingåkers kommun följer alltså det modellberäknade värdet. (gul färg) Vingåker befinner sig på plats 277 av 290 kommuner vilket är en försämring med 49 platser från föregående år. (röd färg) 2 (4) Beskrivning En större andel elever i åk 6 har uppnått kunskapskraven i både matematik, engelska och svenska. Andel godkända elever uppgår till 93,1-94,4 % i dessa ämnen och är en förbättring jämfört mot 2016 (från 76,9-93 %). Vi har blivit gröna i Kolada, i övrigt är det mest rött inom grundskolan. Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen låg innan år 2011 (75-90%) över riket men efter år 2011 har andelen sjunkit och ligger under riket. I våras uppnådde 48,5 % av åk 9 i Vingåker alla kunskapskraven och motsvarar den lägsta siffran någonsin i Vingåker (källa Kolada). Salsavärden (källa Siris) visar att eleverna i åk 9 presterar så bra som de förväntas göra enligt det modellberäknade värdet. Det modellräknade värdet är 50 % godkända och vi ligger då straxt under med 48,5 %. Vi kan ändå konstatera att vi misslyckats med det kompensatoriska uppdraget eftersom vår målsättning 2016/2017 har varit att öka elevernas måluppfyllelse. Meritvärdet för åk 9 från våren uppgår till 174,6 och de förväntas prestera 174 utifrån det modellberäknade meritvärdet vilket innebär att eleverna har högre meritvärde än vad de förväntas ha. I det förväntade modellräknade värdet har olika förutsättningar vävts in bl.a. föräldrars utbildningsbakgrund, nyanlända elever och andel pojkar. Vi vet att dessa bakomliggande faktorer påverkar vad vi kan förvänta oss av eleverna och att det påverkar hur väl eleverna presterar men vi ser också att fler kommuner presterar bättre än sitt modellberäknade värde (se tabell nedan) och att målsättningen därför måste vara att öka måluppfyllelsen oavsett bakomliggande faktorer. 43

44 En sammanvägning av resultaten (andel som uppnått kunskapskraven, andel behöriga till yrkesinriktat program, meritvärde i åk 9 samt avvikelsen från det modellräknade värdet av dessa tre nyckeltal) görs varje år och alla Sveriges kommuner rankas efter denna sammanvägning. Vingåker befinner sig på plats 277 av 290 kommuner vilket är en försämring med 49 platser från föregående år. Lärarförbundet har en egen rankning där Vingåker har förbättrat oss 5 platser (från 283 till 278). 3 (4) Volymtal och resurser är inte släppta ännu för grundskolan. Jämförelse mellan några likvärdiga kommuner Uppg från Kolada Vingåker Oxelösund Bjuv Lekeberg Riket Bakgrundsfaktorer Invånarantal Andel arbetslösa av 8,9 % 11,5 % 7,4 % 4,2 % 6,5 % befolkningen Andel flickor åk % 50 % 48 % 47 % 48 % Utländsk bakgrund 29 % 24 % 29 % 7 % 24 % åk 1-9 Andel elever med som har föräldrar med eftergymnasial utbildn. 28 % 41 % 34 % 49 % 55 % Resultat Vingåker Oxelösund Bjuv Lekeberg Riket Klarat alla delprov, 63 % 61 % 63 % 90 % 76 % sv o sv2, åk 3 Klarat alla delprov, i 56 % 50 % 65 % 75 % 67 % matematik, åk 3 Lägst betyget E i sv 94,4 % 91,3 % 91,8 % 95 % 93,7 % åk 6 Lägst betyget E i eng 93, 1 % 81,9 % 89 % 83,6 % 89,6 % åk 6 Lägst betyget E i ma 93, 1 % 86,8 % 85,2 % 95 % 88,8 % åk 6 Meritvärde, ,6 216,4 % 215,8 % 224,4 % 217,7 ämnen, åk 9 Avvikelse från 0 7,8 % 10 % 0,7 % -3 modellberäknat värde (meritvärde) Andel behöriga yrkesinriktat 59,4 % 82,4 % 82,3 % 92,2 % 80,5 44

45 program, åk 9 Avvikelse från modellberäknat värde (behörighet) -1,6 % 9,3 % 7,2 % 7,9 % 0,9 4 (4) Slutsats Bjuv och Oxelösund är båda kommuner som skulle kunna jämföras med Vingåker. Båda kommunerna har fler invånare men ungefär likvärdiga socioekonomiska bakgrundsförhållanden (bla antal elever med utländsk bakgrund och andel arbetslösa är högre än riket) Andel elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning är färre än riket. Det som är intressant är att både Oxelösund och Bjuv presterar högre än vad de förväntas göra utifrån det modellberäknade värdet för både meritvärde och andel behöriga. Lekeberg är en kommun som, sett till antal invånare, är likt Vingåker. Lekeberg rankas bland de 25 % bästa inom de flesta områden, se grön färg ovan. Det modellberäknade värdet för meritvärde ligger Lekeberg precis på gränsen. Dock skiljer sig de socioekonomiska förutsättningarna (bla andel elever med utländsk bakgrund) mellan kommunerna, men de har framgångsresa som Vingåker kan lära av. Vingåkers elever skulle däremot kunna prestera högre än vad de förväntas göra (högre än det modellberäknade värdet) precis som Bjuv och Oxelösund som har liknande förutsättningar. Förvaltningen har därför påbörjat ett arbete för att identifiera vilka framgångsfaktorer man ser i berörda kommuner samt vad vi kan lära och ta med oss i vårt fortsatta utvecklingsarbete i Vingåker. VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Annica Roxström Tf Barn- och utbildningschef 45

46 vingaker.se Barn- och utbildningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammansträdesdatum (18) BoU xx BU 2018/23 Verksamhetsberättelse 2017 Förslag till beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2017 och skickar den vidare till Kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktiges resultatmål riktat till Barn- och utbildningsnämnden är att alla elever ska vara behöriga till yrkesinriktat gymnasieprogram. Av eleverna i årskurs 9 från våren 2017 var 48,5 % på Slottsskolan behöriga, och av alla folkbokförda elever i Vingåker var 59,4 % behöriga (går i skola i annan kommun). Salsavärden (källa: Siris) visar att eleverna i årskurs 9 presterar så bra som de förväntas göra enligt det modellberäknade värdet. Det modellräknade värdet är 50 % godkända och Slottsskolan ligger strax under med 48,5 %. Det går ändå att konstatera att ett misslyckande med det kompensatoriska uppdraget eftersom målsättningen 2016/2017 har varit att öka elevernas måluppfyllelse. Under året påbörjades rivning av gamla Slottsskolan 7-9 och undervisningen bedrivs i paviljonger under tiden som byggnation pågår. Beslut har även fattats om byggnation av en ny Förskola vid Sävstaskolans område. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande Bilaga 1: Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse Bilaga 2: Mål- och resultatuppföljning från pedagogisk förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola samt Slussen, Kulturskolan och Elevhälsan Bilaga 3: Ekonomisk uppföljning från förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola samt Elevhälsan Bilaga 4: Kommunblad 2016 med statistik avseende våra verksamheter Bilaga 5: Andel behöriga till gymnasiet sett över tid Bilaga 6: Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 Bilaga 7: Betygsresultat åk 6 ämnesvis. VT-17 Bilaga 8: Betygsresultat åk 9 ämnesvis. VT-17 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 46

47 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår handläggare Malin Alsing Brånn Malin.alsing.brann@vingaker.se Kanslichef Verksamhetsberättelse 2017 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Barn- och utbildningsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2017 och skickar den vidare till Kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunfullmäktiges resultatmål som är riktat till Barn- och utbildningsnämnden innebär att alla elever ska vara behöriga till yrkesinriktat gymnasieprogram. Utav eleverna i åk 9 från våren -17 var 48,5 % på Slottsskolan behöriga och utav alla folkbokförda elever var 59,4 % behöriga (går i skola i annan kommun). Salsavärden (källa Siris) visar att eleverna i åk 9 presterar så bra som de förväntas göra enligt det modellberäknade värdet. Det modellräknade värdet är 50 % godkända och Slottsskolan ligger då straxt under med 48,5 %. Vi kan ändå konstatera att vi misslyckats med det kompensatoriska uppdraget eftersom vår målsättning 2016/2017 har varit att öka elevernas måluppfyllelse. Under året påbörjades rivning av gamla Slottsskolan 7-9 och undervisningen bedrivs i paviljonger under tiden som byggnation pågår. Ytterligare en byggnation som fattats beslut om är byggnation av en ny Förskola vid Sävstaskolans område. Ekonomi Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott om tkr och prognosen pekade i ett tidigt skede av året på att underskottet skulle bli av den storleken. Underskottet härrör till att antalet elever ökade till år 2017 men enligt resursfördelningsmodellen så minskade elevunderlaget och täckning gavs inte för Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

48 de kostnader som elevantalet medförde (-2800 tkr). Nämnden valde att inte gå in i besparingar i det skedet utan istället ligga kvar på samma nivå av resursfördelning till skolorna och förskolorna som tidigare år. Barn- och utbildningsnämnden äskade totalt sett tkr under april månad och 5 mkr beviljades. Nämnden gav på samma nämndsammanträde i uppdrag till förvaltningen att återkomma med besparingsförslag på tkr och dess konsekvenser att presentera i samband med delårsbokslutet. Nämndens prioriteringar var att lägga ned Kulturskolan, prioritera bort de digitala verktygen inkl support, och att se över kostnader för stöd- och elevassistenter. Utredningen pågick under sommarmånaderna och under sept månad fattades beslut i nämnd att inte gå vidare med ursprungsförslagen av prioriteringarna vilket heller inte förvaltningen förespråkade. Det sistnämnda förslaget gav dock upphov till att nämnden uppdrog åt förvaltningen att göra en risk och konsekvensanalys av vad det skulle innebära att lägga ut den centrala elevhälsan på skolorna, med presentation på nämndsammansträde i november. Beslutet kom att bli att avvakta med att lägga ut den centrala elevhälsan till dess att ny Förvaltningschef är på plats, vilket också då medför att återbesätta elevhälsochef efter pensionsavgång. Under december månad fattades nytt beslut om åtgärder för att komma inom budgetramen för 2018 där framförallt grundskolorna behöver minska kostnaderna. Ett långsiktigt arbete skall påbörjas där skolorna behöver bli mer kostnadseffektiva genom att öka klassernas storlek och i samband ned det införa tvålärarsystem samt undersöka vidare om det går att undervisa större klasser i b- form på landsbyggdskolorna. Detta kräver ombyggnation av lokaler. 2 (3) Bilagor 1. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2. Mål- och resultatuppföljning från pedagogisk förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola samt Slussen, Kulturskolan och Elevhälsan 3. Ekonomisk uppföljning från förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola samt Elevhälsan 4. Kommunblad 2016 med statistik avseende våra verksamheter 5. Andel behöriga till gymnasiet sett över tid 6. Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 7. Betygsresultat åk 6 ämnesvis. VT Betygsresultat åk 9 ämnesvis. VT-17 48

49 VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 3 (3) Annica Roxström Tf Barn- och utbildningschef 49

50 Verksamhetsberättelse 2017 Barn- och utbildningsnämnden 50

51 Innehållsförteckning 1 Viktiga händelser Nämndens/enhetens mål Ekonomi Ekonomisk utvärdering Investeringar Kompetensförsörjning Sjukfrånvaro Rekryteringsläge Intern kontroll Framtid Nämndens verksamhetsfakta... 7 Bilagor Bilaga 1: Volymmått VB 51

52 1 Viktiga händelser Projektering av ny förskola vid Sävstaskolans område beräknas vara klar i januari Under vårterminens slut byggdes paviljonger upp mittemot Slottsskolan F-6 där eleverna i åk 7-9 började höstterminen. Under sommaren tömdes Slottsskolan 7-9 på möbler och inredning med hjälp av feriearbetare. Rivningen av gamla skolan påbörjades under hösten för att en ny skola ska byggas och stå klar under hösten Skolinspektionen godkände Österåkerbygdens friskola som huvudman för Österåkers fritidshem. Planering inför att Österåkers fritidshem övergår till fristående regi den 1/1-18 Ålands förskola har renoverats och bland annat så har golvmattor bytts ut i enlighet med giftfri förskola. Rektorn för Marmorbyns och Högsjö skola med tillhörande fritidshem samt Baggetorps och Österåkers fritids slutade och enhetschefen för Slussen tillsattes som rektor för området. Baggetorps och Österåkers fritids var under hösten ledda av tillförordnade rektorer Sävstaskolan har fått A-huset totalrenoverat under sommaren. En Biblioteksgrupp har utsetts och biblioteksplan påbörjas Frukost i skolan erbjuds from oktober månad alla elever inom åk F-6. Arbetslagledarutbildning som genomfördes av skolutvecklingsföretaget; TÄNK OM slutfördes och arbetslagledarna examinerades Digitalisering fortgår Inköp av nya bärbara datorer Pilotprojekt pågår på Sävstaskolan som handlar om lärares årsarbetstid Lärare har utbildats i Dokumentationsprogram IST under våren Musikprojekt- Kulturskola och förskola tillsammans med Dan Bornemark Hälsofrämjande arbete har drivits som projekt på Slottsskolan 4-6 tillsammans med elevhälsan Lågstadiesatsning har pågått för ökat antal personal i åk F-3 (totalt 7 tjänster) Mindre barngrupper inom förskola för att minska grupperna Utvecklingsarbete inom förskola genom professionsutvecklarna 12 st Förstelärare har fått förlängda Försteläraravtal tom 30/6-18 Beslut togs om sänkta avgifter inom Kulturskolans utbud Barn- och utbildningschefen har slutat och rekrytering pågår för att tillsätta en ny Beslut i nämnd om att behålla central elevhälsa. Ordinarie Förvaltningschef får avgöra om den ska läggas ut på skolor eller fortsatt vara central. Under hösten tillsattes en tillförordnad barn- och utbildningschef för att leda förvaltningens arbete framåt tills dess att en permanent Barn- och utbildningschef tillsätts. Digitalt skolbibliotek på Sävstaskolan Bidrag för att minska segregration har gjort det möjligt att köpa böcker till skolbiblioteken för 1 milj. Kulturskolan har utökat med instrument och musikutrustning samt haft musikpedagogik på förskolor och skolor samt musikframträdande av Belgiskt storband av bidrag för att minska segregation, 835 tkr. 52

53 En till förskolechef är tillsatt vilket gör att vi nu har två chefer i förskolan med 57 medarbetare vardera Rektor för Slottsskolan slutade och rekrytering pågår. 2 Nämndens/enhetens mål Uppföljning av KF-mål: Kommunfullmäktiges resultatmål som är riktat till Barn- och utbildningsnämnden innebär att alla elever ska vara behöriga till yrkesinriktat gymnasieprogram. Utav eleverna i åk 9 från våren -17 var 48,5 % på Slottsskolan behöriga och utav alla folkbokförda elever var 59,4 % behöriga (går i skola i annan kommun). Salsavärden (källa Siris) visar att eleverna i åk 9 presterar så bra som de förväntas göra enligt det modellberäknade värdet. Det modellräknade värdet är 50 % godkända och Slottsskolan ligger då straxt under med 48,5 %. Vi kan ändå konstatera att vi misslyckats med det kompensatoriska uppdraget eftersom vår målsättning 2016/2017 har varit att öka elevernas måluppfyllelse. Systematiskt kvalitetsarbete för arbete mot en högre måluppfyllelse: Skollagens krav (4 kap. i Skollagen) innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp sina verksamheter, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Alla verksamheter inom barnoch utbildningsnämnden ska innefattas av det systematiska kvalitetsarbetet; förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola och även centrala elevhälsan, kartläggningsenheten Slussen och kulturskolan. Syftet med att följa upp vad som pågår i verksamheterna inom förvaltningen är att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med uppsatta mål och lagkrav och att verksamheterna utvecklas och därmed varje barns förutsättningar för utveckling och lärande. Det systematiska kvalitetsarbetet följer tydliga riktlinjer från barn- och utbildningsförvaltningen vad gäller struktur för analys, planering, genomförande och uppföljning. Det finns också verktyg (mallar) för det systematiska kvalitetsarbetet som används av alla ansvariga inom förvaltningen samt i arbetslagen. 3 Ekonomi 3.1 Ekonomisk utvärdering Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott om tkr och prognosen pekade i ett tidigt skede av året på att underskottet skulle bli av den storleken. Underskottet härrör till att antalet elever ökade till år 2017 men enligt resursfördelningsmodellen så minskade elevunderlaget och täckning gavs inte för de kostnader som elevantalet medförde (-2800 tkr). Nämnden valde att inte gå in i besparingar i det skedet utan istället ligga kvar på samma nivå av resursfördelning till skolorna och förskolorna. Utöver detta så har landsbygdsskolorna haft det svårt att hålla budgeten för personalkostnader (-1600 tkr). Vidare inom grundskolan så uppgår kostnader för stödresurs ute på enheterna till -484 tkr (enbart förskolan tkr), återbetalning av läxhjälp för 2016 (712 tkr) och Skolskjutsar (+891 tkr). Gymnasieskolan inklusive Gymnasiesärskolan redovisar totalt sett ett underskott om tkr. Grundsärskolan redovisar en positiv avvikelse (+905 tkr) med anledning av färre elever än budgeterat. IM-programmet i Vingåker (+303 tkr) 53

54 och fritidshemsintäkter har inkommit med högre belopp än budgeterat (+475 tkr) och även lägre kostnader inom förvaltning fritids (+558 tkr). Dessa positiva avvikelser täcker delar av ovan underskott. Migrationsintäkter har inkommit/förväntas inkomma med högre belopp än budgeterat och det har resulterat i att en större del av PUT-bidraget avsatts på balanskonto till kommande år. Verksamhet Nettoavvikelse 2017, tkr Nettoavvikelse 2016, tkr Nämnd och Förvaltning Öppen förskola 0 10 Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Grundsärskola Gymnasiesärskola Kultur Summa Vidtagna åtgärder under året: Inköpsstopp och återhållsamhet råder inom hela förvaltningen Förslag angivna för att komma inom budgetram för år 2018, se ärende Budget med besparingar för att komma inom ram där den största åtgärden är att skolorna behöver bli mer kostnadseffektiva genom att öka klassernas storlek och i samband ned det införa tvålärarsystem samt undersöka vidare om det går att undervisa större klasser i b-form på landsbyggdskolorna. Detta kräver ombyggnation av lokaler. Månatliga budgetuppföljningar från resp. ansvarig chef med orsaker och åtgärder angivna De verksamheter som redovisar budgetunderskott behöver redovisa vilka åtgärder som vidtas för att komma inom ram. 3.2 Investeringar Barn- och utbildningsnämndens investeringsbudget för 2017 uppgick till 600 tkr. Alla åk F-6 skolor har fått investeringsmedel till att byta ut klassrumsmöbler. Medlen fördelades utifrån barnantal på skolorna. På de mindre skolorna räckte det till 1 klassrum och på de större skolorna upp till 3 klassrum. Ålands förskola har investerat i inredning. Kulturskolan har investerat i gradänger och ljus och ljud. Skolskjutsprogram Sokigo 54

55 4 Kompetensförsörjning 4.1 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i % av arbetid: = 10, = 6,93 Inom alla verksamhetsformer så har sjukfrånvaron minskat jämfört mot samma period föregående år. En avsevärd minskning kan utläsas inom fritidshem och grundskola. Den högsta sjukfrånvaron står Förskolan för. 4.2 Rekryteringsläge I Vingåker uppgår andelen behöriga lärare till 72,2 % (2016) jämfört mot riket på 83,9 %. Denna brist som råder på behöriga lärare tillsammans med kommande pensionsavgångar och ett ökat krav på kompetens hos medarbetarna ställer stora krav på förvaltningen. Det behövs fler förskollärare och lärare (speciallärare) och därmed bör en plan framarbetas för att öka andelen behöriga både på huvudmannanivå samt individuellt för varje medarbetare. 5 Intern kontroll Rutiner att följa upp 2017: Barnplaceringar inom förskola och fritidshem sköts korrekt Ansvarig: Barnomsorgshandläggare Att barnets schema stämmer med barnets vistelsetid i verksamheten. Ansvarig: Barnomsorgshandläggare Barn och elever med skyddad identitet följer gällande handlingsplanansvarig: Alla chefer samt förvaltningskansli Att vi har back up för system (telefon, Lämna/hämta) om det skulle bli nätverkshaveri Ansvarig: systemförvaltare IST för planering, dokumentation och uppföljning används av pedagogerna Ansvarig: Alla chefer Att rutinen för kränkande behandling följs Ansvarig: Alla chefer Processen inför särskoleinskrivning och omprövning Ärendet överflyttat från 2016 års interkontrollplan Ansvarig: Chefen för elevhälsa Rutin för planering och rapportering av internkontrollarbetet: Kanslichefen på uppdrag av Förvaltningschef svarar för att minst årligen i samband med arbetet med bokslut/årsredovisning rapportera till nämnden och ge en samlad bedömning om hur den interna kontrollen fungerar. Allvarligare brister eller tillbud ska omedelbart rapporteras till nämnden. 55

56 Den interna kontrollen ska säkerställa att tillförlitlig och ändamålsenlig information finns att policies, riktlinjer, lagar och förordningar följs att tillgångar skyddas att resurserna används effektivt att mål hanteras effektivt och ändamålsenligt Se ärende; Uppföljning av internkontrollplan 2017, nämnd 14 mars. 6 Framtid Prioriterade områden och utvecklingsområden; Egenkontrollen och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Undervisning för nyanlända elever behöver stärkas Byggnationer; Förskola vid Sävstaskolans område samt ny högstadieskola Hälsofrämjande och förebyggande arbete där hälsa och lärande samspelar för att säkerställa en tillgänglig, likvärdig och anpassad utbildning Insatser för att öka andelen behöriga lärare och förskollärare Att skapa förutsättningar för att möta de nya kraven som den nya läroplanen medför (bland annat att alla matematiklärare ska undervisa i programmering) Att börja förbereda för den nationella IT-strategin som innebär utökning av digitala verktyg Att se över lokalbehovet inom förskola och skola med anledning av bland annat tomtförsäljningar och undervisning med två-lärarsystem. 7 Nämndens verksamhetsfakta Se tabell på nästa sida 56

57 Volymmått Antal barn/elever i: Utfall 2016 VT Utfall 2016 HT Budget 2017 VT Budget 2017 HT Utfall 2017 VT Utfall 2017 HT Förskola total Kommun Fristående/annan kommun Pedagogisk omsorg total Kommun Fristående/annan kommun Förskoleklass total Varav kommun Fristående/annan kommun Fritidshem total Kommun Fristående/annan kommun Grundskola total Budget/ prognos snitt 2018 Kommun ,5 Fristående/annan kommun ,5 Åk 1-6, kommun Fristående/annan kommun ,5 Åk 7-9, kommun ,5 Fristående/annan kommun Gymnasieskola Exkl IM, Vingåker 57

58 1 (5) Resultat och måluppfyllelse Marmorbyns skola Vingåkers kommun 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

59 Sammanfattning 2 (5) - VT 17, bra personaltäthet vilket skapade ett lugn på skolan. Detta gäller både personal och elever. Vi hade en specialpedagog som skötte blanketter, kartläggningar, ansökningar mm. - VT 17 Bra samarbete när det gäller rättning av NP. OK resultat på NP. - VT 17 godkända betyg i år 6, efter stöd av specialpedagog och anpassningar. - HT 17 Tuff höst på grund av schemaförändringen i och med det nya ramschemat. Lärarna fick mycket undervisningstid, kunde inte ta ut raster vissa dagar, större elevgrupper i vissa klasser, färre assistenttimmar. - HT 17 avsaknad av möbler, speciellt då vi har elever med hörselnedsättning. - HT 17 ingen specialpedagog, vilket lett till att lärarna fått göra vissa av specialpedagogens uppdrag. Vissa saker har inte blivit av, tex att specialpedagogen tidigare jobbat enskilt med varje elev som behöver stöd. - HT 17 mycket rastvakt och bussvakt hos varje enskild lärare. - HT 17 1 långtidssjukskrivning p.g.a. utbrändhet detta har medfört höga vikariekostnader. - HT 17 jätte svårt att få vikarier, vilket lett till en stor oro bland lärare och elever. - HT 17 under november anställdes 2 extra resurser, vilket underlättade i schemat. Lärarna kunde då ta ut sina egna raster, men det blev oroligt bland eleverna på uterasterna, eftersom eleverna inte hade hunnit lära känna den nya personalen och därmed inte hade samma förtroende som för den övriga personalen. - HT 17 bra ämnesträffar. - HT 17 aktivitetsdagar, tex höstpromenad, friluftsdag och Nobeldagen. - HT 17 mer närvarande chef. Hon har varit tillgänglig vid behov. - HT 17 kulturskolan har hjälpt till med elevens val, vilket har varit mycket uppskattat. Elevens val har fungerat mycket bra i HT 17 godkända betyg i år 6, i alla ämnen (med hjälp av anpassningar). - HT 17 Start av frukost mycket positivt, många elever uppskattar det. Styrkor Utvecklingsområden Godkända betyg i år 6 ht 17. Få alla elever att bli godkända på sina Täta kontakter med vårdnadshavare, tydlig omdömen/mål. information till hemmen. Vi behöver en specialpedagog till skolan. Utbildad skolpersonal (förutom musiken). Sjukskriven personal kommer tillbaka. Höga förväntningar på eleverna. Tillsätta behörig personal som slutar. Lärarna tycker att det är viktigt att skapa bra relationer till alla elever. Det räcker inte med endast resurser på raster, även en utbildad personal måste Lärarna ser till varje elevs behov, gör finnas ute då det uppstått en del konflikter anpassningar. bland eleverna. Klass 2-3 har visat oro och låga kunskaper. Många av eleverna riskerar att inte bli godkända. Här måste resurser sättas in omgående. 59

60 Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse 3 (5) Mål Kunskapsuppdraget: Långsiktigt mål: - Samtliga elever utvecklas och når målen i alla ämnen. Kortsiktiga mål: - Alla elever ska klara de nationella proven i åk 3. - Alla elever når minst betyget E i alla ämnen. Vad har vi åstadkommit? - NP år 3: 67% nådde alla mål vt 17 i svenska och 75% i matematik (några elever missade på enskilda prov). För att bli godkänd på NP behöver eleven ha godkänt i alla delprov, det var några elever som missade på enskilda prov men 67% klarade alla prov i sv och 75% i ma. - Alla i elever i år 6 (både vt 17 och ht 17) nådde minst betyget E. Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? - Vi nådde de förväntade NP resultaten i år 3 vt Vi nådde de förväntade NP resultaten i år 6 vt Vi hade räknat med att en del elever inte skulle klara proven (pga en del särskilda behov), så det var förväntade resultat. Vår målsättning är dock att få 100% godkänt bland eleverna. Om ja, vilka lärdomar drar vi? - Anpassningar är otroligt viktiga och till detta arbete behöver vi en specialpedagog. - Viktigt att vi hittar trygghet och styrkor hos varandra i lärargruppen (ta hjälp av varann). Det har vi gjort. - Täta föräldrakontakter. - Elevernas aktiva arbete med sina IUP:er. - Engagerade pedagoger med tydlig undervisningsstruktur. - Eleverna har bra möjlighet till enskilt och par - arbete i mindre rum/grupprum. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? 60

61 - Dåliga förutsättningar för lärarna vid terminsstart. Det blev stor skillnad i undervisningstid och vissa dagar fick lärarna inga raster. Detta åtgärdades efter höstlovet. - Ingen specialpedagog, trots att vi har annonserat tjänsten ett flertal gånger. Vi har nu tagit fram en kompetensutvecklingsstrategi och kommer att arbeta med specialpedagogiskt lärande under höstterminen Digitala verktygen har inte fungerat som förväntat. Alldeles för lång väntetid vid reparation. - Ämneskonferenser får inte rubbas, det är då vi utvecklas tillsammans inom pedagogiken. 4 (5) Vad har hänt som vi inte förutsåg? - Långtidssjukskrivning - Ingen sökande till specialpedagogiken Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? - Se ovan Mål Värdegrundsuppdraget: Långsiktigt mål: - Alla elever upplever att de har en trygg miljö där deras röst blir hörd. Kortsiktigt mål: - Alla elever ska känna sig trygga i våra verksamheter och uppleva studiero och meningsfullhet. Vad har vi åstadkommit? - Trygghet - Det finns dagliga konflikter som vi arbetar med, men då har pedagogerna haft täta kontakter med vårdnadshavare. Lärarna har då också haft uppföljningssamtal med eleverna samt fler vuxna ute på raster då det uppstått konflikter. Skolkuratorn har också haft en viktig roll i trygghets- och värdegrundsarbetet. Hon har både jobbat med enskilda elever och med större grupper och klasser. - Studiero alla klasser strävar efter att ha god studiero under lektionerna. Lärarna har det som mål till varje lektion. Det finns också bra möjligheter till att arbeta i mindre grupper och enskilt (i grupprum). Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? 61

62 - Resultatet från Friendsenkäten var till mycket stor del bra. 5 (5) Om ja, vilka lärdomar drar vi? - Friendsenkäten visar att så gott som alla elever har tillförlit för någon vuxen på skolan, de vågar säga till när det händer något olämpligt. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? - På de områden som det har varit mindre bra har läraren haft samtal med vårdnadshavare och elever. Det har också funnits kontinuerliga gruppsamtal med läraren, samt att läraren varje dag har checkat läget med eleverna. - Kuratorn har varit inkopplad i aktiva arbeten under läsåret. - Rektorn har regelbundna möten med matsalspersonalen för att kontinuerligt prata om förbättringsområden. Vad har hänt som vi inte förutsåg? - Vissa elever känner otrygghet i matsalen. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? - Bemötande mellan matpersonal och elever. 62

63 1 (3) Resultat och måluppfyllelse Marmorbyns fritids Vingåkers kommun 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

64 Sammanfattning 2 (3) - Hög närvaro i barngruppen. - Bra att vi även kunnat nyttja ett klassrum. - Många problem med fastigheten i form av vatten/fuktskador och ytterdörr som inte gick att stänga. - Stökig personalsituation innan sommaren. - Problem med att få tag på vikarier. Styrkor - Flexibel personal. Planerade aktiviteter har blivit genomförda. Elevernas förslag och idéer har tagits tillvara. - Eleverna har ofta tagit egna initiativ till lek, speciellt rollek. - De äldre eleverna har engagerat sig i de yngre. Utvecklingsområden - Fler uteaktiviteter. - Göra eleverna ännu mer delaktiga i planeringen och utvecklingen av verksamheten. - Hitta nytt material att jobba med Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Mål Kunskapsuppdraget: Långsiktigt mål: - Fritidshemmet bidrar till elevers lärande och utveckling. Vad har vi åstadkommit? - En stabil och engagerad barngrupp. - Eleverna har fått prova olika tekniker och material för estetiskt skapande. - Eleverna har fått lära sig samarbete och testa sina fysiska förmågor i idrottshallen. - Eleverna har fått lära sig att konstruera med hjälp av klossar och byggsystem. - Eleverna har fått lära sig att följa regler i spel. - Vi har haft möjlighet att använda digitala verktyg i form av surfplattor. 64

65 Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? - Eleverna tar ofta egna initiativ till lek och lär sig att samarbeta och att följa regler. 3 (3) Om ja, vilka lärdomar drar vi? - Att det är viktigt att stötta elevernas idéer och tillvarata deras förslag. Viktigt att peppa eleverna att prova på. Att lämpligt material finns tillgängligt. Vad har hänt som vi inte förutsåg? - Personalförändringar och vattenläckor. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? - Planering av aktiviteter och lyhördhet. Mål Värdegrundsuppdraget: Långsiktigt mål: - Alla barn ska känna sig trygga med de vuxna på fritids. Vad har vi åstadkommit? - De flesta eleverna känner sig trygga på fritidshemmet. Vi finner stöd i vår uppfattning i föräldraenkäten och i Friendsenkäten Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? - Vi har kommit en god bit på väg. Om ja, vilka lärdomar drar vi? - Tryggheten är en viktig grund för en fungerande barngrupp. Vad har hänt som vi inte förutsåg? - Inget. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? - Planering av aktiviteter och verksamheten samt lyhördhet. Konsekvent förhållningssätt. 65

66 1 (5) Resultat och måluppfyllelse Högsjö skola Vingåkers kommun 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

67 Sammanfattning 2 (5) Under vårterminen hade vi mer klassöverskridande aktiviteter som gynnade eleverna. Vi behöver bättre rutiner för apt, möten och olika ansvarsområden för personalen. Vi hade under VT olika rasttider förmiddagar, vilket vi ändrade under höstterminen till gemensam förmiddagsrast för hela skolan, vilket vi trodde skulle gynna en skolgemenskap, vi hade fel. Under vårterminen 2018 kommer vi att ändra tillbaka till att ha olika förmiddagsrasttider. HT för låg basbemanning = klasslärare, vilket resulterar i att lappa/laga, svårt med tid och kraft för samarbete/planering som resulterar i oenighet/slitningar i personalgruppen. Flera nyanlända utan skolbakgrund, ingen resurs för SvA. Otydliga ansvarsområden för resurserna. Styrkor Utvecklingsområden Uppfinningsrika i personalen, vi har bra idéer. Vi behöver i personalen vara tydligare med vad vi kommer överens om vid möten. - Vem ska göra vad! Personalen sitter på olika kompetenser Skolans lokal har närhet till natur, sjön och ett bra samhälle att ha en skola i. Undervisning i SvA, svenska som andraspråk Mer studiehandledning för nyanlända elever Dela upp det kollegiala arbetet mellan oss i personalen på ett mer effektivt sätt. Vara mer effektiva på möten Ha bättre framförhållning Få tid för att samarbeta, samt för att planera gemensamma projektdagar och aktiviteter. Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Mål Kunskapsuppdraget: Långsiktigt mål: - Samtliga elever utvecklas och når målen i alla ämnen. 67

68 Kortsiktiga mål: - Alla elever ska klara de nationella proven i årskurs 3. - Alla elever ska nå minst betyget E i alla ämnen. Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? - VT17 samtliga elever i åk 6 hade minst E i alla ämnen. - VT17 nådde ej alla godkänt resultat på nationella proven åk 3. - HT17 åk 6, 2F och 1 streck. Åtgärder planerade. - Vi befarar redan nu att några yngre elever inte kommer att klara godkänt i vissa ämnen om inte åtgärder sätts in. Se ovan! 3 (5) Om ja, vilka lärdomar drar vi? - VT17: Stödjande miljö i skola och hem för elever med behov av extra insatser. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? - Ha fler lärare/personal som kan jobba med enskilda elever efter deras behov, tex ta ut elever och ha högläsning/lästräning samt lärare till SvAelever. Vad har hänt som vi inte förutsåg? - Redan från höstterminens start var vi för få i basen (klasslärare), vi har hela terminen fått släcka bränder och hjälpa varandra med resurser för att få skoldagar och fritids att gå runt. - Det har kommit in nyanlända elever utan skolbakgrund. Studiehandledare kommer till skolan 1 dag/veckan, vilket är för lite. Eleverna behöver mer studiehandledning och lärarna och studiehandledarna behöver mer tid för planering. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? - För få personal i basen (klasslärare), ingen vikarie att ringa in under höstterminen (en timvikarie anställdes i december). Otydliga uppgifter för resurspersoner. Mål Värdegrundsuppdraget: Långsiktigt mål: - Alla elever upplever att de har en trygg miljö där deras röst blir hörd. Kortsiktigt mål: 68

69 - Alla elever ska känna sig trygga i våra verksamheter och uppleva studiero och meningsfullhet. 4 (5) Vad har vi åstadkommit? - Eleverna blir trygga av kontinuiteten vad gäller lärare/personal på skolan. - Vt17 Åldersblandade grupper samt kompisgrupper: projekt Världen i Högsjö, elevernas val, hälsoprojekt, allaktivitetsdag. - Ht17, skoljoggen, skolgårdsdagen samt pysseldag Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? - Goda resultat under våren, som delvis hänger ihop med fler ämnesövergripande och gemensamma aktiviteter. - Betydligt sämre resultat under hösten. Om ja, vilka lärdomar drar vi? - Vi behöver gemensamma aktiviteter styrda av lärare i kompisgrupper. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? - För få basresurser, därför anställdes en lärarresurs i december som dels ska ha hand som SvA undervisningen i vissa klasser och dels ska ha lästräning med enskilda elever och mindre elevgrupper. - Ingen SvA resurs (åtgärdat, se ovan) - Delade raster, lågstadiet för sig och mellanstadier för sig. - Dela åk 2 och 3. De flesta nyanlända eleverna har hamnat i åk 2/3, vilket ledde till att klassen blev för stor för klassrummet. Några elever har aldrig gått i en svenska skola förut och eftersom studiehandledare enbart är på plats 1 gång/veckan blev det svårt för vissa elever att hänga med i undervisningen. Det blev även en stor utmaning för läraren att hjälpa alla. Därför delades klassen efter jullovet. - Effektiva AP. - Ej spec.lärare, vilket ledde till att lärarna fick ta över en del specialpedagogiska uppgifter. Till hösten 2018 ska alla lärare få del av en specialpedagogisk kompetensutvecklingsinsats för att bli tryggare i dessa områden. Vad har hänt som vi inte förutsåg? - Vi trodde att gemensam rast för hela skolan skulle hjälpa eleverna att bygga bra relationer mellan årskurserna/klasserna, vi hade fel. 69

70 - En annan anledning till att vi ville ha gemensam rast under förmiddagarna var att vi lärare skulle få tid till förberedelser/tid för planering under dagen, då ramschemat har ändrats för oss och vi har undervisning längre på dagarna utan att vara påverkade av skolskjuts. - Ytterligare nyanlända, nu utan tidigare skolgång. 5 (5) Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? - Ovanstående har inneburit att regler och rutiner har blivit otydliga för elever och personal. Detta ses över under vårterminen För lite AP-tid för personalen. - Otydligt ledarskap på grund av täta rektorsbyten. 70

71 1 (4) Resultat och måluppfyllelse Baggetorp Fritidshem Vingåkers kommun 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

72 Sammanfattning 2 (4) - Fritidshemmet öppnar varje dag kl 06:00 och stänger varje dag kl Vi har i dagens läge tjugo barn inskrivna totalt. - De planerade aktiviteter som genomförts på Fritids har haft sin utgångspunkt i Lgr 11. Vi har anpassat aktiviteterna efter de behov som elevgrupperna har haft. - Eleverna har erbjudits att utveckla sin förmåga att öva på samspel, både på egen hand och tillsammans med andra. Styrkor Utvecklingsområden Eleverna visar stor hänsyn och respekt gentemot varandra Stabil verksamhet Bra relationer till föräldrar Vi ser en stor utveckling vad gäller relationer mellan barn och vuxna, samt barn och barn. En rolig men lärorik verksamhet Få en fast och stabil personalgrupp. Lokalfrågor: Lokalen är för liten, det saknas även toalett och vatten i anslutning till lokalen. Kommunikation Enkäter, ledighetslappar Utveckling av verksamheten Att jobba mer med lärandet och kunskaper enligt Lg11 Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Mål Kunskapsuppdraget: Långsiktigt mål: - Fritidshemmet bidrar till elevers lärande och utveckling Vad har vi åstadkommit? - Vi har bidragit till en starkare och positivare barngrupp, som också har bidragit till en bättre syn på skola och fritidshem. Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? - Vi har uppnått de mål som vi har haft möjlighet till att göra. Vi har en annorlunda och stor barngrupp i en väldigt liten lokal. 72

73 Om ja, vilka lärdomar drar vi? - Lokalen är för liten. Eftersom vi enbart har ett rum till vårt förfogande blir det svårt att utföra vissa aktiviteter, som t.ex. större aktiviteter med flera grupper samtidigt. Därför bidrar lokalen inte till lärande på ett optimalt sätt. Tittar man på ett mera långsiktigt perspektiv så vet vi redan idag att vi kommer ha omkring 27 inskrivna barn på fritids till HT-18. Till dess måste lokalfrågan vara löst. - Det är viktigt med en väldigt nära relation till föräldrarna, vilket vi har lyckats bra med. - Det är väldigt viktigt med en sammansvetsad personalgrupp som jobbar mot samma mål. 3 (4) Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? - Baggetorp behöver jobba hårdare och framförallt mer med planering gällande aktiviteter och verksamheten över lag. Även dokumentation när små som stora aktiviteter genomförs. Vad har hänt som vi inte förutsåg? - En personal som är tillsvidareanställd har varit frånvarande under några månader för annat jobb. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? - Personalfrånvaro har lett till mindre planering och aktiviteter. - Vissa aktiviteter har inte kunnat genomföras p.g.a. att lokalen är för liten. Mål Värdegrundsuppdraget: Långsiktigt mål: - Alla barn upplever att de har en trygg miljö där deras röst blir hörd. Kortsiktigt mål: - Alla barn ska känna sig trygga med de vuxna på fritids. Vad har vi åstadkommit? Vad har vi uppnått för resultat? - Vi pedagoger möter konflikter och frustrationer bland barnen varje dag, och det är något som vi ständigt jobbar med, oftast så faller det naturligt på plats, men ibland krävs det lilla extra. 73

74 - Genom hårda och tydliga riktlinjer har vi kommit närmare och fått en mer stabil och trygg relation till barnen. - Vi har även en tydlig och öppen dialog med föräldrarna och är även konsekventa och ärliga gentemot dem, vilket har uppskattats väldigt mycket. 4 (4) Om ja, vilka lärdomar drar vi? - Alla elever har tillförlit för någon av pedagogerna och känner att de har plats och tid att bygga önskade relationer för deras egen trygghet. Detta bekräftas även av Friendsenkäten. - De lärdomar vi främst har tagit del av i Baggetorp är tydliga riktlinjer och att det följs till punkt och pricka. Respekt, vänskap och ärlighet är våra följeord. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? - Vi har slopat allting vad gäller regler. Vi har gett eleverna ansvaret för att bygga upp deras egna verksamhet och oskrivna regler (självklart under uppsikt). - Vi gav dom ett enda krav, och det var att följa våra värdeord, respekt, ärlighet och vänskap. Detta har fått dem att tänka, "Vadå, finns det inga regler?" - Nej, men dessa 3 värdeord måste följas. Vilket har lett till att orden väger tyngre och har skapat ett nytt konsekvenstänk. Vad har hänt som vi inte förutsåg? - Barnen har anpassat sig och jobbar MYCKET mer självständigt. Vi ser även mer sammanhållning mellan alla åldrar. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? - Att vi tillsammans med barnen bygger upp verksamheten på ett nytt och modernt sätt men som även riktat mot LGR

75 1 (8) Resultat och måluppfyllelse Sävstaskolan Vingåkers kommun Barn- ochh utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: Pg Bg

76 Sammanfattning verksamhetsåret 2017 Projekt pilotskola startade under vt Projektplan togs fram i samarbete med Inga-Lill Nilsberth. Diskussioner fördes i arbetslagen kring schemaläggning, tjänstefördelning, innehåll och arbetssätt i undervisningen. Höstterminen 2017 har detta inneburit att pedagogerna arbetar mer ämneslärarinriktat, på schemat har 2 (8) fler halvklasstimmar skapats (lärarna arbetar fler undervisningstimmar), vilket är gynnsamt för elevernas utveckling, flexibla elevgrupperingar har skapats med utgångspunkt från elevernas behov. Vi har gått över till digitala läromedel i merparten av ämnena för åk 4-6. Lärare och elever är hittills mycket nöjda med detta och möjligheterna för samplanering och information mellan ämneslärare och studiehandledare underlättats och förbättrats. Tyvärr har inte den tekniska biten fungerat smidigt då ett flertal elever varit utan sina digitala verktyg under långa perioder. Här måste en förbättring åstadkommas för att säkra elevernas måluppfyllelse. Utvärdering kommer att göra i slutet av vt Elevvårdsarbetet har förändrats i arbetslagen och Elevhälsan har blivit mer involverad vilket har effektiviserat EHT-arbetet betydligt. Vi har infört språkintroduktionsgrupper för nyanlända elever i åk 1-6. Våra SvA-lärare träffar eleverna en lektionstimma/dag under en 7-veckorsperiod. Vi påbörjade projekt Kokbok i syfte att producera en kokbok med recept som speglar våra elevers kulturella bakgrunder. Tyvärr lyckades vi inte nå fram till målet denna gång. Projektet kommer att genomföras under vt Åk 3 och 4 har haft författarbesök under vt Skolinspektionen genomförde en kvalitetsgranskning på Sävstaskolans fritidshem under våren Slutrapporten var övervägande positiv kring fritidshemmets verksamhet, dock framkom några förslag till utvecklingsområden (beskrivs nedan). Under ht 2017 har vi tagit emot 52 nyanlända elever vilket medfört stor arbetsbelastning på undervisande personal. Omorganisation av Barnskolan (F-åk 2) påbörjades ht Ny organisation ska vara klar i juni 2018 och innebär att våra avdelningar då är organiserade årskursvis och har sina respektive undervisningslokaler intill varandra. Från vecka 45 serveras frukost i matsalen till de elever som så önskar. Besöksfrekvensen har varit mellan barn varje dag vilket är över förväntan. Vi kan redan nu se vissa positiva tecken då elever anser att de känner sig piggare och orkar mer under förmiddagarnas arbete. Frukostprojektet fortsätter även vt 2018 och en genomgripande utvärdering ska göra i maj Från november har vi inrättat Språkintroduktionsgrupper i åk 1-6 i syfte att stärka våra nyanlända elevernas språkutveckling. Verksamheten har investerat ca kr i nya elevmöbler under året och, tack vare ett statligt bidrag, ca kr till litteratur och utrustning i syfte att befrämja integration. Styrkor Behörig, engagerad personal Elevvårdsarbetet Resursgrupp Atlas Förberedelsegrupper åk 3-4 och 5-6 Språkintroduktionsgrupper åk 1-6 Planerade rastaktiviteter fritidspersonal Utvecklingsområden Handledning på modersmålet mer resurser Språkutvecklande arbetssätt Lunchschemat-ändra klassfördelningen för ökad matro Samarbetet Atlas-klasslärare. Arbetsmaterial till elever Studiero i våra undervisningslokaler Ny organisation Barnskolan - årskursvis Skolgården lekredskap, asfaltering. Samplanering med VKF. 76

77 Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Mål Kunskapsuppdraget: Enhetens prioriterade mål Andelen elever som når betyg A, B och C ska öka. Alla elever ska känna sig trygga i våra verksamheter och uppleva studiero och meningsfullhet i skolan. Individualisering i undervisningen läsåret Utveckla arbetet inom IT i åk 1-6 Alla elever ska klara de nationella proven i åk 3 och åk 6 3 (8) Resultat Åk 1 åk 2 Av 101 elever i åk 1 och 2 är 59 nyanlända. Detta medför att de har väldigt små möjligheter att nå åldersadekvata mål i framför allt ämnet svenska, när det gäller matematik är måluppfyllelsen bättre. 36 % av eleverna har inte åldersadekvata kunskaper i svenska i åk 1 och % av eleverna har inte åldersadekvata kunskaper i matematik i åk 1 och 2. Om vi räknar bort resultaten för våra nyanlända elever, når i stort sett samtliga övriga elever åldersadekvata mål i åk 1 och 2. För dessa elever rör det sig om att de behöver tid för att utveckla sina språkkunskaper och de kommer förhoppningsvis att nå målen i åk 3 eller åk 6. Resultaten på de nationella proven för åk 3 och åk 6 våren 2017 Åk 3 Svenska: I momenten Tala, Enskild högläsning, Enskilt textsamtal och Skriva berättande text når 100 % av eleverna godtagbara resultat. Vi kan se ett lägre resultat när det gäller Läsa faktatext och Skriva faktatext, där 87 % respektive 93 % når godtagbara resultat. Matematik: De områden där mer än 10 % av eleverna inte når godtagbara resultat är Enkla problem, Skriftliga räknemetoder och överslagsräkning ( ). Åk 6 Svenska: Här kan vi se att det är framför allt att skriva som eleverna haft svårast för. 80 % av eleverna når godtagbara resultat på delprov Skriva och skillnaden mellan pojkar och flickor är markant, 88 % av flickorna klarar godtagbara resultat medan för pojkarnas del pojkarna når endast 74 % målet. När det gäller delprov Läsa är även där skillnaderna mellan pojkar och flickor stor, 94 % av flickorna respektive 79 % av pojkarna når godtagbara resultat. Anledningen är att flickorna läser mer än pojkarna helt enkelt. Matematik: 86 % av eleverna når godtagbara resultat. Här är skillnaden mellan pojkar och flickor marginell, 85 % för flickorna och 86,4 för pojkarna. Engelska: Här når eleverna ett mycket gott resultat, 95 % av eleverna har klarat godtagbara kunskaper för betygen A-E. Vi ser resultat av den nivågrupperade undervisningen i åk 6.Ingen skillnad mellan pojkar och flickor, 95 % i båda fallen Sammantaget är resultatet ett bra resultat i både matematik, engelska och svenska där, med några undantag, över 90 % av eleverna når godtagbara resultat. Framför allt är resultatet i engelska glädjande. 77

78 Vi kan klart se att vi behöver fokusera på läsande och skrivande av faktatexter i svenskämnet och problemlösning, överslagsräkning och algoritmräkning i matematiken. Vid avstämning i december 2017 kan vi konstatera att, grovt räknat, når 10 % av våra elever mer än godtagbara resultat, 70 % når godtagbara resultat och 20 % av våra elever har ännu inte nått godtagbara resultat. Med tanke på vår elevsammansättning, där över 50 % av våra elever har utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska, så måste vi se resultatet som godtagbart. Med rätt resurser och individuella studieplaner kommer de nyanlända eleverna så småningom att nå målen för grundskolan. 4 (8) Betygsresultat åk 6 höstterminen 2017 Åk 6 består av 56 elever. 18 (32 %)av dessa elever är nyanlända och har av den anledningen mycket svårt att nå godkända betygsresultat då de har alldeles för kort tid i Sverige och behöver utveckla sina kunskaper i svenska språket. Sammantaget har 30 av eleverna inte nått godkända betygsresultat i samtliga ämnen, vilket utgör 53 %. Räknar vi bort de nyanlända eleverna når 21 % av eleverna inte nått godkända resultat i samtliga ämnen. När vi analyserar de bakomliggande orsakerna till resultatet ser vi att ett 10-tal elever underpresterar rejält. Motivation till skolarbete och eget ansvarstagande har saknats i alltför stor utsträckning. Åtgärder sattes in efter höstlovet och en förbättring av elevernas motivation och ambition har kunnat märkas. Dock återstår ännu mycket att förbättra på området. Vi behöver också fundera kring orsakerna till att 12 elever inte nått godkända betyg i ämnet musik. Kravet på simkunnighet i ämnet idrott och hälsa är ett nålsöga för våra nyanlända elever. Sammantaget behöver vi höja elevernas motivation till skolarbetet genom att involvera föräldrarna i högre grad kring barnens resultat, samt tydligare medvetandegöra eleverna om kravnivåerna för betygsstegen. Vi behöver skapa ytterligare möjlighet för elever som inte är simkunniga att simträna i badhuset under vårterminen. Kontakter kommer att tas med badhusets personal för samarbete och fritids kommer också att erbjuda simskola vissa eftermiddagar för alla barn som inte klarar simkunnighetskravet.. Lyckas vi med dessa insatser kommer elevernas betygsresultat att höjas markant vid terminsslutet vt Andelen elever med betyg C-A har minskat jämför med resultatet för elever i åk 6 vt Jämförelsen är dock föga intressant, då det rör sig om två olika årsklasser. Mer relevant och meningsfull blir jämförelsen mellan höstterminsbetyget och kommande vårterminsbetyg för nuvarande elever i åk 6. Inflödet av nyanlända elever under året har påverkat verksamheten i ganska hög grad. Vi har under höstterminen 2017 tagit emot 47 nya elever. Många av dessa har ingen, eller mycket ringa skolbakgrund, vilket innebär att de är i behov av mycken uppmärksamhet och stöd. Arbetet med språkutveckling står i fokus och resurser för svenska som andraspråk och handledning på modersmålet är av stor vikt för elevernas möjligheter till framgång i skolarbetet. Tiden är också en viktig faktor i det sammanhanget, vilket oftast medför, att elever som kommer in relativt sent i skolsystemet (åk 4-6) har problem att nå målen för betyg i åk 6. Sävstaskolan behöver mer resurs för svenska som andraspråk och studiehandledning på modersmålet. 78

79 Utveckla verksamheten Åk F-2 Identifierat Prioriterat utvecklingsområde mål Individualisering Alla elever klarar Svenska/SvA bedömningsstödet i svenska och Tydlig plan för studiehanddledning på modersmålet matematik Studiehandledning efter behov Åtgärder Effekt Uppföljning Ansvar Kollegialt lärande Reflektion kring undervisningen Kompetensutveckling Tydlig styrning av resurs för handledning Fler elever når kunskapskraven Fler elever når kunskapskraven Mittterminskonferens Läsårsuppföljning Lärare - arbetslag Mittterminskonferens Läsårsuppföljning Lärare - arbetslag 5 (8) Åk 3-4 Identifierat utvecklingsområde Svenska/SvA Matematik Engelska Relationer i elevgrupperna åk 4 Tydlig plan för studiehanddledning på modersmålet Prioriterat mål Alla elever klarar de nationella proven i åk 3 och 6 Färre konflikter Välmående och trygghet Studiehandledning efter behov Åtgärder Effekt Uppföljning Ansvar Individualisering Fler elever når i undervisningen kunskapskraven Kompetensutveckling Läs- och skriv- förmågan ökar Kollegialt lärande Reflektion kring undervisningen Fortsatt värdegrundsarbete Planerade rastaktiviteter Tydlig styrning av resurs för handledning Arbetsro Mittterminskonferens Läsårsuppföljning Lärare arbetslag Mittterminskonferens Läsårsuppföljning Lärare arbetslag Åk 5-6 Identifierat utvecklingsområde Höja elevernas betygsresultat Kommunikation mellan undervisande Prioriterat mål Alla elever når godkända betyg Alla elever når godkända betyg Åtgärder Effekt Uppföljning Ansvar Skapa god Godkända kännedom hos betyg för eleverna alla elever i om vad som juni förväntas för 2018 respektive betygssteg Simskola även på fritidstid Tidig information till Mittterminskonferens Läsårsuppföljning Lärare arbetslag Mittterminskonferens 79

80 lärare Tydlig plan för studiehanddledning på modersmålet Studiehandledning efter behov klassföreståndare vid risk att elever inte når godkända resultat Tydlig styrning av resurs för handledning Gynnsam utveckling av elevernas kunskaper Läsårsuppföljning Lärare - arbetslag Mittterminskonferens Läsårsuppföljning Lärare - arbetslag 6 (8) Särskild undervisningsgrupp Atlas Atlas är en resurs för elever i behov av att kunna arbeta i en mindre, personaltät grupp. Möjligheten till ett mer flexibelt arbetssätt är stor och fokus ligger på utveckling av både social- och skolämnesmässig kompetens. Personalen består av 1,0 tjänst med stöd av personal från fritidshemmet. I verksamheten har under året 9 elever arbetat helt eller delvis på Atlas. Eleverna har en individuell studieplan och respektive klasslärare ansvarar för det arbetsmaterial eleverna ska arbeta med. Atlas har även möjlighet att ta emot elever spontant när situationen så kräver och tar även emot elever från andra skolenheter. Resultaten har varit mycket gynnsamma för de elever som fått möjligheten att ha hela eller delar av sin skolgång på Atlas. Anledningen till detta är att eleverna får möjlighet att arbeta i en mindre grupp med tydlig struktur. Målsättningen är hela tiden att eleverna ska kunna återgå till sin ordinarie klass och fullfölja sin skolgång där. Fritidshemmet Enhetens målsättning Alla barn känner sig trygga i verksamheten och upplever en meningsfull fritid. I snitt har ca 160 barn varit inskrivna på fritidshemmet under året. Fritids består av 4 avdelningar. I Atlasbyggnaden har undervåningen delvis gjorts iordning med möbler och ITutrustning. Målning av väggar i de nedre rummen återstår. I april besökte Skolinspektionen fritidshemmet för en kvalitetsgranskning. Följande förslag till utveckling av verksamheten framkom: Personalen behöver i sin undervisning ge elever med annat modersmål än svenska möjligheter att använda och utveckla både svenska och sitt modersmål. Alla elever på fritidshemmet behöver också ges möjlighet att läsa litteratur på olika språk. Alla elever behöver ges möjlighet att använda digitala verktyg och medier för kommunikation. Detta skulle bidra till att eleverna får bättre förutsättningar att utveckla sina förmågor att kommunicera med olika språkliga uttrycksformer. Personalen behöver i sin undervisning ge eleverna möjligheter att i högre grad reflektera över frågor som handlar om könsroller och kroppsideal samt ge förutsättningar för eleverna att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till sådant som annars kan tas för givet. Planerad utveckling Litteraturen ska utökas och fler språk ska tillgodoses i läsrummet. 80

81 Månadsvis besök till stadsbiblioteket där eleverna ges möjligheten att välja vilken litteratur eleverna själva vill ha tillgängliga i läsrummet. Veckovis besök till skolbiblioteket där eleverna får möjlighet att låna hem litteratur efter eget tycke och vilja. Pedagoger kommer tillsammans med elever använda spel och appar till ipad dels på elevernas modersmål men även svenska och engelska. Vi ska uppmuntra äldre elever att bedriva en lässtund för yngre elever där litteratur på relevant modersmål Ett läsrum har upprättats med litteraturer på olika språk. Litteraturen i rummet byts med ut mot ny med jämna mellanrum för att ge eleverna variation. Verksamheten har sedan besöket förstärkts med vuxna som talar och läser arabiska, tigrinja, somaliska, finska. Dessa resurser för dialog med eleverna och bemöta funderingar på det relevanta modersmålet. Fritids stöder och fördjupar elevernas utveckling i matematik genom att arbeta med ett laborativt material via Matteklubben. Fritids ger även elever som saknar simkunnighet möjlighet att besöka badhuset för simträning och på så sätt öka antalet godkända elever i ämnet idrott och hälsa. Under året har Fritidshemmens Dag genomförts vid Säfstaholms slott våren 2017och gemensamma planeringsträffar för alla fritidshem i förvaltningen har hållits under vårterminen och höstterminen. 7 (8) Mål värdegrundsuppdraget: Alla elever ska känna sig trygga i våra verksamheter och uppleva studiero och meningsfullhet i skolan och i fritidshemmet. Vad har vi åstadkommit? Under höstterminen 2017 har fritidspersonalen genomfört rastaktiviteter av olika slag. På våra planer för idrottsaktiviteter har fritidspersonal agerat domare vilket medfört en kraftig minskning av antalet konflikter under rasttid. Fritidshemmet har, med anledning av Skolinspektionens kvalitetsgranskning och de framkomna utvecklingsområdena, tagit fram en ny verksamhetsplan där de planerade aktiviteterna kommer att utveckla verksamheten på dessa områden. Skolinspektionen har godkänt de förslag till utveckling som framkommer i planen. Vad har vi uppnått för resultat? Skolinspektionens enkät åk 5 visar att våra elever tycker att lärarna förklarar på ett bra sätt, att de får den hjälp de behöver av sina lärare, att lärarna är rättvisa och att de ser till att skolans regler följs. De allra flesta av eleverna känner sig trygga i skolan och på fritidshemmet. Och 85 % av eleverna är nöjda med sin skola och fritids som helhet. Utvecklingsområde studiero i undervisningen. Den kartläggning som genomfördes i samarbete med Friends under höstterminen visar också att de allra flesta elever känner sig trygga i skolan och på fritids. Resultatet visar att eleverna har stort förtroende för de vuxna i verksamheten och att de vet hur de ska agera om de upplever att det uppstår problem. Resultatet visar också att det fortfarande återstår att se till att elevernas upplevelse av trygghet ökar i omklädningsrum och på toaletter, samt i viss mån under rasterna. Verbala kränkningar förekommer och vi har några elever (2) som upplever sig mobbade i skolan. Utredning kring detta pågår. Arbetet med Friends studiematerial kommer att fortsätta under våren Inom vårt elevvårdsarbete har vi i våra arbetslag elevvårdsträffar varje vecka där skolsköterska och kurator deltar (även rektor i mån av möjlighet,) vilket medfört en förbättring såtillvida att många elevärenden kan lösas i arbetslagen och behöver inte lyftas till skolans EHT. 81

82 Elevvårdsteamet träffas dock varje vecka för att kunna ha en övergripande kunskap om elevernas mående, utveckling och behov. I tjänsten Stefan Bohlin, rektor 8 (8) 82

83 1 (13) Resultat och måluppfyllelse Slottsskolan F-6 Förskoleklass skola - fritidshem Enhet: X Vingåkers kommun 2017 Vingåkers kommun 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

84 Förskoleklass och skola åk (13) Sammanfattning Förbättrat/fördjupat vårt systematiskta kvalitetsarbete personalen är väl insatt i årshjul och andra verktyg Mer fokus på resultat och analys av dessa. Tidigare mer fokus på studiero och rutiner Vårt projekt med hälsofrämjande skolutveckling har permanentats under hösten Fortsatt arbete med studiero och trygghet Fokus på ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen, ht-17 Fokus på läsförståelse av olika texter i alla årskurser, ht-17 Fokus på varierad undervisning Vi har för många elever som inte når målen i alla ämnen samt för få elever som når de högre betygen Studiestöd inom schemaram för alla som vill/behöver Schemalagt sammarbete med fritidshemmet Samarbete med Friends år tre av tre Nya bänkar har inköpts till två stycken klassrum Duschväggar och insynsväggar uppsatta i omklädningsrum Låsbyte på elevtoaletter för att öka tryggheten Ett klassrum har renoverats i slutet av året Eleverna i årskurs 3 fick under höstterminen läsplattor 1 på två elever Lågstadiesatsningen har gett fler vuxna i våra elevgrupper Svårigheter att rekrytera behöriga lärare. Under ht-17 är 5 st lärare obehöriga Utökad resurs i sva i åk 1-3 Frukost i skolan till alla som vill från och med vecka 45 84

85 Styrkor Utvecklingsområden Ett väl förankrat systematiskt Samarbetet i arbetslag 2 (4-6) kvalitetsarbete Mer ämnesövergripande arbeten för att ge En större samsyn kring tydlig struktur och eleverna en helhet och större mening rutiner Fortsätta med ett språkutvecklande Skolverkets bedömningsstöd har varit till arbetssätt och läsförståelse av olika texter stor hjälp i åk 1-2 Mer samarbete och pedagogiska En medvetenhet om språkets och diskussioner över arbetslagsgränserna läsningens betydelse i alla ämnen Planeringar med efterföljande bedömningar i Bra samarbete mellan lärarna i arbetslag 1 IST (F-3) Pedagogiska diskussioner kring framgångsrik Förskoleverksamheten är väl fungerande undervisning Dokumentation i IST (omdömen, IUP, Pedagogiska diskussioner kring bedömning åtgärdsprogem, extra anpassningar) Samarbete med vårdnadshavare EHM vårt arbete med Tidiga insatser vid frånvaro elevhälsofrämjande skolutveckling har satt Användning av digitala hjälpmedel i en del fokus på eleverna och deras behov samt klasser fördjupat våra pedagogiska diskussioner Involvera eleverna mer i deras egen Studiehandledningen på modersmålet för kunskapsutveckling elever som har rätt till det Visa på konkreta skillnader mellan de olika Fritidshemmet är väl förankrat i betygsstegen för elever i åk 5-6 styrdokumenten och fungerar bra, med Utmana elever som kommit långt i sin ständiga utvärderingar och förbättringar, kunskapsutveckling utifrån barnens och föräldrarnas önskemål Schemalagda tider för fritidspersonal i skolans grupper på förmiddagar 3 (13) 85

86 Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse 4 (13) Mål Kunskapsuppdraget: Ett språkutvecklande arbetssätt i samtliga ämnen i samtliga årskurser Eleverna får en ökad förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp Eleverna förbättrar sin läsförståelse Eleverna når en ökad måluppfyllelse i alla ämnen Varierad och individanpassad undervisning i alla årskurser (digitala läromedel i åk 4-6) Fler elever når målen i respektive årskurs Fler pojkar når målen Fler elever känner motivation att arbeta mot de högre betygen Vad har vi åstadkommit? Bättre analyser av lärarnas undervisning har lett till en större insikt i vad som är effektivt och inte och vad som behöver fokuseras/repeteras samt förändras. En större medvetenhet hos lärarna om vikten av att visa eleverna målen samt utvecklingen på vägen dit (tydligare feed back). Tätare avstämningar som visar eleverna vad de kan och vad de behöver jobba vidare med. En större medvetenhet hos lärarna om betydelsen av att konkret visa eleverna vad som skiljer de högre betygsstegen från de lägre. En större medvetenhet hos lärarna om betydelsen av att göra eleverna medvetna och delaktiga i sin egen kunskapsutveckling. Avkodsträning (Bravkod) av speciallärare för att förbättra läshastigheten för elever med behov av detta. En större medvetenhet hos lärarna om språkets betydelse i alla ämnen. Lärarna lägger mer tid på att tillsammans i helklass läsa och diskutera olika slags texter. Eleverna läser och diskuterar mer i olika gruppindelningar Ett ökat användande av inläsningstjänst till elever som har behov av det. De elever som behöver får från och med ht-17 stöd av studiehandledare på modersmålet. I matematiken har det digitala läromedlet NOMP införts i åk 4-6, vilket ökat elevernas intresse och motivation för färdighetsträning. Tydliga strukturer och rutiner i samtliga klasser. 86

87 Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? 5 (13) Meritvärde fördelat på kön samt jämförelse med ht-16 Kön Meritvärde Antal elever Klarat alla mål Klarat alla mål utom ett Alla ht (78%) 2 Alla vt (68%) 3 Flicka ht , (80%) 1 Flicka ht , (80%) 1 Pojke ht , (65%) 1 Pojke ht , (61%) 2 Betygsfördelning i % samt jämförelse med ht-16 Termin A B C D E F - Ht ,5 Ht Betygsfördelning per ämne i % Ämne A B C D E F - Biologi Bild Engelska Fysik Geografi Historia Hem- och konsumentkunsk. 100 Idrott och hälsa Kemi Matematik Musik Religionskunskap Samhällskunskap Slöjd Svenska Svenska A Teknik 100 Vi har ökat vår måluppfyllelse även om vi inte kan jämföra olika elevgrupper rakt av. Meritvärdet totalt har ökat jämfört med förra året, flickorna ligger på samma och pojkarna har ökat något. Dock är det fortfarande skillnad mellan pojkar och flickor bland eleverna i åk 6. Andelen höga betyg (A-C) har ökat något denna termin. 87

88 Bland de yngre eleverna (1-3)uppger lärarna att 6 (13) Elevernas läsförståelse har ökat Läslusten har ökat Elevernas skrivförmåga har ökat Mer engagerade och medvetna elever Bättre arbetsro, även om vi inte är nöjda ännu Om ja, vilka lärdomar drar vi? Att aktivt arbeta med olika slags texter gemensamt i klasserna ger alla elever en bättre förståelse för ämnesspecifika ord och begrepp, bättre läsförståelse och bättre ämneskunskaper. Framförallt gäller detta elever med lässvårigheter och elever med annat modersmål än svenska. Att minska eget arbete och i stället arbeta mer tillsammans gör att eleverna hänger med bättre och får större förståelse för ämnet Vårt EHM-arbete har breddat lärarnas syn på elever i svårigheter och i och med att flera yrkesgrupper diskuterar samma problem kommer vi fram till bättre lösningar för eleverna. Detta bidrar även till en Vi-känsla att alla elever är våra. Skolverkets bedömningsstöd har varit till hjälp i åk 1-2 för att hitta elevernas nivåer och var fokus behöver ligga. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Det är framför allt elever med annat modersmål än svenska som inte når målen i vissa ämnen. Vi har inte utbildade lärare i svenska som andraspråk. Vi behöver ta hjälp av lärarna på Sävsta som har lång erfarenhet. SvAlärarna deltar i de kommungemensamma ämneskonferenserna för att lära sig mer. Till nästa läsår behöver vi se över hur vi på ett bättre sätt kan säkerställa behörigheten i sva genom en omfördelning av behöriga lärare. Det har varit svårt att hitta tid för samplanering mellan ämneslärarna och studiehandledarna. Det är ett bekymmer när studiehandledarna inte är heltid på skolan utan delar sin tid mellan flera olika skolor. Låg måluppfyllele i åk 5. Undervisningen var inte optimal i åk 4, med en obehörig vikarie. I år har vi fortfarande en obehörig lärare, men med mycket god kännedom om målen, god pedagogisk förmåga och tydlig struktur. Mycket arbete med läsförståelse och extra engelska på elevens val-tid har gjort att årskursen gjort framsteg under hösten. De har även talat mycket om målen i årskurs 6, vad som krävs för att nå dit och om elevens egna insats. Vi behöver bli bättre på att visa konkreta skillnader på arbeten av låg och hög kvalitet för att eleverna ska förstå vad de behöver utveckla. Fokusera på processen uppmuntra ansträngning. Det händer något när eleverna börjar åk 4 som vi behöver undersöka. Hur kan vi förbereda dem bättre på ett lite annorlunda arbetssätt och ett annat 88

89 undervisningsmaterial? Här behöver vi diskutera över arbetslagsgränserna för att komma fram till hur vi möter upp eleverna bättre när de börjar på mellanstadiet. Tid för dessa diskussioner är inplanerade under vårterminen. Vi upplever att vi har för lite specialpedagogisk resurs. En heltid på åk 4-6, behörig, och en halvtid på åk 1-3, obehörig. En statlig satsning på att låta behöriga lärare läsa specialpedagogik med förmånlig ersättning planeras till hösten. Vi har 2 st intresserade lärare hos oss. Mycket tid går åt till de kommungemensamma testerna både för lärarna i de yngre åren och för speciallärarna. Detta behöver vi fundera på till våren. Hur kan vi organisera för att underlätta den utdragna process dessa tester innebär? Provia/lexia inköpt till våren för att ge elever i behov av stöd mer riktad träning i svenska, matematik och engelska. Teknikämnet är fortfarande på undantag. Alla elever har E, vilket tyder på att vi inte lagt så mycket tid på detta. Programmering blir obligatoriskt i teknikämnet ht-18 och detta är en egen ämnesgrupp i vår för de lärare som undervisar i matematik och teknik. Teknikämnet ska prioriteras bättre i vår. Använda NTA-lådor som berör teknikämnet i större utsträckning. Även i hemkunskap har alla elever E. Här behöver en diskussion föras med de lärare som undervisar i hemkunskap. Vi lånar lärare från högstadiet. Vi har relativt många elever med giltig frånvaro över 10 %. Hög sjukfrånvaro och beviljade ledigheter är några av orsakerna. Samarbetet och informationen till vårdnadshavare behöver bli bättre. Vi behöver fundera på hur vi bäst når de vårdnadshavare vi behöver nå. Hur ska vi locka dem till skolan och få med oss dem i arbetet med att få eleverna att förstå vikten av en god skolgång, att ansträngning behövs för att resultatet ska bli bra? Vi har idéer om särskilda möten för vissa språkgrupper där vi går igenom hur den svenska skolan fungerar, vilka förväntningar vi har på elever och vårdnadshavare mm. Vi diskuterar också om vi ska ha öppet hus där vårdnadshavarna är välkomna vissa dagar för att se vad vi gör. Cafékvällar med teman är en annan idé vi diskuterat. Diskussionerna kommer fortsätta under vårterminen. 7 (13) Vad har hänt som vi inte förutsåg? Tekniska problem med elevdatorer. Oroligt i speciellt en klass åk 4. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? Mycket problem med elevernas datorer. Eleverna laddar ner en massa som gör att de slutar fungera. Vi önskar en central styrning på vad eleverna ska ha. Lång tid att få tillbaka trasiga elevdatorer, vilket hämmar framför allt elever som är i behov av inlästa läromedel och hindrar det matematiska 89

90 arbetet med NOMP. En insamlingslåda från IT är på gång. Det kan förhoppningsvis skynda på processen. Arbetet med arbetsro och respekt för varandra har inte varit helt framgångsrikt i en klass. Trots många vuxna i klassen upplevs det periodvis väldigt tungt. Detta arbete fortsätter även i år. Eleverna behöver tränas i helklass - inte gå ut i mindre grupper. För att bli bättre på något måste man träna. 8 (13) Mål Värdegrundsuppdraget: Samsyn bland skolans personal när det gäller värdegrund, förhållningssätt och bemötande både i personalgruppen och mot våra elever Eleverna känner sig trygga på skolan och väl och likvärdigt bemötta av all personal Eleverna upplever att all personal reagerar på kränkningar Personalen upplever samhörighet, stöd och stöttning i personalgruppen Vad har vi åstadkommit? Resultat från Friends kartläggningar Åk F-3 (svaren i %) Jag mår bra just nu 90,7 92,4 93,6 Jag trivs i min klass 94,7 97,5 96,8 Jag har kompisar i klassen 98,7 99,5 99,2 Jag är trygg på skolgården 86,7 89,0 95,2 Jag är trygg på toaletterna 88,0 94,1 97,6 Jag är orolig att bli ensam på rasten 22,7 21,2 20,0 Någon elev har gjort något dumt mot mig så jag blev ledsen 41,0 44,0 37,6 Jag har gjort något dumt mot någon annan så den blev ledsen 17,0 26,3 24,0 Jag har någon vuxen på skolan som jag kan prata med 96,0 99,0 92,8 Åk 4-6 (svaren i %) Jag känner mig alltid trygg i skolan 77,0 87,3 72,0 Jag känner mig aldrig ensam i skolan 78,0 78,0 63,0 Jag är orolig att bli illa behandlad i skolan, alltid eller ibland 33,0 25,3 32,0 Jag har någon gång under året blivit kränkt av annan elev 18,0 12,0 24,3 Jag upplever att jag blivit mobbad under det senare året 10,0 Jag upplever att jag blivit sexuellt trakasserad av annan elev 14,0 Jag upplever att jag blivit sexuellt trekasserad av vuxen 5,0 Jag har någon gång under året blivit kränkt av en vuxen? 8,0 1,0 10,0 Jag upplever att jag blivit mobbad under det senaste året 8,0 4,0 10,0 Jag har någon vuxen på skolan som jag kan prata med 82,0 89,0 81,0 Jag är trygg på toaletterna 77,0 70,0 67,0 Jag är trygg i omklädningsrummen 92,0 94,0 82,0 Jag är trygg på skolgården 93,0 96,0 91,0 Jag är trygg i klassrummet 94,0 98,0 93,6 Jag är trygg i korridoren 96,0 97,0 88,4 Jag är trygg i matsalen 97,0 99,0 94,9 Jag är trygg i idrottshallen 100,0 97,0 88,5 90

91 9 (13) Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Vi har under året arbetat mycket medvetet med värdegrund, ansvar och respekt på skolan. Friends har haft utbildning för elever och personal. Arbetslagen har tagit fram aktivitetsplaner utifrån värdegrundsmålen och vi har fört diskussioner med eleverna i klasserna och på elevrådet. I åk F-3 har vi fina resultat. De har stigit sedan I åk 4-6 har resultaten gått ner. Verbala kränkningar, brist på respekt för varandra och upplevda sexuella trakasserier har ökat visar resultaten på Friendsenkäten. Vid samtal på elevrådet i januari 2018 berättar samtliga klasser att de tycker att arbetsron har blivit bättre, det fula språket har minskat och det är färre konflikter på rasterna. Om ja, vilka lärdomar drar vi? Ett medvetet arbete med värdegrund och fokus på strukturer och arbetsro lönar sig och behöver ständigt pågå. Planerade rastaktiviteter ökar tryggheten på rasterna. Det är viktigt att eleverna är delaktiga i värdegrundsarbetet genom diskussioner i klasser, på elevråd och om enkätutfallen. En samsyn bland personalen ger ökad trygghet för eleverna. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Många känner fortfarande otrygghet på toaletten trots att vi bytt lås. Detta behöver vi diskutera med eleverna. Frågan tas upp i alla klasser och synpunkter samlas ihop på elevråd i januari. På elevrådet i januari 2018 tycker eleverna att det är bra med nya lås, men nu är de oroliga för att någon ska hålla för dörren när de ska gå ut. Vi pratade om att de elever som är oroliga går på toaletten på lektionstid när övriga elever är i klassrummet. Många känner fortfarande otrygghet i omklädningsrum och duschar trots att vi satt upp insynsskydd och duschdörrar. Vi försöker täcka upp med vuxna i omklädningsrummet så gott det går, men det är inte alltid möjligt. Vi tittar på om vi schemamässigt kan lägga idrottslärarens tid så denne kan finnas till hands när eleverna byter om. Upplevda sexuella trakasserier har ökat. Detta får inte förekomma och vi behöver intensifiera arbetet med eleverna och lärarna. Kurator har under hösten varit ute i klasserna och pratat om detta och under januari kommer en elev i åk 6 att prata i åk 3-6 om olika sexuella läggningar, trakasserier mm. Upplevd mobbing har ökat. Vi behöver identifiera vilka elever det gäller och sätta in åtgärder. 91

92 Det sjunkande resultatet kan vara ett uttryck för en större medvetenhet kring begreppen och en spegling av samhället i stort, men vi behöver naturligtvis borra i orsakerna och föra samtal med eleverna och personalen(redan påbörjat). Vi behöver jobba vidare med vad var och en har för eget ansvar för trivseln i skolan. Det finns en tendens att skylla på andra och inte se sin egen del i konflikter och störande beteende. Vi behöver kontakta vårdnadshavarna tidigare och samarbete med dem kring elever som inte följer skolans regler. 10 (13) Fritidshemmet Sammanfattning Varje avdelning (3 st) har delats i två mindre grupper för att skapa en lugnare miljö Avdelningarna har olika starttid på mellanmålet för att ta bort onödig kötid och skapa en lugnare miljö Organiserad tisdags- och torsdagslek Idrott en gång i veckan Teman: teknik, harmoni, natur och miljö med olika stationer under vt-17 Tema världsdelar under ht-17 Schemalagd personal i olika grupper under skoltid Ett aktivt arbete med värdegrunds- och trivselfrågor under hela året Ett medvetet arbete med bemötande både mot barn och föräldrar Medvetet arbetat för att både pojkar och flickor ska få sina intressen tillgodosedda En personal har påbörjat ICDP-utbildning under hösten En låda med spel och övningar i matematik Matteklubben inköptes Högsläsning med efterföljande diskussioner i mindre grupper 92

93 Styrkor Ett väl förankrat systematiskt kvalitetsarbete En tydlig, driven arbetslagsledare Engagerade personal Flexibel personal som snabbt ställer om utifrån uppkommen situation En lugn miljö Mindre grupper ger en trygghet och ett lugn Aktiviteter som är anpassade både utifrån pojkars och flickors intressen Välfungerande pysseldagar Utvecklingsområden Fortsatt arbete med att få ihop barngrupperna Fortsatt och fördjupat arbete med förmågorna (The big five). Bli ännu tydligare ledare för barnen stärka och hjälpa varandra 11 (13) Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Mål Kunskapsuppdraget: Ett ökat samarbete mellan fritidshemmet och skolan Eleverna och vårdnadshavarna upplever att både fritidshemmet och skolan arbetar för att alla elever når målen Mål Värdegrundsuppdraget: Samsyn bland skolans personal när det gäller värdegrund, förhållningssätt och bemötande både i personalgruppen och mot våra elever Eleverna känner sig trygga på skolan och väl och likvärdigt bemötta av all personal. Vårdnadshavarna upplever att all personal har ett trevligt bemötande. Personalen upplever samhörighet, stöd och stöttning i personalgruppen. Analysera verksamheten ur ett könsperspektiv Både pojkar och flickor upplever trygghet, stimulans och utveckling på fritidshemmet. Vad har vi åstadkommit? Bra analyser av verksamheten av fritidshemmets personal. Pedagogiska diskussioner i arbetslaget om förmågor och kompetenser som eleverna behöver träna på. 93

94 Skapat fler leklådor som inspirerar till lek. Skapat pyssellådor för att stärka den kreativa utvecklingen vilket även lett till värdegrundssamtal hur man delar på saker. Skapat mindre barngrupper för att få det lugnare. Olika tider för mellanmål för att få en lugnare, trevligare stund tillsammans. Fördelat lek och skapande på flera rum för att få en lugnare arbetsmiljö för elever och personal. Högläsning i olika grupper med efterföljande diskussion om texten. 12 (13) Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Svar från elevenkäten som gjordes i november. 43 elever svarade Fråga Ja Ibland Nej Trivs du på fritids? Känner du dig välkommen när du kommer till fritids? Tycker du att personalen lyssnar på dig? Hjälper personalen dig att reda ut bråk med kompisar? Vet du hur en dag på fritids ser ut? Får du möjlighet att träna nya saker på fritids? Tycker du att aktiviteterna på fritids passar både pojkar och flickor? Svar från vårdnadshavare på enkäten som gjordes i november. 32 svarande Fråga Ja Ibland Nej Trivs ditt barn på fritids? Känner ni er välkommen när ni kommer till fritids? Tycker ni att ni får tillräcklig information från fritids? Fungerar kommunikationen mellan dig och personalen på fritids? Tycker ni att fritidshemmets aktiviteter passar både pojkar och flickor? Känner ni att ert barn får stimulans och utveckling på fritids? Personalen upplever En lugnare miljö på fritidshemmet Mer aktivt lekande bland barnen Variation av aktiviteter och vila som ger barnen valfrihet Nöjda barn och föräldrar 94

95 Om ja, vilka lärdomar drar vi? I mindre grupper fungerar barnen bättre personalen hinner se och lyssna på barnen och det blir en lugnare miljö. Att ständigt utveckla verksamheten utifrån barnens och föräldrarnas synpunkter ger resultat. Pedagogiska diskussioner kring aktiviteter och värdegrund ger resultat i personalgruppens gemensamma agerande. 13 (13) Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Förtydliga ännu mer hur en dag på fritids ser ut. Förstärka med bilder. Brist på datorer på fritids (det finns en för alla tre avdelningarna) försvårar personalens arbete planering, sökande av aktiviteter mm. Vi har väntat hela hösten på att få en dator per avdelning. Vi har nu fått dem i januari Få digitala hjälpmedel som barnen kan använda för inlärning och kreativt skapande. Under hösten fick åk 3 läsplattor som fritids kan låna under eftermiddagarna. Vi behöver fundera på hur vi organiserar fritidsverksamheten för de äldre barnen. De börjar växa ur fritids aktiviteter och skulle behöva en egen lokal där de kan göra mer åldersanpassade saker. Svårt att ordna utflykter p g a barnens olika tider. Hög sjukfrånvaro påverkar kontinuiteten både på fritids och tiden personalen är schemalagd i skolan. Eva Karlsson, rektor 95

96 1 (4) Resultat och måluppfyllelse Slottsskolan 7-9 Vingåkers kommun 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

97 Sammanfattning Hela lå16/17 har krävt extra mycket av alla i verksamheten. Läroplanens kunskaps- och fostransuppdrag är självklart och varje dags uppgift. Verksamhetsplanens mål likaså. Därtill har processen runt hur Vingåkers nya högstadieskola ska se ut och utrustas fordrat en ordentlig ansträngning. Packning och flytt ut ur den gamla skolan, flytt in i tillfälliga lokaler. Sist men inte minst att komma tillrätta i det dagliga arbetet, med organisation och rutiner. 2 (4) Styrkor Kontakt mellan skola och vårdnadshavare fortsätter utvecklas Engagemang Viljan att finnas till för eleverna Utvecklingsområden Uppföljning av studieresultat Våra rutiner Identifiera och möta elevers behov Vi tillsammans mot samma mål Behörighet hos lärare Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Mål kunskapsuppdraget: Samtliga elever utvecklas och når målen i alla ämnen. Mål värdegrundsuppdraget: Alla elever upplever att de har en trygg miljö där deras röst blir hörd. Arbetet enligt verksamhetsplanen fortsätter, med stöd av forskning och beprövad erfarenhet. Konkret arbetar vi med flera delar som sammantaget leder till bättre resultat: Måluppfyllelse Studiero Trygghet Bemötande Dialog med vårdnadshavare Pedagogisk diskussion och utveckling Vad har vi åstadkommit? 97

98 Måluppfyllelse Våra ansträngningar syns inte i statistiken. På skolnivå är vi något sämre vt17 än vt16. På den lilla enhet vi är gör individer och klasser större utslag än de ansträngningar som görs i arbetslag och ämnesgrupper. Studiero - Arbetet har än så länge karaktären av brandsläckning. När insatser i ett sammanhang gett resultat uppstår nya situationer. Vi kan ännu inte bevisa en generell förbättring. Trygghet Vi har ett fåtal elever som inte känner sig trygga i skolan. Bemötande En förbättring konstaterades i slutet av vårterminen efter olika insatser. Dialog med vårdnadshavare Ett skolråd startades vt17. Pedagogisk diskussion och utveckling Under lå16/17 och hela 2017 har diskussionerna varit många och långa. Fokus har dock varit riktat mot det kommande skolbygget. 3 (4) Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Både ja och nej. Måluppfyllelsen är oförändrad, sett över tid. Studiero är fortfarande ett viktigt utvecklingsområde. Tryggheten på skolan är bra men så länge inte alla känner sig trygga måste vi arbeta vidare med frågan. Arbetet med bemötande och relationskapital fortsätter. Dialogen med vårdnadshavarna. Enkäten Nöjd vårdnadshavare visar att vårdnadshavarna ger skolan högre betyg ht17 än ht16. Den pedagogiska diskussionen är ständigt pågående medan frågorna varierar. Om ja, vilka lärdomar drar vi? Sett till hela bilden av lå16/17 har vi lyckats mycket bra och efter omständigheterna gjort ett enastående arbete. Måluppfyllelsen har förbättrats, relativt sett. Under ett antal år har vi i stort sett haft samma resultat men under tiden har antalet behöriga lärare minskat. Dessutom har antalet elever per lärare ökat. Om vi beaktar att omständigheterna blivit tuffare men att resultatet är oförändrat kan vi dra slutsatsen att verksamheten förbättrats trots att det på ytan ser ut som om inget har hänt. Ju bättre förankring ett arbete har i personalgruppen, desto bättre resultat. 98

99 Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Verksamheten har haft en mycket tuff uppgift. Utöver allt det som ingår i skolans uppdrag har vi varit tyngda av att bygga och utrusta den nya skolan, fundera över alternativa lokaler och disposition av ytor under rivning och nybyggnation. Därtill gallra och packa ner utrustning och läromedel för flytt till ersättningslokalerna. 4 (4) Vad har hänt som vi inte förutsåg? (Det är omöjligt att lista alla överraskningar som uppstår under ett verksamhetsår.) Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? Det är svårt att bedriva systematisk utveckling när den knappa tid som är tillgänglig för gemensamt utvecklingsarbete tas i anspråk av andra, utanför rektors kontroll. Vingåker Johan Bergdahl, rektor 99

100 1 (15) Resultat och måluppfyllelse Vingåkers kommuns förskolor Vingåkers kommun 2017 VK300S v , Förskolan Resultat och Måluppfyllelse Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

101 2 (15) Sammanfattning Vid slutet av året har kommunen en öppen förskola och 10 förskolor med totalt 24 avdelningar. Som mest har 459 barn varit inskrivna i verksamheten i snitt 448 barn. 97 medarbetare är anställda i förskolan på tillsvidaretjänster eller längre vikariat. 88 arbetar direkt med barnen på totalt 78,25 tjänster då ett relativt stort antal arbetar deltid och några är tjänstlediga eller sjukskrivna. En specialpedagog på heltid anställdes i maj Området leds av två förskolechefer sedan 1 dec, en assistent på 50% finns för administrativt stöd till cheferna. Antalet barn i verksamheten har ökat under året samtidigt som vi har en ambition att sänka antalet barn i våra barngrupper. Vi har 3 förskolor (fem avdelningar) som är provisoriska för att få plats med det ökande antalet barn i centrala Vingåker. I januari 2018 öppnas ytterligare en provisorisk avdelning med plats för 8 barn på Södergårdens förskola. För att minska barngruppernas storlek finns extra avdelningar på Åland, Gränden, Slottet, Södergården och Baggetorp. Avdelningarna är en provisorisk lösning och används under del av dagen för att kunna dela barngruppen. Personal till de avdelningarna finansieras genom statsbidraget för mindre barngrupper. Kvalitetsarbetet har stärkts under året. Strukturen har blivit tydligare och medarbetarna har blivit mer medvetna om vilka mål vi arbetar mot och att utvärdera sin egen verksamhet mot satta mål för hela förskoleverksamheten och mot egna mål för varje förskola. Utvecklingsarbetet har riktats mot att öka kompetensen för barn i behov av särskilt stöd och att stärka läroplanens mål i verksamheten genom språk och matematikpiloter, professionsutvecklare och genom att tydligt rikta reflektionen för varje avdelning mot läroplanens mål. 101

102 Styrkor Utvecklingsområden 3 (15) Kvalitetsarbetet har utvecklats med tydliga mål och fungerande utvärdering mot målen Kvalitetssäkrat med gemensam struktur och gemensamma underlag för utvecklingssamtal Kvalitetssäkrat varje avdelnings reflektion med underlag som styr mot läroplanens mål Lärmiljön på våra förskolor har förbättrats med renoverade lokaler på ytterligare tre förskolor under året. Lokalerna har fått en färgsättning som gynnar barns koncentration. Investeringar för att minska ljud och minska gifter i barnens miljö har genomförts. Renovering av en förskola (Baggetorp) återstår. Ett barnhälsoteam med specialpedagog och förskolechefer finns för att säkerställa att alla barn i behov av särskilt stöd ska uppmärksammas och få det stöd de behöver. Ett samarbete har inletts med Kulturskolan där pedagogerna från båda verksamheterna fått ny inspiration och där barnen har fått ta del av musik, film, dans och drama. Skolverket kom med nya riktlinjer för barngruppens storlek våren För att minska barngruppernas storlek har vi fem provisoriska avdelningar på tre förskolor; Satelliten, Lärkan och Södergården. Utöver detta har fem förskolor provisoriska avdelningar som är öppna del av dag vilket innebär att barnen vistas i mindre barngrupp del av dagen. Under året har vi aktivt arbetat med rekrytering för att öka andelen förskollärare i verksamheten. Vi har lyckats så tillvida att antalet förskollärare har ökat från 32 till 37. Dock är andelen förskollärare 42% vilket inte är högre än tidigare. Detta beror till största delen på att antalet anställda totalt har ökat utifrån våra provisoriska avdelningar. En förutsättning för att pedagogerna ska utveckla avdelningens lärmiljöer, material och sin undervisning är planeringstid. Vi behöver därför öka planeringstiden för pedagogerna i verksamheten. Kompetensutveckling för all personal för att öka pedagogernas kompetens inom o Att anpassa verksamheten utifrån barn i behov av särskilt stöd o Att arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt o Att stödja barnens modermålsutveckling 102

103 Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse 4 (15) Kunskapsuppdraget: 1. Barnet utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner 2. Barnet utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar 3. Barnet utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama Eftersom förskolans läroplan inte har mål uppsatta för hur långt varje individ ska nå arbetar vi främst med att öka den pedagogiska verksamhetens kvalité och därigenom öka barnens kunskaper och färdigheter. Detta gör vi genom att den pedagogiska personalen strävar efter att utveckla förskolans lärmiljö, pedagogik och metoder. Det sker dels genom fokusgrupper och dels genom att rikta avdelningarnas reflektionstid mot läroplanens mål. Fokusgrupperna som finns inom matematik, språk och IT har ett särskilt ansvar för att söka och sprida kunskap om sitt område. På varje förskola finns en språkpilot och mattepilot. De har ett särskilt ansvar för att följa utvecklingen inom sitt område och föra ut nya tankar, nytt material och inspiration för att utveckla lärandet och undervisningen. Piloterna träffas två gånger per termin och för sedan ut gruppens arbete till alla förskolans pedagoger. Att öva förmågan att skapa samt förmågan att utrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans är en naturlig del av förskolans verksamhet. Pedagogerna inspirerar barnen med nya uppgifter, verktyg, sånger som kopplas till aktuella teman såsom t ex årstider, värdegrundsarbete eller hållbar utveckling. Under året pågår också flera samarbetsprojekt med Kulturskolan, där får både personal och barn ny inspiration om musik, dans, drama och film. Matematik finns i barnens vardag, pedagogens roll är att väcka nyfikenhet och medvetandegöra barnen om matematiken som finns omkring dem. Det gör pedagogerna genom att sätta ord på matematiken, inspirera intresset för problemlösning och utforma stimulerande lärmiljöer och på så sätt synliggöra den. Situationer där vi möter matematiken på förskolan är: leken, samlingen, verkstaden, måltider samt ut- och ingång. Pedagogerna undervisar och inspirerar 103

104 barnen genom att möta barnens frågor och tankar och medvetet fånga matematiken genom att problemformulera, räkna, ordna och sortera, mäta, lokalisera, konstruera samt synliggöra mönster och former. 5 (15) För förskolan finns verktyget Före Bornholmsmodellen utarbetat för att stimulera barns språkutveckling och intresse för språk. Två av förskolans egna förskollärare har under hösten planerat workshops i modellen som ska genomföras under vårterminen. Vid reflektionen i mars utvärderar alla arbetslag sin undervisning i matematik Vid reflektionen i november utvärderar alla arbetslag sin undervisning i språk Vid reflektionen i december utvärderar alla arbetslag sin undervisning i skapande verksamhet. Utvärderingen sker mot läroplanens mål. Utvärderingen leder till åtgärder för att utveckla undervisningen, förskolans lärmiljöer och material. Så här beskriver ett arbetslag hur de arbetar med språkutvecklande arbete i ett reflektionsprotokoll: På planeringsdagarna har vi gått igenom och arbetat med språkutvecklingsprogrammet och den lokala språkplanen. Den utgår vi ifrån i vår verksamhet. På vår personalkonferens har vår språkpilot presenterat material som vi nu jobbar med, t.ex. Babblarnas kusiner ett material anpassat för de lite äldre. Vid samlingar jobbar vi med veckans ramsa, och veckans tecken, samt en start och slutsång, utifrån Bornholmsmodellen och Tecken som stöd. När vi har gruppverksamhet jobbar en grupp med språk, rim, ramsor och berättande. Nyligen fick barnen tillsammans skriva en saga, de pratade då en del om ords betydelse. Vi dramatiserar sagor, spelar och sjunger mycket. Efter lunch har vi läsgrupper, då får barnen plocka med sig varsin bok att lyssna på. På vår avdelning har vi sex barn med annat modersmål än svenska. Vi frågar ofta barnen vad saker heter på deras modersmål, t.ex. äpple under fruktstunden. En gång i veckan tittar vi på Bokstavslandet eller något annat från UR på kanonen. Utveckling: Många barn visar ett stort intresse för bokstäver, skrivande och ljudande. Det vill vi utveckla genom läsande, berättande och att hitta på egna sagor. Vi vill även ta fram material som utvecklar lusten för bokstäver och att skriva. Analys kunskapsuppdraget Med de ekonomiska och strukturella förutsättningar som finns för förskolan i Vingåker visar förskolorna ett gott resultat. Alla Vingåkers förskolor har under året utvecklat sin undervisning och sin lärmiljö för att stimulera barnens kunskapsutveckling. Vi kan följa utvecklingen genom arbetslagens utvärderingar, reflektionsprotokoll och dokumentation. All personal har kritiskt granskat sin verksamhet och sökt sätt att utveckla arbetet tillsammans med barnen. 104

105 Resultatet från vårdnadshavarenkäten som genomfördes i mars 2017 visar att även vårdnadshavarna i stort sett är nöjda med förskolans arbete mot kunskapsmålen. 6 (15) 1 På förskolan uppmuntras mitt barn att utveckla sin förmåga att skapa och uttrycka sig i olika former, genom till exempel lek, bild, rörelse och sång. Namn Antal % Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt 39 15,1 0 0 Stämmer inte alls 0 0 Vet ej 5 1,9 Total Den pedagogiska miljön (material m m) uppmuntrar mitt barn till lek, utveckling och lärande Namn Antal % Stämmer helt ,5 Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls 58 22,5 4 1,6 1 0,4 Vet ej 8 3,1 Total

106 3 På förskolan uppmuntras mitt barn att utveckla sitt språk, genom att till exempel utveckla sitt ordförråd, sin förmåga att berätta och sin förmåga att ställa frågor. 7 (15) Namn Antal % Stämmer helt ,7 Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls 55 21,5 2 0,8 0 0 Vet ej 18 7 Total På förskolan uppmuntras mitt barn att utveckla sitt matematiska tänkande genom att till exempel jobba med mängd, antal, mätning och tid Namn Antal % Stämmer helt Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls , ,2 6 2,3 0 0 Vet ej 37 14,3 Total

107 8 (15) 5 På förskolan uppmuntras mitt barn att utveckla sin förståelse för naturvetenskapliga fenomen, till exempel sambanden mellan människor, växter och djur Namn Antal % Stämmer helt ,9 Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls 64 24,8 6 2,3 0 0 Vet ej 54 20,9 Total

108 Värdegrundsuppdraget 9 (15) 1. Barnet visar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö 2. Barnet utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation 3. Arbetslaget visar respekt för föräldrarna och känner ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer Under höstterminen 2017 genomförde vi en utbildningsdag i utepedagogik för all personal i förskolan. Syftet var att ytterligare ge ytterligare inspiration till undervisning och lek utomhus. Att leka och lära mycket utomhus främjar barnens motorik, hälsa och lärande. I barnens närmiljö, på gården eller i den nära skogsdungen finns möjligheter att träna sinnen, träna rörelse, koordination och kondition men också att undersöka naturen med småkryp och växter. Pedagogerna pratar mycket med barnen om vikten av att vara rädd om allt levande, växter och djur. Barnen får titta nära på insekter genom lupp och förstoringar. Vi läser om och tar reda på hur olika djur och växter lever. På alla förskolor är barnen aktiva och deltar i sopsortering och återvinning. Barnen får vara med och sortera och vi pratar om vad som händer med de olika sorterna sopor. På förskolan ska många barn samspela med varandra och oss vuxna. Att förstå det sociala samspelet och interagera med andra på ett positivt sätt är av största vikt för varje barn. I förskolan arbetar vi vuxna i varje daglig situation för att hjälpa barnen att utveckla sin förmåga till socialt samspel och empati genom att vara goda förebilder, stärka barnens självtillit och självförtroende. Vi lär barnen säga stopp, nej och förlåt och uppmuntrar positivt beteende. Pedagogerna är närvarande i barns lek och observerar för att stötta barn som behöver hjälp i samspelet med andra barn: Vem blir vald? Vem har ingen att leka med? Vad händer i den fria leken? Förskolan har också planerade aktiviteter och teman för att ytterligare förstärka värdegrundsarbetet. Vi har värdegrundsdiskussioner med barnen i t ex samlingar. gruppstärkande aktiviteter, sagoläsning och lekar. Vi arbetar med teman som Samarbeta eller Att komma ny eller Dela med sig utifrån kompiskorten och böckerna om Kanin och Igelkott där barnen får vara med och tänka och diskutera. Vi arbetar för att vårdnadshavare ska ha förtroende för personalen och att de ska uppleva att de har insyn i verksamheten och att de känner till vilka värdegrundsmål förskolan arbetar mot. För att säkerställa att vi arbetar mot dessa mål använder oss av följande metoder 108

109 Föräldraaktiv inskolning Uppföljningssamtal vid inskolning Föräldramöten Utvecklingssamtal Samtal vid lämning och hämtning Hembrev med information Enkäter Synlig dokumentation men bilder från verksamheten 10 (15) Vi arbetar för att barnen ska känna sig trygga och välkomna på förskolan och ha förtroende för personalen. För att säkerställa att vi arbetar mot målen använder vi oss av följande metoder Dela barngruppen under dagen för att ge barnen möjlighet till närmare relationer med de vuxna och de andra barnen. Ansvarsbarn; varje barn är kopplad till en av avdelningens pedagoger med uppgift att särskilt uppmärksamma barnets utveckling och behov. Pedagogen tar tid för varje barn. Varje barn får vara i centrum under en reflektion för att säkerställa att varje barn är synligt och får undervisning och stöd på sin nivå. Kompetensutveckling med utbildning i Värdegrund och samspel (ICDP) för alla medarbetare Vid reflektionen i augusti och januari utvärderar alla arbetslag sin grundverksamhet för att säkerställa att rutiner, lärmiljöer och värdegrundsarbetet fungerar. Vid reflektionen i februari utvärderar alla arbetslag sin undervisning i Hälsa/rörelse, miljö & giftfri förskola Utvärderingen sker mot läroplanens mål. Utvärderingen leder till åtgärder för att utveckla undervisningen, förskolans lärmiljöer och material. Analys värdegrundsuppdraget Vår bedömning är att förskolan visar ett gott resultat för värdegrundsuppdraget. I verksamheten ser vi en miljö där barn trivs och samspelar på ett positivt sätt. Barnen är glada och berättar gärna om vad de lär sig, vad de gör och leker för t ex föräldrar eller oss förskolechefer när vi kommer till verksamheten Varje förskola har genom reflektioner och utvärderingar identifierat både vad de gör bra men också vilka utvecklingsområden de har. Arbetslagen har redovisat i sina utvärderingar att de uppmärksammar bemötande och förhållningssätt och 109

110 målmedvetet arbetar med barns bemötande av varandra men också bemötandet mellan personal och barn och mellan personal och vårdnadshavare. Varje förskola har satt egna prioriterade mål för värdegrundsarbetet och beskrivit hur det ska arbeta mot målen i sina lokala likabehandlingsplaner. Den utbildning vi genomför för alla våra medarbetar i ICDP (Utbildning i värdegrund) ger alla en god gemensam grund, gemensam förståelse och ett gemensamt språk för värdegrundsarbetet. 11 (15) Resultatet från vårdnadshavarenkäten som genomfördes i mars 2017 visar att även vårdnadshavarna i stort sett är nöjda med förskolans arbete mot värdegrundsuppdraget. 6 Mitt barn känner sig tryggt på förskolan Namn Antal % Stämmer helt ,5 Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt 64 24,8 5 1,9 Stämmer inte alls 1 0,4 Vet ej 1 0,4 Total På förskolan uppmuntras mitt barn att utveckla sina sociala förmågor, till exempel sin empati, ansvarskänsla, tolernas och omtanke om andra. Namn Antal % Stämmer helt ,9 Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt 52 20,1 1 0,4 Stämmer inte alls 0 0 Vet ej 12 4,6 Total

111 8 Barnen på förskolan ges lika möjligheter att utvecklas oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning 12 (15) Namn Antal % Stämmer helt ,1 Stämmer ganska bra 38 14,6 Stämmer ganska dåligt 4 1,5 Stämmer inte alls 0 0 Vet ej 28 10,8 Total Personalen på förskolan bemöter mitt barn på ett respektfullt sätt Namn Antal % Stämmer helt ,5 Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt Stämmer inte alls 41 15,8 2 0,8 0 0 Vet ej 5 1,9 Total

112 Övergripande prioriterade mål för förskolan 13 (15) 1. Förskolans verksamhet ska utformas så att den möter upp barn i behov av särskilt stöd 2. Alla förskolors lokaler ska anpassas efter tillgänglighet för hörsel och synnedsättning. Lokalernas utformning ska gynna barn med koncentrationssvårigheter 3. Arbetslagens reflektioner ska leda till att läroplanens mål blir tydliga i verksamheten 4. Förskolan ska påbörja implementeringen av den nya Läroplanen för förskolan som Skolverket aviserat Under året har tre förskolors renoverats och lokalerna har anpassats efter tillgänglighet för hörsel och synnedsättning. Lokalernas har utformats efter specialpedagogiska skolmyndighetens rekommendationer för att gynna barn med syn, hörselnedsättning eller koncentrationssvårigheter. En specialpedagog finns i förskolan sedan januari Specialpedagogen arbetar med kartläggningar, handledning av personal, samarbetar med övriga pedagoger och med föräldrar och har kontakter i nätverk med t ex barnhabilitering och BVC. Specialpedagogen samarbetar med förskolecheferna för att planera och genomföra insatser. Specialpedagogen genomför konkreta åtgärder och uppföljning med fokus på barn i behov av extra stödinsatser. Vår specialpedagog och professionsutvecklarna handleder och stödjer arbetslagen i att utforma lärmiljön så att den ska gynna barn med behov av stöd. Alla arbetslag genomför en studiecirkel utifrån boken Förskolekompassen för att förstärka alla pedagogers kunskaper om hu vi kan anpassa verksamheten till barn med behov av extra stöd. Ett av förskolans mål i verksamhetsplanen för läsåret är att öka och förbättra modersmålsstödet för barn med andra modermål än svenska. I vår verksamhet finns både asylsökande barn och barn som vistats länge eller är födda i Sverige men talar ett annat språk än svenska i hemmet. Båda dessa grupper har behov av stöd på modersmålet. All forskning visar att med ett starkt modersmål underlättas lärandet av ett andra språk. Vi informerar vårdnadshavare på olika sätt om vikten av ett utvecklat modersmål. Vi försöker uppmuntra vårdnadshavare att träna modersmålet aktivt med sina barn. Våra förskolor erbjuder bokpaket med barnböcker på de flesta förekommande språk i förskolan. Bokpaketen lånas ut till vårdnadshavare för att uppmuntra läsning på modersmålet. 112

113 För att förbättra arbetet med modersmålsstöd och kommunikation med nyanlända vårdnadshavare har vi köpt in verktyget PenPal. Ett översättningsverktyg som kan programmeras så att text kan läsas upp på flera språk och användas både för kommunikation med vårdnadshavare och för att träna modersmålet. 14 (15) När reflektionen tydligt riktas mot läroplanens mål ges arbetslagen möjlighet att diskutera hur de vill arbeta med lärandeuppdraget. Samsynen blir tydligare och det blir ett gemensamt ansvar. Reflektionsunderlagen är utformade så att de tydliggör vilka förväntningar vi har på varje medarbetare och varje arbetslag att utveckla den pedagogiska verksamheten. Reflektionsunderlagen är uppbyggda med samma struktur för varje läroplansområde. Arbetslaget ska följa upp sitt arbete, utvärdera och sätta nya mål. Vi ser tydligt att förskolornas lärmiljöer utvecklas och tydliggörs. Lärmiljöerna främjar lärandet genom lek. Den pedagogiska dokumentationen som alla avdelningar har uppsatt tydligt för vårdnadshavare och barn visar bilder på barnens aktiviteter kopplat till läroplanens mål. Ett remissförslag på ny läroplan har presenterats av Skolverket. Regeringen pekar ut ett antal områden som ska ses över: digitalisering, utvärdering för ökad måluppfyllelse, barns rätt till trygghet, integritet och omsorg, undervisning i förskolan, förskolan som social och kulturell mötesplats, gruppen och individen i läroplanen, jämställdhet, nationella minoriteter, hållbar utveckling samt hälsosam livsstil. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 23 mars All personal har tagit del av förslaget på apt och planeringsdagar. Analys och fortsatt utveckling Vi är stolta över våra förskolor. Förskolorna håller en hög kvalité på verksamhetens innehåll utifrån värdegrundsuppdraget, kunskapsuppdraget och omvårdnadsuppdraget. Vi ser att verksamheten kontinuerligt utvecklas mot läroplanens mål. Därför fortsätter vi arbetet med läroplanens uppdrag i fokus. Genom reflektioner riktade mot läroplanens mål och piloternas arbete för spridning av metoder, idéer och nya kunskaper ökar vi personalens kompetens, undervisningens kvalité och likvärdigheten i förskolan. För att ytterligare utveckla verksamhetens kvalité behöver vi Arbeta mot Skolverkets riktlinjer för barngruppens storlek med mer permanenta lösningar. 113

114 Öka andelen förskollärare i verksamheten. Både genom rekrytering och genom att skapa förutsättningar för barnskötare att fortbilda sig till förskollärare. Förbättra förutsättningarna för att pedagogerna ska kunna utveckla avdelningens lärmiljöer, material och sin undervisning genom ökad planeringstid. Rikta insatser för implementering av den nya läroplanen som ska tas i Riksdagen under 2018 Genomföra kompetensutveckling för all personal för att öka kompetensen inom o Att anpassa verksamheten utifrån barn i behov av särskilt stöd o Att arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt o Att stödja barnens modermålsutveckling 15 (15) Lars-Åke Mård Förskolechef Agneta Arvidsson Förskolechef 114

115 Verksamhetsberättelse 2017 Sammanfattning 2017 har Little Acorns verksamhet skilt sig ordentligt från Vårtermin till Hösttermin. Den äldre grupp som vi haft började skolan och vi har också haft en familj som flyttat från kommunen. Höstterminen 2017 så kändes det nästan som vi började med en helt ny grupp. Alla under 3 år. Med det i åtanke så bestämde vi att projekten under hösten 2017 skulle innehålla mycket sång, dans och lek. Men även att de yngre barnen skall få arbeta i olika material. Dagliga aktiviteter Förutom de projekt som vi genomfört under 2017 så har vi ett veckoschema för att ge barnen regelbundna tider av tex sång, promenad, vila och engelska. Vi använder oss av hela Kjesäter området i många av våra dagliga aktiviteter. Området är otroligt vackert och stressfritt. Under året har vi haft: 1 sommar familjefest, 2 föräldragrupp möte och 1 jul familjefest. Samarbete med Humlegården: Pyssel till påsk Projekt: Two little Dicky Birds: Där barnen fick utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Samarbete med 4H klubb i Kesätter. Besöka djuren, hjälpa, mata, klappa. Lära sig ansvarstagande. Projekt: Learning by feeling: Varje barn får utveckla sitt självförtroende och samspel med gruppen, därmed lära sig att ta hänsyn till och leva sig in i andra barns situation samt vilja att hjälpa andra. Områden vi utvecklat 2017 Vi har under året fått ett bättre samarbetet med den kommunala förvaltningen. Vi har även blivit striktare i att använda oss av kommunen regelverk. Detta för att säkra att vår verksamhet erbjuder en mer rättvis barnomsorg. Områden vi behöver utveckla Det är alltid bra att utveckla och arbetat på kommunikation mellan oss, föräldrar och kommun. Det kommer vi fortsätta arbeta med under 2018 Becca Chaney, Verksamhetsansvarig, Little Acorns 115

116 Projekt: Two little Dicky Birds februari - maj 2017 Barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Lpfö98 Two Little Dicky Birds Lyrics Two little dicky birds sitting on a wall One named Peter, one named Paul Fly away Peter, fly away Paul Come back Peter, come back Paul Fågelbordet Tillsammans med barnen har vi byggt ett fågelbord. Vi har använt oss av återvunnet material, som träbitar och gamla färgprover från gamla järnhandeln. Den har vi satt upp vid skogsbrynet bakom huset. Genom de fönster på baksidan av huset hittar vi ett perfekt ställe där vi kan kika på vilka fåglar som kommer och äter från bordet. Kan barnen lära sig att känna igen några fågelarter? Absolut! Vi kikar och tittar på hur fåglarna ser ut. Vi tittar på laptopen efter de olika fåglarna, och där!! - Där! Där! Där är den! - Vad är det för fågel? - Det är en Blåmes! - Yes, its a Blue Tit! Nu måste vi få lära oss mer. Så hur låter den? Hur och vart bor de? Vad äter de? Ser alla likadana ut? Och hur kan fåglar flyga, men inte vi? Att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Lpfö98 116

117 Skrutts Fågelbok Vi tittade på UR filmen om Skrutt och småfåglarna. Där fick vi lära oss en massa om fåglar. Men oj vad många det fanns! De låter väldigt roligt tycker barnen. Kan vi verkligen hitta alla de här fåglarna? Kommer de komma till vårt fågelbord eller måste vi gå ut och leta? Tillsammans med barnen bestämmer vi att vi nog behöver en utflykt i närområdet. Men hur ska vi kunna närma oss fåglarna utan att vi skrämmer bort dem? Vi får många förslag. - Vi kan smyga riktigt tyst tycker någon. - Gillra en fälla! Tycker någon annan. Lägga ut massa massa mat till fåglarna. Att göra en fälla tycker alla är en bra ide! Förskollärare ska ansvara för att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, Lpfö98 117

118 Decoy Birds Nu börjar barnen att känna igen fågelarter. Vi letar efter dem och ett av barnen har utvecklat sin ide om att gillra en fälla. Han vill att vi ska måla fåglar och hänga ut dem i trädgården och i skogen i närområdet. En fågelfamilj som lurar de andra fåglarna att komma in i trädgården. Det tycker vi alla låter som en jättebra plan! Vi tittar tillsammans på webben på olika fågel pyssel. Vi bestämmer att vi ska såga ut fåglar i trä. Vi skall måla och hänga upp som en mobil ute i trädgården. Blue tit, Robin, Chaffinch and Woodpecker Projekt Two little Dicky Birds är nu ett levande och växande projekt och barnens fantasi flödar! Bird Houses Men vart bor alla fåglar? Vi har sett dem i träden på dagen, men vart sover de på natten? Barnen berättar om att de sett fågel holkar både hemma och hos tex mormor och morfar. Vi har också sett dem på våra promenader. Men annars? Vi tittar på webben och ser att fåglarna bygger bon med olika material. Vi tycker att vi ska hjälpa fåglarna och ska bygga några fågelholkar. Vi hamrar och skruvar, sedan får man måla sin egen fågelholk. Vissa barn vill sätta på pärlor så vi klistrar dit dem. Fågelholkarna blir jättefina. Men vart ska vi sätta dem? Vi vill ju kunna titta på dem ifall någon fågel flyttar in. 118

119 The Bird Tree Bakom dagis finns det en mysig och lite mystisk skog. Där brukar barnen leka mycket och många skojiga upptåg har tagit plats där. Vi går och tittar för att hitta ett bra träd. Ett träd som det går bra att spika i. Vi hittar ett perfekt träd som vi kan se från dagisfönstret och som ligger tillräckligt långt inne i skogen för att inte skrämma fåglarna. Tillsammans bestämmer vi vart de olika fågelhusen och de olika lurfåglarna ska hänga. Vi har gjort en liten fågelby, mitt i skogen! Nu håller vi tummarna på att fåglarna tycker om den! 4H Klubben Vi får nyheter från en av barnens föräldrar att nu ligger hönorna på 4H klubben och ruvar på ägg! Vi får se en film på Instagram, där deras lilla söt kyckling sitter och piper. Barnen tycker att det är så fint. Vi samlar morot och potatis skal som vi sedan går upp och matar hönsen med. Även kaninen är fortfarande med hönsen och tupparna. Den gillar också skal! Att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, Lpfö98 Några veckor ligger hönorna och ruvar. Det finns också nyfödda kycklingar. Då får vi inte gå in. Barnen förstår att det kan skada de små kycklingarna så alla väntar tålmodigt. Till slut så får vi ta en titt och de är urgulliga! 119

120 Easter and Easter eggs! Nu börjar barnen förstå och prata med varandra om de fåglar som vi lärt oss om. De vet vart de bor och att fåglar ser olika ut, även att han och honfåglar ser olika ut. Redan efter två veckor fick vi höra från föräldrar att det börjat kvittras och fågelprat har nått hemmet. Det känns bra! Barnen har fått lära sig 5 fågelarter på både svenska och engelska. Som en extra bonus flyttade en hackspett in i ett av de närmaste träden intill dagis. Varje morgon som barnen kommer till Little Acorns så får vi höra historier om vilken fågel de sett hemma eller ute omkring. Man har även letat efter fåglar med föräldrar och kompisar. Vi får leta många arter på webben och vi hittar gäss, svanar och många andra flyttfåglar som nu flyger in till Vingåker. Vi har fått sett hönsägg och de små kycklingarna som kommit ut ur dem. Barnen har fått hållit i dem och känt hur spröda de är, något som man verkligen måste vara aktsam över. Nu börjar vi känna att det är dags att börja knyta ihop projektet och visst låter påsken som en bra tid för det! Alla barnen känner till påskägg! Vi pratar om våren och att nu lägger fåglarna sina ägg. Under ett besökt på 4H klubben så fick vi reda på att man kan använda äggskal till att så frön i. Det tycker vi alla låter spännande. Att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Lpfö98 120

121 Bird nests Nu har vi nått månaden mars och då börjar vi planera för Påsk pyssel till Humlegården. Under en morgonsamling diskuterar vi med barnen för att se vad de vill göra för pyssel i år. Med så mycket prat och lek om fåglar så blir förslagen ganska självklart med innehåll av fåglar. Hur kan vi dela med oss av fåglar till gamlingarna? Vi tänker på vad vi gjort och vad som vi kan dela med oss. Barnen vill göra fåglar till Humlan. Men inte fågelholkar, det är till för skogen, tycker barnen. Då tänker vi på vad för andra ställen som fåglarna bor på. De bor ju i bon i träd och buskar. Hönorna bor i en hönsgård. Nu vill alla barnen göra fågelbon med fåglar i! Någon vill göra fågel ägg också. Nu får vi tänka till och leta idéer. 121

122 Sommaravslutning 2017 Vi bjuder alla Little Acorns familjer på sommaravslutning. En lättare buffe och tårtor! Det blir lekar och en massa bus. Alla barn får diplom och medaljer för att de varit en bra kompis. De två Little Acorns som lämnar oss får diplom. Ett diplom att de under de åren vi haft nöjet att fått haft dem med oss lärt sig över 100 engelska ord. Inte dåligt för en 5 åring. Barnen som lämnar oss får också en pokal! Här skall det firas att man nu är skolvuxen! 122

123 Förbättring av lokaler under 2017 Under de åren som vi haft verksamheten i lokalerna så har det blivit mycket slitage. Vi fick även under ett besök från Barn och Utbildningsförvaltningen ett förslag att ge lokalerna bättre ljuddämpning. Efter ett efterlängtat beslut från BoU om ersättning för lokalkostnad och slitage kunde vi i år äntligen genomföra de momenten. Det stora lekrummet och sovrummet får heltäckningsmatta i ljuddämpande syfte. Även tjockare gardiner men även ljuddämpande plattor i lego lådor och andra hårda områden som hade behov av tillsyn. Vi passar även på att dekorera lekrummet och även sovrummet. Vi får hjälp av 4 sommargäster från Wales som har erfarenhet av scendekor. Vi, föräldrar och barnen blev verkligen nöjda. 123

124 Projekt: Learning by feeling augusti - februari 2018 Vi börjar projektet med att barnen får se och känna vissa av de 4 olika element som finns. Vi väljer Vatten, Jord och Luft. Vi leker med vatten, gör gegamoja, blåser bubblor som barnen får jaga och kisar mot solen. Vi känner på väggen som är varm för att solen värmt den. Barnen får arbetat med fingerfärg, men även med salt och vattenfärg där vi kan se hur de olika elementen får liv. Vi gräver i sandlådan och gör små bäckar där vattnet kan sakta flyta. På så sätt hoppas vi att stimulerar vi de mindre i att utveckla sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Vatten Att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Lpfö98 124

125 Luft Vi tittar på träden och ser hur de rör sej när det blåser. Det långa gräset rör sej och vi gör en luft sång. - Shhhyyyy shhhyyyy it moves. Barnen får dansa luft dansen till sången. Det är kul! Vi samlar löv som fallit ner och gör skärmar till värmeljus. Blåser på maskrosor och försöker fånga fröna som hänger i luften. Här får barnen utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning på ett naturligt sätt. Jord Att leka med gegamoja är väldigt roligt men det kan vara svårt för de mindre att forma leran. Så vi bestämmer oss för att arbeta med Jord genom att baka. Det blir både bröd, kakor och chokladbollar. Nu kan barnen forma och det gör inget om något slinker in i munnen. Det är ganska skönt att klämma på degen och få den mellan fingrarna. Vi får också in luft genom att sätta mjöl på händerna som barnen blåser och klappar bort. Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar. 125

126 Reflex kjol. Med pärlor, knappar och reflexer. Handarbete och symaskin. Vi får en ny Little Acorns som är på sitt sista år innan skolstart. Det gör att vi får tillsammans får utveckla det projektet som vi arbetar med. Tillsammans tittar vi på olika tekniker, material och redskap. Vi tittar på vad som ser kul ut. Vad som ser svårt ut och vad som vi skulle vilja göra. Det är mycket, så vi gör en plan tillsammans. Vi bestämmer att varje vecka skall vi göra ett litet mindre projekt. Något som vi jobbar med lite varje dag och som vi avslutar i slutet av veckan. Nu blir det slöjd och pyssel! Vi arbetar med tyg, trä, metall, plast egentligen med all material som vi kan hitta. Vi använder sax, såg, lim, symaskin. Verktygen är många. Utvärdering av projektet kommer 2018 då det fortfarande är igång. 126

127 Julavslutning Vi avslutar 2017 med den traditionella julavslutning hos oss. Vi bjuder in familjer och vänner till barnen. Vi bjuder på julsmörgås och fika. Familjerna får tillsammans pyssla smäll karameller och pappershjärtan. Det är ett uppskattat moment i vår verksamhet. Ett sätt för alla att träffas och lära känna varandra. Att få se hur deras barn leker med sina kompisar och där barnen får vissa vad de åstadkommit under höstterminen. Gruppen vid årsskiftet Gruppen vid årskiftet består av 4 barn under 3 och ett barn i 5 årsåldern. Vi har justerat antal pedagoger i verksamheten från 1,75 % till två deltidstjänster. Detta för att kunna fortsätta ge de barn som finns hos oss den trygghet som de har med den personal som finns. Vi har barn i kö som skall börja till våren. 127

128 Samverkan och kommunikationen med föräldrar 2017 Under 2017 har vi haft som utvecklingsområde kommunikation med föräldrar. Detta för att säkra att vi driver vår verksamhet med ett focus på att ge våra föräldrar en trygghet och god kunskap om vad vi gör dagligen, kommande event och annan information. Vi känner att det var ett väldigt viktigt område att arbeta med och ett område vi alltid kan förbättra. Vårt mål är att alla föräldrar skall känna att de till 100 % vet vad som sker i verksamheten, vilka regler som gäller och vilka som är kontaktpersoner angående tex klagomål. Skriftlig information När det kommer till större förändringar som tex maxtaxa så lämnas det alltid ut skriftligen till alla föräldrar plus att vi delar den informationen på dörren. Även information om klagomål har delats ut till alla föräldrar. Dörren Vid ingången till Little Acorns har vi en dörr till toaletten. Där har delar vi med oss av all information som kan beröra barnen eller familjen. Vi har ett startpaket där vi går igenom alla regler, information om att vi är en tobaksfri barnomsorg tex. Dessa blanketter finns tillgängliga via förvaltningen. Vi har tex veckoschema, en röd ruta där vi lämnar information om pågående infektioner som tex feber. Föräldrarna vet att om det inte står något där och de känner till en pågående infektion bör de informera oss. Vi lägger också ut information om event, tex Sommarskoj vid slottet. 128

129 Avslutningsfest Två gånger per år bjuder vi in alla föräldrar med familj till sommar och julavslutning. Där får barnen visa vad de gjort för projekt. Alla föräldrar får chansen att träffa varandra och lära känna de barn som deras barn leker med. Detta är del av vårt arbete med att stärka tryggheten och självkänslan i vår lilla grupp Utvecklingssamtal Vi erbjuder utvecklingssamtal 1 gång per år för de föräldrar som vill. Den innehåller en blankett som föräldrarna får ta med sig hem och läsa igenom, samt ett möte tillsammans går igenom den. På så sätt och ser om det finns områden vi behöver utveckla och mål för framtiden. Vi tar också upp tex hur barnen trivs på Little Acorns Se bilaga 1 Föräldrar enkät Vi har en föräldrar enkät som vi delar ut till alla föräldrar. Där önskar vi att föräldrarna skall vara så uppriktiga som möjligt. Vi ger informationen att om det är något inom vår verksamhet som inte fyller de krav som förväntas av oss skall man låta oss veta. Blanketten har en skala av 1-5 angående: Trygghet, trivsel och glädje. Utveckling och lärande. Bemötande. Normer och värden. Ja och nej svar på om man känner sig nöjd av den information som vi ger. Även om föräldrarna känner att de har inflytande i Little Acorns. En 1-10 skala på hur nöjd man är med Little Acorns. Även en ruta där vilken kanal föräldern använder mest för att få information från oss. Blanketten är anonym. Blankett Föräldrar enkät finns hos förvaltningen 129

130 Föräldrar enkät Trygghet, trivsel och glädje I vilken grad upplever du att ditt barn får den trygghet det behöver 4,7p ditt barn trivs 4,7 p Normer och värden I vilken grad upplever du att ditt barn lär sig att ta hänsyn och visa respekt för andra barn 4,7 p tar hänsyn till ditt barns behov och intressen 4,7 p ditt barn trivs med sina kamrater Utveckling och lärande I vilken grad upplever du att ditt barn lär sig nya saker i familjedaghemmet 5 p 4,7 p ditt barn lär sig att hantera konfliktsituationer 4,3 p Information och inflytande Är du nöjd med den information du får från ditt barns familjedaghem? ditt barn erbjuds nya upplevelser 4,3 p 100 % Ja ditt barn ges möjlighet till utveckling ditt barns nyfikenhet utvecklas och stimuleras 4,7 p 4,7 p Vilken kanal använder du mest för att få information om ditt barns familjedaghem?(exempelvis Facebook, olika former av informationsbrev, dagliga kontakten, informationstavlor etc) ditt barn får utveckla sin kreativitet 4,3 p utemiljö är stimulerande för mitt barn 4,7 p innemiljö är stimulerande för mitt barn 4,3 p Bemötande I vilken grad upplever du att du har förtroende för Little Acorns 4,7 p Little Acorns ger ditt barn ett bra bemötande 4,7 p!00 % Daglig kontakt Ni tar alltid god tid att informera om saker vid hämtning/lämning Är du nöjd med den möjlighet du har till inflytande i familjedaghemmet? 100 % Ja I helhet, hur nöjd är du med Little Acorns? 8,7 p av 10 p ger dig som förälder ett bra bemötande 4,7 p verkar för ett förtroendefullt samarbete med dig som förälder 4,7 p du och ditt barn har fått en bra introduktion 5 p Svarsfrekvens 60 % Bortfall 40% 130

131 Likabehandlingsplan Vi har en plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling inom Little Acorns. Den följer vi vi alla tillfällen och är något som vi kan falla tillbaka på, men även dela med oss till alla föräldrar. Under 2017 har vi på Little Acorns haft en rapportering om kränkande behandling. Vi med hjälp av diskussioner både enskilt och gemensamt med barnen och föräldrar kunde vi utföra en utredning på vad som hänt, vart det hänt och varför. Extra resurs lades på att fokusera på de områden som framkom även en daglig uppföljning som sedan fortsatte som en gång i veckan. Ingen fortsatt kränkning förekom. Blankett Likabehandlingsplan finns hos förvaltningen Klagomål Under 2017 har vi fått in 1 skriftligt klagomål, då via förvaltningen. Vi gått igenom med förvaltningen där vi gett information om omständigheter runt klagomålet. Vi har utrett vad som orsakade klagomålet och har arbetet intensivt med att säkra kommunikation med de föräldrar som vi har här hos oss. Vi använder oss nu av skriftliga beslut om tex omsorgstider och andra beslut som kan ändra hur ett barns omsorg ser ut. Vår dagliga kontakten med föräldrar är en mycket viktigt del av vår mål att ge en god kommunikation. Där ger den viktigastes informationen, hur barnets dag varit, har det uppkommit något som föräldern behöver ta del av? Vi ger alltid föräldern en chans att ta upp något som de tänkt på och har som dagligt motto: Om ni inte informerar, vet vi inte. Om vi inte informerar, vet inte ni. 131

132 Resultat och måluppfyllelse Trollkojan

133 Sammanfattning Under första delen av året har vi haft en stor andel barn under tre år. Nästan hälften av barnen i gruppen har varit en egentlig småbarnsgrupp. Detta i samband med att nästan alla våra barn har fått längre dagar, där många går näst intill hela våra öppettider, gör att belastningen har blivit tyngre, både för personalen och för barnen. Ljudnivån ökar, och tid för återhämtning och lugnare aktiviteter blir färre. Vi märker att fler barn visar stress-symtom, då många även har aktiviteter direkt efter förskolans dag. Inget vi kan påverka, men vi kan försöka hitta verktyg att motverka stress! Vi fortsätter givetvis med våra inriktningar: språk/matematik, EQ och natur, som genomsyrar våra aktiviteter i åldersindelade grupper. Ett övergripande tema vi har jobbat på olika sätt med, i de grupperna, är sagor. De yngre grupperna jobbade med Babblarna (språkstimulerande material), mellangruppen använde boken Petter och hans fyra getter som grund, och den äldsta gruppen arbetade utifrån boken Pricken. Höstens teman är fortsatt jobb med Babblarna för de yngsta (i och med att nya barn går i grupperna, och fler byter grupp, i och med att de blir äldre), språklek med mycket sagor och bokstäver för mellanbarnen, och de äldre barnen håller på med Vasaskeppet som tema (även vt 18). Styrkor Vi är ett sammansvetsat arbetslag, där vi ständigt har pedagogiska diskussioner. Det är väldigt låg personalomsättning, vilket gör att vi kan jobba långsiktigt. Det blir tex lättare att utvärdera och planera, när alla är delaktiga vid beslut i hela processen. Vi har även låg barnomsättning, då barnen går hela sin förskoletid hos oss utan att byta avdelning. Barnen lär känna oss väl och vi lär känna hela familjerna, då många går flera år, i och med att syskon går / har gått här, vilket är en stor trygghet! Tror vår styrka finns i litenheten, då vi har nära till beslut. Styrelse (arbetsgivare) och personal har tätt och regelbundet samarbete, samt att hela arbetslaget har möjlighet att ta upp diskussionspunkter dagligen, utan dröjesmål! Personalen har stor delaktighet och stor möjlighet att påverka i beslut, både vad det gäller verksamhet, ekonomi och arbetssätt. Vi tycker att värdegrundsarbetet vi jobbar med i vår inriktning EQ, har blivit väl inarbetat. I våra lekgrupper motverkas mobbing och utanförskap, där synen är att alla behöver öva på något, och det är av att öva vi lär oss skapar respekt och acceptans för alla. De små lär av de äldre, och de äldre får lära sig att visa hänsyn! Utvecklingsområden Vi vill fortsätta att söka olika sätt att minska stress-symtomen i gruppen. Vi har andningsövningar flera gånger per dag, vilar på madrasser, lyssnar på meditations-sagor, många sagotillfällen per dag, massage, lugn musik vid tex matsituationen. Vi har även en bullervecka per år, då barnen i de olika åldersgrupperna är delaktiga i hur vi kan sänka ljudnivån, och hur vi kan göra för att må bra. Vi har också inriktat våra inköp till material inom konstruktionslek och teknik/matematik, för att träna på att fokusera. På sikt önskar vi sänka barnantalet, samt hålla kvar utbildad personal, för att kunna hålla en hög kvalitet på vår omsorg. Detta är givetvis en ekonomisk fråga! 133 2

134 Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Mål Våra övergripande mål är att alla barn ska få känna sig trygga med sig själva och i gruppen, alla ska få vara sig själva, och få vara olika. Vi vill främja nyfikenhet, och lust att lära! Kunskapsuppdraget: Vad har vi åstadkommit/ har vi uppnått resultat? Vi anser att vi har stor möjlighet att göra individuella planer för alla barn. Vi har ständiga diskussioner i arbetslaget om hur vi ska puffa varje barn framåt. Det är en stående punkt på våra personalkonferenser. Vi uppmärksammar barnen i samlingen, när de lärt sig något nytt, eller är färdig med något projekt. De får berätta och visa. Man kan riktigt se hur de stäcker på sig och växer, när de får applåder och att det är viktigt det som de har lärt sig! Det är inte så många barn i varje åldersgrupp (ca 4-5 st), och en personal är ansvarig för varje grupp. Vi upplever att barnen inte jämför sig med varandra, utan de lär av de som redan kan. Vårt synsätt att alla har något att träna på, och alla är bra på något, stärker självkänslan och minskar jämförelsen. Vilka lärdomar drar vi? Hur kan vi göra i stället? Stor källa för empatiträning, barnen lär av varandra. Personalen pratar om olika lösningar i stället för att fastna på problemen, viket gör att de provar olika sätt i samarbetet med barnen. Att se fel som lärsituationer. Det är viktigt att ha en tillåtande miljö, där alla har samma synvinkel. Vi känner varandra väl, vilket förmodligen gör det lättare. Stor utmaning är att få ner barnens ljudnivå. Vi diskuterar ständigt i personallaget och med barnen hur man kan göra

135 Fysiska åtgärder finns, så som akustikplattor, textilier, klädda leksakslådor, ljuddämpande dukar, plastporslin mm. Organisatioriskt, delar vi in barnen i mindre grupper, någon grupp går ut osv. Nu är det som sagt barnens ljudnivå vi jobbar med. En orsak är nog att vi är många! SPRÅK/ MATEMATIK Vi ska stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnets nyfikenhet för den skriftspråkiga världen. Öva sin förmåga att kommunicera med andra, och att uttrycka tankar, ställa frågor och argumentera. Att utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Vad har vi åstadkommit/ har vi uppnått resultat? Vi har jobbat med temat sagor under hela vårterminen, i de olika åldersgrupperna. I temat har vi möjlighet att väva in alla våra inriktningar (språk, EQ och natur). De yngsta grupperna (röda och gula) jobbade med Babblarna som är ett språkstimulerande material för yngre barn. Mellangruppen (lila) hade Petter och hans fyra getter som tema. De gjorde en egen tittskåps-saga baserad på boken, pratade om rim, och etiska diskussioner om hur trollet agerade mm. Den äldsta gruppen (gröna) hade Pricken som tema. De gjorde en egen interaktiv sagobok. Även där etiska diskussioner om värderingar och utanförskap, olikheter och likheter, allas lika värde mm. Vi kom också in på genus och könsroller, och att familjer ser olika ut! Under höstterminen fortsätter de yngre grupperna att jobba med Babblarna. Mycket rim och ramsor och sånger. Mellangruppen håller på med ett material från Friends om Alfons Åberg. Det har mycket focus på värderingsfrågor, läsa av egna och andras känslouttryck, och sagor. De äldsta har valt att ha Vasaskeppet som tema. Vi tar reda på fakta om skeppet som barnen är intresserade av, och lär oss om tiden då skeppet byggdes och bärgades. De bygger även ett eget Vasaskepp. Vårterminen -18 avslutas med ett besök på museumet. Hela gruppen använder också teckenstöd vid tex morgonsamling och matpresentationer. Vår ambition är att få in det ännu mer, då vi ser att teckenstöd ökar ordförståelsen, främst hos de yngre barnen som ännu inte kan uttrycka sig med ord. Vår postlåda inne på förskolan har verkligen fått igång skrivandet och intresset för bokstäver och symboler har ökat markant! Barnen gör brev till de som skrivit upp att de vill ha post, som sedan delas ut i samlingen! Vuxna hjälper till att se till att alla får brev någon gång

136 Vilka lärdomar drar vi? Hur kan vi göra i stället? Vi tycker att det är bra att dela in i åldersgrupper, dels med teman två gånger i veckan och vid förematen-samlingar varje dag. Vilan är också indelad i olika grupper med tid för sagoläsning. Fler lästillfällen främst för de äldregrupperna finns under dagen. Vi försöker få till även fler lästillfällen för mellanbarnen, men det är praktiskt svårt då personal behövs till sovvila och raster. Även i fortsättningen kommer vi att läsa mycket sagor, sånger, rim och ramsor, sagopåsar mm

137 NATUR Vi vill medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Vi vill främja barnens upptäckar- och skaparglädje och värna om miljön och en hållbar utveckling. Vad har vi åstadkommit/ har vi uppnått resultat? Under vår och höst går alla 4-6 åringar på Mulleskola (Friluftsfrämjandet) en gång i veckan. Vi lär oss faktakunskaper, kretsloppet, grunder till hållbar utveckling mm. Vi har även utematte, då vi bygger former, räknar varandra, jämför och sorterar. De yngre barnen har ofta grupp ute på vår skogstomt. Vi går även regelbundet till miljöstationen med återvinningsmaterial. Vi pratar om vilken råvara förbrukningsmatetrialet kommer ifrån, och att vi alla kan hjälpas åt att vara rädda om miljön. Vår kökskvarn i köket, som mal ner hushållsavfall, är miljövänligt, och minskar våra sopor. Vilka lärdomar drar vi? Hur kan vi göra i stället? Barnen ser mycket fram emot att bli så stora att det är dags att börja i Mulleskolan, så det är något vi vill fortsätta med. Skogen är en bra lärmiljö, som också motverkar stress, främjar bl a koncentration och rastlöshet. Ett projekt på lång sikt är att förnya utrustningen på vår gård. Under hösten har vi inskaffat en båt, fyllt på med leksand, samt tagit bort ett dåligt träd. Vi har också byggt in vår altan till ett uterum. Tanken är att förlänga vår/höst och kunna vara mer flexibla när vi delar in barnen i smågrupper. Det blir också ett rum för de som sover kombinerat med rum för konstruktionslek. Vi diskuterar hur vi ska få in mer vattenlek (har under året gjort en vattenbana) och konstruktionslek ute

138 Mål :Värdegrundsuppdraget: Vi vill att Trollkojans förskola ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla känner sig trygga och där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi vill skapa en förståelse för alla människors lika värde oberoende av social bakgrund, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Respekt för varandra och allt levande och omsorg om sin närmiljö. Vad har vi åstadkommit? EQ är en av våra inriktningar. Hur man behandlar varandra är ständigt en röd tråd i vår verksamhet. Arbetet vävs in i alla våra teman samt i den dagliga verksamheten och dess rutiner. Några dagar i veckan delar personalen in barnen i lekgrupper. Ibland barn som behöver hitta varandra, ibland bästa vänner, vi blandar åldrar och kön. Barnen samarbetar med att bestämma vilken lek som vara i den lekgrupp man hamnar i. I lekgrupperna blir barnen också uppmuntrade att använda rum och aktiviteter man kanske inte väljer själv. Självklart har vi även tid för fri lek, då barnen väljer helt själva. Vad har vi uppnått resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Vi ser att barnen kan leka utan att ålder och genus spelar så stor roll. Vi upplever att barnen löser fler konflikter själva. Man skvallrar inte för vuxna, utan vi känner mer att de rådfrågar om hur de ska lösa konflikter. Vi upplever att barnen inte hamnar i fysiska konflikter slagsmål så ofta. De argumenterar i stället för att slåss. Om ja, vilka lärdomar drar vi? Små barn, de som ännu inte har så stort ordförråd, kan bråka om saker. Genom övning, sätta ord på känslor går vi vidare. Alla är individer med olika personligheter. Olika barn anammar olika fort! Som vi tidigare sagt: alla tränar vi på något! 138 7

139 Om nej, varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Konflikter händer! Vi ser det som lärtillfällen! Vad har hänt som vi inte förutsåg? Många barn har fått långa dagar, vilket medför högre belastning vad gäller bl a personaltäthet, ljudnivå och stressnivå. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? Vi har nästan inga barn med hemmavarande föräldrar (15-timmars), fler och fler arbetar heltid idag. Vi har prioriterat att öka våra personaltimmar på eftermiddagar, då vi annars inte räcker till på det sätt vi önskar

140 1 (5) Resultat och måluppfyllelse Kulturskolan Vingåkers kommun 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

141 Sammanfattning Kulturskolan har haft ett spännande och utvecklande år. Verksamheten och intensiteten har ökat kraftfullt. Detta har gjorts på befintlig personalresurs vad gäller både lärare, ledning och administration. Verksamheten har bedrivits inom befintlig budgetram trots äskande om utökad budget vilket behövts då verksamten mer än fördubblats i elevantal. Likaså har vi gett kommuninnevånarna utökade möjligheter att ta del av Kulturskolans verksamhet. Vi har också genomfört flera samarbeten över kommungränserna. Denna arbetsbelastning som Kulturskolan haft 2017 kan bara vara av kortsiktig karaktär. Då Vingåker vill vara den goda arbetsgivaren bör en översyn ske av resurstilldelning för att inte Kulturskolan skall återgå till den status den hade VT Lärarlaget har haft lärarträffar med kulturskolechefen varje vecka 2 timmar. Kulturskolechefen har deltagit i ledningsgruppen inom BoU. Kulturskolan tillhör BoU. De ekonomiska resurserna är alltför snävt tilltaget vilket påpekats och gjorts framställningar om, dock utan positivt resultat från politiken. Vi har haft större tillströmning av elever under Vi har överskridit årsmålet på inskrivna elever som var satt till 180 elever till 270 elever. Vi har fått ett uppdrag av BoU-nämnden att införliva förskola och fritids i våra aktiviteter. Vi har ökat de offentliga evenemangen i Vingåkers Kommun från 2 till 15 per termin. Med hänsyn tagen till detta är de ekonomiska ramarna för små. Vi bedriver verksamheten i skolans lokaler och får ofta arbeta i undermåliga rum. Lärarna får iordningsställa allt vad de behöver för att kunna undervisa. De materiella resurserna är för små och undermåliga och är inte professionella utifrån dessa aspekter. 2 (5) Flera av lärarna har gått på olika kurser inom sitt verksamhetsområde kontinuerligt. Kulturskolan har också bedrivit egen utbildning med extern kompetens på skolans K-dagar. Vi har alltid medarbetar konferens på lämplig extern ort t ex Båsenberga varje termin. 141

142 Styrkor Lärarna Kompetens Flexibilitet Visioner Samarbetsvilja Utvecklingspotential Förändringsbenägenhet Uthållighet Tydliggöra kulturskolan för kommuninnevånarna och öka elevantalet. Utvecklat integrationsarbete. Ökat samarbete med skolan. Ökat antal konserter både offentligt och inom skolan. 3 (5) Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Mål och redovisninga av vad vi åstadkommit: 1 Våra gemensamma prioriterade utvecklingsområden för Kulturskolan Kulturskolan utvecklade sin verksamhet för att nå de barn och unga som idag inte ingår kulturskolans verksamhet. Det gjordes genom att utveckla kurser som erbjöds, förbättrra informationen till vårdnadshavare samt förstärka samverkan både inom skolan och kommunens andra förvaltningar, föreningar och olika samhällsaktörer. Ökat elevantal. Kulturskolan ökade från 130 elever HT 2016 till 156 elever VT HT 2017 har vi 270 inskrivna elever och 450 barn på förskolan. Det är ca 75 % av alla barn o ungdomar i Vingåkers kommun som vi når HT

143 a. Gav ökad kännedom om kulturskolan med inbjudan till elever genom besök i samtliga skolor och klasser. Denna aktivitet kallas för turnéverksamhet och genomförs en gång per termin. b. Genom framträdanden, både offentlig och inom skolan, göra kulturskolan mera känd till kommuninnevånarna. 4 (5) Utvecklad integration. Startat flera aktiviteter inom teater/drama och körsång med fokus på barn o ungdomar med utländsk bakgrund. a. Nådde flera barn och ungdomar med utländsk bakgrund genom riktade aktiviteter såsom de statsunderstödda projekten Film och Animation samt särskilt integrationsprojekt med vokalgruppen Dynamic Vocal. b. Ökade informationen och kommunikationen om kulturskolans verksamhet till elever, föräldrar och kommuninnevånare. Ökat samarbete med skolan. Ökat samarbete med skolan resulterade bl a i delade tjänster med Kulturskolan och skolan genom t ex elevens val. Kulturskolan gör också regelbunden verksamhet på förskolan fr o m VT 2016 med veckovisa besök med dans, drama och sång. a. Kulturskolan finns idag med verksamhet i skolan på dagtid. Ökade detta samarbete med särskilda aktiviteter där många elever fångades upp i olika projekt. b. Finnas med i verksamhetsutvecklingsgruppen för den nya Slottskolan 7-9. Undersöka möjligheten till kulturprofil t ex. c. Vårens stora projekt var med förskolan och Dan Bornemark som engagerade hela förskolan med en offentlig avslutningskonsert vid Slottet, ca 1500 personer var där. Större konsertutbud inom offentligheten och skolan. Ökade den offentliga verksamheten från ca 2 per termin VT 2016 till 15 per termin fr o m HT 2016 och under Dvs på hela året runt 30 offentliga evenemang. a. Kulturskolan genomförde ca 30 offentliga framträdanden/föreställningar i hela kommunen. b. Kulturskolan skapade särskilda projekt/konserter i samarbete med skolan såsom Film och animation, Integrationsprojekt. c. Skapade ett eget generalprogram för kulturskolan för VT och HT

144 Vad har vi uppnått för resultat? Inskrivna elever ökade med över 100 % från 130 till 270. Vi träffar 450 barn på förskolan varje vecka. Vi har kommunicerat vår verksamhet i press och i Vingåker för Dig samt genom eget producerat material. Startat 3 särskilda projekt finansierat med särskilda statliga medel. a) Dan Bornemark VT 2017 b) Film och animation HT 2017och VT 2018 c) Integrationsprojekt med Dynamic Vocal HT 2017och VT offentliga evenemang i Vingåkers Kommun. 5 (5) Nåddes det förväntade resultatet? Ja, vi nådde ett resultat som överträffade våra förväntningar och framförallt långt mera än med de finansiella resurser vi har. Om ja, vilka lärdomar drar vi? Kulturskolan har för små och för få lärartjänster. Kulturskolan behöver utöka tjänsterna för ledning och administration Kulturskolan behöver erbjuda flera instrumentområden än vad som görs idag. Kulturskolan behöver satsa på körverksamheten. Kulturskolan behöver utveckla ensembleformerna. Kulturskolan behöver samarbeta mera med andra kommuner. Vad har hänt som vi inte förutsåg? Den ökade anstormningen av elever som vill spela ett instrument kunde vi inte förutse. Vad beror det på? Den sänkta avgiften samt ökad marknadsföring och därmed synlighet och det ökade offentliga utbudet har tillsammans varit den största orsaken till det ökade elevantalet. Slutord. Om Kulturskolan erhåller utökade resurser med utökad budget kan vi förbättra/förstärka/behålla och därmed utveckla verksamheten. I annat fall avstannar utvecklingen och vi tvingas ställa barn och ungdomar på kö. Utan ekonomiska förutsättningar kan vi inte genomföra våra utvecklingsplaner och vi behöver göra en neddragning av elevantal, offentliga evenemang som vi just lyckats öka. 144

145 1 (4) Resultat och måluppfyllelse Slussen Vingåkers kommun 2017 Barn- ochh utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: Pg Bg

146 Sammanfattning 2 (4) - Under vårterminen -17 skrevs sammanlagt 19 elever in på Slussen. Eleverna kartlades i steg 1 och steg 2 enligt Skolverkets kartläggningsmaterial. 6 av eleverna fortsatte efter tiden på Slussen till gymnasiet och resterande elever började i förberedelsegrupp eller i klass, beroende på tidigare skolbakgrund. - Under höstterminen -17 mottogs sammanlagt 15 elever på Slussen, de kartlagdes och 6 av dessa elever gick vidare till gymnasiestudier, resterande elever började i förberedelsegrupp eller i klass, beroende på tidigare skolbakgrund. - Samtliga elever var kartlagda och kunde få en klassplacering efter 2 månader, enligt Skolverkets rekommendationer på. - Under VT -17 fanns en enhets chef för Slussen, som hade det övergripande ansvaret samt genomförde inskrivningar och kartläggningar och en lärare på 40 % som undervisade eleverna på förmiddagarna. Under höstterminen tillsattes en Samordnare på 100% som tog över lärarens uppgifter samt enhetschefens operativa uppgifter. Enhetschefen har kvar det övergripande ansvaret. - I december 2017 fick vi lämna lokalerna på Åbrogården och flytta in i mycket mindre lokaler på Apoteksgatan. Styrkor Utvecklingsområden - Nyanlända elevers skolbakgrund ser olika ut, arbetet på Slussen bygger på rutiner för mottagandet av dessa elever. - Att i ett tidigt skede i bedömningen uppmärksamma tecken på att eleven kan vara i behov av annat stöd än åtgärder för - Att i en trygg miljö lära känna sitt nya land samtidigt som man börjar lära sig sitt nya språk. nyanlända elever. Det har upptäckts i ett senare skede i elevens skolgång att eleven behöver extrastöd. - I rutinerna ingår det att göra en kartläggning av elevens kunskaper från en tidigare skolbakgrund. - Ta fram enkäter för att mäta elevers trygghet på ett annat sätt än enbart genom samtal. Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Mål Kunskapsuppdraget - Samtliga nyanlända elever ska kartläggas enligt Skolverkets kartläggningsunderlag inom två månader från inskrivningsdatumet. - Samtliga elever ska lära sig grundläggande svenska samt få grundläggande kunskaper om det svenska samhället. 146

147 Vad har vi åstadkommit? - Eleverna har genomgått en kartläggning i 2 steg: kartläggning 1, samt kartläggning 2, litteracitet och numeracitet inom 2 månader. - Eleverna har fått grundläggande kunskaper i det svenska språket samt och en grundläggande samhällsorientering. - Eleverna har lärt sig att läsa och skriva på svenska. 3 (4) Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? - Det förväntade resultat uppnåddes, eleverna har börjat på skolan efter 2 månader på Slussen. - Eleverna var kartlagda i både Steg 1 och Steg 2 inom två månader. - Eleverna har fått grundläggande kunskaper i svenska och en grundläggande samhällsorientering under tiden som de deltog i förmiddagsundervisningen på Slussen. Om ja, vilka lärdomar drar vi? - Kartläggningen är en viktig del i elevernas fortsatta studier, den ger en rättvis bild av var eleven befinner sig språkmässigt samt ger en bra bild av elevens tidigare skolbakgrund. Vad har hänt som vi inte förutsåg? - Överlämningsmaterialet från andra kommuner har dröjt och det har lett till att elever har varit på Slussen längre än nödvändigt (men fortfarande inom ramen för 2 månader). Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? - Det har delvis varit svårt att få tag på överlämningsmaterial från andra kommuner. Mål Värdegrundsuppdraget: - Alla elever ska känna sig trygga i våran verksamhet och uppleva studie ro och meningsfullhet. Vad har vi åstadkommit? - Eleverna har fått en trygg arbetsmiljö och undervisningen anpassats utifrån elevens kunskapsnivå och tidigare erfarenheter. Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? - Det förväntade resultatet uppnåddes. 147

148 4 (4) Om ja, vilka lärdomar drar vi? - Under höstterminen hade vi mindre hjälp av studiehandledarna än på vårterminen, vilket ledde till att eleverna inte fick hjälp på sitt modersmål i samma utsträckning. Att kunna ställa frågor på sitt modersmål och att kunna få förklaringar på sitt modersmål hjälper eleven att snabbare förstå olika sammanhang samt att lära sig språket snabbare. Eleverna känner en större trygghet när de vet att någon kan förklara olika saker för dem på modersmålet, därför behöver vi utöka studiehandledarnas närvaro på Slussen till åtminstone ett tillfälle/vecka. Vad har hänt som vi inte förutsåg? - Det har inte funnits så mycket tid för studiehandledning pga att studiehandledarna har varit upptagna på skolorna. - Det inte alltid funnits tillgång till studiehandledning på elevens modersmål. - I december var vi tvungna att byta lokaler till mycket mindre lokaler. De nya lokalerna är optimala för en elevgrupp på max 5 elever, vid större elevgrupper kan det bli svårt att bedriva undervisning. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? - Det har inte funnits så mycket tid för studiehandledning pga att studiehandledarna har varit upptagna på skolorna. - Flytten till nya lokaler beror att Viadidakt inte förlängde vårt kontrakt på Åbrogården. 148

149 Resultat och måluppfyllelse Centrala Elevhälsan Vingåkers kommun 2017 Utvärderingsdatum (29) VK100S v , barbro VB Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

150 Sammanfattning: Den Centrala Elevhälsan i kommunen består av enhetschef, tre skolsköterskor, tre kuratorer, en specialpedagog, en talpedagog/specialpedagog, en psykolog och en skolläkare på konsultbasis. Centrala Elevhälsan har implementerat ett kommunövergripande ansökningsförfarande för att kunna få tal- och språkkartläggningar, läs- och skrivutredningar, matematikkartläggningar och psykologiska kartläggningar/utredningar genomförda. 2 (29) Handlingsplanen för tidig intervention har fortsatt varit prioriterad och antalet elever som har giltig/ogiltig skolfrånvaro på F-6 skolorna är låg. På 7-9 skolan behöver samtliga yrkeskategorier fortsatt arbeta än hårdare för att få ner både den giltiga och den ogiltiga skolfrånvaron. Men vi kan glädjande konstatera att både den lovliga och olovliga frånvaron har minskat från vårterminen 2017 till höstterminen 2017 på Slottskolan åk 7-9. Samtliga anställda inom den Centrala Elevhälsan har prioriterat att synas och att vara ett bekant ansikte ute på de lokala skolorna. Skolsköterskor och kuratorer har varit i samtliga klasser på den skola där de har huvuddelen av sin tjänst för att informera om vad deras arbetsuppgifter innebär/vilket stöd som erbjuds och när de finns på skolorna. Båda yrkesgrupperna arbetar mer aktivt för att vara där eleverna befinner sig, exempelvis på raster. Ansökningarna om verksamhetsbidrag/tilläggsbelopp är fortsatt många. Vilket tyder på att det finns behov av extra finansiellt stöd för enheterna att bedriva sin verksamhet. Under året har den Centrala Elevhälsan genomfört flera olika utbildningsinsatser för kommunens pedagogiska personal, bl.a. lågaffektivt bemötande och EHM. Det har även tagits fram/genomförts utbildningsinsatser riktade till elever och elevgrupper, som t.ex. nätkränkningar, stress, sexuella trakasserier, sömn, självkänsla och självkännedom. Den Centrala Elevhälsan har tagit fram en ny kommunövergripande krisplan och en ny handlingsplan gällande screening av läsning och matematik. Vissa handlingsplaner har reviderats för att vara aktuella, t.ex. tidig intervention, suicid, nätkränkningar. 150

151 Styrkor Utvecklingsområden 3 (29) En Central Elevhälsa stärker/gynnar en kommun-fortsättövergripande likvärdighet gällande bl.a. handlingsplaner etablerar sig och blir en del i det att stödja rektor för att beslutade elevvårdsarbete och resursfördelning. vardagliga arbetet. Fler professioner och kompetenser samarbetar och kompletterar varandra inom den Centrala Elevhälsan. Snabba insatser utifrån efterfrågade ansökningar om kartläggningar/utredningar. Gemensamma yrkesträffar på regelbunden basis utvecklar den yrkesspecifika spetskompetensen utifrån olika utbildning och yrkeserfarenheter. Utveckla olika slags arbetssätt för att bryta den psykiska ohälsan. - Bristande framtidstro/motivation - Stresshantering och sömnkunskap - relationsproblematik Handlingsplan för övergångar mellan stadier/skolor ska tas fram. Revidera handlingsplanen för kommunens rutiner/handlingsplaner gällande mottagande i särskolan, placerade barn, extra anpassningar och särskilt stöd. Fortsätta att utveckla ett tätare samarbete mellan BoU och IFO. Identifiera utvecklingsområden och arbeta fram en handlingsplan. 151

152 Skolfrånvaro och måluppfyllelse 4 (29) Mål: Att minska antalet hemmasittare till 0. Att minska antalet ogiltiga frånvarotimmar till 0 Att öka måluppfyllelsen för eleverna = Problematisk skolfrånvaro Vad har vi åstadkommit? Att minska antalet hemmasittare till 0. Elevhälsan har uppdaterat handlingsplanen för ökad skolnärvaro, tidig intervention. Den lokala elevhälsan har på kommunens F-6-skolor förankrat handlingsplanen i arbetslagen. Skolsköterska och kurator har följt upp giltig (20 %) respektive ogiltig (5 %) frånvaro kontinuerligt (varje månad), samt gjort en sammanställning för terminen. Elevhälsopersonal har tagit upp elevfrånvarostatistiken på enhetens EHT för beslut om åtgärder. Skolläkaren har vid behov deltagit vid möten med vårdnadshavare där orsaken är relaterad till medicinsk frånvaro. Under året har det tillsatts en skolpsykolog som bland annat arbetar med målgruppen hemmasittare. Att minska antalet ogiltiga frånvarotimmar till 0 Kurator och skolsköterska har gjort sig kända för eleverna genom att t.ex. delta i undervisning. Kurator har genomfört psykosociala samtal med eleverna i åk 3 (gruppnivå). Skolsköterskorna har genomfört hälsosamtal i åk 1,4 och

153 Kurator och skolsköterska samarbetar i team, tillsamman med skolans pedagoger samt vid behov med externa aktörer (BUP, habiliteringen, BHV. IFO etc). För att tidigt fånga upp ogiltiga frånvarotimmar tar kurator och mentor kontakt med berörd elev/ vårdnadshavare för att följa upp orsaken till frånvaron. Våra rutiner säger att vid över 5 % kallar mentor till möte med vhv, elev och kurator. Inför mötet träffar kurator eleven för att utreda bakomliggande orsaker till den olovliga frånvaron. Kurator använder bilagan checklista vid utredning av olovlig frånvaro 5 (29) Att öka måluppfyllelsen för eleverna Se ovan samt: Under vårterminen ansökte skolorna om verksamhetsbidrag/tilläggsbelopp inför kommande läsår. För att säkerställa en mer likvärdig bedömning utifrån elevens individuella behov så finns ett framtaget ansökningsformulär som skall fyllas i. En del i detta dokument är att bifoga relevanta dokument som förtydligar ansökan (pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och andra eventuella utredningar). Skolorna kan kontinuerligt under läsåret ansöka om riktat stöd av den centrala elevhälsans medarbetare (talpedagog, specialpedagog och skolpsykolog) på ett framtaget ansökningsformulär. Stödet kan innebära specifika elevutredningar men också samtalsstöd och handledning till personal-/grupp. Kommunens speciallärare/pedagoger träffats regelbundet i så kallade ämneskonferenser. Ett övergripande syfte med träffarna är att de skall leda till utveckling inom gruppen vad gäller att utreda enskilda elevers behov av särskilt stöd i pedagogiska utredningar. Det här arbetet bör utvecklas ytterligare för att stärka kvalitén i utredningarna och skapa mer likvärdighet. Gruppen leds av den centralt placerade specialpedagogen. Gruppen har under läsåret arbetat med läs- och skriv, samt haft utbildning kring olika funktionsvariationer. En ny kommunövergripande screeningplan för åk 1-9 har arbetats fram inom läs/skriv och matematik och skall genomföras på de lokala skolorna. Screeningen analyseras i dagsläget på individ- och gruppnivå på enheterna, men ännu inte på kommunnivå. På enhetsnivå ska screeningen vara ett underlag vid mitterminsanalyser och terminsanalyser. Genomfört seminarieserie i samarbete med SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten) om Beteendeproblem i skolan med kommunens elevassistenter, samt med Högsjö och Marmorbyns skolors pedagogiska medarbetare. Projekt Elevhälsomöten (EHM) för utveckling av proaktivt arbete inom elevården har genomförts på Slottskolan F-6 under vt Projektet har även introducerats på Marmorbyns och Högsjö skolor under senhösten

154 Samarbete med Socialförvaltningen/IFO har initierats och konsultationsmöten sker ungefär en gång/månad vid F-6 skolorna. Konsultationsmöten har inte kommit igång vid Slottsskolan 7-9. Vad har vi uppnått för resultat? 5% ogiltig frånvaro ht 2017 (ht 2016 inom parantes) Skola augusti september oktober november December Slottsskolan (36) 57 (86) 50 (99) 51(87) 51 (66) Slottsskolan F-6 i.u. (i.u.) 3 (i.u.) 3 (5) 5 (4) 2 (5) Sävstaskolan i.u. (i.u.) 3 (3) 3 (3) 1 (10) 0 (2) Marmorbyns sk i.u. (i.u.) 1 (i.u.) 3 (i.u.) 1(0)? (0) 6 (29) Högsjö skola Har enl. uppgift ej access (i.u.) 0 (i.u.) Har enligt uppgift ej access (1) Har enligt uppgift ej access ( 0) 20% giltig frånvaro ht 2017 (ht 2016 inom parantes augusti september oktober november december Slottsskolan 7-9 i.u ? Slottsskolan F-6 iu Sävstaskolan Marmorbyns sk iu 4 6 3? Högsjö skola i.u ? Antal elever på skolenheten som ht 2017 har över 50, 75 eller 80% frånvaro (resultat vt 2017 inom parentes): Skolenhet 50% 75% 80% Slottskolan (20) 3 (6) 1 (6) Slottskolan F-6 1 (2) 0 0 (1) Sävstaskolan Marmorbyn Högsjö 0 (1) 0 0 Antal elever på skolenheten som ht 2017 har 5% ogiltig frånvaro och över 20% giltig frånvaro (resultat vt 2017 inom parentes): Skolenhet 5% ogiltig Över 20% giltig Slottskolan (87) 49 (77) Slottskolan F-6 2 (5) 12 (15) Sävstaskolan 0 6 (5) Marmorbyn 1 8 Högsjö 0 2 (1) Vi har inte nått målet att minska antalet ogiltiga frånvarotimmar till 0, framför allt på Slottsskolan 7-9 medan statistiken är god på åk F-6. Dock kan vi se en markant förbättring av skolnärvaron från vårterminen till hösterminen fr.a. på Slottsskolan 7-9. Vi ser också en markant minskning av den ogiltiga frånvaron om vi jämför höstterminen -17 med höstterminen -16. Vi ser även en minskning av den giltiga frånvaron (t.ex. sjukdom, beviljad ledighet). Beträffande antal elever som kategoriseras under problematisk skolfrånvaro har Sävstaskolan, Slottsskolan F-6, Högsjö samt Marmorbyn nått kommunens uppsatta mål då det är 0 elever. 154

155 Meritvärde 7 (29) Skola Meritvärde vt-17 Meritvärde vt- 16 Alla mål % Sävstaskolan åk 6 183,49 200,12 75 Slottsskolan åk 6 196, ,8 Marmorbyn åk , Högsjö åk 6 210,91 205, Slottsskolan åk 9 174,6 175,9 Vi kan konstatera att elevernas meritvärde i åk 6 på Sävstaskolan och i åk 9 på Slottsskolan har försämrats sedan föregående läsår medan övriga skolor har förbättrat sina meritvärden. Kvalitén vid ansökan om verksamhetsbidrag/tilläggsbelopp har förbättrats numera finns både pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram bifogade ansökningarna. Nåddes det förväntade resultatet? Vi kan konstatera att: 1. Vi har inte uppnått målet med 0 hemmasittare på Slottsskolan 7-9. Dock kan vi se en förbättring från vårterminen till höstterminen. 2. Vi har inte nått målet att minska antalet ogiltiga frånvarotimmar till 0, framför allt på Slottsskolan 7-9 medan statistiken är god på åk F-6. Dock kan vi se en markant förbättring från vårterminen till höstterminen fr.a. på Slottsskolan Vi har inte nått målet att öka måluppfyllelsen för eleverna. Elevernas meritvärde i åk 6 Sävstaskolan och i åk 9 på Slottsskolan har sänkts något sedan föregående läsår. Om ja, vilka lärdomar drar vi? När det gäller förankring av handlingsplanen för extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram i verksamheterna så ser vi att rutinerna alltmer efterföljs. Vi ser en utvecklad likvärdighet i vår utredningskompetens (pedagogiska utredningar, läs- och skriv etc.). Det kommunövergripande ansökningsförfarandet för tal- och språkkartläggningar, läsoch skrivutredningar och matematikkartläggningar har börjat etablera sig i organisationen. 155

156 Elevhälsan har uppdaterat handlingsplanen för ökad skolnärvaro tidig intervention och den följs alltmer fr.a. på F-6 skolorna. Förnyad genomgång/förankring av handlingsplanen i arbetslagen på skolorna har genomförts på F-6 skolorna, men ännu inte på åk 7-9. Skolverksprojektet Hälsofrämjande skolutveckling- EHM/ ElevHälsoMöte, på Slottsskolan F-6, har utvecklat elevhälsoarbetet. Från att se eleven som bärare av sina skolsvårigheter till att se elevens svårigheter utifrån såväl organisation-, grupp- som individnivå. Seminarieserien om Beteendeproblem i skolan (kommunens elevassistenter samt Högsjö och Marmorbyns pedagogiska personal) har bidragit till att elevhälsoarbetet utgår från elevens hela lärmiljö. Elevhälsans medarbetare är tydliga med att meddela sina närvaro/frånvarotider genom att vid sin dörr skriva var de är och när de återkommer. Kuratorernas psykosociala samtal med eleverna i åk 3 (gruppnivå) kom mycket att handla om elevernas egna arbetsmiljö, frågor/funderingar kring pubertet, prestationer/prestationsångest, identitet och relationer. De flesta kuratorer och skolsköterskor samarbetar i team, tillsammans med skolans pedagoger samt har ett upparbetat samarbete med externa aktörer (BUP, habiliteringen, BHV, IFO etc). Samarbetet mellan skolorna och Socialförvaltningen/IFO har upplevts som positivt av de skolor som genomfört konsultationsmöten. F-6 skolorna fångar tidigt upp elever med ogiltig skolfrånvaro enligt handlingsplanen, tidig intervention. Kuratorerna kontaktar berörd elev/vårdnadshavare för att följa upp orsaken till frånvaron och på flertalet skolor har kurator träffat eleven för att utreda bakomliggande orsaker till den ogiltiga skolfrånvaron. Kurator använder bilagan checklista vid utredning av olovlig frånvaro. Vi ser en bättre kvalité och en ökad likvärdighet i de ansökningar vi får om verksamhetsbidrag/tilläggsbelopp. Ansökningsförfarandet för att få stöd från den centrala elevhälsans kommunövergripande personal (psykolog, tal- och språkpedagog, specialpedagog) har etablerats. Den reviderade screeningplanen gällande läs/skriv och matematik följs på skolorna. Resultaten används för närvarande på individ, grupp och organisationsnivå på skolorna. 8 (29) 156

157 Någon kommunövergripande jämförelse mellan skolornas olika resultat har ej genomförts. 9 (29) Projektet EHM, för utveckling av proaktivt arbete inom elevvården ingår numera i det ordinarie arbetet på hela Slottsskolan F-6. Arbetssättet EHM har startat i Marmorbyns skola och Högsjö skola under höstterminen. Det är av stor vikt att samtliga skolor arbetar efter handlingsplanen, tidig intervention. Vi ser att närvaron ökar när skolorna uppmärksammar skolfrånvaron systematiskt. Arbetet för att motverka problematisk skolfrånvaro skall vara både främjande, förebyggande och åtgärdande. När det gäller F-6 skolorna fungerar rutinerna i handlingsplanen tidig intervention. En förklaring kan vara att organisatoriska förutsättningar, med klasslärare, gör det lättare att få en helhetsbild och bättre kontroll av elevernas närvaro i skolan. Ytterligare anledningar till att rutinerna fungerar på F-6 skolorna är att rutinerna är väl kända i verksamheten, att skolsköterskor och kuratorer har uppdaterat rutinerna i verksamheterna/a- lagen vi skolstart och att, kuratorerna och skolsköterskorna kontinuerligt följer upp elevernas ogiltiga och giltiga frånvaro som överstiger 5 % respektive 20 %. Det är viktigt att ha en skolpsykolog som i samverkan med övriga professioner arbetar såväl förebyggande som utredande av diagnoser. Sävstaskolan har elevvård varje vecka där skolsköterska och skolkurator deltar tillsammans med lärare och specialpedagoger. Marmorbyn och Högsjö har EHT varannan vecka medan Slottskolan F-6 arbetar framför allt med Elevhälsoteammöten (EHM) utifrån den modell som implementerades vårterminen Slottskolan 7-9 arbetar med traditionell EHT modell och träffas varje vecka. EHM medför att eleven ses både på individ, grupp och organisationsnivå utifrån ett tvärprofessionellt perspektiv och att elever svårigheter ses och förstås i relation till den omgivande miljön. Målet är att sätta in tidiga åtgärder. Både Marmorbyn och Högsjö är nu på väg in i arbetsformen med EHM medan Sävstaskolan arbetar med ett mellanting mellan EHT och EHM. Resultatet har visat att man i nuläget på Slottsskolan F-6 upplever att man har en utökad kunskap om eleverna på grupp och organisationsnivå, både ur sociala och pedagogiska aspekter. Detta har genererat i att man tidigare har kunnat sätta in åtgärder samt att man jobbat mer förebyggande och främjande än tidigare. Skolorna gör extra anpassningar och vid behov pedagogiska utredningar med åtgärdsprogram. Sävstaskolan och Slottsskolan 7-9 kan även vid behov placera eleven/-na i en särskild undervisningsgrupp. Detta har medfört att vissa elever som tidigare inte orkade med skoldagen klarar av att vara i skolan. Det är främst elever med diagnoser inom NPF som kan erbjudas skolgång i särskild u-grupp men även andra elever i behov kan vid bedömt behov erbjudas plats (hela dagar, del av dag eller bara någon timme Vissa elever går där under flera terminer medan andra bara är där någon vecka). 157

158 Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? På Slottsskolan 7-9 enheten har handlingsplanen, tidig intervention, ännu inte fått önskvärt genomslag, vilket kan bero på en mer komplex organisation med ämneslärarsystem, samt att rutinerna ännu inte är väl kända/etablerade i verksamheten. Här ser vi återigen vikten av att tydligt implementera och tydliggöra rutinerna samt att följa upp vars och ens ansvar i kedjan av aktiviter för att minska elevfrånvaron. 10 (29) I handlingsplanen, tidig intervention, stod tidigare att mentor ska kontakta snarast/samma dag vhv vid olovlig frånvaro (via Dexter och/eller sms, mail, telefon). Då mycket forskning visar på vikten av att eleverna blir sedda och lyssnade på har vi reviderat förändrat denna rutin till att mentor personligen ska kontakta vhv samma dag vid olovlig frånvaro. Det finns fortfarande en viss brist i lärarnas rapportering av elevernas frånvaro, vilket dock har förbättrats på senare tid. Även vhv kan brista i anmälan av giltig frånvaro. Här är det viktigt att rektor lyfter vikten av lärarnas frånvarorapportering, samt att på föräldramöten informera vhv om skolans rutiner för skolnärvaro/frånvaroanmälan m.m. Vid dessa möten är det också viktigt att beskriva de riskfaktorer som hög skolfrånvaro kan medföra. Skolan och elevhälsan bör, i högre utsträckning, prioritera närvarofrämjande arbete. Vi behöver förbättra uppföljningen och analysen av elevers frånvaro. Detta skulle kunna underlätta arbetet med att se eventuella mönster i elevernas skolfrånvaro. Kompetensutveckla/förbättra kunskapen hos skolpersonalen om vad som främjar elevernas närvaro. När det gäller Slottsskolan 7-9 har rutinerna i handlingsplanen, tidig intervention, inte fungerat fullt ut då den olovliga elevfrånvaron är fortsatt hög (även om den minskat i förhållande till tidigare). Kurator har på grund av tidsbrist/prioriteringar inte följt upp frånvaron som överstiger 5 % med individuella elevsamtal för att finna ut den/de bakomliggande orsakerna till den olovliga frånvaron. En annan orsak till att den olovliga frånvaron varit så hög kan vara att mentors samtal med eleven innan 5 % frånvaro inte alltid genomförts. Även antalet elever med hög giltig sjukfrånvaro är högt på Slottsskolan 7-9. Beträffande sjukfrånvaro så bör man ha i beaktande att den aldrig kan förväntas bli 0 då man räknar med att en elev har ca sjukfrånvarodagar/läsår, (Lindberg, Lagercrantz och Hansén, 2012). Utifrån statistiken ser vi att sjukfrånvaron dock sjunkit vilket kan t.ex. bero på att endagarsfrånvaron har minskat. Detta tror vi kan bero på utökade tidiga insatser. 158

159 Orsaken till frånvaron har varit att många elever har haft långdragna infektioner. Väldigt få elever ha sporadiska dagar men det finns några, främst flickor, som har detta. Några har t.ex. smärtsamma menstruationer och/eller magont av andra orsaker och dessa elever har skolsköterskan kontakt med. Utöver detta finns det några elever som är hemma av psykosociala orsaker och där arbetar skolan tillsammans med IFO och vhv. I handlingsplanen, tidig intervention, står det att skolläkaren skall konsulteras vid hög giltig frånvaro och detta har gjorts på skolorna, framför allt i åk 1-6. Vid analys av frånvaro kan vi inte se att elever med neuropsykologiska funktionsvariationer är överrepresenterade på F-6-skolorna. Däremot är elever med neuropsykologiska funktionsvariationer överrepresenterade gällande frånvaro på Slottsskolan 7-9. Ett observandum bör vara att frånvaro i Dexter även innefattar beviljad ledighet. 11 (29) Detta bör vi även tänka på/arbeta med: Rutiner/handlingsplaner för skolbyten, stadieövergångar och återgång till skola efter ledighet. Kontinuerligt arbete med skolklimat och skoltillhörighet (t.ex. elevers upplevda trygghet, relation med lärarna etc.). Kontinuerligt arbete mot kränkningar, trakasserier och mobbing. Fysisk skolmiljö. Pedagogiska faktorer (motivation, inlärningsproblematik). Förbättra de kartläggningar som skall göras för att upptäcka orsakerna till frånvaron och dokumentera dessa i en skriftlig handlingsplan. Ytterligare förbättra samverkan mellan olika aktörer. Forskning visar att de förväntningar vi har på eleven ofta förverkligas varför det är av stor vikt att vi har positiva förväntningar på alla elever. Här är det viktigt att påminna om skolans kompensatoriska uppdrag. Vi behöver också arbeta med positiva förebilder och kunskap om elevernas möjligheter på arbetsmarknaden. Undervisningen bör också innehålla diskussioner om jämställdhet. Vad beror det på? Vad har inte fungerat? Orsaken till den höga elevfrånvaron kan bero på flera faktorer som t.ex. inlärningsproblematik, relationsproblematik (kamrater, vuxna, föräldrar), motivationsbrist, sömnsvårigheter, stress, olika funktionshinder etc. Vi kan konstatera att enligt våra antagna rutiner ska mentorerna ta det första samtalet med eleven vid olovlig frånvaro för att därefter kalla till möte med elev och vhv vid 5 % olovlig frånvaro dessa rutiner har inte följts på Slottsskolan 7-9. Den höga giltiga frånvaron kan bero på att man inte fyllt i data korrekt i Dexter samt att hög andel beviljad ledighet ger en hög giltig frånvaro. Kurator ska enligt årshjulet ha psykosociala samtal med elever i åk 3 och 7. Kuratorerna på Sävstaskolan, Slottsskolan F-6, Marmorbyn och Högsjö har genomfört samtal med eleverna. Kurator på Slottsskolan 7-9 har inte genomfört några psykosociala samtal i åk 7 på grund av tidsskäl. 159

160 Matvanor och livsmedel Mål Att öka antalet elever som äter (lunch, frukost) 12 (29) Vad har åstadkommits? Skolsköterskorna informerar om kostvanor och deras påverkan på hälsan i individuella hälsosamtal med elever och vhv i åk 1 och elever i åk 8 samt i klassundervisning i åk 4 och 5. Individuella hälsosamtal/insatser sker även i övriga årskurser vid behov. Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Ur Landstingets enkät vt-2017 Liv & Hälsa, ung (2014 års resultat inom parentes) Siffror i %. Slottsskolan åk 9 Flickor Pojkar Totalt skolan länet skolan länet skolan länet Äter frukost 4-7 dagar i veckan 43 (65) 72 (72) 67 (85) 78 (72) 57 (75) 75 (75) Äter skollunch 4-5 dagar i veckan Slottsskolan åk 7 Flickor Pojkar Totalt skolan länet skolan länet skolan länet Äter frukost 4-7 dagar i veckan 73 (64) 76 (76) 86 (72) 85 (87) 79 (67) 80 (82) Äter skollunch 4-5 dagar i veckan Frukostvanorna är sämre hos Vingåkerseleverna i åk 9 än i övriga länet. För elever i åk 7 har frukostvanorna förbättrats jämfört med tidigare år. Slottsskolan åk 9 Flickor Pojkar Totalt skolan länet skolan länet skolan länet Gillar att äta skollunchen Framförallt pojkar gillar att äta skollunchen i jämförelse med länet. 160

161 Ur BoU s årliga enkät till elever i åk 5 och 9 Observera att svarsfrekvensen i åk 9 är låg och att det inte finns några jämförelsetal från tidigare år. Nedan ses svaren för (29) Hur ofta äter du frukost under en vecka? Åk 9 Flicka Pojke Total Namn Antal % Antal % Antal % Varje dag 5 31,2 7 38, ,3 4-6 dagar 2 12,5 2 11,1 4 11,8 1-3 dagar 3 18,8 7 38, ,4 Aldrig 6 37,5 2 11,1 8 23,5 Total Åk 5 Flicka Pojke Total Namn Antal % Antal % Antal % Varje dag , ,1 4-6 dagar 2 5,6 6 12,2 8 9,4 1-3 dagar 6 16,7 4 8, ,8 Aldrig 1 2,8 3 6,1 4 4,7 Total Andelen elever som aldrig eller sällan äter frukost ökar markant när man jämför åk 5 med åk 9. Hur många dagar i veckan äter du vanligtvis lunch i skolmatsalen? Åk 9 Flicka Pojke Total Namn Antal % Antal % Antal % 4-5 dagar , ,9 1-3 dagar 6 37,5 7 38, ,2 Aldrig 2 12,5 1 5,6 3 8,8 Total Åk 5 Flicka Pojke Total Namn Antal % Antal % Antal % Varje dag , ,1 4-6 dagar 2 5,6 6 12,2 8 9,4 1-3 dagar 6 16,7 4 8, ,8 Aldrig 1 2,8 3 6,1 4 4,7 Total Andelen elever som aldrig eller sällan äter skollunch ökar när man jämför åk 5 med åk

162 Om ja, vilka lärdomar drar vi? Undervisning och riktade insatser har ökat elevernas förståelser kring vikten av en allsidig och regelbunden kost. Elevernas förståelse för kostens påverkan på deras egen hälsa har ökat. 14 (29) På det stora hela äter eleverna på F-6 skolorna flera lagade mål mat om dagen och allsidigt. Det är viktigt att eleverna kan vara med att påverka vilken kost som serveras i skolan. Genom att ge eleverna en större delaktighet och möjlighet att påverka skollunchen, genom t.ex. matråd, kanske elevernas engagemang och intresse ökar. Under hälsosamtalen i åk 1 samtalar skolsköterskan eleven och vhv samt kring vikten av en allsidig kost och vikten av att äta flera mål mat om dagen. På kommunens F-6 skolor finns för närvarande möjlighet för alla elever att äta gratis frukost i skolmatsalen. Intresset har varit stort och har med största sannolikhet bidragit till att allt fler äter en näringsrik och nyttig frukost. Då frukost i skolan är ett projekt som nyligen startat så går det inte att göra någon jämförelse från tidigare år om dess betydelse för skolarbetet. Om projektet faller väl ut bör även elever på Slottsskolan 7-9 ges möjlighet till frukost. Skolsköterskorna har varit ute i åk 4, 5 och 8 och undervisat om kosten och dess betydelse. Upplevelsen i de mötena med eleverna är att eleverna har stor kunskap om kost men inte alltid följer den kunskap de har. Skolsköterskorna har fått till sig från lärare att det finns några elever som inte alls äter i skolan. Elever med någon form av ätstörning kan ha möjlighet att få önskekost och ett flertal elever har specialkost. Det finns några elever som har fetma som diagnos. Skolsköterskorna har tillsett att de eleverna erhållit stöd av dietist inom Landstinget. Dessa elever kommer på tillväxtkontroller och skolsköterskan äter även ibland med eleverna för att hjälpa dem hitta rätt portionsstorlekar. Detta är då överenskommet med eleven innan. I flera fall finns det tyvärr elever och vårdnadshavare som avböjer hjälp trots att eleven har en fetmadiagnos. Barnfetma är en stor hälsorisk för varje elev som drabbas då det finns en ökad risk för diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Medicinska elevhälsan har ett krav att informera om fetma då det är en diagnos och informera om riskerna samt att det finns hjälp att få, ( 162

163 Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Vi behöver motivera eleverna till sundare levnadsvanor. 15 (29) I hälsosamtalen på åk 7-9 framförs bl.a. att det är stökigt i matsalen ett förslag skulle kunna vara att fler pedagoger är i matsalen för att öka trivseln och tryggheten för eleverna. De flesta eleverna upplevs utifrån hälsosamtalen ha tillgång till hälsosam mat och där det fallerar är skolan, mentor och skolsköterskan medvetna om det och jobbar med vhv, köket, Landstinget och eleven. Kompetensutveckling om matens betydelse för vår hälsa behövs för att öka förståelsen för kopplingen mellan hälsofrämjande skolutveckling och skolresultat/betyg. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? Den bakomliggande orsaken till minskat frukostätande vet vi inte idag. Att färre elever äter frukost med stigande ålder kan bero på flera orsaker. Tonåringar är trötta på morgonen och sover hellre en stund till och hinner då inte med frukosten. Detta kan gälla oberoende av om vhv är hemma eller inte. En annan orsak kan vara det rådande skönhetsidealet man skall vara mager och vältränad- som skapar ett grupptryck. Miljöns betydelse i matsalen påverkar att vissa elever inte äter alls. Under hälsosamtalen i åk 8 framkommer åsikter om matsalens utformning som negativ på grund av hög ljudnivå och många elever som vistas i matsalen samtidigt, vilket leder till upplevelsen av stress och ångest. På F-6 skolorna följer mentor eller annan undervisande lärare med eleverna på lunch men så är inte fallet på Slottsskolan 7-9. Viktigt är också att skapa en mysig miljö (ljuddämpande, ombonad, trygg etc.). Skolsköterskorna får information från en länsövergripande grupp som jobbar med kosten i skolan. Där ingår Vingåkers kommun då kostchefen för Katrineholms kommun även representerar Vingåker. Tanken är att man ska minska antalet elever som äter önskekost och att fler elever äter de maträtter som majoriteten äter. Idag vet man att många elever säger att de har allergier men i själva verket inte har det. De egentliga allergierna är ganska ovanliga. Barnläkarförbundet anger att 28% av alla föräldrar säger att deras barn har laktosintolerans men när man gör studier visar det sig att endast 7% är laktosintolleranta. Det är viktigt att skolan via mentor men även skolsköterska tillser att endast elever med medicinska skäl erhåller specialkost, både ur ett ekonomiskt men även hälsoperspektiv. 163

164 Tobaksfri skoltid Mål: 16 (29) Tobaksfri skoltid lå 16/17 för samtliga elever på skolorna i Vingåkers kommun Vad har åstadkommits? Tobaksinformation ges till elever, vårdnadshavare och mentorer utifrån handlingsplanen Tobaksfri skoltid. Skyltar om rökfri skoltid har satts upp. Samarbete med närsamhället. Närliggande butiker har informerats om skolans tobakspolicy. Samhällsbyggnadsenheten har tillsyn över att skolgårdar är rökfria och har skyltar om tobaksförbud och att askkoppar inte finns. Enheten har även tillsammans med polismyndigheten tillsyn vid butiker som säljer tobak. Skola och polis har samarbete gällande ANDT-frågor. Sörmlands sparbank och antidrogprojektet Skickar vidare Ungdom i åk 9. En kommunal tobakspolicy finns. För personal inom skolan innebär detta att man ska vara tobaksfri i sina möten med elever, inte röka strax utanför skolans område och att stöd/hjälp erbjuds för tobaksavvänjning erbjuds. Åk F-3 I åk 1 har skolsköterskan samlat in hälsoinformation från vhv och från BVC (exempelvis uppgifter om barnet exponeras för rökning i hemmet). Under hälsosamtalet där vhv medverkar förs en diskussion om ev. rökning i hemmet och hur det kan påverka barnet. ANDT frågor har tagits upp när man pratar om kroppen i de olika årskurserna. Rökning tas upp i momentet luft i de naturorienterade ämnena - hur luften påverkas kring den som röker och de som får i sig rök via passiv rökning. 164

165 Åk 4-6 Den medicinska elevhälsan har tagit upp frågorna i hälsosamtalen i åk (29) Biologi: Tar upp hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. I åk 6 tar man upp de skadliga effekterna rökning på lungor och hur det är med passiv rökning. Man informerar också tydlig att det är olagligt att röka innan man är 18 år. På Sävstaskolan, Slottskolan f- 6 samt Marmorbyn talar skolsköterskan om droger i år 4 samt i åk 6. Under hälsosamtalet i åk 1 ställs frågan om någon i hemmet röker. Pedagogisk personal som röker går ifrån skolan utom synhåll för eleverna. Åk 7-9 Mentorerna är informerade om tobaksfri skoltid. Rökning tas upp i flera årskurser både när man har biologi och talar om lungorna men även inom No och Fysik när man talar om luft. Framförallt är det i åk 5 och 6 som man tar upp detta ämne. Den medicinska elevhälsan tar upp tobaksfrågorna i de individuella hälsosamtalen i åk 8. Kontraktsmetoden har erbjudits alla elever och vårdnadshavare på högstadiet i samarbete med Sörmlands Sparbanks antidrogprojekt Skickar vidare- Ungdom. Besök hemsidan för mer information; Biologi: Tar upp hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Idrott och hälsa tar upp olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta. Idrott och hälsa tar upp olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta. Föräldramöte med deltagande av polis har genomförts. 165

166 Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? I landstingets enkät vt 2017 Liv & Hälsa, ung (2014 års resultat inom parentes) Slottsskolan åk 7 Flickor pojkar totalt Resultat skolan länet skolan länet skolan länet Röker dagligen eller ibland 0 (6) 4 (4) 0 (0) 3 (2) 4 (3) 4 (3) Druckit alkohol någon gång 9 (30) 25 (34) 11 (31) 29 (38) 14 (31) 28 (36) Berusad/full någon gång 4 (-) 7 (-) 4 (-) 7 (-) 7 (-) 7 (-) Slottsskolan åk 9 Flickor pojkar totalt Resultat skolan länet skolan länet skolan länet Röker dagligen eller ibland 16 (14) 10 (6) 13 (3) 9 (5) 14 (8) 10 (6) Druckit alkohol de senaste 12 månaderna 62 (58) 41 (49) 40 (43) 36 (42) 47 (51) 39 (45) Berusad/full 1ggr i månad eller oftare de 10 (19) 11 (12) 13 (8) 12 (10) 11 (14) 13 (11) senaste 12 månaderna Har använt narkotika någon gång 3 (8) 4 (7) 9 (5) 7 (8) 6 (7) 6 (8) 18 (29) Ur BoU s årliga enkät till elever i åk 5 och 9 Observera att svarsfrekvensen i åk 9 är låg och att det inte finns några jämförelsetal från tidigare år. Nedan ses svaren för Röker du dagligen? Åk 9 Flicka Pojke Total Namn Antal % Antal % Antal % Ja 2 12,5 4 22,2 6 17,6 Nej 14 87, , ,4 Total Åk 5 Flicka Pojke Total Namn Antal % Antal % Antal % Ja 1 2, ,2 Nej 35 97, ,8 Total Har du rökt cigaretter någon gång? Åk 9 Flicka Pojke Total Namn Antal % Antal % Antal % Ja 7 43, , ,9 Nej 9 56,2 7 38, ,1 Total

167 Åk 5 Flicka Pojke Total Namn Antal % Antal % Antal % 19 (29) Ja Nej Total ,2014 och 2017 genomfördes enkätundersökningen Liv och hälsa ung av Landstinget Sörmland enkäten riktade sig då till alla elever i åk 7 och åk 9 i Vingåkers kommun och resultatet kan ses som en fingervisning hur elever i Vingåkers kommuns elever ser på droger (tobak, alkohol, narkotika). Resultaten visar att elever som druckit alkohol någon gång har sjunkit från 2011 till 2014 och fortsatt att sjunka till Resultaten i 2017 års enkätundersökning visar på fortsatt lägre resultat jmf med länet, men bland flickorna har resultaten försämrats (62%) jmf. med förra enkäten 2014 (58%). Antal elever som röker dagligen eller ibland har tyvärr under samma tidsperiod ökat från 14% till 16 % för flickorna och för pojkarna från 3% till 13%. Användningen av narkotika i åk 9 har däremot ökat för pojkarna men minskat för flickorna. Då målet är tobaksfri skoltid så har vi inte uppnått vårt mål (100 %), men utifrån att rökning inte förekommer på mellanstadiet och att hälsosamtalen i åk 8 där 67 av 77 elever anger att de aldrig har rökt så är det en markör för att utvecklingen går åt rätt håll, vilket motsägs av Liv, Hälsa, Ung s enkät där samtliga resultat (flickor, pojkar och jmf med länet) har en negativ utveckling för åk 9, medan eleverna i åk 7 har 0 % elever på både flickor och pojkar. Om ja, vilka lärdomar drar vi? Vi kan konstatera att de insatser medicinska elevhälsan genomför på F-6 skolorna har fortsatt god effekt. Vikten av att information, kunskap och ett salutogent förhållningssätt samt att tydlighet ger resultat. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? De bakomliggande orsakerna till rökning är heterogena och det gör att vi i skolan måste arbeta på många plan, vilket vår handlingsplan anger. Men vi bör intensifiera arbetet med: Ungdomars attityd och självförtroende har stor inverkan vid valet att röka eller inte för att passa in i sociala grupper används rökning som en genväg. Kamratskapet som skapas mellan de rökande ungdomarna upplevs som den främsta positiva effekten med att vara rökare, detta på grund av att de får många nya vänner då de spenderar mycket tid tillsammans. 167

168 Information kring vårdnadshavarnas betydelse Rektor/mentor ska enligt vår policy ge information om skolans tobakspolicy och handlingsplan på föräldramöten fr.o.m. åk 6. Detta har inte genomförts på alla enheter. Att minska tillgången till cigaretter. Samverka med andra förvaltningar - så att skolan/samhället kan erbjuda andra sociala sammanhang än rökgruppen. 20 (29) Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? Samverkan inom skolan: Svårigheter att få till teamarbete inom skolan (samverkan mellan olika professioner och ämnen) har gjort det svårt att uppnå målet. Glömska, tidsbrist samt bristande engagemang från viss skolpersonal har medfört att handlingsplanen inte följts. Samarbete mellan elevhälsa och övrig skolpersonal behöver utvecklas. 168

169 Psykisk hälsa Mål: Ökad tillgänglighet av kurator och skolsköterska Utökat tvärprofessionellt samarbete inom och mellan olika verksamheter för ökat välbefinnande hos våra elever 2019 har alla elever kunskap om sömnhygien och stress 21 (29) Vad har åstadkommits? Elevhälsans team på enheterna deltar mer aktivt i verksamhetens vardagsarbete t.ex. genom information i klasserna, föreläsningar och deltagande i skolans aktiviteter. På flertalet enheter har elevhälsans medarbetare deltagit på föräldramöte och då delat ut aktuell informationsbroschyr. Synliggöra skolsköterska/kurator på raster. Konsultationsmöten mellan IFO och skolornas EHT har inrättats på F-6 skolorna. Mötesträffar IFO centrala elevhälsan har genomförts med syfte att arbeta med gemensamma utvecklingsområden. Det har upprättats en seminarieserie för att öka kunskapen om och åtgärder kring sömnhygien och stress. Denna presenteras för vhv på föräldramöten. Hälsosamtal och psykosociala samtal har genomförts F-6 skolorna. Kuratorerna har gått YAM (Youth Aware Menthal health) utbildning i suicidprevention. Skolpsykolog har blivit anställd i kommunen. Samarbete med polisen (FUG, överenskommelse polisen kommunen). Nya samarbetsformer med BUP och habiliteringen har initierats på deras initiativ Vad har uppnåtts för resultat? Ur BoU s årliga enkät till elever i åk 5 och 9 Observera att svarsfrekvensen i åk 9 är låg och att det inte finns några jämförelsetal från tidigare år. Nedan ses svaren för

170 Tycker du att det är lätt att få tag på skolkuratorn? Åk 9, vt -17 Flicka Pojke Total Namn Antal % Antal % Antal % 22 (29) Ja 1 6,2 6 33,3 7 20,6 Nej 7 43,8 5 27, ,3 Vet ej , ,1 Total Tycker du att det är lätt att få tag på skolsköterskan? Åk 9 vt -17 Flicka Pojke Total Namn Antal % Antal % Antal % Ja ,2 Nej 7 43,8 4 22, ,4 Vet ej 5 31,2 5 27, ,4 Total Observera att svarsfrekvensen är låg på Slottsskolan 7-9. Vi har inte data att jämföra med sedan föregående år, men frågan kommer att återkomma i BoU`s enkät. Generellt kan vi konstarera att flertalet elever svarar vet ej, vilket vi tolkar som att de inte haft behov att söka kurator eller skolsköterska. Att så många (35,3%, kurator och 32,4%, skolsköterska) elever svarar att inte tycker det är lätt att få tag på kurator respektive skolsköterska gör att vi får konstatera att vi har ett fortsatt utvecklingsområde här. Tycker du att det är lätt att få tag på skolkuratorn? Åk 5 Högsjö skola Marmorbyns skola Slottsskolan F-6 Sävstaskolan Total Namn Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ja , , ,3 Nej , , ,4 Vet ej ,4 3 14, , ,3 Total Tycker du att det är lätt att få tag på skolsköterskan? Åk 5 Högsjö skola Marmorbyns skola Slottsskolan F-6 Sävstaskolan Total Namn Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Ja , , , ,8 Nej ,6 7 33, , ,8 Vet ej ,3 3 14,3 8 18, ,4 Total

171 Vi har inte data att jämföra med sedan föregående år, men frågan kommer att återkomma i BoU`s enkät. Generellt kan vi konstarera att även i åk 5 svarar flertalet elever vet ej, vilket vi tolkar som att de inte haft behov att söka kurator eller skolsköterska. Att så många (39,3%, kurator och 38,8%, skolsköterska) elever svarar att inte tycker det är lätt att få tag på kurator respektive skolsköterska gör att vi får konstatera att vi här har ett fortsatt utvecklingsområde. Vi kan konstatera att skolsköterskorna på åk 5 och 9 ligger på samma resultat då det gäller tillgänglighet, medan den upplevda tillgängligheten sjunker på åk 9 när det gäller kurator. 23 (29) När det gäller utökat tvärprofessionellt samarbete inom och mellan olika verksamheter, så visar Liv, Hälsa, ung vt 2017 nedanstående resultat Slottsskolan 9 Flickor Pojkar totalt resultat åk9 Länet åk9 Länet åk9 Länet Trivs bra i skolan Trivs bra med livet just nu Ser ljust på framtiden Har värk i axlar/skuldror/nacke mer äm en ggr i veckan Mår bra eller mkt bra Slottsskolan 7 Flickor Pojkar totalt resultat Åk7 Länet Åk7 Länet Åk7 Länet Trivs bra i skolan Glad i stor sett varje dag Har värk i axlar/skuldror/nacke mer äm en ggr i veckan Mår bra eller mkt bra Resultat för åk 5 har ännu inte inkommit från Landstinget Effekterna av ett tvärprofessionellt samarbete är ett trubbigt mål att mäta och ingår i målet psykisk hälsa där många variabler bidrar till måluppfyllelsen. Resultatet av våra insatser mäts i hur eleverna mår och hur de når kunskapsmålen och utifrån dessa två mätvärden får vi 171

172 konstatera att vi inte har nått våra mål. Flickorna i åk 9 signalerar mycket tydligt att de inte trivs i skolan, med livet och har låga förväntningar på framtiden, tyvärr ser vi tendensen redan i åk 7 då flickorna är mer sällan glada. 24 (29) När det gäller det nya målet i VP: 2019 har alla elever kunskap om sömnhygien och stress, kommer vi att mäta mot de resultat som redovisades i BoU`s enkät vt 2017 se nedan. Jag upplever ofta... (kryssa i de alternativ som du känner igen dig i) Åk 9 Flicka Pojke Total Namn Antal % Antal % Antal % Stress (svårt att koppla av, tidsbrist, hög puls) , ,5 Sömnsvårigheter (svårt att somna, vaknar ofta under natten) Ångest (mycket stark rädsla/oro utan direkt anledning) 7 46,7 5 27, , , ,4 Motivationsbrist (orkar inte, vill inte) , ,6 Total , , ,9 Åk 5 Högsjö skola Marmorbyns skola Slottsskolan F-6 Sävstaskolan Total Namn Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Stress (svårt att koppla av, för mycket att göra, hög puls) Sömnsvårigheter (svårt att somna, vaknar ofta under natten) Ångest (stark rädsla/oro oberoende av yttre faktorer) Motivationsbrist (orkar inte, vill inte..) 4 57,1 5 83, ,8 4 57,1 2 33,3 7 58,3 9 33, ,3 1 14,3 1 16, ,4 4 7,7 2 28, , , ,5 Total , , , ,4 Nåddes det förväntade resultatet? Om ja, vilka lärdomar drar vi? 2019 har alla elever kunskap om sömnhygien och stress Det blir först vt 2018 som vi kan mäta om våra insatser ger/gett resultat 172

173 Nåddes det förväntade resultatet? Om nej, hur har vi gjort? Hur kan vi göra istället? Ökad tillgänglighet av kurator och skolsköterska ÅK 9: Observera att svarsfrekvensen är låg på Slottsskolan 7-9. Vi har inte data att jämföra med sedan föregående år, men frågan kommer att återkomma i BoU`s enkät. Generellt kan vi konstarera att flertalet elever svarar vet ej, vilket vi tolkar som att de inte haft behov att söka kurator eller skolsköterska. Att så många (35,3%, kurator och 32,4%, skolsköterska) elever svarar att inte tycker det är lätt att få tag på kurator respektive skolsköterska gör att vi får konstatera att vi har ett fortsatt utvecklingsområde här. Åk 5: Vi har inte data att jämföra med sedan föregående år, men frågan kommer att återkomma i BoU`s enkät. Generellt kan vi konstarera att även i åk 5 svarar flertalet elever vet ej, vilket vi tolkar som att de inte haft behov att söka kurator eller skolsköterska. Att så många (39,3%, kurator och 38,8%, skolsköterska) elever svarar att inte tycker det är lätt att få tag på kurator respektive skolsköterska gör att vi får konstatera att vi här har ett fortsatt utvecklingsområde. Vi kan konstatera att skolsköterskorna på åk 5 och 9 ligger på samma resultat då det gäller tillgänglighet, medan den upplevda tillgängligheten sjunker på åk 9 när det gäller kurator. 25 (29) Utökat tvärprofessionellt samarbete inom och mellan olika verksamheter för ökat välbefinnande hos våra elever Resultatet av våra insatser mäts i hur eleverna mår och hur de når kunskapsmålen och utifrån dessa två mätvärden får vi konstatera att vi inte har nått våra mål. Flickorna i åk 9 signalerar mycket tydligt att de inte trivs i skolan, med livet och har låga förväntningar på framtiden, tyvärr ser vi tendensen redan i åk 7 då flickorna är mer sällan glada. Hur har vi gjort? Hur kan vi göra istället? Ökad tillgänglighet av kurator och skolsköterska Hälsosamtal och psykosociala samtal har påbörjats alternativt genomförts. Målet har varit att elevhälsan skall få en mer enhetlig bild av varje elev på skolan ur individ, grupp och organisationsnivå. Detta som en del i att förebygga den psykiska ohälsan hos eleverna samt för att skapa relationer och för att få varje elev att känna sig sedd. Det finns några elever som uppger att de mår dåligt psykiskt och då finns det ofta psykosociala orsaker i hemmiljön, skilsmässor, nära anhörigs bortgång, utredningar från IFO. Elevhälsans medarbetare kan se att det hos vissa nyanlända finns ökad psykisk ohälsa t.ex. uppleverser från krig eller flykt. Även hos familjehemsplacerade elever finns en ökad psykisk upplevd ohälsa. Dessa elever får erbjudande om att träffa skolsköterska, skolläkare eller skolkurator. Vid behov kan även remiss sändas till BuP eller BuM 173

174 På Slottskolan f-6 genomfördes ett projekt under vt-terminen för att främja ett samarbete mellan elevhälsan och pedagogerna och andra yrkeskategorier som finns kring eleven. Resultaten är positiva och arbetssättet bör implementeras på övriga enheter Det har upprättats seminarieserie för att öka kunskapen om och åtgärder kring sömnhygien och stress till elever och informations Power Point till föräldramöten. Elevhälsan kommer att fortsätta arbetet med att synliggöras för elever, både i klassrummet, genom föreläsningar/information, ute på raster och genom deltagande i olika aktiviter på enheten för att etablera nya kontakter och avdramatisera kontakten med kurator/skolsköterska. Öka tydligheten i enhetens veckobrev samt alltid på dörren informera om avvikelse från de vanliga närvarotiderna (öppen mottagning etc ) Att resultaten på framförallt landsortsskolorna är så pass låga skulle kunna bero på att kurator/skolsköterska enbart finns tillgänglig 1 dag i veckan på respektive skola. Diskutera om två halvdagar vore bättre. Kuratorerna kommer att arbeta med YAM (Youth Aware Menthal health), utbildning i suicidprevention, med eleverna i åk 8 Genom att arbeta mer övergripande i EHM på Slottsskolan F-6 har förutsättningarna för eleverna att uppnå kunskapskraven förbättrats. Målet är att genomföra denna arbetsform på samtliga skolor i kommunen Genom elevhälsans deltagande på elevvården har kunskapen kring elevens hela skolsituation blivit mer tydlig och därigenom har möjligheten till både förebyggande och riktade insatser förstärkts Utbildning av kuratorer i MHFA (mental health first aid) 26 (29) Utökat tvärprofessionellt samarbete inom och mellan olika verksamheter för ökat välbefinnande hos våra elever Kuratorerna, skolsköterskor och centrala elevhälsans specialpedagoger träffats en gång per månad för att utvärdera sin verksamhet samt fördjupa utbyte av erfarenheter. Ökat samarbetet mellan ungdomsmottagningen och skolorna genom ökad information och utvecklat samverkan. 174

175 Samarbete med socialförvaltningen har fördjupats under vårterminen genom att representanter från IFO erbjuder sig att delta en gång/månad på skolornas EHT (konsultationsmöten). Samtliga F-6 skolor har startat med konsultationsmöten. Mötesträffar Ifo centrala elevhälsan har genomförts Kuratorerna kommer att genomföra en suicidutbildning under varje vår för våra elever i åk 8 samt att kompetensutveckling i ämnet även kommer att ges till pedagoger.. Vi ser att resultatet på frågan Motivationsbrist (orkar inte, vill inte..) i BoU`s enkät vt-17 är mycket högt på Slottsskolan 7-9 och Sävstaskolan, vilket indikerar att detta är ett område som framgent bör fokuseras. 27 (29) Vi har ännu inte upprättat skriftliga rutiner för övergångar inom och mellan skolor och skolformer lå 16/17, men de kommer att färdigställas innan påsklovet 2017 för att vara i drift inför övergångarna till höstterminens start. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? Att upprätta skriftliga rutiner för övergångar inom och mellan skolor och skolformer lå 17/18 är ännu inte genomfört Bygga hemsidan för information till föräldrar och nya Rankan för information till BoU s medarbetare + Dexter med länkar Det är en svårighet att få eleverna att uppleva att elevhälsans medarbetare är lättillgängliga på ytterskolorna grund av att ytterskolornas tilldelade elevhälsotid är låg. 175

176 Tilläggbelopp/verksamhetsbidrag Redovisning av barn i behov av särskilt stöd genom antal ansökningar om tilläggsbelopp/verksamhetsbidrag 28 (29) Vid ht-17 start var det 72 barn/ elever i behov av särskilt stöd. Siffrorna inkluderar 11 ansökningar från externa kommuner och friskolor.. Förskolan hade 7 barn med särskilda behov och grundskolan inkl. förskoleklass 65 elever.. Tabellen är en redovisning av antal som sökt tilläggsbelopp inför lå 2017/2018, hur många som erhållit tilläggsbelopp och hur många nya elever som tillkommit inför skolstarten - inom parentes anges förra årets siffror: Enhet Antal ansökningar Beviljade Nytillkomna Ansökningar** Ansökningar* Förskolan 6 (5) 6 (4) 1 Slottsskolan (21) 16 (15) 3 Slottsskolan F-6 8 (12) 7 (6) - Sävstaskolan 9 (7) 9 (6) 1 Marmorbyns skola 9 (7) 5 (6) - Högsjö skola 5 (3) 2 (3) 2 Friskolor 3 (2) 3 (2) - Externa kommuner 8 (4) 5 (4) 2 Summa: 72 (61) 53 (46) 8 *beviljade ansökningar kan variera stort i kvantitet (ekonomisk ersättning) utifrån elevernas behov ** några av de nytillkomna ansökningarna rymmer elever med stora behov I ovanstående siffror ingår även särskolans elever vid ansökningstillfället om de då var inskrivna i verksamheten, dock ingår de inte i beviljade eller nytillkomna ansökningar om de blivit mottagna i Katrineholms grundsärskola 1 elever övergick från individintegrerade till särskolan i Katrineholm inför lå 17/18 Tilläggsbelopp/Verksamhetsbidrag 17 Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Stödet fördelas till grundskolorna och förskolorna utifrån deras ansökningar och centrala elevhälsan gör en bedömning om den ekonomiska stödresurs som barnen/eleven är berättigad till. Från och med 1:a juni 2016 har kriterierna förändrats så att ett tilläggsbelopp gäller även för en elev med stora inlärningssvårigheter i undervisningen. Inom förskolan har beviljats verksamhetsbidrag för normbrytande beteende/svårighet att tolka och kommunicera, försenad social utveckling, intellektuell funktionsnedsättning och medicinska orsaker. 176

177 Inom skolan har beviljade ansökningar framför allt gällt social problematik, koncentrationsproblematik, autism, bristande impulskontroll, språkstörning och medicinska diagnoser. Beviljade ansökningar storlek utgår från skollagen 14 kap. Elever som beviljats över 30 timmar i särskilt stöd (2 stycken) har medicinsk diagnos autism samt socialt utåtagerande problematik. Elever med timmars stöd (7 stycken varav 2 i förskolan) har medicinska diagnoser, socialt utåtagerande problematik/impulsstyrda och utvecklingsstörning. För elever som beviljats mellan 5 och 15 timmars stöd i veckan dominerar socialt utåtagerande/socialt samspel, impulsstyrd och koncentrationsproblematik 29 (29) Uppföljning av verksamhetsbidraget i Vingåkers kommuns skolor: Från och med läsåret 2017/2018 fördelas inte tilläggsbeloppet/ verksamhetsbidraget utifrån elevassistenttimmar, då kommunens fast anställda elevassistenter övergått till skolenheternas kostnadsställen med rektor som arbetsgivare. Tilläggsbeloppen/verksamhetsbidragen utgår därmed i form av ekonomisk ersättning, vilket gör att rektor kan använda ersättningen mer flexibelt (gruppdelningar, speciallärarresurs, kompletterande material/teknik, etc) och inte är bunden till elevassisten som stödresurs till eleven/barnet. Vid årets uppföljning av stödresurserna kan vi dock se att i stort sett samtliga ersättningar fortfarande används som assistentresurs. 177

178 Datum MÅNADSREDOVISNING Period januari -december 2017 ANSVARSOMRÅDE OCH AVVIKELSE JMF MOT BUDGET: Förskolan Totalt hela ansvarsområdet Analys av ekonomiska avvikelser : Stödresurs, Personalkostnader för assistenter p g a fler barn i behov av särskild stödresurs och fler av dem som har längre vistelsetid än beräknat : Ny inredning i samband med renovering av förskolor och provisoriska avdelningar : Provisoriska förskolor/avdelningar är ej kostnadseffektiva. Små lokaler gör vi har färre barn i barngrupperna men har samma behov av personal för att kunna ha öppethållande från Genomförda eller planerade åtgärder mot negativa avvikelser - För att täcka kostnader för assistenter söks tilläggsbelopp för ytterligare barn och för utökad tid Inredning är en engångskostnad. Inredningen kommer att tas med till nybyggd förskola. - Vi söker utökat statsbidrag för mindre barngrupper och minskar personaltätheten något på de avdelningar som har färre barn. VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Förskolechef Lars-Åke Mård Agneta Arvidsson Årsredovisning fsk jan-dec 2017 Rapporten fylls i vid de olika rubrikerna och sparas månadsvis i mappen under ledningsstöd 178

179 ÅRSSREDOVISNING Period: januari december 2017 ANSVARSOMRÅDE OCH AVVIKELSE MOT BUDGET Marmorbyn skola och fritidshem Utfall 2017 Prognos 6265 Förskoleklass -3 0 HT 2017: 11 elever 6266 Marmorbyns Skola HT 2017: 77 elever 6263 Fritidshemmet HT 2017: 41 Totalt för perioden Analys av ekonomiska avvikelser Jag tillträdde tjänsten som rektor i augusti 2017 och har därför ingen bild av budgeten mellan januari och augusti Förskoleklass: Personalkostnader i fas, inget att tillägga. Skola 1-6: 5 heltidstjänster. 3 tjänster på 20% (slöjdlärare och musiklärare) 2 tjänster på 10% (skolsköterska och kurator) En lärare har varit sjukskriven till och från under höstterminen, efter höstlovet blev läraren långtidssjukskriven. Andra lärare har periodvis varit hemma, dels p.g.a. VAB, dels p.g.a planerade operationer mm. Detta ledde till ökade vikariekostnader. I samband med de utökade schemaramarna, som började gälla i augusti 2017, utökades lärarnas undervisningstid, vilket inte framgick i någon riskanalys. Fram till höstlovet kände sig många lärare stressade. De hann inte med det de skulle, planerings- och mötestiden blev lidande. Det tillkom även utökade 179

180 arbetsuppgifter då vi inte lyckades rekrytera en ny specialpedagog. (Specialpedagogen som anställdes på 50% under höstterminen 2016 valde att säga upp sig i juni 2017.) Lärarna fick i all större utsträckning utföra specialpedagogiska uppgifter. Vi behövde hitta en lösning, lärarna började må dåliga av den höga arbetsbelastningen. Därför tillsattes en extra resurs på 75% i oktober 2017 (efter godkännande från t.f. BoU chef). Detta blev en stor lättnad och avlastning för hela kollegiet. Innan sommaren blev personalen informerade om att digitala läromedel skulle upphandlas centralt. I augusti kom beskedet att upphandlingen inte skulle bli centralt utan att varje skola skulle ta de kostnaderna själva. Jag tog upp det med dåvarande t.f. BoU chef och vi kom fram till att läromedlen ändå skulle köpas in, eftersom visst arbetsmaterial redan var inköpt i juni. Här hamnar även andra kostnader som telefon, kopiator, kaffemaskin, utryckning från Securitas mm som är svårt att förutse. En annan återkommande kostnad är bussresorna. För att komma till badhuset eller andra obligatoriska aktiviteter måste vi boka taxi eller buss, vilket medför stora kostnader. I dagsläget finns inga extra pengar avsatta för dessa aktiviteter, skolan får ta hela kostnaden själv. Fritidshemmet: Personalkostnader i fas, inget att tillägga. Gemensamma kostnadsställen för Marmorbyn och Högsjö Utfall 2017 Prognos 6270 Kansli Marmorbyn och Högsjö Stödresurs Marmorbyn och Högsjö Totalt för perioden Analys av ekonomiska avvikelser Jag tillträdde tjänsten som rektor i augusti 2017 och har därför ingen bild av budgeten mellan januari och augusti Kansli: Inget att tillägga. Stödresurs: Tilldelning för tilläggsbelopp från centrala elevhälsan låg under höstterminen 2017 på 80 timmar/veckan. Det faktiska behovet i verksamheterna ligger på 130 timmar, vilket betyder att 50 timmar/vecka inte var täckta via tilläggsbelopp utan togs från den egna budgeten

181 Högsjö skola och fritidshem Utfall 2017 Prognos 6365 Förskoleklass HT 2017: 6 elever 6366 Högsjö grundskola HT 2017: 65 elever 6363 Fritidshemmet HT 2017: 41 elever Totalt för perioden Analys av ekonomiska avvikelser Jag tillträdde tjänsten som rektor i augusti 2017 och har därför ingen bild av budgeten mellan januari och augusti Förskoleklass: Personalkostnader i fas, inget att tillägga. Skola 1-6: 4 heltidstjänster. 3 tjänster på 20% (slöjdlärare och musiklärare) 2 tjänster på 10% (skolsköterska och kurator) I samband med de utökade schemaramarna, som började gälla i augusti 2017, utökades lärarnas undervisningstid, vilket inte framgick i någon riskanalys. Fram till höstlovet kände sig många lärare stressade. De hann inte med det de skulle, planerings- och mötestiden blev lidande. Det tillkom även utökade arbetsuppgifter då vi inte lyckades rekrytera en ny specialpedagog. (Specialpedagogen som anställdes på 50% under höstterminen 2016 valde att säga upp sig i juni 2017.) Lärarna fick i all större utsträckning utföra specialpedagogiska uppgifter. Under höstterminen flyttade flera nyanlända familjer till Högsjö. Eleverna togs emot direkt på skolan (tidigare har eleverna åkt till Sävstaskolan för att gå i förberedelseklass). Detta medförde att en klass blev så stor att vi i december 2017 beslutade att dela på klassen. (Eleverna i den klassen undervisades fram till december i B- form och är numera en åk 2 och en åk 3.) De nyanlända eleverna måste även få studiehandledningen samt att undervisas i svenska som andraspråk. Därför togs beslutet om att tillsätta en extra resurs på 100%. Den obehöriga läraren som både delvis ska vara ansvarig för åk 3, undervisa vissa grupper i SvA och hjälpa lärarna att utföra specialpedagogiska uppgifter, tillträdde sin tjänst i januari Innan sommaren blev personalen informerade om att digitala läromedel skulle upphandlas centralt. I augusti kom beskedet att upphandlingen inte skulle bli centralt utan att varje skola skulle ta de kostnaderna själva. Jag tog upp det med dåvarande TF chef och vi kom fram till att läromedlen ändå skulle köpas in, eftersom visst 2 181

182 arbetsmaterial redan var inköpt i juni. Här hamnar även annat som telefon, kopiator, kaffemaskin, utryckning från Securitas mm som är svårt att förutse. En annan återkommande kostnad är bussresorna. För att komma till badhuset eller andra obligatoriska aktiviteter måste vi boka taxi eller buss, vilket medför stora kostnader. I dagsläget finns inga extra pengar avsatta för dessa aktiviteter, skolan får ta hela kostnaden själv. Fritidshemmet: Personalkostnader i fas, inget att tillägga. Baggetorps fritidshem Utfall 2017 Prognos 6273 HT 2017: 20 elever Analys av ekonomiska avvikelser Under 2017 låg ansvaret för Baggetorps fritidshem tillförordnat under rektorn för Sävstaskolan (mellan augusti -december 2017), därför kan jag inte analysera avvikelserna. Baggetorps fritidshem övertogs av mig Migration och modersmål Utfall 2017 Prognos 6318 Modersmål och studiehandledning Kansli migration Slussen 0 0 Totalt för perioden Analys av ekonomiska avvikelser Kansli: Inget att tillägga. Modersmål och studiehandledning: Intäkter i form av migrationspengar inkom i december 2017 och lades delvis på konto 6318, vilket ledde till att utfallet blev 0. Kerstin Dreger Eriksson Rektor Högsjö, Marmorbyn och Baggetorps fritidshem, Enhetschef Slussen 3 182

183 ÅRSSREDOVISNING Period: januari december 2017 ANSVARSOMRÅDE OCH AVVIKELSE MOT BUDGET SÄVSTASKOLAN 6355 Förskoleklass Budget elever = 2,6 tjänster 6356 Skola Budget ht elever = 21,3 tjänster + 2 av lågstadiesatsningen = 23,2 tjänster + 4 tjänster soc/ek fördeln.= 27, Fritidshemmet Budget ht elever = 7,55 tjänster Fritidshemssatsningen,025 = 7,8 tjänster 6302 Kansli Sävstaskolan Budget 0,5 tjänst Stödresurs Sävstaskolan timmar 3,2 tjänster Totalt för perioden Utfall december 183

184 Analys av ekonomiska avvikelser Förskoleklass: Visar en negativ avvikelse med kr, vilket motsvarar ca 30 % tjänst. Budget motsvarar 2,6 tjänster, men elevunderlaget (48) med ca 50 % nyanlända/utlandsfödda elever kräver 3 grupper med en pedagog på heltid i varje grupp. Skola åk 1-6: Visar ett underskott motsvarande 1, 25 lärartjänst. Underskottet härrör från överförandet av kostnader för 2 lärartjänster för svenska som andraspråk till kst Kostnaderna överfördes från 6318 men inte motsvarande summa pengar, vilket medfört en avvikelse mot budget. Sävstaskolan har ca 150 elever som är i behov av svenska som andraspråk och har 3 heltidstjänster för närvarande. Fritidshemmet: Visar en negativ avvikelse på kr vilket motsvarar ca 0,75 heltidstjänst. Förklaringen till detta är att vi fått ta emot barn med utökad vistelsetid (fram till kl 19.30), stora vikariekostnader, många nyanlända barn in i verksamheten med stora behov. Kansli: Inget att tillägga. Stödresurs: Visar en negativ avvikelse mot tilldelat tilläggsbelopp på kr vilket motsvarar ca 0,75 tjänst. Tilldelning från kostnadsställe 6217 (elevassistans-tilläggsbelopp) är för Sävstaskolans del kr, vilket motsvarar 126 elevassistenttimmar, motsvarande 3,15 tjänster. Avvikelsen uppkommer på grund av nytillkomna barn med behov av riktat vuxenstöd och barn som utretts under året och fått NP-diagnoser och behöver motsvarande stöd. För dessa barn fanns inte ansökning om tilläggsbelopp utan kostnaderna har belastat kostnadsstället. Ansökan för dessa kommer att lämnas in i mars Planerade åtgärder för resten av året Inköpsstopp och försiktighet med att tillsätta vikarier under slutet av Personella neddragningar kan inte få effekt förrän höstterminen 2018 / Stefan Bohlin, rektor Sävstaskolan 1 184

185 Vingåkers ~ ~l.i kommun 2 185

186 ÅRSSREDOVISNING Period: januari december 2017 ANSVARSOMRÅDE OCH AVVIKELSE MOT BUDGET Slottsskolan F-6 - Fritidshemmet Slottet 6255 Förskoleklass Budget elever = 1,8 tjänster 6256 Skola Budget ht elever = 12,2 tjänster + 3 av lågstadiesatsningen = 15,2 tjänster 6253 Fritidshemmet - 68 Budget ht elever = 5,55 tjänster Fritidshemssatsningen,025 = 5,8 tjänster 6334 Kansli Slottsskolan Budget 0,5 tjänst Stödresurs Slottsskolan F timmar 3,2 tjänster Totalt för perioden + 49 Utfall december 186

187 Analys av ekonomiska avvikelser Förskoleklass: 1,8 tjänster. Personalkostnader i fas. Låg sjukfrånvaro. Ej utnyttjade medel för inköp av anläggningstillgångar, , ej utnyttjade medel för kompetensutveckling, Skola 1-6: 17,3 tjänster varav 2,85 tjänst med lönebidrag och 3 på lågstadiesatsningen. Alltså 11,45 tjänster. Jag får inte full täckning för de som har lönebidrag, men mellan 70 % och full täckning. Eftersom jag har för 12,2 tjänster i budget förstår jag inte riktigt underskottet. Under våren 2017 gick Fredrik Skoglund helt på detta kostnadsställe, trots att halva hans tjänst låg på Centrala elevhälsan. Det har rättats till, men jag är osäker på om hela beloppet korrigerades Ett tillskott från elevhälsoprojektet med ca har hjälpt upp underskottet. En personal som fått lön fast hon varit föräldraledig har korrigerats med kr. Driften är överdragen med ca Vi har köpt läromedel, men här hamnar även annat som telefon, kopiator, kaffemaskin, utryckning från Securitas mm som är svårt att förutse. Detta behöver jag ha bättre koll på. Vissa kostnader skall fördelas på skola-fklass-fritids, t ex kaffemaskin, kopiator och papper mm. Nu har allt gått på skolans kostnadsställe. Lite för höga personalkostnader under våren Jag ärvde en organisation när jag tillträdde ht-16 som fortlöpte under vt-17. Fritidshemmet: 6,45 tjänster varav 0,5 med lönebidrag under vt-17. 5,95 tjänster under ht-17. Jag har i budget 5,8 inklusive 0,25 från fritidshemssatsningen så här drar jag över 0,15. Vi har haft hög sjukfrånvaro under hela året och behövt sätta in vikarier. Kansli: Inget att tillägga. Stödresurs: Tilldelning från Centrala elevhälsan 128 timmar. Detta blir 3,2 tjänster. Jag har 3,3 och under perioden september november har jag haft en extra på 0,5. Trots detta ligger jag under budgeten. Förmodligen låga personalkostnader. Planerade åtgärder för resten av året Inköpsstopp och försiktighet med att tillsätta vikarier under slutet av Eva Karlsson, rektor Slottsskolan F

188 ÅRSSREDOVISNING Period: januari december 2017 ANSVARSOMRÅDE OCH AVVIKELSE MOT BUDGET Slottsskolan Alva + 4 Har haft 50% vakans en dryg månad Utfall december 6057 SYV Lägre personalomkostnader än budget. Vakans och ändrad fördelning mellan Alva och skola Äpplet - 12 Fler elever med autism, ökade stödbehov och därför större personalbehov 6071 Skolbibliotek - 37 Högre personalkostnader 6102 Kansli Slottsskolan En längre sjukskrivning. Del av tjänst för adm.chef belastar byggprojekt Stödresurs Slottsskolan En specialpedagogtjänst är vakant. Lägre lönekostnader för obehöriga visstidsanställda Slottsskolan Timanställningar och lägre löner för nyanställda 6120 Frallan Vikarie föräldraledighet, lägre personalkostnader 6621 Gymnasieskolan IM Obesatt vakans Totalt för perioden Johan Bergdahl, rektor 188

189 Budgetkommentarer/uppföljning för 2017 Kost.st Verksamhet Utfall Analys 6051 Skolläkare (konsult) 6052 skolsköterskor Här har inkommit ett extra bidrag på kronor, skolsköterskorna har inte deltagit på någon skolsköterskekongress detta år och vi har varit sparsamma med inköp på grund inköpsstopp inom förvaltningen i slutet av året skolkurator Överskottet härrör från sjukskrivningar och tjänstledighet utan lön 6054 skolpsykolog 0 Här har även ingått medel från sociala investeringsfonden, samt statsbidrag 6055 talpedagog Överskottet härrör från sjukskrivning 6050 Kommunövergr. specialpedagog Här fanns ingen budget för 2017, men större delen av personalkostnaderna har täckt av medel från skolverksprojektet Hälsofrämjande skolutveckling 6217 Tilläggsbelopp/v. bidrag Särskolan Tre elever slutade 6077 Kansli Elevhälsan Österåkers fritidshem 262 Lägre personalkostnader I tjänsten Barbro Pettersson, Centrala elevhälsan 189

190 Förskola, skola och vuxenutbildning i Vingåker 2016 Egna kommunen Kommungruppen Samtliga kommuner Egna kommunen Kommungruppen Samtliga kommuner FÖRSKOLA GYMNASIESÄRSKOLAN * Andel (%) inskrivna barn av * Antal elever per lärare(heltidstjänst). 4,2 3,6 samtliga barn i åldern 1-5 år * Kostnad (kr) per elev * Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi (exkl. skolskjuts) * Antal inskrivna barn per avd. 15,0 16,3 15,9 GYMNASIESKOLAN * And (%) årsarb. m ped högsk.exam I kommunens skolor * Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,5 5,3 5,1 * Andel (%) elever * Avgiftsfinansieringsgrad på yrkesprogram 48,0 34,7 27,4 I kommunal regi: - på högskoleförb. program 33,8 46,0 55,1 * Kostnad (kr) per inskrivet barn på introduktionsprogram 18,2 19,3 17,5 PEDAGOGISK OMSORG - från annan kommun *Andel (%) inskrivna barn av * Antal elever per lärare(heltidstjänst). 10,4 11,4 samtliga barn i åldern 1-5 år * Andel (%) lärare m ped högsk.exam samtliga barn i åldern 6-9 år * Kostnad (kr) per elev * Andel (%) inskriv. barn i ensk. regi för undervisning * Antal inskrivna barn per personal.. 5,3 4,9 - för lokaler I kommunal regi: Folkbokförda i kommunen * Kostnad (kr) per inskrivet barn * Kostnad (kr) per elev FRITIDSHEM - totalt kommunala skolor * Andel (%) inskrivna elever av - för ersättning till annan kommun samtliga barn i åldern 6-9 år 78,7 79,1 84,3 * Andel (%) elever som samtliga barn i åldern år 27,5 22,6 21,5 - avbröt studierna efter år * Andel (%) inskriv. elever i ensk. regi 0,0 7,1 12,2 - tagit examen inom 3 år, totalt * And (%) årsarb. m ped högsk.exam tagit examen inom 3 år, exkl. IM * Antal inskrivna elever per anställd 18,4 12,2 12,6 * Andel (%) avgångselever * Antal inskrivna elever per årsarbetare 24,7 22,3 21,7 med grundl. behörighet till * Antal inskrivna elever per avd. 29,8 35,9 40,3 universitet och högskola * Avgiftsfinansieringsgrad KOMVUX I kommunal regi: Folkbokförda i kommunen * Kostnad (kr) per inskriven elev * Andel (%) inv år i komvux 3,2 3,3 3,8 FÖRSKOLEKLASS * Andel (%) elever i annan kom. 100,0 30,7 15,7 * Andel (%) elever av I kommunens skolor samtliga 6-åringar 109,1 98,1 97,8 * Andel (%) korttidsutb. elever. 20,9 19,6 * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 13,6 16,3 16,5 * Andel (%) elever fr. annan kom.. 18,5 15,6 * Andel (%) årsarb. m ped högsk.exam. 93,4 83,3 80,4 * Andel (%) kursdeltagare hos I kommunal regi: annan utbildningsanordnare. 17,7 45,6 * Kostnad (kr) per elev * Kostn (kr) per heltidsstud. totalt GRUNDSKOLAN * Kostn (kr) per heltidsstud. i skolor * Andel (%) 6-åringar i åk 1 0,0 0,5 0,6 med kom. el. annan utb.anordnare * Andel (%) elever - grundläggande vuxenutbildning i fristående skolor 8,6 8,5 14,6 - gymnasial vuxenutbildning som deltar i modersmålsund. 19,0 11,2 15,2 * Andel (%) kursdeltagare * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 12,2 11,7 11,8 i gymnasial vuxenutbildning * Andel (%) lärare m ped högsk.exam som slutfört kurs. 72,7 71,3 * Kostnad (kr) per elev - som avbrutit kurs. 15,4 18,5 - totalt SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA - för undervisning * Antal timmar undervisning - för lokaler per elev och vecka. 4,3 3,6 * Andel (%) elever i åk 9 som * Kostnad (kr) per elev är behöriga till gy-skola 67,0 80,7 81,0 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE - exklusive okänd bakgrund 78,8 85,3 86,0 * Andel (%) elever som slutfört började i gy-skola, exkl. okänd bakgr. 89,5 97,8 98,0 * Andel (%) elever som avbrutit började i gy exkl. introd-pgm, exkl. * Kostnad (kr) per heltidsstud okänd bakgr. 78,9 86,3 86,7 KOSTNAD PER INVÅNARE (KR) GRUNDSÄRSKOLAN * Förskola, ped. oms. och fritidshem * Andel (%) integrerade elever * Skola och vuxenutbildning * Antal elever per lärare(heltidstjänst). 3,3 3,8 * Kostnad (kr) per elev September 2017 (exkl. skolskjuts)