VERKSAMHETSPLAN MED BUDGET 2018

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN MED BUDGET 2018 KIL PÅ RÄTT SPÅR ! Med en växande befolkning och en ny kommunal organisation krävs ett grannlaga arbete föra att möta de utmaningar vi står inför. Befolkningsökning innebär ökade skatteintäkter men också ökade krav på samhällsplanering, skolor, förskolor, äldreomsorg och infrastruktur som också behöver byggas ut för att möta utvecklingen. Därför måste ett stor ansvar tas för att behålla god ordning och kontroll på den kommunala ekonomin. Även om skatteintäkter ökar så ökar också kostnaderna. Vi vet inte hur konjunkturen utvecklas, vi vet inte hur löner ser ut i en framtid som just nu ser ut att bli tuffare. Vi har haft en period som gett goda resultat och utrymme för satsningar, men som framåt blir svårare att driva vidare. En ny organisation innebär dock att allt ansvar ligger hos kommunstyrelsen vilket ger möjligheter att bättre styra och ställa krav på effektivare utnyttjande av resurser enligt LEANarbetet som i sin tur ger möjligheter att skapa goda resultat. Detta ska förhoppningsvis skapa mer utrymme för satsningar då man kan hitta slöserier från tidigare förvaltningsstyrda verksamheter som nu blir en kommunstyrelseledd styrning. Denna budget innehåller ändå satsningar på olika områden. Förskolor och skolor får tillskott för att förbättra kvalitén, äldreomsorgen likaså, där vi dessutom planerar stora satsningar tillsammans med Riksbyggen för helt nya boenden. Det nya biblioteket får utökade öppettider och förbättringar av arbetsmiljön inom flera verksamheter. Vi uppfyller våra mål för mandatperioden och den nya kommunstyrelsen kommer att arbeta med nya mål för framtiden. Nämnderna tas bort och ansvaret läggs på kommunstyrelse och kommunfullmäktige. Utskott kommer att arbeta med verksamhetsutveckling och fullmäktige sätter till beredningar för framtidsfrågor. Detta ger goda möjligheter att stärka den demokratiska processen då fullmäktige får en större roll och att kommunstyrelsen får en bättre helhetsöversyn över hela verksamheten. Kils kommun Postadress Besöksadress Telefon +46 (0) Bankgiro Box 88 Kommunhuset Fax +46 (0) PlusGiro Kil Östra Torggatan 2D E-post kommun@kil.se Org.nr Sida 1 av 29

2 Nu startar ett nytt arbetssätt som vi ser som spännande med de möjligheter som ges att bättre och effektivare utveckla Kils kommun! Mikael Johansson Kommunstyrelsens ordförande (S) Georg Forsberg C Kommunstyrelsens vice ordförande (C) 2

3 SÅ STYRS KILS KOMMUN Kils kommun styrs genom visionen, övergripande mål för perspektiven Ekonomi, Utveckling, Medborgare, Medarbetare och Miljö. För de övergripande målen har beslutats om aktiviteter och delmål för att nå dem. VISION DEN TRYGGA MÖTESPLATSEN, EN KRAFTKÄLLA FÖR UTVECKLING OCH VÄLMÅENDE Hela världen ligger inom räckhåll och från övriga världen är det nära till oss Den goda gemenskapen mellan människorna i alla åldrar är omvittnad och ger trygghet i vardagen Goda möjligheter att må bra och leva ett hälsosamt liv Framgångsrika företag utgör grunden för sysselsättningen inom kommunen DEN FAMILJEVÄNLIGA OCH OMHÄNDERTAGANDE KOMMUNEN MED VALFRIHET Den mest familjevänliga kommunen i regionen Det bästa boendealternativet för alla åldrar Engagerande föreningar med ett rikt utbud för en meningsfull fritid Samhällsplaneringen är inriktad på hållbar utveckling och utgår från människans behov 3

4 ÖVERGRIPANDE MÅL För de fem perspektiven anges övergripande mål, och för vart och ett av dem har aktiviteter och delmål tagits fram. Aktiviteter och delmål som redan genomförts eller uppnåtts markeras med kursiv stil. Ekonomi Kils kommun ska ha en god ekonomisk hushållning Detta åstadkommer vi genom att: * Det årliga överskottet ska vara minst 2,5 % av skatter och statsbidrag. * Från år 2015 ska vi reinvestera med egna pengar. * Soliditeten ska öka. * All möjlig samordning som innebär kostnadsbesparingar och ökad kvalitet ska genomföras Utveckling Kils kommun ska vara en attraktiv och framgångsrik kommun med ett gott företagsklimat som skapar fler arbetstillfällen och bidrar till att öka befolkningen. Målet är att vi år 2020 ska vara minst invånare. Detta åstadkommer vi genom att: * Planerna för centrum, biblioteket och resecentrum ska vara färdiga år 2015 * Gröna torgets upplevelsepark ska vara klar år 2015 * Bostadsområdet Runnevål-Skommita ska vara utbyggt 2016 och bostadsområdena Skommita-Tallåsen och Viksta By utbyggda 2018 * Detaljplaner för Dikartorp ska vara framtagna senast 2018 * Vi ska ha en livskraftig landsbygd med hög attraktionskraft * Andelen behöriga elever till gymnasiet från Kil ska år 2018 vara högst i Värmland * Vi ska erbjuda företag konkurrenskraftiga etableringsalternativ * År 2018 ska Kil vara omnämnd som den kommun som har Värmlands främsta näringslivsklimat * År 2018 ska Kil vara omnämnd som en av Värmlands främsta kulturkommuner * Vi ska senast år 2018 ha byggt minst två flerfamiljshus.* Centrum, resecentrum och biblioteket ska vara färdigbyggda år

5 Medborgare Kils kommun ska vara en attraktiv kommun att leva och bo i. Detta ska vi åstadkomma genom att: * År 2015 ska vi ha bestämt hur vi långsiktigt ska utveckla äldreomsorgen och vad det innebär för biståndsbedömning och antal boenden. * Årligen ha en kulturfest i Kils centrum. Denna ska starta på nationaldagen år 2015 * Varje verksamhet ska kommunicera sina servicegarantier för att tydligt visa medborgarna vilken service och kvalitet de kan förvänta sig. * Ha en snabb och aktiv dialog med medborgarna. "Förenklat helt enkelt" ska vara en ledstjärna för alla medarbetare. * Kommunicera de övergripande målen för perioden och vår gemensamma värdegrund, det vill säga berätta om det vi vill åstadkomma * År 2018 ska arbetslösheten i Kil minska utifrån 2014 års nivå med prioritet på åldersgruppen år Medarbetare Kils kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som ger medarbetare möjlighet att utveckla sig själva och verksamheten. Medarbetarna är kommunens viktigaste resurs och ska ha kunskap om och arbeta efter de övergripande målen. Detta åstadkommer vi genom att: * År 2015 ska en personalförsörjningsstrategi tas fram, innefattande en konkurrenskraftig lönepolitik * Införa punkten "Övergripande mål, värdegrund" på varje APT och ledningsmöte för att kontinuerligt följa upp de övergripande målen och få fler att aktivt bidra till ökad måluppfyllelse i det vardagliga arbetet. * Alla verksamheter ska från år 2016 arbeta med ständiga förbättringar genom förbättringskonceptet LEAN. Förbättringsarbetet ska utveckla ledarskapet och leda till att alla medarbetare år 2018 känner att arbetet är meningsfullt, att de har inflytande och möjlighet att utvecklas * År 2018 ska kommunens organisation ha utvecklats på sådant sätt att samordning, samarbete och bemötande främjar ett modernt arbetssätt 5

6 Miljö Samhällsplaneringen ska vara inriktad på hållbar utveckling för miljö och kommande generationer. Detta åstadkommer vi genom att: * Ställa krav vid upphandling på att våra leverantörer ska följa svensk djurskyddslagstiftning * All upphandling ska kunna genomföras på sådant sätt att främst kommunens närmiljö och närproducerat gynnas år 2017 * Underlätta för ökat kollektivresande genom att tåg kan nyttjas för pendling där det finns järnväg, busstrafiken förstärks där järnvägen saknas. Resecentrum ska vara byggt år 2017 * År 2018 ska cykelpendling kunna ske till Karlstad på egen cykelväg * Minst 25 % av inhandlade livsmedel ska vara ekologiska * Vid samhällsplaneringen ska cykel- och gångtrafikanter gynnas före biltrafik i Kils centrum * Bilfria handelsdagar i centrum av Kil ska vara införda år 2017, med start år

7 FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR SAMHÄLLSEKONOMIN Högkonjunkturen förstärks i år och nästa år Efter några års stark tillväxt råder högkonjunktur i svensk ekonomi. Nivån på bruttonationalprodukten (BNP) och arbetade timmar är högre än i en neutral konjunktur. Det finns tydliga tecken på att det är svårare än normalt för arbetsgivarna att besätta lediga platser. Särskilt svårt inom delar av offentlig sektor, men där är det till stor del också ett strukturellt problem. Arbetslösheten uppgår till cirka 6,5 procent, vilket kan tyckas högt i en högkonjunktur, men det döljer den tydliga uppdelningen på arbetsmarknaden som finns. Under andra kvartalet i år hade drygt 69 procent av den inrikes födda befolkningen i åldern arbete och endast drygt 4 procent av arbetskraften var arbetslös. Motsvarande siffror för utrikes födda var drygt 62 respektive knappt 15 procent. I praktiken torde det innebära att det råder full sysselsättning för inrikes födda och delar av de utrikes födda, medan det däremot råder hög arbetslöshet bland stora delar av de utrikes födda. Sveriges kommuner och landstings (SKL) bedömning är att ekonomin fortsätter att växa det närmaste året. Därefter förväntas att ekonomin återgår till ett konjunkturellt normalläge under Det innebär med nödvändighet att tillväxttalen blir betydligt lägre efter Vilken väg konjunkturen i verkligheten kommer att ta vet ingen nu. Det kan både bli en mer ihållande högkonjunktur eller en snabbare nedgång. För en fortsatt högkonjunktur talar de tecken på en något bättre tillväxt i omvärlden och att det trots allt finns vissa möjligheter att öka sysselsättningen i gruppen utrikes födda. Vi vet dock av erfarenhet att den internationella utvecklingen snabbt kan ta en annan och svagare utveckling. Den inhemska utvecklingen rymmer också stor osäkerhet. Bostadsbyggandet har bidragit stark till tillväxten men kan knappast öka nämnvärt från nuvarande nivåer. Hushållens höga belåning innebär en stor risk om priserna på bostäder av något skäl faller. Trots ett alltmer ansträngt arbetsmarknadsläge beräknas löneutvecklingen bli fortsatt dämpad. Tolvmånaderstalen för KPI har tillfälligt nått över 2 procent, men en starkare krona gör att inflationen pressas tillbaka under nästa år. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi beräknas stabiliseras på en hög nivå nästa år. Under 2019 och 2020 förutsätts konjunkturläget normaliseras. BNP, sysselsättning och skatteunderlag utvecklas dessa år därför svagare än normalt. BNP-ökningarna begränsas till runt 1,5 procent samtidigt som antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin stagnerar. Situationen för kommunsektorns del blir särskilt problematisk av att befolkningen och behoven av skola, vård och omsorg fortsätter växa i snabb takt. 7

8 Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,4 3,4 2,8 1,6 1,3 1,6 Sysselsättning, timmar* 2,1 1,2 0,9 0,2 0,4 0,4 Relativ arbetslöshet, nivå 7,0 6,6 6,4 6,5 6,5 6,5 Timlön, nationalräkenskaperna 2,3 3,1 3,1 3,4 3,4 3,4 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,4 2,5 3,1 3,4 3,4 3,4 Konsumentpris, KPIF-KS 1,3 2,0 1,8 1,9 2,0 2,0 Konsumentpris, KPI 1,0 1,9 1,8 2,3 2,8 2,6 Realt skatteunderlag 2,6 1,6 1,0 0,8 0,5 0,9 Befolkning 1,3 1,4 1,1 1,0 1,0 1,1 *Kalenderkorrigerad utveckling. Källa: ( ) 8

9 BEFOLKNINGSPROGNOS ANTAL INVÅNARE, UTFALL 2017 SAMT PROGNOS år år år år år år TOTALT Källor: Verkligt utfall per Prognos : Statisticon Kommunens befolkning uppgick den 1 november 2017 ca invånare. Det innebär det att befolkningen är högre än vad som prognosen gav vid handen. Det är befolkningen den 1 november varje år som är styrande för storleken på statsbidragen kommande år. Att totalbefolkningen är högre än prognostiserat kan innebära att befolkningen i olika åldersgrupper, framför allt i för- och grundskoleålder också är högre än vad som antagits i budgeten. 9

10 KOMMUNENS UTGÅNGSLÄGE Kommunen har haft goda resultat de senaste åren och ekonomin har gradvis stärkts. Under 2016 bidrog statsbidrag för flyktingmottagning som var högre än kostnaderna för verksamheten till ett starkt resultat som gjorde att årets investeringar kunde finansieras utan att låneskulden ökade. Prognosen för 2017 pekar på ett starkt resultat, vilket även detta år beror på statsbidrag för flyktingmottagning överstiger kostnaderna för verksamheten, samt exploateringsintäkter från tomtförsäljning. Tack vare ett bra ekonomiskt resultat har samtliga investeringar kunnat finansieras med egna medel även i år. Befolkningen har ökat med ca 100 personer under året. Det är framför allt ett positivt flyttnetto som bidragit till ökningen. Utmaningar Att arbeta med ständiga förbättringar är en viktig del i att utveckla den kommunala organisationen mot högre kvalitet och kostnadseffektivare verksamhet. Men enbart detta arbete kommer inte att kunna tillgodose framtidens behov av kommunal service inom fler områden. Digitaliseringen och användandet av ny teknik måste gå snabbare för att dels möta ökade krav, men också för att effektivisera och bibehålla kvalitet. Detta kommer att kräva anpassningar av den kommunala organisationen såväl internt som att samarbeten söks där ökad kostnadseffektivitet och kvalitet kan uppnås. Kort sagt kommer det att krävas en organisation som är mer flexibel, men som också vågar utmana gamla sanningar. Stora osäkerheter finns angående på vilket sätt nuvarande situationen med nyanlända med uppehållstillstånd kommer att utvecklas. Med de nu aktuella siffror som finns för Kil att ta emot enligt bosättningslagen så är det brist på bostäder. Lyckad försäljning av fler bostäder på Lövenstrand samt byggande av ytterligare flerfamiljshus är några lösningar som måste till. Samtidigt så är fler arbetstillfällen av central betydelse för att fler ska kunna stanna och då också kunna ha en egen försörjning. Äldreomsorgen kräver tillgång till modernare särskilda boenden. Ett arbete som har påbörjats och beslut tagits under hösten Att långsiktigt kunna rekrytera personal inom alla sektorer för den kommunala kompetensen kommer att bli en stor framtida utmaning. Våga hitta bra lösningar som bidrar till att göra kommunen till en omtalat bra arbetsgivare kommer vara avgörande för framgång i detta stycke. 10

11 FÖRSLAG TILL BUDGET 2018 Nedan redovisas budgeten för kommunen i ett sammandrag. I budgeten har prioriterats medel för demografisk justering samt riktade satsningar på äldreomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning. Resultatet för 2018 har budgeterats till 17,6 mkr, vilket är i linje med kommunens finansiella resultatmål på 2,5 procent. Kil liksom många andra kommuner står inför stora befolkningsförändringar. Fler barn medför ökade kostnader i skolan och fler äldre driver kostnaden inom äldreomsorgen. De ökade skatteintäkterna räcker för att kompensera för ökade volymer och vissa satsningar, men inte full täckning för ökade kostnader i verksamheterna. För att resultatmålet ska nås behövs effektivisering och/eller omprioriteringar. Ständiga förbättringar med fokus på kvalitet och kostnad är nödvändiga. RESULTATBUDGET Belopp (tkr) Skattenetto Kommungemensamma kostnader (pensioner, internränta mm) Finansnetto reserver Verksamhetsområdenas nettokostnader, 2018 års priser Utrymme för politiska prioriteringar ÅRETS RESULTAT Resultat som andel av skatt och statsbidrag 2,5 % 2,5 % 2,5 % Verksamhetens nettokostnader beräknas 2018 att uppgå till knappt 680 miljoner kronor. Intäkter finansierar en del av verksamhetens kostnader och kommer främst från avgifter för utförda tjänster samt från statsbidrag. De statliga bidragen, t ex till skola och flyktingmottagning, kräver i de flesta fall en motprestation av kommunen. Av verksamhetens kostnader är löner och sociala avgifter till kommunens anställda den största posten. Av kommunens verksamheter går den största delen till utbildning och till vård och omsorg. 11

12 Verksamhetsområdenas nettokostnader budgeteras till ca 673 miljoner. Jämfört med 2017 är det en ökning med 31 miljoner. Ökningen består av; Volymförändringar inom skola, vård och omsorg, 5,4 miljoner Politiska prioriteringar och priskompensationer, 25,6 miljoner De politiska prioriteringarna för 2018 är Omsorg om personer med funktionsnedsättning tkr Gator och vägar tkr Satsning på löner för lärare med tkr 2018 och tkr 2019 Satsning på äldreomsorgen med tkr Satsning på chefslöner med tkr 2018 och tkr 2019 Satsning på löner för förskollärare med tkr 2018 och tkr 2019 En digitaliseringsmiljon för att stimulera den tekniska utvecklingen Individ- och familjeomsorg 800 tkr Socialpsykiatri 765 tkr Om- och tillbyggnad av biblioteket med öppethållande på lördagar på biblioteket i Kils centrum med 435 tkr 2018 och 580 tkr 2019 Satsning med 500 tkr för att minska sjukfrånvaron bland kommunens anställda Toleranset inom grundskolan 500 tkr Fritidsbanken med 336 tkr Dessutom har tkr avsatts för omställning och nya behov inom trånga sektorer. För politiska satsningar har avsatts tkr i en strategisk reserv. Finansiell verksamhet Inom finansverksamheten finns övergripande verksamhetskostnader budgeterade. Det är framför allt pensionskostnader, men även vissa statsbidrag och exploateringsintäkter. För exploateringsintäkter upprättas ingen budget, utan de redovisas när de uppstår. 12

13 Pris- och löneökningar Trots att tillväxttakten i svensk ekonomi är snabb förväntas inflationen det närmaste året minska något. Den årliga förändringen av KPI 2018 beräknas till 1,8 procent. Lönekostnaderna (inklusive sociala avgifter) förväntas enligt SKL att öka med 3,1 procent 2018, och ytterligare cirka tre procent åren därpå. I budget för 2018 ges ingen generell kompensation som täcker pris- och löneökningar under planperioden. För att de ekonomiska ramarna ska hålla behövs effektiviseringar eller produktivitetsökningar i verksamheterna. Personalomkostnader På varje lönekrona läggs på en procentsats som ska täcka kostnader för arbetsgivaravgift, sjuk- och olycksfallsförsäkringar för pensioner. Kommunen tillämpar den av SKL föreslagna procentsatsen 39,20 procent. Internränta Internräntan ska återspegla kommunens upplåningskostnad. För 2018 uppgår internräntan till 2,1 procent. Internhyror, kost och IT För verksamhetslokaler som hyrs internt ökar hyran med 1,0 procent för Portionspriserna för kost ökar med 3,0 procent, medan priset för IT-tjänster lämnas oförändrad. Skatteintäkter Skatteintäkterna beräknas uppgå till 702 miljoner 2018, en ökning jämfört med prognosen för 2017 med 29 miljoner. De kommunala skatteintäkterna är beroende av utvecklingen av skatteunderlaget i hela riket samt av kommunens folkmängd. Skatteprognosen baseras på en skattesats på 22,35 kronor per skattekrona samt en prognos att befolkningen 1 november 2017 uppgår till invånare. 13

14 Kommunal utjämning och generella bidrag Inkomstutjämningen mellan kommuner är ett fördelningssystem vars syfte är att utjämna för inkomstskillnader mellan kommuner. Kommuner med hög skattekraft betalar till systemet medan kommuner med låg skattekraft erhåller pengar. Kostnadsutjämningen är ett mellankommunalt system som syftar till att utjämna för strukturella skillnader mellan kommuner. Grundtanken är att alla kommuner ska ha likvärda förutsättningar att ge kommunal service. Kommuner som har en gynnsam struktur får betala till kommuner som har en mindre gynnsam struktur. Regleringsposten är skillnaden mellan riksdagens anslag och de olika bidragen. Syftet är att statens kostnader inte ska påverkas av den fastställda nivån i inkomstutjämningen. Kils kommun får kompensation i inkomstutjämningen på grund av att kommunens skattekraft är lägre än rikets. Kommunen får även kompensation i kostnadsutjämningen och i LSS-utjämningen. Prognosen för kommunal utjämning och generella bidrag framgår av tabellen. Bidrag/avgift, tkr Bidrag (+)/avgift (-) 2017 (utfall) Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Regleringspost LSS-utjämning Totalt

15 Kommunal fastighetsavgift Förutom skatteintäkter, utjämning och generella bidrag erhåller kommunen en kommunal fastighetsavgift. Intäkten förändras med förändringar av fastighetsbestånd och taxeringsvärden bland kommunens bostadsfastigheter. Prognosen för den kommunala fastighetsavgiften framgår av tabellen. Tkr Kommunal fastighetsavgift Intäkten ökar relativt mycket mellan 2017 och Det förklaras både av fler bostadshus och höjda taxeringsvärden i kommunen. Beloppen för 2019 och 2020 är preliminära. Riktade statsbidrag Regeringens budgetproposition för 2018 innehåller flera riktade statsbidrag. I stort sett alla är sådana som har aviserats tidigare. Fördelningen av flera nya bidrag är ännu inte klar och därmed inte faktiskt belopp för Kils kommun. I tabellen nedan framgår riktade statsbidrag för Aktuella statsbidrag framgår i bilaga 1. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot, det vill säga skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, beräknas vara negativt Finansiella intäkter beräknas till 3,5 miljoner för 2018 De finansiella intäkterna består av utdelning från Kommuninvest, räntor på utlämnade lån samt borgensavgifter från kommunala företa Finansiella kostnader består av ränta på kommunens långfristiga skulder samt ränta på pensionsskulden. Finansiella kostnader budgeteras till 8,4 miljoner

16 INVESTERINGAR OCH FINANSIERING Utrymmet för egenfinansiering av investeringar beräknas som årets resultat + årets avskrivningar + nettointäkt från försäljning av tillgångar. För 2018 beräknas utrymmet för egenfinansiering av investeringar till ca 55 miljoner kronor. Enligt investeringsplanen för åren uppgår investeringarna till totalt 316 miljoner kronor. I beloppet ingår skolinvesteringar med ca 180 miljoner kronor. Investeringsplanen innebär att det finns ett totalt finansieringsbehov med ca 170 miljoner, varav ca 70 miljoner 2018, ca 65 miljoner 2019 och ca 35 miljoner Finansiering kan ske genom upplåning eller försäljning av tillgångar eller en kombination av dessa. Utöver de som tagits upp i planen finns behov och önskemål om ytterligare investeringar omfattande ca 54 miljoner kronor, som inte prioriterats inför Prioriterade områden Plan 2018 Omdisp från 2017 mm Tot budget 2018 Plan 2019 Tot budget 2019 Plan 2020 Tot budget 2020 Total Centrumutveckling Förskola, äldreomsorg, skola Infrastruktur IT S:a skattefin investeringar Vatten och avloppsverksamheten S.a avgiftsfin investeringar Summa total Beräknat investeringsutrymme: Total Avskrivningar Årets resultat Försäljning av anläggningstillgångar Finansieringsbehov En mer detaljerad investeringsplan redovisas i bilaga 2. 16

17 RISKANALYS Det finns vissa faktorer som i skrivande stund är osäkra och där det finns risk för att kostnaderna blir högre än vad som budgeterats. Det gäller framför allt; -volymutveckling i förskoleverksamheten till följd av att befolkningen ökat mer än förväntat. -kostnader inom flyktingmottagningen för boende för asylsökande som fyllt 18 år. -nödvändiga effektiviseringar och produktivitetsökningar uteblir. 17

18 RESURSFÖRDELNING TILL VERKSAMHETSOMRÅDEN Kommunfullmäktige fördelar resurser till 18 olika verksamhetsområden. Områdena är definierade utifrån den nationella verksamhetsindelningen som SKL och statistiska centralbyrån (SCB) använder för uppföljning av kommunernas verksamheter. Verksamheter har i vissa fall slagits ihop, t ex fritid och kultur, för att passa nivån på den politiska styrningen i Kils kommun. Verksamheten ska inom ramen för tilldelade resurser bedrivas i enlighet med fullmäktiges övergripande mål för Särskilda uppdrag som anges ska genomföras under Varje verksamhetsområde tilldelas ett ramanslag. För de flesta verksamhetsområdena fastställs ett fast belopp som grundar sig på föregående års budget men med hänsyn tagen till kända förändringar och politiska prioriteringar. För verksamhetsområden där behovet av resurser varierar med hur befolkningen förändras, fastställs anslaget med hänsyn tagen till förväntad befolkningsförändring kommande år. Anslaget får användas fritt inom respektive verksamhetsområde för att nå bästa möjliga måluppfyllelse. 18

19 Hur anslagen fördelas framgår av tabellen som följer. RESURSFÖRDELNING Nämnd (tkr) 2018 års prisnivå Politisk verksamhet Fysisk och teknisk planering, bygglov Näringsliv och turism Gator och vägar, parker, skog Miljö och hälsa Fritid och kultur Förskola Grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning inklusive SFI Äldreomsorg Insatser enligt LSS och SFB Insatser t pers med psykisk funk.nedsättning Individ- och familjeomsorg Flyktingmottagande, exkl ÖvFN Arbetsmarknadsåtgärder Vatten och avlopp samt slamsugning Kommungemensamma verksamheter Räddningstjänst och samhällsskydd Kollektivtrafik inkl färdtjänst Omställning/trånga sektorer Summa totalt I beloppen för 2019 och 2020, som anges i 2018 års prisnivå, ingår prognostiserade befolkningsförändringar samt politiska prioriteringar som beslutats från och med

20 POLITISK VERKSAMHET I verksamhetsområdet ingår kostnader för fullmäktiges och nämnders arvoden, partistöd, kostnader för nämndadministration mm. Budget År Anslag, tkr Anslaget har höjs tillfälligt 2018 för att täcka kostnader för årets val. FYSISK OCH TEKNISK PLANERING I verksamhetsområdet ingår verksamheterna samhällsplanering och bygglov. Särskilda uppdrag 2018 Ta fram planer för bostäder och företagsetableringar. Utreda behov och efterfrågan på olika former av seniorbostäder på landsbygden. Budget År Anslag, tkr

21 NÄRINGSLIV OCH TURISM Verksamhetsområdet omfattar verksamheterna näringsliv och turism. Budget År Anslag, tkr GATOR OCH VÄGAR, PARKER OCH SKOG I verksamhetsområdet ingår verksamheterna gator och vägar, parkverksamhet och skogsförvaltning. Budget År Anslag, tkr Anslaget har höjts med ca 2 mkr 2018, för att täcka ökade kostnader för centrum och Lövenstrandsområdet samt lönekompensation med 2,5 %. MILJÖ OCH HÄLSA I verksamhetsområdet ingår verksamheterna miljö- och hälsoskydd (myndighetsutövning), miljö, hälsa och hållbar utveckling samt alkohol- och tobakstillstånd. Budget År Anslag, tkr

22 FRITID OCH KULTUR I verksamhetsområdet ingår verksamheterna fritidsverksamhet, kulturverksamhet, bibliotek och kulturskola. Särskilda uppdrag 2018 Biblioteket i Kils centrum ska hålla öppet på lördagar från och med augusti Budget År Anslag, tkr I budget 2018 har medel tillförts för att finansiera ökat öppethållande på lördagar vid biblioteket i Kils centrum, och för Fritidsbanken samt lönekompensation med 2,5%. FÖRSKOLA I verksamhetsområdet ingår verksamheterna öppen förskola, förskola samt övrig pedagogisk verksamhet (dagbarnvårdare). Budget År Anslag, tkr Anslaget har justerats för demografiförändringar med -0,4 mkr. Vidare ingår 2,5 % kompensation för löneökningar. 22

23 GRUNDSKOLA I verksamhetsområdet ingår verksamheterna fritidshem, förskoleklass och grundskola. Budget År Anslag, tkr I anslaget för 2018 ingår kompensation för ökad volym enligt demografi med 3,7 mkr, 0,5 mkr för Toleranset samt 2,5 % kompensation för löneökningar. GYMNASIESKOLA I verksamhetsområdet ingår verksamheten gymnasieskola. Budget År Anslag, tkr Anslaget 2018 har justerats utifrån beräknat antal elever samt förväntad prisökning. 23

24 VUXENUTBILDNING I verksamhetsområdet ingår verksamheterna grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt svenska för invandrare. Budget År Anslag, tkr ÄLDREOMSORG I verksamhetsområdet ingår verksamheterna särskilt boende, korttidsboende, hemtjänst, dagverksamhet, öppen verksamhet och bostadsanpassning mm. Budget År Anslag, tkr I anslaget för 2018 ingår kompensation för volymökning med 3,0 mkr, en riktad satsning med 1,3 mkr samt kompensation för löneökningar med 2,5 %. 24

25 OMSORG OM PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING ENLIGT LSS OCH Socialförsäkringsbalken (SFB) I verksamhetsområdet ingår verksamheterna bostad med särskild service, personlig assistans, daglig verksamhet, kontaktperson, korttidsvistelse, avlösarservice och ledsagarservice. Budget År Anslag, tkr I anslaget för 2018 ingår kompensation för nya verksamheter samt ökade kostnader med sammanlagt 3,8 mkr samt kompensation för löneökningar med 2,5 %. OMSORG OM PERSONER MED PSYKIATRISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING I verksamhetsområdet ingår verksamheterna öppenvård och psykiatriboende. Budget År Anslag, tkr I anslaget för 2018 ingår kompensation för ökade vårdkostnader med 765 tkr samt kompensation för löneökningar med 2,5 %. 25

26 INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG I verksamhetsområdet ingår verksamheterna ungdomsvård, vård för vuxna med missbruksproblem, övriga insatser till vuxna, ekonomiskt bistånd samt familjerätt och familjerådgivning. Budget År Anslag, tkr I anslaget ingår kompensation för ökade vårdkostnader med 800 tkr samt kompensation för löneökningar med 2,5 %. FLYKTINGMOTTAGNING I verksamhetsområdet ingår verksamheterna ensamkommande flyktingbarn och övrigt flyktingmottagande. Budget År Anslag, tkr Anslaget har minskats med 853 tkr pga minskad omfattning av flyktingverksamheten. 26

27 ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER I verksamhetsområdet ingår verksamheterna arbetsmarknadsåtgärder, ferieplatser och lönebidragsanställda. Särskilda uppdrag 2018 Utreda förutsättningarna för samordning mellan kommunens arbetsmarknadsenhet och Projektilen. Budget År Anslag, tkr Anslaget för 2018 har minskats med effektiviseringskrav med 0,5 %. VATTEN OCH AVLOPP SAMT SLAGSUGNING I verksamhetsområdet ingår verksamheterna vattenverk, reningsverk, pumpstationer och slamsugning. Budget År Anslag, tkr Verksamheten finansieras i sin helhet av intäkter. 27

28 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHET I verksamhetsområdet ingår verksamheterna allmän administration, fastighetsdrift, kostverksamhet och IT-verksamhet. Mål Samverkansnämnden 2018: IT-avdelningens tjänster ska vara efterfrågade och tydligt prissatta gentemot verksamheterna. IT-avdelningen ska hålla en aktuell och resurseffektiv tekniskt plattform med god säkerhet och tillgänglighet. IT-avdelningen ska ha nöjda medarbetare med förståelse för uppdraget IT-avdelningens kunder ska vara nöjda. IT-avdelningen ska arbeta enligt etablerade modeller och processer för IT-styrning Särskilda uppdrag 2018 För att framstå som en attraktiv arbetsgivare är det angeläget att arbetet med att minska sjukfrånvaron intensifieras. Budget År Kommungemensam verksamhet Räddningstjänst Kollektivtrafik Färdtjänst I anslaget för 2018 ingår riktade medel med 500 tkr för insatser som minskar sjukfrånvaron bland kommunens anställda, tkr för att stimulera den digitala utvecklingen, samt lönekompensation med 2,5 %. Kostnaderna för Räddningstjänst, Kollektivtrafik och Färdtjänst är uppräknade till faktisk kostnadsnivå

29 Bilagor: Investeringsplan Specifikation av vissa statsbidrag 29

30 Jonas Andersson Investeringsbudget 2018 samt Plan (TKR) Prioriterade områden Plan 2018 Omdisp Tot budget från mm Plan 2019 Tot budget 2019 Plan 2020 Tot budget 2020 Total Nya önskemål, totalt Centrumutveckling Förskola, äldreomsorg, skola Infrastruktur IT S:a skattefin investeringar Vatten och avloppsverksamheten S.a avgiftsfin investeringar Summa total Beräknat investeringsutrymme: Total Avskrivningar Årets resultat Försäljning av anläggningstillgångar Finansieringsbehov

31 Investeringsbudget och Plan område CENTRUM (Tkr) Klassificering Projektägare BENÄMNING R/N A* Plan 2018 CentrumPlan/utveckling centrum Utveckling av Fryksta (eventområde, strandpromenad, natur-område, lekplats mm) Omdisp från 2017 Tot budget 2018 Plan 2019 Tot budget 2019 Plan 2020 Tot budget 2020 N Total Nya önskemål 2020 N Inventarier Bibliotek N Utsmyckning Bibliotek N Summa total A* angelägehetsgrad 1=måste, 2=bör, 3=vill

32 Investeringsbudget och Plan område SKOLA OCH OMSORG (Tkr) Klassificering Projektägare BENÄMNING R/N A* Plan 2018 Ytterligare Storkök (Boda, Stenåsen?, Tolita) Omdisp från 2017 Tot budget 2018 Plan 2019 Tot budget 2019 Plan 2020 Tot budget 2020 Total Nya önskemål N Ev senareläggas? Familj och utbildning Om- och tillbyggnad Sannerudsskolan N Familj och utbildning Skolinvesteringar tätorten N/R Ombyggnad Sporthallen Sannerudsskolan (inne och ute) R Ramanslag Ramanslag Ramanslag Familj/utbildning Lekutrustning, staket mm skolor/förskolor Sporthallar, idrotts-och fritidsanläggningar R R Storkök R Ramanslag Äldre Vård och omsorg R Övriga Värmeanläggning, Fagerås skola R Summa total A* angelägehetsgrad 1=måste, 2=bör, 3=vill

33 Investeringsbudget och Plan område INFRASTRUKTUR (Tkr) Klassificering Projektägare BENÄMNING R/N A* Plan 2018 Omdisp från 2017 Revideringar 2018 Tot budget 2018 Plan 2019 Revideringar 2019 Tot budget 2019 Plan 2020 Gång och cykelvägar N Rivnings-,beläggningsarb & GC-vägar, Bjurbäcksgatan Rivnings-,beläggningsarb & GC-vägar, Skogsvägen Asfaltering gator, + minskning TN driftbudget 3600 tkr Infrastruktur, Lövenstrand (gång- och cykelvägar mm) Tot budget 2020 Total R R R N Om- och tillbyggnad, kommunförrådet R/N Ombyggnad av gatusektion på Hagagatan från Storgatan till Skogsvägen, till förmån för cykel och gångtrafikanter R/N Bör prioriteras 2018 pga statsbidrag Ramanslag Ramanslag Nya önskemål Ledningsstabschef Medfinansiering, Fryksdalsbanan N Gata/park (handikappanpassning GC-vägar, lekparker, industrispår, maskiner mm) Fastighet (larm, brandskydd, energieffektivisering mm) R R/N Summa total A* angelägehetsgrad 1=måste, 2=bör, 3=vill

34 Investeringsbudget och Plan område VATTEN OCH AVLOPP (Tkr) Klassificering Ramanslag Projektägare BENÄMNING R/N A* Plan 2018 Omdisp från 2017 Tot budget 2018 Plan 2019 Tot budget 2019 Plan 2020 Tot budget 2020 Total Nya önskemål VA-sanering, Bjurbäcksgatan R VA-sanering, Skogsvägen R Överföringsledning Fagerås N Utbyggnad VA, Östra Fryken N VA-ledning, Vattentornet/ Blomstervägen - Mogatan VA, Västra Torggatan (dras om pga nytt Trygghetsboende) R R Vattenverk, Högboda N Reservvattentäkt N VA-verken/VA-ledningar R/N Summa total A* angelägehetsgrad 1=måste, 2=bör, 3=vill

35 Investeringsbudget och Plan område IT (Tkr) Klassificering Övriga Övriga Projektägare BENÄMNING R/N A* Plan 2018 Nya önskemål Ledningsstabschef Chef myndighetsstab service Omdisp från 2017 Tot budget 2018 Plan 2019 Tot budget 2019 Plan 2020 Tot budget 2020 Total Digitalisering (Välfärdsteknik mm) N Konvertering från Ecos 1 till Ecos 2 R/N Återlämningsautomat inkl RFID-taggar, Biblioteket N 534 Summa total A* angelägehetsgrad 1=måste, 2=bör, 3=vill

36 Specificering av vissa statsbidrag för KOMMUNER åren I tabellen nedan framgår om och när vissa bidrag ingår i Prognosunderlag K och övriga beräkningar. Belopp markerade med Ja ingår i anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Tabellen är inte heltäckande utan har endast med regleringar av statsbidragsramen som aviserats under senare år. Längre ned i tabellen finns också vissa nya och/eller större riktade statsbidrag (markerade med Nej). I flertalet fall framgår det inte av BP2017 om bidraget gäller även 2020, därför har vi inte uppdaterad 2020 med riktade bidrag. Fr.o.m. det år ett bidrag övergår från att vara riktat till att bli generellt ingår beloppet i våra beräkningar av kommunalekonomisk utjämning. Statsbidrag Läs mer i cirkulär Ökade resurser till välfärden (del av 10 miljarder) I progn? Ja Ja Ja Ja 16:50 Belopp Mnkr Kr/inv Betygsättning i moderna språk I progn? Ja Ja Ja Ja 16:50 Belopp Mnkr Kr/inv Lovskola I progn? Ja Ja Ja Ja 16:50 Belopp Mnkr Kr/inv Läsa-skriva-räkna-garanti I progn? Ja Ja Ja 16:50 Belopp Mnkr Kr/inv Nationella prov I progn? Ja Ja Ja 16:50 Belopp Mnkr Kr/inv Rätt till Komvux I progn? Ja Ja Ja Ja 16:50 Belopp Mnkr Kr/inv Avdrag för resor till och från arbetet I progn? Ja Ja Ja Ja 16:50 Belopp Mnkr Kr/inv Skatteavtalet Sverige-Danmark I progn? Ja Ja Ja Ja 16:50 Belopp Mnkr Kr/inv Nedsättning av fastighetsavgiften 16:50 15:24 I progn? Ja Ja Ja 14:39 Belopp Mnkr Kr/inv Överföring till 1:3 Kommunalekonomiska organisationer I progn? Ja Ja Ja Ja 16:50 Belopp -0,4-0,4-0,4-0,4 Mnkr Kr/inv Frivilliga nationella prov NO och SO I progn? Ja Ja Ja Ja 15:24 Belopp Mnkr Kr/inv Stödboendereform I progn? Ja Ja Ja Ja 15:24 Belopp Mnkr Kr/inv Höjt takbelopp högkostnadsskydd ÄO I progn? Ja Ja Ja Ja 15:24 Belopp Mnkr Kr/inv Höjning av barndelen i riksnormen mm. I progn? Ja Ja Ja Ja 15:24 Belopp Mnkr Kr/inv Minskning med anledning av förändrad inkomstutjämning I progn? Ja Ja Ja Ja 15:24 Belopp Mnkr Kr/inv Kopia av Specificering-vissa-statsbidrag-K xlsx 1 (5)

37 Statsbidrag Läs mer i cirkulär Kompensation för sänkt skatt till pensionärer I progn? Ja Ja Ja Ja 15:24 Belopp Mnkr Kr/inv Utjämningsbelopp enl avtal mellan Sverige och Danmark I progn? Ja Ja Ja Ja 15:24 Belopp Mnkr Kr/inv Avskaffad nedsättning sociala avgifter unga I progn? Ja Ja Ja Ja 15:24 15:14 Belopp Mnkr Kr/inv Resterande medel i oklart reform, I progn? Ja Ja Ja Ja 15:14 varav 60 mnkr antas avse kartläggning av nyanlända elevers Belopp Mnkr Kr/inv Justering skatteväxlingar I progn? Ja Ja Ja Ja 16:50 15:14 Belopp Mnkr Kr/inv Nationella slutprov I progn? Ja Ja Ja Ja 14:52 Belopp Mnkr Kr/inv Obligatoriskt bedömningsstöd I progn? Ja Ja Ja Ja 14:52 Belopp Mnkr Kr/inv Tydligare krav grundvux I progn? Ja Ja Ja Ja 14:52 Belopp Mnkr Kr/inv Nya gymnasiesärskolan Gode män Justering krav Komvux Begränsad avdragsrätt pensionssparande Utjämningsbelopp (netto) enl avtal mellan Danmark o Sverige Skatteväxling mellan kommuner och landsting Kompensation sänkt inkomstutjämningsavgift Jobbstimulans ekonomiskt bistånd Effektiviseringar nya gymnasieskolan Utökad undervisningstid i matematik år 4 6 I progn? Ja Ja Ja Ja 14:39 Belopp Mnkr Kr/inv I progn? Ja Ja Ja Ja 14:39 Belopp Mnkr Kr/inv I progn? Ja Ja Ja Ja 14:39 Belopp Mnkr Kr/inv I progn? Ja Ja Ja Ja 14:39 Belopp Mnkr Kr/inv I progn? Ja Ja Ja Ja 14:39 Belopp Mnkr Kr/inv I progn? Ja Ja Ja Ja 13:72 Belopp Mnkr Kr/Inv I progn? Ja Ja Ja Ja 13:48 Belopp Mnkr Kr/Inv I progn? Ja Ja Ja Ja 13:48 Belopp Mnkr Kr/Inv I progn? Ja Ja Ja Ja 13:48 Belopp Mnkr Kr/Inv I progn? Ja Ja Ja Ja 13:48 Belopp Mnkr Kr/Inv Kopia av Specificering-vissa-statsbidrag-K xlsx 2 (5)

38 Statsbidrag Läs mer i cirkulär Nationella minoritetsspråk I progn? Ja Ja Ja Ja 13:48 Belopp Mnkr Kr/Inv Ungdomar utanför gymnasieskolan I progn? Ja Ja Ja Ja 13:48 Belopp Mnkr Kr/Inv Införande av aktivitetskrav Komvux I progn? Ja Ja Ja Ja 13:48 Belopp Mnkr Kr/Inv Medborgarcermonier I progn? Ja Ja Ja Ja 13:48 Belopp Mnkr Kr/Inv Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) I progn? Ja Ja Ja Ja 13:48 Belopp Mnkr Kr/Inv Utjämningsbelopp (netto) enl avtal mellan Danmark o I progn? Ja Ja Ja Ja 13:48 Sverige Belopp Mnkr Kr/Inv Den nya gymnasiesärskolan I progn? Ja Ja Ja Ja 13:48 Belopp Mnkr Kr/Inv Sekretess i skolväsendet (SOU 2011:58) I progn? Ja Ja Ja Ja 13:48 Belopp -0,4-0,4-0,4-0,4 Mnkr Kr/Inv Skatteväxling mellan kommuner och landsting I progn? Ja Ja Ja Ja 12:71 Belopp Mnkr Kr/Inv Stärkt stöd och skydd för barn och unga I progn? Ja Ja Ja Ja 12:44 Belopp Mnkr Kr/Inv Utökad målgrupp för SO för nyanlända utanför I progn? Ja Ja Ja Ja 12:44 flyktingmottagandet (Ds 2012:24) Belopp Mnkr Kr/Inv Nationella prov Komvux I progn? Ja Ja Ja Ja 12:44 Belopp Mnkr Kr/Inv Överföring till UO9, anhörigstöd (Prop 2008/09:82) I progn? Ja Ja Ja Ja 12:44 Belopp Mnkr Kr/Inv Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) I progn? Ja Ja Ja Ja 12:44 Belopp Mnkr Kr/Inv Utjämningsbelopp (netto) enl avtal mellan Danmark o I progn? Ja Ja Ja Ja 12:44 Sverige Belopp Mnkr Kr/Inv Sänkt fastighetsavgift för hyreshusenheter I progn? Ja Ja Ja Ja 12:44 Belopp Mnkr Kr/Inv Skatteväxling mellan kommuner och landsting I progn? Ja Ja Ja Ja 11:61 Belopp Mnkr Kr/Inv Fler nationella prov I progn? Ja Ja Ja Ja 11:37 Belopp Mnkr Kr/Inv Kopia av Specificering-vissa-statsbidrag-K xlsx 3 (5)

39 Statsbidrag Läs mer i cirkulär Lärarlegitimation I progn? Ja Ja Ja Ja 11:37 Belopp Mnkr Kr/Inv Stärkta förutsättningar för elever med vissa I progn? Ja Ja Ja Ja 11:37 funktionsnedsättningar (SOU 2011:30) Belopp Mnkr Kr/Inv 3:12-reglerna I progn? Ja Ja Ja Ja 11:37 Belopp Mnkr Kr/Inv Äldreomsorg anhörigstöd I progn? ja ja ja ja 10:63 Belopp Mnkr Kr/Inv Nya skollagen I progn? Ja Ja Ja Ja 10:63 Belopp Mnkr Kr/Inv Införande av betyg från åk 6 I progn? Ja Ja Ja Ja 10:63 Belopp Mnkr Kr/Inv Ökad undervisningstid i matematik, åk 1 3 I progn? Ja Ja Ja Ja 10:63 Belopp Mnkr Kr/Inv Utjämningsbelopp (netto) enl avtal mellan Danmark o I progn? Ja Ja Ja Ja 10:63 Sverige Belopp Mnkr Kr/Inv Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) I progn? Ja Ja Ja Ja 10:63 Belopp Mnkr Kr/Inv Rektorsutbildning I progn? Ja Ja Ja Ja 09:55 Belopp Mnkr Kr/Inv HPV-Vaccin I progn? Ja Ja Ja Ja 09:55 Belopp Mnkr Kr/Inv Ändring skuldsaneringslagen I progn? Ja Ja Ja Ja 09:55 Belopp Mnkr Kr/Inv Höjt grundavdrag för pensionärer (SGA) I progn? Ja Ja Ja Ja 09:55 Belopp Mnkr Kr/Inv Reglering underskott LSS (tillfälligt införandebidag) I progn? Ja Ja Ja Ja 09:55 Belopp Mnkr Kr/Inv Nationellt jmf (till anslaget 1:3) I progn? Ja Ja Ja Ja 09:55 Belopp Mnkr Tillskott kommunalekonomisk utjämning vårproposition I progn? Ja Ja Ja Ja 09: Belopp Mnkr Kr/inv Tillsyn och tillstånd enligt SoL och LSS övertas av I progn? Ja Ja Ja Ja 09:23 Socialstyrelsen Belopp Mnkr Kr/Inv Allmän förskola 3-åringar I progn? Ja Ja Ja Ja 08:66 Belopp Mnkr Kr/inv Barnomsorgspeng I progn? Ja Ja Ja Ja 08:66 Belopp Mnkr Kr/inv Kopia av Specificering-vissa-statsbidrag-K xlsx 4 (5)

40 Statsbidrag Läs mer i cirkulär Nationella ämnesprov I progn? Ja Ja Ja Ja 08:66 Belopp Mnkr Kr/inv Modersmåll finska och jiddisch I progn? Ja Ja Ja Ja 08:66 Belopp Mnkr Kr/inv Höjt förbehållsbelopp SoL I progn? Ja Ja Ja Ja 08:66 Belopp Mnkr Kr/inv Komp förhöjt grundavdrag I progn? Ja Ja Ja Ja 08:66 Belopp Mnkr Kr/inv Rapporteringsskyldighet ej verkställda beslut LSS I progn? Ja Ja Ja Ja 08:66 Belopp Mnkr Kr/inv Kopia av Specificering-vissa-statsbidrag-K xlsx 5 (5)