Sammanträdesrum Hjälmaren, kommunhuset i Vingåker

Transkript

1 109 Datum (1) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Barn- och utbildningsnämnden Tid: Onsdagen den 15 februari 2017 kl Plats: Sammanträdesrum Hjälmaren, kommunhuset i Vingåker Helena Edrenius Ordförande Joacim Bock Sekreterare Föredragningslista Godkännande av dagordning Val av justerare Ordförande informerar Informationsärenden 1. Personaluppföljning till och med december Det kommunala aktivitetsansvaret 3. Redovisning av Statsbidrag för läxhjälp 4. Redovisning av klagomål via hemsidan under andra halvåret Skolinspektionens kvalitetsgranskning av Sävstaskolans fritidshem Beslutsärenden 6. Tillämpningsföreskrifter för barnomsorgen i Vingåkers kommun 7. Verksamhetsberättelse år Ekonomiskt bokslut Revidering av attestförteckning 10. Plan för integrationsarbetet i Vingåkers kommun 11. Överklagande av nämndens ekonomiskt beslut 2017 för Österåkerbygdens friskola 12. Den nya förskolan för hållbar miljö i ett plan 13. Konsekvenser av ny avgift för kulturskolan Delgivningar 14. Delgivningar Övrigt 15. Övriga frågor Barn- och utbildningsnämnden Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

2 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU 1 Dnr 90/ Personaluppföljning till och med december 2016 Förslag beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Antalet årsarbetare har ökat under Under 2014 pendlade antalet mellan 206 och 222 årsarbetare. Under 2015 pendlade antalet mellan 214 och 222. Under andra halvåret 2016 ökade antalet från 230 till 240. Det är den högsta redovisade siffran. Ökningen beror på statliga reformer, t ex lågstadiesatsning, fritidshemsatsning och minskat barnantal i förskolegrupper. Sjukfrånvaron inklusive vård av barn i procent av arbetstiden håller sig även den ganska konstant. År ,14 procent, år ,27 procent och år ,92 procent. Den genomsnittliga andelen sjukfrånvaro bland personalen inom BoU har hållit sig tämligen konstant mellan 7-8 procent de senaste tre åren. Långtidssjukskrivningar påverkar utfallet på små enheter kraftigt. Generellt kan sägas att sjukfrånvaron i tid räknad är högre inom förskoleverksamheten och fritidshemsverksamheten än inom förskoleklass och grundskola. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Personaluppföljning, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

3 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår handläggare Agneta Lundström Barn- och utbildningsnämnden INFORMATIONSÄRENDE Personaluppföljning Vid en jämförelse mellan de tre senaste åren inom barn- och utbildningsförvaltningen ser man att: Antalet årsarbetare 1 ökat under Under 2014 pendlade antalet mellan 206 och 222 årsarbetare. Under 2015 pendlade antalet mellan 214 och 222. Under andra halvåret 2016 ökade antalet från 230 st till 240. Det är den högsta redovisade siffran. Ökningen beror på statliga reformer, t ex lågstadiesatsning, fritidshemsatsning och minskat barnantal i förskolegrupper. Sjukfrånvaron inklusive vård av barn i procent av arbetstiden håller sig även den ganska konstant. År ,14 %, år ,27 % och år ,92 %. Andelen deltidsanställda i procent. Under åren har andelen deltidsanställda pendlat mellan 20,7 och 24,5 %, den lägsta siffran i december Summan skattepliktiga ersättningar år 2016 var 82 mkr, att jämföra med 72,4 mkr år 2014 och 74,7 mkr år Mertid, antal timmar. Mertid är den tid som fullgörs utöver ordinarie sysselsättningstid för deltidsanställda. Inte heller den visar några större skillnader mellan åren, under sommaren förekommer knappast någon mertid. Uttaget har pendlat mellan strax under 3000 timmar per år och 3365 timmar år Övertid, antal timmar. Under 2014 och 2015 utfördes 555 övertidstimmar per år och 2016 gjordes totalt 502 övertidstimmar. 1 Årsarbetare anger hur många anställda man skulle ha haft om den faktiska sysselsättningsgraden summeras till heltidsanställningar.

4 Vikariekostnader exklusive semesterersättning. Vikariekostnaden 2014 uppgick till 4,6 mkr och 2015 uppgick den till 3,7 mkr. Kostnaden 2016 var 4,1 mkr. Frånvaro per år för månadsavlönad i grundskola och förskola. Den totala frånvaron, dvs även semester och föräldraledighet har ökat. År 2016 var den högre inom skolverksamheten än inom förskoleverksamheten. Frånvaron på förskolorna har minskat jämfört med 2014 och Frånvaron inom skolverksamheten var hög första halvåret 2016 och blev därefter lägre än föregående år. Frånvaro månadsavlönad inom förskola. Frånvaron har ökat och den var som allra högst i november Frånvaro månadsavlönad inom grundskola. Frånvaron hittills under 2015 har varit lägre än 2013 och Arbetad tid i % av årsarbete har de tre senaste åren varit %, semester 4-5 %, sjukdom 7-7 %, föräldraledighet 3-4 %, tillfällig vård av barn 1 %, ferie/uppehåll 7 % och övrig frånvaro 5-6 %. 2 (3) Sjukfrånvaro Den genomsnittliga andelen sjukfrånvaro bland personalen inom BoU har hållit sig tämligen konstant 7-8 % de senaste tre åren. Långtidssjukskrivningar påverkar utfallet på små enheter kraftigt. Generellt kan sägas att sjukfrånvaron i tid räknad är högre inom förskoleverksamheten och fritidshemsverksamheten än inom förskoleklass och grundskola. Våra största förskolor har haft en sjukfrånvaro på mellan 10 och 15 % de två senaste åren. Frånvaron på förskolan Gränden har varit drygt 15% och på förskolan Åland runt 11 %. Avseende fritidshemmen har det under 2016 varit väsentligt högre sjukfrånvaro på Sävsta fritidshem än på Slottskolans fritidshem. Dessa fritidshems genomsnitt i år hamnar på ca 20 %, jämfört med ca 10 % föregående år. Sävstaskolan och Slottskolan F-6 har en genomsnittlig frånvaro på runt 3 % i år mot 4,6 % föregående år. Slottskolan 7-9 har en frånvaro år 2016 på 5,3 % mot 4,4 % föregående år. För mindre enheter påverkar enstaka individers frånvaro utfallet kraftigt, varför de ej tas med i denna sammanfattning. Långtidssjukskrivna erbjuds stöd via företagshälsovården.

5 VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 3 (3) Lena Sahrblom Barn- och utbildningschef Bilaga Personaluppföljning från personalenheten

6 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Personalenheten Åsa Glimring PERSONALUPPFÖLJNING Personaluppföljning Barn- och utbildningsförvaltningen Jämnföresle mellan åren 2014, 2015, 2016 och 2017 Antalet anställda omräknat till årsarbetare Jan Mar Maj Jul Sep Nov Anställda tillsvidare med överenskommen sysselsättningsgrad omräknat till årsarbetare. I början av 2014 hade B&U förvaltningen totalt 219 årsarbetare, under 2014 har antalet årsarbetare varierat mellan 206 och 222 årsarbetare. Jan-15 hade B&U förvaltningen 214 årsarb, sista dec- 15 låg antal årsarbetare på 222 st. 240 årsarbetare dec-16 är högsta siffran för redovisade år. Sjukfrånvaro i % av arbetstiden Total sjukfrånvaro för samtliga månadsavlönade räknat i procent av arbetstiden. Genomsnittliga siffran för ,14% ,27% och 2016 slutar på 10,27% Andel deltidsanställda i procent Andelen deltidsanställda i B&U i jan-14 var 23,2% (241 personer), i januari 2015 hade 22,4% av alla månadsavlönade en deltidsanställning. Januari-16 var 24,5% deltidsanställda och har minskat med 3,8% (20,7) tom dec-16. 0

7 Skattepliktiga ersättningar per månad Jan Mar Maj Jul Sep Nov Diagrammet visar skattepliktiga ersättningar exkl sociala avgifter, förmåner och skattefria kostnadsersättningar. År 2014 uppgick ersättningarna(lön mm) exkl. sociala avg till 72,4 mkr, 2015 uppgick summan för ersättningarna till 74,7 mkr. År 2016 utbetaldes 82 mkr. Skattepliktiga ersättningar för 2016 följer samma kurva som tidigare år med högst utbetalning i juni p g a avslutade vikariat och semesterlönetillägg. Från mars-16 har utbet ökat och kurvan ligger något över tidigare år. Mertid, antal timmar 500 Mertid är den tid som fullgörs utöver ordinarie fastställd sysselsättningsgrad för deltidsanställda. Timmarna kompenseras med tid mot tid eller med timlön. Under 2014 utfördes totalt cirka 2910 mertidstimmar. Under 2015 utfördes totalt mertidstimmar Mertiden ökade med 662h från 2015 med 0 Jan Mar Maj Jul Sep Nov totalat 3365 mertidstimmar för 2016 Övertid, antal timmar Övertid är timmar som fullgörs utöver heltidsanställning. Under 2014 utfördes totalt cirka 555 övertidstimmar och under 2015 utfördes övertidstimmar gjordes totalt 502 övertidstimmar 20 0 Jan Mar Maj Jul Sep Nov

8 Vikariekostnader exkl. sem. ersättning Vikariekostnad är timavlönde som inrings vid behov när ordinarie personal är sjuk, sem mm. Vikariekostnaden 2014 uppgick till 4,6 mkr och 2015 på 3,7 mkr 2016 uppgick vikariekostnaden till 4,1 mkr 0 Jan Mar Maj Jul Sep Nov Frånvaro månadsavlönad grund- och förskola per år Förskola Grundskola Frånvaro ordinarie personal vid sjuk, sem och föräldraledighet. Högsta frånvaro månaden nov-14 för förskola och grundskola april-2013 Under sommarmånaderna sjunker frånvaron inom både grund- och förskola har grundskolan haft högre frånvaro än förskola, se diagram nedan Frånvaro månadsavlönad inom förskola Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

9 Frånvaro månadsavlönad inom grundskola Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Cirkeldiagrammen visar arbetad tid i % av årarbetare åren Arbetad tid och frånvaro Arbetad tid 71% Sjukdom 7% Semester 4% Föräldraledig 4% Tillfällig vård av barn 1% Övrig frånvaro 6% Tidsbeg sjukers 0% Ferie/upphåll 7% Arbetadtid och frånvaro Arbetad tid 72% Semester 5% Sjukdom 7% Övrig frånvaro 5% Föräldraledig 3% Tillfällig vård av barn 1% Tidsbegr sjukers 0% Ferie/upphåll 7%

10 Arbetad tid och frånvaro Arbetad tid 71% Semester 5% Sjukdom 8% Föräldraledig 3% Övrig frånvaro 5% Tillfällig vård av barn 1% Sjukersättning 0% Ferie/upphåll 7%

11 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU 2 Dnr 18/ Det kommunala aktivitetsansvaret - höstterminen 2016 Förslag beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Antalet elever folkbokförda i Vingåker som hoppat av gymnasieskolan har ökat. Åren handlade det om 5-6 elever per läsår. År 2016 var det 12 elever som avbröt sin gymnasieutbildning, två av dessa elever har fått arbete. Anledningen till det ökade antalet avhopp kan vara att IM (introduktionsprogrammet) har ett stort antal elever som socialt inte klarat eller varit motiverade att gå på ett nationellt program. Elever på IM-programmet ingår i aktivitetsansvaret, då de avslutat sin skolplikt men inte är behöriga till ett nationellt program på gymnasiet. Det gör även elever på IB (international baccalaureate) som är ett internationellt program som finns i många länder. Programmet ingår eftersom det inte är ett nationellt gymnasieprogram. I december 2016 fanns 74 Vingåkerselever inskrivna på IM-program, varav 43 stycken på språkintroduktion. En elev gick den internationella utbildningen IB. Av de tolv avhoppen från nationellt gymnasieprogram under 2016 är fem elever som tidigare gått på IM-programmet i Vingåker. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Agneta Lundström Barn- och utbildningsnämnden INFORMATIONSÄRENDE 1 (2) Kommunens aktivitetsansvar ht 2016 Sammanfattning Antalet elever folkbokförda i Vingåker som hoppat av gymnasieskolan har ökat. Åren handlade det om 5-6 elever per läsår. År 2016 var det 12 elever som avbröt sin gymnasieutbildning, två av dessa elever har fått arbete. Anledningen till det ökade antalet avhopp kan vara att IM (introduktionsprogrammet) har ett stort antal elever som socialt inte klarat eller varit motiverade att gå på ett nationellt program. Elever på IM-programmet ingår i aktivitetsansvaret, då de avslutat sin skolplikt men inte är behöriga till ett nationellt program på gymnasiet. Det gör även elever på IB (international baccalaureate) som är ett internationellt program som finns i många länder Det ingår eftersom det inte är ett nationellt gymnasieprogram. I december 2016 fanns 74 Vingåkerselever inskrivna på IM-program, varav 43 st på språkintroduktion. En elev gick den internationella utbildningen IB. Av de tolv avhoppen från nationellt gymnasieprogram under 2016 är fem elever som tidigare gått på IM-programmet i Vingåker. Bakgrund Kommunerna har enligt skollagen ett aktivitetsansvar (som tidigare kallades informationsansvar) för ungdomar som är folkbokförda i kommunen och som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Elever som går på något av introduktionsprogrammen eller ett internationellt program ingår även i kommunens aktivitetsansvar, då dessa inte är ett nationellt program eller motsvarar ett sådant. Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

13 Aktivitetsansvaret innebär att kommunen löpande under året ska hålla sig informerad om hur kommunens ungdomar är sysselsatta. Kommunerna ska regelbundet under hela året erbjuda lämpliga individuella åtgärder till de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. 2 (2) Kommunen ska också dokumentera sina insatser på lämpligt sätt och föra ett register över ungdomarna. Kommunens skyldighet regleras i 29 kap 9 skollagen. Förordningen (2006:39) om register och dokumentation vid fullgörandet av kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar reglerar vilka uppgifter kommunerna får behandla i registret de för över ungdomarna. SCB samlar efter varje termin in statistik åt Skolverket om ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Ett viktigt syfte är att få ökad nationell kunskap om de ungdomar som omfattas. Skolverket har under 2016 publicerat allmänna råd för att stödja kommunerna i arbetet med aktivitetsansvaret. VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Lena Sahrblom Barn- och utbildningschef

14 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU 3 Dnr 37/ Redovisning av statsbidrag för läxhjälp Förslag beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Vingåkers kommun har erbjudit samtliga elever i grundskolan läxhjälp efter skoltid. För detta har statsbidrag med 1000 kr/elev beviljats, totalt 945 tkr. Av skolornas redovisning framgår att Högsjö skola erbjudit läxhjälp 1 timma/vecka, Sävsta 1 timma/vecka, Slottsskolan F-6 2 timmar/vecka och Slottskolan timmar/vecka. Marmorbyn har valt att avstå av likvärdighetsskäl, då man har många resande elever. I Högsjö och Sävsta har lärare bedrivit läxhjälpen. På Slottsskolan har lärarna till sin hjälp haft annan personal. Läxhjälpen har medfört en personalkostnad på ca 150 tkr. Bidraget kan även användas till kostnader för lokaler, teknisk utrustning, undervisningsmaterial, skolskjutsar och mellanmål. I genomsnitt i kommunen har totalt ett 80-tal elever deltagit per läxhjälpstillfälle, dvs drygt 8 procent av eleverna. Ett resultat som konstateras från skolledarhåll är att fler elever än tidigare gjort sina läxor eller arbetat extra i olika ämnen. Läxhjälpen möjliggör större likvärdighet i elevernas förutsättningar att inhämta kunskaper. Verksamheten har bedrivits i form av drop-in-verksamhet. Fortsättningsvis bör även föranmälningar vara möjliga så extra skolskjuts kan ordnas för elever som är i behov av denna. Även mellanmål bör erbjudas. Skolorna/lärarna rekommenderar läxhjälpen till de elever som är i störst behov av den och tipsar deras föräldrar. Informationen om möjligheten till läxhjälp planeras bli ännu tydligare fortsättningsvis. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

15 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Barn- och utbildningsnämnden INFORMATIONSÄRENDE 1 (2) Redovisning av statsbidrag för läxhjälp Sammanfattning Vingåkers kommun har erbjudit samtliga elever i grundskolan läxhjälp efter skoltid. För detta har statsbidrag med 1000 kr/elev beviljats, totalt 945 tkr. Av skolornas redovisning framgår att Högsjö skola erbjudit läxhjälp 1 timma/vecka, Sävsta 1 timma/vecka, Slottsskolan F-6 2 timmar/vecka och Slottskolan timmar/vecka. Marmorbyn har valt att avstå av likvärdighetsskäl, då man har många resande elever. I Högsjö och Sävsta har lärare bedrivit läxhjälpen. På Slottsskolan har lärarna till sin hjälp haft annan personal. Läxhjälpen har medfört en personalkostnad på ca 150 tkr. Bidraget kan även användas till kostnader för lokaler, teknisk utrustning, undervisningsmaterial, skolskjutsar och mellanmål. I genomsnitt i kommunen har totalt ett 80-tal elever deltagit per läxhjälpstillfälle, dvs drygt 8 % av eleverna. Ett resultat som konstateras från skolledarhåll är att fler elever än tidigare gjort sina läxor eller arbetat extra i olika ämnen. Läxhjälpen möjliggör större likvärdighet i elevernas förutsättningar att inhämta kunskaper. Verksamheten har bedrivits i form av drop in-verksamhet. Fortsättningsvis bör även föranmälningar vara möjliga så extra skolskjuts kan ordnas för elever som är i behov av denna. Även mellanmål bör erbjudas. Skolorna/lärarna rekommenderar läxhjälpen till de elever som är i störst behov av den och tipsar deras föräldrar. Informationen om möjligheten till läxhjälp planeras bli ännu tydligare fortsättningsvis. Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

16 VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 2 (2) Lena Sahrblom Barn- och utbildningschef

17 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU 4 Dnr 196/ Redovisning av klagomål via hemsidan under andra halvåret 2016 Förslag beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet På hemsidan finns möjlighet att lämna synpunkter och klagomål på barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Speciellt vänder vi oss till elever i någon av våra skolor, eller förälder till barn/elever inom våra verksamheter. I första hand bör den det berör kontaktas för att reda ut eventuella missförstånd. Synpunkter kan även lämnas via länk på hemsidan. De registreras på förvaltningen och barn- och utbildningschefen tar ställning till fortsatt handläggning. Inkomna synpunkter är som huvudregel offentlig handling och förvaltningen ser gärna att länken även används som en förslagslåda på hur vår verksamhet kan förbättras. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

18 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Barn- och utbildningsnämnden INFORMATIONSÄRENDE 1 (2) Vår handläggare Agneta Lundström Klagomål via hemsidan höstterminen 2016 Sammanfattning Sju synpunkter och/eller klagomål har inkommit via vår länk på hemsidan, vilket kanske kan tolkas som att de problem som uppstår hanteras där de uppstår. Klagomålen återfinns i kommunens diarium på dnr BU 2016/196. Bakgrund På hemsidan finns möjlighet att lämna synpunkter och klagomål på barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Speciellt vänder vi oss till elever i någon av våra skolor, eller förälder till barn/elever inom våra verksamheter. I första hand bör den det berör kontaktas för att reda ut eventuella missförstånd. Synpunkter kan även lämnas via länk på hemsidan. De registreras på förvaltningen och barn- och utbildningschefen tar ställning till fortsatt handläggning. Inkomna synpunkter är som huvudregel offentlig handling och förvaltningen ser gärna att länken även används som en förslagslåda på hur vår verksamhet kan förbättras. Klagomålens innehåll Flexiblare fördelning av vistelsetid på förskolan för 15-timmarsbarnen. Behov av nya fotbollsmål och förbättring av skolgården på Slottsskolan F-6. Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

19 För förslag till förbättrad verksamhet hänvisas till en Vingåkersbos blog. Behov av modersmålsundervisning i franska för en elev. Dexter som app i telefonen borde ha samma funktioner som på Hypernet, dvs inte bara sjukanmälan. 2 (2) Därutöver har sex ärenden anmälts direkt till Skolinspektionen, men de agerar endast vid klagomål som först framförts till huvudmannen. Klagomålen har avsett särskilt stöd, bemötande av elev och samarbete/information mellan skola och hem. Information om dessa ärenden har tidigare lämnats. VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Lena Sahrblom Barn- och utbildningschef

20 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU 5 Dnr 26/ Skolinspektionens kvalitetsgranskning av Sävstaskolans fritidshem Förslag beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Skolinspektionen genomför under 2017 en kvalitetsgranskning av hur undervisningen i fritidshemmet främjar elevernas lärande och utveckling. Sävstaskolans fritidshem är ett av de fritidshem som kommer att granskas. Granskningen genomförs under mars och april Genom granskningen ska följande frågor besvaras: I vilken grad och på vilka sätt främjar undervisningen elevernas förmåga att: - kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften? - utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle? I vilken grad och på vilka sätt främjar rektorn undervisningen inom områdena kommunikation samt natur, teknik och samhälle? Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad främjar elevernas förmågor inom områdena kommunikation samt natur, teknik och samhälle? När inspektörerna fått en bild av kvaliteten inom det område de granskat skriver de ett granskningsbeslut för varje granskad enhet, med bedömningar av situationen på var och en av de verksamheter som granskats. Om Skolinspektionen identifierat viktiga utvecklingsområden följer Skolinspektionen efter sex månader upp om verksamheterna genomfört eller planerat för de åtgärder som behövs. Uppföljning kan även ske inom ramen för Skolinspektionens regelbundna tillsyn. När alla utvalda fritidshem granskats gör myndigheten en övergripande rapport över styrkor och svagheter samt utvecklingsområden. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

21 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Agneta Lundström Barn- och utbildningsnämnden INFORMATIONSÄRENDE 1 (2) Kvalitetsgranskning - Skolinspektionen granskar lärande och utveckling i fritidshemmets undervisning Sammanfattning Skolinspektionen genomför under 2017 en kvalitetsgranskning av hur undervisningen i fritidshemmet främjar elevernas lärande och utveckling. Sävstaskolans fritidshem är ett av de fritidshem som kommer att granskas. Granskningen genomförs under mars och april Genom granskningen ska följande frågor besvaras: I vilken grad och på vilka sätt främjar undervisningen elevernas förmåga att - kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften? - utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle? I vilken grad och på vilka sätt främjar rektorn undervisningen inom områdena kommunikation samt natur, teknik och samhälle? Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad främjar elevernas förmågor inom områdena kommunikation samt natur, teknik och samhälle? När inspektörerna fått en bild av kvaliteten inom det område de granskat skriver de ett granskningsbeslut för varje granskad enhet, med bedömningar av situationen på var och en av de verksamheter som granskats. Om Skolinspektionen identifierat viktiga utvecklingsområden följer Skolinspektionen efter sex månader upp om verksamheterna genomfört eller planerat för de åtgärder som behövs. Uppföljning kan även ske inom ramen för Skolinspektionens Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

22 regelbundna tillsyn. När alla utvalda fritidshem granskats gör myndigheten en övergripande rapport över styrkor och svagheter samt utvecklingsområden. 2 (2) Bakgrund Skolinspektionen har i uppdrag att granska kvaliteten i sådan utbildning och pedagogisk verksamhet som står under myndighetens tillsyn. Myndigheten granskar områden där det kan finnas behov av utveckling. Syftet är att bidra till en bättre verksamhet. Skolinspektionen beskriver inte bara den granskade verksamheten, utan gör även värderingar och bedömningar. Granskningen ska visa på behov av utveckling och på det sättet bidra till förbättrad måluppfyllesel för skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. En kvalitetsgranskning ska också kunna beskriva en väl fungerande verksamhet och peka på framgångsfaktorer. Exempel på genomförda kvalitetsgranskningar är Undervisningen i matematik, Skolsituationen för elever med funktionshinder, Utbildningen för nyanlända elever i skolan, Lärares utbildning och behörighet, Skolans arbete vid trakasserier och annan kränkande behandling. Vingåkers kommun har tidigare deltagit i en kvalitetsgranskning, den avsåg ämnesgranskning Undervisning i moderna språk i grundskolan Bland övriga granskningar som Skolinspektionen genomför kan nämnas: - Regelbunden tillsyn, som är den mest omfattande, och som genomförts i vår kommun år Oanmäld kvalitetsgranskning flygande besiktning som är snabb och översiktlig inom ett begränsat område. Vingåker har deltagit avseende bland annat kosten och elevhälsan. - Riktad tillsyn, som är inriktad på regelefterlevnad inom ett speciellt område. Vingåker har t ex haft riktad tillsyn avseende undervisningen av asylsökande barn. VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Lena Sahrblom Barn- och utbildningschef

23 Informationsbrev till rektor och huvudman (2) Dnr :207 Skolinspektionen granskar lärande och utveckling i fritidshemmets undervisning Skolinspektionen genomför under 2017 en kvalitetsgranskning av hur undervisningen i fritidshemmet främjar elevernas lärande och utveckling. Genom granskningen ska följande frågor besvaras: I vilken grad och på vilka sätt främjar undervisningen elevernas förmåga att - kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och för skilda syften? - utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle? I vilken grad och på vilka sätt främjar rektorn undervisningen inom områdena kommunikation samt natur, teknik och samhälle? Vilka är de tänkbara förklaringarna till att undervisningen i olika grad främjar elevernas förmågor inom områdena kommunikation samt natur, teknik och samhälle? Granskningen omfattar såväl kommunala som fristående fritidshem och besök kommer att genomföras under mars och april Se vilka de utvalda fritidshemmen är i bilaga 1. Vad är en kvalitetsgranskning? Skolinspektionen har i uppdrag att granska kvaliteten i sådan utbildning och pedagogisk verksamhet som står under myndighetens tillsyn. Myndigheten granskar områden där vi vet att det kan finnas behov av utveckling. Syftet är att bidra till en bättre verksamhet. Nationella mål och riktlinjer är självklara utgångspunkter vid granskningen, men även aktuell forskning och beprövad erfarenhet tas tillvara. Hur genomförs besöken? För inspektörerna är det viktigt att få en rättvisande bild av verksamheten på fritidshemmet. Inför besöket kommer inspektörerna att begära in information Skolinspektionen, Storgatan 33, Linköping Telefon: , Fax:

24 Skolinspektionen 2 (2) och olika dokument. Under besöket genomförs intervjuer med elever, personal och rektor samt observationer av verksamheten. För elever är det frivilligt att delta i intervjuer. De som inspektörerna vill träffa och intervjua får särskild information inför mötet. Vad händer sedan? När inspektörerna fått en bild av kvaliteten inom det område de granskat, skriver de ett granskningsbeslut. Beslutet innehåller en beskrivning av styrkor och svagheter i verksamheten och anger inom vilka områden eventuella utvecklingsinsatser behövs. När alla utvalda fritidshem granskats sammanfattar myndigheten alla granskningar i en övergripande rapport. Beslut till enskilda fritidshem och den övergripande rapporten blir offentliga handlingar, som läggs ut på Skolinspektionens webbplats så snart de är färdiga. Vad händer närmast? Huvudman och rektor kommer att få en begäran om information inför besöket. Efter det kommer de inspektörer som kommer att besöka fritidshemmet att kontakta rektorn för att bestämma tid för besöket. Besöket omfattar cirka två dagar. Har du frågor om granskningen är du välkommen att kontakta undertecknad som är projektledare för granskningen. Med vänlig hälsning Lena Stadler Utredare Tfn: E-post: lena.stadler@skolinspektionen.se

25 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU 6 Dnr 17/ Tillämpningsföreskrifter för barnomsorg Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden antar förvaltningens förslag till reviderade tillämpningsföreskrifter för förskolan. Tillämpningsföreskrifterna gäller från och med Beskrivning av ärendet De kommunala föreskrifter som reglerar den kommunala barnomsorgen har uppdaterats och reviderats. De punkter som lagts till eller i större utsträckning uppdaterats berör följande områden: Regler för barnomsorg vid vistelse i Sverige utan tillstånd Rätt till barnomsorg vid graviditetspenning Ansökan till förskola tidigast 6 månader innan önskad placeringsstart Ansökan om omplacering Turordning Inskolning Uppsägning av plats av kommunen Tidsgräns för korrigering av barnomsorgsavgift Uppgifter som lämnas av vårdnadshavare Försäkring Tolkning och tillämpning Behandling av personuppgifter Klagomål och synpunkter Tystnadsplikt och anmälningsplikt Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Förslag till tillämpningsföreskrifter för barnomsorgen Justerandes sign Utdragsbestyrkande

26 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare My Zinderland Barn- och utbildningsnämnden Beslutsärende 1 (2) Reviderade tillämpningsföreskrifter för den kommunala barnomsorgen Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Barn- och utbildningsnämnden antar förvaltningens förslag till reviderade tillämpningsföreskrifter för förskolan. Sammanfattning De kommunala föreskrifter som reglerar den kommunala barnomsorgen har uppdaterats och reviderats. De punkter som lagts till eller i större utsträckning uppdaterats berör följande områden: Regler för barnomsorg vid vistelse i Sverige utan tillstånd Rätt till barnomsorg vid graviditetspenning Ansökan till förskola tidigast 6 månader innan önskad placeringsstart Ansökan om omplacering Turordning Inskolning Uppsägning av plats av kommunen Tidsgräns för korrigering av barnomsorgsavgift Uppgifter som lämnas av vårdnadshavare Försäkring Tolkning och tillämpning Behandling av personuppgifter Klagomål och synpunkter Tystnadsplikt och anmälningsplikt Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

27 Bilagor Tillämpningsföreskrifter för barnomsorg i Vingåkers kommun 2 (2) VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Lena Sahrblom Förvaltningschef

28 Tillämpningsföreskrifter för den kommunala barnomsorgen i Vingåkers kommun

29 1 Allmänt Verksamhetsformer Förskola Allmän förskola Pedagogisk omsorg Öppen förskola Fritidshem Fritidsklubb Fristående verksamhet Rätt till barnomsorg Vid förvärvsarbete Vid studier Vid föräldraledighet Vid arbetslöshet Vid fysiska, psykiska eller andra skäl Vid pågående asylprocess Vid vistelse i Sverige utan tillstånd Vid sjukdom hos vårdnadshavare Vid sjukdom hos syskon Vid graviditetspenning Vid skuld till kommunen Ansökan Om du har svenskt personnummer Om du kommer från ett annat EU-land Om du är asylsökande Om du har skyddade personuppgifter Om ditt barn önskar plats i annan kommun Om ditt barn från annan kommun önskar plats i Vingåkers kommun Om ditt barn har särlevande föräldrar Om ditt barn redan har en plats inom barnomsorgen i kommunen Placering Turordning Barn med behov av särskilt stöd Syskonförtur Omplacering till tidigare sökt förskola Nyanmälda Omplacering till annan än tidigare sökt förskola Barn från annan kommun Placeringserbjudande

30 7.1 Om du tackar ja Om du tackar nej Om du inte svarar Inskolning Vistelsetid Lägga in schema Utökad vistelsetid Frånvaro Omsorg på obekväm tid Fortbildnings- och planeringsdagar Barnomsorg under sommaren Uppsägning Av vårdnadshavaren Av kommunen Barnomsorgsavgift Avgiftsgrundande belopp Avgiftsreducering vid barnets sjukdom Barnomsorgsavgift för särlevande vårdnadshavare Korrigering av barnomsorgsavgift Obetalda avgifter Uppgifter som lämnas av vårdnadshavare Inkomstuppgift Uppgift om familjebild Uppgift om grund för placering Barnets schema Försäkring Om en skada inträffar Övrigt Tolkning och tillämpning Behandling av personuppgifter Behandling av skyddade personuppgifter Klagomål och synpunkter Tystnadsplikt och sekretess Anmälningsplikt Bilagor Bilaga 1: Förskolor Bilaga 2: Fritidshem Bilaga 3: Avgiftsnivåer för maxtaxa Bilaga 4: Översikt E-tjänster

31 1 Allmänt Kommunens barnomsorgsverksamhet utgår från dessa styrdokument: Skollagen Läroplan för förskola Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Allmänna råd med kommentarer för kvalitet i fritidshem Allmänna råd med kommentarer för pedagogisk omsorg Nämndplan för barn- och utbildningsnämnden FNs konvention om barnets rättigheter, i synnerhet de fyra grundprinciperna: o Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde o Artikel 3: Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn o Artikel 6: Alla barn har rätt till liv och utveckling o Artikel 12: Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad Revidering av tillämpningsföreskrifterna görs av barn- och utbildningsförvaltningen inför varje nytt kalenderår och beslutas av barn- och utbildningsnämnden. 2 Verksamhetsformer Kommunen tillhandahåller förskola och fritidshem till barn mellan 1-13 år som är bosatta i, eller stadigvarande vistas i, Vingåkers kommun. Med stadigvarande vistas avses person som enligt folkbokföringslagen 7 (SFS 1991:481) regelmässigt tillbringar sin dygnsvila i Vingåkers kommun. 2.1 Förskola Barn erbjuds förskola från och med ett års ålder till och med fem års ålder. Förskola erbjuds i den omfattning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarens arbete eller studier, eller om barnet har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. 2.2 Allmän förskola Alla barn som är mellan 3-5 år erbjuds avgiftsfri frivillig allmän förskola. Det innebär att från och med 1 september det år barnet fyller tre år har barnet rätt till 15 timmars förskoleverksamhet i veckan, oavsett vårdnadshavarens arbets- eller studiesituation. Den allmänna förskolan följer grundskolans läsårstider, vilket innebär att de 525 avgiftsfria timmarna erbjuds mellan 1 september och 31maj. Allmänna förskolan följer dock inte grundskolans studie- eller kompetensutvecklingsdagar, eftersom förskolan har sina egna fortbildnings- och planeringsdagar. 3

32 2.3 Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg erbjuds i enskild regi i form av det engelska barndaghemmet Little Acorns. Little Acorns tar emot barn mellan 1-5 år, och de driver verksamheten utifrån Vingåkers kommuns tillämpningsföreskrifter för barnomsorg. Little Acorns hanterar sin egen ansöknings- och köprocess, vilket innebär att vårdnadshavaren vänder sig direkt till anordnaren för att ansöka om plats i verksamheten. 2.4 Öppen förskola Öppen förskola bedrivs inom ramen för den kommunala familjecentralen, vilket innebär att där finns möjlighet att komma i kontakt med även medicinsk och social service genom barnavårdscentral, barnmorskemottagning och socionomer för social rådgivning. I den öppna förskolan erbjuds barn mellan 0-6 år tillsammans med vårdnadshavaren en mötesplats och även pedagogisk gruppverksamhet. 2.5 Fritidshem Fritidshem erbjuds alla barn mellan 6-13 år, från och med förskoleklass tills barnet slutar årskurs 6, vars föräldrar arbetar eller studerar. Skolbarn som har inte plats på fritidshem men som är i behov av omsorg under lov har rätt till lovomsorg på fritidshem. 2.6 Fritidsklubb Fritidsklubbens verksamhet vänder sig till barn i årskurs 4-6 vars föräldrar arbetar eller studerar. Klubbverksamheten har en friare form än fritidshemmen och många av de aktiviteter som planeras och genomförs sker utan vuxen i omedelbar närhet. Fritidsklubbens öppettider är efter skoltid fram till klockan Verksamheten har öppet under sport-, påskoch höstlov. Under jul- och sommarlov erbjuds istället lovomsorg, enligt punkt Fristående verksamhet Fristående förskole- och fritidsverksamhet erbjuds i enskild regi genom Föräldrakooperativet Trollkojan. Trollkojan driver verksamheterna utifrån Vingåkers kommuns tillämpningsföreskrifter och hanterar sin egen ansöknings- och köprocess, vilket innebär att vårdnadshavaren vänder sig direkt till anordnaren för att ansöka om plats i verksamheten. 3 Rätt till barnomsorg Rätten till barnomsorg utgår från barnets ålder, behov och omständigheter samt påverkas av vårdnadshavarens sysselsättning och omständigheter. 4

33 3.1 Vid förvärvsarbete Barn mellan 1-5 år vars vårdnadshavare arbetar har rätt till förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarens arbete. Barn mellan 6-13 år (årskurs F-6) vars vårdnadshavare arbetar har rätt till fritidshem i den omfattning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarens arbete. 3.2 Vid studier Barn mellan 1-5 år vars vårdnadshavare studerar har rätt till förskola i den omfattning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarens studier. Om den studerande vårdnadshavaren har behov av självstudier under lov och ledigheter kan förskoleplatsen utnyttjas även då, dock maximalt 15 timmar per vecka uppdelat på 3 timmar per dag 5 dagar per vecka. Barn mellan 6-13 år (årskurs F-6) vars vårdnadshavare studerar har rätt till fritidshem i den omfattning det behövs med hänsyn till vårdnadshavarens studier. Om den studerande vårdnadshavaren har behov av självstudier under lov och ledigheter kan fritidshemsplatsen utnyttjas även då. 3.3 Vid föräldraledighet Barn mellan 1-2 år vars vårdnadshavare är föräldraledig har rätt till förskoleplats maximalt 15 timmar per vecka, uppdelat på 3 timmar per dag 5 dagar per vecka. Om den andre vårdnadshavaren arbetar ska barnet vara ledigt då denne vårdnadshavare har semester eller annan ledighet. Barn mellan 3-5 år vars vårdnadshavare är föräldraledig har fortsatt rätt till allmän förskoleplats maximalt 15 timmar per vecka, uppdelat på 3 timmar per dag 5 dagar per vecka. Barn i fritidshem vars vårdnadshavare är föräldraledig har inte rätt till fritidshemsplats. 3.4 Vid arbetslöshet Barn mellan 1-2 år vars vårdnadshavare är arbetssökande har rätt till förskoleplats maximalt 15 timmar per vecka, uppdelat på 3 timmar per dag 5 dagar per vecka. Om den andre vårdnadshavarna arbetar ska barnet vara ledigt då denne vårdnadshavare har semester eller annan ledighet. Barn mellan 3-5 år vars vårdnadshavare är arbetssökande har fortsatt rätt till allmän förskoleplats maximalt 15 timmar per vecka, uppdelat på 3 timmar per dag 5 dagar per vecka. Barn i fritidshem vars vårdnadshavare är arbetssökande har inte rätt till fritidshemsplats. 3.5 Vid fysiska, psykiska eller andra skäl Barn mellan 1-5 år ska oberoende av vårdnadshavarens sysselsättning och omständigheter erbjudas förskola, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. Beslut om rätt till förskola som särskilt stöd fattas av förskolechef på vidaredelegering av förvaltningschef efter rekommendation från socialtjänst. 5

34 Barn mellan 6-13 år (årskurs F-6) ska oberoende av vårdnadshavarens sysselsättning och omständigheter erbjudas fritidshem, om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av fritidshem. Beslut om rätt till fritidshem som särskilt stöd fattas av rektor på vidaredelegering av förvaltningschef efter rekommendation från socialtjänst. Exempel på skäl som kan verka som grund för att bevilja barnet rätt till förskola eller fritidshem som särskilt stöd kan vara barnets behov av social stimulans utanför hemmet, eller att barnet utvecklas långsammare än jämnåriga barn. 3.6 Vid pågående asylprocess Asylsökande barn mellan 1-2 år har inte rätt till förskoleplats annat än då barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av förskola. Beslut om rätt till förskola som särskilt stöd fattas av förskolechef på vidaredelegering av förvaltningschef efter rekommendation från socialtjänst. Asylsökande barn mellan 3-5 år har rätt till avgiftsfri frivillig allmän förskola 15 timmar per vecka, uppdelat på 3 timmar per dag 5 dagar per vecka. Som asylsökande kan man inte ansöka om förskoleplats på heltid utan för detta krävs att man fått ett tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd, om inte barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av utökad tid på förskolan. Beslut om rätt till utökad tid på förskola vid fysiska, psykiska eller andra skäl fattas av förskolechef efter rekommendation från socialtjänst. Asylsökande barn mellan 6-13 år (årskurs F-6) har inte rätt till fritidshemsplats annat än då barnet av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av fritidshem. Beslut om rätt till fritidshem som särskilt stöd fattas av rektor på vidaredelegering av förvaltningschef efter rekommendation från socialtjänst. 3.7 Vid vistelse i Sverige utan tillstånd Så kallade papperslösa barn mellan 1-5 år, vars vårdnadshavare vistas i Sverige utan tillstånd, har inte rätt till förskola. Detsamma gäller så kallade gömda barn mellan 1-5 år, vars vårdnadshavare har fått avslag på sin asylansökan men inte lämnat landet. Papperslösas och gömdas barn hänvisas istället till kommunens öppna förskola som de kan besöka tillsammans med sina vårdnadshavare. Så kallade papperslösa barn mellan 6-13 år (årskurs F-6), vars vårdnadshavare vistas i Sverige utan tillstånd, har inte rätt till fritidshem. Detsamma gäller så kallade gömda barn mellan 6-13 år (årskurs F-6), vars vårdnadshavare har fått avslag på sin asylansökan men inte lämnat landet. 3.8 Vid sjukdom hos vårdnadshavare Barn i förskola vars vårdnadshavare är sjukskriven har rätt till förskola efter vårdnadshavarens överenskommelse med förskolechef. Vårdnadshavaren ska då kontakta förskolechef som fattar beslut om barnets rätt till barnomsorg med hänsyn till vårdnadshavarens sjukdom och barnets behov. Sjukintyg kan komma att begäras. Barn i fritidshem vars vårdnadshavare är sjukskriven har rätt till fritidshem efter vårdnadshavarens överenskommelse med rektor. Vårdnadshavaren ska då kontakta rektor som fattar beslut om barnets rätt till skolbarnomsorg med hänsyn till vårdnadshavarens sjukdom och barnets behov. Sjukintyg kan komma att begäras. 6

35 När det gäller barn till vårdnadshavare som är sjuk under en längre period och därför har förlängd sjukpenning eller uppbär sjukersättning eller aktivitetsersättning har kommunen inte skyldighet att tillhandahålla barnomsorg. Kommunen måste dock alltid ta hänsyn till barnets behov och fatta beslut utifrån barnets bästa i situationen, och det beslutet fattas av förskolechef eller rektor efter vårdnadshavarens ansökan om barnomsorg vid längre sjukdom. 3.9 Vid sjukdom hos syskon Barn i förskola eller fritidshem har vid syskons sjukdom rätt till barnomsorg med hänsyn till barnets behov och sjukdomens smittorisk. Vårdnadshavaren ska då kontakta förskolechef gällande förskoleplats och rektor gällande fritidshemsplats och denne fattar sedan beslut om barnets rätt till barnomsorg Vid graviditetspenning Graviditetspenning, som är pengar försäkringskassan kan bevilja gravida med fysiskt ansträngande arbete eller risker i arbetsmiljön som förhindrar arbete vid graviditet, jämställs med sjukskrivning. Barn i förskola vars vårdnadshavare får graviditetspenning har rätt till förskola efter vårdnadshavarens överenskommelse med förskolechef. Vårdnadshavaren ska då kontakta förskolechef som fattar beslut om barnets rätt till förskola med hänsyn till vårdnadshavarens situation och barnets behov. Beslut från försäkringskassan kan komma att begäras. Barn i fritidshem vars vårdnadshavare får graviditetspenning har rätt till fritidshem efter vårdnadshavarens överenskommelse med rektor. Vårdnadshavaren ska då kontakta rektor som fattar beslut om barnets rätt till fritidshem med hänsyn till vårdnadshavarens situation och barnets behov. Beslut från försäkringskassan kan komma att begäras Vid skuld till kommunen Barn till vårdnadshavare vars barnomsorgsplats blivit uppsagd av kommunen på grund av obetalda barnomsorgsavgifter har inte rätt till ny förskole- eller fritidshemsplats förrän skulden är helt reglerad. Barn mellan 3-5 år har dock rätt till avgiftsfri frivillig allmän förskola trots att vårdnadshavaren har en skuld för obetalda barnomsorgsavgifter till kommunen. 4 Ansökan Ansökan om plats i förskola kan göras tidigast 6 månader innan önskad placeringsstart. Ansökan om plats i fritidshem kan göras då behovet uppstår. Ansökan om lovomsorg vid fritidshem skall göras en månad innan behovet. 7

36 4.1 Om du har svenskt personnummer I de fall vårdnadshavaren och barnet som är aktuellt för barnomsorgsplats har svenskt personnummer skall ansökan om barnomsorgsplats i första hand göras via e-tjänsten Hypernet. Tjänsten finns tillgänglig på Vingåkers kommuns hemsida och den går att använda utan inloggningsuppgifter. I de fall det inte är möjligt att använda e-tjänsten går det att ansöka om barnomsorgsplats genom att fylla i en blankett och skicka eller lämna till barnomsorgshandläggaren vid barn- och utbildningsförvaltningen. I de fall det inte är möjligt att använda varken e-tjänsten eller blanketten går det att ansöka genom att kontakta barnomsorgshandläggaren vid barn- och utbildningsförvaltningen via mejl eller telefon. 4.2 Om du kommer från ett annat EU-land I de fall vårdnadshavaren eller barnet som är aktuellt för barnomsorgsplats kommer från ett annat EU-land och inte kommer få svenskt personnummer skall ansökan om barnomsorgsplats i första hand göras genom att fylla i en blankett och skicka eller lämna till barnomsorgshandläggaren vid Barn- och utbildningsförvaltningen. I de fall det inte är möjligt att använda blanketten går det att ansöka genom att kontakta barnomsorgshandläggaren vid barn- och utbildningsförvaltningen via mejl eller telefon. 4.3 Om du är asylsökande I de fall vårdnadshavaren eller barnet som är aktuellt för barnomsorgsplats är asylsökande och därmed saknar svenskt personnummer skall ansökan om barnomsorgsplats i första hand göras genom att fylla i en blankett och skicka eller lämna till barnomsorgshandläggaren vid barn- och utbildningsförvaltningen. I de fall det inte är möjligt att använda blanketten går det att ansöka genom att kontakta barnomsorgshandläggaren vid barn- och utbildningsförvaltningen via mejl eller telefon. 4.4 Om du har skyddade personuppgifter I de fall vårdnadshavaren eller barnet som är aktuellt för barnomsorgsplats har skyddade personuppgifter skall ansökan om barnomsorgsplats i första hand göras genom att fylla i en blankett och skicka eller lämna till barnomsorgshandläggaren vid barn- och utbildningsförvaltningen. I de fall det inte är möjligt att använda blanketten går det att ansöka genom att kontakta barnomsorgshandläggaren vid barn och utbildningsförvaltningen via mejl eller telefon. 4.5 Om ditt barn önskar plats i annan kommun I de fall ett barn som är folkbokförd i Vingåkers kommun önskar barnomsorgsplats i annan kommun skall vårdnadshavaren kontakta barnomsorgshandläggaren vid Vingåkers kommuns barn- och utbildningsförvaltning. Det är barnets hemkommun som skall godkänna placeringen och för att detta skall kunna göras skall en blankett för detta ändamål fyllas i och skickas eller lämnas till barn- och utbildningsförvaltningens kansli för beslut av förvaltningschefen. Förvaltningskansliet kontaktar sedan anordnaren i kommunen där placeringen skall göras, för att upprätta ett avtal om placeringen. 8

37 4.6 Om ditt barn från annan kommun önskar plats i Vingåkers kommun I de fall ett barn som är folkbokförd i annan kommun önskar barnomsorgsplats i Vingåkers kommun skall vårdnadshavaren kontakta hemkommunen som skall godkänna placeringen. Barnets hemkommun kontaktar sedan barnomsorgshandläggaren vid Vingåkers kommuns barn- och utbildningsförvaltning för att upprätta ett avtal om placeringen, efter att förvaltningschefen godkänt mottagandet av barnet i kommunens omsorg. 4.7 Om ditt barn har särlevande föräldrar Vårdnadshavare som inte bor tillsammans med varandra men har gemensam vårdnad kan välja ett av två alternativ när det gäller att ansöka om barnomsorgsplats: Alternativ 1 Detta alternativ innebär att den ena vårdnadshavaren blir platsinnehavare för hela barnets plats, oavsett var barnet vistas. Därmed ansvarar platsinnehavaren för att lägga in båda vårdnadshavarens schematider, och platsinnehavaren står också för hela barnomsorgsavgiften. Alternativ 2 Detta alternativ innebär att vårdnadshavarna ansöker om varsin plats för det gemensamma barnet, och de ansvarar då för endast den egna platsen när det gäller att lägga in schematider. Vårdnadshavare som väljer att ha varsin plats får också varsin faktura som baseras på det egna hushållets gemensamma inkomster, men de sammanlagda avgifterna för dessa två platser får inte överstiga högsta avgiften för en barnomsorgsplats. 4.8 Om ditt barn redan har en plats inom barnomsorgen i kommunen I de fall barnet har en plats på förskola men vårdnadshavaren önskar omplacering till en annan förskola skall en ny ansökan om barnomsorgsplats lämnas till kommunen. Ansökan ska i första hand göras via e-tjänsten Hypernet som hittas via Vingåkers kommuns hemsida. I de fall det inte är möjligt att använda e-tjänsten går det att ansöka om barnomsorgsplats genom att fylla i en blankett och skicka eller lämna till barnomsorgshandläggaren vid barnoch utbildningsförvaltningen. I de fall det inte är möjligt att använda varken e-tjänsten eller blanketten går det att ansöka genom att kontakta barnomsorgshandläggaren vid barn- och utbildningsförvaltningen via mejl eller telefon. Vid ansökan om omplacering till annan förskola finns ingen garanti att barnet får en plats inom en viss tid. En plats tilldelas så snart barnet står först i kön till önskad förskola utifrån aktuell plats i turordningen. Beslut om att avslå ansökan om omplacering kan fattas av förskolechefen i de fall barnets placering på en viss förskola grundar sig i barnets behov av särskilt stöd och detta endast kan tillgodoses på den aktuella förskolan. 5 Placering Vid placering i förskola skall kommunen erbjuda plats utan oskäligt dröjsmål, vilket innebär inom 4 månader. I enlighet med 8 kap 15 i skollagen ska barnet erbjudas plats vid en förskola så nära barnets eget hem som möjligt, och skälig hänsyn ska tas till barnets vårdnadshavares önskemål. Det innebär att vårdnadshavarens önskemål om förskola i allra möjligaste mån ska tillgodoses med beaktande av effektivt utnyttjande av lokaler och andra resurser samt av gruppstorlek och gruppsammansättning på förskolan utifrån barnets ålder och modersmål. 9

38 Placering i fritidshem erbjuds så snart det framkommit att barnet har behov av en fritidshemsplats, med viss tid för handläggning av placeringen. Barnet placeras då i det fritidshem som finns i anslutning till den skola barnet går på. 6 Turordning Platserna till förskolan fördelas enligt nedanstående turordning. Vid avsteg från turordningen ska beslut om detta fattas av förskolechefen på vidaredelegering av förvaltningschefen efter rekommendation från socialtjänsten. I de fall avsteget görs utifrån barnets ålder eller modersmål för att främja gruppsammansättningen krävs ingen rekommendation från socialtjänsten för att beslutet skall kunna fattas av förskolechefen. Beslutet ska dokumenteras och diarieföras. 6.1 Barn med behov av särskilt stöd Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall enligt 8 kap 14 i skollagen skyndsamt ges plats. Beslut om skyndsam placering för barn med behov av särskilt stöd fattas av förskolechef på vidaredelegering av förvaltningschef efter rekommendation från socialtjänst. Barn med behov av särskilt stöd i sin utveckling skall, oavsett skäl, i enlighet med 8 kap 9 i skollagen ges det stöd som deras specifika särskilda behov kräver. Dessa särskilda skäl kan exempelvis vara: att barnet presterar lågt i samband med utvecklingsbedömningar eller utvecklas långsammare än jämnåriga barn att barnet inte fungerar som övriga barn på förskolan när det gäller exempelvis koncentrationsförmåga eller uppvisar svårigheter i kamratsamspel att barnet kräver mer stöd än andra barn gör, och därför är beroende av hjälpmedel eller assistans Förskolechefen är ansvarig för att se till att det stöd barnet behöver ges till barnet, och därför fattar förskolechefen beslut om särskilt stöd. Behovet av särskilt stöd kan påverka placeringen av barnet, då vissa förskolor i kommunen exempelvis har personal och lokaler bättre rustade för att tillgodose behovet av särskilt stöd. 6.2 Syskonförtur Syskonförtur innebär att om flera barn har önskemål om plats vid samma förskola, ges i första hand platsen till det barn som redan har syskon på förskolan. Syskonförtur gäller såväl förskola som fritidshem, och gäller även mellan förskola, fritidshem och skola som ligger i anslutning till varandra. Syskonförtur gäller såväl biologiska syskon som barn boende i ombildade familjer, och gäller även barn placerade i samma familjehem. 6.3 Omplacering till tidigare sökt förskola I de fall vårdnadshavaren tackat ja till en plats denne inte aktivt sökt till är det möjligt att ansöka om omplacering till den förskola man ursprungligen valt. Barnet får då förtur till den sökta förskolan, före de nyanmälda barn som står i kö till aktuell förskola. 10

39 6.4 Nyanmälda Det är ansökningsdatum som är avgörande för de barn som ansökt om barnomsorgsplats och som turordningsmässigt hamnar i kategorin nyanmälda. Den som stått längst i kö står först att placeras då det finns en ledig plats på önskad förskola. 6.5 Omplacering till annan än tidigare sökt förskola Barn som har en förskoleplats men önskar byta till annan förskola som skiljer sig från den eller de förskolor som angavs i den ursprungliga ansökan, kan ansöka om omplacering. Barnets plats i turordningen till den sökta förskolan är då efter de nyanmälda barn som står i kö till förskolan. 6.6 Barn från annan kommun Företräde ges till barn folkbokförda i Vingåkers kommun, men i mån av plats beslutar förvaltningschef om mottagande av barn folkbokförda i annan kommun. 7 Placeringserbjudande Efter att barn- och utbildningsförvaltningen skickat ut placeringserbjudandet skall vårdnadshavaren inom 7 dagar tacka ja eller nej till erbjuden placering. Vårdnadshavaren skall i första hand svara via e-tjänsten Hypernet. I de fall det inte är möjligt att använda e-tjänsten går det att svara genom att kontakta barnomsorgshandläggaren vid barn- och utbildningsförvaltningen via mejl eller telefon. 7.1 Om du tackar ja Om vårdnadshavaren tackar ja till erbjuden plats påbörjas inskolning på inskrivningsdatumet. När vårdnadshavaren tackat ja gäller detta som en överenskommelse mellan vårdnadshavaren och kommunen. I de fall vårdnadshavaren tackar ja till erbjuden plats men samtidigt önskar byta till annan förskola måste en ny ansökan om plats göras. 7.2 Om du tackar nej Om vårdnadshavaren tackar nej till den erbjudna platsen kan vårdnadshavaren välja att låta barnet återgå till kön, men då kommunen har fullgjort sin skyldighet att erbjuda plats inom fyra månader enligt 8 kap. 14 i skollagen finns inte längre någon garanti för placering inom fyra månader. 7.3 Om du inte svarar Om vårdnadshavaren inte svarar på erbjudandet innan det datum som finns angivet på placeringsmeddelandet annulleras erbjudandet och barnet tas bort ur kön. 11

40 8 Inskolning När vårdnadshavaren har tackat ja till platsen skickar aktuell förskola ut information om inskolningen till vårdnadshavaren. I detta utskick skall följande ingå: Information om förskolan: avdelningar, personal och kontaktuppgifter Information om självservice: Lämna/hämta och Hypernet Information om inskolning Information om vilka uppgifter vårdnadshavaren genom att tacka ja till platsen förbundit sig att tillhandahålla kommunen och hålla uppdaterade Information om inläggning av schema Information om frånvaroanmälan Information om lov och ledigheter Kommunen tillämpar föräldraaktiv inskolning vilket innebär att vårdnadshavaren är med på förskolan hela dagen under inskolningsperioden. Inskolningen anpassas individuellt för varje barn och personalen på förskolan informerar vårdnadshavaren om de exakta rutinerna för inskolning på den aktuella förskolan. Under inskolningen tas ordinarie avgift ut. I fritidsverksamhet finns ingen inskolning. 9 Vistelsetid Barn i förskola kan gå antingen deltid eller heltid. Deltidsvistelse innebär att barnet går 15 timmar per vecka, uppdelat på 3 timmar per dag 5 dagar per vecka, och vistelsetiden förläggs till för- eller eftermiddag efter beslut av förskolechef. Alla andra scheman för vistelsetid betraktas som heltidsvistelse. Barn i fritidshem har ingen uppdelning i del- eller heltid när det gäller vistelsetid. 9.1 Lägga in schema Schema för barnets vistelsetid skall läggas in via e-tjänsten Lämna/hämta som finns tillgänglig på Vingåkers kommuns hemsida. Inloggningsuppgifter till e-tjänsten skickas till vårdnadshavaren så snart barnet har påbörjat sin placering. I de fall det inte är möjligt att använda e-tjänsten skall vårdnadshavaren be personalen på förskolan eller fritidshemmet om hjälp med att lägga in schemat. Barnets schematid utgörs av vårdnadshavarens arbetstid eller studietid, restiden till och från arbete eller skola samt den tid det tar att lämna och hämta barnet. Kommunen har rätt att begära in ett arbetsschema från vårdnadshavaren. Vid ändring av schema skall vårdnadshavaren registrera detta omgående och utan begäran från kommunen, dock senast 10 dagar innan ändringen träder i kraft. Vårdnadshavare som inte kan meddela barnets vistelsetid i förväg, vid exempelvis timanställning, skall meddela detta till barn- och utbildningsförvaltningen så att en genomsnittlig vistelsetid kan läggas in av barnomsorgshandläggaren. Förskolechefen kan vid särskilda tillfällen, vid exempelvis personalbrist eller klämdagar, byta närvarodag eller erbjuda plats på annan förskola. 12

41 9.2 Utökad vistelsetid Barn som av särskilda skäl har behov av utökad vistelsetid i förskola, exempelvis vid vårdnadshavarens föräldraledighet eller arbetslöshet, kan beviljas detta av förskolechef på vidaredelegering av förvaltningschef efter rekommendation av socialtjänst. 9.3 Frånvaro Vårdnadshavaren skall anmäla barnets frånvaro till förskola och fritidshem genom e-tjänsten Lämna/hämta. I de fall detta inte är möjligt skall vårdnadshavaren kontakta personalen på aktuell förskola eller fritidshem via telefon för att anmäla barnets frånvaro. Frånvaroanmälan skall göras senast på morgonen barnets första frånvarodag. 9.4 Omsorg på obekväm tid Barn- och skolbarnsomsorgens öppettider är längst mellan klockan , och skillnader mellan enheter kan förekomma. Barn som har behov av omsorg under tid då ordinarie förskole- eller fritidsverksamhet inte erbjuds, så kallad omsorg på obekväm tid, skall ansöka om detta på särskild blankett. Beslut om omsorg på obekväm tid i förskola fattas av förskolechef, och i fritidshem av rektor, på vidaredelegering av förvaltningschef efter rekommendation av socialtjänst. 9.5 Fortbildnings- och planeringsdagar Förskola och fritidshem har rätt att stänga 2 dagar per termin för kompetensutveckling av personalen och för planering av verksamheten. Kommunen skall informera vårdnadshavaren om detta minst 2 månader i förväg och de vårdnadshavare som inte har möjlighet att ordna annan barnomsorg erbjuds annan placering inom kommunen för sitt eller sina barn. Stängningen innebär inte någon reducering av avgiften. 9.6 Barnomsorg under sommaren Under juli månad har kommunen rätt att förlägga all verksamhet inom både förskola och fritidshem till centralorten. 10 Uppsägning 10.1 Av vårdnadshavaren Uppsägning av plats inom barnomsorgen görs i första hand via e-tjänsten Hypernet som finns tillgänglig på Vingåkers kommuns hemsida. I de fall det inte är möjligt att använda e-tjänsten går det att säga upp platsen genom att fylla i en blankett och skicka eller lämna till barnomsorgshandläggaren vid barn- och utbildningsförvaltningen. I de fall det inte är möjligt att använda varken e-tjänsten eller blanketten går det att säga upp platsen genom att kontakta barnomsorgshandläggaren vid barn- och utbildningsförvaltningen via mejl eller telefon. Uppsägningstiden för plats är två månader inom alla omsorgsformer. Avgift tas ut under uppsägningstiden och detta gäller även om barnet slutar innan uppsägningstidens utgång. 13

42 Barn vars plats sägs upp vid exempelvis föräldraledighet garanteras inte en ny plats på samma förskola eller samma fritidshem som tidigare vid återplacering. Vid uppsägning av plats på våren, för ledighet under sommaren, garanteras inte heller en ny plats på samma förskola eller samma fritidshem vid återplacering. Då en vårdnadshavare blir arbetslös får barnet inte behålla sin fritidshemsplats eller plats på fritidsklubb. Uppsägning ska göras av vårdnadshavaren utan begäran från kommunen. Ingen uppsägningstid i detta fall. Vid uppsägning av plats för barn till särlevande vårdnadshavare beror tillvägagångssättet på om vårdnadshavarna har valt att ha en eller två platser till barnet. Om vårdnadshavarna har valt att ha en plats är det endast platsinnehavaren som kan säga upp platsen, och om vårdnadshavarna har valt att ha varsin plats för barnet kan de säga upp den egna platsen men inte den andres Av kommunen Om det finns skäl för det kan kommunen säga upp tilldelad plats på förskola och fritidshem efter beslut av barnoch utbildningsnämnden. Uppsägningstiden för kommunen är två månader, men har man tidigare varit aktuell för uppsägning sker uppsägningen med omedelbar verkan. Uppsägning av plats kan ske i följande fall: - om placeringen inte utnyttjas på sådant sätt som överenskommits med kommunen - om vårdnadshavaren har två obetalda barnomsorgsfakturor - om ett barn är frånvarande från sin barnomsorgsplats mer än 60 dagar Vid Uppsägning som görs av kommunen skickas ett uppsägningsbeslut med post till vårdnadshavarens folkbokföringsadress. Vid uppsägning av plats på grund av obetald barnomsorgsavgift skall det hemskickade uppsägningsbeslutet ses som ett varsel, då uppsägningen verkställs tidigast tio dagar efter utskickat beslut. Regleras skulden inom dessa tio dagar verkställs inte uppsägningen. Vid uppsägning av plats på grund av att ett barn är frånvarande från sin barnomsorgsplats mer än 60 dagar verkställs uppsägningen alltid utan uppsägningstid, tio dagar efter hemskickat uppsägningsbeslut. Beslut om uppsägning av plats av kommunen fattas av barnomsorgshandläggaren på vidaredelegering av förvaltningschefen. 11 Barnomsorgsavgift Barnomsorgsavgiften är maxtaxa och avgiftsuttaget baseras i huvudsak på vårdnadshavarens inkomst och familjeförhållanden, samt vistelsetiden för de barn som går i förskola. Barnomsorgstaxan beslutas av kommunfullmäktige. Barnomsorgsplatsen är ett abonnemang där man betalar avgift för rätten till en bestämd plats. Detta innebär att avgift tas ut 12 månader om året oavsett om platsen används eller inte, vid exempelvis sjukdom, semester, lov och ledigheter. Om placeringen påbörjas eller avslutas under kalendermånaden debiteras avgift per tillsynsdag med 1/30 av månadsavgiften. 14

43 Debitering sker för innevarande månad och eventuella rättelser sker nästkommande månad. Avgift tas ut från första placeringsdag, förutom om kommunen har föranlett en omplacering för då är första veckan avgiftsfri. Förändring av det avgiftsgrundande beloppet som understiger en månad i längd föranleder inte ändring av avgiften. Reducering av avgiften medges i de fall då kommunen inte kan erbjuda barnomsorg på förskola eller fritidshem under avtalad omsorgstid. Avgiftsreducering görs då med 1/30 av avgiften per förlorad tillsynsdag. Stängning vid planering och kompetensutveckling för verksamhetens personal innebär inte någon avgiftsreducering. För barn mellan 1-2 år som under föräldrars föräldraledighet eller arbetslöshet vistas 3 timmar per dag i förskolan och inte äter lunch, görs en reducering av den normala taxan med 37,5 procent. För Allmän förskola för 3-5år gamla barn gäller att utöver de 15 avgiftsfria timmar som är avgiftsfria ska förskola erbjudas barnet i den omfattning som behövs med hänsyn till vårdnadshavarens arbete eller studier eller utifrån barnets eget behov. För den tid barnet vistas i förskolan som överstiger de 15 avgiftsfria timmar per vecka som den allmänna förskolan innebär tas avgift ut enligt gällande taxa. Under sommaren tas full avgift ut för hela barnets vistelsetid. Beslut om nedsättning av, eller befrielse från, avgiftsskuld fattas av förvaltningschef på vidaredelegering av barnoch utbildningsnämnden Avgiftsgrundande belopp Avgiften beräknas som en procentuell del av inkomster, bidrag och ersättningar. Om familjens avgiftsgrundande månadsinkomst överstiger det innevarande årets inkomsttak, medräknas inte överskjutande belopp vid avgiften. Följande ersättningar och bidrag räknas som inkomster: lön och andra ersättningar i anslutning till anställning (brutto) föräldrapenning (brutto) sjukpenning (brutto) sjukbidrag utbildningsbidrag (bruttobelopp under arbetsmarknadsutbildning i form av dagpenning och stimulansbidrag) arbetslöshetsersättning - dagpenning (brutto) kontant arbetsmarknadsstöd (brutto) familjebidrag i form av familjepenning (brutto) dagpenning (brutto) vid repetitionsutbildning mm pensionsförmåner (brutto) ersättning för vård i familjehem (arvodesdelen) vårdbidrag för handikappat barn (arvodesdelen) livränta 15

44 I det avgiftsgrundande beloppet inräknas inte följande bidrag: bostadsbidrag allmänt barnbidrag statligt studiestöd i form av förlängt barnbidrag och studiehjälp statligt studiebidrag i form av studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd handikappersättning ersättning för vård i familjehem (omkostnadsdelen) vårdbidrag för handikappat barn (omkostnadsdelen) bidragsförskott underhållsbidrag Normer för beräkning av egna företagares inkomster görs med utgångspunkt från den sjukpenninggrundande inkomsten som försäkringskassan fastställt, samt föregående års taxering. När det gäller vårdnadshavare som arbetar utomlands men är folkbokförd på samma adress som den andra föräldern, räknas båda vårdnadshavarnas inkomster med i hushållets gemensamma inkomst. Detta gäller oavsett i vilket land inkomsten beskattas Avgiftsreducering vid barnets sjukdom Om barnet har varit sjukt en sammanhängande tid om minst 15 dagar, eller vid särskilda familjeangelägenheter, kan avgiftsreducering beviljas. Vårdnadshavaren skall själv ansöka om reducering och sjukintyg skall bifogas ansökan. Avgiftsreducering kan erhållas från dag 15 och beslut fattas av förvaltningschefen på delegering av barnoch utbildningsnämnden Barnomsorgsavgift för särlevande vårdnadshavare Barnomsorgsavgiften skiljer sig åt beroende på vilket alternativ för barnomsorgsplats särlevande föräldrar med gemensam vårdnad om barn har valt: Alternativ 1 Detta alternativ innebär att den ena föräldern är platsinnehavare och därmed ansvarar för hela barnomsorgsavgiften. Avgiften baseras då på platsinnehavarens inkomst men båda vårdnadshavarnas schematider, men endast platsinnehavaren får faktura. I det fall platsinnehavaren får en ny sambo inkluderas även sambons inkomst i det avgiftsgrundande beloppet. Alternativ 2 Detta alternativ innebär att vårdnadshavarna ansöker om varsin plats för det gemensamma barnet. Vårdnadshavarna får då varsin faktura beräknad på den sammanlagda inkomsten i respektive hushåll, men de sammanlagda avgifterna för dessa två platser får inte överstiga högsta avgiften för en barnomsorgsplats. För att ansöka om varsin plats måste båda vårdnadshavarna fylla i varsin blankett "Ansökan om delad barnomsorgsavgift" Korrigering av barnomsorgsavgift Korrigering av barnomsorgsavgiften kan göras i efterhand om det visar sig att felaktiga uppgifter har lämnats av vårdnadshavaren. Om felaktiga uppgifter har lämnats av vårdnadshavaren och detta har föranlett lägre avgift 16

45 korrigeras detta vid nästkommande månads debitering, och i detta fall kan kommunen också överväga att göra en polisanmälan för bedrägeri. Om felaktiga uppgifter har lämnats av vårdnadshavaren och detta har föranlett för hög avgift får platsinnehavaren själv ansöka om återbetalning från kommunen. Detta kan som mest göras för de senaste 6 månaderna Obetalda avgifter Vid obetalda avgifter går först en påminnelse ut till räkningsmottagaren. Om avgiften fortfarande inte regleras går kravet vidare till inkasso och vid två obetalda fakturor skickas ett beslut om uppsägning av barnomsorgsplatsen ut till vårdnadshavaren. 12 Uppgifter som lämnas av vårdnadshavare Genom att tacka ja till en plats inom barnomsorgen förbinder sig vårdnadshavaren att tillhandahålla kommunen uppgifter som möjliggör administrering och debitering av platsen. Vårdnadshavaren förbinder sig till att lämna dessa uppgifter och att hålla uppgifterna uppdaterade, omgående och utan begäran från kommunen Inkomstuppgift Inkomstuppgift skall lämnas via e-tjänsten Hypernet så snart inloggningsuppgifter tillhandahållits vårdnadshavaren. Ändring av inkomst ska göras omgående och utan begäran från kommunen. Kommunen kan begära att få inkomstredovisningen styrkt, och kontroll av inlämnade inkomstuppgifter kan göras hos arbetsgivare, försäkringskassan eller skattemyndigheten. Alla uppgifter om inkomst ska anges som bruttoinkomst per månad. I de fall vårdnadshavaren inte har någon inkomst alls skall även detta anges. I de fall ingen inkomstuppgift finns lämnad tas den högsta avgiften ut Uppgift om familjebild Avgiftstaxan gäller för både ensamstående och gifta föräldrar, och sammanboende föräldrar med gemensamma barn likställs med gifta föräldrar. För sammanboende personer som inte har gemensamma barn ligger bådas inkomster ändå till grund för avgiften. Barn i familjehem betraktas som egna barn vid avgiftsbedömningen. För att barnomsorgsavgiften skall beräknas korrekt är det därför viktigt att rätt uppgifter om familjeförhållanden finns registrerade. Detta ska göras av vårdnadshavaren så snart denne har erhållit inloggningsuppgifter till e- tjänsten Hypernet, och ändrade familjeförhållanden ska registreras omgående och utan begäran Uppgift om grund för placering Rätten till förskola och fritidshem påverkas av vårdnadshavarens sysselsättning och omständigheter. Därför krävs att vårdnadshavaren lämnar uppgifter om vad det är som utgör grunden för placeringen i barnomsorgen. Denna grund kan vara en av följande: 17

46 Arbete / studier Anges när vårdnadshavaren arbetar eller studerar. En förändring i vårdnadshavarens sysselsättning som medför att grunden för placeringen är Arbete/studier skall registreras så snart vårdnadshavaren får kännedom om anställningen eller antagningen till studier. Arbetssökande Anges när vårdnadshavaren är arbetssökande. En förändring i vårdnadshavarens sysselsättning som medför att grunden för placeringen är Arbetssökande skall registreras så snart vårdnadshavaren får kännedom om anställningens eller studiernas upphörande. Föräldraledighet Anges när vårdnadshavaren är föräldraledig. En förändring i vårdnadshavarens sysselsättning som medför att grunden för placeringen är Föräldraledighet skall registreras senast två månader innan den planerade föräldraledigheten börjar. Allmän förskola Anges när barnet är mellan 3-5 år och endast skall vistas på förskolan de 15 timmar per veckan som verksamhetsformen Allmän förskola tillåter. En förändring i vårdnadshavarens sysselsättning som medför att grunden för placeringen är Allmän förskola skall registreras snarast. Barnets eget behov Anges när det är barnets eget behov som utgör grunden till behovet av barnomsorg. I det fall barnets eget behov anges här, görs en särskild prövning av rätten till barnomsorg, enligt punkt 3.5. Uppgifter om grund för placering lämnas inledningsvis i ansökan om barnomsorgsplats. Uppdatering av uppgifterna lämnas sedan omgående och utan begäran av kommunen genom e-tjänsten Hypernet som hittas via Vingåkers kommuns hemsida Barnets schema För information om detta, se punkt Försäkring Alla barn i förskola och fritidshem är försäkrade genom kommunen såväl i förskola och fritidshem som under fritid och lov Om en skada inträffar Sök läkare eller tandläkare. Anmäl skadan till Länsförsäkringar på telefonnummer Du kommer då till växeln, be att få bli kopplad till olycksfallsgruppen. E-postadress till Länsförsäkringar: personskador@lfs.se Försäkringsnummer för barn i Vingåkers kommun: Det är viktigt att det tydligt framgår hur olycksfallet gått till. Vid tandskada - kontakta Folktandvården. Intyg från tandläkare behövs inte för barn och ungdomar. Ange på skadeanmälan vilken tand som skadats. Om ett barn behöver taxi till och från förskola eller fritids på grund av olycksfallet ska intyg begäras från behandlande läkare. Av intyget ska framgå under vilken tid transportbehovet föreligger. Innan taxiresor till och från skolan beställs ska försäkringsbolaget kontaktas. 18

47 Resekostnader till och från behandlingen ersätts i första hand av Landstinget. Kasta inte skadade kläder eller andra föremål innan försäkringsbolaget godkänt det. Kom ihåg att spara alla originalkvitton 14 Övrigt 14.1 Tolkning och tillämpning Tolkning och tillämpning av dessa tillämpningsföreskrifter avgörs av barn- och utbildningsnämnden, som äger rätt att göra justeringar av tillämpningsföreskrifterna. Vid tveksamheter om hur föreskrifterna skall tolkas och tillämpas är det berörda tjänstemäns ansvar att påtala dessa tveksamheter för barn- och utbildningsnämnden för avgörande. Berörda tjänstemän ansvarar också för att dessa föreskrifter anpassas till aktuella förhållanden och föreslår barn- och utbildningsnämnden att besluta om eventuella förändringar Behandling av personuppgifter De uppgifter som vårdnadshavaren lämnar till kommunen för att möjliggöra barnets placering inom barnomsorgen och de uppgifter som lämnas för debitering av barnomsorgsavgiften registreras i kommunens dataregister för barnomsorg Behandling av skyddade personuppgifter I de fall vårdnadshavaren lämnar uppgifter om personer med skyddade personuppgifter till kommunen för att möjliggöra barnets placering inom barnomsorgen registreras dessa uppgifter inte i kommunens dataregister för barnomsorg. Dessa uppgifter hanteras utifrån tydliga fastslagna rutiner och med begränsad tillgång inom förvaltningen Klagomål och synpunkter För att lämna klagomål och synpunkter på barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter finns en funktion för detta på kommunens hemsida. Synpunkterna registreras i ärendehanteringssystemet, utreds och följs upp i den berörda verksamheten och presenteras också för barn och utbildningsnämnden. Den som lämnar synpunkter får vara anonym, men vid önskemål om återkoppling från förvaltningen krävs att kontaktuppgifter lämnas. För klagomål och synpunkter på enskild pedagogisk omsorg eller enskild pedagogisk verksamhet är det möjligt att vända sig antingen direkt till anordnaren eller till kommunen Tystnadsplikt och sekretess All personal i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem har tystnadsplikt. Detta innebär att de inte har rätt att för någon yppa något om barnen eller deras familjers personliga förhållanden utan vårdnadshavarnas medgivande. Det kan gälla allt från fysiska och psykiska sjukdomar till olika slags sociala och ekonomiska problem. Förbudet att avslöja känsliga uppgifter och förhållanden gäller såväl muntliga uppgifter som uppgifter i handlingar, det vill säga olika slags skriftlig dokumentation på förskolan eller fritidshemmet. 19

48 14.6 Anmälningsplikt Oavsett tystnadsplikt eller sekretess har all personal i förskola, pedagogisk omsorg eller fritidshem anmälningsplikt till socialtjänsten. Detta innebär att personal som misstänker att ett barn far illa enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen är ålagd att anmäla detta till socialtjänsten. 20

49 15 Bilagor Bilaga 1: Förskolor Förskola Arbetslagsledare Telefon Baggetorps förskola Johanna Goldén Förskolan Slottet Maria Szabo Elin Einarsson Lotta Puman Therese Hallberg Grändens förskola Karin Högberg-Eriksson Lindgårdens förskola - Österåker Ulla Andersson Lärkans förskola Maria Andersson Sjöstugan förskola Marmorbyn Camilla Åhlund Skogsgläntans förskola Högsjö Annika Söderberg Sol och Regn Källstugans förskola Julia Kjellin Södergårdens förskola Sarah Pedersén Ålands förskola Inga-Lill Hellström Karoline Lindström Namn Befattning Telefon Lena Sahrblom Förvaltningschef Helena Edrenius Nämndordförande Lars-Åke Mård Förskolechef Agneta Arvidsson Biträdande förskolechef Inger Wilson Administratör My Zinderland Barnomsorgshandläggare

50 Bilaga 2: Fritidshem Fritidshem Arbetslagsledare Telefon Skola i anslutning Ekhagens fritidshem Högsjö Roger Östlund Högsjö skola Slottets fritidshem Monica Andersson Slottsskolan F-6 Lönnens fritidshem Baggetorp Tobias Christensen Marmorbyns fritidshem Christer Havnesköld Marmorbyns skola Sävsta fritidshem Andreas Christensen Sävstaskolan Österåkers fritidshem Linus Ahnstrand Österåkersbygdens friskola Namn Befattning Telefon Lena Sahrblom Förvaltningschef Helena Edrenius Nämndordförande Cecilia Bingmark Rektor Högsjö skola Rektor Marmorbyns skola Rektor Baggetorps fritidshem Rektor Österåkers fritidshem Eva Karlsson Rektor Slottsskolan F Stefan Bohlin Rektor Sävstaskolan My Zinderland Barnomsorgshandläggare

51 Bilaga 3: Avgiftsnivåer för maxtaxa 2017 Avgiften för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg räknas utifrån hushållets avgiftsgrundande inkomst, och från och med 1 januari 2017 höjs avgiften. Orsaken till höjningen är att inkomsttaket indexerats till kronor per månad för 2017, vilket kan jämföras med 2016 års inkomsttak på kronor. Avgiftsnivåerna för 2017 är satta till följande: Avgift för fritidsklubb 0,5 procent av inkomsten, dock högst 227 kronor i enlighet med 2017 års inkomsttak. Avgift för lovomsorg Ordinarie gällande taxa för fritidshem. 23

52 Bilaga 4: Översikt E-tjänster De två e-tjänster vårdnadshavaren skall använda för administrering av barnomsorgsplatsen är Lämna/hämta och Hypernet, och de nås via Vingåkers kommuns hemsida. Nedan följer en översikt av vilken e-tjänst som skall användas till de olika uppgifter som ska lämnas, och för kommunikation med förskola eller fritidshem. Lämna/hämta Platsinnehavaren erhåller inloggningsuppgifter så snart barnets placering inletts, då de skickas med post till vårdnadshavarens folkbokföringsadress. E-tjänsten används av vårdnadshavaren för att: lämna in schema rapportera frånvaro kommunicera med personal på aktuell förskola eller fritidshem Hypernet Vårdnadshavaren erhåller inloggningsuppgifter så snart ansökan gjorts om barnomsorgsplats via Vingåkers kommuns hemsida, då de automatiskt skickas med e-post. I de fall vårdnadshavaren inte gjort ansökan via hemsidan erhålls inloggningsuppgifter genom att vårdnadshavaren kontaktar systemförvaltaren eller barnomsorgshandläggare på barn- och utbildningsförvaltningen. E-tjänsten används av vårdnadshavaren för att: ansöka om plats säga upp plats lämna eller uppdatera inkomstuppgift lämna eller uppdatera uppgift om familjebild lämna eller uppdatera uppgift om grund för placering Vid eventuella frågor om dessa e-tjänster kontaktas systemförvaltare Maria Redfors på barn- och utbildningsförvaltningen: E-post: maria.redfors@vingaker.se Telefon:

53 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU 7 Dnr 21/ Verksamhetsberättelse 2016 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2016 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Det pågår en mängd olika insatser för att öka andelen behöriga elever till gymnasiet ända från förskoleålder upp till högstadieåldern. Två nya tillfälliga förskolor togs i bruk (Satelliten och Lärkan) under tiden som en permanent förskola byggs. Detta har lett till att barngrupperna har minskats och förutsättningarna för lärande ökat. Under 2016 togs också beslut om att bygga en ny/rusta upp högstadieskolan och det har inneburit att ett omfattande skolutvecklingsarbete på skolan har inletts i samband med detta. Inför hösten sattes en ny ledningsorganisation i sjön som innebar förstärkning av rektorsfunktion. En åtgärd för att få en tydligare styrning (mindre enheter och färre medarbetare per rektor) där även utsedda arbetslagledare på alla förskolor, fritidshem, förskoleklasser och grundskolor är en viktig del. Syftet med nya ledningsorganisationen är att bättre kunna utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete som i sin tur bidrar till att kunna nå högre måluppfyllelse. För att utveckla arbetslagledarna i ledarskap och systematiska arbetssätt har de påbörjat en arbetslagledarutbildning som fortgår även under I Vingåkers grundskolor pågår också regelbundna ämnesövergripande ämneslag som leds av förstelärarna. Det kollegiala samspelet är viktigt för utveckling av lärmiljön visar forskning. Högstadieskolan har under förra läsåret initierat ett stort skolutvecklingsarbete tillsammans med Skolverket, Läslyftet, för att kompetensutveckla alla lärare, oavsett ämne, i vikten av läsförståelse och det behöver spridas vidare till andra skolor. Alla chefer inom barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med sina medarbetare utvärderat året som gått och identifierat styrkor och utvecklingsåtgärder för kommande år. Forts. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

54 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida Forts. BoU 7 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Verksamhetsberättelse 2016 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

55 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår handläggare Malin Alsing Brånn Malin.alsing.brann@vingaker.se Verksamhetsberättelse 2016 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Barn- och utbildningsnämnden godkänner verksamhetsberättelsen för 2016 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Sammanfattning Det pågår en mängd olika insatser för att öka andelen behöriga elever till gymnasiet ända från förskoleålder upp till högstadieåldern. Två nya tillfälliga förskolor togs i bruk (Satelliten och Lärkan) under tiden som en permanent förskola byggs. Detta har lett till att barngrupperna har minskats och förutsättningarna för lärande ökat. Under 2016 togs också beslut om att bygga en ny/rusta upp högstadieskolan och det har inneburit att ett omfattande skolutvecklingsarbete på skolan har inletts i samband med det. Inför hösten sattes en ny ledningsorganisation i sjön som innebar förstärkning av rektorsfunktion. En åtgärd för att få en tydligare styrning (mindre enheter och färre medarbetare per rektor) där även utsedda arbetslagledare på alla förskolor, fritidshem, förskoleklasser och grundskolor är en viktig del. Syftet med nya ledningsorganisationen är att bättre kunna utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete som i sin tur bidrar till att kunna nå högre måluppfyllelse. För att utveckla arbetslagledarna i ledarskap och systematiska arbetssätt har de påbörjat en arbetslagledarutbildning som fortgår även under I Vingåkers grundskolor pågår också regelbundna ämnesövergripande ämneslag som leds av förstelärarna. Det kollegiala samspelet är viktigt för utveckling av Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

56 lärmiljön visar forskning. Högstadieskolan har under förra läsåret initierat ett stort skolutvecklingsarbete tillsammans med Skolverket, Läslyftet, för att kompetensutveckla alla lärare, oavsett ämne, i vikten av läsförståelse och det behöver spridas vidare till andra skolor. Alla chefer inom barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med sina medarbetare utvärderat året som gått och identifierat styrkor och utvecklingsåtgärder för kommande år. I följande rapport ges en uppföljning av de resultatmål som barn- och utbildningsnämnden fastställde för (2) Bilagor 1. Kommunblad, 2015, med statistik avseende våra verksamheter 2. Andel behöriga till gymnasiet, sett över tid 3. Genomsnittligt meritvärde i åk 6 och 9 4. Betygsresultat över tid 5. Betygsresultat åk 6 ämnesvis, vt -16, uppdelat på pojkar och flickor 6. Betygsresultat åk 9 ämnesvis, vt -16, uppdelat på pojkar och flickor 7. Alla verksamhetsberättelser från förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Lena Sahrblom Barn- och utbildningschef

57 FÖRSKOLA Förskola, skola oell yuxenutoiloning i Mingål<:er zg [ ~ Egna Kom- Samtliga Egna Kom- Samtliga kom- mun- kom- kom- mun- kommunen gruppen muner munen gruppen muner GYMNASIESÄRSKOLAN * Andel (%) inskrivna barn av * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 4,8 3,8 samtliga barn i åldern 1-5 år * Kostnad (kr) per elev * Andel (%) inskriv. barn i ensk regi (exkl. skolskjuts) * Antal inskrivna barn per avd. 19,0 16,8 16,7 GYMNASIESKOLAN * And (%) årsarb. m ped högskexam J kommunens skolor * Antal inskrivna barn per årsarbetare 7,5 5,4 5,2 * Andel (%) elever * A vgiftsfmansieringsgrad på yrkesprogram 51,8 37,1 29,4 J kommunal regi: - på högskoleförb. program 30,2 48,2 57,4 * Kostnad (kr) per inskrivet barn på introduktionsprogram 18,0 14,7 13,2 PEDAGOGISK OMSORG - från annan kommun * Andel (%) inskrivna barn av * Antal elever per lärare(heltidstjänst).. 10,3 11,4 samtliga barn i åldern 1-5 år * Andel (%) lärare m ped högskexam samtliga barn i åldern 6-9 år O O O * Kostnad (kr) per elev * Andel (%) inskriv. barn i ensk regi för undervisning * Antal inskrivna barn per personal.. 5,2 4,6 - för lokaler J kommunal regi: Folkbolsfjjrda i kommunen * Kostnad (kr) per inskrivet barn * Kostnad (kr) per elev FRITIDSHEM - totalt konununala skolor * Andel (%) inskrivna elever av - för ersättning till annan kommun samtliga barn i åldern 6-9 år 77,1 78,4 83,9 * Andel (%) elever som samtliga barn i åldern år 26,1 21,6 21,1 - avbröt studierna efter år 1 l 3 3. * Andel (%) inskriv. elever i ensk. regi 0,0 7,2 12,0 - tagit examen inom 3 år, totalt * And (%) årsarb. m ped högskexam tagit examen inom 3 år, exkl. IM * Antal inskrivna elever per anställd 18,6 12,4 12,9 * Andel (%) avgångselever * Antal inskrivna elever per årsarbetare 28,2 22,7 21,9 med grundl. behörighet till * Antal inskrivna elever per avd. 28,5 34,7 40,9 universitet och högskola * A vgiftsfinansieringsgrad KOMVUX J kommunal regi: Folkbolsfjjrda i kommunen * Kostnad (kr) per inskriven elev * Andel (%) inv år i komvux 2,5 3,2 3,7 FÖRS KO LE KLASS * Andel (%) elever i annan kom. 100,0 29,0 14,6 * Andel (%) elever av J kommunens skolor samtliga 6-åringar 120,7 96,5 96,5 * Andel (%) korttidsutb. elever 21,5 20,2 * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 14,6 16,2 16,4 * Andel (%) elever fr. annan kom. 18,4 14,5 * Andel (%) årsarb. m ped högskexam. 93,8 88,4 83,4 * Andel (%) kursdeltagare hos J kommunal regi: annan utbildningsanordnare 18,3 44,7 * Kostnad (kr) per elev * Kostn (kr) per heltids stud. totalt GRUNDSKOLAN * Kostn (kr) per heltids stud. i skolor * Andel (%) 6-åringar i åk 1 0,0 0,7 0,7 med kom. el. annan utb.anordnare * Andel (%) elever - grundläggande vuxenutbildning i fi'istående skolor 8,3 8,4 14,7 - gymnasial vuxenutbildning som deltar i modersmålsund. 20,7 9,0 14,2 * Andel (%) kursdeltagare * Antal elever per lärare(heltidstjänst) 12,1 11,9 12,1 i gymnasial vuxenutbildning * Andel (%) lärare m ped högskexam som slutfört kurs 73,2 71,4 * Kostnad (kr) per elev - som avbrutit kurs 15,4 18,3 - totalt SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA - för undervisning * Antal timmar undervisning - för lokaler per elev och vecka 3,3 3,6 * Andel (%) elever i åk 9 som * Kostnad (kr) per elev ej nått kunskapskraven UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE i ett eller flera änmen 45,2 25,3 24,7 * Andel (%) elever som godkänts " är behöriga till gy-skola 59,1 83,4 84,1 * Andel (%) elever som avbrutit " böljade i gy-skola 100,0 99,0 98,8 * Kostnad (kr) per heltids stud böljade i gy exkl. introd-pgm 67,1 85,8 86,3 KOSTNAD PER INVÅNARE (KR) GRUNDSÄRSKOLAN * Förskola, ped. oms. och fritidshem * Andel (%) integrerade elever * Skola och vuxenutbildning * Antal elever per lärare(heltidstjänst) " 3,4 3,9 * Kostnad (kr) per elev Skoiverka September 2016 (exkl. skolskjuts)

58 Uppgifterna om komvux, sfi och kostnader avser kalenderåret Uppgifter om resultat i grundskolan avser juni Övriga uppgifter avser, om inget annat anges, den 15 oktober Rapporter finns tillgängliga på Skolverkets hemsida ( DEFINITIONER OCH FÖRKLARINGAR Gemensamt för alla verksamhetsformer Uppgift saknas eller är för osäker för att redovisas. Uppgift kan inte förekomma. *Kommungrupp *Kostnad per barn/elev *Pedagogisk högskoleexamen *Antal elever per lärare(heltidstjänst) Enligt 2011 års kommungruppsindelning, som tagits fram av Sveriges kommuner och landsting. Vid beräkningen av kostnad per barn/elev har antalet barn/elever beräknats som ett medeltal av antalet den 15 oktober 2014 och den 15 oktober Lärarexamen, förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen. Antal elever per lärare omräknat till heltidstjänster under mätveckan exklusive lärare som undervisar asylsökande elever. Förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem *Avgiftsfinanseringsgrad (%) Den andel av kostnaden för kommunal förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem som bekostas av föräldraavgifter. *Arsarbetare Antalet anställda har omräknats till heltidstjänster (årsarbetare) med hjälp av tjänstgöringsgraden. Såvida inget annat framgår, avser uppgifterna för förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem såväl kommunala som fristående verksamheter i kommunen. Grundskolan *Kostnad (kr) per elev, totalt *Andel (%) elever i åk 9 som - ej nått kunskapskraven i ett eller flera ämnen - är behörig till gymnasieskolan - började i gymnasieskolan - började i gy exkl. introdpgm Gymnasieskolan * Andel (%) elever - på yrkesprogram - på högskoleförb. program - på introduktionsprogram - från annan kommun * Kostnad (kr) per elev, folkbokförd i kommunen, totalt för elever i kommunala skolor *Andel (%) elever som - avbröt studierna efter år 1 - tagit examen inom 3 år, totalt *Andel (%) avgångselever som fått grundl. behörighet till universitet och högskola Komvux *Andel (%) korttidsutb. elever *Andel (%) kursdeltagare hos annan utbildningsanordnare * Heltidsstuderande * Kostnad (kr) per heltidsstud., totalt Särskild utbildning för vuxna *Kostnad (kr) per elev Utbildning i svenska för invandrare *Andel (%) elever som godkänts *Andel (%) elever som avbrutit *Kostnad (kr) per heltidsstuderande Den totala kostnaden per elev för kommunens grundskola exklusive kostnaden för skolskjuts. Andel elever som saknar godkänt betyg i ett, flera eller alla ämnen. Andel elever som är behöriga till yrkesprogrammen, dvs har godkänt betyg i 8 ämnen inklusive ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Andel elever som fanns i gymnasieskolan direkt efter årskurs 9. Andel elever som fanns i något nationellt program direkt efter årskurs 9. Andel av elever folkbokförda i kommunen: på programmen barn- och fritid, bygg- och anläggning, el- och energi, fordon- och transport, handel- och administration, hantverk, hotell- och turism, industritekniska, naturbruk, restaurang- och livsmedel, WS- och fastighet, vård- och omsorg samt riksrekryterande yrkesutbildningar med egna examensmål. Uppgifter avser folkbokförda elever i kommunen oavsett huvudman för skolan. på programmen ekonomi, estetiska, humanistiska, naturvetenskap, samhällsvetenskap, teknik samt International Baccalaureate. Uppgifter avser folkbokförda elever i kommunen oavsett huvudman för skolan. på preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Uppgifter avser folkbokförda elever i kommunen oavsett huvudman för skolan. andel av alla elever som studerar i kommunen i skolor med kommunal huvudman som var folkbokförda i en annan kommun. Kostnaden för gymnasieskolan inkl. skolskjuts, reseersättning och inackordering. Ersättningar för elever från annan kommun har dragits ifrån, ersättningar för elever folkbokförda i kommunen har lagts till. Kostnaden är dividerad med antalet elever, folkbokförda i kommunen, som går i kommunal gymnasieskola. Andel av elever folkbokförda i kommunen: år 1 på program 15 oktober 2014 som inte fanns i gymnasieskolan 15 oktober Andelen elever som tagit gymnasieexamen inom den förväntade studietiden, tre år. Uppgiften gäller elever som vid utbildningsstart var folkbokförda i kommunen och som för första gången började en gymnasieutbildning höstterminen tre år före det år som visas i tabellen. Andel elever som avslutat gymnasieskolan våren 2015 med grundläggande behörighet till högskole- och universitetsstudier, folkbokförda i kommunen. Elever som avslutat gymnasieskolan (avgångselever) är elever med gymnasieexamen eller studiebevis med betygssatta kurser om minst 2500 poäng. Andel av eleverna i kommunens komvux som har tidigare utbildning högst motsv. grundskola. Andel kursdeltagare som deltog i kurs som huvudmannen (kommunen) köpt av annan utbildningsanordnare än kommun eller landsting. Antal heltidsstuderande i komvux beräknas som totalt antal verksamhetspoäng under kalenderåret dividerat med 800. Kostnad per heltidsstuderande exklusive köpt utbildning. Kostnaden dividerad med antalet genomsnittselever, där genomsnittselev är antalet elever multiplicerat med antalet undervisningstimmar per vecka och dividerat med riksgenomsnittet undervisningstimmar per vecka. Andel nybörjare 2013 som erhållit betyget Godkänd eller Väl Godkänd på någon kurs 2013, 2014 eller Andel nybörjare 2013 som avbrutit utbildningen. Totalkostnaden 2015 dividerad med totala antalet elever omräknade till heltidsstuderande.

59 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, a!l1del (5';).11 ;i:;: i 87.2 Trend Urval: ALla kommuner (ovägt medel) Alla kommuner (ovägt medel) Eli _/ I 1998: ---~ Vingåker: D 70 &0 50 f99' : ZD S iJ :013 2\J Vingåker... Alla kommuner (ovägt medet)... Riket Elever i åk. 9 som är behönga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) {N1S436) An,tal elever i årskurs 9 som är behö!iga tiu ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skuue ha fått betyg oj minst ett ämne enugtdet mat och kuns;kapsrelateradebetygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svens.ka eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och l minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.ö.m. 20n krävdes godkända betyg i svenska ellet svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser eteved kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsorl:. Uppgiften avset läsår. Om det totala antalet elever är 40eUerfler och antalet EJ behöriga. är 1~4elever! så visas andelen behörlgasom 95 procent. Fr,Q.m exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket (Siris).

60 Skola Termin Meritvärde Antal Behörig GY11 % Alla mål % Högsjö skola VT16Ak6 205, ,0 100,0 Marmorbyns skola VT16Ak6 190, ,0 92,9 Slottsskolan F-6 VT16Ak6 170, ,8 50,0 Sävstaskolan VT16Ak6 191, ,7 62,5 Slottsskolan 7-9 VT16Ak9 192, ,5 59,2

61 Betygspoäng genomsnittlig ad Ämne.. EN..,lA.. SV.. SVA o HTO VT6 HT7 VT7 HTS VTS HT9 TeImin

62 SiRiS Grundskolan - Betyg per ämne i årskurs 6 Läsåret IVald organisation: Vingåker Vald typ av huvudman: Samtliga t..., -n1.w-.r1<.et Andel elever (%) med betyg A-E och genomsnittlig betygspoäng per ämne, för elever i årskurs 6 med betyg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet. Antal elever Andel % med A-E G"""", bo, Amne To"" FEckor Po'kar Total Ffckor P Okat T... FEekor P'lw Bild ,7 11,8 Engelska ,9 74,4 78,5 10,8 9,8 11,6 Hem- och konsumentkunskap ,4 13,1 11,9 Idrott och hälsa ,2 13,6 12,9 Matematik ,3 81,4 84,6 11,2 10,2 11,9 Modersmål ,6.... Musik ,6 12,7 Naturorienterande ämnen (block) Biologi , ,1 11,7 12,5 11,2 Fysik , ,4 11,4 11,4 Kemi ,3 87, ,9 11,1 10,8 Samhällsorienterande ämnen (block) Geografi ,4 87,5 90,6 11,3 11,1 11,5 Historia , ,8 10,4 10,7 10,2 Religionskunskap , ,2 11,5 11,9 11,2 Samhällskunskap , ,6 11,7 12,1 11,4 Slöjd ,7 13,4 12,2 Svenska ,3 ' ,9 12,2 12,9 11,8 Svenska som andraspråk , ,2 6,5 4 Teckenspråk Teknik , ,5 11,4 11,6 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtlilla uppllifler avser elever i skolor med betyil enlillt det mål- och kunskaps relaterade betyilssystemet. Om en resultatuppgift baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den av sekretesskäl. Då visas två prickar (.. ) istället för utfall. Om antalet som ej uppnått kunskapskraven är 1-4 elever, så visas andelen som uppnått kunskapskraven (A-E) som Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Antal elever Andel (0/0) elever med A-E Genomsnittlig betygspoäng Antal elever respektive antal pojkar och flickor som har fått betyil A-F eller streck i respektive ämne. Andel elever som har fått godkända betyg A-E, av de elever som har fått A-F eller streck i respektive ämne. Den genomsnittliga betygspoängen i respektive ämne visar elevernas genomsnittlilla betyg omräknat till I poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas för elever som fått betyg A-F. Betygssteg F ger O poäng, E ger 10 poäng, D ger 12.5, C ger 15, B ger 17.5 och A ger 20 poäng. Den höllsta möililla betyqspoänqen är 20 poänq och den lällsta är O poänll i respektive ämne.

63 SiRiS Grundskolan - slutbetyg per ämne i årskurs 9 Läsåret 2015/16 IVald organisation: Vingåker (geografiskt område), samtliga huvudmän IVald huvudman: Samtliga huvudmän I "':t.~ r '~""04~ Genomsnittlig betygspoäng och andel (%) med betyg A-E per ämne, för elever i årskurs 9 med bewg enligt det mål och kunskapsrelaterade betygssystemet OBS! Elever som har okänd bakgrund ingår inte i redovisningen av resultaten av ämnesbetya 2015/16 Antal elever Totalt Flickor Po'kar Amne Total Flickor Po kar BetVCs- Andel % 8e s- Andel %) 8etvas- Andel /% oanq med A-E pc3 nq med A-E cana med A-E Bild ,4 98,7 14,4 97,7 12,2 100 Engelska ,8 84,7 13,2 89,1 10,1 79,5 Hem och konsumentkunskap ,7 14, ,9 94,4 Idrott och hälsa ,1., 84,8 11,8 79,1 12,5 91,7 Matematik ,5 81,2 10,6 80,4 10,4 82,1 Moderna språk, språkval , , ,3 85 Modersmål , Musik , ,3 11,7 100 Biologi ,4 87,2 11,9 88,4 10,8 85,7 Fysik , ,5 88, ,3 Kemi ,7 85,9 11,7 88,4 11,7 82,9 Geografi , ,3 95,3 10,1 85,7 Historia , ,2 97, ,7 Religionskunskap , ,3 95, ,1 Samhällskunskap ,4 92,3 13,6 95, ,6 Slöjd , ,1 95,3 12,2 94,41 Svenska ,4 97,1 15,1 97, ,7 Svenska som andraspråk , Teknik ,9 89,9 11, ,1 88,9 Rapportbeskrivning och definitioner etc. Samtliga uppgifter avser elever med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betvassvstemet. Uppaifterna avser betva före prövning. Observera att om resultatuppaiften baseras på färre än 10 elever, dubbel prickas den. Då visas två prickar.. ) istället för utfall. Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. OBS! Elever som har okänd bakgrund ingår inte i redovisninaen av resultaten av ämnesbetva 2015/16. Elever med okänd bakgrund avser elever som saknar personnummer. Att personnummer saknas kan t.ex. bero på att eleven inte är folkbokförd i Sverige. Dessa elever är exkluderade från redovisningen av ämnesbetvg 2015/16. Antal elever Betygspoäng Andel (%) elever med A-E Antal elever respektive antal poikar och flickor som har slutbetva alternativt underlaa saknas i respektive ämne. Elever som saknade godkänt betyg i alla ämnen inaår. Fram till 2013 inaick elever som saknade godkänt betvg i alla ämnen i redovisninaen. I Betvaspoänaen utaörs av ett aenomsnitt av betvgsvärdena i ämnesbetvaen (F-O, E-1O, D-12.5, C=15, B=17.5 och A=20). I Det möiliaa värdet är 0-20 poäna. Den aenomsnittliaa betvaspoänaen beräknas för de el.;ver som fått betyg A-F i respektive ämne. IAndel elever som har fått godkänt betyg, A-E av de elever som har fått A-F eller streck (-l, dvs underlag saknas. I Elever som saknade aodkänt betva i alla ämnen ingick ei Från 2014 inaår de i redovisningen.

64 Verksamhetsberättelse 2016 Barn- och utbildningsnämnden

65 Inledning Det pågår en mängd olika insatser för att öka andelen behöriga elever till gymnasiet ända från förskoleålder upp till högstadieåldern. Två nya tillfälliga förskolor togs i bruk (Satelliten och Lärkan) under tiden som en permanent förskola byggs. Detta har lett till att barngrupperna har minskats och möjligheten till ökat lärande för barnen har möjliggjorts. Under 2016 togs också beslut om att bygga en ny/rusta upp högstadieskolan som inneburit ett omfattande skolutvecklingsarbete för skolan i samband med framtagandet av hur den nya skolan ska se ut och fungera. Inför hösten sattes en ny ledningsorganisation i sjön som innebar förstärkning av rektorsfunktion. Syftet har varit att få en tydligare styrning (mindre enheter och färre medarbetare per rektor) vilket också inneburit att arbetslagledare har utsetts på alla förskolor, fritidshem, förskoleklasser och grundskolor. Den nya ledningsorganisationen ska etablera ett systematiskt sätt att arbeta för att nå högre måluppfyllelse. För att utveckla arbetslagledarna i ledarskap och det systematiska kvalitetsarbetet har de påbörjat en arbetslagledarutbildning som fortgår även under I Vingåkers grundskolor pågår också regelbundna ämnesövergripande ämneslag med stöd av förstelärarna. Det kollegiala samspelet är viktigt för utveckling av lärmiljön visar forskning. Högstadieskolan deltog under förra läsåret i ett stort skolutvecklingsarbete tillsammans med Skolverket, Läslyftet, som ska spridas till alla skolor. Alla chefer inom barn- och utbildningsförvaltningen har tillsammans med sina medarbetare utvärderat året som gått och identifierat styrkor och utvecklingsåtgärder. I följande rapport ges en uppföljning av dem resultatmål som barn- och utbildningsnämnden fastställt för 2016.

66 Innehållsförteckning 1 Viktiga händelser Nämndens/enhetens mål Ekonomi- Se ärende Ekonomiskt bokslut Investeringar- Se ärende Ekonomiskt bokslut Kompetensförsörjning Sjukfrånvaro Rekryteringsläge Intern kontroll Nämndens verksamhetsfakta-se ärende Ekonomiskt bokslut

67 1 Viktiga händelser Beslut har tagits av kommunfullmäktige att bygga en ny förskola. Södergårdens förskola stängs ned och görs om till bostäder Öppnande av två tillfälliga förskolor i väntan på permanent utbyggnad; Satelliten togs i bruk i januari samt Lärkan i oktober (vid station) Beslut har tagits av kommunfullmäktige att bygga ny/rusta upp högstadieskolan- projektering pågår Rekrytering av enhetschef för modersmålslärare och studiehandledare, etablerandet av ny enhet Slussen som kartlägger nyanlända Godkänd ansökan ur sociala investeringsfonden, rekrytering av psykologtjänst Tillsyn från Skolinspektionen av huvudman pågick under våren och en bedömning har färdigställts. Utvalda skolor för djuputredning var Slottsskolan och Marmorbyns skolor Andel behöriga till gymnasiet har ökat med 14,9 % för Slottsskolans åk 9 elever (jämfört från juni 2015 till juni 2016) Avslut av projektet Tidsenligt lärare. Leasade IPADS har återlämnats under aug månad. Sävstaskolan har fått en upprustad skolgård med ny lekutrustning, bland annat plan med konstgräs och en renovering av skollokaler för de yngre eleverna Nya digitala verktyg och ett långsiktigt arbete med digital kompetens enligt nämndens antagna IT strategi för förskola och skola i Vingåkers kommun påbörjas. Lärardatorer delades ut i augusti och elevdatorer successivt under hösten Bou-kansliet: förstärkning av systemförvaltarfunktion och rekrytering av ny barnomsorgshandläggare Förstärkning av rektorsfunktion för att få bättre förutsättningar i styrning och ledning (mindre enheter och färre medarbetare per rektor), etablering av ett systematiskt kvalitetsarbete för att nå högre måluppfyllelse. Nya pedagogiska dokumentationsprogram (IST) har köpts in och tagits i drift, modul för modul. Ny chef för Kulturskolan rekryterades Arbetslagledare utsedda på alla förskolor, fritidshem, förskoleklasser och grundskolor. En omfattande arbetslagledarutbildning är påbörjad och fortgår under Projekt Dan Bornemark i samverkan mellan förskola och kulturskola har påbörjats som avslutas med Barnens dag 18 maj 2017 Samarbetet med Friends är inne på år två, ny nulägesbedömning på alla skolor har genomförts 2 Nämndens/enhetens mål. Analys och bedömning av uppnådda resultat av nämndens målsättningar, 2016 Kommunfullmäktiges riktade mål: Andelen behöriga till gymnasiet ska öka Målet är: Ej uppfyllt/uppfyllt Målet mäts i samband med slutbetyg efter läsårets slut (juni2016) därmed inget nytt utfall vid årskifte 16/17. Enligt uppsatt målnivå på 100 % behörighet är inte målet uppnått men däremot har andelen behöriga till gymnasiet ökat som var KF:s intention med målet. Andelen behöriga till yrkesinriktat program har ökat från 68 % till 78,5 % vilket är

68 10,5 % i ökning för elever folkbokförda i Vingåker. För Slottsskolans åk 9 elever ökade behörigheten med 14,9 % från 59,6 % i juni 2015 till 74,5 % i juni Sett över tid har skolorna i Vingåker under många år haft en högre andel elever som varit behöriga till gymnasiet jämfört mot övriga riket, fram till sjönk andelen behöriga kraftigt och har sedan legat kvar under det nationella snittet. För läsåret 2016 sker dock en ökning av andel behöriga elever till gymnasiet (78,5 %). Vingåkers kommuns resultat ligger dock fortfarande under det nationella snittet (86 %). Barn- och utbildningsnämndens resultatmål: Förskolan Mål värdegrundsuppdraget: Barn och vårdnadshavare upplever att de får ett bra bemötande Målet är: Uppfyllt Slutsats: sammanfattning och slutsatser från uppföljning av respektive verksamhet vid utvecklingssamtal mellan pedagoger och vårdnadshavare, samt i dagliga möten mellan pedagoger och vårdnadshavare, visar att barnen är trygga på förskolan och att föräldrarna upplever att barnen får den trygghet och omsorg de behöver på förskolan. Så förvaltningens bedömning är att förskolorna visar ett gott resultat för värdegrundsarbetet. Skolinspektionens vårdnadshavarenkät visar också att vårdnadshavaren upplever att sitt barn är tryggt på förskolan samt är nöjd med sitt barns förskola gällande normer och värden. Mål kunskapsuppdraget: Barnen ges långsiktiga förutsättningar att lära och utvecklas Målet är: Uppfyllt Slutsats: förskolan ska ge förutsättningar till lärande och utveckling och har därför arbetat aktivt med många olika insatser för att utveckla verksamheten. Bland annat så har språk- och mattepiloter (delvis finansierat av maxtaxa-kvalitetssäkrande åtgärder) spridit sina kunskaper och alla pedagoger har arbetat med verktyget framgångsrikt lärande, i syfte att nå en hög likvärdig pedagogisk kvalitet. Vårdnadshavare, pedagoger i förskoleklass och förskolans personal bekräftar att barnen genom förskolans verksamhet utvecklar sitt språk inom t ex ordförråd, begrepp, textförståelse och matematik inom t ex matematiska begrepp, taluppfattning, tidsuppfattning. En läroplansvägg har satts upp på varje förskola där barn och vårdnadshavare kan se dokumentation av arbetet mot läroplanens mål. Fritidshemmen Mål värdegrundsuppdaget: Alla barn känner sig trygga med de vuxna på fritids Målet är: Uppfyllt Slutsats: under året har ett löpande värdegrundsarbete pågått i fritidshemmets undervisning. Pedagogerna har arbetat medvetet med värdegrundfrågor genom social träning i olika grupper, att vänta på sin tur, visa hänsyn, leka regellekar. Friends enkät som genomfördes under hösten visar att värdegrundsarbetet behöver fortgå. Barnen använder verbala kränkningar i allt för stor utträckning inom fritidshemmen och det finns barn som känner sig otrygga. I utvärdering och

69 analys av årets värdegrundsarbete framgår det tydligt att det främjande och förebyggande värdegrundsarbetet behöver stärkas. Personalen behöver systematiskt arbeta vidare med Friends arbetsmaterial och att sätta in åtgärder. Mål kunskapsuppdraget: Fritidshemmet bidrar till elevens lärande och utveckling Målet är: Delvis uppfyllt Slutsats: här har systematik kring uppföljning av verksamheten saknats. Skolinspektionen gav huvudmannen föreläggande för bristande uppföljning och avsaknad av prioriterade utvecklingsinsatser under våren 2016 när de gjorde inspektion i Vingåker. Samarbetet mellan fritids och skola behöver förbättras för att t ex fritidshemmen ska kunna ta del av skolans planering och på så sätt planera sin egen undervisning i fritidshemmen med liknande tema. Fritidshemmen behöver mer aktivt sätta mål som utgår från undervisning i fritidshemmen samt att följa upp och utvärdera den undervisning som bedrivs och därmed identifiera utvecklingsområden. Grundskolan inkl förskoleklass och IM Mål värdegrundsuppdraget: Alla elever upplever att de har en trygg miljö och att deras röst blir hörd Målet är: Ej uppfyllt Slutsats: Enligt Friends rapport över enkätsvaren för åk 1-6 (ht 2015) så står sig resultatet bra jämfört mot det nationella medelvärdet och ska lyftas som något positivt. Men 17 elever svarar till exempel att de sällan eller aldrig känner sig trygga i skolan. Varje elev som svarar så är en elev för mycket. Det förebyggande och främjande arbetet måste utvecklas, här har Friends inte sett en tydlig systematik. En stor del av personalen uppger själva att de inte upplever ett tydligt likabehandlingsarbete som genomsyrar verksamheten och prioriteras av skolledningen. Däremot verkar personalen mycket motiverad för uppdraget, enligt Friends utbildare. I den senaste undersökningen (ht 2016) finns det skolor där arbetet med Friends arbetsmaterial inte använts i klasserna eller där arbetet fortfarande inte förankrats hos personalen. I Friends rapport (ht 2015) förekommer mobbning på högstadieskolan i större utsträckning än nationellt (45 % av de som säger att de blivit kränkta uppger att de varit mobbade, jämfört med 30 % nationellt). Att bli utsatt för fysiska kränkningar samt utsatthet på nätet verkar vara vanligare här jämfört med det nationella medelvärdet. I undersökning från ht 2016 så är det en lägre svarsfrekvens, och till och med för låg på några av skolorna, som gör att det blir omöjligt att göra jämförelser. Däremot är det fortfarande för många som upplever mobbning och trakasserier. Arbete med trygghet och icke kränkande behandling är därmed ett prioriterat utvecklingsområde. Det var endast 88 % av eleverna i åk 8 svarade positivt på frågan om de känner sig trygga i skolan (se SKLs Öppna jämförelser grundskola elevenkät 2015/2016). Mål kunskapsuppdraget: Samtliga elever utvecklas och når målen i alla ämnen Målet är: Ej uppfyllt Slutsats: Kunskapsuppföljningen för åk 3 och betygsresultat för åk 6 och 9 visar att samtliga ej når målen i alla ämnen, det vill säga minst betyget E.

70 Årskurs 3 Många elever klarar inte kunskapskraven i åk 3 och vårterminens nationella prov visar att endast 45 % av eleverna klarat samtliga delprov. Det visar att såväl pedagogik som undervisningsmetoder behöver utvecklas. Pedagogiken och undervisningsmetoder behöver också utvecklas för lärarna inom de högre årskurserna i grundskolan. Många av årskurs 3 eleverna har svårigheter med läsförståelsen och grundläggande matematiska begrepp vilket är en av orsakerna till bristande resultat för nationella prov. Årskurs 6 Andel godkända elever i alla ämnen i åk 6 har sjunkit från vårterminen 2015, som då var 72,1 % till att bli 65,3 % vt Enskilda ämnen har förbättrats, t ex matematik men fortfarande är det alltför många som ej klarar kunskapskraven. Engelskan försämras kraftigt mellan läsåren medan svenskan är oförändrad. Svenska som andraspråk är också ett ämne där många inte klarar kunskapskraven. Läsåret 14/15 var det flest pojkar som uppnådde kunskapskraven och vi ser samma trend läsåret därefter (15/16). Det är bland annat i ämnena engelska och matematik som pojkarna presterar bättre än flickorna. I svenskan presterar flickorna bättre. I SKL:s enkätundersökning svarar eleverna på frågan Jag får veta hur det går för mig att det finns en anmärkningsvärd skillnad i åk 5 mellan pojkar och flickors svar (flickor plats 123 av 182 och pojkar plats 10 av 182). Genom lågstadiesatsningen, som är en statlig reform som Vingåker valt att ansöka om bidrag för, har extra lärarresurser funnits tillgängliga och i och med det, till större del än tidigare, möjliggjort anpassningar i klassrummet. Läxhjälp har erbjudits alla elever förutom till Marmorbyns skola. Däremot har inte alla haft möjligheten att nyttja det pga busstider som infallit direkt efter skoldagens slut, tidigare än läxhjälpen erbjudits. Syftet med läxhjälpen är att erbjuda elever hjälp med skolarbete även efter undervisningstid. Terminsbetygen från ht 2016 kan ses som en betygsprognos för kommande slutbetyg. Betygen visar att meritvärdet, 174 totalt sett för eleverna i de kommunala skolorna, kan komma att förbättras ytterligare. För de elever som prognostiserar F i slutbetyg har åtgärder satts in (extra anpassningar) för att nå varje elev. Senaste terminsbetygen visar att Högsjö skolas åk 6 elever har högsta meritvärdet (197,5) och lägst har Marmorbyns skola (143,5). De ämnen som har flest antal F, det vill säga ej godkända är matematik samt svenska som andra språk. Därefter kommer engelska, svenska och fysik. I dessa ämnen presterar flickorna bättre än pojkarna. Även om skillnaden inte är stor så indikerar det ändå att betygsskillnaderna mellan könen kan komma att bli mer jämbördiga än det varit tidigare läsår. I engelska däremot är skillnaden betydligt större mellan könen. Årskurs 9 Eleverna som slutade nian i våras (vt 2016) presterade bättre än niorna som slutade året innan (vt 2015). Andel elever som var godkända i alla ämnen uppgick till 64,7 % och förbättrades därmed från 54,8 % godkända Enskilda ämnen har kraftigt förbättrats som engelska, matematik och svenska men det är trots det fortfarande många elever som inte når kunskapskraven i dessa ämnen. Svenska som andraspråk är också ett ämne där alltför många inte klarar kunskapskraven.

71 Läsåret 15/16 var det flest flickor som hade högst andel godkända ämnen medan läsåret innan flest pojkar. I de flesta ämnena presterar flickorna bättre men det finns några ämnen (bland annat idrott och hälsa och matematik) som pojkarna presterar bättre än flickorna. I ämnet engelska och moderna språk/språkval presterar flickorna betydligt bättre jämfört mot pojkarna. Matematiklyftet och de kommunövergripande ämneskonferenserna, ledda av kommunens förstelärare, är några insatser som kan ha bidragit till det förbättrade resultatet. Det kollegiala samspelet är viktigt för utveckling av lärmiljön visar forskning. Grundskolorna i de lägre åldrarna har identifierat läsförståelse som en viktig komponent för att lyckas i samtliga ämnen. Läsförståelse av olika slags texter i alla årskurser och i alla ämnen behöver prioriteras. Vi ser också att likvärdigheten mellan pojkar och flickor skiljer sig. I enkätundersökning visar resultatet för elever i åk 8 att flickor inte anser att läraren hjälper dem (i rankning plats 147 av 183) medan pojkarna anser det (plats 13 av 183). I åk 8 tycker varken pojkar eller flickor att de vet hur det går (flickor plats 149 av 182 pojkar plats 149 av 182). Kulturskolan Mål: Alla barn och unga ges möjlighet till estetiska uttryck Målet är: Ej Uppfyllt Slutsats: på grund av kulturskolans små förutsättningar att nå alla barn och unga har kulturskolan inte uppnått målet. Den verksamhet som har pågått under året i den frivilliga verksamheten, i form av kurser, har nått ut till medborgare via elevkonserter och övriga utåtriktade aktiviteter som t ex konsert för PRO och historiska danser i samarbete med scenkonst Sörmland. Höst- och vårföreställningar tillsammans med konserter kring lucia och jul och kulturskolans dag i maj har erbjudits medborgarna och vårdnadshavarna under året. Elevantalet gick ner under våren för att sedan till höstterminen gå upp igen till samma nivå som under föregående år. Elevhälsan Mål: Elevens behov sätts i centrum Målet är: Ej uppfyllt Slutsats: kuratorerna har tagit fram en handlingsplan för att minska antalet elever som inte går till skolan, så kallade hemmasittare. Handlingsplanen för tidig intervention och utvärderats och reviderats. Det är i dagsläget endast handlingsplanen tidig intervention som är i bruk och den används till stora delar av F-6 skolorna men har inte etablerats fullt ut på 7-9 skolan. Forskning visar på att tidiga insatser för att undvika att frånvaro utvecklas till hemmasittare är viktigt. Hög frånvaro är ett nationellt likväl som en lokal problematik som behöver tas på största allvar. Till 2017 har förvaltningen, genom kommunens sociala investeringsfondsmedel, anställt en psykolog. Uppdragets högsta prioritet år ett är att fånga upp unga elever med hög frånvaro. När det gäller F-6 skolorna och den låga olovliga frånvaron så fungerar rutinerna i handlingsplanen tidig intervention. De organisatoriska förutsättningarna med klasslärare gör att lärarna har en bättre kontroll av elevernas närvaro i skolan. Ytterligare anledningar är att F-6 skolornas rutiner är väl kända i verksamheten, att skolsköterska och kuratorer har uppdaterat

72 rutinerna i verksamheterna och i arbetslagen vid skolstarten och att kuratorerna och skolsköterskorna kontinuerligt följer upp elevernas ogiltiga och giltiga frånvaro. I elevenkätresultat visar eleverna att de inte upplever trivsel i skolan och orsakerna kan nog variera utifrån individ. Pojkarna har en sämre fysisk hälsa (lite motion, mycket läsk, dåliga matvanor, övervikt). Flickorna har en högre grad av psykisk ohälsa enligt enkätresultaten (mobbning, otrivsel i skolan, stress, otrygghet på fritid, upplever en högre grad av ängslan och oro). Under 2016 var det 69 ansökningar om tilläggsbelopp till den centrala elevhälsan varav 46 st beviljade. Övervägande delen av elevassistenterna anger att deras huvudsakliga arbetsuppgifter är att förbereda eleven inför skoldagen, att ligga steget före/förutse vad som kommer att hända, att eleven med låg uthållighet behöver byta aktivitet alternativt knyta an det eleven är intresserad av till pedagogiskt arbete, att upprätthålla rutiner och strukturer, att stödja eleven på raster och i kontakter med kamrater. Flertalet elevassistenter framhöll tydliga framsteg i elevens/elevernas sociala utveckling och elevens kunskapsutveckling i relation till eleven själv. Samtliga känner att de har tydliga och uttalade förväntningar på sitt arbete och generellt upplever de ett stöd från omgivningen. Elevassistenterna har fått information kring elevens behov och eventuella diagnoser. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att eleverna har fått del av den resurs som de erhållit i verksamhetsbidraget, men vi ser också att enhetens tilldelade verksamhetsbidrag/ tilläggsbelopp utifrån enskilda elevers behovsbedömning inte återlämnas om eleven flyttar eller inte deltar i skolans verksamhet. Mål: Barn och unga tillgår hälsosam mat och miljö i skola Målet är: Uppfyllt Den centrala elevhälsans mål är att öka andelen elever som äter lunch och frukost. Enkätresultat från visar att 76 % av eleverna i årskurs 9 äter skollunch 4-5 dagar i veckan. Detta är bättre än övriga länet. Det är 56 % av eleverna i årskurs 7 som äter skollunch 4-5 dagar vilket är sämre än övriga länet. Den centrala elevhälsans bedömning för 2016 är att det är fler elever som ätit lunch under 2016 än tidigare. Utifrån tidigare års undersökningar äter färre barn i Vingåker frukost jämfört mot övriga länet. Insatser behöver därmed fortgå för att fortsätta att stärka barnens matvanor. Mål: Elever ges en drogfri skolmiljö Målet är: Uppfyllt Målet innebär att eleverna på skolorna skall ha en rökfri skoltid. Utifrån de hittills genomförda hälsosamtalen samt elevhälsans bedömningar utifrån observationer så finns indikatorer på att resultatet är i en positiv utveckling. Hälsosamtal, tobaksinformation, sammarbeten med närområdet, information och tydlighet ger resultat. 1 Enkätresultat från 2015 och 2016 saknas. Under våren 2017 kommer en enkätundersökning göras.

73 Prioriterade utvecklingsområden Prioriterade utvecklingsområden som grundar sig på läsåret 15/16 års uppmärksammade utvecklingsområden(ingår även i verksamhetsplanen för 2017) med komplettering av nya identifierade utvecklingsområden 5.1 Språkutveckling förskola, fritids, förskoleklass och grundskola Inom förskola ser vi att språkpiloter gett resultat på barnens språkutveckling. Språket är en viktig nyckel för lärande och socialt samspel och arbetet ska fortgå och utvecklas vidare. Här behöver också fritidshemmen jobba mer aktivt med språk samt att dokumentera huruvida barnens förmågor utvecklas. Inom grundskolan åk 1-6 visar utvärdering av läsår 2015/2016 att undervisningsmetoder och arbetssätt behöver utvecklas för att nå högre måluppfyllelse. Inom samtliga betygsättande årskurser (åk 6-9) är det en hög andel elever som ej får godkänt i ämnena engelska, svenska som andra språk samt språkval. I det engelska språket har resultaten försämrats och läsförståelsens betydelse för alla ämnen har identifierats som ett område alla lärare, oavsett ämne behöver arbeta med tillsammans med eleverna. Grundskolan 7-9 påbörjade under förra läsåret ett utvecklingsarbete tillsammans med Skolverket, Läslyftet, som nu behöver utvecklas i alla ämneslag och på alla skolor. 5.2 Matematik förskola, fritids, förskoleklass och grundskola Inom förskolan pågår ett utvecklingsområde med mattepiloter som ska ge barnen ökade möjligheter att kunna använda sig av matematiska begrepp och problemlösning. Arbetet ska utvecklas ytterligare och nå alla förskolor samt även fritidshemmen. Resultaten i grundskolans ämne matematik har förbättras men fortfarande är det många elever som inte klarar kunskapsmålen i åk 6 eller får minst betyget E i åk 9. Förstelärarna leder arbetet i de förvaltningsövergripande ämneslagen och arbetet ska fortsätta. 5.3 Professionsutveckling fritidshemmen Professionsutvecklare är nu utsedda också i fritidshemmen och en uppdragsbeskrivning ska tas fram. Förskolans framgångsrika arbete med professionsutvecklare ska leda arbetet och samtidigt stärka samarbetet mellan förskola och fritidshem. Fritidshemmens undervisning ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. 5.4 Systematiskt kvalitetsarbete förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola Kompetensutveckling av arbetslagsledare Arbetslagsledare är utsedda på alla enheter och uppdragsbeskrivning är framtagen och samverkad med fackliga företrädare. Arbetslagsledarna inom verksamheterna påbörjade i november 2016 en omfattande arbetslagsledarutbildning om sammanlagt fem seminarier med tillhörande hemarbete. Utbildningen är en grundläggande ledarskapsutbildning där skolutveckling och förvaltningens verktyg inom det systematiskt kvalitetsarbete ingår.

74 Implementering av verktygen inom SKA Under läsåret kommer ett intensivt arbete pågå där rektorer/förskolechef lär sig, implementerar i sina verksamheter och använder verktygen i det systematiska kvalitetsarbetet för utvärdering, analys och rapportering regelbundet till huvudman. Datatriangulering, det vill säga att samla in data från olika källor är något som behöver utvecklas. Dels att säkerställa att vi får in data genom enkäter men också genom att pedagoger gör barnobservationer/klassrumsobservationer som analyseras tillsammans med djupintervjuer. Detta för att få en trovärdig helhetsbild. 5.5 Barn och elevers inflytande förskola, fritidshem, grundskola och Slussen Barns och elevers inflytande och delaktighet är viktiga delar för att barn ska känna motivation i sitt arbete och vara aktörer i sitt eget lärande. Verksamheternas demokratiska uppdrag behöver stärkas. Elevråd och andra forum och metoder behöver utvecklas för att barnets och elevens upplevelse av inflytande ökar. Delaktighet av elever i värdegrundsarbetet behöver också utvecklas. 5.6 Mottagning och arbete med nyanlända barn och elever förskola, fritidshem, grundskola, kulturskola, elevhälsan och Slussen Medarbetarnas kunskap kring nyanländas lärande behöver öka. Formerna för mottagande ska utvecklas och inkludera alla förskolor och skolor. Studiehandledning på modersmål behöver struktureras och kulturskolan behöver aktivera sitt samarbete med andra organisationer för att möta upp elever med annan bakgrund. 5.7 Arbete med elevers psykiska ohälsa grundskola Skolkurators psykosociala samtal med elever i åk 7 visar att det finns bristande framtidstro hos många elever och det visar att arbetet med att öka elevers välbefinnande behöver förstärkas. Statsbidrag för hälsofrämjande arbete har ansökts för Syftet är att gå från ett reaktivt förhållningssätt till ett proaktivt och förebyggande sätt att arbeta. Insatsen, som innebär att en processledare anställs, ska leda till att elevers välbefinnande ökar liksom pedagogernas delaktighet och en utveckling mot utbildningens mål förstärks därmed. Arbetet ska bidra till ett förebyggande och hälsofrämjande arbete som utgår från att lärande och hälsa hör ihop. Elevhälsans olika kompetenser ska involveras i arbetet. Det finns idag flera elever med frånvaro över 50 % vilket är ett bekymmer eftersom eleverna tappar kunskaper och får det svårare att klara skolgången. En psykolog är anställd i arbetet med att jobba med de elever som blivit hemmasittare. Prioriterat fokusområde är eleverna som går i åk F-6 men däremot ska åtgärder fortsättningsvis också arbetas med på högstadieskolan. 5.8 Pedagogik och undervisningsmetoder behöver utvecklas Låg måluppfyllelse visar att såväl pedagogik som undervisningsmetoder behöver utvecklas på grundskolorna. I samband med att projektering pågår av nybyggnation/upprustning av högstadieskola, så innebär det en skolutveckling med förändringar i pedagogik och arbetssätt. Kulturskolan behöver också utveckla sin undervisning med nya metoder.

75 3 Ekonomi- Se ärende Ekonomiskt bokslut Investeringar Se ärende Ekonomiskt bokslut Kompetensförsörjning 4.1 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i % av arbetad tid: = 9, = 8.27 Den genomsnittliga siffran för total sjukfrånvaro för samtliga månadsavlönade räknat i procent av arbetstiden var år 2014: 8,53 %, 2015: 7,75 % och 2016 uppgick den till 8,88 %. Den genomsnittliga andelen sjukfrånvaro bland personalen inom BoU har hållit sig tämligen konstant 7-8 % de senaste tre åren. Långtidssjukskrivningar påverkar utfallet på små enheter kraftigt. Generellt kan sägas att sjukfrånvaron i tid räknad är högre inom förskoleverksamheten och fritidshemsverksamheten än inom förskoleklass och grundskola. Sett till den totala frånvaron (semester, föräldraledighet, vård av barn, ferie/uppehåll samt övrig frånvaro) så är frånvaron högre inom grundskoleverksamheten än inom förskoleverksamheten. Barn- och utbildningsförvaltningen behöver arbeta vidare med orsaker till den kraftiga ökningen inom fritidshemmen, långtidssjukskrivningar samt hur sjukfrånvaron generellt kan minska. 4.2 Rekryteringsläge Nationellt och lokalt i Vingåker råder det svårigheter att rekrytera specialpedagoger, speciallärare och behöriga lärare. Inom en tioårsperiod råder det dessutom stora pensionsavgångar inom yrkeskategorierna; lärare, förskollärare samt barnskötare. 5 Intern kontroll 2016 De områden som är prioriterade för interkontroll är dessa: 1. Elevpeng Kvalitetssäkring av processen; Bidrag på lika villkor och socioekonomiska variablerna. Uppföljning: Ersättning till friskolor och fristående enheter baseras på kommunens budget dvs likvärdig ersättning oberoende på vilken förskola, fritids, förskoleklass eller grundskola som ett barn går i. Utbetalningarna av ersättningen för en elev/barn görs till kommunens verksamheter utifrån ett snitt på barn/elevantal (med avstämningsdatum) jämfört mot fristående verksamheter som fakturerar månadsvis vilket inte är på lika villkor eftersom elevantalet kan fluktuera under perioden (Barn flyttar in till kommunen och ut under en och samma period). Socioekonomisk ersättning: Vårdnadshavares utbildningsbakgrund, kön, ekonomiskt bistånd, boendes med en vårdnadshavare och nyanländ är faktorer som visat sig ha samband med hur elever presterar. Med anledning av detta och för att skapa likvärdighet för alla förskolor och skolor utformades en resursfördelning; en socioekonomisk ersättning till de enheter som har sämre förutsättningar att

76 nå målen. De skolor som fått denna socioekonomiska ersättning är förskolan, Sävstaskolan samt Slottsskolan 7-9. Den stora utmaningen i denna ersättningsmodell är att finansieringen av den, urholkat det tidigare låga nyckeltalet för personaltäthet på de grundskolor som inte tilldelats socioekonomisk ersättning, till att bli ännu lägre. För att få önskad effekt dvs fullständig likvärdighet behöver egentligen medel frigöras utöver ursprunglig personaltäthet, annars tenderar nyckeltalet för personaltäthet bli för lågt för skolor som enligt modellen har bättre förutsättningar att nå målen. 2. Ärendehantering Återrapportering beslut fattade på delegation. Uppföljning: Här har stickprov utförts som visar att det fanns ärenden som skall återrapporteras till nämnd och som inte görs. Åtgärder pågår. 3. Plan mot kränkande behandling (följs upp vartannat år) Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling (likabehandlingsplanerna) skall följas upp. Den ska vara utarbetad på varje enhet och uppfylla författningarna krav. Uppföljning: Alla enheter har under hösten upprättat varsin likabehandlingsplan som är enligt författningarnas krav. 4. Särskoleinskrivningar Processen för särskoleinskrivningar skall följas upp för att säkerställa att handläggning och utredning inför beslut om mottagande i särskola uppfyller författningarnas krav. Uppföljning: Eftersom det under våren 2017 sker förändringar inom organisationen pga pensionsavgångar så är detta ett område som nya rutiner kan komma att ske, därför är denna internkontroll överflyttad till 2017 års internkontroll. 6 Framtid Det systematiska kvalitetsarbetet kommer att fortgå i verksamheterna där utvecklingsområden arbetas med, i syfte att hålla en hög kvalité i alla verksamheterna. Pedagogisk utveckling i form av IKT och digitalt lärande inom alla verksamhetsformer. Det finns ett stort antal statliga bidrag att ansöka om hos Skolverket som fortgår även under kommande år. Det är riktade bidrag för särskilda utvecklingsområden i syfte att höja kvaliteten men som också oftast kräver en motprestation av kommunen. Bidragen tar administrativ tid i anspråk. Det säljs tomter och byggen planeras i relativt stora kvantiteter i Baggetorp, Marmorbyn och Läppe vilket gör att platsbehoven inom både barnomsorg och skola kommer att öka. Byggnation/utbyggnad av förskola och/eller grundskola kommer att bli aktuellt. Förbättra kommunikation och information ut till medborgare och brukare om verksamheterna och utveckla verktyg inom e - samhället, t ex ifyllningsbara pdf blanketter på hemsidan. 7 Nämndens verksamhetsfakta Se ärende Ekonomiskt bokslut 2016

77 Bilagor 1. Kommunblad, 2015, med statistik avseende våra verksamheter 2. Andel behöriga till gymnasiet, sett över tid 3. Genomsnittligt meritvärde i åk 6 och 9 4. Betygsresultat över tid 5. Betygsresultat åk 6 ämnesvis, vt -16, uppdelat på pojkar och flickor 6. Betygsresultat åk 9 ämnesvis, vt -16, uppdelat på pojkar och flickor 7. Alla verksamhetsberättelser från förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola samt elevhälsa, Kulturskola och Slussen.

78 VK300S v , 6. Torleif Verksamhetsberättelse 2016 Verksamhetsberättelse Resultat- och måluppfyllelse Slottsskolan 7 9 Vingåkers kommun 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

79 Sammanfattning Föregående läsår präglades av ledningsbyte där nuvarande rektor trädde i tjänst 2/2. Vårens arbete bestod i kartläggning och analys vilket denna verksamhetsplan baseras på. Ingångsvärdena är i nuläget inte kvalitetssäkrade varför vi nu tar ett nytt avstamp med säkring av ingångsvärden för att under vt 17 kunna följa upp de enkäter och redovisningar som ska genomföras och därmed kunna ha ett bättre utgångsläge för ett systematiskt kvalitetsarbete. Som nytillträdd rektor i ett sent skede av läsåret uppfattades ett antal brister inom verksamheten. För att säkerställa hur det förhåller sig genomfördes enkäter för vh och elever i september. De prioriterade utvecklingsområdena baseras på den information rektor fick under våren samt enkätsvar och utvärderingar. I det ingår också underlag från samarbetet med Friends. Efter vt2016 delades skolan i två enheter, f-6 och 7 9. Slottsskolan 7 9 fick en egen rektor och en adm. chef anställdes under vt I de studieresultat vi ser från vt 16 kan konstateras att måluppfyllelsen steg rejält. Vi kan konstatera att meritvärdet steg från 164,02 för 2015 till 192,47 för ,2% av alla elever nådde alla mål 2016 jämfört med 55,1% Alla siffror måste ses i ljuset av att Vingåker gjorde ett stort åtagande i mottagande av nyanlända där ensamkommande pojkar utgjorde en stor andel. Största andelen hamnade på Slottsskolan 7 9. Med tanke på det borde resultaten för pojkarna påverkats avsevärt mycket mer än de gjorde. I vårt fortsatta arbete med att utveckla pedagogik och metodik för högre måluppfyllelse är elevernas upplevda situation av att vara elev på Slottsskolan 7 9 en viktig faktor. Att uppleva att man, som elev, blir tagen på allvar, har inflytande och behandlas med respekt är en nyckelfaktor för högre måluppfyllelse. Där finns utvecklingsområden som vi nu kommer att arbeta vidare med. Mottagandet av nyanlända har omorganiserats i två steg. Under början av vt 2016 öppnades mottagningsenheten Slussen på Åbrogården. De elever som slussades vidare till Slottsskolan 7 9 klassplacerades och fick stöd genom särskild undervisningsgrupp - Förberedelsegrupp (FBG). Efter uppföljning och utvärdering planerades en omorganisation av FBG som genomförs vt Mitterminsuppföljningar tillsammans med utvärdering av höstens kunskapsresultat visar att en omorganisation av hur vi arbetar med extra anpassningar och stöd behöver utvecklas. Planeringen inför en ny högstadieskola har startats. En lokal arbetsgrupp har utsetts. Gruppen har, tillsammans med arkitekt och projektledare från Vingåkershem, gjort två studiebesök på Skogstorpsskolan i Kumla samt Vittraskolan i Södertälje. Ett antal möten med gruppen, stormöte med personal och olika möten med skola, fastighetsägare och arkitekt har genomförts. Skolledningen har också förberett planeringen för verksamheten under byggtiden

80 Styrkor Kontakt mellan skola och vårdnadshavare har utvecklats Elevcafeterian är bemannad Gemensamma ytor utvecklade Biblioteket är öppet Höjt meritvärde Utvecklingsområden FBG Uppföljning av studieresultat Det systematiska rutinarbetet Hur vi möter elevers behov Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Mål Kunskapsuppdraget: Samtliga elever utvecklas och når målen i alla ämnen (resultatmål 2016 för BoU) Arbetet enligt verksamhetsplanen fortsätter, med stöd av forskning och beprövad erfarenhet. Konkret arbetar vi med flera delar som sammantaget leder till bättre resultat: Studiero Trygghet Bemötande Dialog med vårdnadshavare Pedagogisk diskussion och utveckling Vad har vi åstadkommit? Betygsstatistik åk 7, ht 2016 (siffror angivna i %) Årskurs Ämne A B C D E F - Anpass Total% timplan 7 Bild 2,0% 4,1% 20,4% 26,5% 36,7% 4,1% - 6,1% 100,0 7 Biologi - - 7,1% 19,4% 52,0% 12,2% 4,1% 5,1% 100,0 7 Engelska 0% 0% 8,2% 20,4% 38,8% 31,6% 1,0% 0% 100,0 7 Fysik - - 6,6% 14,5% 64,5% 7,9% - 6,6% 100,0 7 Geografi - 1,3% 5,3% 13,2% 52,6% 21,1% - 6,6% 100,0 7 Hem- och ,0% 100,0 Konsumentkunskap 7 Historia - 2,0% 6,1% 16,3% 49,0% 21,4% - 5,1% 100,0 7 Idrott och hälsa ,3% 24,5% 41,8% 5,1% 6,1% 6,1% 100,0 7 Kemi - - 2,0% 24,5% 61,2% 7,1% - 5,1% 100,0 7 Matematik 1,0% 5,1% 9,2% 18,4% 33,7% 32,7% ,0 7 Moderna språk, - 4,3% - 26,1% 34,8% 30,4% 4,3% - 100,0 språkval, Tyska 7 Moderna språk, ,4% 55,6% ,0 språkval, Franska 7 Moderna språk, 2,7% 10,8% 27,0% 10,8% 29,7% 18,9% ,0 språkval, Spanska 7 Modersmål ,0% 50,0% ,0 Somaliska 7 Modersmål, ,0% ,0 Tigrinska 7 Modersmål: Arabiska - 50,0% 16,7% 16,7% 16,7% ,0 7 Modersmål: Kurdiska ,0% ,0 7 Musik - 3,1% 22,4% 26,5% 40,8% - 1,0% 6,1% 100,0

81 7 Religionskunskap - - 7,9% 27,6% 47,4% 6,6% 3,9% 6,6% 100,0 7 Samhällskunskap - 1,0% 3,1% 21,4% 58,2% 11,2% - 5,1% 100,0 7 Slöjd - - 8,2% 22,4% 56,1% 6,1% 1,0% 6,1% 100,0 7 Svenska - - 9,2% 28,9% 50,0% 11,8% ,0 7 Svenska som andraspråk ,0% 50,0% ,0 7 Teknik ,4% 17,3% 54,1% 3,1% 1,0% 6,1% 100,0 Betygsstatistik åk 8, ht 2016 (siffror angivna i %) Ämne A B C D E F - Anpass timplan Total % 8 Biologi - 3,7% 9,9% 23,5% 33,3% 9,9% 6,2% 13,6% 100,0 8 Engelska 3,1% 5,1% 12,2% 19,4% 23,5% 32,7% 4,1% - 100,0 8 Fysik 1,0% 1,0% 11,2% 20,4% 41,8% 7,1% 3,1% 14,3% 100,0 8 Geografi - 2,5% 12,3% 14,8% 44,4% 9,9% 2,5% 13,6% 100,0 Hem- och - 2,0% 8,2% 20,4% 45,9% 11,2% 1,0% 11,2% 100,0 8 Konsumentkunskap 8 Historia 7,1% - 5,1% 20,4% 39,8% 14,3% 2,0% 11,2% 100,0 8 Idrott och hälsa - 1,0% 17,3% 22,4% 27,6% 10,2% 10,2% 11,2% 100,0 8 Kemi - 3,7% 11,1% 22,2% 38,3% 2,5% 4,9% 17,3% 100,0 8 Matematik - 1,0% 11,2% 15,3% 25,5% 42,9% 4,1% - 100,0 Moderna språk, 8 språkval, Tyska ,0% 25,0% 25,0% 30,0% - 5,0% 100,0 Moderna språk, 8 språkval, Franska ,0% 50,0% ,0 Moderna språk, 8 språkval, Spanska 17,9% 21,4% 17,9% 7,1% 17,9% 17,9% ,0 Modersmål Dari 8,persiska ,7% 33,3% ,0% - 100,0 Modersmål 8 Somaliska 10,0% 10,0% 10,0% 40,0% 20,0% - 10,0% - 100,0 Modersmål, 8 Tigrinska ,7% ,3% - 100,0 8 Modersmål: Arabiska 33,3% 33,3% - 33,3% ,0 8 Musik ,3% 66,7% ,0 8 Religionskunskap - 6,8% 10,8% 23,0% 29,7% 12,2% 2,7% 14,9% 100,0 8 Samhällskunskap 1,7% 3,4% 6,9% 17,2% 37,9% 10,3% 3,4% 19,0% 100,0 8 Slöjd - 3,1% 6,1% 21,4% 52,0% 5,1% 1,0% 11,2% 100,0 8 Svenska - 5,9% 20,6% 14,7% 48,5% 5,9% 4,4% - 100,0 Svenska som ,3% 20,0% 73,3% 3,3% - 100,0 8 andraspråk Betygsstatistik åk 9, ht 2016 (siffror angivna i %) Årskurs Årskurs Ämne A B C D E F - Anpass timplan Total % 9 Bild 3,7% 5,6% 18,7% 25,2% 23,4% 5,6% 1,9% 15,9% 100,0 9 Biologi 2,8% 3,7% 10,3% 21,5% 34,6% 10,3% 0,9% 15,9% 100,0 9 Engelska 1,9% 7,5% 17,8% 14,0% 24,3% 31,8% 1,9% 0,9% 100,0 9 Fysik 2,8% 1,9% 13,1% 17,8% 36,4% 10,3% 0,9% 16,8% 100,0 9 Geografi 2,8% 4,7% 10,3% 21,5% 30,8% 13,1% 0,9% 15,9% 100,0 Hem- och 7,5% 3,7% 11,2% 15,0% 35,5% 9,3% 0,9% 16,8% 100,0 9 Konsumentkunskap 9 Historia 4,7% 4,7% 7,5% 20,6% 32,7% 13,1% 0,9% 15,9% 100,0 9 Idrott och hälsa 0,9% 7,5% 13,1% 20,6% 27,1% 8,4% 5,6% 16,8% 100,0 9 Kemi 4,7% 4,7% 11,3% 14,2% 37,7% 10,4% 0,9% 16,0% 100,0 9 Matematik 0,9% 2,8% 12,1% 13,1% 36,4% 30,8% 3,7% - 100,0

82 Moderna språk, språkval, Tyska Moderna språk, språkval, Franska Moderna språk, språkval, Spanska Modersmål Dari,persiska Modersmål Somaliska Modersmål, Tigrinska ,5% 15,8% 31,6% 42,1% ,0-9,1% 27,3% 9,1% 45,5% 9,1% ,0 8,0% 28,0% 28,0% 16,0% 8,0% 12,0% ,0 22,2% 11,1% 22,2% - 22,2% - 22,2% - 100,0 8,3% 16,7% 25,0% 25,0% 16,7% - 8,3% - 100, ,0% 75,0% ,0 9 Modersmål: Arabiska - 40,0% 20,0% 20,0% 20,0% ,0 9 Modersmål: Kurdiska ,0% ,0 9 Musik - 5,6% 28,0% 15,0% 31,8% 1,9% 0,9% 16,8% 100,0 9 Religionskunskap - 4,9% 12,7% 23,5% 32,4% 8,8% 1,0% 16,7% 100,0 9 Samhällskunskap 3,8% 3,8% 8,5% 21,7% 32,1% 13,2% 0,9% 16,0% 100,0 9 Slöjd - 2,8% 14,0% 29,0% 31,8% 5,6% 0,9% 15,9% 100,0 9 Svenska 4,4% 7,4% 16,2% 25,0% 36,8% 8,8% 1,5% - 100,0 Svenska som 9 andraspråk - - 2,6% 7,7% 20,5% 69,2% ,0 9 Teknik - 6,5% 14,0% 21,5% 34,6% 5,6% 1,9% 15,9% 100,0 Meritvärde, vt 2016 Kön Meritvärde Antal Godkända ämnen Behörig GY11 % Alla mål % Flicka 217, ,91 84,8 71,7 Pojke 167, ,89 65,4 48,1 Total 192, ,89 74,5 59,2 Meritvärde, vt 2015 Kön Meritvärde Antal Godkända ämnen Behörig GY11 % Alla mål % Flicka 159, ,30 54,3 51,4 Pojke 167, ,08 63,0 57,4 Total 164, ,77 59,6 55,1 Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Meritvärdet har ökat mellan vt 2015 och vt Vad exakt det står för är för tidigt att dra några säkra slutsatser av. Men kan se att meritvärdet har ökat för flickor men legat i stort sett still för pojkar. I den bilden ska man väga in att vi har tagit emot många ensamkommande pojkar vilket avspeglas i statistiken. Med tanke på det borde meritvärdena för pojkar sjunkit men det gjorde de inte. Vt 2016 hade skolan ca 20% nyanlända och bara i åk 9 var 25% nyanlända. Vi ser också att föräldrars egen utbildningsbakgrund spelar roll. Där visar det sig att med minst en förälder med eftergymnasial utbildning skiljer sig elevers resultat avsevärt.

83 Förgymnasial eller gymnasial utbildning Antal elever Andel (%) elever Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behöriga yrkesprog. Genomsnittligt meritv. (17) 57 71,3 59,6 75,4 175,8 Eftergymnasial utbildning Antal elever Andel (%) elever Andel (%) elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behöriga yrkesprog. Genomsnittligt meritv. (17) 23 28,8 82,6 ~ ,7 Om ja, vilka lärdomar drar vi? Analys pågår. Men p.g.a. omorganisationen med uppdelning av en skolenhet till två kan inte en utförlig analys göras och som en lärdom av det måste man säkerställa informationsöverföring vid org. förändring. Betygsstatistiken för ht 2016 visar att antalet A, B och C stiger med årskurserna. I vårt interna analysarbete lyfts också detta fram som något man sett över tid och där övergång från 6:an till 7:an med ny skola, nya lärare och ny studiesituation ofta ger det resultatet. Men kunskapsutvecklingen generellt är en utmaning. I kärnämnen för Ht 2016 fördelar sig resultatet för enligt följande; Ht 2016 fördelar sig resultatet för enligt följande; Engelska Matematik Godkänd Ej Godkänd Bedömningsunderlag saknas Ej läst ämnet Godkänd Ej Godkänd Bedömningsunderlag saknas Svenska Svenska som andraspråk Godkänd Ej Godkänd Bedömningsunderlag saknas Godkänd Ej Godkänd

84 Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Nej vi är inte nöjda med resultaten. Som en följd av det ser vi över hur vi bättre kan arbeta med elevers behov av stöd samt organisationen för det. Vad har hänt som vi inte förutsåg? Det stora antalet nyanlända kunde vi inte förutse. Men förmågan att möta stora förändringar på kort tid kan utvecklas. Detta påverkar naturligtvis betyg och såhär ser statistiken ut för åk9 Vt2016; Samtliga elever exkl. elever med okänd bakgrund Antal elever Andel (%) som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Andel (%) behörig yrkesprog. Genomsnittligt meritv. (17) 85 64,7 78,8 189,5 Samtliga elever, exkl. nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Antal Andel (%) som uppnått Andel (%) behörig Genomsnittligt meritv. elever kunskapskraven i alla ämnen yrkesprog. (17) ,3 208,8 Mål Värdegrundsuppdraget: Alla elever upplever att de har en trygg miljö där deras röst blir hörd (ur Nämndplanen för BoU Vingåker, fastställd i december 2015) För Slottsskolan innebär det Arbete med bemötande, studiero, trygghet och elevmedverkan Temaarbete om bemötande och våra olika gränser Tilldelad vuxenresurs för elevrådsarbetet Vad har vi åstadkommit? Friends kartläggning har så låg svarsfrekvens att den inte känns tillförlitlig (svarsfrekvens ca 52%). Vår egen enkät Nöjd elev har tämligen hög svarsfrekvens och ger en relativt tillförlitlig bild (svarsfrekvens ca 85%).

85 Enkätsvar Nöjd elev (ett utdrag) Dessa ingångsvärden kommer att utvärderas i slutet av innevarande läsår. Ja Nej Trivs du med klassen? 87% 11% Trivs du med dina lärare? 92% 6% Känner du dig trygg på skolan? 87% 9% Blir du sedd/respekterad/tagen på allvar i skolan? 82% 14% Enkätsvar Nöjd vårdnadshavare (ett utdrag) Dessa ingångsvärden kommer att utvärderas i slutet av innevarande läsår. Är kommunikationen mellan skolan och dig som vårdnadshavare bra? Ja 75% 86% 87% 83% Nej 7% 8% 9% 8% Vet ej/inget svar 18% 6% 4% 9% Ge Slottsskolan poäng utifrån hur du uppfattar oss (1=dålig.. 10=strålande). Medelpoäng 6,10 7,13 7,37 6,87 Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Vi har utvecklat miljön för eleverna utanför undervisningen på flera sätt. Bl.a. kan nämnas; Biblioteket håller öppet alla dagar i veckan när eleverna är på skolan. Vi har anställt en fritidsledare som, med utgångspunkt från elevcafetérian, jobbar med eleverna på raster och håltimmar. Ställt ut möbler i uppehållsutrymmen. Ökad vuxennärvaro i korridorer och övriga uppehållsytor. Om ja, vilka lärdomar drar vi? Miljön är viktig för elever. Skolan måste ha aktiv personal som arbetar utifrån olika perspektiv, erbjuder olika miljöer och aktiviteter under skoldagen. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Trots ökade insatser behöver vi fortsätta att aktivt jobba med värdegrund, gränser och ömsesidig respekt. Arbetet tar inte slut, förutsättningar förändras och vi måste arbeta formativt. Sådant som först börjar med små konflikter har lätt att eskalera. Arbetet med en trygg skolmiljö är också beroende av gott samarbete med t.ex. FUG.

86 1 (14) Resultat och måluppfyllelse Slottsskolan F-6 F-klass/skola/fritids Vingåkers kommun 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

87 Sammanfattning 2 (14) Slottsskolan blev ht-16 ett eget rektorsområde. En ny rektor tillträdde, Eva Karlsson. Det är en förstärkning av ledningsresursen. Under vt-16 sattes rutiner och verktyg för att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet. Under hösten blev årshjulet väl implementerat och uppföljning- och analysarbetet kom igång på ett bättre sätt än tidigare. Nya datorer för personal och alla elever i åk 4-6. I-pad byttes ut mot Microsoft surface. Alltför många elever klarar inte alla delprov i de nationella proven för åk 3. Lågstadiesatsningen har gett fler vuxna i våra elevgrupper Vi har för många elever som inte når målen i alla ämnen samt för få elever som når de högre betygen. Förstärkta resurser inom specialpedagogik och Svenska som andraspråk, ht-16 Fortsatt arbete med studiero och trygghet. Detta arbete behöver fortsätta både i skolan och på fritids. Samarbetet med Friends fortsätter även detta år. Fritidshemmet är sedan ht-16 ett eget arbetslag med en arbetslagsledare - som ingår i skolans ledningsgrupp tillsammans med två arbetslagsledare från skolan. En arbetslagsledarutbildning påbörjades ht-16 för skolans tre arbetslagsledare. Studiestöd 2 gånger i veckan erbjöds under ht-16. Ett utökat samarbete mellan skolan och fritids. Svårigheter att rekrytera behöriga lärare. Under ht-16 är 2 lärare obehöriga i åk 4-6 och en i åk F-3. Lärarna upplever en hög arbetsbelastning, vilket i vissa fall leder till korttidsfrånvaro och sjukskrivningar.

88 Styrkor Utvecklingsområden 3 (14) Vi har nu årshjul, checklista, verksamhetsplan och en mall för systematisk kvalitetsredovisning som vi arbetar efter Vi har träffar med skolans ledningsgrupp en gång i veckan där vi diskuterar skolans utveckling. Gruppen består av rektor, de tre arbetslagsledarna och skoladministratör Studiestöd två eftermiddagar i veckan Skolan har ett väl fungerande EHT-team bestående av rektor, skolsköterska, kurator och 2 specialpedagoger Förskoleklassverksamheten är väl fungerande. Här jobbar vi med att forma gruppen, att lära sig arbeta tillsammans med andra samt få fungerande relationer. Vi arbetar med två spår språklig medvetenhet och matematik i vardagen. Vi har fått mer kvalitativa, pedagogiska diskussioner i arbetslagen p g a ett bättre systematiskt kvalitetsarbete Fritids verksamhet är väl förankrad i styrdokumenten Elevernas delaktighet i värdegrundsarbetet har ökat Svenska som andraspråk i åk F-3 Läsförståelsen behöver fortsatt utvecklas inom alla ämnen och årskurser Matematikundervisningen vi har för många elever som inte når målen i åk 3 och åk 6 Dokumentation (planering och bedömning) i IST-lärande för förbättrad resultatuppföljning och analys Utveckla arbetet med sambedömning då vi har flera lärare som är obehöriga Dokumentation och utvärdering av extra anpassningar i undervisningen Studiero och trygghet Pedagogiska diskussioner i arbetslagen kring framgångsrik undervisning och studiero Samarbetet i arbetslag 4-6 Större samsyn kring värdegrundsfrågor och förhållningssätt Svarsfrekvensen av den centrala enkäten för fritidshemmen måste kvalitetssäkras Planerade rastaktiviteter under ledning av fritids

89 Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse 4 (14) Mål Kunskapsuppdraget: Samtliga elever utvecklas och når målen i alla ämnen (Förskoleklass och grundskola 1-6) Fritidshemmet bidrar till elevens lärande och utveckling (Fritidshemmet) (Barn- och utbildningsnämndens mål) Vilket innebär för Slottsskolan F-6 skola att: Alla elever ska klara de nationella proven i årskurs 3. Alla elever i årskurs 6 når minst betyget E. Andelen elever som når betyg A, B och C ska öka. Vad har vi åstadkommit? Åk 3 Nationella proven vt-16: Resultaten på de nationella proven för årskurs 3 är låga när det gäller hur många som klarat samtliga delprov. I svenska var det främst stavning och interpunktion, läsa olika typer av texter och att skriva faktatext som får lägst resultat. I matematik var det att välja rätt räknesätt, lösa enkla problem och geometri områden där vi fick lägst resultat. Kunskapsresultat åk 3 ht-16: Klassen har 21 elever. 14 % (3 st) klarar inte simningen. I svenska är det 28 % (6 st) som har svårt med avkodning och flytet i läsningen samt med förståelsen. I matematik är det 5 % (1 st) som inte når målen i nuläget. Det är svårigheter i skriftliga beräkningar, algoritmer samt att se matematiska samband. I NO och SO är också det 5 % (1 st) som inte når målen. Åk 6 Nationella prov vt-16 och betyg vt-16 (%) Ämne Andel som klarat Minst betyg E vt-16 samtliga delprov NP vt-16 Svenska/svenska som andraspråk Matematik Engelska 68 67

90 Betyg i % (jämförelse mellan vt-16 och ht-16, dock inte samma elevgrupp) Termin A B C D E F - Anp. studiegång Andel elever som har minst E i alla ämnen % Vt Ht Alla kommunens skolor ht (14) Meritvärde flickor och pojkar Meritvärde Slottsskolan Hela kommunen Hela Slottsskolan 181,01 179,41 Flickor 194,66 186,80 Pojkar 171,00 176,61 Betygsfördelning i % ht-16 Ämne A B C D E F - Anp. studiegång Bild 2,6 7,9 18,4 28,9 34,2 2,6 5,3 - Engelska - 23,7 13,2 13,2 36,8 7,9 5,3 - Hemk ,9 86,8 2,6 2,6 - Idrott - 13,2 31,6 15,8 28,9-5,3 5,3 Matte ,2 23,7 42,1 15,8 5,3 - Musik 10,5 15,8 26,3 15,8 26,3-5,3 Biologi ,5-10,5 - Fysik ,0 33,3 22,2 13,9 5,6 - Kemi ,9 27,8 25,0-8,3 - Geografi - 23,7 18,4 5,3 42,1 5,3 5,3 - Historia - 18,4 26,3 13,2 26,3 5,3 10,5 - Religion - 42,1 31,6 2,6 13,2 2,6 7,9 - Samh.k - 23,7 23,7 18,4 21,1 7,9 5,3 - Slöjd - 10,5 18,4 26,3 36,8 2,6 5,3 - Svenska - 9,4 21,9 18,8 34,4 9,4 6,3 - Sv A ,7 16,7 66,7 - - Teknik ,5 2,6 7,9 - Modersm - 12,5 25,0 25,0 37, av 38 (68 %) elever når godkända betyg i samtliga ämnen. 29 av 38 (76 %) elever klarade alla mål utom ett.

91 Måluppfyllelse (minst betyget E) i % per ämne ht-16 Bl Bi En Fy Ge Hk Hi Id Ke Ma Mu Re Sh Sl Sv SvA Tk (14) Antal icke godkända elever per ämne ht-16 (totalt 38 elever) Bl Bi En Fy Ge Hk Hi Id Ke Ma Mu Re Sh Sl Sv SvA Tk Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Åk 3: Vi har för många elever i åk 3 som inte klarar samtliga delprov på de nationella proven. Det är betydligt fler pojkar än flickor som klarat alla delprov i båda ämnena. Det var oroligt bland flickorna under årskurs 3 och eventuellt kan detta ha spelat in. När det gäller matematiken visar dessa elever, som nu går i årskurs 4, på stabila grunder. De har bra taluppfattning och är säkra på algoritmer. För årets åk 3 ser vi en liten förbättring jämfört med mitterminsanalysen. Det är framför allt läsning som förbättrats. Även i matematiken har eleverna gjort framsteg. Det är lika fördelat mellan pojkar och flickor bland de som inte når målen. När det gäller elev som inte når målen i SO och NO beror det på att eleven varit kort tid i Sverige. Åk 6: Vi kan konstatera att vi har för många elever som inte når målen i olika ämnen samt för få elever som når de högre betygen. Dock ser vi en liten förbättring mellan vt-16 och ht-16 både när det gäller antal höga betyg, antal F samt elevernas genomsnittliga meritvärde, även om det inte är samma elevgrupp som jämförs. Jämfört med kommunen som helhet ligger vi något över både när det gäller antal höga betyg och meritvärde. Däremot ligger vi lite sämre till när det gäller elever som inte fått något betyg p g a för hög frånvaro. Vi har två elever i årskurs 6 som delvis eller helt inte är i skolan. Vi ser en skillnad mellan flickors och pojkars resultat samt en liten skillnad mellan klasserna. I höstterminens betyg är det SO-ämnena som har flest höga betyg tillsammans med bild och musik. Matematik, fysik och svenska som andraspråk är de ämnen där flest elever inte når minst godkänt. I biologi och teknik har samtliga elever fått betyget E, vilket beror på att de inte läst dessa ämnen under höstterminen och underlag från tidigare terminer har varit bristfälligt.

92 Om ja, vilka lärdomar drar vi? Åk 3: Diskussioner har förts mellan arbetslagen under året om vad eleverna i trean behöver ha med sig upp till årskurs 4 och detta har gett resultat. Lärarna i åk 1-3 har medvetet arbetat utifrån dessa diskussioner och har med hjälp av Matematiklyftet och de kommunövergripande ämneskonferenserna, ledda av kommunens förstelärare, funnit en större trygghet i att sålla i läroböckernas uppgifter och lita på sin egen förmåga när det gäller vad som ska fokuseras. De har även inspirerats och fått nya idéer genom dessa ämneskonferenser. Dessa träffar ger resultat och utvecklar lärarnas undervisningsmetoder. Vi har arbetat en hel del med multiplikationstabellerna, men mer träning behövs. Problemlösning och lästal måste alla träna mer på under vårterminen. Den uppdelning i mattegrupperna vi gjorde i höstas fortsätter även under nästa termin eftersom vi ser att det arbetssättet har gett goda resultat. 7 (14) Vi har under senare delen av vt-16 och hela ht-16 haft en lärarassistent knuten till åk 1-3 genom den statliga lågstadiesatsningen. Detta har avlastat lärarna administrativt och även gett möjlighet till indelning i mindre grupper. Vi har under ht-16 haft en specialpedagogisk resurs på 50 % knuten till åk 1-3, vilket medfört att elever med stora svårigheter har fått mer hjälp och genom kartläggningar har vi fått en bra bild över vilka elever som behöver extra träning framför allt med läsningen. Specialpedagogen har också gett lärarna råd och tips på anpassade metoder och undervisningssätt. Personal från fritids har också varit inne i klasserna och hjälpt till med lästräning. Efter höstlovet har sex elever haft individuell lästräning ca 15 minuter per dag. Det vi ser är att den upprepade lästräningen ger resultat. Eleverna får mer flyt i sin läsning. På svenskan har vi fokuserat mer på skrivningen utifrån resultatet på skolverkets tester som gjordes före höstlovet. Vi såg då att flera elever behöver träna på att skriva meningar, berättelser och faktatexter på rätt sätt. Arbetslaget F-3 har ett mycket gott samarbete och de hjälper varandra över klassgränserna. De individuella anpassningar som gjorts har fungerat bra och gjort att eleverna gått framåt. Vi behöver dock bli bättre på att dokumentera de extra anpassningar vi gör. I nuläget är det lite oklart om var vi ska göra det. Ett mycket medvetet arbete med arbetsron har genomförts i åk 3. Eleverna har engagerats i detta arbete genom Friends material, utvärderingar av lektioner och veckor, kontinuerlig kontakt med vårdnadshavare samt mycket diskussioner och samtal med eleverna. Effekterna av detta är att eleverna har blivit mer medvetna

93 om sitt eget beteende och de reagerar på dåligt beteende. Det har blivit mer diskussioner hemma mellan vårdnadshavare och eleven om hur det är i skolan och om hur eleven fungerar där. 8 (14) Åk 6: Under ht-16 har vi haft en specialpedagog knuten till åk 4-6 samt en lärare på 100 % i svenska som andraspråk, vilket bidragit till att elever som behövt den hjälpen fått det i större utsträckning. Efter mitterminsuppföljningen styrde vi om resursen för svenska som andraspråk till att förstärka i åk 6. Vi har också erbjudit elever extra undervisning i matematik på elevens val. Alla tog dock inte erbjudandet. Lärarna i årskurs 6 har haft riktade samtal till elever som riskerar att inte nå målen och varit tydliga med vad som förväntas av dem. Alla lärare har deltagit i våra kommungemensamma ämneskonferenser, vilket hjälpt framför allt våra obehöriga lärare till en bättre undervisning. Vi har även försökt att få till ett bättre samarbete i arbetslaget där man hjälper och stöttar varandra samt diskuterar pedagogiska frågor på ett mer strukturerat sätt. Vi har erbjudit eleverna studiestöd 2 gånger per vecka efter skoltid och särskilt uppmuntrat de elever som behöver att gå dit och få hjälp. Vid dessa tillfällen har mellan 15 och 30 elever deltagit. Extra anpassningar har gjorts för elever som behöver, t ex anpassat material, inlästa läromedel, särskild placering i klassrum eller grupprum. Vi har jobbat mycket med arbetsro och involverat eleverna och försökt få till ett gemensamt förhållningssätt bland lärarna i arbetslaget med tydliga starter och avslut av lektionerna. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Åk 3: Under vt-16 hade vi inga resurser i svenska som andraspråk. Under ht-16 anställdes en lärare på 50 % genom den statliga lågstadiesatsningen. P g a sjukskrivning och svårighet att rekrytera lärare har resursen varit bristfällig även under hösten. Detta medför att elever som inte har svenska som modersmål inte får den träning och hjälp med det svenska språket som de behöver. De behöver få hjälp med sitt ordförråd, få olika begrepp förklarade för sig samt träning med uttalet. Till vårterminen 2017 kommer en behörig lärare att arbeta med svenska som andraspråk på 60 % i åk 1-3.

94 Mycket av specialpedagogens tid går åt till att göra olika tester och diagnoser och då försvinner en hel del elevtid. Vi har även saknat talpedagog, vilket flera elever på lågstadiet är i behov av. 9 (14) Åk 6: I och med övergången från i-pads till Microsoft surface försvann ett väl inarbetat arbetssätt med inlästa läromedel, talsyntes och rättstavning för elever med läs- och skrivsvårigheter. Samma sak med de appar och program vi hade i matematik. Det gick många veckor in på höstterminen innan vi fick igång motsvarande (dock inte likvärdiga) funktioner på de nya datorerna. Vi upplever också att många elever har svårare att hantera den nya datorn jämfört med ipaden, som var mer användarvänlig för yngre elever. Vi har svårigheter att rekrytera utbildade lärare. Under höstterminen har 3 av 9 lärare varit obehöriga. Vi behöver hitta ett sätt i arbetslaget att hjälpa och stötta de obehöriga lärarna när det gäller planering, undervisningsmetoder och bedömning. Vi har många elever med invandrarbakgrund och svårigheter med det svenska språket. Vi har saknat lärare i svenska som andraspråk under lång tid och detta har medfört att dessa elever inte fått den hjälp och det stöd med ord, begrepp och förståelse för de olika ämnena som de behöver och har rätt till. Sedan höstterminen 2016 har vi en lärare, dock obehörig, anställd för att jobba med elever som har svenska som andraspråk. Arbetslaget behöver kraftsamla tillsammans för att ge de elever som inte når målen, i framför allt matematik, engelska, fysik, svenska och svenska som andraspråk förutsättningar för att lyckas. Vi ser också att många elever har lite stöd hemifrån här behöver vi bli bättre på att engagera hemmen. En del av våra elever accepterar inte de extra anpassningar som görs och tar inte heller emot extra hjälp och stöd. Här behöver vi bli bättre på att göra eleverna medvetna om sitt eget bästa. Rektor kommer under början av vt-17 att ha individuella samtal med eleverna i åk 6 kring deras resultat och tillsammans med dem diskutera vad de själva behöver göra och hur vi i skolan kan hjälpa dem att nå målen i alla ämnen. Vi behöver också fortsätta jobba med arbetsron i klassrummen. Åk F-6: Fortsätta våra diskussioner om varierad undervisning samt extra anpassningar för att fånga upp de elever som inte når målen. Vi behöver stimulera och utmana våra duktiga elever i större utsträckning.

95 Vi behöver utveckla dokumentationen av elevernas kunskaper i IST samt i större utsträckning planera undervisningen utifrån förmågorna i styrdokumenten inte låta läromedlen styra. 10 (14) Vi behöver hitta samarbetsformer mellan skolan och fritids. I nuläget går fritids personal in och hjälper till i skolan, men önskemål finns om att få ta del av skolans planering så de kan fortsätta arbeta med samma tema även på fritids. I åk F-3 har vi 2 st åtgärdsprogram igång och i åk 4-6 har vi 5 st. I flera av klasserna måste vi tidigare inleda ett samarbete med hemmet och vara tydligare med hur eleverna ligger till och vad som krävs för att nå målen i de olika ämnena samt föra en dialog med vårdnadshavarna kring elever som inte följer skolans regler. Vi har 21 elever (av 236) som har giltig frånvaro på 20 % eller mer. Två av dessa elever (en i åk 6 och en i åk 4) är helt frånvarande, en går på Alva och en (i åk 6) har haft väldigt stor frånvaro under året, men har underhöstterminen påbörjat en återgång till skolan. Vi har samtliga 21 elever under bevakning och de flesta, där det inte handlar om giltig sjukdom, har en åtgärd igång. Vi har 7 st elever som har 5 % eller mer ogiltig frånvaro. Det handlar om skolk från vissa lektioner, sen ankomst eller att en elev varit ledig utan att ha fått ledigheten beviljad. Vad har hänt som vi inte förutsåg? Åk F-3: Flera lärare har varit sjukskrivna under hösten, vilket medfört en oro bland elever och föräldrar då olika och obehöriga lärare vikarierat. Detta gör att övriga lärare behöver stötta upp och då ökar deras arbetsbelastning. Åk 4-6: Ett bristande samarbete i arbetslaget gör att lärarna känner sig ensamma och stressade. Ny personal behöver hjälp och stöttning vilket gör att arbetsbelastningen på övriga lärare ökar. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? Lärarna upplever en hög arbetsbelastning, vilket gör att vi under nästa år behöver se över personalens undervisningstid, ansvarsområden och arbetssätt. Vi behöver bli bättre på att hjälpas åt och se skolans elever som allas våra elever. Vi behöver även fundera på alternativa arbetssätt som kan göra den individuella arbetsbördan mindre.

96 Många lärare känner en osäkerhet när det gäller vårt dokumentationsprogram, IST lärande. Det har varit svårarbetat eftersom systemet inte fungerat tillfredsställande. Tidigare dokumentation har försvunnit, grupper och klasser har varit fel mm. Detsamma gäller övergången till de nya datorerna, både för personal och elever. Det har varit många och långa inkörningsproblem, som fortfarande pågår. 11 (14) Konsekvenser av hög frånvaro bland personalen Det är svårt att hitta vikarier som är villiga att gå in och jobba. Det blir inte samma kvalitet på undervisningen. Får vi inte tag i någon måste vi stuva om i grupperna och använda de extra resurser vi har, vilket för med sig att de elever som har behov blir utan stöd. Lärare kan få ta extra lektioner vilket ökar deras arbetsbelastning och minskar deras planeringstid. Vikarier behöver hjälp och stöd vilket övriga lärare får bistå med. Ökad arbetsbelastning. Grupperna blir oroligare när en vikarie kommer in. Vi hinner inte alltid gå igenom rutiner och regler med vikarier som kommer in med kort varsel. Dokumentationen kan bli bristfällig eftersom vikarier inte har inlogg till våra dokumentationsprogram. Kontakten med hemmet kan bli lidande eftersom vikarien inte har någon rutin eller relation med vårdnadshavaren. På lång sikt påverkar ovanstående elevernas resultat negativt.

97 Mål Värdegrundsuppdraget: Alla elever upplever att de har en trygg miljö där deras röst blir hörd (Förskoleklass och grundskola F-6) Alla barn känner sig trygga med de vuxna på fritidshemmet (Fritidshemmet) (Barn- och utbildningsnämndens mål) 12 (14) Vilket innebär för Slottsskolan F-6 och fritidshemmet att: Alla elever ska känna sig trygga i våra verksamheter och uppleva studiero och en meningsfull fritid. Vad har vi åstadkommit? Resultat från Friends kartläggning ht-15 och ht-16. Resultat saknas från den kommunövergripande enkäten vt-16. Åk F 3 (svaren i %) Jag mår bra just nu 90,7 92,4 Jag trivs i min klass 94,7 97,5 Jag har kompisar i klassen 98,7 99,5 Jag är trygg på skolgården 86,7 89 Jag är trygg på toaletterna 88 94,1 Jag är orolig att bli ensam på rasten 22,7 21,2 Någon elev har gjort något dumt mot mig så jag blev ledsen? Jag har gjort något dumt mot nån annan så den blev ledsen? 17 26,3 Jag har någon vuxen på skolan som jag kan prata med Åk 4 6 (svaren i %) Jag känner mig alltid trygg i skolan 77 87,3 Jag känner mig aldrig ensam i skolan Jag är orolig att bli illa behandlad i skolan, alltid eller ibland 33 25,3 Jag har någon gång under året blivit kränkt av annan elev? Jag har någon gång under året blivit kränkt av en vuxen på skolan 8 1 Jag upplever att jag har blivit mobbad under det senare året 8 4 Jag har någon vuxen på skolan som jag kan prata med Jag är trygg på toaletten Jag är trygg i omklädningsrummen Jag är trygg på skolgården Jag är trygg i klassrummet Jag är trygg i korridoren Jag är trygg i matsalen Jag är trygg på fritids Jag är trygg i idrottshallen

98 Enkätsvar från fritids egen enkät, november 2016 Barnens frågor 31 st svarade Ja Ibland Nej Trivs du på fritids 30 1 Känner du dig välkommen när du kommer till fritids 29 2 Tycker du att personalen lyssnar på dig 24 7 Hjälper personalen dig att reda ut bråk 28 3 Vet du hur en dag ser ut på fritids Föräldrarnas frågor 25 svarade Ja Ibland Nej Trivs ditt barn på fritids 21 4 Känner ni er välkomna när ni kommer till fritids 24 Tycker ni att ni får bra och tillräcklig information 23 2 Fungerar kommunikationen mellan dig och personalen (14) Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Vi har överlag fina resultat i alla våra årskurser och på fritids. Resultatet är något bättre i år jämfört med 2015 (skola). Det är dock alltför många elever som upplever sig kränkta av andra elever främst verbalt. Även personalen upplever ett hårt språk eleverna emellan. Toaletterna upplevs som otrygga och de yngre eleverna är oroliga över att bli ensamma på rasterna. Vi har ett fåtal elever som upplever sig mobbade av andra elever. Vi har identifierat dem och satt in åtgärder. Ett fåtal barn på fritids upplever att personalen inte lyssnar på dem, vilket vi måste jobba vidare med. Om ja, vilka lärdomar drar vi? Vi har medvetet arbetat med värdegrunden, både bland personalen och i samtliga årskurser och på fritids. Vi har under ht-16 involverat eleverna mer i detta arbete både i klasserna och på elevrådet och lyssnat in deras förslag till förbättring. Vi gjorde en egen undersökning där eleverna fick säga på vilka lektioner de upplever arbetsro, vad de själva kan göra och vad de tycker att lärarna kan göra för att det ska bli bättre. Vi ser att det skiljer sig mellan olika lektioner och vi fick väldigt många bra svar som vi kommer arbeta vidare med. Undersökningen gav oss ett bra underlag för kommande diskussioner i arbetslagen som en väg till en större samsyn och ett gemensamt förhållningssätt. Detta är särskilt viktigt i åk 4-6 där klasserna möts av flera olika ämneslärare. På fritids har de under hösten läst kompisböcker och diskuterat innehållet på samlingar. De har också arbetat med Gruppen som grogrund vilket tränar barnen att våga framföra sin åsikt samt förståelse för att det är okej att tycka olika. Genom ett engagemang i Musikhjälpen har samtal förts om vikten av att hjälpa andra och en förståelse för att många barn har det svårt.

99 Fritids har haft styrda aktiviteter varje tisdag och torsdag under hösten. Det har fungerat väldigt bra. Barnen är ute längre stunder och fortsätter att leka även efter att aktiviteten är avslutad. Alla barnen är med i alla lekar och finner sig i att vara i den grupp de blir placerade. Det har blivit mindre stök i barngrupperna. 14 (14) Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Vi har inte full samsyn bland personalen vilket delvis kan förklaras av att ny personal började ht-16. Vi kommer under våren 2017 att föra styrda diskussioner i arbetslagen utifrån material från Friends och vår egen arbetsroenkät. Vi behöver involvera vårdnadshavare mer i vårt arbete och ta hemkontakt tidigare vid behov. På fritids behöver schemat tydligare gås igenom på samlingarna och personalen behöver diskutera med barnen om deras upplevelser att de inte lyssnar på dem. De ska också se över hur de kan stärka upp på rasterna och involvera de elever som känner sig ensamma. Utvärdering av ledarskapet på Slottsskolan F-6, december personal har svarat Fråga Nej Ibland/ lite För det mesta Mitt arbete känns meningsfullt Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Jag ser fram emot att gå till jobbet Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Jag är insatt i arbetsplatsens mål Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Alltid/full koll Det är glädjande att de flesta upplever sitt arbete i skolan som meningsfullt och utvecklande. Jag kan också konstatera att min intention att göra alla mer insatta i skolans mål och hur vi hänger ihop i styrkedjan har gett frukt. Likaså upplever många att vi har blivit bättre på att följa upp och utvärdera målen och använda de analyser vi gör på ett konkret sätt. Dock behöver jag bli bättre på att visa alla uppskattning för deras arbetsinsatser. Eva Karlsson, rektor Slottsskolan F-6

100 VK300S v , 6. Stefan Resultat och måluppfyllelse (10) Resultat och måluppfyllelse Sävstaskolan/F-klass/skola/fritids Vingåkers kommun 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

101 Sammanfattning Under vårterminen inrättades planeringsträffar fritids skola, där avdelningarna träffas varje vecka. Vi har under året inlett en översyn av vårt systematiska kvalitetsarbete vilket lett fram till framtagandet av ett årshjul, checklistor, verksamhetsplan och aktivitetsplan. Under läsåret har vi succesivt kommit in i årshjulet. Via den statliga Lågstadiesatsningen hade vi under vt 2016 möjlighet till utökning av personalstyrkan med personal i särskild undervisningsgrupp, en tjänst lärarassistent och en halvtidstjänst specialundervisning. Vårterminens K-dagar har använts till samrättning av nationella prov, utvärdering av undervisning, analys på elev-, klass-, arbetslags- och skolnivå. Alltför många elever klarar inte alla delprov i de nationella proven för åk 3 Analys ger vid handen att vi behöver se över undervisningen i matematik och svenska. Under ht 2016 har vi tagit fram en Verksamhetsplan baserad på vårterminens resultat. Tidigare benämningen Förberedelseklass heter från ht 2016 Förberedelsegrupp. Nyanlända elever klassplaceras inom två månader och har sin bas i den vanliga klassen. Nya datorer för personal och alla elever i åk 4-6 delades ut i september (I-pad byttes ut mot Microsoft Surface). Fortsatt satsning, via den statliga Lågstadiesatsningen, på utökade resurser för specialundervisning, personal i särskild undervisningsgrupp och svenska som andraspråk under ht Vi inledde under höstterminen år 2 i samarbetet med Friends. Kartläggning genomfördes i oktober och utbildning är planerad till januari Kartläggningen ligger till grund för framtagandet av ny Likabehandlingsplan, klart i januari Ny arbetslagsorganisation från höstterminsstarten med tillsättande av arbetslagledare. Sävstaskolan har fyra arbetslag: Arbetslag BSK, åk 3-4, åk 5-6 och Fritidshemmets arbetslag. Fritidshemmet arbetar med bildstöd/bildschema vilket fått stora positiva effekter för våra nyanlända barns tillvaro i verksamheten. Mitterminskonferenser (klasskonferenser) hölls i slutet av oktober, vilka föranledde rapport i november av prognos på höstterminens resultat till huvudmannen. Under hela året har Friends värdegrundsmaterial används i alla våra årskurser och på Fritidshemmet. Inför vårterminen 2017 har vi behöriga lärare på samtliga uppdrag. 2 (10) Vårterminens arbete kommer att innehålla mycket av motivationsskapande/trygghetsskapande insatser för att höja måluppfyllelsen. Vi arbetar vidare med Friends material när det gäller värdegrundsarbetet och diskussioner ska föras i arbetslagen för att höja elevernas motivation till skolarbetet. Vi behöver även se över våra arbetssätt och planeringar. Skolans bibliotek kommer att bemannas i större utsträckning än tidigare under vårterminen vilket möjliggör ytterligare satsning på läsning. Ett författarbesök är planerat till februari för eleverna i åk 3 och 4. Arbetslagsledarna fortsätter sin utbildning även vt På Fritidshemmet fortsätter arbetet med planerade, vuxenledda rastaktiviteter sitt fritidsråd där frågor om trivsel och elevernas vilja att utveckla verksamheten på fritidshemmet. Föräldrarna kommer att involveras genom allmänna föräldramöten där generella frågor kring skolan och fritidshemmets verksamhet diskuteras. Planering av pilotprojekt inför läsåret

102 Styrkor Utökning av resurser för specialundervisning och svenska som andraspråk (ht 2016) Resultatet på Friends kartläggning ht 2016 vilken visar att eleverna har stort förtroende för de vuxna i skolan och att det trivs väldigt bra och känner sig trygga. Elevernas delaktighet i värdegrundsarbetet Friendsmaterial, projekt i åk 5 Samplanering skola fritidshem Planerade rastaktiviteter (fritidspersonal) Arbetet med bedömningsstöd i svenska och matematik Behörigheten bland lärarpersonal har ökat från vårterminen till att i nuläget vara 100% behöriga lärare. Arbetslagsorganisationen med arbetslagsledare och ledningsgrupp Arbetslagsledarutbildning Skolbiblioteket-ökad bemanning vt 2017 Utvecklingsområden Förskoleklass och grundskola åk 1-6 Utveckla undervisningen i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 1-6 i syfte att höja elevernas måluppfyllelse Höja elevernas motivation till att nå högre måluppfyllelse Integration av nyanlända elever i våra klasser Elevernas delaktighet i värdegrundsarbetet Skolbiblioteket bemanningen kommer att utökas under vt 2017 Fritidshemmet Samplanering skola - fritidshem Integration av nyanlända elever. Obehörig personal. Professionsutvecklare arbetsbeskrivning och utbildning Svarsfrekvensen på fritidshemsenkäten vt 2016 var alldeles för låg. 3 (10) Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Mål - kunskapsuppdraget: Huvudmannens prioriterade mål Samtliga elever utvecklas och når målen i alla ämnen Fritidshemmet bidrar till elevens lärande och utveckling Sävstaskolans prioriterade mål Alla elever ska klara de nationella proven i årskurs 3. Alla elever i årskurs 6 når minst betyget E. Andelen elever som når betyg A, B och C ska öka.

103 4 (10) Kunskapsuppföljning för åk 3 och åk 6 Årskurs 3 53 elever (19 med annat modersmål, 3 elever utreds för inskrivning i särskola) 5 röd i svenska 18 röd i SvA 8 röd i matematik 9 röd i So och No 1 i idrott (simkunnigheten) Många av eleverna har svårigheter med läsförståelsen och grundläggande matematiska begrepp. De nyanlända eleverna har tillgång till SvA. Eftersom klasserna är stora har eleverna delats i 3 grupper i ämnena idrott och musik. Detta har medfört en mycket lugnare undervisningssituation. Speciallärarresurs finns för elever i behov. Mycket resurs behöver läggas på elevernas läsutveckling för att de ska ha möjlighet att nå godkända resultat på de kommande nationella proven. Alla elever når målen i slöjd och musik. Stor variation på elevernas kunskaper och utveckling men väl fungerande grupper. Arbetar målmedvetet med arbetsrobegreppet och motivationsskapande för skolarbete. 4 elever har åtgärdsprogram och 21 elever är föremål för extra anpassningar. Elevantalet i åk 3 börjar bli kritiskt för endast två klasser, 53 elever för närvarande. Därför kommer en extra resurs att sättas in i åk 3 från vt Att utveckla vidare: Hur ska eleverna nå målen/np i matematik/svenska åk 3? Alla lärare ska veta hur de nationella proven ser ut. Träna på att göra prov. Hur skapar vi större förförståelse hos eleverna. Rödmarkerade elever? Bedömer vi olika? Kan vi förändra arbetssättet? EPA-modellen. Svårt med praktisk matematik i stora elevgrupper. Hur organiserar vi oss? Betygsresultat för åk 6 ht 2016 Sammanlagt går 49 elever i åk 6 på Sävstaskolan höstterminen Av dessa är 13 elever med annat modersmål och som på grund av kort tid i Sverige inte når godkända resultat för höstterminen Samtliga dessa kommer med största sannolikhet att nå godkända betyg i slutet av åk av 49 (55 %) elever når godkända resultat i samtliga ämnen. 24 % av eleverna når de högre betygen C-A. Rektor har genomfört individuella samtal med eleverna i åk 6 angående deras ambitioner och motivation inför betygsättning.

104 Sammanställning av antalet icke godkända elever/ämne ht 2016: Sv SvA Ma En Ge Hi Re Sh Bi Fy Ke Tk Sl Mu Mo Bl Hkk Idh (10) Måluppfyllelse i % (minst betyget E) ht 2016 Sv SvA Ma En Ge Hi Re Sh Bi Fy Ke Tk Sl Mu Mo Bl Hkk Idh Ht Antal utdelade betyg/betygssteg Termin A B C D E F Meritvärde Andel 6G 6R elever som Po/fl Po/fl har minst E Ht / / % Det är framför allt ämnena matematik, idrott, engelska och svenska som andraspråk som sticker ut när det gäller betyget F. I idrott är det simkunnigheten som saknas hos dessa elever för att nå godkända resultat. För de elever som erhållit F i svenska som andraspråk är det tidsaspekten som har betydelse. Dessa elever har alldeles för kort tid i Sverige för att kunna prestera på minst E-nivå. Matematik har under flera år varit ett bekymmer. Vi behöver ändra och anpassa undervisningen så att elevernas baskunskaper stärks i matematik. Andelen elever med betygen C A har sjunkit med 12 %. I ämnena biologi och engelska har betygsresultatet blivit bättre ht 2016 jämfört med vt 2016 vad gäller antalet godkända elever. Glädjande, då detta är ett prioriterat område i vår verksamhetsplan. Nya, nyanlända elever har tillkommit under höstterminen och på grund av alltför grunda språkkunskaper kommer dessa elever inte haft möjlighet att nå målen för godkända betyg i samtliga ämnen. Meritvärdena varierar kraftigt i 6R mellan pojkarna och flickorna och det sammanvägda meritvärdet (166) för våra båda klasser ligger lägre än övriga skolor i kommunen, vilket inte är onaturligt då många nyanlända elevers meritvärde är lågt. 7 av eleverna har anpassad studiegång. Resurser för SvA och specialundervisning finns tillgängliga för eleverna. Flera av de elever som inte når godkända betyg under höstterminen har goda möjligheter, med rätt stödinsatser, att nå målen för godkända resultat vid vårterminsslut Eleverna i åk 6 har gjort stora framsteg sedan åk 3, då oron var stor för gruppernas resultat både kunskapsmässigt och socialt. Ett målmedvetet och strukturerat arbeta kring arbetsron i av pedagogerna i klasserna har gett ett tillfredsställande resultat i åk 6. Dock återstår att motivera fler att nå godkända resultat och högre betyg.

105 Att utveckla vidare: Matematik - åk6 - många som får "börja om" hela tiden och har en sämre grundförståelse. Engelska - de duktiga blir duktigare och de svaga har en svagare utveckling. Kanske har det med läxor och vilket stöd man kan få hemma. Läxhjälp - hur kan vi få fler elever att ta del av läxhjälpsresursen. De elever som vill gå på läxhjälp men som inte kan pga bussar. 6 (10) Fritidshemmet Fritidshemmet bidrar till elevernas lärande genom att alltid förankra aktiviteterna i styrdokumenten och samverkar med skolan vid gemensamma veckovisa, planeringsmöten. Samverkan fungerar bra och fritidshemmet har möjlighet att erbjuda extrastöd, läxhjälp, sagostunder och dylikt för elever med behov. Värdegrundsuppdraget: Huvudmannens prioriterade mål Alla elever upplever att de har en trygg miljö där deras röst blir hörd Sävstaskolans mål Alla elever ska känna sig trygga i våra verksamheter och uppleva arbetsro, trygghet och meningsfullhet. Fritidshemmet bidrar till elevens lärande och utveckling Resultat från Friends kartläggning ht-15 och ht-16. Åk F 2 (svaren i %) Jag mår bra/okej just nu Jag trivs i min klass Jag har kompisar i klassen Jag är trygg på skolgården Jag är trygg på toaletterna Jag är orolig att bli ensam på rasten Någon elev har gjort något dumt mot mig så jag blev ledsen? 36 7 Jag har gjort något dumt mot nån annan så den blev ledsen? Jag har någon vuxen på skolan som jag kan prata med Åk 3 6 (svaren i %) Jag känner mig alltid trygg i skolan Jag känner mig aldrig ensam i skolan Jag är orolig att bli illa behandlad i skolan, alltid eller ibland Jag har någon gång under året blivit kränkt av annan elev? 18? Jag har någon gång under året blivit kränkt av en vuxen på skolan 3 3 Jag upplever att jag har blivit kränkt av elev under det senare året 8 14 Jag har någon vuxen på skolan som jag kan prata med Jag är trygg på toaletten Jag är trygg i omklädningsrummen Jag är trygg på skolgården Jag är trygg i klassrummet Jag är trygg i korridoren Jag är trygg i matsalen Jag är trygg på fritids Jag är trygg i idrottshallen 97 96

106 Fritidshemmet Fritids planerade rastaktiviteter (alla dagar första gemensamma rasten) har varit mycket uppskattade av eleverna. Vi kan se att konflikterna har minskat rasttid, vilket delvis beror på dessa aktiviteter Fritids arbetar aktivt med Friends- materialet för trygghetsskapande och för att motverka mobbning och kränkande behandling. Fritidspersonal har för närvarande kurs i ART för utvalda elever med hittills bra resultat. Under höstterminen har fritids flyttat servering av frukost för fritidsbarnen till vår matsal. Detta har inneburit att betydligt fler barn vill äta frukost på fritids. Tack vare matsalspersonalen och fritidspersonal har frukoststunden blivit en mycket bra start på dagen för barnen. 7 (10) EHT-arbetet 2016 Elevhälsoteamet på Sävstaskolan består av rektor, skolsköterska, kurator, lärare i SvA samt speciallärare. EHT-teamet träffas varje vecka och går igenom de elever som är i behov av stödinsatser eller vars situation på annat sätt behöver uppmärksammas. I teamet förs ett bevakningsprotokoll där insatta åtgärder kring eleverna dokumenteras. För närvarande är 58 elever föremål för extra insatser. Sammanlagt 15 elever har i skrivande stund åtgärdsprogram fördelat årskursvis enligt följande: Åk 2 3 elever, Åk 3 4 elever, Åk 4 5 elever, Åk 5,6 3 elever Elevfrånvaro statistik ht elever har mer än 5 % ogiltig frånvaro 4 elever har mer än 20 % giltig frånvaro Vad har vi uppnått för resultat? Resultatet av Friends kartläggning visar att eleverna har mycket stort förtroende för de vuxna på skolan, att de trivs i sina klasser och att den övervägande majoriteten känner sig trygga med vuxna och kamrater. Vi har fortfarande elever som upplevt sig kränkta av andra elever så arbetet med värdegrundsfrågorna får inte vila. Det glädjande är också att eleverna upplever att de kan prata med någon vuxen om det uppstått problem. Lärdomar Vuxennärvaron på raster och vid ombytessituationer i våra omklädningsrum är mycket betydelsefull för att motverka kränkningar och otrygghet. Ett arbete pågår med att få mer vuxennärvaro vid ombytessituationer i idrottshallen. Situationen uppmärksammades redan förra läsåret och insatser har gjorts men vi har inte lyckats skapa den trygghet som krävs. Vårt förhållningssätt till eleverna är framgångsrikt och förtroendeskapande. Arbetet med Friends material i undervisningen har gett positiv effekt. Vårt generella elevvårdsarbete är framgångsrikt.

107 Utvärdering medarbetarskap/ledarskap på Sävstaskolan (40 svarande) Fråga Nej Ibland/ lite För det mesta Mitt arbete känns meningsfullt Alltid/full koll 8 (10) Jag lär nytt och utvecklas i mitt dagliga arbete Jag ser fram emot att gå till jobbet Min närmaste chef visar uppskattning för mina arbetsinsatser Min närmaste chef visar förtroende för mig som medarbetare Min närmaste chef ger mig förutsättningar att ta ansvar i mitt arbete Jag är insatt i arbetsplatsens mål Min arbetsplats mål följs upp och utvärderas på ett bra sätt Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete Resultatet är hoppfullt och i grunden väldigt positivt. De allra flesta har ett meningsfullt och utvecklande arbete att gå till varje arbetsdag. Merparten är nöjda med ledarskapet och känner till våra mål och vilken arbetsinsats som förväntas. Utvecklingsområdet är uppföljning där vi behöver få ett bättre resultat så att alla upplever att vi följer upp och analyserar det vi gör. Jag behöver också se till att alla för det mesta eller alltid känner sig uppskattade på Sävstaskolan. Sävstaskolan /Stefan Bohlin, rektor Sävstaskolan Bilaga Resultat F-åk 2 åk 4-5

108 Förskoleklass 35 elever (varav 11 med annat modersmål) Mycket väl fungerande grupper. Motiverade elever till både lek och skolarbete. De nyanlända eleverna är i början av utvecklingen av det svenska språket och anpassning till den tysta kunskapen (koder, relationer, konfliktlösning). Eleverna utvecklas gynnsamt. Mycket fokus på relationsskapande och arbetsro i klassrummen. Alla elever i förskoleklassen har en fadder, elev ur åk 1, som i början av terminen visat runt på skolan och varit ett stöd på raster. 9 (10) Årskurs 1 51 elever (26 med annat modersmål) Fungerande grupper. Fokus på läsinlärning och matematiska grunder. Arbetar målmedvetet med arbetsrobegreppet och motivationsskapande för skolarbete. 28 av de 52 eleverna i åk 1 är nyanlända elever med behov av mycket stöd i sin språkutveckling. Till läsåret har vi kunnat tillsätta en extra tjänst SvA, vilket har varit mycket betydelsefullt. Behovet av handledning på modersmålet är långt större än de resurser vi för närvarande har så här behöver vi få en möjlighet att utöka detta stöd. Pedagogerna ser en gynnsam utveckling för elever vad gäller läsutvecklingen. Vid analys av genomfört bedömningsstöd i matematik ser vi att momentet ramsräkning (att räkna 1, 2, 3 28,29,30 så långt de kan) vållar mest bekymmer för eleverna. Behövs mer träning på talföljder och tiotalsövergångar. 5 elever har för närvarande extra anpassningar. Generellt är det lite för tidigt att bedöma elevernas kunskaper i samtliga ämnen. En mer detaljerad bedömning kommer att ske i slutet av terminen och givetvis under kommande termin. Årskurs 2 40 elever (17 med annat modersmål) 1 röd i svenska 7 röd i SvA 5 röd i matematik 3 röd i So och No (nyanlända elever) 6 röd i idrott (simkunnigheten) Arbetar målmedvetet med arbetsrobegreppet och motivationsskapande för skolarbete. Fortsatt arbete med fokus på läsförståelse. 12 elever har för närvarande extra anpassningar och 4 elever har åtgärdsprogram. Till åk 1-2 finns Förberedelsegrupp Mio, där eleverna i mindre grupper får extra stöd i SvA och övriga skolämnen. Och även får undervisning i svenska normer och regler (osynliga regler och koder). Eleverna kan också få extra stöd av förberedelsegruppsläraren i den ordinarie klassen. Årskurs 4 45 elever (13 med annat modersmål) 10 röd i svenska 12 röd i SvA

109 20 röd i matematik 13 röd i engelska 8 röd i geografi 7 röd i historia, samhällskunskap 12 röd i biologi 7 röd i fysik, kemi10 röd i idrott (simkunnigheten)samtliga elever når målen i musik och slöjd. 14 elever har extra anpassningar och 4 elever har åtgärdsprogram Arbetar målmedvetet med arbetsrobegreppet och motivationsskapande för skolarbete. Tillgång till SvA och specialundervisning finns. Nyanlända elever har tillgång till handledning på modersmålet men skulle behöva detta i större utsträckning. Stor kraft och resurs behöver läggas på elevernas matematikkunskaper och läsutveckling. Till årskurs 3 och 4 finns också Förberedelsegrupp 3-4, där eleverna i mindre grupper får extra stöd i SvA och övriga skolämnen. De får även undervisning i svenska normer och regler (osynliga regler och koder). 10 (10) Årskurs 5 58 elever (22 med annat modersmål) 6 röd i svenska 12 röd i SvA 8 röd i engelska 11 röd i matematik 4 röd i So- och noämnena 4 röd i teknik 3 röd i bild Samtliga elever når målen för slöjd, hemkunskap och musik 3 elever har åtgärdsprogram och 17 elever har extra anpassningar bl a studiehandledning). Arbetar målmedvetet med arbetsrobegreppet och motivationsskapande för skolarbete. Många nyanlända elever i åk 5.

110 1 (9) Resultat och måluppfyllelse Högsjö skola f-6 och fritidshem Vingåkers kommun 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

111 Sammanfattning 2 (9) Under läsåret 2015/2016 ingick Högsjö skola och fritidshem i ett större rektorsområde bestående av tre f-6 skolor inklusive de fritidshem som var kopplat till respektive skolenhet (Marmorbyns skola och fritidshem, Högsjö skola och fritidshem, Sävstaskolan och fritidshem ). Inför läsårsstarten 2016/2017 separerades Sävstaskolan från Marmorbyn och Högsjö skolor och fritidshem och bildade tillsammans med Baggetorps fritidshem och Österåkers fritidshem ett nytt rektorsområde och en ny rektor tillsattes, Cecilia Bingmark. I och med detta förstärktes ledningsresursen för enheten. Under hösten har det också tillsatts en arbetslagsledare, Maj Lilja. Även detta innebär en förstärkning av ledarskapet på enheten. Under året har nya rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet påbörjats och enheten jobbar med de verktyg som tagits fram i och med detta arbete. Verktygen består bland annat av ett årshjul och en checklista vilket innebär att uppföljning och analys av enhetens arbete förbättras. Kommunens arbetslagsledare genomgår tillsammans en arbetslagledarutbildning. Fokus är till stor del det systematiska kvalitetsarbetet som innebär att det arbetet förstärks ytterligare på enheten. Lärarnas datorer har bytts ut och vi har också bytt datorsystem för att nu arbeta i Office 365. Elevernas ipads har bytts ut mot Microsoft Surface- datorer för alla elever i årskurserna 4-6. Pedagogiska planeringar och bedömningar görs i IST- lärande och all frånvaro sköts nu digitalt via Dexter. Elevhälsoteamet följer upp all frånvaro. Denna visar att vi har hög närvaro. Under hösten har enheten haft vissa gemensamma möten tillsammans med Marmorbyns skola som tillhör samma rektorsområde. Från och med höstterminen 2016 har det tillsatts en specialpedagog på 50 %, vilket innebär att vi har ett mer strukturerat arbete kring extra anpassningar. Även resurserna mot eleverna har förstärkts i och med detta. Vi har aktivt arbetat med att förtydliga rutiner kring trygghet och studiero. Arbetet har påbörjats och är ett långsiktigt arbete för att motverka trakasserier, kränkningar och dåligt uppförande. Under läsåret har det varit svårt att rekrytera behöriga lärare och under höstterminen har vi haft två stycken vakanser som har tillsatts av obehörig personal. Skolan består av förskoleklass, klass 1, klass 2, klass 3/4, klass 5/6. Skolan har en förstelärare i engelska. Fritidshemmets personal ingår i arbetslaget. De har regelbundna träffar tillsammans med rektorsområdets övriga fritidshemspersonal för att utveckla samarbetet och verksamheten mellan fritidshemmen. Fritidshemmet har också en fast planeringstid som ligger fast för alla fritidshem, även detta för att utveckla verksamheterna utifrån fritidshemmens styrdokument. Denna tid har varit svår att använda i praktiken då fritidshemmets personal även fungerar som resurspersoner i klass. I och med lågstadiesatsningen har vi fått möjlighet att utöka personalstyrkan tillfälligt. Vi har erbjudit läxhjälp till alla elever varje vecka.

112 Skolan har elever som har annat modersmål än svenska vilket innebär att såväl studiestöd, modersmålsundervisning och svenska som andra språk undervisas på enheten. Samarbetet med Friends fortgår och vi har påbörjat år två i detta treåriga samarbete. Under hösten har en kartläggning via enkäter genomförts. Personalen har deltagit i en personalutbildning och under början av 2017 genomförs en mentorsutbildning för personal samt inspirationsföreläsning för eleverna. Under höstterminen har rutiner och arbetsgångar för elevvårdsarbetet tagits fram och förtydligats. Dessa utvärderas och revideras två gånger/år. Under november månad tog undervisande lärare och mentorer fram en nulägesanalys av elevernas kunskapsnivå utifrån en färdig mall. Denna analys finns med som en jämförelse till det faktiska resultat som uppnåtts enligt betygsstatistik i årskurs 6. Även lärare i förskoleklass och fritidshem analyserade barnens förmågor utifrån syftet som beskrivs för förskoleklass och fritidshem i läroplanen (Lgr 11). 3 (9) Styrkor Utvecklingsområden Vi har rutiner och verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet såsom Integrera sva- undervisningen i den ordinarie. årshjul, checklista, verksamhetsplan och Fortsatt arbete med läsförståelsen. mall för kvalitetsredovisning som vi aktivt Förbättra dokumentationen i IST i syfte att arbetar efter. utveckla och förbättra uppföljning och Förstelärarna håller i regelbundna analys av resultat. ämnesträffar för att öka det kollegiala Utveckla och förbättra överlämningar och lärandet och utveckla ämnesdidaktiska elevdokumentation vid avslut. frågor. Regelbundna träffar Öka elevernas trygghet och studiero i skolan. ämneskonferenser kommunala Förbättra det kollegiala lärandet och utveckla Ett väl utvecklat elevvårdsarbete med de pedagogiska diskussionerna. tydlig struktur och arbetsgång. Samrättning av nationella prov. Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterska Större samsyn kring värdegrundsfrågor och och förhållningssätt. Ett utvecklat läxstöd som erbjuds varje Kvalitetssäkra fritidshemmens verksamhet vecka. och öka svarsfrekvensen av den centrala enkäten. En väl fungerande förskoleklassverksamhet med tydlig Ytterligare implementering i arbetslaget av pedagogisk ledning och anpassning efter arbetsgångar kring elevvårdsarbetet. individens behov. Utveckla sambedömning för att Det pågår ett nära samarbete mellan kvalitetssäkra undervisningen i alla ämnen fritidshem och skola. Fritidshemmets och årskurser. personal är till stor del aktiva i elevernas Kvalitetssäkra undervisningen i praktisktskoldag. estetiska ämnen som musik och Vi har god tillgång till skolbibliotek och hemkunskap. ett gott samarbete med befintlig Utveckla elevråd och öka elevinflytande.

113 skolbibliotekarie. Utveckla arbetslagsmöten genom att styra innehållet till skolenhetens viktigaste frågor. Förbättra möjligheterna att planera fritidshemmets verksamhet. 4 (9) Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Mål Kunskapsuppdraget: Samtliga elever utvecklas och når målen i alla ämnen (Barn- och utbildningsnämndens mål) Detta innebär för Högsjö skola att: Alla elever ska klara de nationella proven i årskurs 3. Alla elever i årskurs 6 når minst betyget E. Andelen elever som når betyg A, B och C ska öka. Vad har vi åstadkommit? Årskurs 3 Då klassen består av få antal elever och resultaten ser likadana ut i både svenska och matematik kan man anta att det är samma elever som klarat proven. Tabell 1. Nationella prov årskurs tre, vårterminen 2016 Ämne Antal elever Antal pojkar Antal flickor Antal elever som uppnådde samtliga mål. Svenska Matematik Vårterminens årskurs trea är höstterminens årskurs fyra. I den mitterminsanalys som gjordes i november är det tre elever i årskurs fyra som riskerar att inte uppnå lägsta nivå i matematik och svenska. Åtgärdsprogram har upprättats för dessa elever.

114 Höstterminens treor består av 13 elever. Vid analysen som gjordes under hösten visar den att en elev inte uppnår lägsta godkända nivå flera ämnen. Detta beror sannolikt på bristande läskunnighet och därför har extra insatser och anpassningar gjorts i just detta. I övrigt är det en elev som inte uppnår kunskapskraven i svenska och en elev i matematik. 5 (9) Samtliga elever som riskerar att inte uppnå lägsta nivå arbetar aktivt med extra anpassningar och åtgärdsprogram. Årskurs 6 Alla elever klarade samtliga delmål i matematik, engelska och svenska utifrån resultaten från de nationella proven. Tabell 2. Nationella prov årskurs sex vårterminen 2016 Ämne Antal elever Svenska 9 9 Matematik 9 9 Engelska 9 9 Antal elever med provbetyg och slutbetyg Enhetens mål att alla elever i årskurs sex når minst betyget E i alla ämnen har uppnåtts enligt betygen för årskurs sex, vårterminen Vid höstens mitterminsanalys visar att nio av årskursens elva elever i årskurs sex under 2016/2017 uppnår lägst betyg E i engelska. I matematik är det en elev som riskerar att inte uppnå lägsta nivå och i svenska visar analysen att alla elever uppnår lägst betyg E. Vid höstterminens betygsättning är det en elev i matematik och en elev i engelska som har betyget F. Tabell 3. Betygsresultat i procent för årskurs 6, vårterminen 2016 A B C D E F Tabell 4. Betygsresultat i procent för årskurs 6, höstterminen 2016 A B C D E F

115 (9) Tabell 5. Betygsresultat i procent för årskurs 6, höstterminen 2015 A B C D E F Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Åk 3 Enhetens mål att alla elever ska klara de nationella proven i årskurs tre under vårterminen 2016 har inte uppnåtts. Eleverna har inte de kunskaper som krävs i årskurs tre. Åk 6 Målet att alla elever ska nå minst betyg E är uppnått för Genom att göra en jämförelse med höstterminen 2015 (tabell 5) kan vi se att vi dessutom har en ökad måluppfyllese och större antal elever med högre betyg under höstterminen Om ja, vilka lärdomar drar vi? Kunskaperna inom bedömning och betygsättning har ökat. En del i detta är sannolikt möjligheterna till sambedömning och de kollegiala samtal som förs i arbetslagen såväl på kommunnivå som på enhetsnivå. Införandet av IST- lärande har ökat kraven på de pedagogiska planeringarna. Genom lågstadiesatsningen har en extra lärarresurs funnits tillgänglig och i och med det till större del än tidigare möjliggjort anpassningar i klassrummet. I och med specialpedagogens insatser under hösten har elevernas behov av särskilt stöd tillgodosetts. Elevhälsoteamets arbete har utvecklats och särskilda behov och eventuell frånvaro har uppmärksammats i ett tidigare skede än tidigare. Vi har en förstelärare i engelska på enheten. Det är en behörig, legitimerad lärare som också är undervisande och betygsättande i årskurs 6. Detta sammantaget kvalitetssäkrar bedömningen av elevernas kunskaper. Alla elever har erbjudits läxhjälp. Det har funnits tillgång till studiestöd för elever med annat modersmål än svenska. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Hem- och konsumentkunskapsundervisningen behöver fungera på ett annat sätt. Vi behöver öka förutsättningarna för ämnet och ha tillgång till undervisningslokal

116 ämnat för detta. Detsamma gäller för skolans musikundervisning som behöver kvalitetssäkras och ges bättre undervisningsmöjligheter. 7 (9) Vi har under höstterminen haft ett flertal vakanser som har tillsatts av obehörig personal. Vad har hänt som vi inte förutsåg? Omfördelningen av elevhandledare har förändrats. Elever har större behov av resurs än tilldelning. Specialpedagogtjänsten var vakant under stor del av höstterminen. En ej fungerande sammansättning av två klasser. Otydligheter kring utdelning av datorer. Problem med nätverksanslutning. Obehörig personal En ej fungerande lärmiljö i vissa klassrum. Brist på undervisningslokaler. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? För att tillgodose alla elevers behov av särskilt stöd, så har detta har påverkat undervisande lärares möjligheter till adekvat undervisning då lärarresurserna istället ägnades till stor del åt enskilda elever. Centrala elevhälsan har fördelat resurstid till elever kopplat till elevhandledare vilket har skapat viss förvirring och oro hos personal eftersom personal har bytts ut och förflyttats. Då det har funnits vakanser på skolan har behörig personal lagt mycket tid på att stötta och hjälpa obehörig personal. Då möblemanget i klassrummen varit bristfällig har personal ägnat mycket tid åt att få ihop tillräckligt med möbler. Detta tar mycket tid i anspråk och skapar frustration. Det går dessutom inte att möblera utifrån behov utan endast utifrån tillgång. Då skolan är trångbodd finns inget utrymme för särskilda ämnessalar såsom musik och hemkunskap. Mål Värdegrundsuppdraget: Alla elever upplever att de har en trygg miljö där deras röst blir hörd (nämnden) Vilket innebär för Högsjös skola och fritidshem att: Alla elever ska känna sig trygga i våra verksamheter och uppleva studiero och meningsfullhet.

117 Vad har vi åstadkommit? Fritidshemmen inom rektorsområdet har en gemensam planeringstid vilket ökar möjligheterna att kvalitetssäkra fritidshemmens verksamhet och uppdrag. Fritidshemmens personal träffas också regelbundet för att dels arbeta med värdegrundsuppdraget men också med en samsyn kring uppdraget. Enheten har större förutsättningar att samarbeta mellan fritidshemmen vilket ökar möjligheterna till samsyn kring värdegrundsuppdraget. 8 (9) Vi har förtydligat arbetet kring rutiner för trygghetsarbetet. Enheten har en tydlig struktur och arbetsgång för hur de hanterar kränkningar och mobbningsärenden. Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Enligt kartläggningen som Friends genomfört i åk F- 2 är det endast 18 elever som genomfört enkäten. Detta beror på problem med åtkomst av länken. Av dessa 18 svar är det: 100 % som trivs i sin klass Hälften av dessa upplever otrygghet någonstans i skolan. En fjärdedel upplever oro för att bli ensam på rasten. Alla elever upplever att de har en kamrat i klassen. 16 % upplever att en vuxen behandlat elev på ett sätt som gjort dem ledsna. 16 % av eleverna upplever att det inte finns någon vuxen i skolan som de kan prata med om viktiga saker. Enligt kartläggningen som Friends genomfört i åk 3-6 är det 41 elever som genomfört enkäten. Av dessa 41 svar är det: 7 % upplever att de blivit kränkta av en vuxen på skolan. Detta är enligt eleverna inte kopplat till diskrimineringsgrunderna. En av dessa har svarat att det handlar om orättvis behandling. Enbart hälften av eleverna upplever att de vuxna på skolan agerar när någon behandlas illa. 5 % har upplevt nätkränkningar, men majoriteten uppger att de inte varit med om att någon gjort något taskigt mot dem på nätet. Drygt 10 % upplever att de inte har någon vuxen på skolan de kan prata med om de behöver hjälp.

118 Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? 9 (9) Enhetens fritidspersonal har halva sin arbetstid förlagd som elevhandledare till elever med särskilda behov. Detta omöjliggör gemensam tid för planering av kvalitativ fritidshemsverksamhet. Detta behöver förändras. Vi behöver arbeta mer med personalens förhållningssätt och hur de uttrycker sig till i första hand eleverna. Personalen behöver ha en större samsyn kring värdegrunden och arbeta mer tillsammans med detta. Vad har hänt som vi inte förutsåg? Oroligheter kring en sammanslagning. Personal som inte har haft tillräckligaförutsättningar kring arbete med extra anpassningar. Brist på utrymme. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? Arbetstid och energi har ägnats till andra saker än undervisning och gruppfrämjande aktiviteter på grund av avsaknad av fastighetspersonal och lärarvakanser. Brist på elevhandledarresurs vid höstterminens start har drabbat trygghetsarbetet då undervisningstid till stor del har ägnats åt enstaka elever som behöver extra stöd. Otydligheter kring förankring av arbetet med arbetsgångar och strukturer. Ny personal. Svårigheter att få till delningar av undervisningsgrupper och enskilda samtal.

119 1 (10) Resultat och måluppfyllelse Marmorbyns skola f- 6 och fritidshem, Baggetorps fritidshem Vingåkers kommun 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

120 Sammanfattning 2 (10) Under läsåret 2015/2016 ingick Marmorbyns skola i ett större rektorsområde bestående av tre f-6 skolor inklusive de fritidshem som var kopplat till respektive skolenhet (Marmorbyns skola och fritidshem, Högsjö skola och fritidshem, Sävstaskolan och fritidshem ). Under vårterminen 2016 genomförde Skolinspektionen en av sina tillsynskontroller i Marmorbyns skola. Utifrån den rapporten har flera åtgärder vidtagits kring de bristande punkterna. Inför läsårsstarten 2016/2017 separerades Sävstaskolan från Marmorbyn och Högsjö skolor och fritidshem och bildade tillsammans med Baggetorps fritidshem och Österåkers fritidshem ett nytt rektorsområde och en ny rektor tillsattes, Cecilia Bingmark. I och med detta förstärktes ledningsresursen för enheten. Under hösten har det också tillsatts en arbetslagsledare, Jenny Ahlenius. Även detta innebär en förstärkning av ledarskapet på enheten. Arbetslagsledaren ingår i skolans ledningsgrupp tillsammans med arbetslagsledare från Högsjö skola samt rektorsområdets kanslist. Under året har nya rutiner för det systematiska kvalitetsarbetet tagits fram och enheten har påbörjat det arbetet. Verktygen att ta hjälp av består bland annat av ett årshjul och en checklista vilket innebär att uppföljning och analys av enhetens arbete förbättras. Kommunens arbetslagsledare genomgår tillsammans en arbetslagledarutbildning från och med höstterminen Fokus är till stor del det systematiska kvalitetsarbetet som innebär att det arbetet förstärks ytterligare på enheten. Lärarnas datorer har bytts ut och vi har också bytt datorsystem för att nu arbeta i Office 365. Elevernas ipads har bytts ut mot Surface- datorer för alla elever i årskurserna 4-6. Pedagogiska planeringar och bedömningar görs i IST- lärande och all frånvaro sköts nu digitalt via Dexter. Elevhälsoteamet följer upp all frånvaro. Denna visar att skolan har hög närvaro. Under hösten har enheten haft vissa gemensamma möten tillsammans med Högsjö skola som tillhör samma rektorsområde, för att skapa en bredare samsyn och skapa samarbetsmöjligheter över enheterna. Från och med höstterminen 2016 har det tillsatts en specialpedagog på 50 %, vilket innebär att vi har ett mer strukturerat arbete kring åtgärdsprogram och extra anpassningar. I och med detta har även resurserna mot eleverna förstärkts. Vi har haft problem med uppförande och ordning i vissa klasser. Detta har medfört oro och otrygghet hos eleverna och har varit ett energikrävande arbete för personalen. Vi har under hela hösten arbetat aktivt med strategier kring detta. Arbetet har påbörjats och är ett långsiktigt arbete för att motverka trakasserier, kränkningar och dåligt uppförande. Under läsåret har det varit svårt att rekrytera behöriga lärare och under höstterminen har vi haft tre stycken vakanser som har tillsatts av obehörig personal. Skolan har under läsåret bestått av en förskoleklass, en klass 1, en klass 2, en klass 3, en klass 4 och en 5/6. Skolan har en förstelärare i matematik. Fritidshemmets personal ingår i ett eget arbetslag. De har regelbundna träffar tillsammans med

121 rektorsområdets övriga fritidshemspersonal för att utveckla samarbetet och verksamheten mellan fritidshemmen. Fritidshemmet har också en fast planeringstid som ligger fast för alla fritidshem i rektorsområdet, även detta för att utveckla verksamheterna utifrån fritidshemmens styrdokument. I och med lågstadiesatsningen har vi fått möjlighet att utöka personalstyrkan tillfälligt. Samarbetet med Friends fortgår och vi har påbörjat år två i detta treåriga samarbete. Under hösten har en kartläggning via enkäter genomförts. Personalen har deltagit i en personalutbildning och under början av 2017 genomförs en mentorsutbildning för personal samt inspirationsföreläsning för eleverna. Under höstterminen har rutiner och arbetsgångar för elevvårdsarbetet tagits fram och förtydligats. Under november månad tog undervisande lärare och mentorer fram en nulägesanalys av elevernas kunskapsnivå utifrån en färdig mall. Även lärare i förskoleklass och fritidshem analyserade barnens förmågor utifrån syftet som beskrivs i läroplanen (Lgr 11). Analysen finns med som en jämförelse till det faktiska resultat som uppnåtts enligt betygsstatistik i årskurs 6. Under hösten har lärarna besökt andra klasser för klassrumsobservationer. Detta gjordes som en del i det trygghetsarbete vi påbörjat. Vi hade en kraftig rökutveckling på skolan i och med en mindre brand i pannrummet. Skolan utrymdes och brandkår ryckte ut. Det var ingen som kom till skada men vi hade flera oroliga elever. Personalen hanterade situationen exemplariskt utifrån de rutiner som finns kring brandsäkerhet. 3 (10)

122 Styrkor Utvecklingsområden 4 (10) Vi har rutiner och verktyg för det systematiska kvalitetsarbetet såsom årshjul, checklista, verksamhetsplan och mall för kvalitetsredovisning som vi aktivt arbetar efter. Förstelärarna håller i regelbundna ämnesträffar för att öka det kollegiala lärandet och utveckla ämnesdidaktiska frågor. Ett bra elevvårdsarbete med tydlig struktur och arbetsgång. Elevhälsoteamet består av rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterska. En väl fungerande förskoleklassverksamhet med tydlig pedagogisk ledning och mål där stort fokus ligger på att forma gruppen och förbereda eleverna för skolgång. En verksamhet som genomsyras av ett samarbete med såväl fritidshem som skola. En tydlig och väl fungerande arbetsgång för övergången mellan förskola och förskoleklass. En fritidsverksamhet med personal som aktivt arbetar efter styrdokumenten för att utveckla verksamhetens kvalitet. Fortsätta arbetet med läsförståelsen. Förbättra dokumentationen i IST i syfte att utveckla och förbättra uppföljning och analys av resultat. Utveckla och förbättra överlämningar och elevdokumentation. Öka elevernas trygghet och studiero i skolan. Förbättra det kollegiala lärandet och utveckla de pedagogiska diskussionerna. Samrätta nationella prov. Öka samsyn kring värdegrundsfrågor och förhållningssätt. Kvalitetssäkra fritidshemmens verksamhet och öka svarsfrekvensen av den centrala enkäten. Utöka planerade rastaktiviteter under ledning av fritidshemmet. Ytterligare implementering i arbetslaget av arbetsgångar kring elevvårdsarbetet. Utveckla sambedömning för att kvalitetssäkra undervisningen i alla ämnen och årskurser. Kvalitetssäkra undervisningen i praktisktestetiska ämnen som bild och hemkunskap. Utveckla elevrådet och öka elevinflytandet. Utveckla arbetslagsmöten genom att styra innehållet till skolenhetens viktigaste frågor. Öka och förbättra samarbetet mellan skola och fritidshem för att se till elevens hela skoldag.

123 Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse 5 (10) Mål Kunskapsuppdraget: Samtliga elever utvecklas och når målen i alla ämnen (Barn- och utbildningsnämndens mål) Detta innebär för Marmorbyns skola att: Alla elever ska klara de nationella proven i årskurs 3. Alla elever i årskurs 6 når minst betyget E. Andelen elever som når betyg A, B och C ska öka. Vad har vi åstadkommit? Årskurs 3 Drygt hälften av alla elever uppnådde alla mål i svenska och matematik enligt resultaten på de nationella proven under vårterminen Tabell 1. NP åk 3 vt-16 Ämne Antal elever Antal pojkar Antal flickor Antal elever som uppnådde samtliga mål. Andel elever i % som uppnådde samtliga mål. Andel pojkar i % som uppnådde samtliga mål Andel flickor i % som uppnådde samtliga mål Svenska Matematik Läsårets treor består av 12 elever. Vid analysen som gjordes under hösten visar den att tre elever inte uppnår lägsta godkända nivå i matematik och en elev inte når lägsta godkända nivå i matematik, engelska och naturorienterande ämnen. Samtliga elever som riskerar att inte uppnå lägsta nivå arbetar aktivt med extra anpassningar och åtgärdsprogram. Årskurs 6 Alla elever klarade samtliga delmål i matematik, engelska och svenska utifrån resultaten från de nationella proven.

124 Tabell 2. NP åk 6, vt-16 Ämne Antal elever Svenska Matematik Engelska Antal elever med provbetyg och slutbetyg 6 (10) Enhetens mål att alla elever i årskurs sex når minst betyget E i alla ämnen har till största del uppnåtts enligt betygen för årskurs sex, vårterminen Det är endast i ämnet teknik som inte 100 % har uppnått lägst godkända nivå, betyg E. Vid höstens mitterminsanalys visar att samtliga tio elever i årskurs sex under 2016/2017 uppnår lägst betyg E i svenska och matematik. I engelska är det en elev som då riskerade att inte uppnå lägsta godkända nivå. Utöver det är det en elev i historia och en annan elev i idrott och hälsa som riskerar att inte uppnå lägst, godkända nivå. Vid höstterminens betygsättning är det en elev i matematik och en elev i engelska som har betyget F. Tabell 3. Betygsresultat i procent för årskurs 6, vårterminen 2016 A B C D E F Tabell 4. Betygsresultat i procent för årskurs 6, höstterminen 2016 A B C D E F Tabell 4. Betygsresultat i procent för årskurs 6, höstterminen 2015 A B C D E F Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Åk 3 Enhetens mål att alla elever ska klara de nationella proven i årskurs tre har inte uppnåtts. Alla flickor har klarat målen och det är endast pojkar som inte uppnått

125 alla mål. 7 (10) Åk 6 Målet att alla elever ska nå minst betyg E är inte uppnått för Betyget som är satt för hösten är endast ett terminsbetyg och visar därför inte slutgiltiga kunskaper inom ämnet. Genom att göra en jämförelse med höstterminen 2015 (tabell 4) kan vi se att vi har en ökad måluppfyllese och större antal elever med högre betyg under höstterminen Om ja, vilka lärdomar drar vi? Kunskaperna inom bedömning och betygsättning har ökat. En del i detta är sannolikt möjligheterna till sambedömning och de kollegiala samtal som förs i arbetslagen såväl på kommunnivå som på enhetsnivå. Införandet av IST- lärande har ökat kraven på de pedagogiska planeringarna. Genom lågstadiesatsningen har en extra lärarresurs funnits tillgänglig och i och med det till större del än tidigare möjliggjort anpassningar i klassrummet. I och med specialpedagogens insatser under hösten har elevernas behov av särskilt stöd tillgodosetts. Elevhälsoteamets arbete har utvecklats och särskilda behov och eventuell frånvaro har uppmärksammats i ett tidigare skede än tidigare. Vi har en förstelärare i matematik på enheten vilket har genomsyrat undervisningen i matematik framförallt i nuvarande årskurs tre. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Vi behöver utveckla och förstärka stödinsatser i engelskaundervisningen på enheten. Hem- och konsumentkunskapsundervisningen behöver fungera på ett annat sätt. Vi behöver öka förutsättningarna för ämnet och ha tillgång till undervisningslokal ämnat för detta. Då vi har en stor andel av skolskjutselever har vi inte lyckats erbjuda alla elever läxläsning. Då skolskjutseleverna anländer till skolan tidiga morgnar kräver det också extra tid för tillsyn före skolstart och detta tar en stor del av pedagogernas tid i anspråk. Inför höstterminen avslutade ett flertal sina anställningar på enheten och vi har haft svårt att rekrytera lärare till dessa. Vi har därför under höstterminen haft ett flertal vakanser som har tillsatts av obehörig personal. Då det har funnits problem i vissa klasser i form av bristande respekt och brister i studiemotivation har vi haft ett stort fokus på just detta under hela hösten. Det

126 har gjort att personal har suttit i många möten med vårdnadshavare kring uppförande och ordning och har tagit fokus från undervisning. Inför vårens arbete har vi gjort en omfördelning av resurser och förändrat arbetssätt för att komma tillrätta med detta. 8 (10) Vi behöver arbeta fram tydligare rutiner kring information av elevernas kunskapsutveckling till vårdnadhavare. Vad har hänt som vi inte förutsåg? Stor otydlighet kring rutiner. Elevvårdsarbetet har tagit mycket tid. Vi har haft missnöjda vårdnadshavare. Den digitala undervisningen kom igång sent under höstterminen. Vakanser Stor andel elever med särskilda behov. Ej fungerande klassammansättningar. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? På grund av tillsättningen av en ny rektor och till viss del ny personal som påbörjade sin anställning på enheten. Detta innebar osäkerhet kring strukturer och arbetsgångar. Enhetens blivande organisation inför höstterminen var inte tillräckligt väl förankrad hos personal och vårdnadshavare. Detta har skapat ett missnöje. Kommunikationen mellan rektor och arbetslag har brustit. Detta kan bland annat bero på rektors stora geografiska rektorsområde och svårigheter att vara fysiskt närvarande på enheten. Internettillgången har varit ytterst bristfällig och detta har skapat frustration då lärare planerat kring digital undervisning som då inte gått att genomföra. I och med att fastighetspersonal inte finns regelbundet på enheten får pedagogisk personal ägna mycket tid till arbetsuppgifter som inte ingår i läraruppdraget. Mål Värdegrundsuppdraget: Alla elever upplever att de har en trygg miljö där deras röst blir hörd (nämnden) Vilket innebär för Marmorbyns skola och fritidshem att: Alla elever ska känna sig trygga i våra verksamheter och uppleva studiero och meningsfullhet.

127 Vad har vi åstadkommit? 9 (10) Fritidshemmen inom rektorsområdet har en gemensam planeringstid vilket ökar möjligheterna att kvalitetssäkra fritidshemmens verksamhet och uppdrag. Fritidshemmens personal träffas också regelbundet för att dels arbeta med värdegrundsuppdraget men också med en samsyn kring uppdraget. Enheten har större förutsättningar att samarbeta mellan fritidshemmen vilket ökar möjligheterna till samsyn kring värdegrundsuppdraget. Vi har förtydligat arbetet kring rutiner för trygghetsarbetet. Genom att belysa värdegrundsuppdraget i styrdokumenten har personal till större del medvetandegjorts kring uppdraget. Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Enligt kartläggningen som Friends genomfört i åk F- 2 är det 40 elever som genomfört enkäten. Av dessa 40 svar är det: 98 % som upplever trygghet i skolan. Nästan hälften av dessa elever upplever otrygghet någonstans i skolan. En fjärdedel upplever oro för att bli ensam på rasten. Det är främst elever i förskoleklass som upplever denna oro. Alla elever upplever att de har en kamrat i klassen. Ingen av dessa elever upplever att en vuxen behandlat elev illa. Alla elever förutom en upplever att det finns någon vuxen i skolan som de kan prata med om viktiga saker. Enligt kartläggningen som Friends genomfört i åk 3-6 är det 43 elever som genomfört enkäten. Av dessa 43 svar är det: 88 % som upplever att de är trygga i skolan, men det är 18 % som känner oro för att bli illa behandlade i skolan. Drygt 4 % känner sig alltid ensamma i skolan och nästan 26 % känner sig ensamma ibland. 7 % anser att de vuxna inte gör tillräckligt för att skapa god stämning i skolan. 14 % upplever att de inte har någon vuxen på skolan de kan prata med om de behöver hjälp. Alla elever upplever idrottshallen som en trygg plats, men 5 % upplever omklädningsrummet som otryggt. 98 % upplever skolgård och utomhusområde som tryggt.

128 Om ja, vilka lärdomar drar vi? De yngre eleverna upplever en större trygghet än de äldre. Det är skillnad i var de upplever tryggheten beroende på ålder. Tryggheten finns där det råder struktur och ordning och där de vuxna är synliga. 10 (10) Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Vi har haft ett ärende i förskoleklassen där vi har utrett en händelse kring uppförande. Utredningen visade på att det sannolikt fanns en understimulering och därför har vi arbetat med åtgärder kring just detta. Vi behöver öka kunnigheten och medvetandegöra personal kring var de äldre eleverna upplever sin otrygghet och oro för detta. Enligt svaren upplever eleverna skolgården som trygg, men omklädningsrum som otryggt. Enligt vårdnadshavare har vi även fått signaler om att kränkningar sker i korridoren i väntan på lärare. Vi har därför valt att inte släppa in elever i korridoren innan vuxen finns på plats. Detta gäller även väntan på att släppas in i matsal eller idrottshall. Eftersom eleverna upplever idrottshallen som trygg tolkar vi det som att det är en plats där en vuxen har god överblick och tydliga regler för vad som gäller. I omklädningsrummet är ofta eleverna själva med varandra och kränkningar kan då i större utsträckning förekomma. Vi behöver därför bemanna även omklädningsrummen i större utsträckning. Vad har hänt som vi inte förutsåg? På grund av sammanslagningen i årskurs 5/6 har problemen med kränkningar ökat. Beslutet om sammanslagning har inte förankrats tillräckligt väl vilket gör att det förebyggande arbetet inte har genomförts i den utsträckning som behövts. Behovet av särskilt stöd är större än som förutsetts. Det innebär att vi under terminen har blivit tvungna att förändra och omstrukturera personalens uppgifter och fördelning. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? Det har funnits en otydlighet kring rollerna och rollernas uppdrag på skolan. Detta behöver förtydligas och arbetas med. Det har heller inte funnits en arbetslagsledare på enheten vilket innebär att strukturen och arbetsgångarna under arbetslagsmöten har varit otydlig.

129 VK300S v , 6. Lasse Förskolan Resultat och 1 (9) Resultat och måluppfyllelse Vingåkers kommuns förskolor Vingåkers kommun 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

130 2 (9) Sammanfattning Vid slutet av året har kommunen en öppen förskola och 10 förskolor med totalt 24 avdelningar. Som mest har 442 barn varit inskrivna i verksamheten i snitt 425 barn. 94 medarbetare är anställda i förskolan på tillsvidaretjänster eller längre vikariat. 87 arbetar direkt med barnen på totalt 74,8 tjänster då ett relativt stort antal arbetar deltid och några är tjänstlediga eller sjukskrivna. En specialpedagog på 50% har arbetat under året. Området leds av en förskolechef och en biträdande förskolechef, en assistent på 50% finns för administrativt stöd till cheferna. Antalet barn i verksamheten har ökat under året samtidigt som vi har en ambition att sänka antalet barn i våra barngrupper. Vi har därför öppnat en ny förskola; Lärkan med två avdelningar i de nybyggda husen på Engelbrektsgatan och en ny avdelning till Slottet; Satelliten i Sockenbyggnaden. Detta har gett ytterligare 45 platser. Finansiering har delvis skett genom statsbidrag för mindre barngrupper. Kvalitetsarbetet har stärkts under året. Strukturen har blivit tydligare och medarbetarna har blivit mer medvetna om vilka mål vi arbetar mot och att utvärdera sin egen verksamhet mot satta mål. Utvecklingsarbetet har riktats mot att stärka läroplanens mål i verksamheten genom språk och matematikpiloter, professionsutvecklare och genom att tydligt rikta reflektionen för varje avdelning mot läroplanens mål.

131 Styrkor Utvecklingsområden 3 (9) Kvalitetsarbetet har utvecklats med tydliga mål och fungerande utvärdering mot målen Kvalitetssäkrat med gemensam struktur och gemensamma underlag för utvecklingssamtal Kvalitetssäkrat varje avdelnings reflektion med underlag som styr mot läroplanens mål Lärmiljön på våra förskolor har förbättrats med renoverade lokaler på ytterligare tre förskolor under året. Lokalerna har fått en färgsättning som gynnar barns koncentration. Investeringar för att minska ljud och minska gifter i barnens miljö har genomförts. Ett barnhälsoteam med specialpedagog och förskolechefer har bildats för att säkerställa att alla barn i behöv av särskilt stöd ska uppmärksammas och få det stöd de behöver. Under året har vi aktivt arbetat med rekrytering för att öka andelen förskollärare i verksamheten. Vi har lyckats så tillvida att antalet förskollärare har ökat från 26 till 32. Dock har andelen förskollärare endast ökat från 41% till 43%. Detta beror till största delen på att antalet anställda totalt har ökat utifrån tre nya avdelningar. Vi behöver fortsatt förbättra vårt arbete med modersmålsstöd. För närvarande har vi barnböcker för utlåning till familjer på de flesta modersmål som finns i verksamheten. Vi har en modermålslärare i tigrinja och arabiska på 25%. Vi har en barnskötare med kompetens i ryska och också rekryterat en barnskötare med kompetens i arabiska och kurmanji. Skolverket kom med nya riktlinjer för barngruppens storlek våren För att minska barngruppernas storlek har vi öppnat en ny avdelning till Slottets förskola; Satelliten i Sockenbyggnaden och en ny förskola; Lärkan med två avdelningar. Totalt har vi ökat vår kapacitet med 45 platser. Utöver detta har fyra förskolor provisoriska avdelningar som är öppna del av dag vilket innebär att barnen vistas i mindre barngrupp del av dagen.

132 Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse 4 (9) Mål Kunskapsuppdraget: Barn och utbildningsnämndens mål Barnens ges långsiktiga förutsättningar att lära och utvecklas Enhetens prioriterade mål 1. Det pedagogiska arbetet på våra förskolor ska inspirera och utmana barnen att lägga till och införliva nya kunskaper 2. Förskolans verksamhet ska utformas så att den möter upp barn i behov av särskilt stöd Eftersom förskolans läroplan inte har mål uppsatta för hur långt varje individ ska nå arbetar vi främst med att öka den pedagogiska verksamhetens kvalité och därigenom öka barnens kunskaper och färdigheter. Detta gör vi genom att den pedagogiska personalen strävar efter att utveckla sin lärmiljö, pedagogik och metoder. Det sker dels genom fokusgrupper och dels genom att rikta avdelningarnas reflektionstid mot läroplanens mål. Fokusgrupperna som finns inom matematik, språk och IT har ett särskilt ansvar för att söka och sprida kunskap om sitt område. Den senaste enkäten för förskolans verksamhet genomfördes våren 2015 har vi under detta år använt oss av Skolinspektionens enkät till vårdnadshavare från våren 2016 för utvärdering. Ny enkät för jämförelse kommer att genomföras under vårterminen Tabellen nedan visar resultaten i Vingåkers kommuns förskolors snitt jämfört med riket. Maxresultatet för varje rubrik är 10.

133 5 (9) 1. Det pedagogiska arbetet på våra förskolor ska inspirera och utmana barnen att lägga till och införliva nya kunskaper Matematikpiloter och språkpiloter finns på varje förskola. De har ett särskilt ansvar för att följa utvecklingen inom sitt område och föra ut nya tankar, nytt material och inspiration för att utveckla lärandet och undervisningen. Piloterna träffas två gånger per termin och för sedan ut gruppens arbete till förskolorna på personalkonferenser. Förskolan har fem professionsutvecklare. På uppdrag av förskolechef besöker de förskolor som vill ha hjälp att utveckla någon del av verksamheten. De följer avdelningens arbete och stödjer utvecklingsarbetet genom kollegial handledning. Reflektionens roll för att fokusera mot läroplanens kunskapsmål har under hösten riktats mot Grundverksamheten: Fokus på rutiner och lärmiljö på varje avdelning. Hälsa/Rörelse, miljö & giftfri förskola: Fokus på att stödja barnen i att få en hälsosam livsstil för framtiden och barns vistelse i miljöer så fria från gifter som möjligt Språkutveckling: Fokus på varje avdelnings arbete i att stödja barnens språkutveckling Skapande: Fokus på varje avdelnings arbete för att ge barn möjlighet att utveckla kreativa förmågor. Under våren kommer fokus att riktas mot: Grundverksamheten, verksamhetens anpassning efter alla barns behov, matematik, natur/teknik och utvärdering utifrån årets reflektioner. 2. Förskolans verksamhet ska utformas så att den möter upp barn i behov av särskilt stöd Under året har tre förskolors renoverats och lokalerna har anpassats efter tillgänglighet för hörsel och synnedsättning. Lokalernas har utformats efter specialpedagogiska skolmyndighetens rekommendationer för att gynna barn med syn, hörselnedsättning eller koncentrationssvårigheter. Vår specialpedagog och professionsutvecklarna handleder och stödjer arbetslagen i att utforma lärmiljön så att den ska gynna barn med behov av stöd. Förskolorna ska erbjuda modersmålsstöd till de vanligaste språkgrupperna.

134 Vi behöver fortsatt förbättra vårt arbete med modersmålsstöd. För närvarande har vi barnböcker för utlåning till familjer på de flesta modersmål som finns i verksamheten. Vi har en modermålslärare i tigrinja och arabiska på 25%. Vi har en barnskötare med kompetens i ryska och också rekryterat en barnskötare med kompetens i arabiska och kurmanji. 6 (9) Vår bedömning är att våra förskolor visar ett gott resultat för kunskapsuppdraget. Arbetet med Framgångsrikt lärande och reflektioner riktade mot läroplanens mål har satt fokus mot barns lärande i förskolan. Förskolorna har självkritiskt granskat sin verksamhet och identifierat hur väl de svarar upp mot målen i läroplanen. I reflektionsprotokoll och utvärderingar beskriver arbetslagen hur de arbetar med kunskapsuppdraget och hur de vill utveckla lärmiljöer, lek och undervisning. Arbetet med framgångsrikt lärande Utvecklingsarbetet framgångsrikt lärande genomfördes under framförallt våren Det gemensamma arbetet att diskutera oss fram till en gemensam målbild var effektivt för att ge alla en känsla av aktiv delaktighet vilket visat sig vara en framgångsfaktor. Reflektionen När reflektionen tydligt riktas mot läroplanens mål ges arbetslagen möjlighet att diskutera hur de vill arbeta med lärandeuppdraget. Samsynen blir tydligare och det blir ett gemensamt ansvar. Modersmålsstöd Ett av förskolans mål i verksamhetsplanen för läsåret är att öka och förbättra modersmålsstödet för barn med andra modermål än svenska. I vår verksamhet finns både asylsökande barn och barn som vistats länge eller är födda i Sverige men talar ett annat språk än svenska i hemmet. Båda dessa grupper har behov av stöd på modersmålet. All forskning visar att med ett starkt modersmål underlättas lärandet av ett andra språk. Vi informerar vårdnadshavare på olika sätt om vikten av ett utvecklat modersmål. Vi försöker uppmuntra vårdnadshavare att träna modermålet aktivt med sina barn. Våra förskolor erbjuder bokpaket med barnböcker på de flesta förekommande språk i förskolan. Bokpaketen lånas ut till vårdnadshavare för att uppmuntra läsning på modermålet. Vi inledde under vårterminen 2016 ett samarbete med Flens kommun som har stor erfarenhet på området. Vi genomförde ett studiebesök för att få veta mer om hur de arbetar med modersmålsstöd. Under våren 2017 kommer en pedagog från Flen för att berätta mer för våra språkpiloter. Under 2016 har vi aktivt försökt rekrytera personal som är flerspråkig till våra förskolor. Ett arbete som vi fortsätter under våren 2017.

135 Barn i behov av särskilt stöd Verksamhetens anpassning till barn i behov av särskilt stöd är ett prioriterat område. Inte minst är det förebyggande arbetet viktigt för att göra förskolans lärmiljöer tillgängliga för alla barn. I januari 2017 kommer en hel utbildningsdag genomföras för all personal om stödinsatser och verksamhetsanpassning En specialpedagog anställdes i förskolan i januari Specialpedagogen arbetar med kartläggningar, handledning av personal, samarbetar med övriga pedagoger och med föräldrar och har kontakter i nätverk med t ex barnhabilitering och BVC. Specialpedagogen samarbetar med förskolecheferna för att planera och genomföra insatser. Specialpedagogen genomför konkreta åtgärder och uppföljning med fokus på barn i behov av extra stödinsatser. Förskolan har under hela 2016 saknat stöd från talpedagog. Vi ser ett tydligt behov av stöd från talpedagog hos ca 15 barn i verksamheten. Med hjälp av logoped från barnhabiliteringen och specialpedagogen gör förskolepersonalen sitt bästa för att stödja dessa barn. 7 (9) Ökad andel förskollärare Kvalitén på förskolans verksamhet hänger tydligt samman med personalens kompetens. Vi vet att den pedagogiska utbildningen visar sig tydligt i diskussioner och planering om och för barns lärande och i värdegrundsarbetet. Vi strävar efter att nå en personalsammansättning med två förskollärare per avdelning. In nuläget har flera avdelningar en förskollärare. Vi har ökad antalet förskollärare från 26 till 32, andelen förskollärare har dock bara ökat från 41% till 43%. Vi behöver fortsätta att arbeta på flera fronter för att öka andelen högskoleutbildad personal. Dels genom en aktiv rekrytering, samarbete med högskolor och dels genom att vara attraktiva arbetsgivare som erbjuder mer än andra kommuner..

136 Mål Värdegrundsuppdraget: 8 (9) Barn och utbildningsnämndens mål Barn och vårdnadshavare upplever att de får ett bra bemötande Enhetens prioriterade mål 1. Förtroendefulla relationer finns mellan medarbetare och vårdnadshavare i vardagen 2. Förtroendefulla relationer finns mellan medarbetare och barn i vardagen 1. Förtroendefulla relationer finns mellan medarbetare och vårdnadshavare i vardagen Vi arbetar för att vårdnadshavare ska ha förtroende för personalens kompetens och att de ska uppleva att de har insyn i verksamheten och att de känner till vilka värdegrundsmål förskolan arbetar mot. För att säkerställa att vi arbetar mot dessa mål använder oss av följande metoder Föräldraaktiv inskolning Uppföljningssamtal vid inskolning Föräldramöten Utvecklingssamtal Samtal vid lämning och hämtning Hembrev med information Enkäter Synlig dokumentation men bilder från verksamheten 2. Förtroendefulla relationer finns mellan medarbetare och barn i vardagen Vi arbetar för att barnen ska känna sig trygga och välkomna på förskolan och ha förtroende för personalen. För att säkerställa att vi arbetar mot målen använder vi oss av följande metoder Minska antalet barn i varje grupp för att ge barnen möjlighet till närmare relationer med de vuxna och de andra barnen.

137 Ansvarsbarn; varje barn är kopplad till en av avdelningens pedagoger med uppgift att särskilt uppmärksamma barnets utveckling och behov. Pedagogen tar tid för varje barn. Varje barn får vara i centrum under en reflektion för att säkerställa att varje barn är synligt Kompetensutveckling med utbildning i Värdegrund och samspel (ICDP) för alla medarbetare 9 (9) Vår bedömning är att våra förskolor visar ett gott resultat för värdegrundsarbetet. I arbetet med framgångsrikt lärande har varje har förskola identifierat både vad de gör bra men också vilka utvecklingsområden de har. Arbetssättet har gjort det möjligt att ta upp svåra diskussioner på ett positivt sätt. Arbetslagen har redovisat i sina utvärderingar att de uppmärksammar bemötande och förhållningssätt och målmedvetet arbetar med barns bemötande av varandra men också bemötandet mellan personal och barn och mellan personal och vårdnadshavare. Varje förskola har satt egna prioriterade mål för värdegrundsarbetet och beskrivit hur det ska arbeta mot målen i sina lokala likabehandlingsplaner. Den utbildning vi genomför för alla våra medarbetar i ICDP (Utbildning i värdegrund) ger alla en god gemensam grund, gemensam förståelse och ett gemensamt språk för värdegrundsarbetet. Skolinspektionens enkät visar att vårdnadshavarna är nöjda med våra förskolors arbete med Normer och värden och Trygghet och omsorg. Antalet barn per avdelning Den faktor som tydligast ligger lägre i kvalitet i Vingåker än övriga landet är antalet barn per avdelning. Forskning visar att stora barngrupper leder till sämre läranderesultat och fler konflikter. Personaltäthet är viktigt men stora barngrupper är i sig ett problem, i synnerhet för de yngsta barnen. Stora barngrupper leder till att barnen tvingas ha relationer till för många andra barn och vuxna vilket påverkar tryggheten. Antalet barn i Vingåker har ökat mer än förväntat. Trots detta har vi lyckats minska antalet barn per avdelning något. Vi har öppnat 3 avdelningar med ca 45 nya platser som till största delen finansierats genom statsbidrag,

138 1 (6) Resultat och måluppfyllelse Slussen Vingåkers kommun 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

139 Sammanfattning 2 (6) Under vårterminen 2016 mottogs sammanlagt 42 nyanlända elever på Slussen. 12 av dessa 42 elever hade ingen tidigare skolbakgrund, därför delades eleverna upp i två undervisningsgrupper, en grupp bestod av elever med tidigare skolbakgrund och en grupp bestod av elever utan tidigare skolbakgrund. De eleverna som inte hade någon tidigare skolbakgrund fick alfabetiseringsundervisning på svenska samt språkstöd av en studiehandledare. Den andra gruppen undervisades i grundläggande svenska. Båda elevgrupper fick undervisning i grundläggande samhällskunskap. Eleverna kartlades i steg 1 och 2 enligt Skolverkets kartläggningsmaterial. Målet enligt skolverket var att en elev skulle vara kartlagd inom två månader från inskrivningsdatumet, ett mål som vi inte kunde uppnå på grund av det höga elevantalet. I juni 2016 var alla elever kartlagda. Under höstterminen 2016 mottogs sammanlagt 14 nyanlända elever på Slussen. Samtliga elever hade tidigare skolbakgrund och kunde därmed direkt undervisas i grundläggande svenska och samhällskunskap. Eleverna kartlades i steg 1 och 2 enligt Skolverkets kartläggningsmaterial. I de flesta fallen var eleven kartlagd och klassplacerad inom två månader från inskrivningsdatumet, samtliga elever var kartlagda inom tre månader. Styrkor Utvecklingsområden - Under vårterminen 2016 var vi alla tvungna att lära oss ett nytt sätt att undervisa. Vi fick bygga upp en struktur och lära oss längs vägen. - Höstterminen 2016 visade att vi har börjat landa i det. Både de undervisande lärarna och studiehandledarna känner sig trygga i sina uppgifter och i de rutinerna som vi har etablerat här på Slussen. - I början av vårterminen kunde kartläggningar ta lång tid eftersom alla var tvungna att lära sig vad som skulle göras och hur det skulle genomföras. Numera är vi trygga i det. - Vi har byggt upp ett bra förtroende lärarna och studiehandledarna emellan, vilket gynnar eleverna i mycket hög utsträckning. - Vi har lärt oss mycket under året som har gått och har en bra bas ett stå på om elevantalet skulle öka igen. - Öka lärarnas och studiehandledarna kunskaper kring nyanlända elevers lärande. - Se över inskrivningsdatum och kartläggningsdatum med ännu större noggrannhet för att säkerställa att gränsen på två månader på Slussen inte överskrids. - Ta fram enkäter för att mäta elevernas trygghet på ett annat sätt än enbart genom samtal.

140 Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse 3 (6) Mål Kunskapsuppdraget: Huvudmannens prioriterade mål: - Samtliga elever utvecklas och når målen i alla ämnen. Enhetens prioriterade mål: - Samtliga nyanlända elever i åk 7-9 ska kartläggas enligt Skolverkets kartläggningsunderlag inom två månader från inskrivningsdatumet. - Samtliga elever ska lära sig grundläggande svenska samt få grundläggande kunskaper om det svenska samhället. Vad har vi åstadkommit? Vårterminen 2016: - Under vårterminen kartlades nyanlända elever enligt Skolverkets kartläggningsunderlag inom tre till fyra månader från inskrivningsdatumet. - Samtliga elever lärde sig att läsa och skriva på svenska. - De flesta elever lärde sig att kommunicera på svenska. - Samtliga elever fick språkstöd på sitt modersmål flera gånger i veckan. - Alla elever fick undervisning i grundläggande samhällskunskap på svenska flera gånger i veckan och på sitt modersmål minst en gång i veckan. Höstterminen 2016: - Under höstterminen kartlades nyanlända elever enligt Skolverkets kartläggningsunderlag inom två till tre månader från inskrivningsdatumet. - Samtliga elever lärde sig att läsa och skriva på svenska. - Samtliga elever lärde sig att kommunicera både muntligt och skriftligt på svenska. - Alla elever fick språkstöd på sitt modersmål vid minst två tillfällen i veckan. - Alla elever fick undervisning i grundläggande samhällskunskap på svenska flera gånger i veckan och på sitt modersmål minst en gång i veckan. Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Under höstterminen var kartläggningstiden av nyanlända elever kortare än på vårterminen. Detta beror på att det var färre elever som kom till Vingåker under höstterminen, vilket i sin tur ledde till mindre undervisningsgrupper och fler resurser till kartläggningen.

141 Eftersom vi hade mindre undervisningsgrupper under höstterminen fick eleverna mer enskild undervisningstid av läraren. Eleverna hade därmed större möjligheter att öva på sina muntliga färdigheter. Under höstterminen hade studiehandledarna mindre elevgrupper än på vårterminen, i vissa fall hade en studiehandledare bara en elev åt gången, vilket gynnade elevernas språkutveckling väldigt mycket. Under vårterminen kunde en studiehandledare ha upp till 10 elever i en undervisningsgrupp. 4 (6) Om ja, vilka lärdomar drar vi? Undervisning av nyanlända elever i mindre elevgrupper leder till en snabbare och bättre språkinlärning. Utökade kunskaper om nyanlända elevers lärande leder till bättre undervisning. Alla erfarenheter som vi har samlat på oss sedan i våras gör att vi kan bemöta stora elevgrupper på Slussen om en liknande situation med många nyanlända till kommunen skulle uppträda i framtiden. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? I några enskilda fall kunde kartläggningen ta upp till tre månader, vilket inte är optimalt. Men i dessa fall berodde det på att eleven antingen hade så hög frånvaro pga. sjukdom att vi var tvungna att vänta eller att eleven talade ett språk som ingen av våra studiehandledare talade och vi därför var tvungna att använda oss av externa tolkar. Vad har hänt som vi inte förutsåg? Det går inte att förutse vilka språk som behövs när det gäller studiehandledning. Våra studiehandledare täcker de största språkgrupperna, så som arabiska, somaliska, dari, tigrinja, kurmanji och ryska. Men i vissa fall talar eleverna andra språk och då kan det ta några veckor att hitta en lämplig studiehandledare. I några enstaka fall lyckades vi inte hitta en lämplig studiehandledare utan fick använda oss av tolkar för t.ex. inskrivningssamtal och kartläggning. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? Det beror på att vi inte vet vilka elever som flyttar till Vingåker och vilka språk eleverna talar förrän de är på plats. Vi kan inte anställa studiehandledare i förebyggande syfte om vi inte vet vilka språk som behövs. Därför kan vi först agera när eleven har kommit hit.

142 Mål Värdegrundsuppdraget: 5 (6) Huvudmannens prioriterade mål: - Alla elever upplever att de har en trygg miljö där deras röst blir hörd. Enhetens prioriterade mål: - Att ge eleverna goda förutsättningar till en trygg arbetsmiljö. - Att göra individuella anpassningar utifrån elevernas tidigare erfarenheter. Vad har vi åstadkommit? Vårterminen För att säkerställa en lugn och trygg arbetsmiljö delades eleverna upp i två grupper. Den ena gruppen bestod av elever utan tidigare skolbakgrund och den andra gruppen bestod av elever med tidigare skolbakgrund. Därmed kunde de undervisande lärarna anpassa lektionerna till elevernas förutsättningar. De eleverna utan tidigare skolbakgrund fick alfabetiseringsundervisning samt extra stöd av studiehandledarna. De eleverna med tidigare skolbakgrund började direkt med lätta texter och enkla skrivuppgifter men fick även extra stöd av studiehandledarna. - Alla elever undervisades i grundläggande samhällskunskap med hjälp av språkstöd via studiehandledare. - Samtliga elever fick grundläggande genomgångar i värdegrund och demokrati med hjälp av språkstöd via studiehandledare. Höstterminen Under höstterminen bestod elevgruppen av 6-10 elever, därför fanns det bara en undervisningsgrupp istället för två. Samtliga elever som kom under höstterminen hade tidigare skolbakgrund och behövde därför ingen alfabetiseringsundervisning. - Under höstterminen lade vi mer vikt på samhällskunskap än på vårterminen. Läraren varvade teoretiska kunskaper med praktik och gjorde en del utflykter, bl.a. till biblioteket. Dessa utflykter gjordes delvis på vårterminen men inte i samma utsträckning eftersom det är lättare att genomföra med en liten elevgrupp än med en stor. - Alla elever undervisades i grundläggande samhällskunskap med hjälp av språkstöd via studiehandledare. - Samtliga elever fick grundläggande genomgångar i värdegrund och demokrati med hjälp av språkstöd via studiehandledare.

143 Både under höstterminen och vårterminen strävade vi efter en god kommunikation med vårdnadshavare, gode män och boendepersonal på kommunens HVB-boenden. I återkommande möten lyfte vi fram vikten av värdegrundsfrågorna. 6 (6) Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? I kartläggningarna och uppföljningssamtal framkom att eleverna trivdes bra på Slussen. Eleverna sade att de uppskattar att det (främst på höstterminen) var en så liten elevgrupp och att de lärde sig mycket både av den undervisande läraren och av studiehandledarna som kom vid minst två tillfällen i veckan. Det förväntade resultatet uppnåddes. Om ja, vilka lärdomar drar vi? Mindre elevgrupper ökar trygghetskänslan hos eleverna. Mindre konflikter uppdagas snabbare än i stora elevgrupper och kan åtgärdas snabbare via samtal och grundläggande värdegrundsarbete.

144 1 (6) Resultat och måluppfyllelse Kulturskolan Vingåkers kommun 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

145 Sammanfattning Under VT 2016 var Torleif Ander kulturskolechef och på grund av att samtidigt vara rektor på Slottsskolan 7-9 så hade gitarrlärare Thomas Mokvist ett utökat administrativt ansvar. Denna rapport utgår från augusti då den nytillträdde kulturskolechefen Fred Sjöberg blev ansvarig för kulturskolans verksamhet HT 2016 var 137 elever inskrivna på olika kurser i kulturskolan. Elevantalet var något lägre under VT Inför hösten 2016 har vi sett en stigande trend och även mot terminsslutet anmälde sig nya elever till kulturskolan. 2 (6) Den regelbundna verksamheten, utöver undervisning på instrument och ensemblespel, har baserats på :elevkonserter och övrig utåtriktad verksamhet som t ex konsert för PRO eller historiska danser i samarbete med scenkonst Sörmland, höstföreställning, vårföreställning, julföreställning, kulturskolans dag. De mätbara resultaten är deltagare i de olika kurserna och aktiviteterna liksom besökare till de offentliga framträdandena. Kulturskolan har nått ca 15 % av kommuninvånarna under 2016 i den utåtriktade verksamheten samt nått ca 16 % av andelen barn och unga (exkl. förskolan) i Vingåkers kommun i den regelbundna verksamheten.

146 Styrkor Utvecklingsområden De största bristerna har varit tjänsternas Att kulturskolan är integrerad i grundskolan till stor del. uppbyggnad och omfattning. Det finns en stor potential att kunna få många fler elever Kompetenta lärare. inskriva men då måste också en medveten Ökat utbud av offentlig verksamhet. personalstrategi genomföra. Önskvärt är att Ett flexibelt positivt arbetslag. det endast finns hel- eller halvtidstjänster för att kunna erbjuda bra tjänster och få önskad Snabba beslutsgångar inom verksamheten. kompetens inom lärarkåren. Satsningar på integration. Kulturskolechefens omfattning i Satsningar mot förskolan. tjänstgöringsgrad bör höjas liksom Närvarande kulturskolechef. administratörens. För att förstärka kulturskolan som en stark framgångsfaktor i Vingåkers kommun behöver vi: 3 (6) 1. Tydliggöra kulturskolan för kommuninnevånarna och öka elevantalet. 2.Utveckla integrationsarbetet. Särskilda satsningar på integration är ett prioriterat område och där vi startade några projekt inom drama under hösten som kan utvecklas. 3.Öka samarbetet med skolan. 4.Öka antal föreställningar/aktiviteter både offentligt och inom skolan. 5.Samverka med andra arrangörer. Samarbeten har under hösten inletts med Upplevelseenheten, studieförbunden, biblioteket, kyrkan, äldreomsorgen utöver grundskolan. 6.Medveten massmedia strategi. Marknadsföringen är ett område som behöver utvecklas och aktiveras. En marknadsföringsplan skall tas fram. 7.Undersöka möjligheten till att ta in det fjärde benet i kulturskolan dvs Bild.

147 8.Ökade resurser till både verksamheten/produktion liksom utökade tjänster. Fler antal inskrivna är önskvärt. Jämför man med andra kommuner i närområdet med ungefär samma innevånarantal borde kulturskolan i Vingåker kunna vara dubbelt så stor inom en treårsperiod under förutsättning att erforderliga medel skjuts till. Undersökningar och enkäter vore önskvärt att genomföra i samarbete med informationsavdelningen. En viss förvirring finns hos föräldrar som inte förstår att kulturskolan är en egen enhet utan tror att kulturskolans undervisning i grundskolan sker i grundskolans regi. Kulturskolans roll och placering bör därför tydliggöras. 4 (6) Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse Arbete och ansvar säkerställdes genom kontinuerliga arbetslagsträffar varannan vecka tillsammans med kulturskolechefen, egna lärarträffar varannan vecka, samt genom anordnade kurser, konferenser och kompetensutveckling. Varje delaktivitet i aktivitetsplanen har en utsedd producent/ansvarig som avrapporterar kontinuerligt till kulturskolechefen. Där har varje projekt analyserats och bedömts och stämts av mot måluppfyllelsen. Mål Kunskapsuppdraget: Tydliggöra kulturskolan för kommuninnevånarna och öka elevantal. Utvecklat integrationsarbete. Ökat samarbete med skolan. Ökat antal konserter både offentligt och inom skolan.

148 Värvarturné Kick-off Öppet Hus Musical Höstsoaré Julföreställning Vad har vi åstadkommit? Utöver den kontinuerliga undervisningen i musik, dans och drama har följande särskilda projekt genomförts. Varje termin görs en turné med musikskolans lärare som har som mål att inbjuda nya elever till kulturskolans verksamhet. Värvarturnén avslutas med ett Öppet Hus på Slottskolan där elever kan skriva in sig på plats. 5 (6) Elever och föräldrar bjuds in till en gemenssam kväll på Slottet. Korvgrillning, lekar och andra aktiviteter Värvarturnén avslutas med ett Öppet Hus på Slottsskolan där alla får komma och prova på ett instrument. Möjlighet till att anmäla sig till en kurs på plats Elever i framförallt sång och danskurserna erbjuds att delta i Musikal, där eleverna själva bestämmer handling och innehåll. Repetitions period under hösten 2016 med föreställning i februari 2017 Offentligt där elever framtråder i Marmorbyns Bygdegård En julkonsert där kulturskolan genomför ett blandat julprogram i Vingåkers kyrka. Vad har vi uppnått för resultat? Resultatet under hösten blev ett ökat antal offentliga aktiviteter. Dessa hade mycket bra publikunderlag och uppskattades av både elever, publik liksom lärarna. En stigande trend i elevantalet har kunnat märkas och nya mål för utökad verksamhet kan därför sättas. Massmedialt har kulturskolan varit mycket mera synlig än tidigare år. Nåddes det förväntade resultatet? Det förväntade resultatet har uppnåtts och vilket lett till en mera positiv bild på kulturskolan och ett ökat engagemang har kunnat märkas i arbetslaget. Om ja, vilka lärdomar drar vi? Lärdomar som kan dras är att ett omväxlande utbud stimulerar både elever, lärare och publik. Olika utmaningar skapar ett ökat engagemang i arbetsgruppen. Oerhört viktigt med en massmedial strategi. Syns man inte så finns man inte.

149 Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Vi svarar inte nej på denna fråga men vill göra följande medskick: Möjlighet till kontinuitet och utveckling av kulturskolan har sannolikt försämrats på grund av hög omsättning av ledare men också personal. Långsiktig framgång bygger på en stabilitet och trygghet av resurser. Likaså är det viktigt med en fysisk placering för att tydliggöra kulturskolans identitet. Alla dessa faktorer har med stor sannolikhet påverkat det sjunkande elevantalet under VT (6) Vad har hänt som vi inte förutsåg? I december togs beslut om att kulturskoleavgiften skulle sänkas. Informationen om detta var ringa och en otydlighet i det beslutet har medfört att kulturskolan inte kunnat marknadsföra detta tillräckligt starkt. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? Ordningen i beslutsgången har varit otydlig och därmed inverkat på hur detta beslut har kunnat marknadsföras mot allmänheten.

150 1 (21) Resultat och måluppfyllelse Elevhälsan Vingåkers kommun 2016 Utvärderingsdatum Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

151 Sammanfattning: Den Centrala Elevhälsan i kommunen har stärkts och utökats med ytterligare kurator, en halvtid specialpedagog och en psykolog. Som en följd av detta har den Centrala Elevhälsan tagit fram ett kommunövergripande ansökningsförfarande för att kunna få tal- och språkkartläggningar, läs- och skrivutredningar, matematikkartläggningar och psykologiska kartläggningar/utredningar genomförda. 2 (21) Handlingsplanen för tidig intervention har varit prioriterad och antalet elever som har giltig/ogiltig skolfrånvaro på F-6 skolorna är låg. På 7-9 skolan behöver samtliga yrkeskategorier arbeta än hårdare för att få ner både den giltiga och den ogiltiga skolfrånvaron. I de hälsosamtal som genomförs av skolsköterskorna så är bedömningen att rökning under skoltid är sjunkande. Hälsosamtal, uppsatta förbudsskyltar och uppmaning till rökfri skoltid tros ha bidragit till den upplevda minskningen. Samtliga anställda inom den Centrala Elevhälsan har aktivt arbetat för att synas och vara ett bekant ansikte ute på de lokala skolorna. Skolsköterskor och kuratorer har varit i samtliga klasser på den skola där de har huvuddelen av sin tjänst för att informera om vad deras arbetsuppgifter innebär/vilket stöd som erbjuds och när de finns på skolorna. Båda yrkesgrupperna arbetar mer aktivt för att vara där eleverna befinner sig, exempelvis på raster. Ansökningarna om verksamhetsbidrag/tilläggsbelopp är många. Ett kommungemensamt, reviderat ansökningsförfarande finns tillgängligt och upplevelsen från den Centrala Elevhälsan är att de lokala skolorna blivit alltmer säkra på att skriva tillräckligt utförliga underlag. Att ansökningarna följer en tydlig mall och att rätt dokument bifogas borgar för en likvärdig bedömning

152 Styrkor Den Centrala Elevhälsan har förstärkts med ytterligare två yrkesgrupper, specialpedagog och psykolog. En Central Elevhälsa ger kommun-övergripande likvärdighet gällande elevvårdsarbete. Fler professioner och kompetenser samarbetar och kompletterar varandra inom den Centrala Elevhälsan. Snabba insatser utifrån efterfrågade ansökningar om kartläggningar/utredningar. Gemensamma yrkesträffar på regelbunden basis utvecklar den yrkesspecifika spetskompetensen utifrån olika utbildning och yrkeserfarenheter. Utvecklingsområden Fortsätta att arbeta för att beslutade handlingsplaner etablerar sig och blir en del i det vardagliga arbetet, ex. tidig intervention, extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram, rökfri skoltid m.fl. Ta fram handlingsplan/-er för att bryta den ökande psykiska ohälsan. - Stress - Sömnsvårigheter - Spelberoende - Relationsproblematik - Bristande framtidstro/motivation Handlingsplan för övergångar mellan stadier/skolor ska tas fram. Handlingsplan för suicidprevention Revidera handlingsplanen för kommunens screeningar gällande läsning/skrivning och matematik. 3 (21)

153 Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse 4 (21) Mål: Elevens behov sätts i centrum Barn och ungas uppväxtvillkor Att minska antalet hemmasittare till 0. Att minska antalet ogiltiga frånvarotimmar till 0 Att öka måluppfyllelsen för eleverna Vad har vi åstadkommit? Mål- att minska antalet hemmasittare till 0: Hemmasittare är elever som är mer frånvarande än närvarande i skolan dvs mer än 50 % frånvaro. Det var tre stycken hemmasittande elever inom grundskola 1-6 och betydligt fler inom grundskolan 7-9. Mål- Att minska antalet ogiltiga frånvarotimmar till 0 Handlingsplan för tidig intervention samt hemmasittare är upprättade och repeterade i f-6 skolorna i skolstarten. Vi har en låg andel elever med över 5 % olovlig frånvaro i F-6 skolorna, men tyvärr en hög andel i 7-9:an. 7-9:an ligger även betydligt över F-6 när det gäller elever med över 20 % giltig frånvaro. När det gäller förankring av handlingsplanen för extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram i verksamheterna så ser vi att rutinerna alltmer efterföljs. Centrala elevhälsan har genomgått landstingets nätbaserade program för suicidprevention inför framtida handlingsplan för suicidprevention Utvecklat och skapat likvärdighet i vår utredningskompetens (pedagogiska utredningar, läs- och skriv etc). Ämneskonferenser har genomförts under ht-16 för kommunens speciallärare/pedagoger och Centrala Elevhälsan har utökats med en specialpedagog på 50 %. Ett kommunövergripande ansökningsförfarande för tal- och språk kartläggningar, läs- och skrivutredningar och matematikkartläggningar har tagits fram och numera finns ett kontinuerligt kollegialt lärande i speciallärar-/pedagoggruppen gällande extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansökt projektmedel hos skolverket för utveckling av proaktivt arbete inom EHT

154 Mål- Att öka måluppfyllelsen för eleverna tabell åk 9 slutbetyg 5 (21) Lå 12/13 Lå 13/14 Lå 14/15 Lå 15/16* Riket 15/16, Samtliga huvudmän 191,6 160,2 161,7 175,9 224,1 Vad har vi uppnått för resultat? 1)Att minska antalet hemmasittare till 0. Vi har inte uppnått målet med 0 hemmasittare på Slottsskolan F-6 och )Att minska antalet ogiltiga frånvarotimmar till 0 Målet är inte uppnått framför allt på Slottsskolan 7-9, men statistiken är relativt god på åk F-6 3)Att öka måluppfyllelsen för eleverna Elevernas meritvärde i åk 9 har ökat sedan föregående läsår Vid ansökan om verksamhetsbidrag/tilläggsbelopp fanns vid årets ansökningar både pedagogiska utredningar och åtgärdsprogram bifogade ansökningarna. Samtliga kuratorer har genomgått landstingets program för suicidprevention. Mål uppnått. Ansökningsförfarandet till Centrala Elevhälsan (CE) kom igång i mitten av oktober månad. En mottagningsgrupp på CE går igenom inkomna ärenden. Vid terminsslut hade det inkommit 13 ansökningar, 8 gällande tal och språk, 5 gällande läs- och skriv och 0 gällande matematik. Antalet ansökningar tyder på att det finns ett behov på de lokala skolorna att få specificerade kartläggningar/utredningar. Ämneskonferenser för speciallärare/pedagoger är nytt för terminen. Gruppen arbetar fortfarande på att lära känna varandra och dess olika kompetenser. I dagsläget för tidigt att se i vilken grad ämneskonferenserna leder till utveckling och likvärdighet i utredningskompetens. Kommunövergripande plan för screening i läs/skriv och matematik finns och genomförs på de lokala skolorna. Screeningen analyseras i dagsläget på individoch gruppnivå, inte på kommunnivå. På enhetsnivå ska screeningen vara underlag vid mitterminsanalyser och terminsanalys. Vi har erhållit kronor för att utveckal vårt proaktiva arbete inom EHTarbetet. Om ja, vilka lärdomar drar vi? Forskning visar på att tidiga insatser för att undvika att frånvaro utvecklas till hemmasittare är viktigt. Hög frånvaro är ett nationellt likväl som en lokal

155 problematik som behöver tas på största allvar. Till 2017 har förvaltningen, genom kommunens sociala investeringsfondsmedel, anställt en psykolog. Uppdragets högsta prioritet år ett är att fånga upp unga elever med hög frånvaro. 6 (21) När det gäller F-6 skolorna fungerar rutinerna i handlingsplanen tidig intervention då den olovliga elevfrånvaron inte är så hög samt att de organisatoriska förutsättningarna med klasslärare gör att lärarna har en bättre kontroll av elevernas närvaro i skolan. Ytterligare anledningar till att rutinerna fungerar på F-6 skolorna är att rutinerna är väl kända i verksamheten, att skolsköterska och kuratorer har uppdaterat rutinerna i verksamheterna/a- lagen vi skolstarten och att, kuratorerna och skolsköterskorna kontinuerligt följer upp elevernas ogiltiga och giltiga frånvaro som överstiger 5 % respektive 20 %. På 7-9 enheten har handlingsplanen inte fått önskvärt genomslag ännu. De främsta anledningarna till att planen inte fullt ut kan följas är att gränsen för den ogiltiga frånvaron upplevs som en alltför känslig indikator och att det är svårt att få önskvärd information gällande elevernas frånvaro från kommunens lärplattform Dexter. Tidig upptäckt ger oss information om vilka insatser som behövs för att öka närvaron i skolan, men en förutsättning för ett lyckat resultat är att rutinerna följs och att underlag från Dexter är adekvat tydlighet vad som gäller utifrån allmänna råd, skollag och förordningar är viktigt vid implementering av nya rutiner. Suicidutbildningen gav en översiktlig påminnelse och en bra repetition av tidigare kunskaper och skall leda till en handlingsplan för ett förebyggande arbete. Antalet ansökningar som inkommit till den centrala Elevhälsan är högt. En översyn bör göras om sysselsättningsgraden för tal- och språkpedagog och specialpedagog kommer att räcka för att möta de lokala skolornas behov. Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Det förväntade resultatet på 7-9 skolan har uteblivit då kommunens övergripande rutiner inte har blivit en integrerad del i verksamhetens/a-lagens vardagliga arbete med elevfrånvaron. Här ser vi återigen vikten av att tydligt implementera och tydliggöra rutinerna samt att följa upp vars och ens ansvar i kedjan av aktiviter för att minska elevfrånvaron. Den kommunövergripande handlingsplanen gällande screening i läs/skriv och matematik behöver revideras. Den främsta orsaken är att Skolverket beslutat att vissa obligatoriska tester skall göras i vissa årskurser (bedömningsstöd sv/ma). Den kommunövergripande handlingsplanen gällande screening i läs/skriv och matematik behöver kompletteras med information gällande bakgrund,

156 målsättning, syfte m.m. Som bilaga bör även finnas förslag på kompletterande tester. 7 (21) Vad har hänt som vi inte förutsåg? När det gäller 7-9 skolan har rutinerna i handlingsplanen tidig intervention inte fungerat då den olovliga elevfrånvaron varit så hög att kurator inte hunnit följa upp frånvaron som överstiger 5 % med individuella elevsamtal för att finna ut den/de bakomliggande orsakerna till den olovliga frånvaron. En orsak till att den olovliga frånvaron varit så hög kan vara att mentors samtal med eleven innan 5 % frånvaro inte alltid genomförts. *Vi har även upptäckt att antalet elever med hög giltig sjukfrånvaro är högt på 7-9:an Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? Orsaken till den höga elevfrånvaron kan bero på flera faktorer som t.ex. inlärningsproblematik, relationsproblematik (kamrater, vuxna, föräldrar), motivationsbrist, sömnsvårigheter, stress, olika funktionshinder etc. Vi kan konstatera att enligt våra antagna rutiner ska mentorerna ta det första samtalet med eleven vid olovlig frånvaro för att därefter kalla till möte med elev och vhv vid 5 % olovlig frånvaro dessa rutiner har inte följts fullt ut på åk 7-9. Den höga giltiga frånvaron kan bero på att man inte fyllt i data korrekt i Dexter samt att hög andel beviljad ledighet ger en hög giltig frånvaro. Mål: Matvanor och livsmedel 1. Barn och unga tillgår hälsosam mat och miljö i skolan Att öka antalet elever som äter (lunch, frukost) Genom tidigare kvalitetsuppföljningar (Landstingets enkät Liv, Hälsa & Ung ) kan vi konstatera att en lägre andel åk 7-elever i Vingåker äter skollunch 4-5 dagar i veckan, jämfört mot övriga länet (resultat från 2014). Detta är något som elevhälsan aktivt jobbat med att öka och som gett resultat. När vi sedan tittar på resultatet för åk 9 eleverna så har det varit fler elever som äter lunch än övriga länet. Framförallt hos flickorna. Frukostvanorna är sämre hos Vingåkerseleverna (åk 5 och 7) än övriga länet. Men i åk 9 så äter 85 % av pojkarna frukost nästan alla skoldagar åtminstone minst 4 dagar. Vilket är högre än övriga länet. För 2015 gjordes en enkätundersökning där svarsfrekvensen blev för låg för att kunna göra jämförelser mellan åren, däremot kan resultatet anses fingervisande och det vi kan konstatera är att det finns elever som aldrig äter frukost samt en stor andel som äter lunch alldeles för sällan. Enkätundersökning saknas för 2016, men kommer att göras under 2017.

157 Vad har vi åstadkommit? Hemkunskapselever gör pastasallad dagligen till skolans matsal som alternativ lunch Matråd på högstadieskolan Trevlig samvaro kring matsituationen (ex olika temadagar) Låg- och mellanstadieskolor har dämpat ljudnivån i matsalen genom åtgärder som ex bås Smaksatt vatten Individuella kostsamtal Individuella hälsosamtal med föräldrar i åk 1 Klassundervisning i åk 4 samt individuellt hälsosamtal Hälsosamtal i åk 8 pågår Individuella hälsosamtal/insatser i övriga årskurser har genomförts vid behov 8 (21) Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Bedömningen är att fler elever äter av skolmaten. Statistik från hälsosamtalen åk 8 vt -17 nu tolka tendenser Eleverna har fått ökad kunskap om kostens betydelse för hälsan och inlärningen Om ja, vilka lärdomar drar vi? Vi ser att genom att ge eleverna en större delaktighet och påverkansmöjligheter så ökar deras engagemang Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Som förbättringsområde på högstadiet förespråkas fler pedagoger i matsalen för att öka trivseln och tryggheten för eleverna Mål: Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel Elevens ges en drogfri miljö Tobaksfri skoltid lå 16/17 för samtliga elever på skolorna i Vingåkers kommun 2011 och 2014 genomfördes enkätundersökningen Liv och hälsa ung av Landstinget Sörmland enkäten riktade sig då till alla elever i åk 7 och åk 9 i Vingåkers kommun och resultatet kan ses som en fingervisning hur

158 elever i Vingåkers kommuns elever ser på droger (tobak, alkohol, narkotika). Resultaten visar att elever som druckit alkohol någon gång har sjunkit från 2011 till 2014 samt även antal elever som druckit alkohol någon gång har också sjunkit samma tidsperiod likaså rökning. Användningen av narkotika i åk 9 har däremot ökat. Resultaten för 2016 saknas, men kommer att genomföras under (21) Vad har vi åstadkommit? Tobaksinformation till elever, vårdnadshavare och mentorer utifrån handlingsplanen Tobaksfri skoltid Skyltar om rökfri skoltid uppsatta Samarbete med Sörmlands sparbank (ANDT-kontrakt) Åk F-3 I fsk/ åk 1 har skolsköterskan samlat in hälsoinformation in från föräldrarna och från bvc (exempelvis uppgifter om ifall barnet exponeras för rökning i hemmet). Under hälsosamtalet där föräldrarna medverkar förs en diskussion om ev rökning i hemmet och hur det kan påverka barnet. ANDT frågor har tagits upp när man pratar om kroppen i de olika årskurserna. Rökning tas upp i momentet luft i de naturorienterade ämnena - hur luften påverkas kring den som röker och de som får i sig rök via passiv rökning. Åk 4-6 Den medicinska elevhälsan har tagit upp frågorna i hälsosamtalen i åk 4 Biologi: Tar upp hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. I åk 6 tar man upp de skadliga effekterna rökning på lungor och hur det är med passiv rökning. Man informerar också tydlig att det är olagligt att röka innan man är 18 år. Kurator har ansvaret för ANDT arbetet i åk 4-6 under en veckas intensivarbete. Rektor/mentor ger information om skolans tobakspolicy och handlingsplan på föräldramöte vid skolstarten från årskurs 6 och därefter i början av varje nytt läsår. Klassföreståndare/ mentor i åk 6 har informerat eleverna om skolans tobakspolicy och handlingsplan för en tobaksfri skoltid och tryckt på konsekvenserna. Kurator har träffat eleverna i åk 6 för samtal om självkänsla och

159 grupptryck Åk 7-9 Den medicinska elevhälsan har haft klassundervisning om tobak i åk 8 samt tar upp frågorna i de individuella hälsosamtalen som pågår i åk 8 Kontraktsmetoden har erbjuds alla elever och vårdnadshavare på högstadiet i samarbete med Sörmlands Sparbanks antidrogprojekt Skickar vidare- Ungdom. Besök hemsidan för mer information; Biologi: Har tagits upp hur den fysiska och psykiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel 10 (21) Idrott och hälsa: har tagits upp olika definitioner av hälsa, samband mellan rörelse, kost och hälsa och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa. Kroppsideal inom idrotten och i samhället i övrigt. Dopning och vilka lagar och regler som reglerar detta. Under åk 7-9 har eleverna erbjudits en temavecka utifrån ett salutogent perspektiv på sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Arbete med plan mot diskriminering och kränkande behandling utgör ett underlag för att stärka barn/elever att motstå socialt grupptryck samt att göra kloka val i livet. Föräldramöte med deltagande av polis har genomförts Samarbete med närsamhället Närliggande butiker informeras om skolans tobakspolicy. Samhällsbyggnadsenheten (Samhällsbyggnadsförvaltningen) har tillsyn över att skolgårdar är rökfria och har då kontrollerat om att skyltar om tobaksförbud finns uppsatta och att askkoppar inte finns. Förvaltningen har även tillsammans med polismyndigheten tillsyn vid butiker som säljer tobak och kontrollerar då bl a hur 18-årsgränsen tillämpas, om reklam är återhållsam, om det finns skyltar, egenkontrollprogram m.m. Skola och polis samarbetar gällande ANDT-frågor. Sörmlands Sparbank och antidrogprojektet Skickar vidare- Ungdom Förhållningssätt för personal Personalen ska vara tobaksfri i sina möten med elever. Personalen ska inte röka strax utanför skolans område där de är synliga för elever.

160 Personalen erbjuds stöd och hjälp med tobaksavvänjning genom friskvården i Vingåkers kommun. För mer information, se Tobakspolicy för anställda i Vingåkers kommun 11 (21) Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Utifrån de hittills genomföra hälsosamtalen samt den upplevda NU-situationen så finns indikatorer på att resultatet är i en positiv utveckling avseende rökning. Uppföljning/revidering av handlingsplanen sker i februari 2017 (Hälsosamtal statistik via PMO), samt i Liv och hälsa ung statistik hösten Utvärdering i juni -17 Om ja, vilka lärdomar drar vi? Vikten av att information och tydlighet ger resultat Mål: Psykisk hälsa Ökad tillgänglighet av kurator och skolsköterska 2015 genomförde folkhälsosamordnaren en Esmaker - enkät till 56 flickor och 52 pojkar i Vingåkers kommun. Totalt har 108 elever av 319 besvarat enkäten, två klasser vardera i årskurserna 4, 6 och 8, vilket utgör ett relativt litet underlag för att kunna dra stora slutsatser men resultatet kan ses som en fingervisning hur elever i Vingåkers kommun upplever tillgängligheten av skolsköterska och kurator. Merparten av eleverna vet hur de når skolsköterska och kurator men de har däremot inte koll på när de finns på plats på skolan. Elevernas upplevelse av ökad tillgänglighet av kurator och skolsköterska kommer att mätas under vt Utökat tvärprofessionellt samarbete mellan olika verksamheter för ökat välbefinnande hos våra elever Landstinget genomför en enkät Liv, Hälsa & Ung var tredje år och senast den genomfördes var år Mellan år 2008 och 2014 så har trivseln i skolan samt välmåendet hos elever sjunkit med tiden, både i åk 7 och i åk 9. Framförallt hos flickorna i åk 7. Skolkurators psykosociala samtal med elever i åk 7 visar att det finns bristande framtidstro hos många elever och det visar att arbetet med att öka elevers välbefinnande behöver förstärkas. Statsbidrag för hälsofrämjande arbete har ansökts för Syftet är att gå från ett reaktivt förhållningssätt till ett proaktivt och förebyggande sätt att arbeta. Insatsen, som innebär att en processledare anställs, ska leda till att elevers välbefinnande ökar liksom pedagogernas delaktighet och en utveckling mot utbildningens mål förstärks därmed. Arbetet ska bidra till ett förebyggande och hälsofrämjande arbete som utgår från att

161 lärande och hälsa hör ihop. Elevhälsans olika kompetenser ska involveras i arbetet. 12 (21) Vad har vi åstadkommit? Utökad tillgång till kuratorer (3 heltidstjänster fördelat på sex skolor) Skolpsykolog anställd i kommunen Samtal med pedagoger för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa Tvärprofessionellt samarbete mellan skolsköterska och kurator utifrån elevernas psykiska ohälsa Elevhälsans team deltar mer aktivt i verksamhetens vardagsarbete t.ex. lektioner Synliggjort CE-team (kuratorerna och skolsköterskorna- Presentation, information var/när vi är på skolan genom anslag på dörrar/ klassrum. Synliggjort oss på raster) Psykosociala samtal har genomförs mellan eleven och kurator (Individsamtal i åk 2 & 7) Konsultationsmöten mellan skolan och ifo har införts under hösten (Ifo representant deltar 1 ggr/månad i lokala EHT) Mötesträffar IFO Centrala Elevhälsan har införts. De olika verksamheterna lyfter gemensamma utvecklingsområden (ht-16 Sambu, BBIC, rutiner anmälan) Fortsatt samarbete med polisen (FUG, överenskommelse polisen kommunen) Nya samarbetsformer med BuP och habiliteringen har initierats på deras initiativ Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Elevernas upplevelse av ökad tillgänglighet av kurator och skolsköterska kommer att mätas i BoU s övergripande enkät under vt Men i och med att elevhälsans medarbetare är mer delaktiga i verksamhetens vardagsarbete finns förväntan och förhoppning om förbättrade resultat i vårens mätning. När det gäller ett utökat tvärprofessionellt samarbete är det i nuläget för tidigt att se några större tendenser eller resultat. Effekterna av ett tvärprofessionellt samarbete är ett trubbigt mål att mäta och ingår i målet psykisk hälsa där många variabler bidrar till måluppfyllelsen. Vi har ännu inte upprättat skriftliga rutiner för övergångar inom och mellan skolor och skolformer lå 16/17

162 Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Då vi ännu inte har några mätdata är det svårt att analysera resultaten när det gäller en upplevelse av ökad tillgänglighet av kurator och skolsköterska, men trots att vi har många nya medarbetare på tjänsterna har vi positiva förväntningar på mätresultaten för kommande år. 13 (21) När det gäller ett utökat tvärprofessionellt samarbete ser vi en positiv effekt av att medarbetarna i de olika verksamheterna lär känna varandra och får en ökad förståelse för varandras verksamheter. Samverkan med BuP har inte fungerat fullt ut, men de har nu omorganiserat sin verksamhet och vi hoppas på ett framtida gott samarbete med Sambu och BuP. Medarbetare på sambu har varit i Vingåker och informerat ifo, centrala elevhälsan, kommunens rektorer och speciallärare/-pedagoger om den nya organisationen och dess konsekvenser. Vi har ännu inte upprättat skriftliga rutiner för övergångar inom och mellan skolor och skolformer lå 16/17, men de kommer att färdigställas innan påsklovet 2017 för att vara i drift inför övergångarna till höstterminens start.

163 Tilläggbelopp/verksamhetsbidrag Redovisning av barn i behov av särskilt stöd genom antal ansökningar om tilläggsbelopp/verksamhetsbidrag 14 (21) Vid ht-16 start var det 61 elever i behov av särskilt stöd (6,24 %). Förskolan hade 5 barn med särskilda behov (1,2 %) och grundskolan inkl. förskoleklass 56 elever (5,3 %). Under hösten har det tillkommit 8 ansökningar. Tabellen är en redovisning av antal som sökt tilläggsbelopp inför lå 2016/2017, hur många som erhållit tilläggsbelopp och hur många nya elever som tillkommit inför skolstarten: Enhet Antal ansökningar Beviljade Ansökningar* Förskolan Slottsskolan Slottsskolan F Sävstaskolan Marmorbyns skola Högsjö skola Friskolor Externa kommuner Summa: I ovanstående siffror ingår även särskolans elever vid ansökningstillfället om de då var inskrivna i verksamheten, dock ingår de inte i beviljade eller nytillkomna ansökningar om de blivit mottagna i Katrineholms grundsärskola 2 elever övergick från individintegrerade till särskolan i Katrineholm inför lå 16/17 Nytillkomna Ansökningar** *beviljade ansökningar kan variera stort i kvantitet (antal elevassistent timmar) utifrån elevernas behov ** nytillkomna ansökningarna rymmer elever med stora behov 3 nyanlända går sedan ht 2016 start på särskolan i Katrineholm 3 nyinflyttade elever i Vingåkers kommun varav 2 går individintegrerade och en går i Katrineholm Tilläggsbelopp/Verksamhetsbidrag 17 Tilläggsbelopp ska lämnas för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Tilläggsbeloppet ska vara individuellt bestämt utifrån elevens behov. Stödet fördelas till grundskolorna och förskolorna utifrån deras ansökningar och elevhälsan gör en bedömning om det antal timmar till elevassistent som barnen/eleven är berättigad till. Från och med 1:a juni 2016 har kriterierna förändrats så att ett tilläggsbelopp gäller även för en elev med stora inlärningssvårigheter i undervisningen.

164 Inom förskolan har beviljats verksamhetsbidrag för normbrytande beteende/svårighet att tolka och kommunicera, försenad social utveckling och medicinska orsaker. Inom skolan har beviljade ansökningar framför allt gällt social problematik, koncentrationsproblematik, autism, bristande impulskontroll, språkstörning och medicinska diagnoser i fallande ordning. Beviljade ansökningar storlek utgår från skollagen 14 kap. Elever som beviljats över 30 timmar i särskilt stöd (9 stycken varav 1 i förskolan) har medicinska diagnoser, utvecklingsstörning, autism, socialt utåtagerande problematik. Elever med timmars stöd (10 stycken varav 3 i förskolan) har medicinska diagnoser, socialt utåtagerande problematik/impulsstyrda och utvecklingsstörning. För elever som beviljats mellan 5 och 15 timmars stöd i veckan dominerar socialt utåtagerande/socialt samspel, impulsstyrd och koncentrationsproblematik När det gäller nytillkomna elever denna termin ser vi framför allt social problematik förutom elever med lindrig utvecklingsstörning där de framförda behovsönskemålen är heltidsassistenter. 15 (21) Uppföljning av verksamhetsbidraget i Vingåkers kommuns skolor: Övervägande delen av elevassistenterna anger att deras huvudsakliga arbetsuppgifter är att förbereda eleven inför skoldagen, att ligga steget före/förutse vad som kommer att hända, att då eleven har låg uthållighet byta aktiviteter alternativt knyta an det eleven är intresserad av till pedagogiskt arbete, att upprätthålla rutiner och strukturer, att stödja eleven på raster och i kontakter med kamrater. Flertalet elevassistenter framhöll tydliga framsteg i elevens/elevernas sociala utveckling och elevens kunskapsutveckling i relation till eleven själv. Samtliga känner att de har tydliga och uttalade förväntningar på sitt arbete och generellt upplever de ett stöd från omgivningen. Elevassistenterna har fått information kring elevens behov och eventuella diagnoser. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att eleverna har fått del av den resurs som de erhållit i verksamhetsbidraget, men vi ser också att enhetens tilldelade verksamhetasbidrag/tilläggsbelopp utifrån enskilda elevers behovsbedömning inte återlämnas om eleven flyttar eller är inte deltar i skolans verksamhet.

165 Särskolan Analys och bedömning av resultat och måluppfyllelse 16 (21) Skolverket framhåller att det ofta saknas en samlad bild av elevernas kunskapsnivå på skolnivå och menar att skolorna måste bli bättre på att göra sådana sammanställningar för att få underlag för att värdera resultat och arbeta med att förbättra utbildningens kvalitet. Kvalitetsredovisningar saknas ofta för särskolans verksamhet såväl på skolnivå som på kommunal nivå Elever mottagna i grundsärskolan erhåller bara betyg om vårdnadshavaren särskilt begär detta och de deltar inte i nationella prov. Det gör att det inte som i övriga skolformer finns konkreta resultat, som löper över tid och är jämförbara inom och mellan skolor, att redovisa. Kanske måste dialogen med och inom särskolan utvidgas till att inte bara ställa krav på redovisning, utan också diskutera redovisningens när, var och hur? Mål Kunskapsuppdraget: Samtliga elever utvecklas och når målen i alla ämnen (Barn- och utbildningsnämndens mål) Vi ser att samtliga elever inom grundsärskolan, träningsskolan och gy- särskolans individuella program uppnår minst E-nivån. Medan våra 4 elever på gy-sär nationella programmet uppvisar en mer splittrad bild. Ämnen Eng Betyg Ev BetygHi Betyg Idr Betyg Ma Betyg Nk Betyg Re Betyg Sh Betyg Sv Betyg YrkesämFrånvaro i % vt 17 vt 17 vt 17 vt 17 vt 17 vt 17 vt 17 vt 17 vt 17 lär.sign giltig ogiltig ÅK 19% 5% 4% 1% 4% 0% 29% 28% Kunskapsresultat gymnasiesärskolan Individuella programmet Antal elever på Individuella programmet: 5 (antal pojkar: 2, antal flickor: 3) På individuella programmen når alla elever grundläggande mål inom alla ämnesområde Kunskapsresultat gymnasiesärskolan Nationella programmet Antal elever på nationella programmet: 4 (antal pojkar: 2, antal flickor: 2 ) Betygen sätts inte förrän eleverna avslutar sitt 4.de år i gymnasiesärskolan. Vi har ständiga dialoger med eleverna och terminsvisa med vårdnadshavare om hur eleverna ligger till i förhållande till kursmålen. I nuläget ser vi en risk att 1-2 elev kanske inte når alla betyg i alla ämnen. Vilken kurs som ev behövs tas bort är svårt att bedöma i nuläget eftersom eleverna är i början av sin

166 gymnasiesärskoleutbildning. Alla elever når målen om de har tillräcklig närvaro. 1-2 elever riskerar att inte nå alla mål pga stor frånvaro. 17 (21) Analys beträffande pojke-flicka perspektivet: I våra betygsresultat har vi inte sett någon sådan trend, då vi är så liten verksamhet och att betygssystemet inte varit verksamt över tillräckligt många år kan vi inte dra några sådana slutsatser. Analys beträffande kunskaper och färdigheter Skolan har tydliga rutiner för att följa upp den enskilde elevens kunskapsresultat. Varje elev har en individuell studieplan anpassad till elevens förutsättningar. Dessa diskuteras med eleven, föräldrar och inom arbetslagen (steg 1). Inom arbetslagen är syftet att nå en så likvärdig bedömning som möjligt och genom de dagliga morgonmötena i varje lag kan frågor kring bedömning fångas upp. Varje elev har en mentor och denne följer upp elevens studieresultat, diskuterar med kollegerna i arbetslaget och rapporterar vid behov till elevhälsoteamet (steg 1). Vid behov upprättas ett åtgärdsprogram. Såväl personal som föräldrar upplever att detta alltid går snabbt och stöd sätts in omgående så fort behov uppstår (steg 1). Vi arbetar med ett elevnära arbetssätt och varje elevs kunskaper och färdigheter dokumenteras väl. Bedömningen av eleverna sker både skriftligt och muntligt som enskilt och gruppvis samt diskuteras fortlöpande i arbetslaget (steg 2). Elevhälsoteamet, som består av rektor, skolsköterska, kurator samt en representant per arbetslag arbetar förebyggande och lägger mycket kraft på att se till att eleverna är närvarande, vilket ofta är ett problem (steg 2). Lärarna är engagerade i sina elever och anpassar sitt sätt att arbeta till elevens behov. Arbetssätt och arbetsformer varierar utifrån de olika gruppernas förutsättningar och behov. Varje enskild elev utmanas också utifrån sina behov att få ut det mesta av varje lektion. Elever får producera för mer än sig själva. Exempelvis tillverkar eleverna i en grupp utemöbler till kommunen (steg 3). Klasserna redovisar ofta i form av på utställning i biblioteket. (steg 3) Skolan arbetar mycket med projekt som musikteater, fotoutställningar och internationaliseringsprojekt med England och Kina. Detta sätt att arbeta kräver samverkan mellan eleverna och mellan elever och lärare. Detta utvärderas löpande under arbetets gång mellan lärare-elev, elev-elev och lärare-lärare. (steg 4). Skolan arbetar på olika sätt för att fånga upp de fyra F:en. Metoder som används är skriftliga och muntliga redovisningar, samtal samt uppföljning i samband med APL, arbetsplatsförlagt lärande. Arbetet med de fyra F:en är också något som ofta diskuteras i arbetslagen. (steg 4). Utifrån de nationella styrdokumenten och varje elevs behov och förutsättningar arbetar skolan medvetet med att anpassa utbildningen för att eleven ska utvecklas

167 så långt som möjligt. Detta sker genom arbete i tema och projekt samt i arbete utanför skola i form av APL och studiebesök. Här är diskussionerna i arbetslagen viktiga liksom samarbetet mellan skolan och APL-företag. Här har skolans praktiksamordnare en viktig roll (steg 5). Resultaten följs upp inom arbetslagen på individ och gruppnivå inom de nationella programmen genom formativ bedömning och att betygsresultat analyseras. ( steg 6). Vi ser följande stödbehov hos våra elever : kvalitativa färska psykologutredningar inför gymnasiet. Hög lärartäthet. Hög grad av kontakt/närvaro av pedagoger. Höga resultat inom område Trygghet och trivsel. 18 (21) Analys beträffande trygghet och trivsel Verksamheten startar på avtalad tid. Arbetspassens start och slut finns angivna på tavlan i klassrummen och lärarna anger när nästa pass börjar (steg 1). Oanmäld frånvaro följs upp av mentor som ringer hem så fort tillfälle ges under dagen. Frånvaron registreras i den för kommunen gemensamma digitala plattformen Lärknuten (steg 1). Skolan har väl dokumenterade och förankrade rutiner av nya elever. I skolan råder en lugn och positiv stämning och i undervisningssituationerna lyssnar eleverna uppmärksamt efter sin förmåga och samtalar med andra elever och vuxna på ett lågmält sätt. Det råder arbetsro under alla arbetspass vi besöker (steg 2). Hur skolan arbetar med att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har observerar vi vid flera tillfällen bl.a. vid samtal under måltiden, i caféet och i undervisningssituationen, alltid i en vänlig och förklarande ton. Rektor och kurator diskuterar även dessa frågor med eleverna klassvis då likabehandlingsplanen diskuteras under hösten varje år. Mentorerna följer sedan upp diskussionen och planen under mentorstiden och då något inträffar (steg 2). Skolan har även ett trygghetsteam där rektor, skolsköterska kurator och lärare från alla arbetslagen deltar och som träffas regelbundet och följer upp likabehandlingsplanen och om något inträffar. På så sätt har skolan ett välutvecklat sätt att förebygga diskriminering och kränkande behandling (steg 2). Det råder arbetsglädje och trivsel i skolan. (steg 3). Vi mäter och följer upp tryggheten och trivseln regelbundet i form av Qualisenkäter, medarbetarenkäter och vid medarbetarsamtalen och vid den stora utvärderingen av läsåret i juni varje år (steg 3). Vi kan konstatera under vårt besök att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. Det känns i luften att eleverna har en stor tillit till de vuxna även om de själva är i övre tonåren och att de vuxna möter eleverna på ett vänligt och uppmärksamt sätt och verkligen tar dem på allvar trots att de ofta har svårt att uttrycka sig. Det råder ordning i klassrummen och andra undervisningslokaler och det framgår klart att detta är en lärmiljö (steg 4). Det finns elevproducerat och rikligt med pedagogiskt materiel såsom ord och bokstäver, tal illustrerade i ord och bild och

168 illustrerande bilder om de områden eleverna arbetar med, anslaget på väggarna. Det finns dock några klassrum som utnyttjas gemensamt med övriga skolor i huset som inte når upp till samma goda standard i miljöhänseende. Verkstaden för eleverna på programmet Fastighet, anläggning och bygg samt lokalerna för undervisningen i livsmedels och näringskunskap, bild och musik är rymliga och välutrustade. Biblioteket som brukas gemensamt för alla tre gymnasierna är ofta besökt av eleverna från gymnasiesärskolan och det finns material som intresserar dem. Har vi det inte skaffar vi hem det som bibliotekarien uttrycker det. Flera elever från gymnasiesärskolan brukar besöka biblioteket och vara där och läsa, spela spel och umgås med varandra. Det bör påpekas att den höga personaltätheten är en starkt bidragande faktor för möjligheten att skapa en social miljö som ger trygghet och god gemenskap (steg 4). Det finns alltid en vuxen tillgänglig inom syn- och hörhåll. Personalen arbetar aktivt och medvetet arbetar för att påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles demokratiska värderingar. Det sker i den dagliga samtalskontakten under mentorstid, vid lunchbordet och under lektionerna. Skolan har klassråd och en elevkår där deltagarna väljs ut av klassråden. Eleverna är också representerade i skolans arbetsmiljögrupp (steg 4). Personalen använder i hög grad Det goda samtalet som metod att hantera konflikter och för att skapa trygghet och trivsel (steg 5). Alla tre gymnasierna har en gemensam omfattande, tydlig och konkret likabehandlingsplan. Gymnasiesärskolans har kompletterat den med en lättläst version. Likabehandlingsplanen är väl förankrad hos personalen och den följs upp av elevhälsoteamet och trygghetsteamet. Likabehandlingsplanen utvärderas kontinuerligt i elevhälsoteamet och trygghetsteamet samt vid medarbetarsamtal och genom medarbetarenkäter. Den årliga utvärderingen sker i samband med den stora utvärderingen i juni varje år då det gångna året följs upp (steg 6). 19 (21) Varje arbetslag läser forskningsbaserad litteratur i kring bemötandefrågor för elever med funktionsnedsättningar. De senaste åren har flera av Bo Hejlskov Elvéns böcker varit aktuella. Dessa kopplas sedan ihop med elevvårdsdiskussionerna som kontinuerligt sker i arbetslagen. Där vrider och vänder man på teorierna och med hjälp av den centrala elevhälsans psykolog som har deltagit i observationer och gett handledning har man kunnat göra förändringar som har fått goda resultat. ( steg 7) Elevhälsans psykoterapeut har även handlett arbetslag kontinuerligt under en längre tid. Detta för att få syn på sitt eget arbetssätt för att kunna bemöta eleven på det mest optimala sätt vid varje inlärningstillfälle (steg 7). Dessa anpassningar har vi gjort och de har gett dessa effekter: I

169 1) Jag trivs i skolan. 97% 2) Jag har någon kamrat att vara med om jag vill. 87% 3) Jag får den arbetsro jag behöver. 81% 5) Om jag skulle bli mobbad eller trakasserad vet jag att 93% jag får hjälp av de vuxna i skolan. 6) Jag är trygg med mina lärare. 94% 7) Jag följer skolans ordningsregler. 97% 20 (21) Grundsärskolan När det gäller grundsärskolans höstterminsbetyg så är de inte är satta ännu, då grundsärskolans hösttermin slutar Därtill tillkommer att inte alla Vingåkerselever begärt betyg. Alla elever med inriktning träningsskola klarar alltid sina krav eftersom det står i kriterierna "efter elevens förutsättningar". Individintegrerade elever på grundskolan Vi har tre individintegrerade elever i grundskolan (2 på åk 7-9 och en på tidigareskolan). Underlag för deras kunskapsutveckling har inkommit från skolorna och eleven inom åk 1-6 uppvisar många ämnen med ej godkänt och åtgärder har satts in för att hjälpa eleven. Eleverna på åk 7-9 uppvisar godkända ämnen. Vad har vi åstadkommit? Tagit fram mallar för kunskapsuppföljning med vidhängande analysstöd. Tydliggjort huvudmannens förväntningar på kunskapsuppföljningar till verksamheterna. Vad har vi uppnått för resultat? Nåddes det förväntade resultatet? Vi har inte uppnått förväntat resultat för eleven inom åk 1-6. Om ja, vilka lärdomar drar vi? Vi har saknat systematik i uppföljningen av särskoleelever. De efterfrågade utvärderingarna är nya för våra externa aktörer, men kommer numera ingå i vårt systematiska kvalitetsarbete och efterfrågas varje termin. Vår förhoppning är att rutinerna kommer att automatiskt ingå skolornas systematiskta kvalitetsarbete/årshjul Om nej, Varför? Hur har vi gjort? Hur kan vi göra i stället? Vi har tagit fram mallar för kunskapsuppföljning med vidhängande analysstöd och sänt till de verksamheter där våra särskoleelever går. En aktör har ej återkopplat i någon form trots upprepade påminnelser, en aktör har återkopplat statistiken, med utvärdering men ännu ingen analys och en aktör har återkopplat både statistik men och utvärdering/analys.

170 Inför framtiden ska vi föra samtal om återkoppling, statistik och uppföljningar och som skolverket skriver Kanske måste dialogen med och inom särskolan utvidgas till att inte bara ställa krav på redovisning, utan också diskutera redovisningens när, var och hur 21 (21) Vad har hänt som vi inte förutsåg? Svårigheter med att samla in underlag. Vad beror det på? Vad har/har inte fungerat? När det gäller externa verksamheter beror det förmodligen på en ovana med att Vingåkers kommun som köpare efterfrågar underlagen. När det gäller vår interna verksamhet finns en saknad efter en samordnande aktör (särskolepedagog) som kan stödja verksamheterna med handledning och utbildning). Värdegrundsuppdraget Centrala Elevhälsan har tagit fram en grundmall för verksamheterna för att erhålla en likvärdig grundstruktur. Verksamheterna fyller i sina egna utvärderingsresultat, åtgärder och mål.

171 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU 8 Dnr 21/ Ekonomiskt bokslut 2016 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden godkänner det ekonomiska bokslutet för 2016 och överlämnar det till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Totalt sett redovisar barn- och utbildningsnämnden en positiv avvikelse för år 2016 med 442 tkr jämfört mot budget exklusive tidsenligt lärande. Tidsenligt lärande avslutades under året och belastar ej nämndens budgetram utan istället tas kostnaden från kommunens tidigare avsatta medel för detta ändamål. Avvikelsen inklusive detta projekt blir tkr. Den sociala investeringsfonden har inte utnyttjats eftersom anställning av psykologtjänst sker Därmed vill nämnden återkomma till kommunstyrelsen med en plan för återbetalning kopplat till projektet i årsbokslutet 2017 Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Ekonomiskt bokslut 2016 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

172 VK100S v , 7. Tjänsteutlåtande ekonomi år 2016 TJÄNSTEUTLÅTANDE Barn- och utbildningsnämnden 1 (2) Datum Vår handläggare Anders Nordling Verksamhetsberättelse ekonomi 2016 Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslut Verksamhetsberättelsen ekonomi 2016 läggs till handlingarna. Beskrivning av ärendet Totalt sett redovisar Barn- och utbildningsnämnden en positiv avvikelse för år 2016 med 532 tkr jämfört mot budget exklusive tidsenligt lärande. Tidsenligt lärande avslutades under året och belastar ej nämndens budgetram utan istället tas kostnaden från kommunens tidigare avsatta medel för detta ändamål. Avvikelsen inklusive detta projekt blir 94 tkr. Den sociala investeringsfonden har inte utnyttjats eftersom anställning av psykologtjänst sker Därmed vill nämnden återkomma till kommunstyrelsen med en plan för återbetalning kopplat till projektet i årsbokslutet 2017 Beslutsunderlag Verksamhetsberättelse ekonomi 2016 Förvaltningschef Lena Sahrblom Kommunledningsförvaltningen Ekonomienheten Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se Pg Bg

173 2 (2)

174 Totalt sett redovisar Barn- och utbildningsnämnden en positiv avvikelse med 532 tkr jämfört mot budget exklusive tidsenligt lärande. Tidsenligt lärande avslutades i augusti och belastar inte nämndens budgetram. Kostnaderna för projektet tas istället från kommunens tidigare avsatta medel för detta ändamål. Avvikelsen inklusive detta projekt blir - 94 tkr. BARN-OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS DRIFTUTFALL 2016 JAN-DEC INTÄKTER KOSTNADER TOTAL Års- Budget Utfall & Års- Budget Utfall & NETTO budget Jan-dec Period. Netto budget Jan-dec Period. Netto Nämnd och förvaltning Öppen förskola Förskola Pedagogisk omsorg Fritidshem Förskoleklass Grundskola Gymnasieskola Grundsärskola Gymnasiesärskola Kultur SUMMA Tidsenligt lärande: -625 Nettobudget: -94 Beviljat integrationsmedel tkr för 2016 för enhetschef 50 % Slussen plus lärartjänster tkr för 2017 resp 2018 samt tkr för 2016 som bl.a. fördelats på, Elevcafé 260 tkr och Slussen 176 tkr samt Kulturprojekt 160 tkr. Dessutom har 652 tkr av integrationsmedel utfördelats för investeringar. (se avsnittet om investeringar) Beskrivning av avvikelserna: Nämnd och förvaltning Underskott beror främst på ökade kostnader för bl.a. licenser, men framförallt finns tekniska kostnader som tidigare legat på kommunledningsförvaltningen och som beslutats att utfördelas utan att budget fanns inom BoU. Öppen Förskola. Utfallet överensstämmer väl med budget Förskolan Verksamheten har fortsatt ansöka om bidrag för mindre barngrupper. 4 tjänster har utökats för att kunna dela barngrupper i de befintliga barngrupperna. Ytterligare 4,8 tjänster har använts för att öppna nya förskolan Lärkan.

175 Kvalitetspengar har erhållits för att kvalitetssäkra förskolan genom professionsutvecklare och mer reflektionstid för pedagogerna. Under hösten har extra personal satts in för barn i behov av särskilt stöd. Pedagogisk omsorg Verksamheten har ett barn fler än budgeterat och en förändring av ersättningsbeloppet innebar en högre kostnad. Fritidshemmen Fritidshemsavgifterna har inkommit högre än budgeterat. Fritidshemmen har kompenserats med medel utifrån det faktiska barnantalet. Förskoleklasserna Utfall är bättre än budget bl.a. beroende på barn från andra kommuner generar en högre intäkt än budget samt att migrationsintäkterna är något högre än budget. Grundskolan Bland de centrala förvaltningskostnaderna finns en ökning som bl.a. beror på lägre migrationsintäkter än budget Dessutom har antalet elever i fristående skolor ökat med ca 30 elever mot budget. Inom Elevhälsan har behovet av stödresurser ökat och fler barn med diagnoser finns inom verksamheten. Slottsskolans åk 1-6 täcks av den positiva avvikelsen på 7-9. Småskolorna har svårt med effektiviteten då kvantiteterna är små. Grundsärskolan Kostnaderna för nytillkomna och nyligen mottagna i särskolan balanseras mot de elever som lämnar grundsärskolan. Gymnasieskolan Verksamheten har haft billigare utbildningar och priserna för språkintroduktionsplatserna har sjunkit. Gymnasiesärskolan Budgeten var 6,5 elever och utfallet följde budgeten tom våren. Under hösten fanns fler elever som dessutom hade större behov och därmed högre kostnader per person. Kulturskolan Intäkterna för elevavgifter var lägre än budgeterat vilket innebar att färre elever än prognosticerat deltagit i den frivilliga verksamheten. De förlorade intäkterna täcktes av andra intäkter och bidrag från påbörjade projekt samt minskade kostnader. Ett antal aktiviteter för att presentera verksamheten för barn och elever i kommunen görs nu med förhoppning att fler anmäler intresse för att börja. Särskilt kan nämnas Bornemarksprojektet som är en riktad insats till förskolan

176 Investeringar Barn- och utbildningsnämnden ram för investeringar blev beslutad inför 2016 om 600 tkr. Behov utöver de beslutade medlen har uppstått genom att en ny tillfällig förskola, Lärkan, har tagits i bruk. Totalt har utgifterna för investeringarna uppgått till 697 tkr. 22 tkr för arbetsplats (skrivbord, bokhylla mm) för förvaltningens verksamhetscontroller 56 tkr till skötbord på förskolorna 78 tkr till bänkar o stolar klass 1A o 1B på Slottskolan F tkr för utrustning till förskolan Lärkan 125 tkr för kontorsutrymmen Marmorbyn och Högsjö 18 tkr till portabla högtalare Kulturskola 45 tkr för inköp av musikinstrument 118 tkr för dataprogram skolskjutsar Beviljade medel ur integrationsfonden: Utöver investeringsramen på 600 tkr har 652 tkr beviljats i samband med förskolans och skolornas behov som uppstått av asylsökande/nyanländas skolgång/förskola. Projekt 538. Dessa belastar enheternas drift för året men har samtidigt generat en intäkt. 170 tkr har öronmärkts för den nya tillfälliga förskolan (Satelliten) Dessa var avsedda till staket, bord och stolar, hatthyllor och skohyllor och sittbänkar till foajé mm. 223 tkr för inredning till Slottsskolan åk tkr är avsett inredning (bord och stolar) för nyanlända 60 tkr till inredning till Sävstaskolan 100 tkr för personaldatorer för FBK, SVA till Slottsskolan åk 7-9 och Slussen Utöver dessa tillkommer beviljat bidrag på: 1000 tkr för 2016 för enhetschef 50 % Slussen plus lärartjänster tkr för 2017 resp 2018.

177 Projektredovisning Nedan följer en avstämning av balansräkningen över de medel som skall följa med till nästa budgetår, se kvarstående belopp: En del är nya projekt och andra är pågående. Balanskonton 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Projekt Inkomna intäkter 2016, kr Kvarstående belopp Centralt pågående Schablonbidrag , ,00 Mindre barngrupper Läsår 16/ , ,00 Lågstadiesatsning Läsår 16/ , ,00 Utbildning i fritidshemsatsning 16/ , ,00 Verksamhetsförlagd utbildning , ,00 Läxhjälp VT och HT , ,00 Hälsofrämjande utveckling , , , ,00 Sävstaskolan pågående projekt: Sävsta enhetsråd 5 000, ,78 Ökad läslust och skrivlust 7 000, ,47 På resa i tiden , ,00 Kropp, hälsa och miljö , , , , Slottsskolan åk 7-9 pågående projekt: Musikal Vidåker 0, ,25 Kunskapsdagarna , , , ,01 Högsjö pågående projekt: Hälsa 0, ,43 0, ,43 Total konto : ,69

178 Volymmått Volymmått Antal barn/elever i: Utfall 2015 Budget 2016 VT Budget 2016 HT Utfall 2016 VT Utfall 2016 HT Förskola total Kommun Fristående/annan kommun Pedagogisk omsorg total Kommun Fristående/annan kommun Förskoleklass total Varav kommun Fristående/annan kommun Fritidshem total Kommun Fristående/annan kommun Grundskola total Kommun Fristående/annan kommun Gymnasieskola Exkl IM, Vingåker

179 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU 9 Dnr 22/ Revidering av attestförteckning Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden antar förvaltningsförslag till attestförteckning Beskrivning av ärendet Från förvaltningen föreligger attestförteckning för Beslutsunderlag Förslag till attestförteckning 2017 Justerandes sign Utdragsbestyrkande

180 ATTESTANTFÖRTECKNING FÖR BoUnämnden 2017 Kostnadsställe Behörighetsattest-NamnBehörighetsattest- titel Beslutsatt -Namn Beslutsattest-titel Ersättare* Ersättare namn 6001 Barn- och utbildningsnämnd Britt-Marie Jogbring Skoladminstratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6003 Externa bidrag Britt-Marie Jogbring Skoladminstratör BoU Helena Edrenius Nämndordförande V nämndordförande Hans Averheim 6011 Barn- och utbildningskansli Britt-Marie Jogbring Skoladminstratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6020 Lågstadiesatsning Britt-Marie Jogbring Skoladminstratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6021 Kompetensutveckling Britt-Marie Jogbring Skoladminstratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6023 Registreringsprogram m m Britt-Marie Jogbring Skoladminstratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6025 Läslyftet 7-9 Ulrika Frödén Skoladminstratör Slotts. Torleif Ander Rektor Slottsskolan Administrativ. Chef Bergdahl Johan 6026 Tidsenligt lärande - projekt Britt-Marie Jogbring Skoladministratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6028 Förskola - utvecklingsarbeten Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6030 Skolskjutsar Grundskola Britt-Marie Jogbring Skoladminstratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6034 Förvaltning Pedagogisk omsorg Britt-Marie Jogbring Skoladminstratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6035 Förvaltning Förskola Britt-Marie Jogbring Skoladminstratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6036 Förvaltning Fritidshem Britt-Marie Jogbring Skoladminstratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6037 Förvaltning Grundskola 1-6 Britt-Marie Jogbring Skoladminstratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6038 Förvaltning Förskoleklass Britt-Marie Jogbring Skoladminstratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6039 Förvaltning Grundskola 7-9 Britt-Marie Jogbring Skoladministratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6041 Öppen förskola i Familjecentral Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6042 Modersmålstöd förskola Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6043 Alva, särskild underv grupp Ulrika Frödén Skoladminstratör Slotts. Torleif Ander Rektor Slottsskolan Administrativ. Chef Bergdahl Johan 6045 Grundsärskola endast köp av plats Inger Frödén Adminstratör Elevhälsa Barbro Pettersson Chef elevhälsa BoU-chef Lena Sahrblom 6051 Elevvård - Skolläkare Inger Frödén Administratör Elevhälsa Barbro Pettersson Chef elevhälsa BoU-chef Lena Sahrblom 6052 Elevvård - Skolsköterskor Inger Frödén Administratör Elevhälsa Barbro Pettersson Chef elevhälsa BoU-chef Lena Sahrblom 6053 Elevvård - Skolkurator Inger Frödén Administratör Elevhälsa Barbro Pettersson Chef elevhälsa BoU-chef Lena Sahrblom 6054 Elevvård - Skolpsykolog Inger Frödén Administratör Elevhälsa Barbro Pettersson Chef elevhälsa BoU-chef Lena Sahrblom 6055 Elevvård - Talpedagog grundskola Inger Frödén Administratör Elevhälsa Barbro Pettersson Chef elevhälsa BoU-chef Lena Sahrblom 6056 Specialpedagog förskola Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6057 Syv Ulrika Frödén Administratör Slottsskolan Torleif Ander Rektor Slottsskolan Administrativ. Chef Bergdahl Johan 6058 Äpplet, särskild underv grupp Ulrika Frödén Skoladminstratör Slotts. Torleif Ander Rektor Slottsskolan Administrativ. Chef Bergdahl Johan 6071 Skolbibliotek Ulrika Frödén Skoladministratör BoU Torleif Ander Rektor Slottsskolan Administrativ. Chef Bergdahl Johan 6075 Kulturskolan Ulrika Frödén Administratör Kulturskolan Fred Sjöberg Kulturskolechef BoU-chef Lena Sahrblom 6076 Speicalpedagog Inger Frödén Administratör Elevhälsa Barbro Pettersson Chef elevhälsa BoU-chef Lena Sahrblom 6077 Kansli elevhälsan Inger Frödén Administratör Elevhälsa Barbro Pettersson Chef elevhälsa BoU-chef Lena Sahrblom 6079 Kansli Kulturskolan Ulrika Frödén Administratör Kulturskolan Fred Sjöberg Kulturskolechef BoU-chef Lena Sahrblom 6091 Skolledare Britt-Marie Jogbring Skoladministratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6095 Larm och diverse Britt-Marie Jogbring Skoladministratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6096 Slottsbygget Britt-Marie Jogbring Skoladministratör BoU Lena Sahrblom BoU-chef Verksamhetscontroller Malin Alsing Brånn 6102 Kansli Åk 7-9 Ulrika Frödén Skoladministratör Slottsskolan Torleif Ander Rektor Slottsskolan Administrativ. Chef Bergdahl Johan 6105 Stödresurs Åk 7-9 Ulrika Frödén Skoladministratör Slottsskolan Torleif Ander Rektor Slottsskolan Administrativ. Chef Bergdahl Johan 6110 Gemensamt Slottsskolan 7-9 Ulrika Frödén Skoladministratör Slottsskolan Torleif Ander Rektor Slottsskolan Administrativ. Chef Bergdahl Johan

181 6120 Frallan Ulrika Frödén Skoladministratör Slottsskolan Torleif Ander Rektor Slottsskolan Administrativ. Chef Bergdahl Johan 6202 Kansli Förskola Inger Wilson Förskoleadminstratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6211 Gemensamt förskola (jfr 6035) Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6217 Stöd och elevassistenter BoU Inger Frödén Administratör elevhälsa Barbro Pettersson Chef för elevhälsan BoU-chef Lena Sahrblom 6218 Stödresurs Förskola Inger Wilson Förskoleadminstratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6221 Förskolan Slottet Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6231 Åland Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6232 Förskolan Lärkan Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6253 Slottsskolans fritidshem Inger Wilsson Skoladministratör Slottsskolan Eva Karlsson Rektor Slottsskolan F-6BoU-chef Lena Sahrblom 6255 Slottsskolans förskoleklass Inger Wilsson Skoladministratör Slottsskolan Eva Karlsson Rektor Slottsskolan F-6BoU-chef Lena Sahrblom 6256 Slottsskolan 1-6 Inger Wilsson Skoladministratör Slottsskolan Eva Karlsson Rektor Slottsskolan F-6BoU-chef Lena Sahrblom 6261 Marmorbyns förskola Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6263 Marmorbyns fritidshem Camilla Öberg Skoladministratör Mn Cecilia Bingmark Rektor Högsjö-Marmo BoU-chef Lena Sahrblom 6265 Marmorbyns förskoleklass Camilla Öberg Skoladministratör Mn Cecilia Bingmark Rektor Högsjö-Marmo BoU-chef Lena Sahrblom 6266 Marmorbyns grundskola Camilla Öberg Skoladministratör Mn Cecilia Bingmark Rektor Högsjö-Marmo BoU-chef Lena Sahrblom 6270 Kansli Marmorbyn o Högsjö Camilla Öberg Skoladministratör Sa m fl Cecilia Bingmark Rektor Högsjö-Marmo BoU-chef Lena Sahrblom 6271 Baggetorps förskola Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef BoU-chef Lena Sahrblom 6273 Baggetorps fritidshem Camilla Öberg Förskoleadministratör Cecilia Bingmark Förskolechef BoU-chef Lena Sahrblom 6281 Förskola Satelliten Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6302 Kansli Sävsta Camilla Öberg Skoladministratör Sa Stefan Bohlin Rektor Sa BoU-chef Lena Sahrblom 6305 Stödresurs Sävsta Camilla Öberg Skoladministratör Sa Stefan Bohlin Rektor Sa BoU-chef Lena Sahrblom 6318 Modersmål och SvA Camilla Öberg Skoladministratör Sa m fl Kerstin Dreger Eriksson Enhetschef BoU-chef Lena Sahrblom 6321 Gränden förskola Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6331 Källstugan förskola Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6332 Stödresurs Marmorbyn o Högsjö Camilla Öberg Skoladministratör Sa m fl Cecilia Bingmark Rektor Högsjö-Marmo BoU-chef Lena Sahrblom 6334 Kansli Slottskolan 1-6 Inger Wilsson Skoladministratör Slottsskolan Eva Karlsson Rektor Slottsskolan F-6BoU-chef Lena Sahrblom 6335 Stödresurs Slottskolan 1-6 Inger Wilsson Skoladministratör Slottsskolan Eva Karlsson Rektor Slottsskolan F-6BoU-chef Lena Sahrblom 6336 Kansli Migration Camilla Öberg Skoladministratör Slottsskolan Kerstin Dreger Eriksson Enhetschef BoU-chef Lena Sahrblom 6341 Södergården förskola Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6353 Sävsta fritidshem Camilla Öberg Skoladministratör Sa m fl Stefan Bohlin Rektor Sävsta BoU-chef Lena Sahrblom 6355 Sävsta förskoleklass Camilla Öberg Skoladministratör Sa m fl Stefan Bohlin Rektor Sävsta BoU-chef Lena Sahrblom 6356 Sävsta grundskola Camilla Öberg Skoladministratör Sa m fl Stefan Bohlin Rektor Sävsta BoU-chef Lena Sahrblom 6361 Högsjö förskola Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6363 Högsjö fritidshem Camilla Öberg Skoladministratör Sa m fl Cecilia Bingmark Rektor Högsjö BoU-chef Lena Sahrblom 6365 Högsjö förskoleklass Camilla Öberg Skoladministratör Sa m fl Cecilia Bingmark Rektor Högsjö-Marmo BoU-chef Lena Sahrblom 6366 Högsjö grundskola Camilla Öberg Skoladministratör Sa m fl Cecilia Bingmark Rektor Högsjö-Marmo BoU-chef Lena Sahrblom 6371 Österåkers förskola Inger Wilson Förskoleadministratör Lars-Åke Mård Förskolechef Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6373 Österåkers fritidshem Camilla Öberg Skoladministratör Sa m fl Cecilia Bingmark Rektor Högsjö-Marmo Bitr förskolechef Agneta Arvidsson 6601 Gymnasieskola, utb och resor Britt-marie Jogbring Skoladministratör BoU Agneta Lundström Utredare BoU-chef Lena Sahrblom 6602 Gymnasieskola, extra stöd Britt-marie Jogbring Skoladministratör BoU Agneta Lundström Utredare BoU-chef Lena Sahrblom 6611 Gymnasiesärskola, utb och resor Britt-marie Jogbring Skoladministratör BoU Agneta Lundström Utredare BoU-chef Lena Sahrblom

182 6612 Gymnasiesärskola, extra stöd Britt-marie Jogbring Skoladministratör BoU Agneta Lundström Utredare BoU-chef Lena Sahrblom 6621 Gymnasieskola IM Vingåker Ulrika Frödén Skoladminstratör Slotts. Torleif Ander Rektor Slottsskolan Administrativ. Chef Bergdahl Johan 6910 Slussen Camilla Öberg Skoladministratör Slottsskolan Kerstin Dreger Eriksson Enhetschef Administrativ. Chef Bergdahl Johan * Anm. När förvaltningschefen är ersättare och frånvarande träder hennes ersättare in. * Anm. När ordinarie administratör är är frånvarande ersätter annan adminstratör. IK = interkommunalt Förvaltningschefen har delegation på att utse beslutsattestanter och behörighetsattestanter för kostnadsställen i intervallet LS = Lena Sahrblom FS = Fred Sjöberg CÖ=Camilla Öberg KD =Kerstin Dreger ErikssLM=Lars-Åke Mård AL = Agneta Lundström BMJ=Britt-Marie Jogbring EK=Eva Karlsson TA=Torleif Ander SB = Stefan Bohlin IF=Inger Frödén CB=Cecilia Bingmark BP=Barbro Petttersson IW=Inger Wilson MR = Maria Redfors JB=Johan Begendahl MAB=Malin Alsing Brånn Koppling mellan chef och adm: AA=Arvidsson Agneta Lena S - Britt-Marie Jogbring Stefan B - Camilla Ö Lasse Mård - Inger W Torleif - Ulrika F och Inger F och Inger W Barbro Pettersson - Inger F Torleif Ander - Inger W Vingåker Underskrift

183 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU 10 Dnr 318/ Plan för integrationsarbetet i Vingåkers kommun Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden antar styrdokument Plan för nyanlända i Vingåkers kommun. Barn- och utbildningsnämnden avslutar styrdokumentet Plan för integration av nyanlända, antagen , BoU 44/2014. Beskrivning av ärendet Styrdokumentet har reviderats och anpassats till aktuella bestämmelser och nya skollagar. Skollagen har gjort en ny definition gällande nyanlända elever samt har konkretiserat vad rätten till utbildning för barn utan skolplikt innebär. I styrdokumentet beskrivs nuläget i Vingåkers kommun samt vad som händer när ett barn anländer till kommunen. Det förtydligas vem som kallar till informationsmöte, vem som informerar handläggaren för barnomsorg och skola samt vem på skolan som kallar till inskrivningssamtal. Vidare sammanfattas de gällande rutinerna vid mottagande av nyanlända elever på kommunens F-6 skolor och på mottagningsenheten Slussen och avslutningsvis beskrivs arbetssättet i förberedelsegrupperna på Slottsskolan 7-9. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Plan för integrationsarbetet i Vingåkers kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande

184 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Kerstin Dreger Eriksson Vår beteckning BU 318/2016 Barn- och utbildningsnämnden BESLUTSÄRENDE 1 (2) Plan för introduktion av nyanlända i Vingåkers kommun Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Barn- och utbildningsnämnden antar styrdokumentet Plan för nyanlända i Vingåkers kommun. Sammanfattning Styrdokumentet har reviderats och anpassats till aktuella bestämmelser och nya skollagar. Skollagen har gjort en ny definition gällande nyanlända elever samt har konkretiserat vad rätten till utbildning för barn utan skolplikt innebär. I styrdokumentet beskrivs nuläget i Vingåkers kommun samt vad som händer när ett barn anländer till kommunen. Det förtydligas vem som kallar till informationsmöte, vem som informerar handläggaren för barnomsorg och skola samt vem på skolan som kallar till inskrivningssamtal. Vidare sammanfattas de gällande rutinerna vid mottagande av nyanlända elever på kommunens F-6 skolor och på mottagningsenheten Slussen och avslutningsvis beskrivs arbetssättet i förberedelsegrupperna på Slottsskolan 7-9. Bilagor - Plan för introduktion av nyanlända Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

185 VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 2 (2) Lena Sahrblom Förvaltningschef

186 1 (9) Plan för introduktion av nyanlända i Vingåkers kommun Skola och Slussen Dokumentnamn Plan för introduktion av nyanlända i Vingåkers kommun Fastställd Senast reviderad Beslutande Barn- och utbildningsnämnden Giltighetstid Dokumenttyp Politiskt styrdokument Detta dokument gäller för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområden Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

187 Innehållsförteckning 2 (9) 1 Förord 1.1 Nyanlända elever Skollagens definition av nyanlända elever Rätt till utbildning för vissa barn utan skolplikt Vingåkers kommun 1.2 Beskrivning av nuläge 2 Vad som händer när ett barn anländer till Vingåkers kommun 2.1 Introduktion till skola 2.2 Mottagande av nyanlända i skolan Kommunens F-6 skolor Slussen Slottsskolan 7-9/ Förberedelsegrupp Referenslitteratur Utbildning för nyanlända elever. Skolverket

188 1 Förord 3 (9) Sverige har, liksom ett hundratal andra stater, ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter. Genom att ratificera konventionen har Sverige åtagit sig en folkrättslig förpliktelse att följa dessa krav. Till skillnad från situationen i många andra länder är internationella konventioner inte direkt gällande lag i Sverige. Tolkning och tillämpning av svenska bestämmelser ska dock göras utifrån de åtaganden som Sverige gjort genom att ratificera en internationell konvention. I barnkonventionen avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Konventionens artikel 2 tydliggör att rättigheterna gäller alla barn: Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrar eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etiska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. 1.1 Nyanlända elever Nyanlända elever vistas i Sverige på olika villkor och under olika förhållanden. De kan t.ex. vara asylsökande, anhöriginvandrare eller barn till arbetskraftsinvandrare. Det finns även elever vars familjer är papperslösa. Vissa har kommit med sina vårdnadshavare, medan andra har kommit ensamma. Nyanlända elever kan också vara svenska medborgare som till exempel bott utomlands och inte tidigare gått i den svenska skolan. Det som de nyanlända barnen och ungdomar dock har gemensamt är att de har brutit upp från det sammanhang där de tidigare levt. Deras upplevelser före ankomsten till Sverige liksom familjens möjligheter att stanna i landet påverkar studiesituationen. Deras hälsotillstånd kan variera stort beroende på under vilka omständigheter de levt. Här finns allt ifrån en trygg tillvaro i hemlandet till traumatiska upplevelser av krig, flykt och väntan. De nyanlända elevers föräldrar kan vara etablerade i det svenska samhället i olika grad. En del har

189 arbete, studerar eller forskar, andra är arbetslösa, en del väntar på besked om asyl och ytterligare andra kan vara gömda. 4 (9) Barn som växer upp i Sverige har tillgång till hälsovård under sin uppväxt. Nyanlända barn och ungdomar kommer ibland från länder där situationen är kaotisk och där sjukvården är bristfällig. De kan ha sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar som inte är diagnostiserade eller behandlade. De kan också lida av traumaskador som uppstått på grund av upplevelser i hemlandet eller under flykten. Reaktioner på traumatiska händelser kan komma efter flera år. Skolan behöver därför ha beredskap för att elever, som till synes har anpassat sig väl, senare kan få problem som beror på händelser i hemlandet eller under flykten till Sverige. De nyanlända elevers skolbakgrund ser olika ut. Vissa har gedigna skolerfarenheter medan andra aldrig har fått möjlighet att gå i skolan eller har en mycket splittrad skolgång. Ungdomar som kommer till Sverige sent under sin skoltid har, liksom sina föräldrar, oftast en redan etablerad bild av vad skola innebär utifrån sina erfarenheter av skolsystemet i ursprungslandet. Den svenska skolan kan då kännas främmande och svår att förstå sig på, vilket ställer särskilda krav på skolans förmåga att på ett tydligt och respektfullt sätt förmedla vilka nationella mål som finns för den svenska skolan och hur man arbetar för att nå dessa mål Skollagens definition av nyanlända elever För att tillhöra gruppen nyanlända elever i enlighet med skollagens definition ska barnet ha varit bosatt utomlands och numera vara bosatt i landet. Barnet ska ha påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då hon eller han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Barn som anlänt till Sverige innan deras skolplikt inträder omfattas inte av skollagens definition, t.ex. ett barn som ska börja i förskoleklass. Inte heller barn som har lämnat Sverige efter en tids skolgång här och senare under sin skolgång återvänder omfattas av definitionen Rätt till utbildning för vissa barn utan skolplikt Barn i åldrarna 7-16 år som är bosatta i landet har som huvudregel skolplikt och har rätt till utbildning. Den som har vårdnaden om ett skolpliktigt barn ska

190 se till att barnet fullgör sin skolplikt. Med bosatt i landet avses i skollagen den som ska vara folkbokförd i Sverige. Vissa barn som inte är folkbokförda här ska ändå anses som bosatta i landet. Barn som anses bosatta i landet utan att vara folkbokförda har inte skolplikt, men de har samma rätt till utbildning i de obligatoriska skolformerna som skolpliktiga barn. Det gäller: 5 (9) asylsökande barn barn med vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd barn som har rätt till utbildning till följd av EU-rätten barn som är familjemedlem till en person som tillhör en främmande makts beskickning barn som vistas i landet utan stöd av myndighetsbeslut eller författning. Gymnasieutbildningen är frivillig, men nästan alla ungdomar genomgår en sådan utbildning. Ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige, men som anses bosatta i landet har som huvudregel rätt till gymnasieutbildning på samma sätt som barn har rätt till utbildning i de obligatoriska skolformerna. Asylsökande ungdomar, ungdomar som beviljats vissa tidsbegränsade uppehållstillstånd och ungdomar som vistas i landet utan tillstånd har bara rätt till gymnasieutbildning om de påbörjar utbildningen före 18 års ålder Vingåkers kommun Alla barn i Vingåkers kommun har rätt till skolbarnomsorg, hälso- och sjukvård, tandvård och rehabilitering, förskola och skola. Till våra förskolor och skolor kommer barn och ungdomar från olika delar av världen. Nyanlända barn/elever upp till 12-års-åldern tas emot av rektor på respektive F-6 skola där eleven bor och placeras antingen i förberedelsegrupp eller direkt i klass med studiehandledarstöd. Nyanlända ungdomar/elever från 12 år och äldre tas emot på mottagningsenheten Slussen för kartläggning. Därefter placeras eleverna antingen i förberedelsegrupp på Slottsskolan 7-9 eller slussas vidare till språkintroduktionsprogrammet. Skolans mål är att nyanlända elever utvecklar en aktiv tvåspråkighet i praktiken. Elevens modersmålskunskaper är en tillgång och måste utvecklas parallellt med det svenska språket - erfarenheter säger att elever med starkt

191 modersmål lär sig svenska snabbare än barn med svagare modersmålskunskaper. 6 (9) Svenska som andraspråksundervisning (SvA) är kärnundervisning och kan följa eleven under hela dennes skoltid. Syftet med SvA är att eleven lär sig svenska och därmed utrustas med ett viktigt verktyg som hjälper honom/henne att förvärva kunskaper och utveckla färdigheter på samma sätt som alla andra elever i skolan. Undervisningen innehåller kunskaper om det svenska samhället och de normer och värderingar som den svenska skolans arbete grundar sig på. Att läsa sig svenska innebär inte bara inlärning av språk och kunskaper utan även att lära sig respektera det svenska samhällets normer och värderingar. Skolsystemen är olika i olika länder därför bär skolans personal ett stort ansvar som innebär att man visar respekt och intresse för elevens kulturella bakgrund och ett ansvar att förmedla kunskaper om den svenska skolan både i ord och i handling. 1.2 Beskrivning av nuläge Vingåkers kommun har under lång tid varit mottagare av arbetskraftinvandring och asylsökande människor. De senaste åren har många enskilda familjer flytt Somalia och Syrien och sökt sin tillflykt i Vingåker. Somaliska familjer får möjlighet att återförenas i Vingåker via anhöriginvandring och syriska familjer får permanent uppehållstillstånd. Vingåkers kommun har även tagit emot många ensamkommande barn som bor på Ung Integrations boenden Fenix, Pegasus och Orion. På boenden får ungdomarna stöttning och vägledning av både boendepersonal och gode män som ställföreträdande vårdnadshavare in i vuxenlivet och framför allt in i det svenska samhället. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har byggt upp verksamheter och rutiner för mottagandet av nyanlända till kommunen. Skolverksamheten för nyanlända barn och ungdomar är förlagd till samtliga F- 6 skolor och till mottagningsenheten Slussen och Slottsskolan 7-9. De elever som ska börja på Slottsskolan 7-9 tas först emot på Slussen där elevernas kunskaper kartläggs utifrån Skolverkets krav. Under tiden som eleven befinner sig på Slussen deltar han/hon även i undervisning i svenska och grundläggande samhällskunskap. Efter cirka två månader, när kartläggningen är avslutat, får eleven en klassplacering på Slottsskolan 7-9 och flyttas till förberedelsegruppen.

192 Asylsökande och nyanlända barn (med uppehållstillstånd) har samma rättigheter som alla andra barn i Sverige. När det gäller skyldigheter skiljer det något, asylsökande barn har inte skolplikt enligt Skollagen. 7 (9) Resurser för asylsökande rekvireras från Migrationsverket. För nyanlända med uppehållstillstånd ansvarar Arbetsförmedlingen för introduktionen och kommunen får ett statligt bidrag för uppehälle och utbildning. Bidraget administreras av socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen får del av detta bidrag. 2 Vad som händer när ett barn anländer till Vingåkers kommun 2.1.Introduktion till skola Kommunens integrationssamordnare kallar nyanlända till informationsmöte där skola och socialförvaltningen deltar. Familjen erbjuds hälsosamtal på vårdcentralen. Integrationssamordnaren informerar handläggaren för barnomsorg och skola Rektor för respektive F-6 skola eller enhetschef Slussen kallar till inskrivningssamtal. 2.2 Mottagande av nyanlända i skolan Kommunens F-6 skolor Skolsköterskan bjuder in familjen för ett skolbesök för att informera om skolan samt kontrollera barnens hälsostatus. Om eleven inte varit på hälsosamtal hänvisas till vårdcentralen. Skolsköterskan kan även göra bedömningen att eleven kan påbörja skolan innan hälsosamtalet är genomfört på vårdcentralen. Familjen kallas till skolan för introduktionssamtal med klasslärare. Kartläggning av elevens kunskaper utifrån Skolverkets material görs av modersmålslärare och klasslärare. En individuell studieplan upprättas för eleven. Klasslärare/mentorsansvarig. Eleven har rätt till stödinsatser som övriga elever på skolan.

193 Hälsokontroller utförs inom skolhälsovården. Skolläkaren kontrollerar vaccinationsstatus. Rektor beslutar om elev ska ha rätt till studiehandledning på modersmålet. Rektor avgör om eleven ska erbjudas Svenska som andraspråk (SvA). Eleven har rätt till modersmålsundervisning om det finns en elevgrupp med minst 5 elever samt en lämplig lärare inom språket. För de s.k. minoritetsspråken (romani, jiddisch, tornedalsfinska och samiska) är kommunen, oavsett antal elever, skyldig att tillhandahålla undervisning, om så efterfrågas. Successiv inskolning till sin klass, ämne för ämne, sker efter bedömning av SvA-lärare och klasslärare. 8 (9) Slussen Enhetschef Slussen kallar elev och vårdnadshavare/god man till inskrivningsmöte. Andra medverkande är tolk/modersmålslärare och skolsköterskan. På inskrivningsmötet kartläggs eleven i steg 1. Syftet med kartläggningen är att skapa en bild av eleven: familjesituation, tidigare skolgång, intresseområden, fritidsintressen, hälsoläge och framtidsplaner. Elev och vårdnadshavare får även information om skolan och det svenska skolsystemet. Eleven är som längst två månader på Slussen. Under den tiden får eleven grundläggande undervisning i det svenska språket och samhällskunskap samt kartläggs i steg 2. Syftet med kartläggningen är att läraren ska få en bild av var eleven befinner sig i sin språk- och kunskapsutveckling för att ett beslut om klassplacering ska kunna tas med utgångspunkt i elevens förutsättningar och behov. Enhetschef Slussen överlämnar elevens kartläggningsprofiler till rektor för Slottsskolan 7-9 för klassplacering Slottskolan 7-9/ förberedelsegrupp Förberedelsegrupperna organiseras i flera grupper. Gruppindelningen görs efter skolbakgrund där en grupp har gedigen skolbakgrund och följer sin ordinarie klass i hög utsträckning. Nästa grupp har medelgod skolbakgrund och följer sin klass i mindre utsträckning. Dessa grupper har jämförbar skolbakgrund. Ytterligare en grupp har mycket liten

194 skolbakgrund och följer sin klass i liten utsträckning. Efter enskild bedömning kan en elev byta grupp under pågående termin för att till slut helt och hållet följa undervisningen i den ordinarie klassen Varje elev i förberedelsegruppen har anpassad studiegång och läser till att börja med matematik, svenska som andraspråk och engelska. Till det införs ett förberedande ämne, Sverige kunskap. Utifrån det görs sedan särskilda anpassningar utifrån varje elevs utveckling där ämnen successivt tillförs. Innan ett nytt ämne tillförs ska eleven ha deltagit i undervisningen i aktuellt ämne under en kortare tid för att studiehandledare, ämneslärare och ansvarig förberedelsegruppedagog ska kunna bedöma förutsättningarna. All undervisning och studiehandledning sker i så stor utsträckning som möjligt på svenska. Studiehandledarens roll är i första hand att stödja eleverna att klara studierna på svenska. 9 (9)

195 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU 11 Dnr 314/ Överklagande av nämndens ekonomiska beslut 2017 för Österåkerbygdens friskola Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden vidhåller tidigare beslut från , BoU 105, med rättelse enligt delegeringsbeslut Barn- och utbildningsnämnden skickar inkommen överklagan vidare till Förvaltningsrätten. Beskrivning av ärendet Österåkerbygdens friskola har inkommit med en överklagan av barn- och utbildningsnämndens beslut , BoU 105/2016, gällande ekonomiskt beslut för år På grund av skrivfel togs ett nytt beslut enligt ordförandedelegering. Överklagan handlar om att den socioekonomiska ersättningen inte ingår i ersättningen till friskolan. Förvaltningens bedömning är att vidhålla tidigare beslut och skicka överklagan vidare till Förvaltningsrätten. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Överklagan, Beslut BoU 105/2016 Delegeringsbeslut, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

196 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Överklagande av nämndens beslut gällande ekonomiskt beslut för år 2017 för Österåkerbygdens friskola Barn- och utbildningsutskottets beslut Förvaltningen föreslår att nämnden beslutar Barn- och utbildningsnämnden vidhåller tidigare beslut från , BoU 105, med rättelse enligt delegeringsbeslut Barn- och utbildningsnämnden skickar inkommen överklagan vidare till Förvaltningsrätten. Sammanfattning Österåkerbygdens friskola har inkommit med en överklagan av barn- och utbildningsnämndens beslut , BoU 105/2016, gällande ekonomiskt beslut för år På grund av skrivfel togs ett nytt beslut enligt ordförandedelegering. Överklagan handlar om att den socioekonomiska ersättningen inte ingår i ersättningen till friskolan. Förvaltningens bedömning är at vidhålla tidigare beslut och skicka överklagan vidare till Förvaltningsrätten. Bilagor - Österåkerbygdens friskolas överklagan - BoU 105/ Delegeringsbeslut Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

197 VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsnämnden 2 (2) Lena Sahrblom Barn- och utbildningschef

198 VJNGÅKERS KOMMUN Ba~ och utbildningsnämnden Dnr ,on, pi Förvaltningsrätten i Linköping Box LINKÖPING ÖVERKLAGANDE ÖVERKLAGAT BESLUT Härmed överklagas Vingåkers kommuns, barn- och utbildningsnämnden, beslut , 105, dnr 314/2016, angående ersättning till Österåkersbygdens friskola. YRKANDE Österåkersbygdens friskoleförening yrkar att Förvaltningsrätten upphäver överklagade beslutet och istället beslutar att visa målet åter till Vingåkers kommun, barn- och utbildningsnämnden, för ny handläggning och nytt beslut. Beslutet ska innehålla ersättning för specialpedagog och speciallärare på samma villkor som gäller för skolorna med Vingåkers kommun som huvudman. SKÄL Skolförordningen 14 kap 4 ger tillämpningsföreskrifter gällande vilka kostnadsslag som skall ingå i det grundbelopp som lämnas i bidrag till en enskild huvudman för förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Enligt punkt 1 skall ersättning för undervisning avse kostnader för skolans rektor och andra anställda med ledningsuppgifter, undervisande personal, stödåtgärder till elever, arbetslivsorientering, kompetensutveckling av personalen och liknande kostnader. Den socioekonomiska ersättningen d.v.s. ersättning för att kunna anställa specialpedagog och speciallärare som stödåtgärd för elever i Österåkersbygdens friskola är borttagen inför 2017 (den har funnits i tidigare års ekonomiska beslut). Varför? Ersättningen finns för skolorna som har Vingåkers kommun som huvudman.

199 Vilka grunder finns för detta beslut? I brev från kommunens budgetstrateg daterat står att underlag till socioekonomisk ersättning Österåkersbygdens friskola ska beställas via SCB av friskolan som underlag för barn- och utbildningsnämndens beslut. Har kommunens rektorer för respektive grundskola alternativt förvaltningschef fått lämnat underlag baserat på SCB:s statistik inför beslutet om ekonomisk ersättning? Österåkersbygdens friskoleförenings styrelse har uppfattningen att eleverna på vår skola är ett genomsnitt av elever i Vingåkers kommun bortsett från de elever i Vingåker som Migrationsverket betalar ersättning för. Att hänvisa till att vi ska skaffa underlag från SCB inför nämndens beslut anser vi är inte vår uppgift. Vi har inte heller blivit uppmanade att göra detta under Dessutom är inte statistiken dagsaktuell och beskriver inte alla variabler för behov av specialpedagog och speciallärare. För friskoleföreningen Österåker den 23 januari 2017 cl.4~~ ~ In~ ari Frössevi Ordförande Österåkersbygdens friskoleförening organisationsnummer Adress: Österåkersbygdens friskoleförening Österåkersbygdens friskola Österåker VINGÅKER Tel,nr

200 Vingåkers kommun Sammanträdesprotokoll Bal'n- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida 121 BoU 105 Dnr 314/ Ekonomiskt beslut Österåkerbygdens friskola Barn- och utbildningsnämndens till beslut ( ( Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Att fastställa grundbelopp 2017 till kr/barn, enligt bilaga, för Österåkerbygdens friskolas förskoleldass. Att fastställa grundbelopp 2017 till la/barn, enligt bilaga, för Österåkerbygdens friskolas årskurs 1-6 grundskola. Ansökan om tilläggsbelopp kan vid behov göras för särskilt stöd eller rnodersmålsundenrisning. Beskrivning av ärendet Vid pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola eller fritidshem ska kommunen lämna bidrag enligt skollagen 25 kap 11 till en huvudman som har rätt till bidrag enligt 10. Bidraget består av grundbelopp enligt 12 och i vissa fall ett tilläggs belopp enligt 13. Barn- och utbildningsutskottet föreslår att nämnden beslutar enligt något av alternativen nedan: ( Altemadv 1 - Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Att fastställa grundbelopp 2017 till kr/barn, enligt bilaga, för Österåkerbygdens friskolas förskoleldass. Att fastställa grundbelopp 2017 till kr/barn, enligt bilaga, för Österåkerbygdens friskolas årskurs 1-6 grundskola. Ansökan om tilläggsbelopp kan vid behov göras för särskilt stöd eller modersmålsundervisning. Altemativ 2 - Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Att fastställa grundbelopp 2017 till kr/barn, enligt bilaga, för Österåkerbygdens friskolas förskoleldass. Att fastställa grundbelopp 2017 till kr/barn, enligt bilaga, för Österåkerbygdens friskolas årskurs 1-6 grundskola. Ansökan om tilläggsbelopp kan vid behov göras för särskilt stöd eller modersmålsundenrisning. Jus terandes sign Utdragsbestyrkande

201 Vingåkers kommun Sammanträdesprotokoll Bam- och utbildningsnämnden Sammanlrädesdalum Sida 122 BoV 105 Yrkanden Helena Edreruus (S) yrkar på att anta ekonomiskt beslut för Österåkerbygdens friskola enligt utskottets alternativ 2. Yrkandet godkänns av nämnden. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Förändrad budget (alternativ 1) Tjänsteutlåtande, Oförändrad budget (alternativ 2) Kostnadskalkyl för förskola - Förändrad budget (alternativ 1) Kostnadskalkyl för grundskola åk Oförändrad budget (alternativ 2) Expediering Österåkerbygdens friskola ( ( Justerandes sign Utdragsbestyrkande

202 Vingåkers kommun Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida (128) ( ( Plats och tid Beslutande Övriga deltagande Kommunhuset, Vingåker, onsdagen den 14 december 2016 kl Helena Edrenius (S) ordf. Hans Averheim (VTL) vice ordf. Mensud Vrana (S) Daniel Helmersson (S) Håkan Östlund (l'vip) Jörgen Andersson (C) Ulrika Grave (SD) Therese Palm (S) ej tjänstg. ers Linus Larsson (J\1P) ej tjänstg ers Marianne Isaksson (V) ej tjänstg ers Susanna Al111strand (VTL) ej tjänstg ers Louise Karlsson (SD) ej tjänstg ers Lena Sahrblom, fölvaltningschef Joacim Bock, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid Hans Averheim Kommunhuset Vingåker, måndagen den 19 december 2016 ( Sekreterare Ordförande Justerande Joacim Bock \i~~" 1fPillP~l Hans A verheim~ ~ I Paragrafer ( Organ ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Namnförtydligande Datum för anslags nedtagande Kommu~nhuset Vingåker ----.' J oacim Bock. /""..... " " ' Justerandes sign U tdrags bes tyrkande

203 Vingåkers kommun Datum Delegeringsbeslut 1 (1) Vår beteckning Dnr 314/2016 Ekonomiskt beslut Österåkeråkerbygdens friskola Barn- och utbildningsnämndens beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar: Att fastställa grundbelopp 2017 till kr/barn, enligt bilaga, för Österåkerbygdens friskolas förskoleldass. Att fastställa grundbelopp 2017 till kr/barn, enligt bilaga, för Österåkerbygdens Eriskolas årskurs 1-6 grundskola. Ansökan om tilläggsbelopp kan vid behov göras för särskilt stöd eller modersmålsundervisning. Beskrivning av ärendet Barn- och utbildningsnämnden beslutade , BoU 105, om ekonomiskt beslut 2017 för Österåkerbygdens friskola. I beslutsunderlaget framkom fel belopp och nytt beslut behöver tas i frågan. Beslutsunderlag Kostnadskallcyl för förskoleldass - oförändrad budget Kostnadskallcyl för grundskola åk oförändrad budget ~~,~. ~ ~E drenlus \ Barn- och utbildningsnämndens ordförande Enligt delegering 1.6 Barn- och utbildningsnämnden Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8' Tel vx ' Fax E-post: bou@vingaker.se Pg g

204 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU 12 Dnr 208/ Den nya förskolan för hållbar miljö i ett plan Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden beslutar att förorda en enplansförskola vid Sävstaskolan. Barn- och utbildningsnämnden förordar att ett tillagningskök ritas och byggs i den nya förskolan. Beskrivning av ärendet Placeringen av ny förskola vid Sävstaskolan ger förvaltningen möjligheter till en lokalnod. Det innebär ett samutnyttjande av lokaler förskola, fritidshem och skola över tid och ger oss möjligheter till flexibilitet och anpassningsbar verksamhet. Förvaltningen vill med den nya förskolan ge barnen möjligheter till en hållbar miljö där de får lära sig kretsloppet och hur det vi använder kommer till bruk och blir till sopor. Det innebär att maten som tillagas på förskolan ger barnen möjligheter till delaktighet runt måltiden som matlagning och förvaring, en pedagogisk inblick i kretsloppet (från jord till bord) och källsortering, sophantering. Färre mattransporter ger mindre utsläpp vilket innebär en hållbarare miljö. Två körningar i veckan mot nu två körningar varje dag till varje förskola. Lokalerna på en enplansförskola är mer lättillgängliga för funktionsnedsättningar såsom syn, hörsel och rörlighet. En förskola med annan utformning lokalmässigt, än de förskolelokaler kommunen redan har, ger uppmärksamhet och underlättar rekrytering av högskoleutbildad personal. Om centralköket av någon anledning slås ut finns back-up vid varje förskoleenhet. Förskolan är prioriterad verksamhet vid en kris. Brandsäkerhet, utrymningsvägar säkerställs lättare med en enplansförskola. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Justerandes sign Utdragsbestyrkande

205 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Barn- och utbildningsnämnden BESLUTSÄRENDE 1 (4) Den nya förskolan för hållbar miljö i ett plan Förslag till beslut Förslag från förvaltningen Barn- och utbildningsnämnden beslutar att förorda en enplansförskola vid Sävstaskolan. Barn- och utbildningsnämnden förordar att ett tillagningskök ritas och byggs i den nya förskolan. Sammanfattning Placering av ny förskola vid Sävstaskolan ger förvaltningen möjligheter till en lokalnod. Det innebär ett samutnyttjande av lokaler förskola, fritidshem och skola över tid och ger oss möjligheter till flexibilitet och anpassningsbar verksamhet. Förvaltningen vill med nya förskolan ge barnen möjligheter till en hållbar miljö där de får lära sig kretsloppet och hur det vi använder kommer till bruk och blir till sopor. Det innebär att maten som tillagas på förskolan ger barnen möjligheter till delaktighet runt måltiden som matlagning och förvaring, en pedagogisk inblick i kretsloppet (från jord till bord) och källsortering, sophantering. Färre mattransporter ger mindre utsläpp vilket innebär en hållbarare miljö. Två körningar i veckan mot nu två körningar varje dag till varje förskola. Tillgänglighetsanpassade lokaler - lokalerna på en enplansförskola är mer lättillgängliga för funktionsnedsättningar såsom syn, hörsel och rörlighet. Rekryteringsfördelen - en förskola med annan utformning lokalmässigt, än de förskolelokaler kommunen redan har, ger uppmärksamhet och underlättar rekrytering av högskoleutbildad personal. Kris- och beredskap - om centralköket av någon anledning slås ut finns back up vid varje förskoleenhet. Förskolan är prioriterad verksamhet vid en kris. Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

206 Brandsäkerhet, utrymningsvägar säkerställs lättare med en enplansförskola. 2 (4) Beskrivning Enplans förskola eller en förskola i två plan En förskola om 4-5 avdelningar innebär att förvaltningen kan säga upp några av de privathyrda förskolorna samt kunna flytta med en enavdelningsförskola som exempelvis Satelliten till den nya förskolan. Kommunen har förskolor med byggnadsår från 70- och 80 talet i behov av upprustning och i behov av åtgärder för att uppfylla nuvarande byggnormer och lagstiftning. De kostnaderna bör ställas i förhållande till vad en ytterligare avdelning i en nybyggnation kostar. En enplansförskola svarar lättare upp mot de höga funktionella och ergonomiska krav som ställs i arbetsmiljölagen. En enplansförskola är mer lättillgänglig för barnen och skulle kunna innebära en ökad nyfikenhet och lust att lära. Ett plan: bättre möjligheter för personaleffektivitet vid öppning och stängning, kan frigöra personalresurser för större personaltäthet under vissa tider på dagen. Mer planeringstid samt minskning av vikariekostnader. Ljusinsläpp från både väggar och tak ljusare miljö att vistas i där ett allmän ljus sprider sig i rummet vilket underlättar lek och ett aktivt lärande. Fläktrum under tak, taklutning 20 grader (på vinden) för att inte ta yta från barnen.vårdnadshavarens hämtning och lämning underlättas av att ha allt på ett ställe, avklädning/påklädning, skor på samma ställe, minskad logistikyta. Att befinna sig på två våningsplan försvårar samarbetet mellan avdelningarna. Risk för försvårad logistik då alla barn ska ut respektive in samtidigt per avdelning. Risk för att barn som har sin hemavdelning på övervåningen inte får lika mycket utevistelse då personalen har svårt att dela sig inne och ute på eftermiddagar. Barn kan inte åka ensamma i hissen, detta kräver personalresurser. 2 plan: mindre platta, mindre takyta drar ner kostnaden men större del av inre yta går till hiss och trapphus. Större belastning på de två groventréer och passager på bottenplan som kräver mer frekvent städning. Värmekostnad blir lägre i en tvåplansförskola. Kris och brandskydd (en innertrappa ner till bottenvåning plus en yttre trapp på ena kortsidan) Få upp rullstol i hiss, leriga overaller i trapp. Ljudmiljö påverkas av att barn leker och hoppar på övervåning när yngre barn ska sova. Det kan innebära större utemiljö för barnen i trånga grönområden. I det här fallet behöver inte hänsyn tas då grönytorna för byggnationen är tillräckligt stora. Vårdnadshavaren ska upp till övervåning för att hämta sina barn, klä av och på däruppe men sätta på skor därnere, hämta glömda saker mm.

207 3 (4) Pedagogisk beskrivning av tillagningskök och målsättning Förvaltningen önskar att förskolan byggs som en spindel med kök och minirestaurang i mitten som knyter samman avdelningarna. Det ger fina avgränsningar i utemiljön och restaurangen blir en mötesplats. I Katrineholm har kostenheten testat att ha restaurangservering med delvis självservering för de större barnen. Även de minsta barnen har getts möjlighet till ett större bufféutbud där barnen har haft möjlighet att klämma, känna, smaka, lukta och uppleva. Med tillagningskök kan barnen vara delaktiga och vara med på riktigt. Höj- och sänkbara bänkar behövs för att underlätta när barnen deltar. Liten trevlig restaurangmiljö med upptäckarbänk, dokumentationsvägg där barnen kan visa varandra och sina föräldrar vad de varit med och skapat i köket och i samband med måltiderna. Restaurangen får gärna gå i vinkel eller U för att skapa en lugn måltidsmiljö. Ljuddämpade akustik bord i giftfritt material och ljuddämpade stolar med akustiksockar för att minska ljud och ökar glidförmågan vilket skonar golven. Återvinningsstation med grön påse, pappersåtervinning med mera så barnen får lära sig källsortering på ett bra sätt. Lågt fönster in i köket så barnen kan se vad som händer där inne. Utgång till gården från restaurangen för att underlätta att äta måltiderna utomhus. Uteplats i anslutning till restaurangen där barnen kan äta mellanmål och lunch. Plats som lämpar sig för utematlagning med grillar och Muurikka, där barnen kan sitta och äta i närheten och uppleva dofter och intryck. Diskrummet behöver planeras så att ljudnivån inte stör måltidsmiljön. Gott om plats i serveringen behövs så att möjligheter finns att servera fler maträtter och tillbehör. Plats för stort salladsbord för en hälsofrämjande förskola. Minskar matsvinn mycket. Säker lastkaj och varumottagning för att trygga barnens säkerhet.

208 VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 4 (4) Lena Sahrblom Barn- och utbildningschef

209 Beräkning av hyra för nybyggd förskola Hyresnivån på kommunens förskolor ligger idag mellan kr/kvm Driftskostnaderna ligger mellan kr/kvm. I driften ingår bla skötsel av mark, fastighetsskötsel och förvaltning, skötsel av ventilationsanläggning, skötsel av brandanläggning, vattenförbrukning, kostnad för avfallshantering, el, fjärrvärme mfl mindre kostnader. Förutsättningar: Ytan 1080 kvm Kalkylränta 5-6% Avskrivning 2% Räntekostnad 2% Hyresavtalstid 10 år-15 år Beräknad driftskostnad 400 kr/kvm Beräknad årlig höjning driftskostnad och hyreskostnad 1%/år Förskola byggd i två plan (pris uppskattat enl byggd förskola i Katrineholm) Hyra 1500 kr/kvm, årshyra tkr.(10 år) Förskola byggd i ett plan (pris uppskattas bli 1,6 milj mer än ovanstående) Hyra 1750 kr/kvm, årshyra tkr. (15 år) Vingåker Anne-Brith Andersson Vingåkers Kommunfastigheter AB AB Vingåkershem Bg Org.nr Vingåkers Kommunfastigheter AB Bg Org.nr Köpmangatan Vingåker Tel