Sammanträde med styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus den 28 april 2016

Transkript

1 1 (2) Föredragningslista Sammanträde med styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus den 28 april 2016 Plats: Konferensrummet, Frölunda Specialistsjukhus Tid: Kl den 28 april, samling från 8.15 Beslutande Ersättare Personalföreträdare Övriga närvarande Benny Strandberg (KD), ordförande Gunilla Dörner Buskas (S), vice ordförande Morgan Hedman (S) Carin Oleryd (S) Henrik Ekelund (M) Kajsa Hamnén (M) Elias Ytterbrink (MP) Göran Moberg (S) Lena Bjurström(C) Frode Slinde (L) Anna-Lena Sundberg, Kommunal Sofia Tholén Dahlman, TCO Daniela Devrnja, SACO Madeleine Andersson, sjukhusdirektör, FSS Agneta Xenos, ekonomichef, FSS Philipp Meijering, chefläkare, FSS Ann Stokland, sjukhusdirektör, KS Anders Hillberg, ekonomichef, KS Björn Hamborg, chefläkare, KS Det är viktigt att du lämnar besked om du inte kan komma. Var god maila eller ring vid förhinder. Välkommen! Benny Strandberg ordförande

2 2 (2) Föredragningslista ALLMÄNNA ÄRENDEN 2. Mötet öppnas 3. Val av justerare. Tid för justering fastställs Beslut 4. Godkännande av dagordning Beslut ÄRENDEN AVSEENDE KUNGÄLVS SJUKHUS 5. Sjukhusdirektörens rapport Information 6. Chefsläkarens rapport Information 7. Nya Kungälvs sjukhus Information 8. Effektiviseringsplan 2016 Bilaga Information 9. Ekonomisk uppföljning Bilaga Information 10. Delårsrapport mars Bilaga Beslut 11. Remissyttrande- förslag till miljöplan Bilaga Beslut 12. Rutin för hantering av externa styrdokument Bilaga Beslut 13. Redovisning av sjukhusets kompetensförsörjningsplan Bilaga Information 14. Redovisning av beslut på delegation Bilaga Information GEMENSAMMA ÄRENDEN 15. Besök av ägarutskottets presidium Presidiet rapporterar Information 17. Anmälningsärenden Bilaga Information ÄRENDEN AVSEENDE FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS 18. Sjukhusdirektörens rapport Information 19. Ekonomisk uppföljning Information 20. Delårsrapport mars Bilaga Beslut 21. Remissyttrande- förslag till miljöplan Bilaga Beslut 22. Stickprovskontroll av delegationsbeslut Bilaga Information 23. Redovisning av beslut på delegation Bilaga Information

3 Risk- och konsekvensanalys av effektiviseringsplan vid Kungälvs sjukhus 2016 Berörd/a verksamhet/er Kir/ort Medicin Ger/reh Psykiatrin Åtgärd Risker/konsekvenser Berörda arbetstagare/personalgrupper Riskbedömning låg medel hög Samtliga yrkeskategorier Minska antalet utskrivningsklara patienter Ekonomisk effekt oklar Minskad sluten vård för patienterna. Beläggningen minskar, bättre arbetsmiljö och minskade personalkostnader på sikt. Effektivare patientflöden. Minskade intäkter från kommunerna. Kir/ort Medicin Ger/reh Psykiatrin Produktions- och kapacitetsplanering Minskade kostnader för köpt vård/inhyrd personal och övertidskostnader. Minskad kostnad för bemanningsläkare på medicinkliniken. Inom Kirurg och ortopedkliniken klara bas- och tillgänglighetssatsningar Personal inom Kir/ort, Medicin, Ger/reh, Psykiatri Samtliga kliniker/verksamheter Kir/ort Medicin Ger/reh Röntgen, lab med, ger/reh Minskning av inhyrd personal Verksamhetsanpassad bemanning på de somatiska vårdavdelningarna Ökad samverkan mellan sjukhusen Ekonomisk effekt ca 1,5mnkr Sjukhuset kan tvingas stänga vårdplatser. Mer övertid och mertid om beläggningen förblir fortsatt hög. Minska kostnaderna genom samverkan mellan AL, FSS, ANS och KS, bl a vad gäller röntgen, läkemedelsförsörjning och sterilcentral. Akutkliniken Omsorgskoordinator Färre inläggningar av icke medicinsk orsak vilket indirekt avlastar personal på vårdavdelning genom att vårdplanering icke behöver göras. Färre vårdtillfällen. Samtliga yrkeskategorier Personal på kir/ort, medicin, ger/reh Personal på röntgen, lab med, ger/reh Personal på akutkliniken och indirekt personal på vårdavdelningarna

4 Berörd/a verksamhet/er Åtgärd Risker/konsekvenser Berörda arbetstagare/personalgrupper Riskbedömning låg medel hhög Kir/ort Medicin Ger/reh Psykiatri Samtliga kliniker/verksamheter Minska inflödet och beläggningsgraden Patientsäkerhet och vårdrelaterade infektioner Beläggningsgrad på 90% inom somatisk vård och 95% inom psykiatrisk vård. Bättre arbetsmiljö och minskade personalkostnader på sikt. Effektiv behandling och minskning av vårdrelaterade infektioner Personal på kir/ort, medicin, ger/reh, psykiatri Personal vid samtliga kliniker/verksamheter Kir/ort Medicin Ger/reh Psykiatri Halk/fall, trycksår mm Kortare vårdtider, minskat patientlidande, minska undvikbara vårdinsatser. Personal inom Kir/ort, Medicin, Ger/reh, Psykiatri Samtliga kliniker/verksamheter Optimerad diagnostik och utredning - standardiserade vårdförlopp Patienter utreds på rätt vårdnivå, får rätt behandling, kortare vistelsetid på akuten och något mindre kostnader för provtagningar. Personal vid samtliga kliniker/verksamheter Medicin Ersättning från primärvården för klinfysundersökning Ökade intäkter Kir/ort Medicin Ger/reh Psykiatri Samtliga kliniker/verksamheter Samtliga kliniker/verksamheter Läkemedelskostnader Minskad personalomsättning Minskad sjukfrånvaro Kostnaderna för läkemedel i sig förväntas inte minska men onödiga kostnader förväntas försvinna genom fortsatt arbete. Ökad patientsäkerhet, minskade personalkostnader. Förbättrad arbetsmiljö och därigenom minskade personalkostnader. Personal vid Kir/ort, Medicin, Ger/reh, Psykiatri Personal vid samtliga kliniker/ verksamheter Personal vid samtliga kliniker/ verksamheter 2

5 Berörd/a verksamhet/er Åtgärd Risker/konsekvenser Berörda arbetstagare/personalgrupper Riskbedömning låg medel hhög Samtliga kliniker/verksamheter Samtliga kliniker/verksamheter Samtliga kliniker/verksamheter Kompetensförsörjning Bemanningsplanering Följsamhet till rutiner för uttag av ledighet Ökad patientsäkerhet, behåller och utvecklar personalen. Utveckla arbetet med schemaläggning och samplanering av alla personalgrupper Minskad semesterskuld Akutkliniken Bättre akutflöde/ BAKUT Förbättra bemötande och omhändertagande av patienterna på akuten. Snabbare flöde till mottagande enhet. Fler direktinläggningar mellan Högre kvalitet och högre patientsäkerhet. Kortare slutenvårdstider och vistelsetid på akuten. Mer kostnadseffektiv vård. Personal vid samtliga kliniker/ verksamheter Personal vid samtliga kliniker/ verksamheter Personal vid samtliga kliniker/ verksamheter Personal på akutkliniken Kir/ort mott Medicin mott Subakuta tider på kirurg/ortoped/medicin mottagningarna Undvika onödig akut och sluten vård för patienten. Undvika återbesök på akutmottagningen Personal på kir/ort mott och med mott Kirurg/ortopedi, medicin och geriatrik/ rehab Samtliga kliniker/verksamheter Fortsatt översyn/anpassning av vårdplatsorganisation Administrativ översyn Kortare medelvårdtid. Effektivare och mer patientsäker vård. Färre inläggningar Förbättrad arbetsmiljö, minskad sårbarhet, jämnare arbetsbelastning mellan verksamheterna. Gemensamma rutiner och strukturer, minska på antalet oskrivna diktat, uppgiftsväxling och se över rutiner för registrering. Gemensam kompetensutveckling skapar förutsättningar att få en mer kostnadseffektiv vårdadministration på sikt. Personal vid kirurg/ortopedi, medicin och geriatrik/rehab Vårdadministrativ personal 3

6 Kungälvs sjukhus Mars 2016 Koncernkontoret Verksamhet i balans Kungälvs sjukhus September 2013 Ekonomi Beläggning Tillgänglighet inom 60 dagar Vårdgaranti 90 dagar Kvalitet enligt kvartalen* Garanti för besök vid välgrundad misstanke om cancersjukdom Sjukfrånvaro (ack) Övertid (ack) *Avser den 12-månadersperiod som avslutats med senast tillgängligt kvartal. Resultaträkning, tkr Utfall Budget Utfall Ack.Utfall Ack.Budget* Avvikelse Ack.Utfall Avvikelse Ack.Prognos Ack.Budget budget, % 1503 fg år, % Intäkter inkl regionbidrag ,4% ,5% Personalkostnader ,0% ,5% Bemanningsföretag ,4% 0 0 Köpt vård ,6% ,0% Läkemedelskostnader ,4% ,8% Material, varor och tjänster ,6% ,8% Övriga kostnader inkl finansnetto ,3% ,4% Verksamhetens resultat tkr Ackumulerad resultatutveckling tkr Bruttokostnad 12% 10% % % % % Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec % Ack utfall 2016 Ack utfall 2015 Ack budget 2016 Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år Personalkostnad inkl bemanningsföretag tkr % 8% 6% 4% 2% 0% antal Nettoårsarbetare (egen personal) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utfall månad Budget månad %-förändring ack utf jmf fg år % 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% Sjukfrånvaro Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec timmar Övertid (exkl jour) * Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec *) Senaste månadsresultat är preliminärt och redovisas därför inte

7 Kungälvs sjukhus Mars Kungälvs 2016 sjukhus Koncernkontoret September 2013 Regionkansliet Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (genomsnittlig vårdtyngd slutenvård) Förändring KS ack utfall 2015/ack budget 2015 Sammanvägda prestationer DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar vuxenpsykiatri -17,4% -4,9% 5,3% 11,4% 17,1% 15,9% 3,0% 9,4% 49,2% -40% -20% 0% 20% 40% 60% Sammanvägda prestationer KS, mån och ack Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov dec Ack bud Ack utf Budget 2016 Utfall 2016 Ack utf Volymer till diagrammet ovan: Ack budget Ack utfall Förändring Sammanvägda prestationer Vårdtillfällen somatik DRG-p sluten vård CMI (vårdtyngd slutenvård) 0,891 1,044 0,153 DRG-p dagkirurgi/dagmedicin Besök somatik ej dagkir/dagmed Besök BUP Besök vuxenpsykiatri Vårddagar vuxenpsykiatri Vårdgarantiuppföljning (högst 90 dagar) 100% 80% 60% 40% 20% Uppföljning kö-miljarden (högst 60 dagar) 100% 80% 60% 40% 20% 0% % Besök Behandling Måltal 100% Besök Behandling Måltal 70% Förvaltningens kommentarer: Det ackumulerade resultatet t.o.m mars är -19,2 mnkr vilket är 18,8 mnkr sämre än budget. Prognosen beräknas till ett underskott på mnkr. Bruttokostnadsökningen är 6,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal har ökat med 8,4 procent varav cirka 2,3 procent motsvarar finansierad volymökning. Antalet nettoårsarbetare har ökat med 48 jämfört med föregående år där två tredjedelar av volymökningen är finansierad. En ökad personalomsättning och ökat uttag av föräldraledighet medför dubbelbemannning under bredvidgång. För närvarande föreligger en mycket svår bemanningssituation inom den somatiska akutvården. Övertiden ökar för årets två första månader med drygt timmar, det är främst kvalificerad tid som ökar. Sjukfrånvaron minskar med 1,14 procent och hamnar på totalt 6,85 procent. För övriga kostnader är det den påbörjade satsningen på städning som sticker ut. Vårdproduktionen ligger över tak. Inom somatiken ligger antalet DRG-poäng 15 procent över beställningen trots att somatiken haft cirka 15 stängda vårdplatser. Den höga beläggningen på vårdavdelningarna har bl a inneburit strykningar av planerade operationer. Beställningen av planerade operationen ligger efter plan, vilket försämrar resultatet med 2,3 mnkr. Antalet betaldagar för utskrivningsklara har minskat. Förutsättningarna för sjukhusets handlingsplan för en ekonomi i balans har försämrats till följd av svårigheter att rekrytera rätt kompetens inom vissa verksamheter vilket ökar behovet av inhyrd personal. En ekonomi i balans kräver att verksamheten/produktionen anpassas till uppdraget. Inflödet behöver minska för att möjliggöra stängning av verksamhet. En ny struktur för uppföljning av åtgärdsplanen har införts fr o m delårsbokslutet i mars.

8 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Västra Götalandsregionen Kungälvs sjukhus Handläggare: Anders Hillberg, ekonomichef Ann Stokland, sjukhusdirektör E-post: Till styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Delårsrapport mars 2016, Kungälvs sjukhus Förslag till beslut 1. Styrelsen godkänner delårsrapporten för mars Styrelsen ställer sig bakom risk- och konsekvensanalysen för att få en ekonomi i balans vid Kungälvs sjukhus 3. Paragrafen justeras omedelbart Sammanfattning av ärendet Det ackumulerade resultatet t.o.m. mars är -19,2 mnkr vilket är 18,8 mnkr sämre än budget. Prognosen beräknas till ett underskott på mnkr. Bruttokostnadsökningen är 6,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal har ökat med 8,4 procent varav cirka 2,3 procent är finansierad volymökning. Antalet nettoårsarbetare har ökat med 48 jämfört med föregående år där två tredjedelar av volymökningen motsvaras av ny finansierad verksamhet och projekt. Sjukfrånvaron har minskat med 1,14% till Vårdproduktionen ligger över tak. Antalet DRG-poäng är 11 procent över beställningen trots cirka 15 stängda somatiska vårdplatser. Vårdgarantin klaras till 98% avseende behandling och 96% avseende besök En ekonomi i balans kräver att verksamheten/produktionen anpassas till uppdraget. Inflödet behöver minska för att möjliggöra stängning av verksamhet. Kungälvs sjukhus Ann Stokland Sjukhusdirektör Beslutsunderlag Delårsrapport mars 2016 Risk- och konsekvensanalys för att få en ekonomi i balans vid Kungälvs sjukhus Postadress: Kungälvs sjukhus Kungälv Besöksadress: Lasarettsgatan Kungälv Telefon: Webbplats: E-post: kungalvs.sjukhus@vgregion.se

9 Datum (2) Skickas till regionstyrelsen@vgregion.se

10 Bokslutsdokument RR KF BR Kungälvs sjukhus :27 Not Utfall Utfall Resultaträkning Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader 2, Avskrivningar och nedskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansnetto Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 Erhållna/lämnade regionbidrag 0 0 Årets resultat Not Utfall Utfall Kassaflödesanalys Löpande verksamhet Årets resultat Avskrivningar Utrangeringar/nedskrivningar 0 0 Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital Förändring av rörelsekapital Ökning-/minskning+ av förråd 0 0 Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar Ökning+/minskning- av kortfristiga skulder Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investeringar Momsjustering vid överlåtelse 0 0 Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamhet Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 0 0 Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar Kontroll av årets kassaflöde (3)

11 Not Utfall Utfall Balansräkning Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Materiella anläggningstillgångar - byggnader och mark maskiner och inventarier pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Kortfristiga fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Eget kapital Bokslutsdispositioner Årets resultat Summa eget kapital Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. Specifikation på anläggningstillgångar Kungälvs sjukhus :34 Specifikation Maskiner och inventarier Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början Årets avskrivningar och nedskrivningar Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0-26 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden (3) Restvärde

12 Specifikation Pågående investeringar Ackumulerade anläggningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar Vid årets början 0 0 Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Sålt/utrangerat 0 0 Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 0 Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 Restvärde (3)

13 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus 1. Sammanfattning Dnr KS Det ackumulerade resultatet till och med mars är -19,2 mnkr vilket är 18,8 mnkr sämre än budget. Prognosen beräknas till ett underskott på mnkr. Bruttokostnadsökningen är 6,9 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Personalkostnaderna inklusive inhyrd personal har ökat med 8,4 procent varav cirka 2,3 procent motsvarar finansierad volymökning. Antalet nettoårsarbetare har ökat med 48 jämfört med föregående år där två tredjedelar av volymökningen motsvaras av ny finansierad verksamhet och projekt. En ökad personalomsättning och ökat uttag av föräldraledighet medför dubbelbemannning under bredvidgång. För närvarande föreligger en mycket svår bemanningssituation inom den somatiska akutvården. Övertiden ökar för årets två första månader med drygt timmar, det är främst kvalificerad tid som ökar. Sjukfrånvaron minskar med 1,14 procent och hamnar på totalt 6,85 procent. För övriga kostnader är det den påbörjade satsningen på städning som sticker ut. Vårdproduktionen ligger över tak. Inom somatiken ligger antalet DRG-poäng 11 procent över beställningen trots att somatiken haft cirka 15 stängda vårdplatser. Den höga beläggningen på vårdavdelningarna i kombination med sjukdom har inneburit strykningar av planerade operationer. Beställningen av planerade operationen ligger efter plan, vilket försämrar resultatet med 2,3mnkr. Antalet betaldagar för utskrivningsklara har minskat. Förutsättningarna för sjukhusets handlingsplan för en ekonomi i balans har försämrats till följd av svårigheter att rekrytera rätt kompetens inom vissa verksamheter vilket ökar behovet av inhyrd personal. En ekonomi i balans kräver att verksamheten/produktionen anpassas till uppdraget. Inflödet behöver minska för att möjliggöra stängning av verksamhet. En ny struktur för uppföljning av åtgärdsplanen har införts från och med delårsbokslutet i mars. Genomförande av budget med prioriterade aktiviteter inom fokusområdena pågår enligt plan. Vårdgarantin klaras till 98 % för besök och 96 % för behandling. Besök till BUP klaras till 100 %. De ökande flyktingströmmarna har framför allt märkts av inom Barn och ungdomspsykiatrin. Utveckling/implementering av de regionala medicinska riktlinjerna avseende fysisk aktivitet, tobaksbruk och ohälsosamma matvanor pågår. 1

14 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS Av rökare hade 24 % slutat i samband med operation och förskrivning av FaR hade ökat med 21 % under första kvartalet. Uppföljning av sjukhusets korta verksamhetsplan redovisas som bilaga. 2

15 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS Framtidstro inom hälso- och sjukvården 5.3 Produktion/Konsumtion Det samlade produktionsutfallet för 2016 mäts i form av sammanvägda prestationer. Nedanstående presenterade prestationer avser samtliga prestationer, både invånare i Västra Götalandsregionen (vårdöverenskommelsen) och utomlänspatienter som söker vård vid Kungälvs sjukhus. Utfallet av den sammanvägda prestationen för Kungälvs sjukhus för de tre första månaderna 2016 landar 3,8 procent över budget och är drygt 5 procent högre än utfallet under samma period Noterbart är att utfallet för antal ytterfall inte är registrerat för 2016 på grund av att det nya regionala kalkylsystemet inte är implementerat vilket har gjort att ytterfall inte har kunnat tas fram. Med ytterfall registrerat hade Kungälvs prestation varit ännu större än vad utfallet visar. Sammanvägda prestationer per delprestation 3

16 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS Somatisk slutenvård Den största anledningen till att den sammanvägda prestationen överskrider budget kan tillskrivas den somatiska slutenvårdens genererade DRG-poäng. Prestationen är större jämfört både med budget och föregående år till följd av att vårdtyngden per vårdtillfälle ökat. Antal vårdtillfällen under 2016 är 5 procent färre jämfört med budget men vårdtyngden har i jämförelse med budget ökat med 17 procent vilket gör att DRG-poängen överskrider budget 4

17 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS med 11 procent. Den främsta anledningen till detta finner vi inom det geriatriska verksamhetsområdet där fem fall av trakeostomi har en avsevärd påverkan på DRG-poängen. Noterbart är även att andra diagnosområden inom den geriatriska vården har haft patienter med högre vårdtyngd jämfört med samma period föregående år, exempelvis för patienter med sjukdomar i nervsystemet, sjukdomar i muskuloskeletala systemet och bindväven. Även inom det kirugiska verksamhetsområdet har den genomsnittliga vårdtyngden ökat. Detta beror främst på att vården har blivit tyngre för patienter med sjukdomar i matsmältningsorganen. Det kirurgiska verksamhetsområdet har även haft ett fall av trakeostomi vilket höjer vårdtyngden. Medelvårdtiden för den somatiska slutenvården har haft en moderat ökning från 5,2 dagar till 5,4 jämfört med samma period Den största ökningen återfinns inom den geriatriska vården vilket sammanfaller med den ökade vårdtyngden. Antalet utskrivningsklara patienter är större än både budgeterat värde och 2015 vilket påverkar medelvårdtiden. Somatisk öppenvård Antalet somatiska DRG-ersatta besök exklusive dagkirurgi, dagmedicin och dagendoskopi har minskat med 10 procent jämfört med utfallet under Däremot har inte den genererade DRG-poängen sjunkit lika mycket utan är jämförbar med utfallet för 2015 vilket betyder att den genomsnittliga vårdtyngden per besök har ökat Ett minskat antal besök på Ljusbehandlingsenheten gör att Geriatrikens utfall är väsentligt mindre än föregående år. Utfallet för antal besök ligger 4 procent över budget. 5

18 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS Prissatta besök har ökat med knappt 2 procent jämfört med 2015 där främst Geriatrikens smärtenhet står för den största positiva förändring med 261 fler besök. Det bör även nämnas att det psykiatriska akutteamets volymer felaktigt ingick i 2015 års utfall. Förändringen i utfallet med dessa volymer exkluderade är drygt 5 procent. Fördelningen av prissatta besök mellan läkare och övriga vårdgivare har förändrats där andra vårdgivare har tagit en större andel av besök jämfört med Den tidigare nämnda ökningen av besök hos Smärtenheten beror exempelvis uteslutande på att fler besök har utförts av andra vårdgivare än läkare. I jämförelse med budget ligger utfallet 3 procent högre under första kvartalet Som sammanvägd prestation är ovannämnda besökskategorier på samma nivå jämfört med utfallet 2015 där ökningen för prissatta besök kompenserar minskningen av DRG-satta besök. DRG-satta besök som klassas som dagkirurgi, dagmedicin och dagendoskopi har under första kvartalet 2016 ökat med drygt 6 procent jämfört med samma period I jämförelse med budget är utfallet 17 procent högre för antal besök och 16 procent för antalet generade DRGpoäng vilket betyder att vårdtyngden är i paritet med den budgeterade vårdtyngden. Det är uteslutande produktionen hos medicinkliniken som har ökat och kliniken har därmed ökat sin andel till att stå för drygt en fjärdedel av alla ovannämnda besök. Psykiatrisk slutenvård Inom den psykiatriska slutenvården är antalet vårdtillfällen 10 procent lägre än budget och antalet vårddagar är 17 procent lägre än budget vilket motsvarar drygt 94 dagar. I jämförelse med 2015 har utfallet av vårdtillfällen minskat med 14 procent och vårdagar med 8 procent. 6

19 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS Den främsta anledningen till att utfallet är lägre än både budget och utfallet föregående år är att antalet disponibla vårdplatser minskat samtidigt som att viss överbeläggningen existerade under första kvartalet Psykiatrisk öppenvård Besök till vuxenpsykiatrin har ökat med 6 procent under 2016 jämfört med 2015 och utfallet ligger 9 procent över budget. Besök till mottagning och till psykosteam har minskat men två verksamheter, Dialektiv beteendeterapi samt akutteam, har tillkommit och förstärker utfallet för Som tidigare nämnt återfinns 2015 års volym för akutteamet under somatisk öppenvårdsbesök på grund av felregistrering. Utfallet med akutteamets volymer exkluderade visar att budget överskrids med 3 procent och att antal besök är i paritet med 2015 års utfall. Andelen läkarbesök uppgår till knappt en fjärdedel av alla besök för både 2015 och Emellertid ökar andelen läkarbesök från 24 till 27 procent vid de psykiatriska mottagningarna medan andelen läkarbesök minskar för den neuropsykiatriska verksamheten, från 74 procent till 45 procent. Besök till barn- och ungdomspsykiatrin har ökat med drygt 32 procent under första kvartalet 2016 jämfört med föregående år. I jämförelse med budget är utfallet närmare 50 procent större vilket betyder omkring 1250 fler besök. Anledningen till den stora skillnaden är framförallt att utfallet för första kvartalet 2015 var svagt i jämförelse med andra perioder samtidigt som det motsatta gäller för utfallet under de tre första månaderna I jämförelse med kvartal är 2016 års utfall 12 procent. En konkret orsak till det ökade antalet besök är att NPTverksamheten gick upp i den vanliga mottagningsverksamheten allteftersom under

20 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS Den stora ökningen av besök hos BUP Kungälv utgörs uteslutande av besök till annan vårdgivare än läkare, framförallt till kurator men även till psykolog. Verksamheten i Stenungsund har ökat andelen läkarbesök med ett par procentenheter till 19 procent medan Ale har fördubblat andelen läkarbesök vilket under första kvartalet 2016 uppgick till närmare 15 procent. 8

21 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus 6. En attraktivare arbetsgivare Dnr KS Lönestruktur För att nå önskvärda medellönenivåer för kvinnodominerade yrkesgrupper med medellång högskoleutbildning i vården, har en målbild tagits fram. Styrtalet anger uppnått resultat gentemot denna målbild. Styrtalet för lönestrukturen vid Kungälvs sjukhus var i mars 2015, 91,9 procent. Efter att löneöversyn 2015 genomförts i april ökade styrtalet med 2,7 procentenheter till 94,6 procent. Sjukhusets lönestruktur kartläggs och analyseras årligen av HR-avdelningen inför löneöversyn. I materialet ingår en separat kartläggning och analys av jämställda löner. Dels jämförs löner för lika arbete och dels jämförs löner för likvärdigt arbete. Även klinikledningsgrupperna, de lokala samverkansgrupperna, arbetsgivargruppen för lönefrågor samt sjukhusledning delges underlag för att analysera lönestrukturen. Psykologerna, medicinska sekreterarna och medicintekniska ingenjörerna var de yrkesgrupper, som utöver de regiongemensamma prioriterade yrkesgrupperna, prioriterades i löneöversyn Orsaken till prioriteringen var behovet av att öka lönerna för de sedan tidigare anställda medarbetare i förhållande till de nyrekryterade medarbetare som anställts med marknadslöner. Löneutvecklingen för dessa tre yrkesgrupper var: Psykologgruppen: 3,14 procent eller medellöneökning på 1155 kronor Medicinska sekreterarna: 3,56 procent eller medellöneökning på 890 kronor Medicinska ingenjörerna: 2,99 procent eller medellöneökning på 980 kronor Generellt har lönespännvidden ökat vid förvaltningen under de senaste tre åren, om än för vissa grupper marginellt. För gruppen medicinska sekreterare och läkare är lönespännvidden den samma 2012 som Arbetsterapeutgruppen är den enda grupp vars lönespännvidd har minskat under de senaste tre åren. I huvudsak beror det på ett generationsskifte, med låga löner vid nyanställning i relation till avgående med höga löner, som ger utslag i liten grupp. 6.4 Chefsförutsättningar 9

22 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS Cheferna har i sjukhusets chefsutbildning diskuterat lönebildningsfrågor i allmänhet, samt i enlighet med sjukhusets löneöversynsprocess diskuterat löneöversynen i klinikledning, sjukhusledning samt i i arbetsgivargruppen för lönefrågor. Under året har en fördjupad utbildning i lönebildningsfrågor påbörjats vid sjukhuset. Inför löneöversynen har sjukhuset tagit fram ett övergripande, ändamålsenligt och samordnat material till cheferna. Materialet innehåller såväl löneöversynsprocessen som förutsättningar med anvisningar för årets löneöversyn. Under året genomför Hr-avdelningen chefsutbildning för såväl nya som erfarna chefer inom områden som kompetensförsörjning, rekrytering, arbetsrätt och avtal samt rehabilitering och likabehandling. Gemensamma chefsmöten genomförs en gång per månad när det gäller bemanning och rekrytering. Under året kommer satsningar att genomföras på handledning för chefer. Ett arbete har påbörjats beträffande möjligheter att förenkla det administrativa arbetet för chefer. Ett särskilt forum för chefer genomförs ca 4 ggr. per år med syfte att fokusera på viktiga frågor inom Hr-området, Personalhälsan samt Hälsan och arbetslivet. Ett arbete pågår med att införa Normtal chef och ca hälften av verksamheterna har åtgärdat normtalet. De återstående verksamheterna har påbörjat arbetet som skall vara klart senast Sjukfrånvaro Sjukhusets totala sjukfrånvaro minskar för årets tre första månader med 1,14 procent jämfört med föregående år och hamnar på 6,85 procent. Det är främst den långa sjukfrånvaron över 60 dagar som minskar. Flera kliniker känner en positiv utveckling av den minskande sjukfrånvaron och den största andelen ses inte som arbetsrelaterad. Dock finns en risk att en ökad arbetsbelastning kan påverka sjuktalen. Intensivt arbete med insatser på individnivå och kontinuerligt samarbete med företagshälsovård och försäkringskassa fortgår för att få friskare medarbetare, vilket hittills fått ett positivt resultat i en sänkt sjukfrånvaro. Hälsoaktiviteter på sjukhuset via personalhälsan och mentorskap för nya medarbetare är också några av de aktiviteter som pågår för att stärka personalen. Sjukhuset är med i ett projekt som heter FHV NySam, ett projekt som drivs av Institutet för stressmedicin. Syftet med projektet är att företagshälsovården skall bli en strategisk resurs och detta leder i sin tur till ett mer förebyggande arbetssätt. 10

23 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS Arbete med att ta fram handlingsplaner utifrån resultatet från medarbetarenkäten 2015 pågår. De handlingsplaner som gjordes efter medarbetarenkäten 2013 resulterade i ett antal aktiviteter som bland annat beskrivs ovan. Försäkringskassan har tagit initiativ till nationell mobilisering mot de stigande sjuktalen. Inom ramen för mobiliseringsinitiativet har Försäkringskassan och Västra Götalandsregionen kommit överens om att tillsammans genomföra försöksverksamhet kring förebyggande sjukfrånvaro. Kungälvs sjukhus är en av fem förvaltningar som ingår i projektet. Avsikten är att genom ett hälsofrämjande arbetssätt undvika sjukskrivning för personalen. Projektets övergripande mål är att genom försöksverksamhet öka kunskapen kring effektiva förebyggande insatser samt att motverka sjukskrivning bland VGR:s medarbetare. 6.6 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Sjukhuset redovisar nettoårsarbetare per 31 mars 2016 vilket är 48 fler än Orsaker till att sjukhusets volym ökar är flera, bl. a förändringar i sjukhusets uppdrag vilket har medfört nya finansierade tjänster. Dessa tjänster står för cirka två tredjedelar av ökningen. Andra orsaker som påverkar volymen är hög personalomsättning och ökad föräldraledighet vilket medför en viss dubbelbemanning under upplärningstiden. För att klara bemanningen under året, då det varit svårt att rekrytera sjuksköterskor, har flera vårdplatser periodvis varit stängda. För att förbättra situationen på vissa avdelningar har extra undersköterskor anställts. Läkare har rekryterats inom vissa områden till vakanta tjänster och till nytillkomna verksamheter. Analys per personalgrupp mot föregående år och budget: Sjuksköterskor: Trots brist på sjuksköterskor ökar sjukhuset antalet med ca 10 nettoårsarbetare. Främst är det finansierade tjänster inom bl. a akutkliniken för teamarbete så kallade akutflödespengar, förstärkning inom neuropsykiatri barn och dialektisk beteendeterapi inom psykiatrin men även ökning inom standardiserade vårdförlopp och palliativa tjänster som påverkar antalet medarbetare. Ökad personalomsättning och föräldraledighetsuttag orsakar viss dubbelbemanning som också påverkar antalet medarbetare. Sjukhuset dras också med brister inom flera kompetensområden bland annat intensivvårdsoch operationssjuksköterskor samt nattsjuksköterskor på vårdavdelningar men med viss hjälp från bemanningsföretag och god planering kan verksamheten bedrivas hyggligt om än inte optimalt. 11

24 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Jämförelse med budgeterade tjänster så saknas ca 9 sjuksköterskor. Dnr KS Undersköterskor: Antalet undersköterskor har ökat med ca 7 nettoårsarbetare. På grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor har undersköterskor anställts i större utsträckning inom vissa verksamheter. Vårdkrävande patienter och hög beläggning har också påverkat antalet medarbetare. Jämförelse med budgeterade tjänster så är det nu ca 22 fler undersköterskor/skötare. Av dessa är ca 17 timavlönade som återfinns inom somatiska- och psykiatriska vårdavdelningar, främst för att täcka vid korttidsfrånvaro och för extra vak. Läkare: Antalet läkare har ökat med ca 10 nettoårsarbetare. Både överläkare/specialister och ST läkare har rekryterats till vakanta tjänster samt två akutöverläkare som anställts med finansierade medel. Ökat inflöde av remisser inom kardiologi och ett ökat uppdrag inom hematologi medför att ökade resurser behövs. Även nya verksamheter såsom närsjukvårdsteam och utökning inom ljusbehandlingen påverkar utfallet av nettoårsarbetare. Jämförelse med budgeterade tjänster så saknas drygt 2 läkare. Administratör vård: Antalet medicinska sekreterare har minskat med ca 1,5 nettoårsarbetare. Rekrytering har skett till några tjänster vilket medfört att bemanning nu ser något bättre ut. Man har också ändrat några kanslisttjänster till medicinska sekreterare för att bredda kompetensen men det har inte varit helt lyckosamt då det varit en svårrekryterad personalgrupp. Jämförelse med budgeterade tjänster saknas ca 8 medarbetare inom personalgrupp administratör vård. Rehabilitering och förebyggande: Antalet inom denna personalgrupp ökar med 8 nettoårsarbetare. Ökat uppdrag inom den palliativa vården och smärtverksamheten har inneburit att fler kuratorer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter har anställts. Även finansierad ökning av psykologtjänster har gjorts inom de psykiatriska enheterna. Här fanns tidigare en hög personalomsättning då tjänsterna inte var optimalt utformade. Jämförelse med budgeterade tjänster så saknas ca 4 medarbetare. Kök, städ o tvätt: Antalet köksbiträden har ökat med cirka 2 nettoårsarbetare. Detta orsakas främst av uppgiftsväxling inom vårdavdelningarna. För att underlätta för undersköterskor i deras ökade patientnära arbete, orsakat av bristen på sjuksköterskor, så anställs köksbiträden tillfälligt i större utsträckning. Här finns inga budgeterade tjänster. Administration: Antalet medarbetare inom gruppen administration ökar med drygt 8 nettoårsarbetare. Arbete med normtal chef har inneburit en ökning av både verksamhetschef som vårdenhetschef inom någon verksamhet. Vakanta enhetschefstjänster och stabspersonal har också tillsats under året. I jämförelse med budgeterade tjänster så har ökning skett med 0,35 medarbetare. Timmar för mer- och övertid har ökat för sjukhuset med drygt timmar får årets två första månader jämfört med föregående år. Främst är det den kvalificerade övertiden som ökar. Anledning till att övertid används är framförallt att täcka vid akut sjukdom och vakanta turer. Hög arbetsbelastning kvällstid har inneburit att personal inte kunnat gå hem i tid utan 12

25 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus fått arbeta kvar på övertid. Övertid har också använts för att täcka vakanser då rekryteringsläget för sjuksköterskor varit mycket svårt. Dnr KS OB-tillägg följer den schemaläggning som finns men kan skilja mellan åren beroende på hur helgdagar infaller. Bemanningsföretag används i begränsad omfattning och endast efter dispensansökan. Sjuksköterskor har anlitats till vårdavdelningar för att bland annat täcka brist på nattsjuksköterskor samt till intensivvården för brist på intensivvårdssjuksköterskor. Inom intensivvården pågår avveckling av bemanningsföretag, vilket beräknas vara klart efter sommaren. Läkare har endast anlitats till psykiatrin och då till BUP verksamheten där vakanser fortfarande finns. Under hösten kommer två barnpsykiatriker, utlandsrekryterade, succesivt att slussas in i arbete, vilket förhoppningsvis kommer att leda till att hyrläkarkostnaderna kommer att minska efter årsskiftet. 13

26 9. En budget i balans Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS Ekonomiskt resultat (Kungälvs sjukhus 2016) Intäkter Intäkterna har i jämförelse med föregående år ökat med 4,5 procent (13 mnkr) vilket främst 14

27 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS beror på; Uppräkning för vårdöverenskommelsen med 1,5 procent samt ersättning för motsvarande satsningar på jämställda löner, IS/IT tjänster och ordnat införande. Tillgängligheten avviker negativt med 2,5 mnkr. Orsaken är strykningar av planerade operationer på grund av överbeläggningar och ökat antal akuta operationer. Hälso- och Sjukvårdsstyrelsens satsning på akutsjukvården 2,2 mnkr t o m mars månad. Övriga intäkter har ökat med 7,3 mnkr mot föregående år och de består av satsningar för psykisk ohälsa och ERGT behandling inom psykiatrin, ersättning för höjning av sociala avgiften för unga samt ökade flyktingströmmar. Intäkterna har i jämförelse med budget minskat med 0,3 procent (1,2 mnkr) vilket främst beror på; Fakturering av utskrivningsklara patienter har minskat med 1,2 mnkr. Kostnader Kostnaderna har i jämförelse med föregående år ökat med 6,9 procent (20,7 mnkr) vilket främst beror på; Personalkostnaderna inklusive köpt bemanning har ökat med 8,4 procent. Antalet nettoårsarbetare har ökat med 48 varav cirka två tredjedelar är finansierade med nya satsningar (HSS satsningar inom akutvården och psykiatrin) och projektmedel. Dessa tjänster förklarar 2,3 procent av personalkostnadsökningen. Köp av bemanning har ökat med 4,4 procent (0,2 mnkr) varav 1,1 mnkr avser kostnader från Lokalkostnaderna har ökat med 2,3 mnkr vilket beror på ny kontering av städkostnaderna. Städkostnaderna har tidigare redovisats under köpta tjänster. Förändring gjordes i samband med införandet av den nya styrmodellen, april Läkemedelskostnaderna ökat med 2,8 procent (0,5 mnkr) vilket kan indikera en avplanande kostnadsutveckling jämfört med 2016 Det som ökat mest under första kvartalet är receptläkemedel inklusive Apodos medan rekvisitionsläkemedel minskat något. För den största relativa receptökningen svarar Kirurgoch ortopedkliniken med 51 % för vanliga recept och 47 % för Apodos. Detta förklaras till stor del av avdelning 1 som sedan april 2015 utgör en akutvårdsenhet för både medicin- och kirurgpatienter, men som budgetmässigt hör till Kirurg- och 15

28 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS ortopedkliniken. I krontal är ökningen i samma storleksordning för Kirurg- och ortopedkliniken som för Medicinkliniken; 0,38 mnkr respektive 0,45 mnkr. För Medicinkliniken motsvarar detta en ökning på 3,8 % för vanliga recept samt en dubblering av Apodos som dock endast utgör 1/10 av all receptförskrivning vid Medicinkliniken. Såväl Kirurg- och ortopedkliniken som Medicinkliniken ligger klart över budget, men utifrån kända omständigheter kan minskade läkemedelskostnader inte förväntas inom dessa verksamheter. Anestesi och IVA har ökat med 0,28 mnkr (21 %) jämfört med samma tid förra året, vilket är 32 % över budget. Läkemedelskostnaderna kan där variera stort beroende på vilka sjukdomstillstånd som vårdats under en viss period. Ökningar ses också vid Röntgenkliniken och Ambulanshelikoptern, men beloppen är små jämfört med övriga kliniker. Läkemedelskostnaderna fortsätter att minska inom geriatrik och rehabilitering, vilket främst kan kopplas till neddragningen av platser under Psykiatrikliniken har för första gången på länge minskade kostnader jämfört med motsvarande period föregående år och ligger strax över budget. Detta blir intressant att följa med tanke på att ADHD-läkemedel ökat i flera år Kostnaderna har i jämförelse med budget ökat med 5,8 procent (17,7 mnkr) vilket främst beror på; Personalkostnaderna inklusive köpt bemanning har ökat med 4,3 procent (9,3 mnkr). Vårdmateriel som avviker 2 mnkr. Det är kostnader för inköp av implantat, diabetes hjälpmedel och ortopediska hjälpmedel samt inköp av blodprodukter till svårt sjuka patienter. IT-kostnader har ökat 0,6 mnkr och avser nya serviceavtal på röntgen utrustning. Reparation & underhåll samt medicinteknisk utrustning har ökat med 1 mnkr. Övriga kostnader avviker 2,2 mnkr och består av resor och logi för deltagande i kurser, internationella och nationella möten, annonsering för vakanta tjänster, materiel till utställningar och mässor, kundförluster samt larm och bevakning. Dessa kostnader kan ha en periodiseringseffekt mot budgeten som är svår att förutsäga. Prognosen för helåret är -55 mnkr. För närvarande föreligger en mycket svår bemanningssituation inom akutsjukvården. Sjukhuset har försämrat den ekonomiska prognosen på grund av ett ökat behov av inhyrd personal. Det är i nuläge svårt att prognostisera personalkostnaderna på grund av behovet av bemanningssjuksköterskor och öppethållandet i sommar. Prognos för inhyrd personal är 25 mnkr vilket är en ökning med 2,3 mnkr jämfört med föregående år. Kostnaden för bemanningsläkare minskar men ökar för sjuksköterskor. 16

29 9.2 Åtgärder vid ekonomisk obalans Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS Sjukhuset behöver bryta kostnadskurvan och stabilisera kostnadsutvecklingen på en långsiktigt hållbar nivå. Efter årets tre första månader ligger bruttokostnadsutvecklingen kvar på en för hög nivå. För att få ekonomi i balans fr om november månad krävs omfattande åtgärder. Enligt beslut i regionstyrelsen har styrelsen för Kungälvs sjukhus i uppdrag att redovisa en risk- och konsekvensanalys för en ekonomi i balans under 2016 i samband med delårsbokslutet i mars. Inflödet av patienter till sjukhusets akutmottagning har varit stabilt ökande under ett flertal år men har under det senaste året planat ut. För de patienter som blir inlagda är bedömningen att den genomsnittliga vårdtyngden har ökat. Antalet DRG-poäng ökar medan antalet vårdtillfällen är oförändrat eller minskar. Trots att sjukhuset haft stängda vårdplatser under första kvartalet (15 inom somatiken och 5 på psykiatrin) har produktionen av vård varit högre än beställningen från Västra hälso- och sjukvårdnämnden. Sjukhusets åtgärdsplan med risk och konsekvensanalys framgår av bifogade bilaga (under punkt 10). Den föreslagna åtgärdsplanen har en direkt koppling till vårdöverenskommelsens beställning från Västra HSN. Sjukhusets ekonomiska prognos i delår mars är 55 mnkr. Ett ökat behov av inhyrd personal har försämrat prognosen. Behovet av inhyrd personal gör prognosen osäker. Sjukhuset effektiviseringsplan har inriktningen på att utveckla och effektivisera verksamheten. Fokus är att bryta kostnadsutvecklingen. En ny struktur för uppföljning av klinikernas effektiviseringsplaner/åtgärdsplaner har införts från och med delår mars. 9.3 Eget kapital Vid ingången av 2016 fanns ett negativt eget kapital på 25,0 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet för 2016 är -55,0 miljoner kronor vilket innebär att sjukhusets utgående egna kapital 2016 beräknas vara negativt 80,0 miljoner kronor. 9.4 Investeringar 17

30 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS Kungälvs sjukhus har för 2016 tilldelats ett investeringsutrymme på 36,0 miljoner kronor vilket är en nivåhöjning gentemot föregående år (25,0 miljoner kronor 2015). Detta beror på att sjukhuset från och med budget 2016 inte längre får föra tidigare investeringsanslag över årsskiften års investeringsutrymme fördelades med 19,9 miljoner kronor till medicinsk utrustning, 6,1 miljoner kronor till övriga inventarier och 10,0 miljoner kronor till fastighetsinvesteringar. Utfallet totalt för första kvartalet är 4,2 mnkr för inventarier och 0,4 mnkr för fastigheter, totalt 4,6 mnkr. De största investeringarna 2016 är respiratorer till intensivvården för 3,8 miljoner kronor, upprustning av operationssal 8 för 3,0 miljoner kronor och en UCG-apparat inklusive brits för 1,4 miljoner kronor på medicinkliniken. I lokalförsörjningsplan 2010 angavs utveckling och förnyelse av Kungälvs sjukhus i fyra projektsteg. Det första projektsteget om- och tillbyggnad av lokaler för anestesi/operation/intensivvård samt en ambulanshall invigdes För det andra projektsteget, ny vårdbyggnad för somatiken är byggstart planerad till augusti Ombyggnad av befintliga vårdavdelningar samt utökning av huvudentré m.m. behöver genomföras i anslutning till den nya vårdbyggnaden. Målsättningen är att skapa en sammanhållen organisation för slutenvårdsplatser, mottagningar och dagsjukvård. I lokalförsörjningsplan 2015 har antalet projektsteg utökats för att anpassa hela sjukhuset till ett större uppdrag. Regionfullmäktiges beslut om att Kungälvs sjukhus får en större och tydligare roll inom akutsjukvården i Göteborgsområdet vilket innebär att sjukhusets upptagningsområde utökas till att inkludera norra Hisingen som är en av tre stadsdelsnämnder på Hisingen. Sjukhuset beräknas då ha ett befolkningsunderlag på cirka invånare år I beslutet om ett utökat uppdrag ställer sig regionfullmäktige bakom de principiella utgångspunkterna i rapporten "Kungälvs sjukhus ökade roll i akutsjukvården i Göteborgsområdet". Rapporten beskriver översiktligt hur olika verksamhetsområden på sjukhuset påverkas. Rapporten har varit en utgångspunkt för arbetet med lokalförsörjningsplanen. Regionfullmäktige uppdrar åt styrelsen för Kungälvs sjukhus och Västra nämnden att i vårdöverenskommelserna verka för att den föreslagna utvecklingen genomförs. För närvarande pågår förberedelser inför byggstart av ny vårdbyggnad tillsammans med Skanska. I augusti påbörjas schaktningen för den nya vårdbyggnaden som beräknas vara färdigställd i slutet av Förutom vårdbyggnaden pågår arbetet med att färdigställa en systemhandling för Hus 21 som inrymmer röntgen, medicinteknisk avdelning, sjukhusadministration m.m. Systemhandling är klar i början av 2017 därefter regional beredning inför beslut. I tidsplaneringen behöver Hus 21 vara färdigställt samtidigt med den nya vårdbyggnaden. Innan Hus 21 kan påbörjas behöver en kulvert som skall förbättra försörjningen till vårdbyggnaden vara på plats. Ombyggnaden av försörjning, hus 7 och 8 (Regionservice ansvarar) behöver också vara färdigställt i samband med den nya vårdbyggnaden. 18

31 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS När den nya vårdbyggnaden är klar startar enligt planeringen, ombyggnaden av nuvarande vårdavdelningar. Sjukhusets utökade uppdrag har gjort det nödvändigt att revidera tidigare förstudie avseende ombyggnad av befintliga vårdavdelningar och huvudentrè med mera. Denna förstudie beräknas vara klar i maj Målsättningen är att under hösten påbörja arbetet med förstudie avseende sjukhusets norra del som omfattar akuten, psykiatrin samt lokaler för endoskopi och interventionslab. 10. Bokslutsdokument och noter Se bifogade bokslutsnoter och risk- och konsekvensanalys till punkten 9.2 Analyslänkar Risk- och konsekvensanalys Bokslusdokument 1603 Noter mars

32 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus 11. Tillkommande rapportering Dnr KS Påverkan till följd av den rådande flyktingsituationen Inom BUP kommer mellan 2-3 remisser varje vecka till respektive mottagning, 6-10 sammantaget per vecka. Enstaka remisser kräver specialistvård. Kompetensen på boendepersonalen avspeglar delvis söktrycket. Akutbesök ca 1-2 p per mottagning, sammantaget ca 3-5 akutbesök vecka, men även dessa besök kan bli hänvisade till primärvården eller få behandling på BUP. Vuxen psyk har inte märkt någon tillströmning. Somatisk akutmottagningen rapporterar om en mycket liten förändring, enstaka flera akutsökande från denna gruppering vilket leder till lite mer tolkkostnader. Tolkkostnader har ökat 300 %, vilket motsvarar ca 12 tkr ökning första kvartalet. Ambulansen inte heller påverkas särskilt mycket. 12. Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse Verka hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande genom att stödja patienter till goda val av levnadsvanor Utveckling av vården sker enligt regionuppdrag och nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor och regionala medicinska riktlinjer med avseende på levnadsvanor. Andel rökfria patienter i samband med operation uppgår till minst 50 % av antal patienter som dokumenterats som rökare före planerad operation (regional kvalitetsindikator 64, regionalt måltal) Utfall jan-mars 2016: 24 %. Presenteras ej könsuppdelat pga små tal. Observera att uppgift saknas om rökning för ca en fjärdedel av patienterna. Helåret 2015 hade 32 % av männen och 39 % av kvinnorna som rökte när beslut om operation togs, slutat före sin operation. Den lägre siffran första kvartalet 2016 är ett observandum. 20

33 Delårsrapport mars 2016 Kungälvs sjukhus Dnr KS Den kan dock hänga samman med årsvariation och mindre tal i början på året. Utfallet per augusti i år kommer att följas noga. Sjukhuset har en rutin om enkla råd vid tobaksbruk med tillägg av regional broschyr, på kirurgmottagningen inför operation. Uppföljning görs på operationsavdelningen. Rutinen har gjorts mer känd genom att resultaten för 2015 har presenteras vid APT på kirurgmottagningen samt vid stabsmöte i början av år Utveckling/implementering av regionala medicinska riktlinjer (RMR) avseende fysisk aktivitet, tobaksbruk och ohälsosamma matvanor redovisas Implementering av RMR för fysisk aktivet - vuxna pågår genom FYSS-utvecklarens uppdrag och aktiviteter. FYSS-utvecklaren håller regelbundet förskrivarutbildningar för olika personalgrupper, där alla steg i processen enligt RMR gås igenom. Antal förskrivna recept per klinik uppdateras månadsvis på intranätet, och en sammanställning har tagits fram inför delårsrapporten. Under januari - mars 2016 har Jämfört med januari-mars 2015 har förskrivningen av FaR ökat med 21 %. 73 kvinnor och 98 män fick FaR under perioden. Ökningarna har skett inom geriatrik/rehab och medicin. Varje relevant klinik har minst en namngiven kontaktperson för FaR. Sjukhusledningen tog i december 2015 beslut om rökavvänjare enligt RMR - Sjukdomsförebyggande åtgärder vid tobaksbruk. Uppdragsbeskrivningen formuleras utifrån beslutet, med inriktning verksamhetsstart vid halvårsskiftet. Implementering av RMR Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor har ännu inte påbörjats. Utveckling av patientmåltider pågår enligt plan i syfte att bl.a. minska risken för sjukdomsrelaterad undernäring, samt att minska mängden matsvinn (miljömål). Analyslänkar Uppföljning kort VP mars

34 Uppföljning kort verksamhetsplan Mars 2016 Kungälvs sjukhus

35 Sjukhuset följer upp den korta verksamhetsplanen en gång per månad i sjukhusledningen. Då sker en genomgång av utfall av mätvärden/målvärden. Arbetet med de prioriterade aktiviteterna redovisas av de som är ansvariga för respektive aktivitet och eventuella ytterligare åtgärder diskuteras. De som är aktivitetsansvariga ska ta fram och följa upp handlingsplan för aktiviteten tillsammans med berörda och analysera och presentera förslag till åtgärder/vidtagna åtgärder för att komma tillrätta med eventuella avvikelser.

36 Prioriterade aktiviteter Skriva vård- och läkemedelsberättelse till patienterna Utveckla arbetet med patientens vårdplan (både den interna och den som samordnas med andra vårdgivare) Utveckla arbetet med avvikelsehantering och ständiga förbättringar Involvera patienter, patientföreningar och närstående i utvecklingen av verksamheten Utveckla arbetet med personcentrerad vård utifrån de nya vårdlokalernas möjligheter Genomföra aktiviteter för att öka medarbetarnas delaktighet och inflytande Rekryterings- och utbildnings- aktiviteter som leder till rätt kompetens i verksamheten Bättre akutflöden (BAKUT) Utveckla arbetssättet med produktions- och kapacitetsplanering

37 Sammanfattning mars 2016 Kungälvs sjukhus Utfall P3-16 Utfall P3-15 Målvärde Långsiktigt mål 2018 Frekvens Vi har en patientdriven vård Följsamhet till basala hygienrutiner Månad 90% 81% 80% >90% Följsamhet till basala klädregler Månad 94% 95% 90% 100% Andel patienter som får vård- och läkemedelsberättelse Månad 59% 49% 60% 70% Pågående utvecklingsarbete med tydlig patientinverkan Kvartal 5 arbeten 10 arbeten Vi har lätt att rekrytera och behålla rätt kompetens Andel tillsvidareanställda Månad 90% 90% 90% 90% Personalomsättning (ackumulerad) Månad 3% 2% 2,5% (10%) 9% Sjukfrånvaro (ackumulerad) Månad 7% 8% 6,4% <5,5% Vi är en del av ett sammanhållet vårdsystem Andel patienter inom BUP som får sitt första besök inom 30 dagar Månad 100% 89% 100% 100% Andel patienter på AKM < 4 tim vistelsetid Månad 54% 54% 60% 90% Andel patienter som får sitt första besök inom 90 dagar Månad 98% 95% 100% 100% Andel patienter som får behandling inom 90 dagar Månad 96% 98% 100% 100% Beläggningsgrad somatik Månad 103% 94% 90% 90% Beläggningsgrad psykiatri Månad 106% 103% 95% 90% Ekonomiskt resultat (Mkr) ack Månad ej klart (helår) 0

38 Vi har en patientdriven vård Följsamhet till basala hygienrutiner Klinik Feb Mars Ant rapp feb Ant rapp mars Datauttag Avvikelse: Akutkliniken 90% 100% 1 1 An/Op/IVA 40% 1 0 Ger/rehab 93% 90% 3 3 Kir/ ort 83% 100% 3 1 Lab 100% 100% 1 1 Medicin 80% 95% 2 2 Psykiatri 70% 80% 3 2 Röntgen 73% 0 1 KS 81% 90% Orsak: Åtgärd:

39 Vi har en patientdriven vård Följsamhet till klädregler Klinik Feb Mars Ant rapp feb Ant rapp mars Datauttag Akutkliniken 100% 100% 1 1 An/Op/IVA 100% 1 0 Ger/rehab 100% 100% 3 3 Kir/ ort 97% 100% 3 1 Lab 100% 100% 1 1 Medicin 95% 85% 2 2 Psykiatri 93% 85% 3 2 Röntgen 91% 0 1 KS 97% 94% Avvikelse: Orsak: Åtgärd:

40 Vi har en patientdriven vård Andel patienter som får vård- och läkemedelsberättelse Klinik Feb Mars Ger/rehab 92% 93% Kirurgi/ ortopedi 52% 40% Medicin 78% 73% Somatik total 67% 61% Psykiatri 39% 39% Avvikelse: Orsak: Åtgärd:

41 Vi har lätt att rekrytera och behålla rätt kompetens Andel tillsvidareanställda Klinik Feb Mars Akutklinik 92% 94% Kir/orto 90% 89% Anestesi & IVA 96% 96% Geriatrik & Rehab 85% 86% Internmedicin 92% 91% Laboratoriemedicin 100% 100% Psykiatri 92% 92% Röntgen 90% 91% STAB 97% 97% Avvikelse: Orsak: Åtgärd:

42 Vi har lätt att rekrytera och behålla rätt kompetens Andel sjukfrånvaro Klinik Feb Mars Akutklinik 4% 5% Kir/orto 6% 6% Anestesi & IVA 5% 5% Geriatrik & Rehab 7% 8% Internmedicin 6% 7% Laboratoriemedicin 4% 5% Psykiatri 11% 11% Röntgen 6% 5% STAB 4% 4% Avvikelse: Orsak: Åtgärd:

43 Vi har lätt att rekrytera och behålla rätt kompetens Andel personalomsättning Klinik Feb Mars Akutklinik 3% 2% Kir/orto 1% 3% Anestesi & IVA 2% 2% Geriatrik & Rehab 1% 2% Internmedicin 4% 4% Laboratoriemedicin 0% 0% Psykiatri 4% 6% Röntgen 3% 2% STAB 0% 0% Avvikelse: Orsak: Åtgärd:

44 Vi är en del av ett sammanhållet vårdsystem Andel patienter inom BUP som får sitt första besök inom 30 dagar Avvikelse: Orsak: Åtgärd:

45 Vi är en del av ett sammanhållet vårdsystem Andel patienter på akutmottagningen som har mindre/lika med 4 timmars vistelsetid Jourlinje Kirurgi Medicin Ortopedi Feb Mars 53% 52% 45% 48% 60% 67% Avvikelse: Orsak: Åtgärd:

46 Vi är en del av ett sammanhållet vårdsystem Andel patienter som får sitt första besök inom 90 dagar Klinik Feb Mars Medicin 95% 97% Kirurgi/ortopedi 95% 99% Ger/rehab 90% 92% Psykiatri 94% 84% Avvikelse: Orsak: Åtgärd:

47 Vi är en del av ett sammanhållet vårdsystem Andel patienter som får behandling inom 90 dagar Klinik Feb Mars Kirurgi 96% 99% Ortopedi 94% 93% Urologi 100% 100% Avvikelse: Orsak: Åtgärd:

48 Vi är en del av ett sammanhållet vårdsystem Beläggning - Somatik Klinik Feb Mars Medicin Kirurgi/ortopedi Ger/rehab 107% 105% 97% 99% 115% 108% Avvikelse: Orsak: Åtgärd:

49 Vi är en del av ett sammanhållet vårdsystem Beläggningsgrad - Psykiatri Avvikelse: Orsak: Åtgärd:

50 Vi är en del av ett sammanhållet vårdsystem Ekonomiskt resultat Avvikelse: Orsak: Åtgärd:

51 Risk- och konsekvensanalys för att få en ekonomi i balans vid Kungälvs sjukhus Förslag på åtgärder samt bedömning Berörd/a verksamhet/er Somatisk vård Åtgärd Risker/konsekvenser Berörda arbetstagare/personalgrupper Riskbedömning låg medel hög Stängning av en somatisk vårdavdelning med ca 25 vårdplatser. Volymjustering av DRG motsvarande DRG flyttas över till öppen vård. Stängning kräver minskat inflöde. Samtliga yrkesgrupper på övriga avdelningar. Ekonomisk effekt ca 25 mnkr. De ekonomiska förutsättningarna medger inte att sjukhuset kan hålla alla vårdplatser öppna. För att kunna sänka kostnaderna måste vårdplatser stängas då de ekonomiska förutsättningarna för närvarande inte medger en ökning. Patienter behöver få vård hos andra vårdgivare. Längre transporter. Ökade sekundärtransporter mellan sjukhusen. Ambulans får styras till NU och SU nattetid. Stor påverkan på övriga somatiska vårdavdelningar om nuvarande inläggningsfrekvens kvarstår. Försämrad patientsäkerhet och arbetsmiljö till följd av överbeläggningar och utlokaliseringar. Överbeläggningssituation och utlokaliseringar leder till ökade bristkostnader i form av dyra personallösningar, sämre effektivitet och dålig arbetsmiljö. Detta i sin tur försämrar rekryteringsförmågan ytterligare och risken är överhängande att fler väljer andra arbetsplatser.

52 Berörd/a verksamhet/er Åtgärd Risker/konsekvenser Berörda arbetstagare/personalgrupper Riskbedömning låg medel hhög Psykiatrin Psykiatrin Stängning av en psykiatrisk vårdavdelning med ca 10 vårdplatser. Ekonomisk effekt cirka 15 mnkr. Utveckling av Elfvebackens behandlingshem Ökad risk för strykningar av planerade operationer. Försämrad patientsäkerhet och risk för vårdskador. Minskad möjlighet till inläggning kan leda till ökad andel LPT(tvångsvårdade) patienter - ökade personalkostnader i form av extravak. Ökning av tvångsåtgärder, vilket motverkar strävan mot de nationella målen, nollvision. Ökad trängsel på kvarvarande enheter medför fler hot och våld situationer. Ökad användning av vaktbolag och därigenom ökade kostnader. Prioritering av patienter från vårt upptagningsområde och kan åsidosätta de fria patientströmmarna. Fortsatt överbeläggningssituation leder till högre belastning på personal som kan leda till ökad personalomsättning och försämrar möjligheten att rekrytera. Detta ökar behovet av dyra och kostnadsineffektiva lösningar. Ökad belastning på en redan hårt trängd öppenvård och primärvård. Reduktion i slutenvården ställer större krav på personalen att prioritera, och de krav som finns i olika riktlinjer kan bli svåra att hinna med. Undanträngningseffekter för subspecialiseringen gör att subspecialiserad vård försämras. Svårigheter att möta det behov som flyktingsituationen för med sig. Överföring av ersättning och volymer från riktat uppdrag till öppen vård. Om vi drar in samtliga resurser på Elfvebacken och inte utvecklar verksamheten ökar risken för längre vårdtider inom slutenvården. Inget behov av heldygnsvård om öppenvårdsalternativen för de mest utsatta patienterna förstärks Samtliga yrkesgrupper på övriga avdelningar och enheter inom psykiatrin och akutkliniken. Samtliga yrkesgrupper på övriga avdelningar och enheter inom psykiatrin. 2

53 Berörd/a verksamhet/er Åtgärd Risker/konsekvenser Berörda arbetstagare/personalgrupper Riskbedömning låg medel hhög Ekonomisk effekt vid förstärkning av öppenvården 3 mnkr - ex mobilt team, dagverksamhet, psykosteam. De olika alternativen utreds för närvarande. Innebärkostnadsminskning, då behov av personal, t ex nattetid minskar och övriga drifts-kostnader minskar. Samtliga verksamheter Neddragning/Stängning av akutmottagning mellan Ekonomisk effekt ca 10 mnkr Justering av volym men bibehållen ersättning krävs för en ekonomi i balans då akutmottagningen ersätts som ett riktat uppdrag. Patienter som söker akut under den stängda tiden får hänvisas till närliggande akutvårdsmottagningar och vid behov läggas in på andra sjukhus. En del akuta operationer behöver göras på annat sjukhus/ alternativt transporteras nattetid. Kommer patienterna hit morgonen efter sparar vi inte vårdplatser. Risk för att kompetent personal slutar. Transporter ökar. Nattstängning ger även minskade kostnader för röntgen samt möjlighet att ta bort en jourlinje för läkare. Ca 22% av alla sökande under ett dygn kommer mellan klockan Högre andel kommer med ambulans nattetid. Samtliga yrkesgrupper på övriga avdelningar. Somatisk vård Stopp för planerade operationer Ekonomisk effekt oklar Ev negativt Intäkter i enlighet med produktionsstyrning försvinner. Patienterna söker sig till annan vårdgivare. Patienter begär vård enligt valfrihet och Kungälvs sjukhus debiteras blir dyrare. Övrig vård, dvs den akuta vården blir dyrare till följd av en suboptimerad verksamhet där läkarna behövs förutom vid akutoperationer även för att täcka jourverksamhet. Mycket negativt när det gäller rekrytering till Personal på operation och kirurgi/ortopedi 3

54 Berörd/a verksamhet/er Åtgärd Risker/konsekvenser Berörda arbetstagare/personalgrupper Riskbedömning låg medel hhög Ambulansverksamheten Indragning av ambulansenhet Ekonomisk effekt cirka 2,5 mnkr opererande specialiteter/an/op/iva Kungälvs sjukhus kan inte upprätthålla akutfunktion. Det som påverkar patientsäkerheten minst är att ta bort dagbilen som är i drift måndag till fredag Besparingen blir kostnaden för 2 tjänster och konsekvenserna blir att det bara finns 4 ambulanser i området från alla dagar. Svårigheter att utföra de uppdragen med prio 3 under den tid då det bara finns 4 ambulanser i drift. Svårigheter att utföra förbeställda transporter vilket kan drabba de patienter som har tid för coronarangio eller andra viktiga undersökningar på SU eller NÄL. Transporter mellan vårdinrättningar kan bli försenade eller inte kunna utföras. Längre väntetid på alla prioriteter, idag klarar vi inte av att uppfylla regionala standards med att nå 90 % av prio 1 uppdragen inom 20 min. Svårigheter för personalen att få måltidsuppehåll inom rimlig tid, risk för krav på rast ökar. Personal inom ambulansen, akutkliniken och An/Op/IVA/Amb. Medicin Anpassning av hematologisk verksamhet Ekonomisk effekt ca 15mnkr Alla patienter måste omhändertas på SU. Går inte att minska på antalet läkare då dessa behövs för att bemanna bakjoursverksamhet. Kungälvs sjukhus fick initialt ersättning för 200 besök (ersättningen har indexuppräknats). Idag har verksamheten över besök, d v s ca besök som sjukhuset inte får någon ersättning för. Därtill kommer att patientgruppen i ökande grad är i behov av slutenvård. Höga läkemedelskostnader. Personal inom dagsjukvård, läkare och sjuksköterskor 4

55 Berörd/a verksamhet/er Åtgärd Risker/konsekvenser Berörda arbetstagare/personalgrupper Riskbedömning låg medel hhög Samtliga kliniker/verksamheter Kirurgi Kirurgi Samtliga kliniker Begränsa antalet STläkare Ekonomisk effekt 2 mnkr vid en reduktion på 20% Extra beställning allmän kirurgi Ekonomisk effekt ca 2 mnkr Urologi i egen regi Ekonomisk effekt ca 1 mnkr Lägre pris lab och röntgen Skulle ge besparing kortsiktigt, men långsiktigt kommer inte behovet av specialister täckas, för framtidens verksamhet, efter pensionsavgångar och rörligheten på arbetsmarknaden. Läkarförsörjningen försämras, inte bara internt utan inom hela VGR. Idag betalar sjukhuset ca 10 mnkr i lönekostnader för ST-läkare som randutbildar sig på annat sjukhus i VGR. ST-läkare behöver ersättas med underläkare vilket försämrar kvalitet och effektivt. Ej effekt under innevarande år. Positivt för sjukhuset med ökad kirurgisk verksamhet och finansiering av nuvarande produktion. Minskade kostnader för köpt tjänst. Effektivare handläggning, I avvaktan på ny regionalprislista en sänkt kostnad med 1 mnkr för köpt labtjänster från SU för 2016 enligt överenskommelse med SU. Besked om Rtg-prislista väntas. Läkargruppen samtliga i läkargruppen berörs, även nuvarande specialister och överläkare då återväxten försämras. Personal inom kirurgi och An/Op/IVA Personal inom kirurgi och An/Op/IVA 5

56 Kungälvs sjukhus Noter, tkr 1. Verksamhetens intäkter Patientavgifter med mera Såld vård internt Såld vård externt Försäljning material, varor och tjänster, internt Försäljning material, varor och tjänster, externt Hyresintäkter Statsbidrag Investeringsbidrag 0 0 Övriga bidrag, internt Övriga bidrag, externt Biljettintäkter 0 0 Övriga intäkter, internt Övriga intäkter, externt Totalt Verksamhetens kostnader Personalkostnader Bemanningsföretag Köpt vård internt Köpt vård externt Läkemedel Lämnade bidrag, internt Lämnade bidrag, externt Lokalkostnader, internt Lokalkostnader, externt Verksamhetsanknutna tjänster, internt Verksamhetsanknutna tjänster, externt Material och varor, internt Material och varor,externt Övriga tjänster, internt Övriga tjänster, externt Övriga kostnader, internt Övriga kostnader, externt Totalt Personalkostnader, detaljer Löner Övriga personalkostnader Sociala avgifter Pensionskostnader 0 0 Totalt Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0

57 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier Fiansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Totalt Nedskrivningar Immateriella anläggningstillgångar 0 0 Byggnader och markanläggningar 0 0 Maskiner och inventarier 0 0 Totalt 0 0 Totalt avskrivningar och nedskrivningar Finansnetto Finansiella intäkter Ränteintäkter, internt 0 0 Ränteintäkter, externt 42 4 Övriga finansiella intäkter, internt 0 0 Övriga finansiella intäkter, externt 0 2 Totalt 42 6 Finansiella kostnader Räntekostnader, internt Räntekostnader, externt 0 1 Övriga finansiella kostnader, internt 0 0 Övriga finansiella kostnader, externt 3 18 Totalt Totalt finansnetto Reavinster och reaförluster sålda anläggningstillgångar Netto reavinster/-förluster Investering i anläggningstillgångar Årets investering i immateriella anläggningstillgångar 0 0 Årets investering i byggnader och mark 0 0 Årets investering i maskiner och inventarier Årets investering, finansiell leasing maskiner och inventarier 0 0 Årets pågående investering Totalt Försäljning anläggningstillgångar Totalt Immateriella anläggningstillgångar inklusive medicin-tekniska informationssystem Utgående restvärde Byggnader och mark Utgående restvärde 0 0

58 11. Maskiner och inventarier Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Ackumulerade avskrivningar Vid årets början Årets avskrivning och nedskrivning Omklassificeringar 0 0 Överfört mellan enheter 0 26 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering avskrivningar och nedskrivningar 0 0 Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående restvärde Finansiell leasing Utgående restvärde Pågående investeringar Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början Nyanskaffningar Omklassificeringar Överfört mellan enheter 0 0 Försäljningar/utrangeringar 0 0 Korrigering anskaffningsvärde 0 0 Utgående ackumulerade anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Totalt Kortfristiga fordringar Kundfordringar, internt Kundfordringar, externt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, internt Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, externt Övriga fordringar, internt Övriga fordringar, externt Totalt Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar 0 0 Totalt 0 0

59 Ingående Årets Årets 17. Övriga avsättningar värde avsättning avsättning Totalt Långfristiga skulder Långfristig skuld, investeringsbidrag 0 0 Övriga långfristiga skulder, internt Övriga långfristiga skulder, externt 0 0 Totalt Kortfristiga skulder Leverantörsskulder, internt Leverantörsskulder, externt Semesterskuld Löner, jour, beredskap, övertid Arbetsgivaravgifter, källskatt, F-skatt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, internt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter, externt Övriga kortfristiga skulder, internt Övriga kortfristiga skulder, externt Totalt Övriga ansvars- och borgensförbindelser Totalt 0 0

60

61

62

63

64

65 Återfört ej IanspråktagUtgående utnyttjat under året värde 0 0 0

66 1 (2) Tjänsteutlåtande Datum Västra Götalandsregionen Kungälvs sjukhus Handläggare: Andreas Gren, miljösamordnare Susanne Jähnke Thuresson, verksamhetscontroller E-post: Till styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Remissyttrande: Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Förslag till beslut - Styrelsen ställer sig bakom förslag till remissyttrande om miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Sammanfattning av ärendet Förslaget till miljöplan för innehåller liksom tidigare VGRs miljöpolicy. Det anges också vad som krävs gällande styrning och samverkan, det vill säga organisation och ansvar för genomförande, ledningssystem, resepolicy, inköp/upphandling, finansiella placeringar, kommunikation, kompetens samt uppföljning och redovisning. Delmål, aktuella resultat samt utvärdering av innehållet i miljöprogram har legat till grund för förslaget. Förslaget utgår från fyra prioriterade miljöutmaningar; låg klimatpåverkan, giftfri miljö, hållbar resursanvändning samt biologisk mångfald och har samma struktur som miljöprogrammet med sju målområden samt tillhörande mål och åtgärder. Sammanfattningsvis anser Kungälvs Sjukhus att förslaget till miljöplan för är bra, men att ansvaret behöver förtydligas. Kungälvs sjukhus Ann Stokland Sjukhusdirektör Beslutsunderlag Remissyttrande miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Postadress: Kungälvs sjukhus Kungälv Besöksadress: Lasarettsgatan Kungälv Telefon: Webbplats: E-post: kungalvs.sjukhus@vgregion.se

67 Datum (2) Förslag till miljöplan Remissbrev miljöplan Skickas till Miljönämnden, miljo@vgregion.se

68 Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer: STYRKSFSS Ert diarienummer: MN Miljönämnden Remissyttrande om förslag till miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Sammanfattning av ärendet Förslaget till miljöplan för innehåller liksom tidigare VGR:s miljöpolicy. Det anges också vad som krävs gällande styrning och samverkan, det vill säga organisation och ansvar för genomförande, ledningssystem, resepolicy, inköp/upphandling, finansiella placeringar, kommunikation, kompetens samt uppföljning och redovisning. Delmål, aktuella resultat samt utvärdering av innehållet i miljöprogram har legat till grund för förslaget. Förslaget utgår från fyra prioriterade miljöutmaningar; låg klimatpåverkan, giftfri miljö, hållbar resursanvändning samt biologisk mångfald och har samma struktur som miljöprogrammet med sju målområden samt tillhörande mål och åtgärder. Sammanfattningsvis anser Kungälvs sjukhus att förslaget till miljöplan för är bra, men att ansvaret behöver förtydligas. I förslaget skulle mer tyngd kunna läggas på att en ren, levande miljö också kan vara viktig för människors hälsa- inte bara risk för kroppslig sjukdom välbefinnande och upplevelse av KASAM, känsla av sammanhang meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Exempelvis SLU i Alnarp är uppdaterade på forskning om naturens helande inverkan på människor. Beredning Arbetet med att ta fram förslaget till miljöplan har letts av en styrgrupp bestående av miljönämndens presidium, en ledamot/ersättare från samtliga politiska partier samt miljöchefen. Miljösamordnare från förvaltningarna har bjudits in till workshops där det har funnits möjlighet att komma med synpunkter kring mål och åtgärder. Förslaget skickas nu på remiss till samtliga nämnder och styrelser. I remissen anges att styrelsen bör lägga särskilt fokus på de målområden där Kungälvs sjukhus har huvudansvar eller stödjande ansvar utpekat, och bedöma insatser som krävs för att målen ska nås. Sjukhusledningen står bakom förslaget till beslut att anta tjänsteskrivelsen som styrelsens yttrande i ärendet. Transporter Det långsiktiga målet är att VGRs transporter ska vara fossilfria och energieffektiva, och till 2020 ska koldioxidutsläppen minskas med 80 % jämfört med De åtgärder i förslaget som innebär ansvar för Kungälvs styrelse är:

69 - Vid nyanskaffning av fordon ska fordon som går på förnybar energi väljas. Fordonsgas-, laddhybrid- och elfordon är prioriterade. Sjukhuset har ett fåtal egna fordon) - Ambulanser och sjuktransporter på land ska minska koldioxidutsläppen, Kungälvs sjukhus största miljöpåverkan inom målområdet transporter utgörs av resor i tjänsten. Det nämns inga åtgärder i planen angående minskning av resor med flyg eller egen bil i tjänsten. Detta kan antas vara reglerat i VGR:s klimatväxlingsprogram., men Kungälvs Sjukhus anser att fler åtgärder behövs om målet om fossilfria och energieffektiva transporter ska nås. Energi Det långsiktiga målet är att VGRs energianvändning är energieffektiv och fossilfri, och till 2030 ska VGR halvera energianvändningen i egna lokaler jämfört med För sjukhusens del innebär det att: - Arbeta för att minska den verksamhetsrelaterade elanvändningen. Här krävs nära samarbete med Västfastigheter för att nå medgång. På någon sätt måste det ske med automatik så långt det är möjligt. Sjukvårdspersonal måste få utföra kärnverksamhet d.v.s. vårda patienter medan tekniska lösningar får se till att minsta möjliga energi används Produkter och avfall Det långsiktiga målet är att resursanvändningen inom VGR stödjer en hållbar utveckling och att det avfall som uppkommer inom VGR omhändertas så att en hållbar utveckling stöds. Till 2020 prioriteras produktområdena byggvaror, förbrukningsprodukter, elektronik, inredning, livsmedel, textilier och avfall som VGR genererar. De åtgärder som innebär ansvar för Kungälvs Sjukhus är: - Öka användningstiden för inredning, välja, återanvända möbler då det är möjligt istället för att köpa nya - Minska matsvinnet från egna verksamheter. Detta är en mycket angelägen prioritet då det slängs alldeles för mycket matavfall både i direkt patienthänseende och i restauranger. I dagsläget saknas dock i Kungälv lokalmässiga lösningar då kommunen endast är i startgropen då det gäller biogastillverkning. - På förvaltningsnivå ser vi svårigheter i att förbygga uppkomsten av avfall. Här måste ett centralt arbete göras i och med upphandlingsprocessen, Verksamheten har dock ansvar att informera vid olämpliga emballage osv. Livsmedel Det långsiktiga målet är minskad miljöpåverkan från inköp av livsmedel. Till 2020 ska andelen ekologiska livsmedel vara 50 % av den totala livsmedelsbudgeten och klimatpåverkan från verksamhetens måltidsservering ska minska. Kungälvs sjukhus har inte huvudansvar för någon av aktiviteterna men har ett ansvar att gynna och främja Regionservice arbete.

70 Kemikalier Det långsiktiga målet är att leva upp till VGR ska leva upp till det nationella målet om en giftfri miljö, och till 2020 ska följande prioriterade produktområden bidra till detta: byggvaror, förbrukningsprodukter, elektronik, inredning, textilier, lek/pedagogiskt material samt kemiska produkter och enskilda kemikalier. De åtgärder som innebär ansvar för oss är: - Minska behov och användning av varor och kemiska produkter som innehåller miljö- och hälsofarliga produkter. Läkemedel Det långsiktiga målet är att minska miljöbelastningen av läkemedel utan att påverka patientnyttan negativt. Till 2020 ska miljöbelastningen vid produktion och användning av läkemedel minska, och de åtgärder som innebär ansvar för Kungälvs Sjukhus är; verka för rationell användning av antibiotika, minska ordination av miljöbelastande preparat, minska kassationen av läkemedel samt öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan. Kungälvs sjukhus anser att samordning av arbetet måste ske både regionalt och nationellt, framför allt gällande användning av antibiotika, identifiering av miljöbelastande preparat och att öka kunskapen om läkemedels miljöpåverkan. Medicinska gaser Det långsiktiga målet är att minska miljöbelastningen från klimatpåverkande medicinska gaser. Till 2020 ska vårdens utsläpp av lustgas minska med 75 % jämfört med Kungälvs sjukhus Västra Götalandsregionen Benny Strandberg Ordförande Ann Stokland Sjukhusdirektör

71 1 (1) Tjänsteutlåtande Datum Västra Götalandsregionen Kungälvs sjukhus Handläggare: Sanna Richter E-post: Till styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Rutin för hantering av externa styrdokument vid Kungälvs sjukhus Förslag till beslut Styrelsen beslutar att godkänna rutinen för hantering av externa styrdokument vid Kungälvs sjukhus. Sammanfattning av ärendet Syftet med denna rutin är att externa styrdokument hanteras korrekt. Det finns flera olika typer av externa styrdokument- lagar, regionala styrdokument samt policys från regionfullmäktige till exempel. Dessa ska hanteras och implementeras på olika sätt vilket beskrivs i rutinen för hantering av externa styrdokument. Kungälvs sjukhus Ann Stokland Sjukhusdirektör Beslutsunderlag Rutin- hantering av externa styrdokument Postadress: Kungälvs sjukhus Kungälv Besöksadress: Lasarettsgatan Kungälv Telefon: Webbplats: E-post: kungalvs.sjukhus@vgregion.se

72 Barium id Dokumentserie Giltigt fr o m Version ks/adm ,0 RUTIN Hantering av externa styrdokument Innehållsansvarig: Sanna Richter, planeringsledare Godkänd av: Ann Stokland, Sjukhusdirektör Denna rutin gäller för: Kungälvs sjukhus Syfte Att se till att externa styrdokument hanteras på ett korrekt sätt. Arbetsbeskrivning Med externa styrdokument avses dokument som inte producerats av Kungälvs sjukhus. T ex lagar, författningar, regionala policys, regionala medicinska riktlinjer. Kännedom om externa styrdokument får bland andra sjukhusdirektör, chefläkare, verksamhetschefer, stabschefer, chefssekreterare, styrelsesekreterare samt övriga medarbetare med specifika uppdrag och funktioner. Styrdokument som berör hela eller delar av sjukhuset hanteras initialt i sjukhusledningen Styrdokument som berör enskilda verksamheter/kliniker hanteras initialt i respektive verksamhets/kliniks ledningsgrupp Policys från regionfullmäktige tas upp som anmälningsärende till styrelsen och vidarebefordras till berörd handläggare och sjukhusdirektör. Förslag till implementering och uppföljning lämnas till styrelsesekreterare som tar upp ärendet till styrelsen Ny/förändrad lagstiftning tas upp som anmälningsärende till styrelsen och vidarebefordras till berörd handläggare och sjukhusdirektör. Förslag till implementering och uppföljning lämnas till styrelsesekreterare som tar upp ärendet till styrelsen Hanteringen ska bl a ta hänsyn till: Behövs åtgärder? Hur ska implementeringen ske? Hur ska uppföljning av efterlevnad ske? Ansvar för implementering och uppföljning av efterlevnad Uppföljning Sjukhusdirektören ansvarar för innehållet i rutinen och att uppföljning och revision sker. Verksamhetschefer och stabschefer ansvarar för att rutinen implementeras och efterlevs. Avsteg från ovanstående rutin rapporteras i MedControl PRO. Relaterad information Regionövergripande styrdokument. Socialstyrelsens hemsida. Lagrummet. Papperskopior gäller endast efter verifiering mot publicerad utgåva! 1 (av 1)

73 Kompetensförsörjningsplan 2016 Kungälvs sjukhus Kompetensförsörjning

74 Yrkeskategori: Yrkeskategori TV-anst årsarbetare Efterfrågan årsarbetare Bruttogap Pensionsavg Personalomsättning Nettogap 2016 Yrkeskategori 1 213, ,24-16,80-18,23-102,90-137, Yrkeskategori 1 230, ,99-3,75-21,16-102,90-127, Yrkeskategori 1 233, ,99-5,00-29,55-102,90-137, Yrkeskategori 1 238, ,99 0,00-21,30-102,90-124, Yrkeskategori 1 238, ,99 0,00-26,40-102,90-129,30 Summa 1236,24-25,55-116,64-514,51-656,70 Bruttogap= Differensen mellan antalet befintliga tvanställda årsarbetare och möjliga antalet årsarbetare att efterfråga utifrån verksamhetsplan och budget.(=antalet budgeterade tjänster) Nettogap= Antalet årsarbetare som saknas när pensionsavgångar och personalomsättning är avräknat.

75 Yrkeskategori: 20x010 Överläkare/Specialistläkare TV-anst årsarbetare Efterfrågan årsarbetare Bruttogap Pensionsavg Pers.oms Tillskott ST Nettogap 2016 Överl/Specialistläk 104,45 108,65-4,20-1,00-13,58 6,00-12, Överl/Specialistläk 108,65 114,40-5,75-2,50-13,58 11,00-10, Överl/Specialistläk 114,40 120,40-6,00-6,50-13,58 13,00-13, Överl/Specialistläk 120,40 122,40-2,00-4,75-13,58 10,00-10, Överl/Specialistläk 122,40 123,40-1,00-0,80-13,58 9,00-6, Överl/Specialistläk 123,40 123,90-0,50-2,50-13,58 13,00-3, Överl/Specialistläk 123,90 124,90-1,00-2,00-13,58 7,00-9, Överl/Specialistläk 124,90 125,90-1,00-4,00-13,58 9,00-9,58 Summa 120,49-21,45-24,05-108,66 78,00-76,16 Yrkeskategori: A1 Sjuksköterskor TV-anst årsarbetare Efterfrågan årsarbetare Bruttogap Pensionsavg Pers.oms Nettogap 2016 A1 Sjuksköterskor 409,33 419,18-9,85-8,28-46,02-64, A1 Sjuksköterskor 419,18 419,18 0,00-5,36-46,02-51, A1 Sjuksköterskor 419,18 419,18 0,00-4,50-46,02-50, A1 Sjuksköterskor 419,18 419,18 0,00-3,00-46,02-49, A1 Sjuksköterskor 419,18 419,18 0,00-8,33-46,02-54,35 Summa 419,18-9,85-29,47-230,08-269,40 Yrkeskategori: B1 Undersköterskor m.fl. TV-anst årsarbetare Efterfrågan årsarbetare Bruttogap Pensionsavg Pers.oms Nettogap 2016 B1 Undersköterskor 287,66 287,66 0,00-4,95-17,27-22, B1 Undersköterskor 287,66 287,66 0,00-5,40-17,27-22, B1 Undersköterskor 287,66 287,66 0,00-5,55-17,27-22, B1 Undersköterskor 287,66 287,66 0,00-7,68-17,27-24, B1 Undersköterskor 287,66 287,66 0,00-10,27-17,27-27,54 Summa 287,66 0,00-33,85-86,34-120,19

76 Yrkeskategori: F1 Administratör, vård TV-anst årsarbetare Efterfrågan årsarbetare Bruttogap Pensionsavg Pers.oms Nettogap 2016 F1 Administratör, vård 79,50 84,25-4,75 0,00-5,36-10, F1 Administratör, vård 84,25 85,25-1,00-1,00-5,36-7, F1 Administratör, vård 85,25 85,25 0,00-4,00-5,36-9, F1 Administratör, vård 85,25 85,25 0,00 0,00-5,36-5, F1 Administratör, vård 85,25 85,25 0,00-1,00-5,36-6,36 Summa 85,05-5,75-6,00-26,78-38,53 Yrkeskategori: G Rehabilitering och förebyggande TV-anst årsarbetare Efterfrågan årsarbetare Bruttogap Pensionsavg Pers.oms Nettogap 2016 G Rehab/förebyggande 108,45 108,45 0,00 0,00-12,16-12, G Rehab/förebyggande 108,45 108,45 0,00-2,00-12,16-14, G Rehab/förebyggande 108,45 108,45 0,00-4,00-12,16-16, G Rehab/förebyggande 108,45 108,45 0,00-1,00-12,16-13, G Rehab/förebyggande 108,45 108,45 0,00 0,00-12,16-12,16 Summa 108,45 0,00-7,00-60,80-67,80 Yrkeskategori: H Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA TV-anst årsarbetare Efterfrågan årsarbetare Bruttogap Pensionsavg Pers.oms Nettogap 2016 HSjukteknik/lab inkl BMA 49,95 49,95 0,00-1,00-1,69-2, HSjuktek/lab, inkl BMA 49,95 49,95 0,00 0,00-1,69-1, HSjuktekni/lab, inkl BMA 49,95 49,95 0,00 0,00-1,69-1, HSjukteknik/lab, inkl BMA 49,95 49,95 0,00-1,87-1,69-3, HSjukteknik/lab. inkl BMA 49,95 49,95 0,00-1,00-1,69-2,69 Summa 49,95 0,00-3,87-8,46-12,33 Yrkeskategori: L Administration TV-anst årsarbetare Efterfrågan årsarbetare Bruttogap Pensionsavg Pers.oms Nettogap 2016 L Administration 106,10 106,10 0,00-3,00-3,62-6, L Administration 106,10 106,10 0,00-4,90-3,62-8, L Administration 106,10 106,10 0,00-4,00-3,62-7, L Administration 106,10 106,10 0,00-3,00-3,62-6, L Administration 106,10 106,10 0,00-5,00-3,62-8,62 Summa 106,1 0,00-19,90-18,10-38,00

77 Uppskatta rekryteringssituationen idag och bedöm balansen om 5 respektive 8 år definitioner enligt nedan används God balans: Utbudet är något större än efterfrågan Det är möjligt att rekrytera personal med rätt kompetens Verksamheter oberoende av inhyrd personal Knapp balans: Utbudet motsvarar efterfrågan, utan marginal Det är möjligt men inte lätt att rekrytera personal med rätt kompetens Verksamheter använder inhyrd personal som undantag Tydlig obalans: Utbudet är lägre än efterfrågan Det är svårt att rekrytera personal med rätt kompetens Verksamheter använder inhyrd personal löpande Kompetensförsörjning

78 Kungälvs sjukhus Specialistläkare/Överläkare Etikett KFP 2015 KFP 2016 Idag 5 år 8 år Idag 5 år 8 år Barn- och ungdomspsykiatri Bild- och funktionsmedicin Internmedicin Endokrinologi och diabetologi Kardiologi Gastroenterologi o hepatologi Hematologi Geriatrik Psykiatri Kirurgi Ortopedi Anestesi/IVA Kompetensförsörjning

79 SPECIALIST-/ÖVERLÄKARE Insatser pågående och planerade Vad krävs ytterligare för insatser eller åtgärder för att nå balans? Bruttogap: saknas 4,20 tjänster inför 2016 varav: -1,0 ortopedi -3,0 barn- och ungdoms psyk. -0,2 geriatriker därutöver -1,5 urologi (avtal med SU 2016) Insatser: Riktade rekryteringsinsatser Aktivt arbete med processer i vården Omfördelning av arbetsuppgifter uppgiftsväxling Nyttja styrningen av ST Verka för att tillräckligt många ST-läkare finns i verksamheten Förvaltningsnivå (enskilt eller i samverkan med andra) Se skrivning ur sjukhusets Verksamhetsplan (s 6-7 i detta underlag) samt: Genomföra sjukhusets ST-program Bristen på specialist-/överläkare inom vissa specialiteter såsom kardiologi och barnpsykiatri har inneburit att bemanningsföretag har behövt anlitas. Utlandsrekrytering av läkare har genomförs, vilket förhoppningsvis på sikt ska medföra att vi kan undvika bemanningsläkare. Som en konsekvens av sjukhusets utökade roll och uppgift inom akutsjukvården kommer vi att behöva rekrytera specialist-/överläkare inom, för sjukhuset, nya specialiteter. Regionnivå Insatser som bedöms göras regiongemensamt Bedöma vid behov om vi skall utlandsrekrytera. KS ingår i den regionala satsningen Utvecklad utlandsrekrytering Fortsatt regionalt stöd till ST-tjänster inom psykiatri men även till annan bristspecialitet ex. urologi Fortsatt regional satsning på ST-.tjänster till bristområden Nationellt (Universiteten, SKL, övriga landsting och regioner, omvärldsbevakning) Kompetensförsörjning

80 Kungälvs sjukhus Yrkesgrupp Sjuksköterskor Etikett KFP 2015 KFP 2016 I dag 5 år I dag 5 år Sjuksköterska annan (grundutbildad) Psykiatrisjuksköterska Intensivvårdssjuksköterska Operationssjuksköterska Röntgensjuksköterska Akutsjuksköterska Avancerad Specialistsjuksköterska Sjuksköterska -handikapp o äldrevård Sjuksköterska annan specialfunktion (dagvård, smärtenhet, AVH) Anestesisjuksköterska Ambulanssjuksköterska Kompetensförsörjning

81 SJUKSKÖTERSKOR Insatser pågående och planerade Vad krävs ytterligare för insatser eller åtgärder för att nå balans? Bruttogap: varav: saknas ca 11,0 tjänster inför ,0 psykiatrisjuksköterska -1,0 vård av äldre -2,0 IVA sjuksköterska -7,0 grundutbildad sjuksköterskor Sjukhuset har ett svårt rekryteringsläge när det gäller sjuksköterskor. I samband med hög personalomsättning har bemanningsläget inom flera enheter varit väldigt ansträngd. Olika faktorer spelar in. Bl.a. ser vi att lönenivån jämfört med andra arbetsgivare påverkar vår möjlighet att rekrytera sjuksköterskor med efterfrågad kompetens och erfarenhet. Vi ser även att antalet legitimerade sjuksköterskor inte fyller vårt behov. Insatser: Introduktionsprogram med kliniskt basår för nya sjuksköterskor för att stärka yrkesrollen och ge en ökad kvalité i introduktion av nya medarbetare Införa en karriärmodell för sjuksköterskor som synliggör vilka utvecklingsmöjligheter som finns inom yrket. Inrättande av utbildningstjänster för att öka specialistkompetens för sjuksköterskor. Ger möjlighet till utveckling och stimulans inom yrket. Kompetensutveckling för sjuksköterskor inom kärnkompetenserna samt hospitering. Ger ökad kunskap och erfarenhet, Fokus på uppgiftsväxling vilket frigör tid för sjuksköterskor Tvärprofessionell smärtutbildning. Viktig utbildningsinsats i vården Rekryteringsinsatser, bl. a via Öppet Hus i februari Förvaltningsnivå (enskilt eller i samverkan med andra) Se skrivning ur sjukhusets Verksamhetsplan (sid 6-7 i detta underlag) Regionnivå Insatser som bedöms göras regiongemensamt Verka för fler utbildningstjänster Fortsatt regional satsning på specialistutbildningar Gemensamma rekryteringskampanjer Arbeta med regionens varumärke som attraktiv arbetsgivare Verka för att antalet utbildningsplatser ökar för att möta behovet av sjuksköterskor. Nationellt (Universiteten, SKL, övriga landsting och regioner, omvärldsbevakning) Lägga handledarutbildning i sjuksköterskeprogrammet Bättre anpassning av sjuksköterskeprogrammet till verksamhetens behov Högskolan i samarbete med arbetsgivare ge bättre förutsättningar när det gäller kompetens och erfarenhet för nya sjuksköterskor. Kompetensförsörjning

82 Kungälvs sjukhus Medicinska sekreterare Etikett KFP 2015 KFP 2016 Idag 5 år Idag 5 år Medicinska sekreterare Kompetensförsörjning

83 MEDICINSKA SEKRETERARE Insatser pågående och planerade Vad krävs ytterligare för insatser eller åtgärder för att nå balans? Bruttogap: saknas 5,0 tjänster inför 2016 varav: 3,50 tjänst Akutkliniken 1,25 tjänst Kirurg /Ortopedkliniken Sjukhuset upplever svårigheter att rekrytera medicinska sekreterare till både vikariat och fasta tjänster. Olika faktorer spelar in. Bl.a. ser vi att lönenivån jämfört med andra arbetsgivare påverkar vår möjlighet att rekrytera medicinska sekreterare med efterfrågad kompetens och erfarenhet. Vi ser även att antalet utexaminerade medicinska sekreterare inte fyller vårt behov. Insatser: Genomför vårdadministrativ översyn bla med syfte att samordna kompetensutveckling för medicinska sekreterare, kanslister assistenter m.fl.. Rekryteringsinsatser, bl. a via Öppet Hus i februari Öka delaktighet och påverkansmöjligheter Översyn av medicinska sekreterares arbetsuppgifter och roller Där det är funktionellt ge möjlighet till distansarbete Förvaltningsnivå (enskilt eller i samverkan med andra) Se skrivning ur sjukhusets Verksamhetsplan (sid 6-7 i detta underlag) Samt: Genomför vårdadministrativ översyn bla med syfte att samordna kompetensutveckling för medicinska sekreterare Regionnivå Insatser som bedöms göras regiongemensamt Bevaka och följa upp att tillräckligt många utbildningsplatser finns samt att utbildningen motsvarar verksamhetens behov Införa karriärmodell för medicinska sekreterare Nationellt (Universiteten, SKL, övriga landsting och regioner, omvärldsbevakning) Kompetensförsörjning

84 Kungälvs sjukhus Rehabilitering och förebyggande Etikett KFP 2015 KFP 2016 Idag 5 år Idag 5 år Psykolog Kompetensförsörjning

85 PSYKOLOG Insatser pågående och planerade Vad krävs ytterligare för insatser eller åtgärder för att nå balans? Bruttogap: balans inför 2016 Insatser: För att skapa intresse för specialistpsykiatrin har vi en positiv inställning till att ta emot praktikanter och se på möjligheten att anställa psykolog-assistenter. Förvaltningsnivå (enskilt eller i samverkan med andra) Se skrivning ur sjukhusets Verksamhetsplan (sid 6-7 i detta underlag) Svårt att rekrytera psykologer med psykiatrisk erfarenhet. Lönenivån jämfört med andra arbetsgivare påverkar vår möjlighet att rekrytera psykologer med efterfrågad kompetens och erfarenhet Stora pensionsavgångar samt fler psykologer inom Närhälsan samt i privata verksamheter gör att vi bedömer att kommer att bli mycket svårrekryterat inom 5 år. Mycket svårrekryterat, redan idag, till våra verksamheter i Stenungsund samt till Ale Regionnivå Insatser som bedöms göras regiongemensamt Fortsatt regional satsning på PTP-tjänster I dialogen med utbildningsanordnare bevaka antalet utbildningsplatser Bevaka VGR löneläge jmf med övriga arbetsgivare Nationellt (Universiteten, SKL, övriga landsting och regioner, omvärldsbevakning) Kompetensförsörjning

86 Personalomsättning Förvaltningens avgångsenkät visar att anställda som lämnar sjukhuset i huvudsak har varit nöjda med sjukhuset som arbetsgivare. Man har trivts med sina arbetsuppgifter, upplevt att det har funnits möjlighet att utvecklas i arbetet och haft ett bra samarbete med sin närmaste chef och arbetskamrater. I enkäten framkommer även att många upplever en tung arbetsmiljö med hög arbetsbelastning, något vi även ser i resultatet av medarbetarenkäten. Nedan beskrivs planerade insatser i sjukhusets verksamhet de närmaste åren. Vi ser att dessa kan bidra till en förbättring av arbetsmiljön och bidra till att sjukhuset upplevs som en attraktiv arbetsgivare. Insatser finns också beskrivna under resp. yrkeskategori. (Yrkeskategorier som redovisas i KFP 2016 är de där vi i dagsläget bedömer att det kommer att råda en obalans.) Nya sjukhuset Byggnation av nya vårdavdelningar är för Kungälvs sjukhus det mest strategiska projektet inför framtiden och avgörande för sjukhusets möjligheter att klara vårdbehoven inom upptagningsområdet. Sjukhuset har genomfört tvärprofessionella och klinikövergripande verksamhetsutvecklingsprojekt med syfte att utveckla vård och lokaler för att i framtiden leva upp till patientens behov av en modern och säker vård. Vårdbyggnaden kommer att uppföras med 10 vårdenheter med totalt 280 vårdplatser, alla som enkelrum. Kungälvs sjukhus framtida roll i akutsjukvården. Sjukhuset har på uppdrag av regionstyrelsen tagit fram ett förslag på hur Kungälvs sjukhus roll och uppgift inom akutsjukvården i Göteborgsområdet ska utformas. Regionstyrelsen och regionfullmäktige har ställt sig bakom de principiella utgångspunkterna som redovisas vad gäller utvecklingen av Kungälvs sjukhus. Sjukhuset ska ge befolkningen i stadsdelen Norra Hisingen tillgång till sjukhusets vårdutbud. Det utökade uppdraget ställer nya krav på sjukhusets samtliga verksamheter, vilket har arbetats med under hösten.

87 Ur Kungälvs sjukhus verksamhetsplan Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Sjukhuset ska vara en attraktiv arbetsgivare genom att erbjuda kompetens- och karriärutveckling. Fokus ska ligga på ett aktivt arbete med strategisk kompetensförsörjning, vilket ger förutsättningar att bedriva sjukhusets verksamhet. Sjukhuset står inför stora förändringar och en stor nybyggnation med moderna vårdavdelningar vilket kräver nytänkande. Aktiviteter: Fokus på kvalité i introduktion av nya medarbetare. Handlingskraftigt skapa delaktighet och påverkansmöjligheter för medarbetare. Sjukhuset ska identifiera bristområden och utifrån det stärka insatserna vid rekrytering. Program med kliniskt basår för nya sjuksköterskor. Införa en karriärmodell för sjuksköterskor. Genomföra AT- och ST-program. Inrättande av utbildningstjänster för att öka specialistkompetens för sjuksköterskor. Kompetensutveckling för sjuksköterskor, undersköterskor, skötare, medicinska sekreterare m.fl. Fokus på uppgiftsväxling. Tvärprofessionell smärtutbildning (7,5 hp). Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Sjukhuset ska verka för en god arbetsmiljö. Med den kommande nybyggnationen skapas moderna vårdavdelningar och en bättre arbetsmiljö vilket kan hjälpa oss att förstärka och behålla ett gott rykte och friskare personal. Fortsatt arbete med handlingsplanen för minskad sjukfrånvaro. Minska arbetsbelastningen genom att bemanna verksamhetsanpassat i förhållande till beläggning. Använda uppgiftsväxling för att förbättra arbetssituationen. Införa "normtal chef". Insatser i tidigt skede för att minska korttidssjukfrånvaro. Friskvårdsaktiviteter för sjukhusets medarbetare. Utveckla samarbetet med Försäkringskassan. Samtliga arbetsplatser ska arbeta vidare med de handlingsplaner som tagits fram utifrån medarbetarenkätens resultat. Utveckla och stärka samarbetet med företagshälsovården "Hälsan och arbetslivet". Insatser vid om- och tillbyggnad när det gäller ergonomi. Fortsatt översyn av arbetstider. Satsa på ledarskap Kungälvs sjukhus ska verka för att ha bra chefer och ge möjlighet för chefer att utvecklas i sin yrkesroll. Införa "normtal chef" med fokus på ett hållbart ledarskap/medarbetarskap Fortsätta att genomföra sjukhusets chefsutbildningsprogram. Erbjuda sjukhusets chefer att delta i regionens utbud av chefsutbildningsinsatser och -program. Erbjuda utbildningsinsats i hälsofrämjande ledarskap/medarbetarskap. Verka för att chefer får möjlighet till handledning och mentorskap. Arbeta med administrativ utveckling och om möjligt förenkla arbetet.

88 Ur Kungälvs sjukhus verksamhetsplan , forts. Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Med utgångspunkt i "rätt kompetens för rätt uppgift" är uppgiftväxling ett område att genomlysa och arbeta med för att uppfylla patientsäkerhet och säkra tillgången på kompetens. I dag har vi en ökad personalomsättning av framför allt sjuksköterskor, samtidigt som det i Västra Götaland är färre sjuksköterskestudenter i avgångsklasserna. För att klara kompetensförsörjningen ska sjukhuset identifiera andra yrkesgrupper som kan utföra delar av sjuksköterskeuppgifterna. Sjukhuset kommer även att göra en översyn av andra yrkeskategorier när det gäller uppgiftsväxling, t.ex. läkare och medicinska sekreterare. Fortsatt arbete med sjukhusets handlingsplan för uppgiftsväxling. Samtliga verksamheter berörs på olika sätt och kommer med förslag. Ta fram eventuella utbildningsinsatser i samband med uppgiftsväxling. Rekryteringsinsatser. Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling För att vara en attraktiv arbetsgivare ska sjukhuset arbeta med en modell för lönekarriär och kompetensutveckling. Införa den framtagna karriärmodellen för sjuksköterskor samt medverka till att ta fram karriärmodeller för andra yrkesgrupper. Införa kliniskt basår för nyexaminerade sjuksköterskor. Riktade kompetensutvecklingsinsatser för flertalet yrkeskategorier. AT- och ST-program med hög kvalité. Systematisera arbetsmiljöarbetet, bredd införa goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Kungälvs sjukhus värnar om medarbetares arbetsmiljö och hälsa genom att på ett systematiskt sätt arbeta med olika insatser. Pröva att införa ny arbetstidsmodell. Arbeta systematiskt med översyn av schemastrukturen och verksamhetsanpassa bemanningen för att säkra hälsa och arbetsmiljö för medarbetare. Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Kungälvs sjukhus har under flertalet år bedrivit friskvårdsarbete och erbjuder ett omfattande och varierat utbud. För att stärka det hälsofrämjande arbetet på sjukhuset kommer följande insatser att göras under året: Utbildningsinsats i hälsofrämjande ledarskap/medarbetarskap Insatser för medarbetare i samarbete med företagshälsovården "Hälsan och arbetslivet". Utveckla arbetstidsmodell som främjar medarbetares hälsa. Friskvårdsarbete som bedrivs av sjukhusets personalhälsa, med fokus på såväl fysisk som psykosocial hälsa.

89 Anställningsbeslut vid Kungälvs sjukhus av tillsvidareanställd personal, mars 2016 Avdelning Akutkliniken Kirurgkliniken Kirurgkliniken Anestesikliniken Anestesikliniken Anestesikliniken Medicinkliniken Medicinkliniken Medicinkliniken Psykiatriska kliniken Psykiatriska kliniken Röntgenkliniken Sammanställt av Lena Albinsson, HR Kategori Sjuksköterska Sjuksköterska Medicinsk sekreterare Sjuksköterska Sjuksköterska Sjuksköterska Läkare Läkare Sjuksköterska Verksamhetsutvecklare Läkare Sjuksköterska Totalt: 7 sjuksköterskor 3 läkare 1 medicinsk sekreterare 1 verksamhetsutvecklare

90 1 (1) Datum Västra Götalandsregionen Kungälvs sjukhus Till styrelsesammanträdet för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus den 28 april 2016 Förteckning över inkomna ärenden för perioden 17 mars april /3-16, beslut från Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden gällande tillkommande ersättning statsbidrag fria läkemedel barn 30/3-16, rapport från vinterns demokratitorg, från koncernkontoret 1/4-16, skrivelse från regiondirektören gällande lägesrapport om intern styrning och kontroll till samtliga nämnder och styrelser 4/4-16, beslut från regionstyrelsen gällande beslut den 22 mars om regiongemensam riktlinje Rökfri Västra Götalandsregion 4/4-16, beslut från regionstyrelsen gällande regelverk för enskilds direktåtkomst till journaluppgifter via säkra e-tjänster 4/4-16, beslut från regionstyrelsen gällande återrapport av uppdrag från delårsrapport augusti om bedömning av åtgärdsplaner och dess effekter 8/4-16, hälso- och sjukvårdsdirektörens beslut, HSD-D , Regional Medicinsk Riktlinje angående Trombolys och trombektomi vid ischemisk stroke 14/4-16, beslut från Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd gällande tillkommande ersättning statsbidrag fria läkemedel barn 15/4-16, svar på frågor kring uppdraget kring specialistgynekologi 21/4-16, regionfullmäktiges beslut om revisionsberättelsen för 2015 års verksamhet. 21/4-16, regionfullmäktiges beslut om bokslutsdispositioner 2015 samt TU 22/4-16, regionfullmäktiges beslut om årsredovisningen 2015 för VGR. 22/4-16, regionfullmäktiges beslut om revisionsberättelserna där även revisionsberättelserna samt Årspromemorian bifogas 22/4-16, regionfullmäktiges beslut om policy för IS/IT i Västra Götalandsregionen. 22/4-16, regionfullmäktiges beslut om återrapport av uppdrag från delårsrapport 2015 om samlad analys och bedömning av sjukhusstyrelsernas åtgärdsplaner och dess effekter Sammanställt av Sandra Lyrenius Postadress: Besöksadress: Telefon: Webbplats: E-post: Kungälvs sjukhus Lasarettsgatan kungalvs.sjukhus@bll.se 442 Kungälv Kungälv

91 Tjänsteutlåtande Ärende x Styrelsen för Kungälvs sjukhus Sammanträdesdatum och Frölunda Specialistsjukhus Delårsrapport mars 2016 för Frölunda Specialistsjukhus Dnr FSS 19/ Förslag till beslut Styrelsen beslutar - att godkänna för delårsrapport mars 2016 Frölunda Specialistsjukhus - att omedelbart justera paragrafen Sammanfattning av ärendet Under hösten 2015 arbetade Frölunda Specialistsjukhus med planeringen inför de förändrade uppdragen inom ortopedi och ögonsjukvård, detta för att ställa om verksamheten till de nya uppdragen från och med januari Sjukhuset arbetar aktivt med omställningen men på grund av kort omställningstid och uppkomna läkarvakanser ser sjukhuset stora utmaningar med att under 2016 kunna genomföra överenskomna produktionsvolymer. Frölunda Specialistsjukhus samlade vårdproduktion är lägre än periodens budget. Detta förklaras av att sjukhuset under årets första månader har ett flertal läkarvakanser samt frånvaro. Sjukfrånvaron för hela sjukhuset för mars månad är 6,1 procent, vilket är samma nivå som föregående år. Sjukhuset redovisar per mars ett resultat på 0,7 mnkr, vilket är 0,3 mnkr sämre än budget. Resultat har framför allt påverkats av att sjukhuset har fortsatt stora utmaningar att klara produktionsuppdraget på grund av läkarvakanser. Sjukhuset har anlitat bemanningsföretag med syfte att uppnå överenskomna produktionsvolymer och rekrytering pågår inom ett flertal specialiteter. Sjukhuset gör bedömningen att överenskomna volymer inte kommer att uppnås under 2016 på grund av frånvaro och läkarvakanser. Utifrån kända förutsättningarna vid delårsrapportens framtagande prognostiseras ett resultat på -5,5 mnkr för Information och samverkan om delårsrapport mars 2016 har ägt rum i sjukhusets samverkansgrupp Madeleine Andersson Sjukhusdirektör Frölunda Specialistsjukhus Agneta Xenos Mattsson Ekonomichef Frölunda Specialistsjukhus

92 Delårsrapport mars 2016 Frölunda Specialistsjukhus

93 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Verksamheten... 4 Medarbetare Ekonomi Bildkälla: Bildbanken samt Frölunda Specialistsjukhus 2015

94 Ständiga utmaningar Sjukhuset har inlett 2016 med att genomföra beslutade ersättningsuppdrag inom ortopedi och ögonsjukvård. Genom uppgiftsväxling har sjukhuset trots brist på läkare kunnat upprätthålla en god vård. Medarbetarnas kompetens har tillvaratagits vilket upplevs som motiverande och stimulerande. Madeleine Andersson Sjukhusdirektör Sida 1 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

95 Sammanfattning Sammanfattning SJUKHUSETS FRAMTID Sjukhusets framtid på lite längre sikt är avhängigt nästa steg i planeringen och utvecklingen av sjukvården i Göteborgsområdet. Regionstyrelsen beslutade den 3 november att det nya specialistsjukhuset i västra Göteborg ska placeras vid Högsbo sjukhus. Tidigare under året har beslut tagits om att bygga ett specialistsjukhus i Frihamnen. Inget av sjukhusen kommer att ha vårdplatser. Regionstyrelsen beslutade också att bygga ett dagkirurgiskt centrum vid sjukhuset i Frihamnen samt att utreda förutsättningarna för att bygga ytterligare ett dagkirurgiskt centrum vid Högsbo sjukhus. Utredningen är nu slutförd och resultatet av utredningen kommer att presenteras för Ägarutskottet och Regionstyrelsen inom den närmaste tiden där beslut också kommer att tas. VERKSAMHETEN OCH PRODUKTION 2016 Frölunda Specialistsjukhus har i verksamhetsplan 2016 fokus på tre långsiktiga mål: vi har en patientcentrerad vård, vi kan rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetens och vi arbetar resurseffektivt. Till varje mål finns delmål med tydliga aktiviteter och mätetal. Målen för 2016 liksom 2015 kommer att brytas ner på mottagnings- och enhetsnivå och varje enhet kommer att ta fram en handlingsplan för att nå målen. Från och med 1 januari 2016 slutade sjukhuset att utföra höft- och knäproteser liksom kataraktoperationer (grå starr). Dessa operationer har ersatts med dels fotkirurgi och knäoch axelkirurgi, och dels behandlingar inom ögonsjukvård såsom plastikoperationer, skelningsoperationer samt behandlingar av diabetespatienter. Viss del av ersättningsuppdragen ingår i sjukhusets överenskommelse om specialistvård med Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och andra delar ingår i Västra Götalandsregionens tillgänglighetssatsningar. Under andra hälften av 2015 arbetade sjukhuset aktivt att anpassa ortopedi och ögonsjukvård till ett förändrat uppdrag för sjukhuset från och 1 januari Förändringen var en del av genomförandet av Regionstyrelsens beslut om regiongemensam produktionsstyrning december Sjukhuset har haft stora svårigheter rekrytera specialistläkare inom ortopedi, där vakanser uppstått på grund av bland annat förändrat uppdrag Ortopedin saknar fortfarande två specialistläkare, vilket för sjukhuset innebär minskad produktion och därmed minskade intäkter. Ögonsjukvården har inte klarat att genomföra beslutad omställning hittills, vilket förklaras av att omställningstiden för ett sådant förändrat uppdrag har varit alltför kort och att samtliga specialistläkare har fått förändrat innehåll i sina tjänster. Även inom ögonsjukvården klarar sjukhuset inte planerad produktion vilket också påverkar sjukhusets intäkter. Härutöver har sjukhuset ytterligare kompetensförsörjningssvårigheter av specialistläkare inom enheterna för gynekologi, kardiologi och öronnäsahals. Detta påverkar också produktionen negativt, liksom intäkter, och därmed sjukhusets resultat. Sida 2 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

96 Sammanfattning Sjukhusets ekonomiska resultat för helåret 2016 prognostiseras till -5,5 mnkr, vilket är en konsekvens av rekryteringssvårigheter, minskad produktion och därmed minskade intäkter. MEDARBETARE Sjukhusets sjukfrånvaro mars månad är i stort sett oförändrad jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron uppgick till och med mars i år till i genomsnitt 6,10 % och föregående år var siffran 6,12 %. Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat något medan männens har sjunkit. Andelen medarbetare med långtidssjukfrånvaro över 60 dagar är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år. Sjukhusets personalvolym har minskat per mars månad vid jämförelse med samma period Antalet anställda medarbetare uppgick till 219 mars 2016, i jämförelse 241 mars Minskningen beror främst på att sjukhuset har vakanser bland läkare och medicinska sekreterare. Sjukhuset har tagit fram en kompetensförsörjningsplan för perioden som innehåller åtgärder för att attrahera, rekrytera, behålla, utveckla och avveckla kompetens. VERKSAMHET I BALANS I samband med sjukhusets årsredovisning för 2015 tog sjukhuset fram en åtgärdsplan inför 2016 för att kunna nå en verksamhet i balans. Sjukhuset arbetar aktivt inom flertalet delar av åtgärdsplanen. Ett av beslutade områden är anställningsprövning, vid de enheter som är berörda av minskad vårdproduktion på grund av läkarvakanser. Sjukhuset avvaktar i vissa fall med rekryteringar av sjuksköterskor, undersköterskor, medicinska sekreterare och fysioterapeuter tills läkarvakanserna är återbesatta. Åtgärden har gett resultat och personalvolymen har minskat. Inom radiologin har sjukhuset inlett ett samarbete med Kungälvs sjukhus kring läkarbemanning vilket visat sig har fungerat mycket bra. Vårdproduktionen kan därmed upprätthållas. Sjukhuset arbetar sedan flera år med uppgiftsväxling inom flera olika specialiteter. Genom uppgiftsväxling har sjukhuset trots brist på läkare kunnat upprätthålla en god vård. Medarbetarnas kompetens har tillvaratagits vilket upplevs som motiverande och stimulerande. FASTIGHETEN Ett aktivt underhåll av sjukhusets lokaler pågår fortlöpande och under vinter/våren har sjukhuset genomfört en översyn av sjukhusets säkerhet, inklusive brandsäkerheten. Detta utifrån flertalet tillbud med också för att kunna trygga en fortsatt god patientsäkerhet, tillförsäkra en god arbetsmiljö samt en god tillgänglighet för patienter med funktionshinder i sjukhusets lokaler. Kostnader kopplade till fastigheten under 2016 är fortsättningsvis svårbedömda. En riskfaktor är vatten- och avloppsstammar som under de senaste åren gett upphov till flertalet läckor. Sida 3 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

97 Verksamheten Verksamheten VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Frölunda Specialistsjukhus (FSS) bedriver planerad specialistsjukvård av länssjukvårdskaraktär inom specialiteterna kirurgi, ortopedi, öron-näsa-hals, ögon, hud, gynekologi, medicin (diabetologi och kardiologi), neurologi, algologi (smärta), anestesi, röntgen och sjukgymnastik. Sjukhuset har en operationsavdelning och en vård-/övervakningsenhet. I verksamhetsplanen som arbetats fram utifrån den förändringsagenda som tagits fram av koncernledningen för hälso- och sjukvård, beskrivs sjukhusets vision, gemensamma kultur, långsiktiga mål, strategier/framgångsfaktorer, mål och mätetal. Uppdrag Vi skapar en hälso-och sjukvård av högsta kvalitet genom att: Utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet, för patientens bästa och för att hushålla med resurserna Arbeta förebyggande och hälsofrämjande så att invånarna kan hålla sig friska längre, undvika sjukdom, ha god hälsa och uppleva hög livskvalitet Utveckla sammanhålla vårdprocesser och samverka med övriga vårdaktörer för att kunna erbjuda den bästa vården Erbjuda goda möten i vården så att patienter och närstående känner sig professionellt omhändertagna Vara en attraktiv arbetsgivare dit kompetenta medarbetare söker sig, utvecklas och har förutsättningar att göra ett gott arbete Utveckla och aktivt ta del av ny kunskap VISION Frölunda Specialistsjukhus - en nationell förebild för planerad specialistsjukvård med patienten i fokus. VÅRA LÅNGSIKTIGA MÅL Vi har en patientcentrerad vård Vi kan rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetens Vi arbetar resurseffektivt GEMENSAM KULTUR För att skapa en hälso- och sjukvård av högsta kvalitet utgår vi från medarbetares vilja och förmåga att göra ett gott jobb för invånarna. Vårt arbete utgår från patienternas och de närståendes behov och förväntningar där: patienter och närstående alltid känner sig välkomna patienten är en medaktör i sin vård och behandling teamarbetet är en viktig förutsättning att nå bästa möjliga resultat Sida 4 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

98 Verksamheten alla medarbetare strävar efter att ständigt utveckla vården sjukhusets enheter samverkar med varandra och andra vårdgivare verksamheten präglas av ett hälsofrämjande förhållningssätt VÅRDÖVERENSKOMMELSE 2016 Sjukhusets övergripande uppdrag är att ge länssjukvård till invånare i Västra Götaland, samt öppenvård till invånare i övriga landet som väljer att söka vård vid sjukhuset i enlighet med Patientlagen Sjukhuset har inget områdesansvar. Vården vid Frölunda Specialistsjukhus ska kännetecknas av god tillgänglighet. Sjukhuset ansvarar för att vårdgarantin efterlevs för överenskommen produktionsvolym. Det innebär att sjukhuset ska styra antalet remisser som kan tas emot så att åtagandet enligt denna överenskommelse kan fullföljas. För de patienter som finns uppsatta för besök eller behandling ska vård ges inom fastställda garantitider. Valfrihet gäller och sjukhuset ska ge adekvat information till den patient som önskar att utnyttja valfriheten. Sjukhuset ska föra fortlöpande dialog med remittenter om tillgänglighet och remissrutiner. Sjukhuset har ett hälsofrämjande uppdrag i både det sjukdomsbehandlande och det förebyggande arbetet. I patientmötet ska patientens tillit stärkas till sin egen förmåga att hantera sin sjukdom och förbättrar sin hälsa och livskvalitet. Sjukhuset ska samverka med primärvård och kommun i frågor som rör framtagandet och utvecklandet av gemensamma vårdprocesser. Sjukhuset ska, utifrån ett konkurrensneutralt perspektiv, medverka och ta initiativ till: Medicinsk samverkan och ömsesidigt kunskapsutbyte med primärvårdens aktörer Konsultationsverksamhet och utbildning till vårdgrannar Vidareutveckling av nätverksarbete inom den nära vården för att utveckla fungerande vårdkedjor för befolkningen i de västra stadsdelarna i Göteborg och därigenom förbättra tillgängligheten till vården Sida 5 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

99 Verksamheten PRODUKTION I sjukhusets verksamhetsplan för 2016 är ett av de långsiktiga målen att sjukhuset ska ha en patientcentrerad vård Delmål Patienten är en medaktör i vården Vi har hög patientsäkerhet Vi har goda medicinska resultat Regionstyrelsen fattade i december 2013 beslut om regiongemensam produktionsstyrning, RS Beslutet innebar en koncentration av definierade behandlingar till specifika sjukhus med inverkan på Frölunda Specialistsjukhus. Konsekvensen för sjukhuset blev att tidigare utförda protesoperationer inte kommer att utföras på sjukhuset under från och med 2016 utan ersätts med större volymer inom övrig ortopedi såsom artroskopier och fotoperationer. Vidare fattade Regionstyrelsen i juni 2015 beslut om att upphandla kataraktoperationer i Göteborgsområdet för perioden med syfte att öka tillgänglighet och förbättra kvaliteten genom att samla större volymer till färre ställen. Konsekvensen för sjukhuset är att istället för kataraktoperationer kommer antalet behandlingar inom annan ögonsjukvård såsom plastikoperationer, skelningsoperationer och behandlingar av patienter med diabetes att utökas. Utfall Under hösten 2015 arbetade Frölunda Specialistsjukhus med planeringen inför de förändrade uppdragen inom ortopedi och ögonsjukvård, detta för att ställa om verksamheten till de nya uppdragen från och med januari Sjukhuset arbetar fortsättningsvis aktivt med omställningen men på grund av en för kort omställningstid och många läkarvakanser ser sjukhuset stora utmaningar med att under 2016 kunna leverera överenskomna produktionsvolymer. Sjukhuset redovisar god tillgänglighet avseende vårdgaranti till besök och behandlingar och klarar kvalificeringskravet för kömiljarden. Sjukhusets samlade vårdproduktion är lägre än planerat för perioden, vilket beror på ett flertal läkarvakanser och frånvaro. För närvarande pågår rekrytering av läkare inom specialiteterna ortopedi, kardiologi, gynekologi och öron-näsa och hals. Sjukhuset arbetar aktivt med olika lösningar för att utnyttja ledig kapacitet som uppstått på centraloperation i samband med vakanser. Under årets första kvartal har bemannade operationssalar hyrts ut till Specialistkliniken för käkkirurgi vid Odontologen samt till verksamhetsområdet Öron-, näs- och halssjukvård vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sida 6 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

100 Verksamheten Tabell Prestationsredovisning mars Öppenvård Den huvudsakliga orsaken till den negativa budgetavvikelsen är läkarvakanser och annan frånvaro, däremot har antalet övriga besök (besök till andra personalgrupper än läkare) ökat jämfört med budget. Jämfört med föregående år har både antalet läkarbesök och övriga besök minskat. Slutenvård Antalet sjukhusvårdtillfällen och DRG-poäng är i nivå med budgeterade volymer. Jämfört med föregående år har både antal sjukhusvårdtillfällen och DRG-poäng minskat, vilket är en följd av sjukhusets förändrade uppdrag 2016 på grund av regiongemensam produktionsstyrning. Röntgenundersökningar Remissinflödet avseende röntgenundersökningar har ökat jämfört med föregående år, men är lägre än budgeterade volymer. Sjukhuset arbetar för att öka antalet remisser genom samverkan med remittenter. Sida 7 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

101 Verksamheten Sammanvägda prestationer En metod är framtagen av hälso- och sjukvårdsavdelningen där öppen- respektive slutenvårdsprestationer räknas om till poäng, som benämns sammanvägda prestationer. Diagram Sammanvägda prestationer 2016 jämfört med 2015 Sjukhusets sammanvägda prestationer visade på en negativ budgetavvikelse på 10,5 procent. Jämfört med föregående år har de sammanvägda prestationerna minskat med 14,6 procent, vilket bland annat är en följd av sjukhusets förändrade uppdrag 2016 på grund av regiongemensam produktionsstyrning. Produktionskapacitetsstyrning Sjukhuset har haft svårigheter att uppnå volymerna avseende produktionskapacitetsstyrning på grund av framför allt läkarvakanser och frånvaro. Tabell Antal besök Sida 8 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

102 Verksamheten Tabell Antal behandlingar PROGNOS Sjukhuset gör bedömningen att överenskomna volymer inte kommer att uppnås under 2016 på grund av läkarvakanser och frånvaro. Arbetet för att öka antalet remisser genom samverkan med remittenter fortsätter. Tabell Prestationsredovisning helår Sida 9 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

103 Medarbetare Medarbetare I sjukhusets verksamhetsplan för 2016 är ett av de långsiktiga målen att sjukhuset ska kunna rekrytera, behålla och utveckla rätt kompetens. Delmål Vi har rätt kompetens på rätt plats och goda utvecklingsmöjligheter Vi har en god arbetsmiljö och sjukfrånvaron ska minska LÖNESTRUKTUR Västra Götalandsregionens målbild för lönestrukturen anger inriktningen för hur lönerna ska styras för olika yrken inom regionen på några års sikt. De yrkesgrupper som regiongemensamt behöver prioriteras både utifrån diskrimineringslagen och utifrån målbilden för lönestrukturen är de kvinnodominerade yrkesgrupperna med medellång högskoleutbildning inom hälso- och sjukvården. Andra yrkesgrupper kan också behöva prioriteras på förvaltningsnivå för att åtgärda eventuella osakliga löneskillnader, uppnå målbilden för lönestrukturen och/eller för att kunna rekrytera och behålla personal med rätt kompetens. Ange styrtalet för förvaltningen i mars 2016 respektive april 2015(rapport 450). Om styrtalet inte har ökat, ange orsaken. Med utgångspunkt från regionens målbild för önskvärd lönestruktur samt resultatet från den årliga lönekartläggningen gjorde Frölunda Specialistsjukhus prioriteringar inför löneöversyn 2015, ett arbete som har pågått sedan Inom de kategorier som ingår i regionens prioriterade grupper har sjukhuset prioriterat sjuksköterskor med specialist- och funktionsutbildning samt vårdenhetschefer. I en jämförelse av måluppfyllelsen enligt Västra Götalandsregionens målbild för lönestrukturen mellan april 2015 och mars 2016 framgår att sjukhuset har förbättrat styrtalen för samtliga de grupper som inte redan har nått målbilden. Det är framförallt sjuksköterskor med special-och specialistutbildning med befattningsvärde G och H som inte har uppnått 100 % av måltalet. Nedan redovisas resultatet i mars för dessa grupper. Övriga personalkategorier har uppnått måltalet. Operationssjuksköterskor med befattningsvärde H 91,2 % Anestesisjuksköterskor med befattningsvärde H 92,1 % Barnmorskor med befattningsvärde H 96,2 % Sjuksköterskor med specialinriktning med befattningsvärde G 98,6 % Tabell Resultat mars 2016 sjuksköterskor med special-och specialistutbildning med befattningsvärde G och H Sida 10 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

104 Medarbetare Beskriv genomförda och planerade åtgärder inom ramen för handlingsplan avseende lönekartläggning. Sjukhuset genomför årligen en lönekartläggning och löneanalys som bygger på befattningsoch arbetsvärderingarna enligt BAS, medarbetarnas yrkeserfarenhet, kompetens och prestation enligt gällande lönekriterier. Grunden för sjukhusets arbete utgår från intentionerna i centrala och lokala löneavtal, diskrimineringslagstiftningen samt regionens lönepolicy och riktlinjer. Medarbetarnas individuella yrkeserfarenhet och kompetens kartläggs årligen för att kunna göra en grundlig analys av lika och likvärdiga arbeten. Med utgångspunkt från regionens målbild för önskvärd lönestruktur samt resultatet från lönekartläggningen gjordes prioriteringar inför löneöversyn Ett arbete som har pågått sedan Vilka yrkesgrupper, utöver de regiongemensamt prioriterade yrkesgrupperna, har prioriterats i 2015 års löneöversyn? För respektive grupp anges: a) orsaken till prioriteringen b) löneutvecklingen i löneöversyn 2015 (i procent och i kronor). I löneöversyn 2015 prioriterades medicinska sekreterare på grund av svårigheter att rekrytera och behålla denna yrkeskategori samt att sjukhusets sekreterare ligger lägre i lön jämfört med övriga sjukhus i närområdet. Denna yrkeskategori fick ca 4 % motsvarande 862 kr i genomsnitt i löneöversynen. Sjukhuset prioriterade också överläkare och specialistläkare på grund av rekryteringsläget. Denna grupp erhöll ca 2,5 % motsvarande i genomsnitt 1723 kr i löneöversynen. I särskild bilaga till anvisning för löneöversyn 2015 anges att lönespännvidden ska öka. Det finns också möjlighet att komplettera med ytterligare yrkesgrupper. Ange orsaker till en eventuell minskning av lönespännvidd under de tre senaste åren. Vid en närmare analys av lönespännvidden per yrkesgrupp de senaste åren, framgår att spännvidden har ökat inom de flesta yrkesgrupperna. Orsaken är bland annat att flera medarbetare har gått i pension och ersatts med mindre erfarna medarbetare. Ökningen har dock inte varit tillräckligt stor i förhållande till de mål som har satts upp eftersom sjukhuset oftast rekryterar nya medarbetare med längre erfarenhet. Andelen medarbetare som är nyutexaminerade är mycket liten. Sjukhuset har således många medarbetare med lång yrkeserfarenhet, ingen medarbetare i grupperna läkare, sjuksköterska och undersköterska har ingångslön vilket gör att lönebilden blir mer komprimerad. I grupperna sjukgymnaster/fysioterapeuter och medicinska sekreterare finns en större variation vad gäller yrkeserfarenhet vilket syns tydligt i gruppen sjukgymnaster/fysioterapeuter. På grund av att det har varit svårt att rekrytera medicinska sekreterare har lönenivån för medarbetare med kort yrkeserfarenhet påverkats av marknadslöneläget vilket gör att lönebilden blir mer sammanpressad. Sida 11 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

105 Medarbetare Nedan redovisas måltal och resultat för lönespännvidd inom sjukhusets största personalgrupper. Yrkesgrupp Måltal lönespännvidd Måluppfyllelse Läkare 25 % 23 % Sjuksköterskor 25 % 19 % Sjukgymnaster/fysioterapeuter 40 % 43 % Undersköterskor 15 % 12 % Medicinska sekreterare 25 % 22 % Tabell Måltal och resultat lönespännvidd Följande fråga besvaras endast av de förvaltningar som har fått ta del av den särskilda satsning om 50 mnkr som beslutats i regionfullmäktiges budget: Om de prioriterade yrkesgrupperna i löneöversyn 2015 inte haft en löneutveckling som är högre än för övriga yrkesgrupper i både procent (minst 1,0-1,5 procent) och kronor ange orsakerna till detta. Den sammanlagda löneutvecklingen för de prioriterade yrkesgrupperna var högre både procentuellt och i krontal jämfört med de oprioriterade grupperna. Utfallet för de prioriterade grupperna hamnade på totalt 2,92 %, i krontal motsvarade den genomsnittliga höjningen, 935 kr. CHEFSFÖRUTSÄTTNINGAR Ange vilka aktiviteter som genomförts eller som planeras att genomföras under året för att cheferna genom nätverk och mötesplatser ges möjlighet att diskutera frågor relaterade till lön och löneöversynsprocessen. Vid Frölunda Specialistsjukhus pågår sedan flera år ett aktivt arbete för att involvera cheferna i arbetet med löneöversynsprocessen. Sjukhuset tillämpar enhetliga lönekriterier som bygger på sjukhusets verksamhetsplan. En grupp har bildats där HR-chef inför varje löneöversyn träffar cheferna regelbundet för att ta upp frågor som rör löneöversynen. Flera möten har ägnats åt att diskutera tillämpningen av lönekriterierna för att fastställa vad som kännetecknar en normalprestation. Målsättningen är att lönekriterier ska tillämpas så enhetligt som möjligt. Varje år görs en lönekartläggning där medarbetarnas yrkeserfarenhet och kompetens kartläggs. Med utgångspunkt från lönekartläggningen, befattningslönenivåerna och prestationsbedömningarna enligt lönekriterierna görs gemensamt prioriteringar inom och mellan grupper. Tydliga gemensamma mål har satts upp och arbetet har gett positiva resultat vad avser måluppfyllelsen i förhållande till Västra Götalandsregionens målbild. Sida 12 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

106 Medarbetare Ange om ni övergripande säkerställt att ett ändamålsenligt och samordnat material tagits fram till cheferna inför löneöversyn Sjukhuset har dels använt det material som tagit fram regioncentralt. Vi har också tagit fram ett material kring sjukhusets lönekriterier och lönemodell. Genom denna modell har sjukhuset på ett tydligare sätt visat på sambanden mellan målen för verksamheten och medarbetarnas prestationer. När löneöversynen är klar presenteras ett skriftligt material för samtliga yrkeskategorier som beskriver lönemodellen och löneutfallet per yrkesgrupp och prestationsnivå. HR-chef träffar också respektive yrkesgrupp tillsammans med lönesättande chefer för en information angående löneöversynen. Målsättningen är att öka kunskapen och förståelsen för lönepolitiken. Ange vilka aktiviteter som genomförts eller planeras att genomföras under året för att klargöra HR:s och chefers respektive roller. Vid ovannämnda möten med cheferna inför löneöversyn har dessa frågor diskuterats. En viktig punkt är att uppnå en förståelse för att alla chefer är bärare av Västra Götalandsregionens lönepolitik. Att vara lönesättande chef innebär ett stort ansvar där HR är en viktig rådgivare. Samtliga lönesättningar stäms av med HR-chef och det är mycket sällan som en samsyn inte uppnås. Orsaken är bland annat att det finns en förståelse och en vilja på ledningsnivå att arbeta efter en tydlighet kring ansvaret för lönesättningen. Ange vilka aktiviteter som vidtagits för att nå normtalet underställda medarbetare per chef och hur andelen chefer som når normtalet utvecklats jämfört med föregående år. Normtalet ska vara nått senast Sjukhuset har på uppdrag av koncernledningen tagit fram en handlingsplan för att nå normtalet underställda per chef. Handlingsplanen har godkänts och vår målsättning är att åtgärderna ska vara genomförda senast Under 2016 kommer sjukhuset att genomföra en förändrad ledningsorganisation som innebär att sjukhuset delas in i två verksamhetsområden, i nuläget finns bara ett verksamhetsområde. En ny verksamhetchefstjänst har inrättats och kommer förhoppningsvis att tillsätta det närmaste månaderna. Antalet vårdenhetschefer har utökats till sju istället för sex för att på så sätt minska antalet direktunderställda per chef. De chefer som har för få underställda vid staben kommer istället att bli teamledare och chefsansvaret överförs till sjukhusdirektör. Genom dessa åtgärder kommer sjukhuset att uppfylla normtalen för i stort sett samtliga chefer. SJUKFRÅNVARO Sjukhusets ackumulerade sjukfrånvaro per 31/3 är i stort sett oförändrad jämfört med samma period föregående år. Sjukfrånvaron uppgick till och med mars innevarande år till i genomsnitt 6,10 %, föregående år var siffran 6,12 %. Kvinnornas sjukfrånvaro har ökat något medan männens har sjunkit. Andelen medarbetare med långtidssjukfrånvaro över 60 dagar är i stort sett oförändrad jämfört med föregående år, 43,62 % mars 2016 jämfört med 43,71 % Sida 13 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

107 Medarbetare Nedan redovisas sjukfrånvaron för kvinnor och män 2016 jämfört med Diagram Sjukfrånvaro kvinnor och män 2016 jämfört med ,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% 6,47% 6,31% 6,10% 6,12% 4,49% 2,09% Kvinnor Män Totalt Jan Mar 2016 Jan Mar 2015 Nedan redovisas sjukfrånvaron per intervall 2016 jämfört med Diagram Sjukfrånvaro per intervall 2016 jämfört med ,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 3,06 2,62 2,66 2,67 0,82 0, dgr dgr 60 > Sida 14 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

108 Medarbetare PERSONALVOLYM, PERSONALSTRUKTUR OCH PERSONALKOSTNADSANALYS Personalvolymen har minskat vid sjukhuset i jämförelse med samma period föregående år. Antalet anställda medarbetare uppgick per 31/3 till 219 mars 2016, i jämförelse med 2015 då det var 241 st. Antalet nettoårsarbetare har minskat till 199. Minskningen beror främst på att sjukhuset har vakanser bland läkare och medicinska sekreterare. Sjukhuset har till följd av beslut om produktionsstyrning lämnat ifrån sig vissa uppdrag inom ortopedi och ögonsjukvård vilket har gjort att flera läkare har slutat inom ortopedin. Inom radiologi pågår samverkan kring läkarbemanning med Kungälvs sjukhus. Bemanningsläkare och timanställda läkare har anlitats inom de specialiteter som saknar läkare. Sjukhuset har också beslutat om anställningsprövning vid de enheter som är berörda av läkarvakanserna. Inriktningen vid Vård-/övervakningsenheten har förändrats på grund av de förändrade uppdragen inom främst ortopedi och kirurgi vilket har fått till följd att dagkirurgin har ökat och att färre patienter behöver övernatta. Sjukhuset har också fått ett helt nytt uppdrag att bilda ett diagnostiskt centrum med bemanning av 1,0 läkare och 0,5 sjuksköterska. Sjukhuset planerar att från och med 1/6 ta över provtagningsverksamhet från Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sjukhusets ledningsorganisation har setts över och genom en omfördelning av medel inom befintlig personalbudget kommer sjukhuset att under 2016 anställa ytterligare en verksamhetschef och en vårdenhetschef. Nedan redovisas antal anställda, antal årsarbetare och antal nettoårsarbetare 2016 jämförelse med Yrkeskategori Anställda 2016 Åa 2016 Netto åa 2016 Anställda 2015 Åa 2015 Netto åa 2015 Sjuksköterskor, 84 73,56 69, ,03 69,31 barnmorskor Undersköterskor m.fl ,22 22, ,45 26,95 Läkare 31 28,29 24, ,16 30,52 Administratör, vård 42 37,18 34, ,89 37,04 Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 15 13,40 11, ,50 14,09 1 1,00 1,00 2 2,00 1,90 Administration 19 19,00 18, ,00 19,22 Summa ,65 182, ,03 199,04 Tabell Antal anställda, antal årsarbetare och antal nettoårsarbetare 2016 jämfört med 2015 Sida 15 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

109 Medarbetare Nedan redovisas antal nettoårsarbetare 2016 i jämfört med Diagram Antal nettoårsarbetare 2016 i jämförelse med ,0 200,0 182,7 150,0 100,0 69,4 50,0 0,0 22,8 25,0 34,1 11,7 1,0 18,7 Netto åa 2016 Netto åa 2015 Uppgiftsväxling Sjukhuset arbetar sedan flera år med uppgiftsväxling inom flera olika specialiteter. Förutsättningarna har varit goda att arbeta med uppgiftsväxling på grund av en relativt låg personalomsättning, hög kompetens, ett väl utvecklat teamarbete och ett stort förtroende mellan yrkesgrupper. Genom uppgiftsväxling har sjukhuset trots brist på läkare kunnat upprätthålla en god vård. Medarbetarnas kompetens har tillvaratagits vilket upplevs som motiverande och stimulerande. Nedan beskrivs några exempel på uppgiftsväxling där sjuksköterskor har tagit över vissa av läkaruppgifterna: Vid Röntgenavdelningen gör röntgensjuksköterskorna självständigt bedömningar av CT-colon vilket normalt görs av läkare. Vid Ögonmottagningen har ortoptist tagit över vissa läkaruppgifter, till exempel bedömning av synnedsättning, skelning, refraktionsfel, glasögonbehov samt ögonbottenfotografering. Sida 16 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

110 Medarbetare Vid Kirurgmottagningen har sjuksköterskor tagit över vissa läkaruppgifter såsom telefonuppföljning istället för läkarbesök och återbesök efter operation av ljumskbråckspatienter. Vid Gynekologmottagningen tar barnmorskor emot patienter med diagnoser såsom klimakteriebesvär, infertilitet, prolapser och vissa cellförändringar samt handlägger vissa provsvar. Vid Medicinmottagningen utför diabetessjuksköterskor justering av insulin. Svikt- och ischemisjuksköterskor har delegering vad gäller titrering av läkemedel. Personalkostnadsanalys Sjukhusets totala personalkostnader per 31/ har minskat i jämförelse med budget och i jämförelse med föregående år. Vid en närmare analys av särskilda ersättningar framgår att fyllnadsersättningen har ökat på grund av att deltidsanställda arbetar utöver sin ordinarie arbetstid på grund av vakanser och frånvaro. Medan OB-tillägg och övertidsersättningen har sjunkit. Jan-Mar 2016 Jan-Mar 2015 Förändring antal OB-tillägg Mertid,komp, fyllnadstidsersättning Enkel övertidsersättning Kvalificerad övertidsersättning Övrig övertidsersättning Summa (61,02%) Tabell Ersättningar och OB-tillägg Sida 17 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

111 Ekonomi Ekonomi I sjukhusets verksamhetsplan för 2016 är ett av de långsiktiga målen att sjukhuset ska arbeta resurseffektivt. Delmål Vi har en ekonomi i balans med utrymme för utveckling EKONOMISKT RESULTAT Regionstyrelsen fattade i december 2013 beslut om regiongemensam produktionsstyrning, RS Beslutet innebar en koncentration av definierade behandlingar till specifika sjukhus med inverkan på Frölunda Specialistsjukhus. Konsekvensen blev att tidigare utförda protesoperationer inte kommer att utföras på sjukhuset under 2016 utan ersätts med större volymer inom övrig ortopedi såsom artroskopier och fotoperationer. Vidare fattade Regionstyrelsen i juni 2015 beslut om att upphandla kataraktoperationer i Göteborgsområdet för perioden med syfte att öka tillgänglighet och förbättra kvaliteten genom att samla större volymer till färre ställen. Konsekvensen innebär att sjukhuset 2016 istället för kataraktoperationer kommer att öka antalet behandlingar inom ögonsjukvård såsom plastikoperationer, skelningsoperationer och behandlingar av patienter med diabetes. I vårdöverenskommelsen 2016 med Göteborgs hälso-och sjukvårdsnämnd om specialistvård erhåller sjukhuset en beställning på ersättningsuppdrag inom ortopedi och ögonsjukvård med oförändrat ekonomiskt värde jämfört med beställning Därutöver tillkommer beställning på tilläggsuppdrag inom övrig ortopedi. Sjukhuset kommer under 2016 att ersättas för intäktsbortfallet som blir en konsekvens av skifte av produktion samt kostnader för ombyggnationer/anpassningar. Sjukhuset kommer mot avrop att ersättas för de ökade driftskostnaderna kopplat till de förändrade uppdragen. Ersättningen utifrån vårdöverenskommelsen sker dels med en fast ersättning och dels en rörlig ersättning. Tilläggsuppdrag (tillgänglighetssatsningar) ersätts enbart via rörlig ersättning. Av detta blir konsekvensen att sjukhusets ekonomi direkt påverkas negativt vid produktionsbortfall. Utfall Under hösten 2015 arbetade Frölunda Specialistsjukhus med planeringen inför de förändrade uppdragen inom ortopedi och ögonsjukvård, detta för att ställa om verksamheten till de nya uppdragen från och med januari Sjukhuset arbetar aktivt med omställningen men på grund av kort omställningstid och uppkomna läkarvakanser ser sjukhuset stora utmaningar med att under 2016 kunna genomföra överenskomna produktionsvolymer. Sida 18 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

112 Ekonomi Frölunda Specialistsjukhus redovisar per mars ett resultat på -0,7 mnkr, vilket är 0,3 mnkr sämre än planerat. Den samlade vårdproduktion är lägre än planerat för perioden, vilket beror på ett flertal läkarvakanser och frånvaro. Vårdintäkterna visar på en negativ budgetavvikelse, vilket är en effekt av att sjukhuset inte uppnått överenskomna volymer. Jämfört med föregående år har vårdintäkterna minskat med 1,9 mnkr, vilket förklaras av den minskade produktionen Försäljningen av röntgentjänster visar på en negativ budgetavvikelse med 0,5 mnkr, vilket beror på ett lägre remissinflöde än budgeterat. Jämfört med föregående år har försäljningen av röntgentjänster ökat med 0,5 mnkr, vilket bland annat beror på en ökad volym samt en justerad prislista efter beslutad indexuppräkning. Sjukhuset har erhållit medel från Västra Götalandsregionen för ordnat införande avseende läkemedel. Kostnaderna avviker positivt mot budget med 4,2 mnkr. Jämfört med föregående år har kostnaderna minskat med 2,2 mnkr. Personalkostnader inklusive kostnader för bemanningsföretag visar på en positiv budgetavvikelse motsvarande 2,6 mnkr, vilket förklaras av vakanser bland läkare samt frånvaro. Sjukhuset har anlitat bemanningsföretag med syfte att så långt som möjligt uppnå överenskomna produktionsvolymer. Målsättningen att minska anlitandet av bemanningsföretag har därför inte kunnat infrias. Inhyrda läkare har använts inom enheterna för medicin, neurologi, gynekologi, kirurgi och ortopedi. För närvarande pågår rekrytering av läkare inom specialiteterna ortopedi, kardiologi, gynekologi och öron-näsa och hals. Läkemedelskostnaderna visar på en positiv budgetavvikelse, vilket till största del beror på en minskad produktion på grund av läkarvakanser. Mer effektiva läkemedel har introducerats i förhållande till tidigare behandlingar för MS-patienter, vilket innebär ökade kostnader. Detta läkemedel ingår i så kallat ordnat införande, vilket innebär att kostnaden delvis täcks av centrala medel från Västra Götalandsregionen den första tiden. Sjukhusets kostnader för material, varor och tjänster visar på en positiv budgetavvikelse motsvarande 0,9 mnkr. Sjukhuset har dock fortsatt ökade kostnader för insulinpumpar och sensorer samt tillbehör för kontinuerlig blodsockermätning. Kostnader för avskrivning och ränta är i nivå med budget. Prognos Sjukhuset gör bedömningen att överenskomna volymer inte kommer att uppnås under 2016 på grund av läkarvakanser och övrig frånvaro för läkare. Arbetet för att öka inflödet av remisser till röntgen genom samverkan med remittenter fortsätter. Fastighetskostnaderna för 2016 är fortsatt svårbedömda. En riskfaktor är vatten- och avloppsstammar som under de senaste åren gett upphov till en del läckor. Detta kan i värsta fall leda till behov av evakuering av verksamhet och därigenom påverka både produktionen och kostnaderna. Sida 19 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

113 Ekonomi Efter ett antal incidenter under årets första månader har sjukhuset tagit initiativet att inventera och eventuellt uppgradera sjukhusets säkerhet. Ett arbete har påbörjats tillsammans med Västfastigheter och Koncernkontorets enhet för säkerhet med att ta fram en nulägesbeskrivning och kartläggning av eventuella åtgärder. Sjukhuset avser att utnyttja beviljat eget kapital på 500 tkr för insatser i samband med kommande förändringsprocess. Ytterligare en osäkerhetsfaktor som kan komma att påverka årsprognosen är beslut om sjukhusets framtid, att personal slutar och att kompetensförsörjningen av antalet läkare försvåras. Utifrån kända förutsättningarna vid delårsrapportens framtagande prognostiseras ett resultat på -5,5 mnkr för Resultaträkning Resultaträkning Periodens utfall Helårsresultat Utfall Budget Utfall Förändr. Prognos Budget Utfall Avvik. Förändr. t.o.m. t.o.m. t.o.m. utfall/ per t.o.m. t.o.m. prognos/ prognos/ Utfall samt utfall budget utfall helårsbedömning mnkr mnkr mnkr % mnkr mnkr mnkr mnkr % Såld vård internt 47,7 51,6 49,5-3,6% 188,2 204,0 195,5-15,8-3,7% Såld vård externt 0,5 0,5 0,6-12,1% 1,8 1,8 2,4 0,0-24,1% Statsbidrag 0,0 0,0 0,1-78,4% 0,0 0,0 0,1 0,0 Patientavgifter 1,7 2,1 2,1-16,0% 6,5 8,1 7,5-1,6-13,5% Övriga intäkter 3,8 4,3 3,3 17,0% 15,5 16,5 15,5-1,0 0,0% Verksamhetens intäkter 53,8 58,4 55,6-3,1% 212,0 230,4 221,0-18,4-4,0% Personalkostnader -31,5-34,0-32,6-3,3% -128,0-135,8-127,0 7,8 0,8% Inhyrd personal, bemanningsföretag -1,2-1,3-0,7 89,4% -2,6-2,0-2,6-0,6 0,7% Köpt vård 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Läkemedel -4,8-5,6-5,0-2,9% -20,3-22,0-20,0 1,7 1,7% Lokalhyror -2,9-2,9-2,9 0,0% -11,6-11,6-11,6 0,0 0,2% Material, varor och tjänster m.m. -12,6-13,5-14,3-11,6% -48,6-53,1-55,9 4,5-13,0% Avskrivningar -1,2-1,2-1,1 8,8% -5,5-5,5-4,6 0,0 20,2% Verksamhetens kostnader -54,3-58,5-56,5-3,9% -216,6-230,0-221,6 13,4-2,2% Regionbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Finansiella intäkter/kostnader m.m. -0,2-0,2-0,1-0,9-0,9-0,5 0,0 Resultat -0,7-0,4-1,1-5,5-0,5-1,1-5,0 Sida 20 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

114 Ekonomi ÅTGÄRDER VID EKONOMISK OBALANS Sjukhuset har stora utmaningar att klara produktionsuppdraget för 2016 på grund av kompetensförsörjnings-svårigheter av läkare, vilket påverkar ekonomin negativt. Nedan beskrivs sjukhusets åtgärdsplan indelat i olika områden för att uppnå en verksamhet i balans under Kompetensförsörjning (rekrytera, behålla och utveckla kompetens) Genomföra insatserna i kompetensförsörjningsplanen exempelvis uppgiftsväxling, ta emot ST-läkare, samverkan inom regionen Anställningsprövning vid vakanser Uppföljning av bemanning via bemanningsföretag, kostnad samt produktion per vecka Nuläge Sjukhuset har beslutat om anställningsprövning vid de enheter som är berörda av minskad vårdproduktion på grund av läkarvakanser. De enheter som är berörda för tillfället är Ortopedmottagningen, Kirurgmottagningen, Medicinmottagningen, Sjukgymnastiken, Operationsavdelningen och Vård-/övervakningsenheten. Sjukhuset avvaktar i vissa fall med rekryteringar tills läkarvakanserna är återbesatta. Åtgärden har gett resultat och personalvolymen har minskat. Inom radiologin har sjukhuset inlett ett samarbete med Kungälvs sjukhus kring läkarbemanning vilket visat sig har fungerat mycket bra. Vårdproduktionen kan därmed upprätthållas. Sjukhuset arbetar sedan flera år med uppgiftsväxling inom flera olika specialiteter. Genom uppgiftsväxling har sjukhuset trots brist på läkare kunnat upprätthålla en god vård. Medarbetarnas kompetens har tillvaratagits vilket upplevs som motiverande och stimulerande. Nedan beskrivs några exempel på uppgiftsväxling där sjuksköterskor har tagit över vissa av läkaruppgifterna. Vårdproduktion Kontinuerlig uppföljning av vårdproduktion Arbeta aktivt med produktionsplanering Kontinuerlig uppföljning av ersättningsuppdrag Minska antalet oplanerade vårdtillfällen genom förbättrade preoperativa bedömningar Utnyttjande av ledig kapacitet på centraloperation Arbeta med att öka antalet externa remittenter till röntgen Nuläge Sjukhuset arbetar aktivt med olika lösningar för att utnyttja ledig kapacitet som uppstått på centraloperation i samband med vakanser genom att bland annat hyra ut operationssalar. Fortsatt arbete för att öka antalet remisser genom samverkan med remittenter. Kontinuerlig dialog med verksamheten avseende vårdproduktion. Sida 21 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

115 Ekonomi Kvalitetssäkring av diagnos- och åtgärdskodning Arbeta vidare med utbildningsinsatser kring registrering av vårdkontakter både inom öppen- och slutenvård Öka kvalitéten i registreringen Öka kunskapen om betydelsen av att koda och klassificera rätt Nuläge Sjukhuset har en grupp som arbetar aktivt med frågor gällande kodning och registrering. I denna grupp ingår verksamhetschef, verksamhetsekonom, verksamhetsutvecklare/medicinsk sekreterare och en vårdenhetschef. Stående punkter på gruppens möten är rapport från regionens grupper RAKEL och Klassifikation och registrering för att sjukhuset på ett systematiskt sätt skall implementera nya rutiner och riktlinjer för kodning och registrering. Den verksamhetsutvecklare/medicinska sekreterare som deltar har regelbundna möten med medicinska sekreterare från samtliga enheter på sjukhuset. Utbildningsinsatser inom kodning/registrering har genomförts för sjukhusets läkare respektive medicinska sekreterare med målsättning att öka intresset och kompetensen inom kodning hos medarbetare inom dessa professioner. Material, varor och tjänster Kontinuerlig analys av kostnads- och volymutveckling Översyn av inköpsprocess Fortsatt arbeta med inköpsrutiner enligt upphandlingsavtal Översyn av serviceavtal Uppföljning och analys av köpta röntgenundersökningar magnetkameraundersökningar (MR) Nuläge Genomgång av serviceavtal har skett och inga omotiverade avtal finns tecknade. Översyn av inköpsprocess avvaktas tills ny regional inköpspolicy är beslutad samt Ernst & Young genomgång av sjukhusets inköpsprocess. Analys av kostnads- och volymutveckling är ett pågående arbete, bland annat kommer förskrivning av insulinpumpar och sensorer samt tillbehör för kontinuerlig blodsockermätning att ses över i samarbete med verksamheten. Avtalstroheten följs upp kontinuerligt på sjukhuset och verksamheten gör till största delen sina inköp utifrån upphandlade avtal. Läkemedel Analysera eventuella avvikelser från rekommenderade läkemedel Kontinuerlig analys av rekvisitions- respektive receptläkemedel Nuläge Sjukhuset har anställt farmaceut (0,25 tjänst) för att förstärka kompentensen inom läkemedelsområdet. Därigenom får sjukhusets ekonomichef, verksamhetschef och vårdenhetsöverläkare regelbundna rapporter över läkemedelsförskrivningen både gällande rekvisitions- och receptläkemedel. Särskilda analyser görs av de läkemedel som står för stor Sida 22 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

116 Ekonomi kostnad eller stor kostnadsökning jämfört med tidigare år. Möten hålls med läkare, verksamhetschef och farmaceut för diskussion om läkemedelsförskrivning och läkemedelskostnader. Fastigheten Fortsatta möten med Västfastigheter och Skandia Fastigheter för att säkerställa verksamhetens produktion Fortsatt samverkan med Västfastigheter Nuläge Efter ett antal incidenter under årets första månader har sjukhuset tagit initiativet att inventera och eventuellt uppgradera sjukhusets säkerhet. Kontinuerlig dialog sker med Västfastigheter för att säkerställa sjukhusets lokaler. EGET KAPITAL Regionstyrelsen beviljade i februari 2016 framställan från styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus att få använda 500 tkr av eget kapital för insatser i samband med kommande förändringsprocess. Sjukhuset har under 2015 arbetat med att förbereda chefer inför kommande förändringar samt arbetat med processtöd för att utveckla arbets- och samarbetsformer för sjukhusets chefer. Sjukhuset kommer under 2016 att genomföra insatser som syftar till att stärka chefer och medarbetare under förändringsprocessen. Prioriterade områden är hälsofrämjande ledarskap, utveckling av medarbetarskap och delaktighet. Sjukhuset avser att utnyttja beviljade medel under INVESTERINGAR För budgetåret 2016 har Frölunda Specialistsjukhus tilldelats låneramar avseende investeringar motsvarande 14,5 mnkr. Hittills förbrukade medel är 115 tkr. Sjukhuset har utöver förbrukade medel även beställt utrustning motsvarande 472 tkr. Prognosen för helåret är att hela investeringsutrymmet kommer att utnyttjas. Sida 23 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

117 Ekonomi RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING SAMT KASSAFLÖDESANALYS Sida 24 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

118 Ekonomi Sida 25 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

119 Ekonomi Sida 26 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

120 Ekonomi Sida 27 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

121 Ekonomi Sida 28 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

122 Ekonomi Sida 29 Delårsrapport augusti 2016 Frölunda Specialistsjukhus Diarienummer: 19/

123 Frölunda Specialistsjukhus Marconigatan Västra Frölunda

124 Tjänsteutlåtande Sammanträdesdatum FSS Dnr 42/ Handläggare: Charlotta Dahlgren Till styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda Specialistsjukhus Remissyttrande: Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Förslag till beslut: - Styrelsen ställer sig bakom förslag till remissyttrande om miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Sammanfattning Förslaget till Miljöplan för innehåller liksom tidigare Västra Götalandsregionens (VGR:s) miljöpolicy. Miljöplanen syftar till att vara hälsofrämjande och bidra till en hållbar utveckling. Förslaget i miljöplanen utgår från fyra prioriterade miljöutmaningar; låg klimatpåverkan, giftfri miljö, hållbar resursanvändning samt biologisk mångfald. Frölunda Specialistsjukhus ställer sig bakom förslaget till ny miljöplan och kommer att arbeta vidare med att formulera de åtgärder och aktiviteter som krävs för att sjukhuset ska nå de prioriterade målen i regionens miljöplan. Madeleine Andersson Sjukhusdirektör Frölunda Specialistsjukhus Beslutsunderlag - Förslag till miljöplan Remissbrev miljöplan Remissyttrande miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Skickas till: - Miljönämnden, miljo@vgregion.se

125 1 (1) Förslag till remissyttrande Datum Diarienummer: FSS 42/ Ert diarienummer: MN Mottagare: Miljönämnden, Remissyttrande: Miljöplan för Västra Götalandsregionens verksamheter Sammanfattning Frölunda Specialistsjukhus har inget att tillägga till Miljöavdelningens miljöplan för Frölunda Specialistsjukhus ställer sig bakom förslaget till ny miljöplan och kommer att arbeta vidare med att formulera de åtgärder och aktiviteter som krävs för att sjukhuset ska nå de prioriterade målen i regionens miljöplan. Miljöarbetet på Frölunda Specialistsjukhus Frölunda Specialistsjukhus har sedan flera år ett miljöledningssystem för att kunna följa gällande lagar och krav. Sjukhuset följer VGR:s miljöpolitiska program och upprättar årligen en sjukhusövergripande handlingsplan med aktiviteter för att nå de mål som finns uppsatta i programmet. Frölunda Specialistsjukhus Benny Strandberg Ordförande Madeleine Andersson Sjukhusdirektör Postadress: Frölunda Specialistsjukhus Box Västra Frölunda Besöksadress: Marconigatan 31 Telefon: Webbplats: E-post frolundaspecialistsjukhus@vgregion.se