Sammanträdesrum Hjälmaren, kommunhuset. Sekreterare

Transkript

1 109 Datum (1) KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Barn- och utbildningsnämnden Tid: Onsdagen den 27 september 2017 kl Plats: Sammanträdesrum Hjälmaren, kommunhuset Helena Edrenius Ordförande Joacim Bock Sekreterare Föredragningslista Godkännande av dagordning Val av justerare Ordförande informerar Informationsärenden 1. Personaluppföljning januari-augusti Information ombeslut Fritidshem med Österåkerbygdens friskola som huvudman 3. Redovisning av Hälsofrämjande projekt Lokaltillsyn på enheterna Återbetalningsplan social investeringsfond- skolfrukost 6. Information om beslut Statsbidrag från Kulturrådet Beslutsärenden 7. Barn- och utbildnignsnämndens delårsrapport januari-augusti Åtgärdsplan gällande budget Delegeringsbeslut Delgivningar 10. Delgivningar Övrigt 11. Övriga frågor Barn- och utbildningsnämnden Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

2 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU Ordförande informerar Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Ordförandens information presenteras på sammanträdet. Justerandes sign Utdragsbestyrkande 2

3 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU Dnr 98/ Personaluppföljning januari-augusti 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Personaluppföljningen består av ett antal diagram som visar ett nuläge och jämförelser över tid inom olika områden. Områden som visas är t ex frånvaro, vikariekostnader, övertid och mertid, deltidsanställda och antal årsarbetare. Antalet årsarbetare har ökat jämfört mot tidigare år och visar under året högsta siffran under mars och augusti månad. Anledningen är bland annat att förskolorna minskat barngrupperna vilket innebär en högre personaltäthet. Lågstadiesatsningen innebär fler pedagoger i skolan samt ytterligare behov som tex studiehandledning vilket också inneburit fler årsarbetare. Övertid och mertid ligger för närvarande högre än föregående år. En anledning skulle kunna vara ett ökat behov av tillgång till personalgrupper i de pågående byggprocesserna inom förvaltningen. En annan anledning kan vara att den ökade mertiden har minskat behovet av vikarier, en kostnad som ligger lägre än jämförbar tid andra år. Vikariekostnaderna som ligger lägre för närvarande kan också ha att göra med att antal årsarbetare ökat vid ingången till 2017 och ligger kvar i ett högre läge. Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid ser för närvarande ut som följer: Fritidshem 24,59 % 7,11 % Förskola 10,34 % 9,18 % Grundskola 12,40 % 3,46 % Grundskola (utan Vård- 7,81 % 1,25 % team/alva/särskola Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Personaluppföljning jan-augusti 2017 Justerandes sign Utdragsbestyrkande 3

4 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Barn- och utbildningsnämnden INFORMATION 1 (2) Vår handläggare Catarina Djupström Dnr BU 98/2017 Personaluppföljning tom augusti månad 2017 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna. Sammanfattning Personaluppföljningen består av ett antal diagram som visar ett nuläge och jämförelser över tid inom olika områden. Områden som visas är t ex frånvaro, vikariekostnader, övertid och mertid, deltidsanställda och antal årsarbetare. Antalet årsarbetare har ökat jämfört mot tidigare år och visar under året högsta siffran under mars och augusti månad. Anledningen är bland annat att förskolorna minskat barngrupperna vilket innebär en högre personaltäthet. Lågstadiesatsningen innebär fler pedagoger i skolan samt ytterligare behov som tex studiehandledning vilket också inneburit fler årsarbetare. Övertid och mertid ligger för närvarande högre än föregående år. En anledning skulle kunna vara ett ökat behov av tillgång till personalgrupper i de pågående byggprocesserna inom förvaltningen. En annan anledning kan vara att den ökade mertiden har minskat behovet av vikarier, en kostnad som ligger lägre än jämförbar tid andra år. Vikariekostnaderna som ligger lägre för närvarande kan också ha att göra med att antal årsarbetare ökat vid ingången till 2017 och ligger kvar i ett högre läge. Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

5 2 (2) Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid ser för närvarande ut som följer: Fritidshem 24,59 % 7,11 % Förskola 10,34 % 9,18 % Grundskola 12,40 % 3,46 % Grundskola (utan Vård- 7,81 % 1,25 % team/alva/särskola VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Annica G Roxström Tf Barn- och utbildningschef 5

6 Personalenheten Åsa Glimring PERSONALUPPFÖLJNING Personaluppföljning Barn- och utbildningsförvaltningen Jämnföresle mellan åren 2014, 2015, 2016 tom Antalet anställda omräknat till årsarbetare Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Anställda tillsvidare med överenskommen sysselsättningsgrad omräknat till årsarbetare. I början av 2014 hade B&U förvaltningen totalt 219 årsarbetare, under 2014 har antalet årsarbetare varierat mellan 206 och 222 årsarbetare. Jan-15 hade B&U förvaltningen 214 årsarb, sista dec- 15 låg antal årsarbetare på 222 st. 240 årsarbetare dec-16. Högsta redovisade värdet har i år har mars och augusti med 245 årsarbetare Sjukfrånvaro i % av arbetstiden 12 Total sjukfrånvaro för samtliga månads- 10 avlönade räknat i procent av arbetstiden Genomsnittliga siffran för ,14% ,27% och 2016 slutar på 10,27% har ett snitt på 6,86 % sjukfrånvaro Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Andel deltidsanställda i procent Andelen deltidsanställda i B&U i jan-14 var 23,2% (241 personer), i januari 2015 hade 22,4% av alla månadsavlönade en deltidsanställning. Januari-16 var 24,5% deltidsanställda och har minskat med 3,8% (20,7) tom dec andel deltidsanställda ligger något under år 2016 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 6

7 Skattepliktiga ersättningar per månad Jan Mar Maj Jul Sep Nov Diagrammet visar skattepliktiga ersättningar exkl sociala avgifter, förmåner och skattefria kostnadsersättningar. År 2014 uppgick ersättningarna(lön mm) exkl. sociala avg till 72,4 mkr, 2015 uppgick summan för ersättningarna till 74,7 mkr. År 2016 utbetaldes 82 mkr. Skattepliktiga ersättningar för 2016 följer samma kurva som tidigare år med högst utbetalning i juni p g a avslutade vikariat och semesterlönetillägg. Från jan-17 har utbet ökat och kurvan ligger över tidigare år. Juni-17 utbet över 8,4 mkr. Mertid, antal timmar Mertid är den tid som fullgörs utöver ordinarie fastställd sysselsättningsgrad för deltidsanställda. Timmarna kompenseras med tid mot tid eller med timlön. Under 2014 utfördes totalt cirka 2910 mertidstimmar. Under 2015 utfördes totalt 2703 mertidstimmar Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2017 Mertiden ökade med 662h från 2015 med totalat 3365 mertidstimmar för ökade mertiden under mars/april. Mertiden sjunker kraftigt under sommaren-17 Övertid, antal timmar 300 Övertid är timmar som fullgörs utöver heltidsanställning. Under 2014 utfördes totalt cirka övertidstimmar och under 2015 utfördes 555 övertidstimmar gjordes totalt 502 övertidstimmar 2017 övertidstimmar ligger 36% högre än föregående år samma tid Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Vikariekostnader exkl. sem. ersättning 7

8 Vikariekostnad är timavlönde som inrings vid behov när ordinarie personal är sjuk, sem mm. Vikariekostnaden 2014 uppgick till 4,6 mkr och 2015 på 3,7 mkr 2016 uppgick vikariekostnaden till 4,1 mkr 13,3% mindere vikariekosnder under 2017 jämnfört samma period 2016 (jan-aug) 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Frånvaro månadsavlönad grund- och förskola per år, 2017 prel Förskola Grundskola Frånvaro ordinarie personal vid sjuk, sem och föräldraledighet. Högsta frånvaro månaden nov-14 för förskola och grundskola april-2013 Under sommarmånaderna sjunker frånvaron inom både grund- och förskola har grundskolan haft högre frånvaro än förskola, se digram nedan. Både förskolan och grundskolans frånvaro ökade början av 2017 och från mars sjunker frånvaron på både för- och grundskola Frånvaro månadsavlönad inom förskola Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 8

9 Frånvaro månadsavlönad inom grundskola Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Cirkeldiagrammen visar arbetad tid i % av årarbetare åren , period januari-augusti Arbetad tid och frånvaro Semester 7% Arbetad tid 71% Sjukdom 6% Föräldraledig 4% Tillfällig vård av barn 0% Övrig frånvaro 1% Tidsbeg sjukers 0% Ferie/upphåll 11% Semester 7% Arbetadtid och frånvaro Arbetad tid 65% Sjukdom 9% Tillfällig vård av barn 1% Ferie/upphåll 10% Föräldraledig 3% Övrig frånvaro 5% Tidsbegr sjukers 0% 9

10 Arbetad tid och frånvaro Arbetad tid 70% Semester 7% Sjukdom 6% Tillfällig vård av barn 1% Föräldraledig 3% Tidsbeg sjukers 0% Övrig frånvaro 4% Ferie/upphåll 9% 10

11 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU Dnr 44/ Information om beslut Fritidshem med Österåkerbygdens friskoleförening som huvudman Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Skolinspektionen har godkänt Österåkersbygdens friskoleförening som huvudman för fritidshem vid Österåkersbygdens friskola. Enligt 2 kap 5 skollagen (2010:800) får enskilda efter ansökan godkännas som huvudman för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Vingåkers kommun har i sitt yttrande över ansökan anfört att kommunen ställer sig positiv till ansökan från Österåkersbygdens friskoleförening om att starta fritidshem. Den kommunala fritidshemsverksamheten i Österåker kommer att läggas ner i samband med att friskoleföreningen startar fritidshemsverksamhet. Verksamheten med friskolan som huvudman startar efter den 1 januari Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Beslut från Skolinspektionen Justerandes sign Utdragsbestyrkande 11

12 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Agneta Lundström Barn- och utbildningsnämnden INFORMATIONSÄRENDE 1 (1) Dnr BU 2017/44 Information om beslut Fritidshem med Österåkersbygdens friskoleförening som huvudman Skolinspektionen har godkänt Österåkersbygdens friskoleförening som huvudman för fritidshem vid Österåkersbygdens friskola. Enligt 2 kap 5 skollagen (2010:800) får enskilda efter ansökan godkännas som huvudman för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Vingåkers kommun har i sitt yttrande över ansökan anfört att kommunen ställer sig positiv till ansökan från Österåkersbygdens friskoleförening om att starta fritidshem. Den kommunala fritidshemsverksamheten i Österåker kommer att läggas ner i samband med att friskoleföreningen startar fritidshemsverksamhet. Verksamheten med friskolan som huvudman startar efter den 1 januari VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen Annica Roxström Tf barn- och utbildningschef Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

13 :_kolinspektionen Skolinspektionen Österåkersbygdens friskoleförening Österåkerbygdens friskola, Österåker Vingåker Att: Beslut (3) Dnr :345 Ansökan om godkännande som huvudman för fritidshem vid Österåkersbygdens friskola i Vingåkers kommun Beslut Skolinspektionen godkänner Österåkersbygdens friskoleförening ( ) som huvudman för fritidshem vid Österåkersbygdens friskola i Vingåkers kommun. Villkor för godkännandet Utbildningen får starta efter den 1 januari Bakgrund Österåkersbygdens friskoleförening har ansökt om godkännande som huvudman för fritidshem vid Österåkersbygdens friskola i Vingåkers kommun. Ansökan avser en utökning. Österåkersbygdens friskoleförening har sedan tidigare godkännande att bedriva förskoleklass och grundskola årskurserna 1-6 vid Österåkersbygdens friskola i Vingåkers kommun enligt Skolinspektionens beslut den 3 februari 2011 (dnr (dm :629). Motivering till beslut Enligt 2 kap. 5 skollagen (2010:800) får enskilda efter ansökan godkämlas godkännas som huvudman för förskoleklass, grundskola och fritidshem. Godkännande ska lämnas om den enskilde har förutsättningar förutsäthlingar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen och utbildningen inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna i den kommun där utbildningen ska bedrivas. Huvudmannens förutsättningar Mot bakgrund av de uppgifter som framgår av ansökan samt av utredningen i ärendet gör Skolinspektionen den sammantagna bedömningen att Österåkersbygdens friskoleförening har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för den sökta utbildningen. Påtagliga negativa följder Österåkersbygdens friskoleförening har uppgett att fritidshemmet ska omfatta 30 elever vid fullt utbyggd verksamhet. Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: , Fax:

14 Skolinspektionen Beslut (3) Dnr :345 Enligt Vingåkers kommun finns det 6 kommunala och 1 fristående fritidshem vårterminen Vidare anger kommunen att det finns 827 elever (ålder 6-13 år) som kan välja fritidshem år Kommunens befolkningsprognos visar att det år 2022 kommer att finnas 778 elever (ålder 6-13 år) som kan välja fritidshem. Vingåkers kommun har i sitt yttrande över ansökan anfört att kommunen ställer sig positiv till ansökan från Österåkersbygdens friskoleförening om att starta fritidshem. En konsekvens om verksamheten startar är att kommunen beslutar att lägga ned verksamheten vid fritidshemmet i Österåker. Enligt kommunen finns det flera fördelar med att Österåkers friskoleförening som är huvudman för förskoleklass och grundskola vid skolenheten även driver fritidshemmet. Det kommer att bli lättare att bedriva en verksamhet som uppfyller läroplanens intentioner och uppdrag. Kommunens kosu1ader kostnader kommer inte att förändras då kostnaden per elev blir densamma oavsett om den planerade förändringen genomförs eller inte. Vid bedömningen av om utbildningen innebär påtagliga negativa följder har Skolinspektionen tagit hänsyn till antalet fritidshem i kommunen, antal elever i kommunen samt kommunens yttrande. yttiande. Skolinspektionens helhetsbedömning blir därmed att en etablering av den sökta utbildningen inte innebär sådana påtagliga negativa följder på lång silct sild att ansökan ska avslås. Upplysning Österåkersbygdens friskoleförening ansvarar enligt 2 kap. 8 skollagen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Godkännandet medför en rätt för huvudmannen till bidrag från elevens hemkommun. Bestämmelser om bidrag finns i i skollagen och skolförordningen (2011:185). Godkännandet avser endast den huvudman som anges i beslutet. Huvudmannaskapet för skolenheten får inte utövas av någon annan fysisk eller juridisk person. Etableringskontroll Skolinspektionen kommer att genomföra en etableringskontroll av huvudmannen och den godkända utbildningen inför skolstart. Mer information om etableringskontrollen finns på Skolinspektionens webbplats. Hur man överklagar, se hänvisning. 14

15 Skolinspektionen Beslut (3) Dnr : :345 På Skolinspektionens vägnar 41Å {petra Jansson IBeslutsfattare Frida Welin Utredare/föredragande Kopia till Vingåkers kommun SCB Överklagande av beslutet Skolinspektionens beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm. Överklagandet ska ha kommit in till Skolinspektionen inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om Idaganden klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket vill<et beslut som överklagas och vill vilken <en ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud. 15

16 Sammanträdesprotokoll Barn- och utbildningsnämnden Sammanträdesdatum Sida BoU Dnr 322/ Hälsofrämjande projekt Slottsskolan F-6 Förslag till beslut Barn- och utbildningsnämnden lägger informationen till handlingarna. Beskrivning av ärendet Under vårterminen 2017 har projektet Hälsofrämjande skolutveckling genomförts i arbetslag 4-6 på Slottsskolan F-6 i Vingåkers kommun. Ett statligt bidrag på 680 tkr beviljades för projektet. Syftet med projektet har varit att gå från ett reaktivt till ett proaktivt arbetssätt och den övergripande intentionen har varit att tillsammans utveckla det kollegiala lärandet och att se elevens lärande ur ett helhetsperspektiv. Tidigare behandlades elevärenden i ett elevhälsoteam (EHT) där rektor, specialpedagog, skolsköterska och kurator deltog. Ärendena rörde oftast individer och utifrån att problem hade uppstått. I projektet har EHT ersatts med elevhälsomöten (EHM) där samtliga medarbetare i en klass har träffat elevhälsopersonal. En utgångspunkt för projektet har varit att lärande skapas i samspelet mellan pedagogisk miljö, social miljö och fysisk miljö. Den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är att klara skolan. När elever mår bättre kommer de att lära sig bättre. Därför är motivation, ett gott skolklimat, tillitsfulla relationer mellan elever och mellan lärare och elever en del av hälsofrämjande skolutveckling. Analysen av resultaten från de olika utvärderingarna som gjordes, både enkät och djupintervjuer, visar att medarbetarna upplever att det nya arbetssättet i högre grad än tidigare bidrar till en hälsofrämjande skolutveckling, men eleverna själva ger inte uttryck för någon tydlig positiv effekt. Metodens framgångsfaktor är framförallt mötet mellan olika kompetenser. Viktigt att notera utifrån analysen är att projektet endast pågått en kortare period varför det inte är möjligt att utröna vilken effekt metoderna haft på måluppfyllelsen. Lärarnas upplevelser av på vilket sätt projektet bidragit till hälsofrämjande skolutveckling är baserat på just upplevelser och analysen visar inte exakt vad de menar med hälsofrämjande skolutveckling. Viktigt i det fortsatta arbetet med projektet är att effektsätta insatser med tydliga indikatorer för att på så sätt mäta i vilken utsträckning projektets arbetssätt och metoder påverkar resultatet. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Utvärderingsrapport Justerandes sign Utdragsbestyrkande 16

17 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Vår handläggare Malin Alsing Brånn Kanslichef Barn- och utbildningsutskottet INFORMATIONSÄRENDE 1 (2) Hälsofrämjande projekt Slottsskolan F-6 Sammanfattning Under vårterminen 2017 har projektet Hälsofrämjande skolutveckling genomförts i arbetslag 4-6 på Slottsskolan F-6 i Vingåkers kommun. Ett statligt bidrag på 680 tkr beviljades för projektet. Syftet med projektet har varit att gå från ett reaktivt till ett proaktivt arbetssätt och den övergripande intentionen har varit att tillsammans utveckla det kollegiala lärandet och att se elevens lärande ur ett helhetsperspektiv. Tidigare behandlades elevärenden i ett elevhälsoteam (EHT) där rektor, specialpedagog, skolsköterska och kurator deltog. Ärendena rörde oftast individer och utifrån att problem hade uppstått. I projektet har EHT ersatts med elevhälsomöten (EHM) där samtliga medarbetare i en klass har träffat elevhälsopersonal. En utgångspunkt för projektet har varit att lärande skapas i samspelet mellan pedagogisk miljö, social miljö och fysisk miljö. Den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är att klara skolan. När elever mår bättre kommer de att lära sig bättre. Därför är motivation, ett gott skolklimat, tillitsfulla relationer mellan elever och mellan lärare och elever en del av hälsofrämjande skolutveckling. Analysen av resultaten från de olika utvärderingarna som gjordes, både enkät och djupintervjuer, visar att medarbetarna upplever att det nya arbetssättet i högre grad än tidigare bidrar till en hälsofrämjande skolutveckling, men eleverna själva ger inte uttryck för någon tydlig positiv effekt. Metodens framgångsfaktor är framförallt mötet mellan olika kompetenser. Viktigt att notera utifrån analysen är att projektet endast pågått en kortare period varför det inte är möjligt att utröna vilken effekt metoderna haft på måluppfyllelsen. Lärarnas upplevelser av på vilket sätt projektet bidragit till hälsofrämjande skolutveckling är baserat på just upplevelser och analysen visar inte exakt vad de menar med hälsofrämjande skolutveckling. Viktigt i det fortsatta arbetet med projektet är att effektsätta insatser med tydliga indikatorer för att på så sätt mäta i vilken utsträckning projektets arbetssätt och metoder påverkar resultatet. Bilaga Utvärderingsrapport projektet Hälsofrämjande skolutveckling Barn- och utbildningsförvaltningen Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8 Tel vx Fax E-post: bou@vingaker.se Pg Bg

18 VINGÅKERS KOMMUN Barn- och utbildningsförvaltningen 2 (2) Annica Roxström Tf Barn- och utbildningschef 18

19 Utvärderingsrapport projektet Hälsofrämjande skolutveckling Bakgrund Under vårterminen 2017 har projektet Hälsofrämjande skolutveckling genomförts i arbetslag 4-6 på Slottsskolan F-6 i Vingåkers kommun. Syftet har varit att gå från ett reaktivt till ett proaktivt arbetssätt och den övergripande intentionen har varit att tillsammans utveckla det kollegiala lärandet och att se elevens lärande ur ett helhetsperspektiv. Tidigare behandlades elevärenden i ett elevhälsoteam (EHT) där rektor, specialpedagog, skolsköterska och kurator deltog. Ärendena rörde oftast individer och utifrån att problem hade uppstått. I projektet har EHT ersatts med elevhälsomöten (EHM) där samtliga medarbetare i en klass har träffat elevhälsopersonal. En utgångspunkt för projektet har varit att lärande skapas i samspelet mellan pedagogisk miljö, social miljö och fysisk miljö. Den viktigaste skyddsfaktorn för barn och ungdomar är att klara skolan. När elever mår bättre kommer de att lära sig bättre. Därför är motivation, ett gott skolklimat, tillitsfulla relationer mellan elever och mellan lärare och elever en del av hälsofrämjande skolutveckling. Beskrivning av det nya arbetssättet Konceptet med elevhälsomöten har hämtats från Bergsjöskolan i Göteborg som har utvecklat metoden och använt den sedan Metoden innebär att elevhälsan och undervisande personal regelbundet träffas i strukturerade möten. I elevhälsomötet har några av deltagarna tilldelats roller som ordförande, sekreterare, reflekterande team och spindel. Elevhälsomötet har haft en tydlig struktur med nulägesbeskrivning, reflektion, fördjupning inom ett angeläget område, planering av åtgärder och avslutning. Ordföranden ansvarar för mötets struktur, innehåll och process, sekreteraren sammanfattar och visualiserar det som sägs i en tankekarta på tavlan, det reflekterande teamet speglar och utmanar deltagarna. Åtgärderna dokumenteras i en handlingsplan ett spindeldokument som beskriver vad som ska göras, på vilket sätt och av vem. Mellan mötena följs åtgärderna upp av den som har rollen som spindel. EHM har genomförts med en årskurs i veckan, vilket betyder att varje årskurs har träffats var fjärde vecka (med viss förskjutning pga helgdagar). Efter varje EHM-omgång har elevhälsan träffats själva i ett strategimöte (EHS). Projektets mål Att befästa en modell för att förstå och arbeta förebyggande och med ett systemteoretiskt tänkande. Genom att i diskussionen lyfta fram hur samspelet mellan delarna (fysiska, sociala och pedagogiska) fungerar och därigenom få en utgångspunkt för skolutvecklingsarbete. Att utveckla och befästa ett kollegialt lärande/en lärande organisation. Genom att mer medvetet och systematiskt lära i och om vardagsverksamheten på såväl individ- som grupp- och organisationsnivå. Att medarbetare känner sig mer lyssnade på och blir mer delaktiga i besluten. Genom att alla är delaktiga i elevhälsomötets olika mötesfaser. Att eleverna upplever en ökad ordning och arbetsro i klassrummet och skolan. Ett minskat behov av extraanpassningar och åtgärdsprogram. Ökad måluppfyllelse för eleverna är ett långsiktigt mål som kommer att följas upp längre fram genom att titta på hur betygen för årskurs 6 samt måluppfyllelse för årskurs 4 och 5 utvecklas. 19

20 Utvärderingsmetod Medarbetarenkäter och elevenkäter har genomförts vid projektets början och slut. Utvärderaren har följt projektet genom att sitta med som observatör under EHM och har deltagit i EHS där det nya arbetssättet har diskuterats. En halvtidsrapport med reflektioner har lämnats. Vid projektets slut intervjuades 10 medarbetare. Beroende på schema har intervjuerna haft olika längd, från 15 till 45 minuter. Medarbetarintervjuerna redovisas inte som resultat, men informationen från intervjuerna används i analysen och vissa citat lyfts fram för att representera det som framkommit. Resultat Medarbetarenkät Medarbetarenkäten har genomförts vid två tillfällen, en inledande om den tidigare arbetsmetoden för att få ett utgångsvärde och en avslutande om den nya arbetsmetoden för att mäta förändring. 9 medarbetare har besvarat den inledande enkäten, varav 7 pedagoger. 12 medarbetare har besvarat den avslutande enkäten, varav 7 pedagoger. I den avslutande enkäten finns ett bortfall på fråga 4 då en individ avstått från att svara. Det är 4 fler medarbetare som har besvarat den avslutande enkäten än den inledande, men det är samma antal pedagoger. Det skulle kunna innebära att den förändring av värden som skett till viss del beror på en förändring av svarsgruppen, men jämför man pedagogernas svar med övrigas är skillnaderna minimala. Därför har pedagogernas svar inte särredovisats. Enkäten har bestått av påståenden som medarbetarna fått skatta hur väl de stämmer på en skala från 0 (=inte alls) till 10 (=helt och hållet). Följande påståenden har medarbetarna tagit ställning till med avseende på den tidigare respektive nya arbetsmetoden: I vilken utsträckning medarbetaren tycker att elevhälsoarbetet är förebyggande/proaktivt. I vilken utsträckning medarbetaren tycker att elevhälsoarbetet lyfter hur samspelet mellan de fysiska, sociala och pedagogiska delarna kan påverka elevens välmående, beteende och prestationer. I vilken utsträckning medarbetaren tycker att elevhälsoarbetet söker förklaringar och lösningar på såväl individ- som grupp- och organisationsnivå. I vilken utsträckning medarbetaren tycker att det finns ett kollegialt lärande. I vilken utsträckning medarbetaren känner sig lyssnad på. I vilken utsträckning medarbetaren känner sig delaktig i besluten. 20

21 Sammanställning medarbetarenkät Enligt medarbetarna har det nya arbetssättet med elevhälsomöte lyckats mycket väl med att täcka in de aspekter som antagits vara viktiga för en hälsofrämjande skolutveckling. Både vad gäller metodens angreppssätt, den egna delaktigheten och lärandet. Sammanställning medarbetarenkät Tidigare arbetssätt Nytt arbetssätt Arbetssättet har sökt förklaringar och lösningar på såväl individ- som grupp- och organisationsnivå. Arbetssättet har lyft hur samspelet mellan de fysiska, sociala och pedagogiska delarna kan påverka elevens välmående, beteende och Jag har känt mig lyssnad på Jag har känt mig delaktig i besluten. Arbetssättet har inneburit ett kollegialt lärande Arbetssättet har varit förebyggande/proaktivt. Om vi tittar närmare på värdena ser vi att det har skett en avsevärd förflyttning i jämförelsen mellan det tidigare och det nya arbetssättet. Den största förändringen avser det kollegiala lärandet där värdet har ökat från 2,6 till 8,3. Toppnoteringar får påståendena Jag har känt mig lyssnad på (9,8) och Jag har känt mig delaktig i besluten (9,5) i det nya arbetssättet. Tidigare arbetssätt Nytt arbetssätt Jag har känt mig lyssnad på. 5,5 9,8 Jag har känt mig delaktig i besluten. 4,4 9,5 Arbetssättet har inneburit ett kollegialt lärande 2,6 8,3 Arbetssättet har varit förebyggande/proaktivt. 3,3 7,7 Arbetssättet har lyft hur samspelet mellan de fysiska, sociala och pedagogiska delarna kan påverka elevens välmående, beteende och prestationer. 4,1 8,5 Arbetssättet har sökt förklaringar och lösningar på såväl individ- som grupp- och organisationsnivå. 4,1 8,3 21

22 Elevenkäter Även elevenkäten har genomförts vid två tillfällen, en inledande (anges som före) för att få ett utgångsvärde och en avslutande (anges som efter) för att mäta förändring. Frågorna har hämtats från den ordinarie elevenkät som återkommande genomförs i årskurs 5 och 9 i Vingåkers kommun. Eleverna i åk 4-6 har fått värdera påståenden enligt fyra alternativ: stämmer inte alls, stämmer ganska dåligt, stämmer ganska bra och stämmer bra. I den inledande enkäten svarade totalt 103 elever, 63 pojkar och 40 flickor. I den avslutande svarade totalt 100 elever, 61 pojkar och 39 flickor. Påståenden har handlat om hur eleven trivs i skolan, hur eleven tycker att man respekterar varandra i skolan, hur trygg eleven känner sig i skolan, om eleven tycker att lärarna förklarar så att hen förstår vad hen ska göra i skolarbetet, om eleven har studiero på lektionerna samt om eleven tycker att andra elever stör ordningen i klassrummet. Påstående: Jag känner mig trygg i skolan Jag känner mig trygg i skolan % % % % Pojke - före Flicka - före Pojke - efter Flicka - efter Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer bra Det stora flertalet elever uppger att de känner sig trygga i skolan, både i den inledande och avslutande enkäten. Flickorna känner sig dock något mindre trygga än pojkarna. Gruppen som i den inledande enkäten uppgav stämmer inte alls eller stämmer ganska dåligt har i den avslutande enkäten minskat från 10 procent till 5,1 procent för flickorna och från 6,4 procent till 3,3 procent för pojkarna. Det är alltså vid projektets slut något färre som känner sig otrygga i skolan. 22

23 Påstående: Jag trivs i skolan Jag trivs i skolan % % % % Pojke - före Flicka - före Pojke - efter Flicka - efter Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer bra Pojkarnas trivsel i skolan har ökat något under projekttiden medan flickornas trivsel har minskat något. I den inledande enkäten uppgav 68 procent av flickorna alternativet stämmer bra jämfört med 56 i den avslutande. Påstående: Jag tycker att vi har studiero i skolan Jag tycker vi har studiero på lektionerna % % % % Pojke - före Flicka - före Pojke - efter Flicka - efter Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer bra Enligt eleverna har studieron på lektionerna försämrats under projekttiden. Framförallt gäller detta flickorna där gruppen som angett stämmer inte alls eller stämmer ganska dåligt har ökat från 21 procent till 43 procent. En förklaring kan vara att åk 4 utgör en stor grupp och den inledande enkäten genomfördes i samband med att två elever som hade stört arbetsron hade slutat och att man då upplevde en bättre studiero. De första åtgärderna hade också inletts vilket kan förklara det goda inledande resultatet. 23

24 Påstående: Jag tycker att andra elever stör ordningen i klassrummet Jag tycker att andra elever stör ordningen i klassrummet % % % % Pojke - före Flicka - före Pojke - efter Flicka - efter Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer bra Majoriteten av eleverna tycker att andra elever stör ordningen i klassrummet, men andelen har minskat något i avslutsenkäten. För pojkarna har andelen som håller med minskat från 84 procent till 69 procent och för flickorna 88 procent till 77. Samtidigt har andelen flickor som svarat Stämmer bra ökat från 20 till 33 procent. Påstående: Jag tycker att vi respekterar varandra i skolan Jag tycker att vi respekterar varandra i skolan % % % % Pojke - före Flicka - före Pojke - efter Flicka - efter Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer bra När det gäller respekten gentemot varandra i skolan har det inte skett några stora förändringar, men för pojkarna har gruppen som inte håller med i påståendet har ökat från 20 procent till 26 procent för pojkarna och det är färre som tycker att påståendet stämmer bra. För flickorna är det mindre skillnad i de olika alternativen. 24

25 Påstående: Jag tycker att lärarna förklarar så att jag förstår vad jag ska göra i skolan Jag tycker lärarna förklarar så att jag förstår vad jag ska göra i skolan % % % % Pojke - före Flicka - före Pojke - efter Flicka - efter Stämmer inte alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer bra De flesta elever tycker att lärarna förklarar så att de förstår vad de ska göra i skolan, men pojkarna har i mycket högre grad än flickorna uppgett att påståenden stämmer bra. Det har även skett en förändring för flickorna under projektets gång där de i avslutsenkäten i mindre grad håller med om påståendet. Extra anpassningar och åtgärdsprogram Under projekttiden har det gjorts färre extra anpassningar och antalet åtgärdsprogram är samma som under höstterminen då dessa har rullat på. Ht 2016 Vt 2017 Extra anpassningar Åtgärdsprogram Extra anpassningar Åtgärdsprogram Åk Åk Åk

26 Analys Resultaten från de olika enkäterna visar att medarbetarna upplever att det nya arbetssättet i högre grad än det tidigare bidrar till en hälsofrämjande skolutveckling, men eleverna själva ger inte uttryck för någon tydlig positiv effekt. Ordning och arbetsro för eleverna Ett av projektets mål var att eleverna skulle uppleva en ökad ordning och arbetsro i klassrummet och skolan. Men elevenkäten visar att eleverna i vissa avseenden upplever det motsatta. Eleverna upplever vid projektets slut en något större trygghet och tycker att andra elever stör något mindre i klassrummet. Pojkarnas trivsel har ökat något, medan flickornas trivsel har minskat något. Eleverna, framförallt flickorna, upplever att studieron har försämrats. Flickorna tycker också att lärarna har blivit sämre på att förklara så att de förstår vad de ska göra i skolan. Redan i den inledande enkäten var det en stor könsmässig skillnad som alltså förstärkts ytterligare under projekttiden. Ett skäl till att eleverna upplever att studieron har försämrats kan vara att det har blivit rörigare för dem på grund av att elevhälsomötet har varit schemalagt på undervisningstid. Lärare och övrig personal har påpekat att det har blivit rörigt, stressigt eller svårt att hinna med planering och avstämning med vikarier. Hur man organiserar påverkar och får konsekvenser för eleverna. En specialpedagog har också varit sjukskriven utan ersättare under slutet av projekttiden. I medarbetarintervjuerna framkommer också att de åtgärder som har beslutats på elevhälsomötet och dokumenterats i spindeldokumentet, inte alltid har genomförts och därmed uteblir ju effekten. Medarbetarna inom elevhälsan uppger att det nya arbetssättet har tagit mycket tid och att de har fått mindre utrymme för ärenden och beslut som rör enskilda elever, vilket också kan ha påverkat hur eleverna upplever sin studiero. En annan aspekt att ta med i bedömningen är att slutenkäten genomfördes i slutet av terminen under en period då skolveckor och skoldagar inte såg ut som vanligt på grund av helgdagar och specialaktiviteter, vilket kan påverka elevernas studiero negativt. Projektet har också pågått under en mycket kort tid, ca 3 månader, vilket kan förklara att effekterna för eleverna helt enkelt inte syns ännu. Det är därför svårt att värdera de förändringar som har skett eller inte skett. Snarare får man kanske se elevenkätens resultat som en nulägesbeskrivning. Majoriteten av eleverna trivs och känner sig trygga i skolan. Samtidigt finns fortsatta utmaningar runt att skapa studiero, bemöta elever som stör ordningen på ett mer effektivt sätt, arbeta med frågor runt respekt och inte minst att så många flickor inte tycker att lärarna förklarar så att de förstår. Det finns också en liten grupp elever som känner sig otrygga och inte trivs i skolan. Extra anpassningar och åtgärdsprogram Ett av projektets mål var att minska behovet av extra anpassningar och åtgärdsprogram. Metoden handlar mycket om utgångspunkten att det är normalt att en vanlig klass innehåller ett helt spektra av elever och att lärarna måste anpassa sin ordinarie undervisning så att den möter fler elevers individuella behov Statistiken visar att åtgärdsprogrammen är samma som pågår sedan hösten och antalet extra anpassningar har minskat något. Flera medarbetare uppger att arbetet med extraanpassningar och åtgärdsprogram inte riktigt har hunnits med i det nya arbetssättet. En hel del anpassningar har gjorts, som åtgärder i spindeldokumenten, men har inte dokumenterats på vanligt sätt och därför är det svårt att få en heltäckande bild. Det går inte att avgöra om behovet har minskat. 26

27 Kollegialt lärande och en lärande organisation Ett projektmål var att utveckla och befästa ett kollegialt lärande och en lärande organisation genom att mer medvetet och systematiskt lära i och om vardagsverksamheten på såväl individ- som gruppoch organisationsnivå. Påståendet Arbetssättet har inneburit ett kollegialt lärande har gått från 2,6 till 8,3, vilket är det område där den största förändringen har skett. Medarbetarna upplever EHM som lärorikt och att metoden och mötesstrukturen gör att de får information, kunskap och insikter samt konkreta tips från sina kollegor med andra yrkeskompetenser. Inte minst har psykologens medverkan uppskattats mycket. Men samtidigt som man tycker att det nya arbetssättet innebär att man själv lärt sig mycket av de andra är det flera som tycker att deras kompetens inte riktigt har tagits tillvara, att de inte fått gehör för sina idéer eller att just deras kompetensområde inte har fått så stort utrymme. EHM är en bra plattform för ett kollegialt lärande och en lärande organisation. Men det krävs att deltagarna är öppna för förändring och att man pratar och lyssnar utifrån profession och inte åsikt. Metoden skapar förutsättning för fördjupning och lärande genom att deltagarna också intar en lyssnande roll och kan stannar upp och ta in de andras tankar och resonemang. Flera har uppgett att de under EHM fått ta del av information de inte kände till sedan tidigare och som gjort att de kan agera på ett bättre sätt gentemot elever. För att uppnå en lärande organisation som kan hantera pedagogiska utmaningar måste den gemensamma kunskapen och erfarenheten sedan omsättas i den ordinarie verksamheten. Det kan bara ske om de åtgärder som beslutas under EHM faktiskt genomförs. Detta har inte skett fullt ut. Medarbetarnas delaktighet Att alla har mötts och att vi är så många yrkeskategorier representerade inklusive rektor har främjat ett kollegialt lärande. Jag har blivit mer handlingskraftig Att medarbetarna ska känna sig mer lyssnade på och blir mer delaktiga i besluten var ett av projektets mål och det skulle ske genom att alla är delaktiga i elevhälsomötets olika faser. Medarbetarenkäten visar att medarbetarna har känt sig mycket mer delaktiga. Påståendet Jag har känt mig lyssnad på har gått från värdet 5,5 till 9,8. Jag har känt mig delaktig i besluten har gått från 4,4 till 9,5. Projektet har lyckats mycket väl med att uppfylla målet med en ökad delaktighet. I den tidigare arbetsmetoden fanns ett glapp mellan mentorer och elevhälsa. Mentorerna deltog inte i EHT-mötena där elevärenden behandlades. Lärarna upplever nu att de har möjlighet att beskriva situationen i klassrummet och runt enskilda elever. Elevhälsans personal och rektor upplever att de med den nya arbetsmetoden får en bättre bild av elever och klasser som de i det vardagliga inte jobbar så nära med. Mötets struktur där ordet fördelas laget runt gör att alla får komma till tals. Lärarna är nu också 27

28 delaktiga både i de beslut som tas om åtgärder och i själva genomförandet. Ett par av de som varit med även på EHT uppger att de nu är delaktiga på ett roligare och trevligare sätt. Att arbeta förebyggande och systemteoretiskt Nu är jag med, innan inte. Man får sin tid utan att bli avbruten Att befästa en modell för att förstå och arbeta förebyggande och med ett systemteoretiskt tänkande har varit ett av projektets mer omfattande mål. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv förstås skeenden och resultat i en organisation som konsekvenser av samspelet mellan delarna samt mellan delarna och helheten. Problem ses som drivkraft för utvecklingsarbete och som en möjlighet att komma fram till en annan och förbättrad praxis. I medarbetarenkäten har påståendet Arbetssättet har varit förebyggande/proaktivt gått från 3,3 till 7,7. Många av de åtgärder som beslutats under EHM har haft en förebyggande inriktning. Det har t ex handlat om att skapa strukturer för lektioner och raster, göra värderingsövningar eller prova en ny placering i klassrummet för att förebygga oro, konflikter eller beteende som stör andra elever. Erfarenhetsutbytet under EHM har också gjort att man har kunnat uppmärksamma varandra på olika mönster vilket har skapat medvetenhet och beredskap för olika situationer. Det har också varit möjligt att fånga upp saker på ett tidigt stadium istället för att åtgärda större problem när de redan inträffat som i den tidigare metoden med EHT. Att arbeta förebyggande handlar mycket om att hitta det som främjar ett önskat läge/beteende och det har till viss del varit en utmaning. Det kan bero på att det önskade läget/beteendet inte alltid har formulerats tydligt och att analysen inte gått på djupet. I medarbetarenkäten har påståendet Arbetssättet har lyft hur samspelet mellan de fysiska, sociala och pedagogiska delarna kan påverka elevens välmående, beteende och prestationer gått från 4,1 till 8,5. Det har skett en stor förändring jämfört med EHT och en framgångsfaktor är att de olika yrkeskompetenserna samlas i ett möte. Tillsammans kan man analysera vad samspelet mellan de olika delarna innebär för eleven och vad man kan göra för att förebygga och förändra. I medarbetarenkäten har påståendet Arbetssättet har sökt förklaringar och lösningar på såväl individ- som grupp- och organisationsnivå gått från 4,1 till 8,3. Istället för att som på EHT fokusera på enskilda elevers svårigheter som problem har man under EHM haft ett vidare perspektiv och tittat på såväl elevens behov i olika situationen som gruppdynamiken i klassen samt organisatoriska frågor. Medarbetarna upplever att man har jobbat mer ur ett gruppoch organisationsperspektiv jämfört med tidigare, men att det har varit en utmaning att inte halka tillbaka på individnivå och sätta problemet på eleven. De åtgärder som har beslutats visar en stor spridning över de olika nivåerna och att man har lyckats söka förklaringar och lösningar på olika sätt. 28

29 Att vi analyserar och har konkreta åtgärder, så har vi inte gjort tidigare. Man tittar mer på klassen än individerna och det gynnar alla. Samarbetet har gett inblick i hur en elevs agerande påverkar klassen och hur klassen påverkar eleven. Elevhälsomötets struktur och roller Grunden för det nya arbetssättet utgörs av elevhälsomötets struktur och roller. Metoden bygger på att ha mycket strukturerade möten för att nå en djupare analys och förståelse. Syftet med mötesstrukturen är att få alla deltagarna att befinna sig i samma fas, annars kan någon vara i nulägesbeskrivning och en annan i åtgärder och man talar då förbi varandra. Det har varit svårt för medarbetarna att lära sig mötesstrukturen och vad som förväntas av de olika rollerna. Projektet startades snabbt och det hanns inte med någon planeringsfas eller introduktion. Dock genomfördes en utbildningsdag där utvecklarna av metoden föreläste. Deras bok EHM Elevhälsomötet gavs ut under våren och projektets deltagare kunde först då ta del av den detaljerade beskrivningen av vad mötets faser och de olika rollerna innebar. Elevhälsomötets struktur har förändrats en del under projektets gång, vilket har bidragit till osäkerhet samtidigt som det har gjort att utvecklingen gått framåt. Efter första omgången ändrades strukturen så att en klass i taget behandlas istället för att växla mellan klasserna i varje mötesfas. För att tydliggöra mötets faser och hur lång tid varje del ska ta, listades detta vid det första EHS och tidplanen har tagits med till efterföljande EHM och sedan ytterligare modifierats. I första omgångarna av projektet hade EHM, till skillnad från ursprungsprojektet i Göteborg, en kombinerad ordförande-/sekreterarroll. Att notera på tavlan, ha koll på tiden och de olika faserna samtidigt som man leder mötet både innehållsmässigt och ordningsmässigt är en omfattande uppgift. Elevhälsan är oftast väl representerad vid mötena och det finns personella resurser att dela på jobbet. Därför delades rollerna upp i den senare delen av projektet. Många upplever mötesstrukturen som begränsande och att den har varit ett hinder för diskussion. Att det är svårt att veta om man får prata och vad man får säga i varje mötesfas. En del nämner att det var mer avslappnat och kollegialt vid de sista mötena då man inte höll lika hårt på strukturen. Men vissa personer som kritiserar strukturen lyfter den också som en av framgångsfaktorerna i projektet. Det råder ett kluvet förhållande. Strukturen är viktig och det är den som möjliggör delaktighet, tvärprofessionell analys och lärande. För att få full effekt måste de som deltar vara väl insatta i strukturen och vilja ta ansvar för sin roll. Sedan måste man öva för att lära sig att använda metoden. Nästan alla nämner att de känner att det har gått framåt och att det kommer att bli ännu bättre när de fått träna mera. Mot slutet syntes en utveckling och formen började sätta sig och det kan också vara en förklaring till att det då kändes lite mer avslappnat. 29

30 Fördjupningsområde och åtgärder Man vågar inte prata [vems tur, vad säga i vilken fas, anm]. Att vi har haft en modell som vi har hållit oss inom och en viss tid för varje del har varit en framgångsfaktor. Bli bättre på att höra även det som inte sägs. Bra att vi på EHM kan beskriva och att andra reflekterar. Vi har utvecklats under våren, blivit tryggare i konceptet En väsentlig del i modellen är valet av fördjupningsområde, analysen, beslut om åtgärder samt genomförandet och uppföljningen av dessa. Fördjupningen ska handla om att analysera och förstå. Det är i fördjupningen som var och ens professionella kompetens kan skapa ett kollegialt lärande. Här kan deltagarna delge varandra olika perspektiv och tillsammans prata strategier. För att kunna göra det behöver det vara väl definierat vad fördjupningen ska handla om. En utmaning i projektet har varit att välja och formulera fördjupningsområden. Det har också uttryckts vissa farhågor om att problem skapas eller förstoras utifrån att något måste väljas som fördjupning. Här är det viktigt att utgå från det faktiska nuläget och att en förflyttning också kan handla om hur något som är bra kan bli ännu bättre. Fördjupningsområdet har ofta varit diffust formulerat. Antingen genom att man bara glider in på ett område eller att det blir ett fristående ord utan sammanhang. Fördjupningsområdet behöver inte bara identifieras, det måste formuleras utifrån ett problem som man vill lösa eller en förändring som man vill åstadkomma. På så sätt kan man visa på en riktning i fördjupningen. Det är också en förutsättning för att kunna välja rätt åtgärder. Detta togs upp i halvtidsrapporten och blev också tydligare när boken om EHM kom ut. Vid slutet av projektet lyckades man bättre med att välja och formulera fördjupningsområde. Fördjupningen uppfattas som svår och att man ofta håller sig på ytan. Det kan handla om att man inte ställer de fördjupande och klargörande frågor som behövs för att hitta de bakomliggande strukturerna och mekanismerna till vad som fungerar eller inte fungerar. För att kunna göra det måste man stanna i utmaningen, dvs ha ett väl avgränsat fördjupningsområde som man håller sig inom. Det kan vara svårt att diskutera pedagogiska frågor då lärarna kan känna sig ifrågasatta i sin yrkesroll. Det har uppstått situationer där lärarna har gått i försvarsställning eller haft svårt att sätta ord på sina egna arbetssätt i klassrummet. De som har haft spindelrollen tycker att det har varit svårt att följa upp åtgärderna. Det har inte funnits något bra forum, varken arbetslagsmötet eller e-post har fungerat särskilt väl, och det har varit kort om tid till nästa EHM att hinna med två uppföljningar. Vid varje EHM har det listats ganska många åtgärder och per EHM-omgång har det varit omkring 25 åtgärder och ansvariga att följa upp. Ett hinder är också att det verkar finnas medarbetare i arbetslaget som inte tycker det är viktigt att följa beslut utan istället gör som de själva tycker. 30