RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN

Transkript

1 Datum: RAPPORTERING PROJEKTRAPPORT ENLIGT SJÄLVVÄRDERINGSMODELLEN Projektbenämning Socialt företag- en väg till egen försörjning-fortsättning Dnr: 2011/15-SFV AMA ansökte hösten 2011 till samordningsförbundet om att få möjlighet att starta ett projekt på tre år med syfte att undersöka om sociala företag kunde vara en möjlig väg för våra deltagare till egen försörjning Socialt företag -en väg till egen försörjning Dnr: 2011/15-SFV. Projektet bygger på empowerment och det är deltagarna själva som ska komma med ideèr om vad det ska startas för verksamhet. Utifrån det beviljades ett projekt på sex månader för att tillsamans med deltagare komma fram till vad som ska startas och ansöka om en budget för det. Utifrån de deltagare som deltog och de ideèr som kom fram ansöktes det om att få möjlighet att starta en s.k Social företagskuvös. Där skulle deltagarna erbjudas utbildning i socialt företagande, en lokal där deltagarna kunde vara när de utvecklar sina företagsideér samt stöttning av handledare. Där skulle även finnas ett cafè och en butik. Det projektet kallas i denna delrapport för Uppstartsfasen och detta projekt bygger vidare på de ideèr som framkom under den projekttiden. Projektiden för detta projekt är Av de deltagare som deltog i uppstartsfasen fortsatte fem personer vidare i det nya projektet. De kallas i denna projektrapport för den första gruppen, de som började perioden den andra gruppen och de som började för den tredje gruppen. Rapportering avser Delrapport för perioden För deltagarna Projektets förutsättningar I projektansökan definieras målgruppen som Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och där andra insatser redan är prövade, där individen trots insatser inte kommit i arbete eller studier. I början av perioden var det 12 deltagare i projektet,fyra från grupp ett och åtta från grupp två därefter började ytterligare tolv personer under perioden.totalt sett har antalet deltagare varit 24 st under perioden ( under hela projektiden har 35 personer varit i projektet). De hade alla varit borta ifrån den öppna arbetsmarknaden från sex år och längre än nio år. Några har aldrig varit ute på den öppna arbetsmarknaden. Deltagarna har osa och trygghetsanställningar, försörjningsstöd eller är i jobb och utvecklingsgarantin både fas två och i sysselsättningsfasen. De flesta har försörjningsstöd. De har olika funktionsnedsättningar i form av psykiska, fysiska, intellektuella och missbruksproblematik.några av deltagarna har mer än ett funktionshinder och några har sjukersättning i olika omfattning.de har alla behov av att hitta lämpliga arbeten på den öppna arbetsmarknaden. De har både pga av sina arbetshinder och för att de varit borta länge ifrån den öppna arbetsmarknaden behov av stöd för att komma vidare till en egen försörjning. Av de som inskrivna i projektet under perioden var 11 män och 13 kvinnor. Den yngsta i gruppen var 23 år och den äldsta var 62 år.

2 Enligt projektbeskrivningen ska projektet erbjuda och genomföra en utbildning i Socialt företagande under perioden. Deltagare till denna utbildning (den tredje gruppen) valdes utifrån att denna gång skulle projektet rikta in sig på tre olika affärsidéer. Projektledarna informerade deltagare inom Ama:s verksamheter om att projektet sökte personer som var intresserade av arbete inom naturområdet, café och hunddagis. Det var fler som anmälde intresse och alla kunde inte få delta i projektet. Totalt sett startade 11 personer utbildningen som drevs tillsammans med Coompanion och en projektmedarbetare samt en arbetsledare på Inframe (Det s.k. Övningsföretag som finns i AMA:s ordinarie verksamhet). Det är en verksamhet där deltagarna kan lära sig ett företags alla rutiner och processer genom att köpa och sälja varor på en fiktiv marknad. Kunderna som köper och säljer varor är deltagare i andra övningsföretag i nätverket. Det enda som inte är verkligt är att inga riktiga pengar eller varor byter ägare. Tanken är att deltagarna på Inframe ska kunna bistå projektdeltagarna med sina ekonomiska kunskaper. Några av de som inte fick plats på denna utbildning ville stå på kö till en ev. utbildning under hösten 2013 men informerades om att det inte var bestämt om det skulle vara en speciell inriktning för den utbildningen och när den skulle genomföras utifrån att projektet utvärderas och ändras under projekttiden. Det var helt frivilligt för deltagarna att delta projektet. Socialsekreterare har varit informerade kontinuerligt Deltagarna registrerades i SUS. För deltagarna Genomförande och process För de första grupperna (grupp ett och två)har perioden präglats av att starta sina verksamheter inom café, musik och foto. De har succesivt under våren flyttar in i lokalen och är nu där permanent. De har tagit fram marknadsföringsmaterial och haft återkommande samtal med projektledare om sina affärsidéer, hur de ska marknadsföra sig och vilket stöd de behöver ifrån projekthandledarna. Det har även varit en del diskussioner om vilket pris de ska ta för sina varor och tjänster. De har iordningsställt lokalen och inrett den efter sina verksamheters behov och i samråd med varandra och projekthandledarna. Det har tagit tid och tar fortfarande tid att hitta samarbetsformer med varandra i den egna verksamheten, med de övriga verksamheterna i lokalen samt med handledarna. Kommunikationen i gruppen har periodvis varit svår, det har varit en del konflikter och mycket diskussioner om regler, förhållningssätt och roller. Deltagarna har dock utvecklats i att komma med förslag på lösningar i olika konflikter. Deltagarna har haft tre utbildningstillfällen med Coompanion i Föreningskunskap, stadgar, registrering m.m. De har även haft ett antal träffar med fokus på värdegrundsarbete. Lokalen invigdes för deltagarna på AMA i februari och för politiker, samarbetspartners och allmänheten den 2 april. Anders Teljebäck ordförande i utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden invigde med att klippa band och hålla ett invigningstal, därefter bjöds på smakprover ifrån cafét, musik från musikgruppen, fotoutställning samt presentation av projektet m.m. Deltagarna från dessa grupper har haft en friluftsdag i Ängelsberg och gjort ett gemensamt studiebesök i Östervåla till ett socialt företag som driver ett kafé och loppis. Elva deltagare (grupp 3) erbjöds plats i nya utbildningen, de fick information vid enskilda samtal att de var välkomna att påbörja utbildningen i socialt företagande. Denna gång var deltagarna rekryterade utifrån deras intresse att starta verksamheter inom naturarbete, café och hunddagis. Deltagarna var mycket intresserade och driftiga. Utbildningen hölls i Nya Cameras lokaler och övrig tid var de i 2

3 AMA:s ordinarie verksamhet. Denna grupp har haft sju kurstillfällen med Coompanion, projektmedarbetarna och en arbetsledare ifrån Inframe (övningsföretaget). Där diskuterade deltagarna arbetsintegrerande sociala företag, kooperativ idé, affärsidé, marknad och kunder, ekonomi, gruppens kompetens m.m. Deltagarna hade affärsidéer inom naturarbete, hunddagis samt café (som blev ett hundcafé). De träffades tillsammans med rådgivare från Coompanion och projektpersonal både i mindre grupper och enskilt för att utveckla sina affärsidéer och göra en affärsplan. Några av deltagarna har varit på studiebesök på ett hunddagis i Eskilstuna. Det har varit en del frånvaro i gruppen och fem av deltagarna hoppade av under kurstiden av olika skäl. Grupperna redovisade sina affärsidéer vid sista grupptillfället för projektpersonalen, all personal från Coompanion och intresserade medlemmar ifrån föreningen Nya Camera. Deltagarna ÄR verksamheten. Hur verksamheten ska se ut och hur vi ska gå vidare bestäms utifrån projektets syfte och mål samt deltagarnas intressen och idéer. Den anpassas efter hand utifrån gruppens behov och förutsättningar. Deltagarna får frågor om hur de tänker och vill att verksamheten ska se ut samt hur de ska kunna förverkliga detta utifrån det bestäms vad projektet kan bidra med. Det har varit mycket diskussioner om den demokratiska processen och föreningskunskap. Det betonas även att i ett socialt företag arbetar alla 100 % av sin förmåga. Det har funnits en del frustation hos vissa i gruppen om hur man ska gå vidare och med vilka. I övrigt har det varit positivt, deltagarna vill mycket och känner att det kan bli möjligt att genomföra det de vill. Personalens ledord har varit att stödja utan att styra. Ett flertal av deltagarna hade under projekttiden även kontakt med andra av Samordningsförbundets verksamheter. På arbetsförmedlingen med handläggare, på landstinget med familjeläkare, habiliteringen och kurator, på försäkringskassan med handläggare och på kommunen med boendestöd och socialsekreterare. För deltagarna Resultat och effekter Deltagarna i projektet har tillhört den för projektet rätta målgruppen d.v.s. Individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och där andra insatser redan är prövade, där individen trots insatser inte kommit i arbete eller studier. Deltagarna i de två första grupperna bildade under våren en ideell förening Nya Camera, som både föreningen och lokalen är döpt till efter en demokratiskt genomförd process. Det är 11 medlemmar i föreningen Nya Camera just nu. En styrelse är utsedd och en av projektledarna är utsedd som revisor. Föreningen har fått organisationsnummer och öppnat ett bankkonto. Föreningen ska även vara öppen för nya medlemmar och nya verksamhetsgrenar. Föreningen är nu godkänd för placering av sysselsättningsplatser. En första person är anvisad och har sin placering i musiken som chaufför och manager. Deltagare i AMA:s övningsföretag, In Frame, hjälper föreningen med bokföring, fakturering och budget. Lokalen är etablerad och verksamheterna börjar få uppdrag och beställningar. Föreningen kommer att bjudas in på nätverksträffar hos Coompanion, för sociala företag i Västmanland. Sex av deltagarna från den tredje gruppen (de som gick utbildningen) har mer eller mindre utarbetade affärsplaner och kommer att gå vidare med processen att starta socialt företag. En av grupperna har under kursperioden varit ute hos en arbetsgivare och prov arbetat utifrån sin tänkta verksamhet. De provade under 14 dagar förutom de dagar de gick på utbildning och tanken var att både de och 3

4 uppdragsgivaren skulle få känna sig för. En av deltagarna fick en praktikplats som ev. kommer att leda till arbete inom den privata sektorn. Hunddagis verksamheten håller på att inreda en lokal på Malma såg och det finns planer på att komma igång med sk Dog Walkning. I delutvärderingen av projektet där utredare på Konsult och Service har djupintervjuat tre deltagare (de tre har varit med olika länge i projektet, en från projektstart våren 2012, en ifrån hösten 2012 och den sista började våren 2013) framkommer att projektet är mycket uppskattat av deltagarna och att de känner sig gladare nu än innan de började i projektet, de tycker att de har lärt sig mycket och utvecklats som personer under projekttiden. En av deltagarna uttryckte det som: Jag tycker helt enkelt att jag har gått framåt genom projektet istället för att stå still. Så det är ett jättebra avstamp för att komma vidare om man har flera år kvar i arbetslivet. En annan deltagare sa: Jag gick från att varit arbetslös från 2004 eller 2005 blir det. Nu är det 2013 och nu arbetar jag timmar om dagen. Så det har ändrat mig som person enormt. Att starta själv var det som behövdes för min del i alla fall. Ja det är det man får känna att man kan göra det man är lycklig med. En för de viktig fråga är dock otryggheten gällande sin försörjning. Det ser helt olika ut för olika deltagare nu både gällande hur länge de har sin ersättning och ersättningens storlek. För två av deltagarna i projektet har deras osa-anställning upphört och de fortsätter i projektet på aktivitetsstöd. Deltagarna som har gått utbildningen har fyllt i en enkät med frågor om b.la. kursinnehåll,, handledarna, välmående och hälsa. Man kan konstatera utifrån deltagarnens svar att flesta deltagare tycker att man har fått förbättrad livskvalitet, att hälsan har blivit bättre och att de har utvecklats som personer. Det varierar i enskilda svar men generellt sett så har det blivit bättre. De fyllde även i även i EQ5D samt HAD skalan som även den visar på en positiv förändring. Deltagarna har utvecklats mycket och lärt sig om företagande, demokratiska processer samt föreningskunskap. Resultatet för projektperioden: Ingen av deltagarna har gått ut i arbete under denna period. Under hela projekttiden har 20 % av de som avslutats, avslutats för arbete. En ideell förening för sociala företag har startats. En kurs har för 11 deltagare har genomförts. Av de som genomgått utbildningen så har alla en affärsplan och sex deltagare ska fortsätta processen i att starta företag. För personalen Projektets förutsättningar Projektledarna rekryterades utifrån att de hade kunskap om målgruppen, sociala företag, erfarenhet från projektledning samt av att arbeta i och driva en ekonomisk förening. De rekryterades ifrån AMA:s personalgrupp och har drivit uppstartsfasen av projektet. De är i samma ålder har olika kön och utbildning. Den ena är beteendevetare och den andra är ekonom. De är anställda som konsulenter båda två men har arbetat med olika målgrupper på AMA. Båda arbetar 50 % i projektet och 50 % som konsulent på AMA. Det har varit ett medvetet val för att bibehålla kontakten med hela AMA då 4

5 deltagarna ska rekryteras till projektet ifrån AMA:s övriga verksamheter och på sikt kunna implementeras i AMA:s ordinarie verksamhet. Det har varit en fördel för projektet att vara två som kan bolla frågor med varandra. Under sommaren 2012 rekryterades två projekthandledare utifrån en specificerad kravprofil där fokus låg på högskoleutbildning, kunskap och erfarenhet av entreprenörskap, av att ha arbetat med människor och i projekt. Det ställdes även krav på personliga egenskaper såsom t.ex. samarbetsförmåga, personlig mognad, kreativitet och att den sökande skulle vara serviceinriktad och relationsskapande. Projekthandledarna har anställts utifrån att de uppfyllde ovanstående kvalifikationer. Det har varit samma personal och de har haft samma tjänstgöringsgrad under hela perioden. Projektledarna har även fungerat som konsulenter för några av de deltagare som deltar i projektet. För personalen Genomförande och process Personalen arbetar mycket självständigt i projektet. Projektledarna har utsett och sammakallat till träffar med styrgruppen. De har tagit fram bildspel och annat informationsmaterial. De har informerat om projektet vid olika tillfällen både inom och utanför kommunen. Projektledarna har diskuterat med politiker och tjänstemän i Västerås stad om att kommunen kan köpa tjänster av sociala företag. I dessa möten har det framkommit ett intresse för detta men problem med hur det skulle finansieras. Projektledarna har tagit emot studiebesök ifrån flera andra kommuner som är intresserade av hur projektet arbetar med Sociala företag. De har rekryterat deltagare till projektet och tillsammans med Coompanion utvärderat tidigare kursupplägg och planerat nästa kurs i Socialt företagande utifrån de erfarenheterna. En av arbetsledarna från Inframe har varit med på utbildningen för att se vilka delar av utbildningen AMA skulle kunna driva själva och vilka delar som skulle behöva köpas in av t.ex. Coompanion. Tanken är att kunna implementera och utveckla kurserna efter projekttiden. Detta för att även fortsättningsvis kunna erbjuda utbildning och stöd i att starta sociala företag för intresserade deltagare. Projektledarna har lärt sig presentera sitt projekt inför stora och mindre grupper, skriva ansökningar, rapporter m.m. De samlar hela tiden på sig kunskap om social ekonomi, mm. Då utvecklingen av projektet har varit till stor del avhängt det som deltagarna har kommit fram till så har mycket av arbetet varit att hänga med i den processen. Projektledarna delade upp ansvaret för deltagarna mellan sig och under projekttiden har även handledarna delat upp ansvaret för verksamheterna emellan sig, en har huvudansvaret för verksamheterna i huset och en för verksamheterna externt (hunddagis, natur). Den externa verksamheten kommer att etableras på Malma såg och anpassning av lokaler pågår. Handledarnas roll har periodvis varit omdiskuterad av deltagarna och det har vid några träffar med deltagare, projektledare och projektpersonal diskuterats olika roller och deltagarnas förväntningar på sina handledare. Att stödja utan att styra är grundbulten i projektet men då deltagarna har sin försörjning ifrån andra myndigheter finns även en viss kontroll funktion t.ex. närvarorapportering och att det händer någonting som för deltagaren närmare egen försörjning, Projektledarna har även deltagit i konflikthantering med deltagare och handledare. Konsekvensmöte har hållits där deltagarna har kommit fram till lösningar själva. 5

6 Kommunikationen i gruppen har tidvis varit svår men deltagare och personal har löst frågorna på ett konstruktivt sätt. Projektpersonal och deltagare har arbetat mycket med att förtydliga de olika rollerna som handledarna, styrelsen och föreningen har i projektet. Ett dilemma är att föreningen är självständig samtidigt som projektet har en projektplan att följa. Alla medarbetare i projektet har haft handledning kring konflikthantering. All personal har gått en grundutbildning i Lösningsfokuserat arbetssätt och projekthandledarna ska påbörja en utbildning under hösten 2013 för handledare i Sociala företag. Projektledarna är inbjudna till att delta i ett rikstäckande nätverk för kommuner som arbetar praktiskt med sociala företag. Den första träffen blir i Stockholm i augusti Projektmedarbetarna har haft kontakt med hantverkare, handlat material och inrett lokalen tillsammans med deltagarna. De har även tillsammans med projektdeltagarna skapat rutiner för samarbete i det dagliga arbetet samt stöttat och hjälpt till där behov har uppstått. Det har varit en mycket lärorikt projektperiod för personalen. De har varit på föreläsningar och studiebesök och kunnat ta del av andra verksamheter/kommuners erfarenheter. Ett studiebesök i Stenungssund till ett socialt företag som driver ett växthus är planerat tillsammans med projektet Gröna Arenor. Projektet i sig är en förutsättning för lärande, personalen lär sig under tiden projektet utvecklas det blir lite av learning by doing. Alla har lärt sig att processer tar tid och det måste få göra det! Projektledarna och projektmedarbetarna har haft egna processmöten där chefen har medverkat då personalen har bett om det. Projektpersonalen upplever att de får bra stöd ifrån ledningen de får arbeta fritt under ansvar och självständigt men får stöd när de anser att de behöver det. Då kan de kalla in chefen/projektägaren på möte eller bara snabbt få ett svar på någon fråga eller stämma av ett beslut. Samverkan med andra verksamheter/myndigheter sker både i styrgruppen samt med berörda myndigheters personal. Samverkan främst med arbetsförmedlingen och socialkontor ekonomi gällande deltagarnas försörjning. Ett hinder som har varit under hela projekttiden är på vilket sätt deltagarna ska ha sin försörjning. Frågan om deltagarnas försörjning under projekttiden har lyfts i styrgruppen under uppstartsfasen och enligt Arbetsförmedlingen och Socialkontor Ekonomis representanter, kommer det i nuläget göras individuella lösningar för deltagarnas försörjning. Detta har påverkat resultatet så tillvida att det finns en osäkerhet för hur försörjningen ska ordnas. Detta löste sig under perioden men frågan om hur deltagarna ska ha sin försörjning kommer att fortsätta. Då det är beslutat i Styrgruppen att det blir individuella beslut för varje deltagare enligt de regelverk som finns och inga generella beslut kan tas. Det som framkommit under projekttiden är att vilka olika anställningsformer/försörjningsstöd som kan vara aktuella för att kunna använda i ett socialt företag och under tiden man arbetar med sin företagsidé. Därefter beror det på vilket av dessa stöd som den enskilda individen har rätt till enligt arbetsförmedlingens/försäkringskassans, kommunens regelverk. Det har hållits ett möte med projektledningen och Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialkontor ekonomis representanter i styrgruppen för att diskutera deltagarnas försörjning och behov av stödinsatser i 6

7 projektet. Syftet med mötet var att diskutera möjligheten att med deltagarens fokus i fokus kunna ha möten där alla myndigheter var representerade för att kunna se vilka insatser som skulle vara bäst utifrån de olika myndigheternas kompetens för deltagaren. Handläggare från de olika myndigheterna skulle kunna vara med utan att de är inkopplande på det enskilda ärendet för att bistå med kunskap ifrån sitt område. Ett annat hinder är att det inte finns någon policy i kommunen gällande socialt företagande som projektet kan luta sig emot. Deltagarnas periodvisa svårigheter att kommunicera med varandra kan ha hindrat utvecklingen av verksamheten men också till viss mån bidragit till en personlig utveckling. Några av dessa faktorer kan även ha bidragit till att projektet har haft framgång. En policy kring socialt företagande kan nu utarbetas under kommande projekttid, utifrån de hinder och möjligheter som projektet stöter på. En viktig framgångsfaktor är styrgruppens sammansättning samt att projektet ligger under AMA. Styrgruppens sammansättning gör att de olika myndigheter som har en viktig roll i att få det att fungera med sociala företag finns representerade i styrgruppen. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialkontor ekonomi bl.a. när det gäller deltagarnas försörjning. När det gäller olika policy frågor, näringslivet och arbetsmarknadsfrågor finns representanter inom dessa områden i styrgruppen genom styrgruppsmedlemmar från stadsledningskontoret och vuxenutbildningscentrum. Det är bra att projektet ligger under AMA som har deltagare från alla av samordningsförbundets målgrupper. En framgångsfaktor var att det är många som är intresserade av utbildningarna i socialt företagande och att det fanns många idéer om framtida sociala företag. Det fanns även ett stort intresse för sociala företag ifrån många olika håll. En annan framgångsfaktor var att deltagarna är väldigt yrkesskickliga, de säljer bra produkter och tjänster. För personalen Resultat och effekter Resultatet för personalen blev en otroligt ökad kunskap om socialt företagande. Både som en gemensam kunskap och på individplan. Personalen diskuterar mycket hela tiden och tänker om kontinuerligt. De har tillsammans jobbat fram en kortversion av projektbeskrivningen där vissa nyckelord, syfte och mål med projektet framkommer. Tanken med kortversionen var att det skulle vara lättare för alla i projektet att ha fokus på vad det är vi ska göra, hur vi ska göra det och varför. Det är viktigt att det finns en samsyn i projektet. Det har även diskuterats mycket kring vilka frågor kan föreningen fatta beslut om, vilka frågor ska projektet fatta beslut om och vilka frågor ska AMA besluta om. Det är viktigt att kunna skilja på det. För att utvärdera deltagarnas hälsa och mående används utvärderingsenkäten EQ5D som vi fått hjälp av landstinget med. När vi ska mäta måluppfyllelsen på projektet används en egen framtagen enkät. En delutvärdering av projektet via djupintervjuer med tre olika deltagare som alla har varit olika länge i projektet. Tanken med det var att det vore intressant att få in synpunker utifrån var deltagarna befinner sig i processen. När det gäller sektorsövergripande arbetssätt och synsätt så har vi påbörjat ett samarbete med Gröna Arenor (ett projekt via samordningsförbundet) Övningsföretaget samt övriga verksamheter på AMA. Övningsföretaget är en verksamhet där deltagarna kan lära sig ett företags alla rutiner och processer genom att köpa och sälja varor på en fiktiv marknad. Kunderna som köper och säljer varor är deltagare i andra övningsföretag i nätverket. Det enda som inte är verkligt är att inga riktiga pengar eller varor byter ägare. 7

8 Projektet har haft viss kontakt med Hälsocenter. Efter det lyckade studiebesöket till Göteborg 2011 fick personalen många nya idéer för hur kommunen kan stötta ett socialt företag som det arbetas vidare med. Projekthandledarna har varit på studiebesök till ett socialt företag i Uppsala och fått många idéer om hur ett socialt företag kan drivas. En av projektledarna har varit i Göteborg under projektperioden och besökt en Företagskuvös som drivs som ett ESF projekt via en arbetsmarknadsavdelning i Göteborgs kommun och ett ESF projekt som via Coompanion i Göteborg har startat upp en Social företagskuvös. Coompanions projektperiod är samma som detta projekt och tanken är att fortsätta med att utbyta erfarenheter med dem. Projektet utvärderas ständigt då personalen reflekterar över genomförda aktiviteter kontinuerligt. En annan kompetensutveckling har varit att informera andra om projektet i både små och större sammanhang. Det har varit lärorikt att ta fram informationsmaterial samt att prata inför stora och små grupper. För organisationen Projektets förutsättningar Västerås stads arbetsmarknadsverksamhet, Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, har som uppdrag att hjälpa arbetssökande personer att hitta arbete eller påbörja studier som leder fram till egen försörjning. Vilka olika arbetsmarknadsåtgärder AMA ska arbeta med samt volymen deltagare bestäms i en årlig beställning från PNS, pedagogiska nämndernas stab. Det är ca 2400 deltagare inskrivna på AMA per år. Av dessa står en del nära arbetsmarknaden men många deltagare står långt ifrån den öppna arbetsmarknaden och har behov av rehabiliterande insatser. De är i åldern år. De kan ha försörjningsstöd, ersättning via arbetsförmedlingen eller försäkringskassan. Deltagare anvisas till AMA ifrån socialtjänsten eller arbetsförmedlingen t.ex. genom jobb- och utvecklingsgarantin. De har ofta kontakt med försäkringskassan och landstinget. Den styrgrupp som bildades med representanter ifrån Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Västerås kommun (socialkontor ekonomi,) stadsledningskontoret, vuxenutbildningscentrum (VUC) och Coompanion under uppstartsfasen fick frågan om de ville fortsätta när detta projekt startade och alla svarade ja så styrgruppen består av samma representanter som under uppstartsfasen. Styrgruppen har haft två inbokade styrgruppsmöten under projektiden. Vid det andra styrgruppsmötet gjordes utvärderingen av projektet. Det har varit svårt att få till tider till styrgruppsmöten som passar alla representanter och en reflektion från utvärderingen var då att om styrgruppen inte fungerar finns det en risk att projektet inte får rätt styrning. Det är viktigt framöver att alla kan medverka och vara med i de olika diskussionerna som utvecklar projektet. Det kom även upp önskemål om att följa upp deltagarna i samband med styrgruppsmöten. En fråga som styrgruppen behöver ta ställningen till framöver är om projektet behöver sätta en tidsram för hur länge man ska få vara med i projektet om det inte händer någonting som för företaget framåt? Landstinget saknar en representant i styrgruppen, ett önskemål vore en representant från psykiatrin. De behöver få förståelse för deltagarnas process i projektet och att ett arbete i ett socialt företag kan vara en del av en behandling. I styrgruppen blir det även en kunskapsspridning in i alla medverkande organisationer. Det upplevs mycket positivt att projektet ligger under samordningsförbundet, då alla myndigheter kan sprida kunskap om projektet i sin verksamhet. Mer kunskapsspridning in i organisationerna skulle dock vara önskvärd. När det gäller samverkan med ordinarie verksamhet så pågår ett samarbete med Övningsföretaget där deltagare hjälper deltagare i projektet med ekonomi samt med personalen som tillsammans med 8

9 projektpersonalen håller på att utvecklametoder för att ta vara på och utveckla den kunskap om socialt företagande och provessen i att starta verksamheter detta som ett led i en implementering vid projektet slut. Det har även påbörjats ett samarbete med projektet Gröna Arenor. När det gäller lokaler så fungerar den befintliga lokalen på Västra Ringvägen bra för den verksamheten som är där men de nya verksamheterna som ska startas hunddagis och naturverksamheten behöver andra lokaler. När det gäller hunddagis så har deltagarna tagit fram önskemål och en lokal håller på att iordningsställas på Malma såg. Det kan komma att uppstå behov av hjälpmedel beroende på vilka deltagare vi får in i projektet. För organisationen Genomförande och process Projektet har haft ett bra samarbete med Coompanion. De har varit flexibla och kunnat anpassa sig till deltagarna och deras behov. Det som tidigare påpekats har varit ett hinder är oklarheten i hur deltagarna ska få sin försörjning under projekttiden. Denna fråga har lyfts och diskuterat i styrgruppen. Där har det beslutats att det inte går att göra generella lösningar utan det blir på individnivå. Under Uppstartsfasen etablerades en kontakt med kommunpsykiatrin som projektet ska försöka att vidareutveckla. Både Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Social kontor ekonomi har haft en aktiv del i projektet. En förändring som pågår både i och utanför projektet som påverkar projektet är arbetet inom Västerås Stad med att utarbeta en policy kring socialt företag. När det gäller rapporteringen i SUS så är det ett problem att försäkringskassan har ett begrepp och ser våra OSA anställda som att de har ett arbete och i arbetsförmedlingens system så är de med i ett arbetsmarknadsprogram och anses som arbetssökande. Det innebär att deltagarna ska registreras i SUS (där gäller försäkringskassans begrepp ) som om de har subventionerat arbete när de påbörjar projektet (de som har osa) och när de som sedan går vidare ut i ett subventionerat arbete på en den öppna arbetsmarknaden och i arbetsförmedlingens system går ut i arbete så är de i SUS fortfarande i ett subventionerat arbete (det har alltså inte i detta system hänt någonting med dessa personer). För organisationen Resultat och effekter Genom styrgruppens sammansättning så pågår det ett kontinuerligt lärande genom hela organisationen. Representanterna i styrgruppen från stadsledningen och vuxenutbildningscentrum för vidare ett lärande till kommunstyrelsen och PNS kring projektet och socialt företagande. På samma sätt för de övriga representanterna lärande vidare i sina respektive organisationer. Övrig personal på AMA har tagit del av kunskap från projektet då det informeras löpande om projektet vid månadsmöten med samtlig personal samt kontinuerligt vid enhetsträffar. Avsikten med projektet är att den kunskap och den verksamhet som har växt fram under projekttiden ska kunna implementeras i AMA:s ordinarie verksamhet efter projekttiden. Personalen tillhör olika enheter inom AMA vilket medfört att projektet marknadsförs inom hela AMA AMA:s organisation har genom projektet utvecklat en helt ny verksamhet med en annan inriktning än övriga verksamheter inom AMA. Samarbetet med Gröna Arenor har påbörjats och kommer att utvecklas under nästa period. När det gäller Övningsföretaget så har vi utvecklat ett samarbete både med deltagare och med personalen. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialkontor ekonomi har fått tillgång till en ny metod för arbetsrehabilitering. 9

10 Det finns ett stort intresse för socialt företag, fler och fler frågor kommer både från deltagare och samarbetspartners. Projektledarna har presenterat projektet i flera sammanhang, bl. a. inom stadens nämnder. Det finns ett stort intresse för socialt företag även där. Enligt delutvärderingen som Konsult och service har genomfört så är projektet mycket uppskattat av deltagarna. De är tacksamma för att de har fått utbildning och kunnat arbeta inom det område de brinner för. Utvärderingen visar även att projektet har börjat hitta en form och att flera deltagare har kommit en bra bit på väg mot att kunna försörja sig själva. En av deltagarna uttryckte det som: Just nu försöker jag bara se framåt och jobba, jag jobbar ju varje dag ändå. Vi får in mycket beställningar, jag hade inte väntat mig när jag började att våra kunder skulle vara kommunen. Jag menar att kommunen som jag har haft problem med i så många år och så är dom mina kunder nu. Vår bedömning är att för att projektet ska kunna implementeras efter projekttidens slut så behöver vi redan nu utvärdera några av projektets frågeställningar och lyfta de erfarenheter som framkommit under projekttiden. Projektets frågställningar Är sociala företag en realistisk lösning för personer i Västerås som står långt från arbetsmarknaden för att nå egen försörjning? Kan sociala företag stå på egna ben eller behöver kommunen finnas med i bakgrunden hela tiden? Kan sociala företag motverka att personer slussas runt i systemet och mellan olika åtgärder? Har några nya samverkansformer utvecklats för att lyckas med att få ut människor som står långt ifrån arbetsmarknaden i egen försörjning? Ja, vår bedömning är att sociala företag kan vara en realistisk lösning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden för att nå egen försörjning under vissa förutsättningar. Det behövs en offentlig finansiering på lång sikt för att sociala företag ska kunna klara sig. Ett beslut om att skapa en socialresursfond har fattats av kommunfullmäktige. Projektet ska undersöka om det kan vara en möjlighet för föreningen att söka pengar ur den för att stödja sin verksamhet med t.ex. lokalkostnader, handledare etc. Såsom det ser ut idag ser vi ett behov av fortsatt stöd efter projekttiden då det tar tid och måsta få ta det då många av deltagarna i projektet aldrig har arbetat och har mycket problem runt sig i sina liv. Några av deltagarna har bara försörjningsstöd och är inte inskrivna på arbetsförmedlingen. Det är viktigt att bygga långsiktigt och inte pressa för hårt utan stödja. Men en viktig fråga är då balansen emellan att inte pressa för hårt men att deltagaren och affärsidén ändå utvecklas. Då resultatet av projektet visar att deltagarna efter projektiden upplever att de har uppnått ett bättre mående tror vi att detta på sikt kan leda till ett mindre nyttjande av sjukvården och övriga insatser ifrån samhället. Datum Underskrift 10

11 Projektledare 11