Årsredovisning Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 27 april kl i Grästorps Konserthus

Transkript

1 Årsredovisning 2017

2

3 Årsredovisning 2017 Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 27 april kl i Grästorps Konserthus

4 Innehåll VD:s kommentar... 3 Förvaltningsberättelse... 5 Fem år i sammandrag... 7 Resultat- och balansräkningar Resultaträkning... 9 Rapport över totalresultat... 9 Balansräkning Rapport över förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys Noter till de finansiella rapporterna Underskrifter Revisionsberättelse Företagsstyrning Styrelse, huvudmän m fl

5 VD:s kommentar Fortsatt god tillväxt och ett starkt resultat Det är med stor glädje som jag kan konstarera att banken gjort sitt bästa resultat hitintills. Årets rörelseresultat uppgick till tkr vilket är väldigt bra i det ränteklimat som vi befinner oss i. Resultatet kan till stor del förklars med en fortsatt god affärsvolymstillväxt som uppgick till 13,2 % års undersökning av näringslivsklimatet, som görs av Svenskt Näringsliv, visar på nytt en stor tilltro till det sätt som samverkan och tillväxt sker i kommunen. Det är min övertygelse att föreningen Näringslivssamverkan Grästorp och alla goda insatser som där görs är en viktig beståndsdel. Bland Sveriges 290 kommuner rankar sig Grästorp på plats 24 vilket är fantastiskt bra och visar på den framåtanda som finns i kommunen. Bred konjunkturuppgång och långsamt mindre expansiv penningpolitik Ser vi bortom vårt närområde så kan vi konstatera att den globala konjunkturen stärktes under fjolåret och börserna steg på bred front, delvis stödd av låga räntor. Under inledningen av 2018 har de globala långräntorna stigit, inte minst i USA, samtidigt som den amerikanska kongressen beslutade om betydande skattesänkningar. I eurozonen ökade BNP med 2,6 procent under tredje kvartalet och arbetslösheten sjönk till den lägsta nivån på närmare 10 år. Modesta löneökningar är något som många av västvärldens centralbanker brottas med och som reser frågetecken om inflationsmålet kring 2 procent kan nås i närtid. Minskade geopolitiska risker i Europa efter årets alla parlamentsval gav stöd för en utbredd optimism i näringslivet och hos hushållen. Den amerikanska riksbanken, som i höstas påbörjade neddragningarna av centralbankens balansräkningar, höjde i december för tredje gången styrräntan under 2017 till intervallet 1,25-1,50 procent. Europeiska centralbanken behöll däremot styrräntan oförändrad på 0 procent men beslöt om att minska obligationsköpen ytterligare. Svensk ekonomi växte på bred front. BNP steg med i genomsnitt 2,5 procent under fjolårets tre första kvartal jämfört med samma period Tillväxten drevs främst av ökade investeringar, där bostadsinvesteringarna svarade för den största uppgången. Svensk export och industriproduktion gynnades av en starkare omvärldskonjunktur och bidrog till en utbredd optimism i näringslivet. Antalet sysselsatta ökade med drygt personer under 2017 och den öppna arbetslösheten sjönk till 6,5 procent i slutet av året jämfört med 6,9 procent Ett ökat arbetskraftsdeltagande begränsade nedgången i arbetslösheten. Trots en utbredd arbetskraftsbrist både inom den privata och offentliga sektorn ökade lönerna i måttlig takt. Inflationen steg under andra och tredje kvartalet och nådde Riksbankens inflationsmål på 2 procent delvis på grund av temporära effekter för att under slutet av året åter hamna under målet. För helåret 2017 blev dock KPIF-inflationen (konsumentprisindex rensat för fast ränta) 2,0 procent i genomsnitt. Bostadsmarknaden präglades av ett ökat utbud och i slutet av året började bostadspriserna sjunka i hela landet både för bostadsrätter och för villor om än från höga nivåer. Trots fjolårets växande bostadsoro och skärpta amorteringskrav är hushållen motståndskraftiga. Hushållens konsumentförtroende har stigit samtidigt som detaljhandelns omsättning fortsatte att öka i god fart främst för sällanköpshandeln. Det är angeläget att vi är uppdaterade på vår omvärld och följer den då det påverkar vår lokala verksamhet i stor utsträckning. Trots ett fortsatt lågt ränteläge med minusränta är jag övertygad om att vi kan bibehålla vår fina utveckling och leverera mervärde till våra kunder och den lokala marknaden. 3

6 Framtidssäkring av banken Under året har vi fortsatt vår satsning på att bygga framtidens bank både avseende medarbetarnas och kundernas lokaler samt även bankens utsida. Vi har påbörjat renoveringen av bankens fasad som var i dåligt skick och försökt att återställa den i ett originalskick med hjälp av bilder från det gamla bankhusets uppförande. Vi har även börjat renoveringen av det gamla bankhuset invändigt där vi kommer att ianspråkta ta hela nedre plan för bankens företagssida och administration. Vi ser framemot en trivsam återinvigning under hösten Vårt samhällsengagemang En grundläggande del av sparbanksidén är att all vinst stannar lokalt. Först och främst för att kunna bygga en stabil bank som kan växa med våra kunders behov men också för att bidra till ett bättre samhälle att verka och bo i. Vi har valt att förtydliga vårt samhällsengagemang i Åse Viste Fonden som startades hösten Glädjande är att fler och fler känner till fonden och vi har haft 30 ansökningar under 2017 varav 20 stycken kunnat beviljas inom ramen för fondens områden, kultur, samhällsutveckling och föreningsliv. Tack för ett fantastiskt 2017 Jag vill först och främst tacka mina medarbetare som har möjliggjort bankens fina resultatutveckling under året har präglats av stor tillströmning av nya kunder och många nya regelverk att anpassa sig till, det har ni hanterat med bravur. Jag vill även tacka styrelsen, huvudmännen och våra kunder för ert engagemang och hälsar er välkomna till ett givande Grästorp i februari 2018 Pär Lindblom, VD 4

7 REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 Styrelsen för Åse Viste Sparbank, org nr , får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2017, bankens 142:e verksamhetsår. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Åse Viste Sparbank är en självständig sparbank vars verksamhetsområde omfattar Grästorps kommun och delar av Lidköpings, Vara och Essunga kommuner. Banken har ett kontor beläget i centralorten Grästorp. Kundunderlaget utgörs av privatpersoner, små och medelstora företag samt offentlig sektor. Trots vår relativa litenhet är vi en fullsortimentsbank med kunden i centrum. Banken erbjuder all modern teknik för utförande av banktjänster men eftersom vi inser att teknik aldrig kan ersätta mänskliga relationer fullt ut finns en väl utbyggd personlig service för den som så önskar. Vi har kvalificerade rådgivare för finansiella, försäkringstekniska och juridiska tjänster. Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2017 uppgick till tkr ( ), en ökning med tkr eller 7,7%. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till tkr ( ), en ökning med 13,2%. Inlåningen från allmänheten uppgick vid årsskiftet till tkr ( ), en ökning med 12,1%. Bankens kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur och Swedbank Försäkring på totalt tkr ( ), en ökning med tkr i förhållande till föregående räkenskapsår. Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, räntebärande värdepapper och strukturerade produkter. Placeringsportföljen uppgick vid balansdagen till tkr ( ). Bankens utlåning till allmänheten brutto har ökat med 8,9% till tkr ( ). Förmedlade krediter till Swedbank Hypotek ökade under räkenskapsåret med 10,8% och uppgick vid räkenskapsårets utgång till totalt tkr ( ). Det sammanlagda egna kapitalet uppgick till tkr ( ). Den totala kapitalrelationen (totalt kapital i % av riskexponeringsbeloppet) var vid utgången av ,3%, att jämföra med 24,4% vid utgången av Sparbankens resultat Resultatet före kreditförluster uppgick till tkr, att jämföra med tkr föregående år. Rörelseresultatet uppgick till tkr (22 008). Räntenettot 2017 uppgick till tkr (27 396), en ökning från föregående år med 11,8%. Räntenettot har pressats av negativa räntor men detta har vägts upp av en bra volymtillväxt. Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med tkr att jämföras med tkr föregående år. Sparbankens innehav är aktier och ingen förändring har skett under året. Marknadsvärdet uppgick per till tkr ( ) en minskning med tkr. Provisionsnettot uppgick till tkr (17 676), vilket är en ökning med tkr i förhållande till 2016.Ökningen är till största del hänförlig till provisioner för förmedlade krediter till Swedbank Hypotek. Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till 103 tkr att jämföra med tkr föregående år. Av bruttobeloppet utgör tkr (80) realisationsresultat, tkr (1 788) orealiserade värdeförändringar och 145 tkr (186) valutakursförändringar. Sammantaget ökade rörelseintäkterna mellan 2017 och 2016 med 10,2%. De totala rörelsekostnaderna ökade under året med 914 tkr. Personal- och IT-kostnader har ökat under Lokalkostnaderna var lägre 2017 än 2016 beroende på att det under 2016 gjordes en större ombyggnad av lokalerna. Även fastighetskostnaderna har ökat under året beroende på renovering av fasaden på det gamla bankhuset. Personal Antalet anställda uppgick vid årets slut till 23 personer (22). Med normalarbetsmåttet timmar uppgick antalet årsanställda till 20,3 personer (19,5) varav 71% utgör kvinnor. Under året har två medarbetare börjat på banken och en medarbetare slutat. Bankens rådgivare uppfyller de licensierings- och certifieringskrav som erfodras för att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning. Under året har 12 medarbetare genomfört Swedsecs licenstest avseende bolånelicens. Kompetensutveckling för all personal är ett fortsatt proriterat område. 5

8 Ägarförhållanden En sparbank har inga enskilda ägare, utan verkar för dess insättare. Sparbankens högsta beslutande organ är dess huvudmän. Huvudmännen är 32 st varav hälften väljs av Grästorp, Vara, Essunga och Lidköpings kommun och hälften väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utser styrelsen. Styrelsen utser VD och ställföreträdande VD. Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Åse Viste fonden är ett sätt för banken att ge tillbaka till bygden. Vi vill på detta sätt främja utveckling och tillväxt och samtidigt synliggöra vårt engagemang inom vårt verksamhetsområde. Under 2017 har 20 mottagare beviljats sammanlagt tkr ur fonden. Under 2017 har renovering av fasaden på det gamla bankhuset påbörjats. Denna kommer slutföras under Styrelsen har också tagit beslut om att bygga om hela bottenplan i det gamla bankhuset till nya moderna lokaler. Inflyttning är planerad till hösten Under året har Pär Lindblom tillträtt som VD. Risker och osäkerhetsfaktorer I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har Sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i Sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten. Sparbankens styrelse har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktrationer, samt låga finansiella och operativa risker. Förväntad framtida utveckling Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen för 2018 på ett rörelseresultat mellan tkr. Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål (Åse Viste fonden) avsättning till reservfonden (Se not 28 Eget kapital) Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och kreditvärdighetsjustering samt dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingsprocess. Sparbankens totala kapitalrelation uppgår till 24,3% (föregående år 24,4%). Kapitalbasen uppgår till tkr och minimikapitalkravet till tkr. Specifikation av posterna framgår av not 35, Kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget. Ytterligare information om Sparbankernas risker och riskhantering presenteras i not 3, Finansiella risker. 6

9 FEM ÅR I SAMMANDRAG Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 13,2 12,0 7,2 5,5 10,3 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % (73,7 %) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Summa riskvägt exponeringsblopp, tkr Kärnprimärkapitalrelation Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp Primärkapitalrelation Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp Total kapitalrelation Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp Likviditet Utlåning brutto / Inlåning från allmänheten 20,5 21,8 21,6 22,8 21, ,3 24,4 22,8 23,8-24,3 24,4 22,8 23,8 18,9 24,3 24,4 22,8 23,8 21,4 0,95 0,98 0,92 0,90 0,87 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 1,5 1,5 1,6 1,9 2,0 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig 1,0 1,0 1,0 1,1 1,2 affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,4 0,4 0,4 0,5 0,4 Avkastning på totala tillgångar Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 1,1 1,1 1,0 1,2 1,1 4,8 4,3 4,0 4,8 4,1 0,57 0,62 0,59 0,56 0,52 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,58 0,61 0,61 0,58 0, ,1 0,3 0,1 0,3 0,8 0,0 0,0 0,1 0,1 0,9 Övriga uppgifter Medelantal anställda Antal kontor

10 RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR Resultaträkning tkr Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 8

11 RESULTATRÄKNING 1 januari - 31 december tkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat januari - 31 december RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT tkr Årets resultat Övrigt totalresultat som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

12 BALANSRÄKNING Per den 31 december tkr Not Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar 20 - Inventarier Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och avsättningar Obeskattade reserver Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

13 RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL tkr Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utgående eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Anslag till allmännyttiga ändamål Utgående eget kapital

14 KASSAFLÖDESANALYS 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten (not 33) Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Avsatt till Åse Viste fonden (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen

15 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2017 och avser Åse Viste Sparbank, som är sparbank med säte i Grästorp. Adressen till kontoret är Torggatan 14, Grästorp. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 februari De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 33) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2017 har inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning. Nya IFRS som ännu inte börjats tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från Banken har inte tillämpat IFRS 9 för Standarden innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl a med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier. Nedan beskrivs denna standards bedömda påverkan uppdelat på kvalitativ och kvantitativ påverkan. Bedömda kvalitativa effekter av införandet av IFRS 9 Klassificering och värdering Bankens överskottslikviditet placeras i obligationer. Dessa redovisas i enlighet med IAS 39 som AFS tillgångar, vilket innebär att de redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Bankens affärsmodell enligt IFRS 9, redovisning till verkligt värde via övrigt totalresultat, innebär en sk blandad modell då värdepapper både säljs och hålls till förfall. Banken redovisar därmed värdeförändringarna i balansräkningen fram till värdepapper antingen säljs eller förfaller. Banken har en långsiktig investering i aktier i Swedbank AB som för närvarande klassificeras som AFS och som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att fortsätta redovisas på detta sätt men till skillnad mot 13

16 IAS 39 redovisas inte realisationsresultat över resultaträkningen. Vid försäljning sker omföring från övrigt totalresultat till balanserat resultat. Banken har ett innehav i onoterade aktier vars verkliga värde tidigare bedömts inte kunna beräknas tillförlitligt och fram till 2018 redovisas till anskaffningsvärde. Tillämpningen av IFRS 9 medför att detta innehav ska redovisas till ett beräknat verkligt värde. Banken har utvecklat rutiner för att värdera detta innehav till verkligt värde. Effekten av denna ändring bedöms som begränsad. För klassificering och värdering av bankens finansiella skulder innebär IFRS 9 begränsade förändringar jämfört med IAS 39. Banken bedömer att dessa förändringar inte kommer påverka resultat- eller balansräkning eller i övrigt innebär en väsentlig påverkan. Förväntade kreditförluster De nya reglerna för nedskrivningar, baserat på förväntade kreditförluster, förväntas öka reserveringen för förluster på utlåning jämfört med tidigare reservering som baserats på inträffade förluster. Ett arbete för att ta fram nya modeller har gjorts under 2017 för beräkning och reservering av förväntade kreditförluster. Skillnaderna mellan bankens nuvarande redovisningsprinciper för nedskrivningar och de principer som kommer att tillämpas från och med 1 januari 2018 är bland annat att; - reserveringar för kreditförluster kommer inte längre bara att redovisas på utlåning utan även på investeringar i skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat - reserveringar för kreditförluster på utlåning inte längre bara kommer att redovisas för osäkra lån - i samband med att en ny kredit lämnas kommer en reserv motsvarande 12 månaders förväntad kreditförlust att redovisas - när det inträffat en betydande ökning av kreditrisk så kommer en kreditförlustreservering att göras motsvarande de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden inte bara på osäkra lån Säkringsredovisning Banken kommer inte att övergå till att redovisa säkringsredovisning enligt ifrs 9, utan kommer att fortsätta tillämpa samma redovisningsprinciper som tidigare. Upplysningar IFRS 9 medför följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument: Krav vilka kommer att påverka de upplysningar som skall lämnas. Banken genomför för närvarande en gap-analys för att identifiera vilka förändringar som måste genomföras för att uppfylla dessa krav. Ett arbete pågår med att anpassa system och rutiner för att uppfylla dessa krav. Bedömda kvantitativa effekter av införandet av IFRS 9 Banken har genomfört en analys av storleken på de kvantitativa effekterna på bankens egna kapital när IFRS 9 börjar tillämpas 1/ information som till dags dato är känd. Dessa framgår i nedan tabell fördelat på förväntade kreditförluster samt klassificering och värdering. De uppskattade effekterna är beräknade med utgångspunkt av information som till dags dato är känd. Tabell Uppskattad övergångseffekt IFRS 9 Belopp i tkr Utgående balans Uppskattad effekt av tillämpning Uppskattad effekt av tillämpning Uppskattad IFRS 9, förväntade kreditförluster IFRS 9, klassificering och ing balans värdering Balanserat resultat Fond för verkligt värde IFRS 15 Intäkter från avtal med kundr ersätter från den 1 januari 2018 existerande IFRS relaterade till intäktsredovisning såsom IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal och IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram. Banken förtidstillämpar inte IFRS IFRS 15 baseras på att intäkt redovisas när kontroll över vara eller tjänst överförs till kunden, vilket skiljer sig från nuvarande princip att intäkt redovisas vid överföring av risker och förmåner. IFRS 15 inför nya sätt att fastställa hur och när intäkter ska redovisas, vilket innebär nya tankesätt jämfört med hur intäkter redovisas idag. Banken har analyserat två intäktsströmmar vilka bedömts viktiga att ta ställning till inom ramen för IFRS 15. Banken erhåller kvartalsvis provisionsintäkter från Swedbank för förmedling av fonder. Bankens slutsats är att prestationen för tjänsten är utförd då förmedlingen av fonden är gjord. Då marknadsvärdet som utgör underlag för provisionsbeloppet inte är känt i förväg råder det stor osäkerhet om det totala provisionsbeloppets storlek. Det skulle inte vara förenligt med IFRS 15 att redovisa det uppskattade provisionsbeloppet som intäkt i förtid då stor osäkerhet råder om beloppets storlek. Intäkterna kommer därmed redovisas på samma sätt som idag, dvs när provisonsbeloppet och marknadsvärdet på den förmedlade fonden är känt vilket leder till kvartalsvis intäktsredovisning av provisionsintäkten. Den andra intäktsströmmen avser provisioner från Swedbank för förmedling av hypotekslån. Banken erhåller provision baserat på räntekostnader som belastar kunden. Bankens bedömning är att nuvarande redovisningsprinciper att redovisa intäkten i takt med att provisionsbeloppet blir känt kan behållas. IFRS 15 kommer därmed inte ha någon påverkan på bankens resultat, ställning eller eget kapital. IFRS 16 Leases ersätter från och med 2019 existerande IFRS relaterade till redovisning av leasingavtal, såsom IAS 17 Leasingavtal och IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal. Enligt Rådet för finansiell rapportering behöver IFRS 16 inte tillämpas för redovisning i juridisk person. Eftersom sparbanken bara upprättar finansiella rapporter för juridisk person och inte koncernredovisning uppkommer ingen påverkan av IFRS 16 på redovisade belopp i de finansiella rapporterna eller på kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar. De övriga förändringarna i IASBs normgivning och som EU godkänt eller förväntas godkänna, med som ännu inte trätt ikraft avser följande: IFRIC 22 Foreign Currency Transactions and Advance Consideration (utfärdad ) IFRIC 23 Uncertainty over Income Tax treatments (tillämpning 1 januari 2019 EU förväntas godkänna under 2018) Amendments to IFRS 9: Prepayment Features with Negative Compensation (utfärdad ) Amendments to IAS 40: Transfers of Investment Property (utfärdad ) 14

17 Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till obeskattade reserver. 15

18 Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. 16

19 Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar alltid en värdenedgång större än 50% som betydande, vid värdenedgång mellan 20 och 50% tas vid var tid beslut utifrån rådande marknadssituation. En period om minst 9 månader anses som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet %. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. Den post som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: - ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) Den säkrade risken i ovanstående post är: - risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifran sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. 17