Personers upplevelser av att leva med astma

Transkript

1 Examensarbete i omvårdnad, 15 hp Personers upplevelser av att leva med astma En litteraturstudie Emmy Klingborg Sofia Persson Handledare: Isabelle Karlström Sjuksköterskeprogrammet, kurs: OM1434 Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa Karlskrona december 2017

2 Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad december 2017 Personers upplevelser av att leva med astma Emmy Klingborg Sofia Persson Sammanfattning Bakgrund: I Sverige beräknas cirka personer leva med astma vilket gör den till en utav landets folksjukdomar. Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftrören som innebär att luftrören har en ökad känslighet mot faktorer såsom pollen och tobaksrök. Astma kan karakterisera sig i form av attacker av andnöd och hosta. Då sjukdomens svårighetsgrad och upplevelser skiljer sig från person till person behöver sjuksköterskan mer kunskap och förståelse för att kunna ge en anpassad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med astma. Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Resultatet är baserat på 14 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som var upplevelsen av att känna begränsningar i vardagen med underkategorierna fysiska begränsningar, sociala begränsningar och känslor av oro och rädsla; upplevelsen av att förhålla sig till sjukdomen med underkategorierna inte kunna acceptera sjukdomen och lära sig att leva med sjukdomen; upplevelsen av att uppleva brist på och behov av kunskap. Slutsats: Resultatet visade att astma påverkade personers vardag då den begränsade dem. Brist på och behov av kunskap var vanligt förekommande hos personerna med astma. Sjukdomen kunde ses från olika synsätt där personerna antingen accepterade sjukdomen eller inte. Det är viktigt att sjuksköterskan får en ökad förståelse och kunskap kring personers upplevelser av att leva med astma för att kunna ge denna patientgrupp en förbättrad omvårdnad. Nyckelord: Astma, kvalitativ, litteraturstudie, livsvärld, upplevelse

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Inledning 4 Bakgrund 5 Astma 5 Upplevelser av att leva med kronisk sjukdom 6 Livsvärld 7 Syfte 8 Metod 8 Design 8 Urval 8 Datainsamling 8 Kvalitetsgranskning 9 Dataanalys 10 Resultat 11 Att känna begränsningar i vardagen 11 Fysiska begränsningar 11 Sociala begränsningar 14 Känslor av oro och rädsla 15 Att förhålla sig till sjukdomen 16 Inte kunna acceptera sjukdomen 16 Lära sig att leva med sjukdomen 17 Att uppleva brist på och behov av kunskap 19 Diskussion 20 Metoddiskussion 20 Resultatdiskussion 22 Slutsats 25 Självständighet 25 Referenser 26 Bilaga 1 Databassökningar 31 Bilaga 2 Granskningsprotokoll 33 Bilaga 3 Artikelöversikt 34

4 Bilaga 4 Exempel på innehållsanalys 37

5 Inledning Astma är en kronisk sjukdom som klassas som en av Sveriges folksjukdomar då cirka personer har astma i landet (Socialstyrelsen, 2015). Astma är en sjukdom som kan karaktäriseras av attacker där olika faktorer såsom tobaksrök och pollen kan orsaka symptom som andnöd och hosta (See, Phua & Lim, 2016). Det förekommer även personer med astma som är omedvetna om att de lever med sjukdomen eftersom den inte yttrar sig genom att visa symtom (Nolte, Nepper-Christensen & Backer, 2006). Sjukdomen kan påverka personers liv när det gäller dagliga aktiviteter såsom jobb, utbildning och andra sociala sammanhang. Sjukdomens svårighetsgrad skiljer sig från person till person vilket även personers upplevelser av sjukdomen gör (World Health Organization [WHO], 2017; Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2000). Personerna i studien av Caress, Luker, Woodcock och Beaver (2002a) kan uppleva bristande information från hälso- och sjukvården angående deras astma. Personerna saknade information om hur sjukdomen kan påverka deras kroppar, livsstil och framtid. Mer information och kunskap behövs till personerna som lever med astma för att bidra till förståelse för och hanterbarhet av deras sjukdom (a.a.). Sjuksköterskan behöver kunskap om hur personers livsvärld kan påverka deras upplevelser av sjukdomen för att kunna hjälpa personerna att leva ett värdefullt liv trots sjukdom (Dahlberg & Segesten, 2010). Denna kunskap bidrar till att sjuksköterskan kan få förståelse för personerna samt lära sig att bemöta dem för att i sin tur kunna ge en anpassad omvårdnad. Det är viktigt att sjuksköterskan ser hela personen för att kunna ge bästa möjliga vård (Svensk sjuksköterskeförening [SSF], 2017; Vanderboom, Thackeray & Rhudy, 2015). Genom att sammanställa befintlig forskning kan sjuksköterskan få en ökad kunskap och förståelse för personernas upplevelser av att leva med astma, vilket skulle kunna bidra till bättre information och stöd till personerna som lever med sjukdomen. 4

6 Bakgrund Astma Astma är en kroniskt inflammatorisk sjukdom i luftrören som innebär att luftrören har en ökad känslighet (WHO 2007; WHO, 2017). Sjukdomen yttrar sig i form av återkommande perioder av attacker som innebär att personen kan uppleva symtom som andningssvårigheter till exempel hosta och andnöd. Vid en astmaattack sker det en sammandragning av luftrörens muskulatur, slemhinnan i luftrören blir svullna och trängre samt att det sker en ökad slemproduktion i luftrören. Sammandragningen, svullnaden och den ökade slemproduktionen i luftrören kan leda till att personer som får en astmaattack får väldigt svårt att andas (Ericson & Ericson, 2012; Socialstyrelsen, 2015). Faktorer som kan utlösa en astmaattack kan vara bland annat damm, tobaksrök, pälsdjur och pollen (See m.fl., 2016). De flesta personer som har astma är besvärsfria mellan attackerna, men det finns alltid en risk att drabbas av en ny astmaattack om personen stöter på någon utlösande faktor. Det finns personer som drabbas av många svåra upprepade attacker som kan vara livshotande för dem (SBU, 2000). Den vanligaste behandlingen för att minska antalet attacker och lindra symtom är med hjälp av inhalationssteroider (Läkemedelsverket, 2015). Astma kan delas in i de olika svårighetsgraderna lindrig, måttlig och svår. Lindrig astma innebär att sjukdomen sällan gör sig påmind och oftast inte påverkar det dagliga livet. Måttlig astma innebär viss begränsning i vardagen där andningssvårigheter kan förekomma vid aktivitet och vila. Svår astma innebär dagliga andningssvårigheter både vid aktivitet och vila (Wennergren, Hesselmar & Janson, 2009). Hos de personerna som lever med astma i Sverige är det nästan hälften som har en lindrig grad av sjukdomen, vilket innebär att den resterande häften som har en måttlig eller svår grad av astma behöver ha regelbunden kontakt med vården (Läkemedelsverket, 2015). Wickman (2009) beskriver att astma beror på en överkänslighet som kan delas in i allergiskoch icke allergisk astma. Allergisk astma kan utlösas vid överkänslighet för ett eller flera ämnen. Ämnen som kan utlösa en allergisk astma kan vara pälsdjur, pollen och födoämnen såsom mjölk och jordnötter. Icke allergisk astma kan utlösas eller förvärras av faktorer som tobaksrök, kall luft, ansträngning och luftvägsinfektioner (a.a.). Astma är lika vanligt förekommande hos både vuxna och barn. Orsaken till att astma utlöses hos vuxna personer kan vara både på grund av allergiska och icke allergiska faktorer (Socialstyrelsen, 2015). 5

7 Trots forskning är det fortfarande okänt varför astma ökar bland befolkningen och varför bara vissa personer utvecklar sjukdomen. Grundorsaken till sjukdomens uppkomst verkar ha ett samband med luftföroreningar och miljörelaterade faktorer (SBU, 2000; Socialstyrelsen, 2009). Studier visar att även ärftlighet är en betydande faktor till varför personer utvecklar sjukdomen (Ullemar m.fl., 2016). Upplevelser av att leva med kronisk sjukdom Enligt Regeringskansliet (2015) definition av kronisk sjukdom innefattar det sjukdomar som personer har under en väldigt lång tid eller som varar under hela deras livstid. De sjukdomar som räknas som kroniska är till exempel neurologiska sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar samt ledsjukdomar. Vidare beskriver Regeringskansliet att lungsjukdomar kan innefatta både allergier och astma (a.a.). Kroniska sjukdomar ökar allt mer och är den största orsaken till all dödlighet i världen (Socialstyrelsen, 2014). Livslånga behandlingar krävs oftast vid kroniska sjukdomar för att underlätta vardagen för personerna (Regeringskansliet, 2015). Segesten (1984) beskriver att upplevelser är något subjektivt. Det som utmärker upplevelser är att det kan bestå av en känsla eller ett inre tillstånd. Upplevelser är associerat till det liv som varje person lever. Personers upplevelser bildas alltid i samverkan med deras omgivning (a.a.). Sarvimäki och Stenbock-Hult (1996) beskriver att upplevelser kan vara både något positivt eller något negativt. Några upplevelser som kan förekomma är till exempel lycka, lidande, välbefinnande, smärta och trygghet (a.a.). En persons upplevelse kan inte kännas eller uppfattas utav omgivningen utan den kan endast försöka förstås av dem eftersom personers upplevelser är något individuellt (Birkler, 2008). Personer som lever med en kronisk sjukdom kan uppleva fysiska och psykiska begränsningar i livet (Lundman & Jansson, 2007). Kroniska sjukdomar kan medföra att personer känner oförmåga att kunna hantera olika aktiviteter som kan uppstå i vardagen. Personer med kronisk sjukdom får ofta anpassa livet efter sjukdomen och det är vanligt att känslomässiga reaktioner uppstår hos dem. Personerna kan uppleva osäkerhet när det dagliga livet inte fungerar som det tidigare har gjort (a.a.). Det är därför viktigt att personerna lär sig hantera den kroniska sjukdomen och försöker hitta en balans i livet (Berglund, 2014). 6

8 Livsvärld Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att livsvärld är personers egen uppfattning av verkligheten. Alla personers livsvärld är unik och bygger på hur personerna ser på sig själva, andra och världen runt dem. Den verklighet som ses ur det egna perspektivet tillsammans med personers upplevelser och erfarenhet är beroende av hur deras livsvärld ser ut. Även om tid och rum är desamma för personerna så kan tiden upplevas annorlunda för dem beroende på hur de upplevde tiden och händelserna. Personers livsvärld kan inte skapas endast utifrån den enskilda personens verklighet eftersom deras livsvärld utgörs i en värld som delas med andra personer. Detta gör livsvärlden högst personlig och unik för var och en (a.a.) Det är genom livsvärlden som personers välbefinnande, hälsa, sjukdom och lidande utspelar sig (Dahlberg & Segesten, 2010). För att kunna ge anpassad omvårdnad med syfte att stödja och stärka personers hälsa behöver den individuella personens livsvärld förstås utav den som ska vårda. Det innebär att vårdaren behöver kunskap och förmåga att se hur personerna upplever hur det är att vara sjuk samt vad hälsa och välbefinnande betyder för personerna som vårdas. Även om personerna bär med sig en svår sjukdom måste vårdandet bygga på personernas egna upplevelser av sammanhanget samt hur sjukdomen påverkar deras vardag. Vid vårdandet måste vardagen alltid stå i fokus eftersom det är det personerna känner bäst till. Vardagen präglar vårt dagliga liv och finns där som en självklarhet med olika projekt under livets gång. För att personerna ska kunna känna välbefinnande behöver deras vardagsliv fungera trots sjukdom eller ständig vårdkontakt. Med personers livsvärld som grund för vårdandet kan balansen i vardagliga sammanhang och livskraften hos personerna börja återställas (a.a.). Att leva med astma kan innebära att olika grader av andningssvårigheter upplevs dagligen vilket kan påverka det vardagliga livet (WHO, 2017). Eftersom astmans svårighetsgrad och personernas livsvärld är individuell, skiljer sig personernas upplevelser och hanterbarhet gentemot sjukdomen (Dahlberg & Segesten, 2010; WHO, 2017). Då sjukdomen kan påverka i vardagliga sammanhang är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för personernas livsvärld och bemöter dem utifrån den. Detta är av största vikt för att kunna ge en anpassad omvårdnad där sjuksköterskan bidrar med information och stöd till personerna som lever med astma. 7

9 Syfte Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med astma. Metod Design En litteraturstudie med kvalitativ design har använts för att besvara studiens syfte. Enligt Kristensson (2014) kan data i en litteraturstudie bestå utav intervjuer, patografier eller som i denna studie, vetenskapliga artiklar som sammanställs till ett resultat. Olsson och Sörensen (2011) beskriver kvalitativ design som ett sätt att hitta beskrivningar, kategorier eller modeller som tydligast beskriver ett sammanhang. Kristensson (2014) nämner att kvalitativ forskning beskriver uppfattningar eller upplevelser av specifika händelser. Då studiens syfte var att beskriva personers upplevelser av att leva med astma ansågs kvalitativ design lämpligt. Urval Inklusionskriterier för studien var att de vetenskapliga artiklarna skulle handla om personers upplevelser av att leva med astma i vardagen. Artiklarna skulle handla om personer med astmasjukdom oberoende vilken grad av astma de hade. Personerna i artiklarna skulle vara vuxna, 18 år eller äldre. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 2000 till Samtliga artiklar skulle vara skrivna på engelska och vara peer reviewed. När en artikel är peer reviewed innebär det att den är vetenskapligt granskad av personer som är kunniga inom området (Olsson & Sörensen, 2011). Artiklar som handlade om barn eller kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL exkluderades. Datainsamling Innan datainsamlingen påbörjades kontaktades en bibliotekarie från Blekinge Tekniska Högskola som undervisade hur olika artikelsökningar går till. Sökning av artiklarna till studien genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Databasen Cinahl innehåller artiklar om omvårdnadsvetenskap medan PubMed är mer inriktad på medicinsk vetenskap (Kristensson, 2014). De flesta sökord som användes i studien togs fram med hjälp av Svensk MeSH vilket är en ämnesordlista som de båda databaserna använder vid indexering av artiklar (Willman, Slotz & Bahtsevani, 2011). Datainsamlingen i Cinahl och PubMed 8

10 utfördes genom strukturerade sökningar vilket i Cinahl innebär att sökning görs via Cinahlheadings och i PubMed genom MeSh-termer. Genom att söka strukturerat ges en mer specifik sökning i databaserna. Fritextsökning gjordes också för att få en bredare sökning i databaserna. Då inkluderades alla referenser som någonstans innehåller det sökta ordet. I artikelsökningarna har de Booleska sökoperatorerna AND, OR och NOT använts. Dessa används sedan för att kombinera ord i sökblock för att finna aktuella vetenskapliga artiklar till studiens syfte. Sökoperatorn AND innebär att sökningen preciseras, sökoperatorn OR innebär att en expandering av sökningen görs och sökoperatorn NOT används för att exkludera sökord som inte är relevanta för sökningen. Trunkering användes i fritextsökningarna som innebär att vissa sökord hade en asterisk (*) på slutet av orden. Trunkering används för att kunna söka på olika ändelser av ett specifikt ord. Detta kan hjälpa sökningen så att den blir bredare (Willman m.fl., 2011). Varje sökord som har använts i studien har sökts enskilt. Därefter kombinerades synonymer och närliggande ord med OR och bildade sökblock. Dessa sökblock har slutligen kombinerats med AND. Sökorden i den strukturerade sökningen från Cinahl och PubMed var: Asthma, Perception, Emotions, Activities of Daily Living, Life change Event och Quality of life. I fritextsökningarna i Cinahl och Pubmed har sökorden och kombinationen med AND, OR och NOT sett lite olika ut. Sökord som har använts i fritextsökningen var bland annat: Asthma, Asthma symptom*, Emotion*, Feeling*, Perception*, Experience*, Activities of Daily Living och Qualitative (se bilaga 1). Sökoperatorn NOT användes för att exkludera alla personer med KOL. Databassökningarna i Cinahl och PubMed resulterade i 982 träffar där samtliga lästes på titelnivå och 267 av dessa lästes på abstraktsnivå. Av dessa 267 artiklar valdes artiklar bort som använde sig av någon annan metod än kvalitativ, vilket resulterade i att 81 artiklar valdes att läsas i fulltext. Av dessa 81 artiklar lästes delar av fulltexten då abstraktet var oklart och det inte framkom vilken ålder personerna i studien hade. Därefter valdes 67 artiklar bort som inte svarade på studiens syfte eller speglade sjuksköterskans eller anhörigas upplevelse av sjukdomen. Även artiklar som inkluderade enbart barn eller på annat sätt inte svarade på studiens syfte valdes bort. Det resulterade i att 15 artiklar slutligen kvarstod till kvalitetsgranskningen. Kvalitetsgranskning De valda artiklarna har kvalitetsgranskats för att fastställa att de håller en hög vetenskaplig kvalitet. Olsson och Sörensen (2011) granskningsprotokoll som är anpassat för granskning av 9

11 kvalitativa metoder har använts (bilaga 2). Granskningsprotokollet innehåller totalt 20 frågor angående artiklarnas abstrakt, introduktion, syfte, metod, resultat, diskussion och slutsats. Svaren på frågorna poängsätts med 0-3 poäng där noll är det lägsta och tre är det högsta. Enligt granskningsprotokollet är maxpoäng 48 poäng, där 80% ska uppnås för att artikeln ska hålla en hög kvalitet medan 70% innebär medelkvalitet och 60% innebär låg kvalitet. Av de 15 artiklarna som valdes ut för kvalitetsgranskning var det en artikel som fick låg kvalitet. Utav de resterande 14 artiklarna fick 13 artiklar hög kvalitet och en som fick medelkvalitet. Artikeln med låg kvalitet exkluderades medan artiklarna med hög- och medelkvalitet använts i studien (bilaga 3). Dataanalys De valda artiklarna till studien analyserades med Lundman och Hällgren Graneheims (2008) beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Lundman och Hällgren Graneheim kvalitativa innehållsanalys utgår från att meningsenheter identifieras från artiklarnas resultat. Meningsenheterna som identifieras ska besvara studiens syfte. Vidare beskriver författarna att meningsenheter kan utgörs av ord, meningar och stycken av text som hör ihop genom sitt innehåll och sammanhang (s.163). Efter att ha identifierat meningsenheter som svarar på studiens syfte är nästa steg i innehållsanalysen kondensering, kodning och kategorisering. Lundman och Hällgren Graneheim (2008) beskriver att kondensering innebär att en meningsenhet kortas ner utan att förlora menigsenhetens innebörd. Efter kondensering sätts koder på varje meningsenhet som kortfattat förklarar meningens innebörd. Kodningen kan innehålla ett ord eller några enstaka ord. Sista steget i innehållsanalysen är att liknande koder grupperas och bildar eventuella underkategorier som sedan skapar kategorier (a.a.). Den kvalitativa innehållsanalysen har ett manifest innehåll med latenta inslag. Manifest innehållsanalys innebär att arbeta textnära för att undvika tolkning. Latent innehållsanalys innebär att textens innebörd tolkas. Vid kategorisering går det inte att undvika tolkning helt därför finns det latenta inslag (Kristensson, 2014). De 14 vetenskapliga artiklarna lästes igenom noggrant var för sig flera gånger för att få en förståelse och helhetsbild. Individuellt plockades meningsenheter som besvarade studiens syfte ut från artiklarnas resultat. Därefter diskuterade och jämförde båda parterna sina valda meningsenheter. De valda meningsenheterna till analysen skrevs in ett dokument gemensamt där meningsenheterna sedan översattes från engelska till svenska med hjälp av ett uppslagsverk. Därefter kondenserades och kodades alla meningsenheter gemensamt. Vidare 10

12 skrevs dokumentet ut för att få en bättre överblick över materialet för att kunna gruppera liknande koder med varandra för att sedan skapa underkategorier och kategorier. Alla koder lästes igenom noggrant flera gånger för att försäkra att koderna passade in i de valda kategorierna (se bilaga 4). Resultat Resultatet är baserat på 14 vetenskapliga artiklar där analysen slutade med att tre kategorier togs fram som beskrev personers upplevelser av att leva med astma. En översikt av kategorierna och tillhörande underkategorier presenteras i figur 1. Det förekom många upplevelser av astma som påverkade personernas vardagliga liv. Det förekom många begränsningar till följd av andningssvårigheterna där personerna ogillade sin sjukdom och hade svårt att acceptera den. De upplevde även ett behov av kunskap kring sjukdomen. Att känna begränsningar i vardagen Att förhålla sig till sjukdomen Att uppleva brist på och behov av kunskap Fysiska begränsningar Inte kunna acceptera sjukdomen Sociala begränsningar Lära sig att leva med sjukdomen Känslor av oro och rädsla Figur 1. Kategoriöversikt Att känna begränsningar i vardagen Fysiska begränsningar I studien framkom det att personerna med astma upplevde att sjukdomen påverkade deras andning då astman bidrog till svårigheter att andas. Sjukdomen hindrade personerna från att kunna andas effektivt och hälsosamt (Gater m.fl., 2016; Oncel, Ozer & Yilmaz, 2012). De 11

13 uttryckte att andningen var jobbig och bröstet upplevdes trångt. Många personer beskrev att de inte kunde stå ut med att något rörde vid dem eftersom de upplevde att det krossade dem. Den trånga känslan upplevdes som att något tungt satt uppe på deras bröst och krossade dem inombords. Vidare beskrev personerna att det kändes som att deras lungor inte längre kunde expandera (Gater m.fl., 2016; Nelsen m.fl., 2017). Um, tightness as far as like your lungs not being able to expand. (Gater m.fl., 2016, s. 448) Många personer med astma upplevde symtom såsom andfåddhet, väsande andning, hosta och smärta i bröstet. Andfåddhet beskrevs som ytlig andning där personerna inte hade möjlighet att hämta andan och ständigt ville kippa efter luft, precis som de hade sprungit en mil (O'Conor m.fl., 2017; Gater m.fl., 2016; Loignon, Bedos, Sévigny & Leduc, 2009; Nelsen m.fl., 2017; Trochtenberg & BeLue, 2007). Personerna beskrev att de upplevde väsande andning dagligen och att den påminde dem om en visselpipa som låter. Den väsande andningen kunde bidra till slemhosta där hostan var konstant vilket personerna upplevde var väldigt jobbigt. Det förekom även smärta i bröstet hos personerna som beskrevs som en vass känsla i lungorna som orsakade att varje andetag gjorde ont (Gater m.fl., 2016; Nelsen m.fl., 2017; Newcomb, Wong McGrath, Covington, Lazarus & Janson, 2010). He says he thinks about asthma several times a day he says much of the time every breath hurts. (Newcomb m.fl., 2010, s. 194) Någon form av fysisk begränsning upplevdes av många personer. Det var astmans symtom som påverkade personernas fysiska förmåga i det vardagliga livet (Hyland, Whalley, Jones & Masoli, 2015; Nelsen m.fl., 2017). Personerna upplevde att deras kroppar svek då de inte kunde utföra olika fysiska aktiviteter. Sjukdomen begränsade och berövade dem på livet eftersom de ständigt upplevde symtom (Hughes & Dunne, 2016; Nelsen m.fl., 2017; O'Conor m.fl., 2017; Oncel m.fl., 2012). Personerna upplevde att det kunde vara svårt att undvika utlösande faktorer på arbetet. Det orsakade att personerna upplevde många symtom eller drabbades av attacker som kunde leda till många sjukhusbesök. De upplevde att deras sjukdom var väldigt oförutsägbar vilket begränsade deras arbetsliv (Hyland m.fl., 2015; Loignon m.fl., 2009). 12

14 Många personer beskrev svårigheter att ta sig upp för trappor eftersom det orsakade andfåddhet, vilket upplevdes vara obehagligt, hemskt och upprörande (Nelsen m.fl., 2017; Oncel m.fl., 2012). Personerna beskrev även svårigheter att gå på promenader eftersom de upplevde att de inte kunde andas samtidigt som de gick. Det orsakade att personerna behövde ta många pauser där de kunde fortsätta promenera först när de upplevde att andningen var normal igen. Växlande väder kunde vara en annan orsak till att personerna upplevde svårigheter att gå ut och promenera eller lämna hemmet (O'Conor m.fl., 2017). I took lots of breaks, say sometimes when I had to go to the drug store, and I would sit here for a while, and sit there on you know little stoops as I went by, and it was very hard, you couldn t just walk, you know normal, until you really got it together. (O'Conor m.fl., 2017, s. 41) Personerna upplevde att sjukdomen förändrade deras livsstil och begränsade dem till att inte kunna utföra dagliga uppgifter eller hushållsarbete. De beskrev att de var i behov av hjälp vid hushållsarbete såsom städning från hemhjälp eller familj (Eberhart m.fl., 2014; Hughes & Dunne, 2016; Nelsen m.fl., 2017; O'Conor m.fl., 2017). När astman var som värst beskrev personerna att det påverkade dem väldigt mycket, eftersom sjukdomen bidrog till svårigheter att andas, borsta tänderna och ibland inte ens kunde komma ur sängen (Caress, Luker, Woodcock & Beaver, 2002b). Personerna beskrev att när det uppstod problem med astman kunde de inte lägga sig ner utan blev tvungna att sitta upp och sova, vilket orsakade svårigheter att få en bra sömn. Det var ofta hosta och andfåddhet som påverkade personernas sömn och orsakade trötthet. Personerna upplevde att deras trötthet bidrog till att de lätt blev utmattade och upplevde brist på energi. Deras trötthet bidrog även till att de inte kunde utföra fysiska aktiviteter eller dagliga uppgifter eftersom de inte hade någon ork. Vidare beskrev personerna att de spenderade så mycket tid på att försöka andas att det tog mycket energi från dem vilket upplevdes vara väldigt nedslående (Eberhart m.fl., 2014; Hughes & Dunne, 2016; Nelsen m.fl., 2017). If I'm having asthmatic problems I can't lay down and go to sleep. I have to sleep in a chair sitting up. (Nelsen m.fl., 2017, s. 36) 13

15 Sociala begränsningar Personerna kunde uppleva sociala begränsningar där de blev berövade på friheten samt livets nöjen (Oncel m.fl., 2012). Många personer beskrev att de fick avstå från sociala aktiviteter som de älskade såsom att gå på bio, delta i sport samt att dansa till följd av sjukdomen (Eberhart m.fl., 2014; Nelsen m.fl., 2017; O'Conor m.fl., 2017). Personerna uttryckte även att de blev tvungna att göra sig av med sina husdjur som de älskade (Lindberg, Ektröm, Möller & Ahlner, 2001). Omgivningen hade en stor betydelse för personerna med astma eftersom den kunde påverka deras sjukdom och orsaka sociala begränsningar. Personerna beskrev svårigheter att befinna sig på olika sociala platser såsom busshållplatser och caféer eftersom personerna i omgivningen rökte vilket påverkade dem i deras sjukdom. Detta resulterade i att personerna fick avstå från caféer eller blev tvungna gå från platserna där de utsattes för tobaksrök eftersom de behövde komma bort från all förorenad luft. Personerna upplevde att omgivningen inte tog hänsyn till dem eller deras sjukdom (Lindberg m.fl., 2001; Nelsen m.fl., 2017; O'Conor m.fl., 2017; Oncel m.fl., 2012). A lot of people with asthma probably have a hard time. We can t go out to an ordinary café because of the smoking, we re socially out of it. Nobody thinks about the fact that we have asthma. (Lindberg m.fl., 2001, s. 379) Den trånga känslan i bröstet som kunde vara förekommande hos personerna bidrog till att de upplevde svårigheter att prata med personer i omgivningen eftersom orden inte kunde kom ut rätt (Gater m.fl., 2016; Nelsen m.fl., 2017). Personerna beskrev även svårigheter att hänga med vännerna i samtal samtidigt som de promenerade. De upplevde att astman påverkade deras vardagliga liv och hindrade dem från att göra saker. Vidare beskrev personerna att de upplevde svårigheter att handla mat själva eftersom de inte kunde bära matkassarna och var beroende av att någon följde med dem (Eberhart m.fl., 2014, Hyland m.fl., 2015; O'Conor m.fl., 2017). Yeah, breathing become difficult and shorting of breath is there. My chest becomes so tight that if I m talking to you, I can t the words are not coming out right. (Nelsen m.fl., 2017, s. 36) Många personer skämdes över sjukdomen och dess behandling då den drog till sig uppmärksamhet från omgivningen. Uppmärksamheten bidrog till att personerna upplevde att 14

16 de var annorlunda jämfört med andra. Personerna beskrev att de kunde bli förlöjligade och retade av både familj och vänner till följd av sjukdomen (Eberhart m.fl., 2014; Hughes & Dunne, 2016). De upplevde att sjukdomen orsakade stress över deras sociala relationer där personerna med astma upplevde att de var en börda för sina familjer (Eberhart m.fl., 2014; Nelsen m.fl., 2017). Många personer uttryckte att de blev dömda och dåligt bemötta av personer i deras omgivning till följd av sjukdomen. Vidare beskrev personerna att de undvek att använda mediciner i sociala sammanhang eftersom de drog till sig uppmärksamhet där de upplevde sig dömda av andra (Eberhart m.fl., 2014; Hughes & Dunne, 2016; Loignon m.fl., 2009). I was embarrassed by using my inhaler in front of other people. (Eberhart m.fl., 2014, s. 843) Känslor av oro och rädsla Många personer beskrev astman som en sjukdom som begränsade deras liv och fick dem att utveckla känslor såsom oro och rädsla. Även dessa känslor bidrog till att personerna upplevde begränsningar i vardagen. Sjukdomen kunde förvärras eller orsaka problem till följd av känslomässiga reaktioner. De uttryckte att de ständigt tänkte på astman eftersom deras liv måste planeras efter sjukdomen, vilket upplevdes vara väldigt jobbigt för personerna (Eberhart m.fl., 2014; Hansson Scherman, Dahlgren & Löwhagen, 2002; Lindberg, m.fl., 2001; Oncel m.fl., 2012). Känslor av oro och rädsla var vanligt förekommande hos personerna som lever med astma vilket kunde begränsa dem i vardagen. Många personer uttryckte att dessa känslor uppstod när de tänkte på hur deras hälsa skulle påverkas på lång sikt. Vidare beskrev personerna att de oroade sig över att få en förkylning som leder till lunginflammation eller att de när som helst inte kunde andas längre. De uttryckte att de upplevde obehag och panik när de inte kunde andas (Eberhart m.fl., 2014; Hyland m.fl., 2015; Nelsen m.fl., 2017; Oncel m.fl., 2012). Personerna beskrev att de oroade sig över att få astmaattacker då den oftast kom smygande utan några symtom som varnade dem. Osäkerheten kring astmans symtom upplevdes vara en stor orsak till ångest inför förväntade attacker. Personerna upplevde även rädslor kring astmaattackerna eftersom de inte trodde att det fanns något hopp att överleva dem (Hughes & Dunne, 2016; O'Conor m.fl., 2017; Poureslami, Rootman, Doyle-Waters, Nimmon & FitzGerald, 2011). Många personer med astma var oroliga och rädda över att dö av en 15

17 astmaattack där de inte kunde göra något för att förhindra det. De uttryckte även rädsla över att de inte kunde finnas där för barnen när de växer upp (Eberhart m.fl., 2014; Hyland m.fl., 2015; Poureslami m.fl., 2011; Trochtenberg & BeLue, 2007). Oh my God! What was I going to do; I was thinking I may die because of the attack; and I am always worried that I would be able to do nothing about it. (Poureslami m.fl., 2011, s. 317) Personerna med astma upplevde att det var frustrerande att de inte kunde kontrollera utlösande faktorer på platserna de besökte. Detta bidrog till att personerna ständigt behövde bära med sig medicinerna, vilket upplevdes vara både irriterande och ett hinder för dem. De uttryckte även rädslor och ångest över att vara på platser med utlösande faktorer utan att ha tillräckligt med mediciner (Eberhart m.fl., 2014; O'Conor m.fl., 2017; Hughes & Dunne, 2016; Oncel m.fl., 2012). Andra rädslor som var förekommande hos personerna var rädslor över att bli beroende av medicinerna eller drabbas av dess biverkningar. Medicinernas biverkningar kunde påverka personernas fysiska och psykiska hälsa. Personerna upplevde ångest kring biverkningarna samt oro över att medicinen förgiftar deras kroppar. De beskrev även att biverkningarna upplevdes som fruktansvärda vilket tynger ner dem med tiden (Eberhart m.fl., 2014; Hughes & Dunne, 2016; Hyland m.fl., 2015; Lindberg m.fl., 2001; O'Conor m.fl., 2017; Poureslami m.fl., 2011). Att förhålla sig till sjukdomen Inte kunna acceptera sjukdomen I studien framkom det att personerna upplevde svårigheter att acceptera astman där de valde att förneka att de levde med sjukdomen. Personerna önskade att de inte hade sjukdomen där de kunde få vara som alla andra och leva utan den (Eberhart m.fl., 2014; Hansson Scherman m.fl., 2002; Oncel m.fl., 2012). Många personer uttryckte ilska och hat mot sjukdomen eftersom astma upplevdes vara en oönskad och oacceptabel sjukdom. Sjukdomen beskrevs som en vän som personerna hade tröttnat på och skulle vilja leva utan för att den hindrar dem från att göra saker. Personerna upplevde att astman kväver dem samt hindrar dem från fysisk aktivitet och att kunna andas behagligt (Oncel m.fl., 2012). 16

18 You have been a friend to me for 20 years. You overwhelm me from time to time and I am fed up with you. I want to end this relationship. I don t want to see you anymore. I want to live the rest of my life without you. I want to say goodbye to you forever. (Oncel m.fl., 2012, s. 297) Lära sig att leva med sjukdomen Personerna upplevde att astman hade effekt på både hälsan och välbefinnandet (Hughes & Dunne, 2016). Många personer upplevde att astma är en svår sjukdom att leva med där det svåraste är att med tiden behöva acceptera sjukdomen. De uttryckte att de bara var tvungna att acceptera sitt öde eftersom de inte kunde göra något åt det. Personerna upplevde att ingenting någonsin kommer bli detsamma eftersom de har astma men att de har blivit vana vid att leva med sjukdomen. Det var under sin uppväxt som personerna lärde sig att leva med sjukdomen och försökte anpassa den till sin livsstil istället för att se sjukdomen som ett hinder för dem i vardagen. De uttryckte att astman hade blivit en vän till dem eftersom de hade levt med sjukdomen under så lång tid. Personerna beskrev också att det var deras tillstånd som lärde dem att livet var mer värdefullt och att det var med hjälp av sjukdomen som de insåg att varje ögonblick var meningsfullt. De uttryckte att det var sjukdomen som gjort att de förstod meningen med livet (Hansson Scherman m.fl., 2002; Loignon m.fl., 2009; Oncel m.fl., 2012). I know my life will be hard. Nothing will ever be the same. But I ve got used to living with asthma. (Oncel m.fl., 2012, s. 298) Personerna uttryckte att de behövde leva i harmoni med astman. De menade på att de behövde ha en relation till sjukdomen som om det vore en bror eller syster (Oncel m.fl., 2012). Vidare beskrev personerna med astma att de inte skulle låta sjukdomen påverka dem genom att fortsätta göra dagliga aktiviteter såsom att springa. Genom att fortsätta med dagliga aktiviteter kämpade personerna med att bibehålla hälsan och inte tillåta astman att hindra dem (Hansson Scherman m.fl., 2002; Hughes & Dunne, 2016; O'Conor m.fl., 2017). I have fought it and to some extent I ve thought, if my body s going to play me up then I ll play it up too so I ve always been running, and some summers have been particularly troublesome, so I ran even more. (Hansson Scherman m.fl., 2002, s. 303) 17

19 Många av personerna var medvetna om sina utlösande faktorer och försökte undvika att komma i kontakt med dem. Personerna beskrev att de sökte efter vägar för att undvika utlösande faktorer och menade på att de alltid behövde planera i förväg vart de skulle för att undvika problematiska situationer (Eberhart m.fl., 2014; O'Conor m.fl., 2017; Trochtenberg & BeLue, 2007). Några utlösande faktorer som personerna beskrev att de försökte undvika att komma i kontakt med kunde vara faktorer såsom tobaksrök, pälsdjur, damm, växlande väder och att utsätta huden för kyla (O'Conor m.fl., 2017; Trochtenberg & BeLue, 2007). Genom att undvika olika utlösande faktorer upplevde personerna att de kunde må bra och kunde hantera sjukdomen (Hansson Scherman m.fl., 2002). I never expose myself to it. I consistently refuse to visit people who have cats and dogs, because it was that I used to do sometimes, and I just can t take it. That s just the way it is. It s nothing to just laugh off either, but now I prefer to keep away altogether and that works. It s the only way, because if I come into contact with pets and get these attacks often, then I think there s a tendency to get worse in general that you get sensitive to food and everything. That might be the reason I feel better today, as well. (Hansson Scherman m.fl., 2002, s. 303) Många personer upplevde att den största anledningen till att de kunde hantera och leva med astman var tack vare medicinerna. De uttryckte att medicinerna hade en positiv inverkan på dem och att det var med hjälp av dem som de kunde uppleva hälsa (Hughes & Dunne, 2016; Trochtenberg & BeLue, 2007). Medicinerna både förebyggde och motverkade symtom vilket resulterade till att personerna upplevde färre symtom såsom andfåddhet och väsande andning. Personerna beskrev att de inte kände sig begränsade längre tack vare medicinerna och kunde göra saker som de inte kunde tidigare såsom resa (Hughes & Dunne, 2016; Loignon m.fl., 2009; Trochtenberg & BeLue, 2007). De uttryckte att det var viktigt att bära med inhalatorn som hjälpte dem att hantera deras symtom. När hostan förekom beskrev personerna att det var beroende av att använda inhalatorn tills hostan försvann (Gater m.fl., 2016; Nelsen m.fl., 2017). Naturliga läkemedel eller produkter var ett annat alternativ som gjorde att personerna kunde hantera sjukdomen eftersom de var rädda för medicinernas biverkningar (Hughes & Dunne, 2016; Loignon m.fl., 2009). Personerna upplevde att andra metoder som kunde hjälpa dem att hantera astman kunde vara att ägna sig åt olika avslappningsövningar såsom yoga och akupunktur (Loignon m.fl., 2009; O'Conor m.fl., 2017). Vid astmaattacker kunde personerna 18

20 hantera situationerna eller förhindra attackerna genom att tänka på något annat (Hansson Scherman m.fl., 2002). Att uppleva brist på och behov av kunskap I studien framkom det att personerna med astma ofta upplevde bristande information och kunskap angående sjukdomen. Personerna påstod att det var tur att de fortfarande var vid liv eftersom de visste så lite om hur de skulle hantera sjukdomen och dess tillstånd. De uttryckte att de inte kunde något om astma och hade många frågor kring sjukdomen som de ville få svar på. Många personer ville veta vad de skulle undvika i framtiden och om det någonsin är möjligt för dem att skaffa ett djur (Hughes & Dunne, 2016; Lindberg m.fl., 2001). I really miss having a pet. I feel uncertain, would it be possible for me to have a dog, for example? I feel there is a lack of information. (Lindberg m.fl., 2001, s. 378) Personerna upplevde att de saknade kunskap och därför behövde förlita sig på sjukvårdens profession (Caress m.fl., 2002b). De kände sig förvirrade och osäkra kring sjukdomens symtom och utveckling. Det förekom även förvirring kring hur läkarens instruktioner skulle följas samt kring astmamedicinerna och dess biverkningar. Personerna upplevde behov av att sjukvården följde upp astman, där de kunde få information om sjukdomen och medicinerna (Hughes & Dunne, 2016; Lindberg m.fl., 2001; Poureslami m.fl., 2011). Många personer funderade på medicinernas betydelse och vilka biverkningar den kunde ge dem på lång sikt (Lindberg m.fl., 2001; Loignon m.fl., 2009). Vidare beskrev personerna att de upplevde att närstående och arbetskollegor inte förstod sig på dem eller sjukdomen. De upplevde därför att det var väldigt viktigt att även personerna i deras omgivning fick information kring sjukdomen (Lindberg m.fl., 2001). Nobody belive that you re as sick as you are. It would be very good if relatives got information, mine never have. My husband never understood; I was just supposed to be healthy. (Lindberg m.fl., 2001, s. 378) 19

21 Diskussion Metoddiskussion Denna litteraturstudie genomfördes med en kvalitativ design eftersom studiens syfte var att beskriva personers upplevelser av att leva med astma. Willman m.fl. (2011) beskriver att kvalitativ design används för att undersöka personliga upplevelser och erfarenheter. Olsson och Sörensen (2011) beskriver att en annan insamlingsmetod som skulle kunna vara relevant för studiens syfte att beskriva personers upplevelser skulle kunna vara empiriska studier såsom intervjuer av personerna som har astma. Det är vanligt att litteraturstudier görs vid examensarbete för att inte störa hälso- och sjukvårdens verksamheter (a.a.). De enda empiriska studier som fick genomföras på Blekinge Tekniska Högskola var studier som involverade sjuksköterskestudenter, vilket inte kunde besvara studiens syfte. Sökningen av artiklar har skett via databaserna Cinahl och PubMed vilket ansågs vara en fördel för studiens syfte eftersom de inriktar sig mot omvårdnad och medicin. En annan fördel är att sökningen av artiklar skett i mer än en databas vilket ger ett mer tillfredsställande resultat (Willman m.fl., 2011). Om andra databaser använts i sökningen av vetenskapliga artiklar hade möjligtvis andra artiklar kunnat inkluderas i studien vilket eventuellt skulle kunna påverkat resultatet. Ytterligare en fördel i studien var att boka ett möte med bibliotekarie innan insamling av data skett för att kunna få en optimal sökning i båda databaserna. I denna studie skedde datainsamlingen genom att söka både fritext- och strukturerad sökning med hjälp av relevanta sökord som finns i Cinahl Headings och MeSH. Enligt Willman m.fl. (2011) är det inte tillräckligt att söka med endast ett sökord utan flera sökord bör kombineras med varandra för att hitta relevanta artiklar som svarar på studiens syfte. Många av sökorden som användes i artikelsökningen var synonymer till varandra samt trunkerade vilket resulterade i en bredare och mer specifik sökning. Willman m.fl. (2011) beskriver att vetenskapliga artiklar som är relevanta identifieras genom att hitta närliggande sökord. Sökorden kombinerades med Booleska sökoperatorer OR, AND och NOT till sökblock då Willman m.fl. (2011) menar att sökningen av artiklar blir mer avgränsad och specifik. Sökoperatorn NOT användes i sökningen för att utesluta oönskade sökord såsom KOL eftersom det inte var ett relevant sökord för studien. Artikelsökningen var svår att genomföra 20

22 med samma sökord i Cinahl och PubMed, eftersom det var svårt att hitta relevanta artiklar som svarade på studiens syfte. Detta gjorde att sökningarna i databaserna ser olika ut och att antalet lästa artiklar på titelnivå skiljer sig. Sammanlagt lästes 982 artiklar på titelnivå vilket var nödvändigt för att hitta relevanta artiklar och för att inte gå miste om artiklar som svarade på studiens syfte. Kristensson (2014) beskriver att databaserna är uppbyggda på olika sätt, det innebär att varje databas behöver en egen sökstrategi och möjligtvis kräver olika avgränsningar och sökord. Inklusions- och exklusionskriterier används för att avgränsa och bestämma vilka artiklar som ska ingå i studiens resultat. I en kvalitativ design bör det strävas efter en variation i urvalet för att få en spridning av personers upplevelser och uppfattningar som kan tänkas svara på studiens syfte. Genom att använda ett varierat urval ökar trovärdigheten i studien (Kristensson, 2014). Studien har fokuserat på vuxna personers upplevelser av att leva med astma, där vuxna innebar att personerna var över 18 år. Könskriterier användes inte i studien utan den inkluderar både kvinnor och män. De valda ålderskriterierna användes för att få en större variation på personernas upplevelser av sjukdomen. Åldersspannet i studien blev därför stort vilket kan vara en nackdel då specificiteten minskar och det skulle i sin tur kunna påverkat resultatet. Dock ansågs detta inte har påverkat denna studiens resultat då personernas upplevelser var likartade oavsett personernas ålder. Det fanns vetenskapliga artiklar som innefattade både barn och vuxna, dock användes endast de delar av resultaten som handlade om vuxnas upplevelser av att leva med astma. Denna studie innefattar inga geografiska kriterier eftersom upplevelser av sjukdomen var liknande oavsett vart i världen personerna lever. Willman m.fl. (2011) menar att trovärdigheten ökar om flera länder inkluderas i studien. I studien användes artiklar som var publicerade mellan år 2000 till 2017 vilket kan vara en nackdel då tidsspannet blir stort. Dock var detta nödvändigt i denna studie eftersom det var svårt att hitta tillräckligt med artiklar som svarade på studiens syfte vid ett mer begränsat tidsspann. Upplevelserna skiljde sig inte i artiklarna även om publiceringsåren var olika därför ansågs det inte påverka studiens resultat. Enligt Kristensson (2014) ska tidsramen på de vetenskapliga artiklarna bestämmas utifrån kvalitén och forskningsfrågan och inkludera artiklar som kan vara aktuella för studien. Andra inklusionkriterier i studien var att artiklarna skulle vara peer reviewed samt skrivna på engelska. Olsson och Sörensen (2011) beskriver att många artiklar är skrivna på engelska, vilket anses vara vetenskapens språk då många kan behärska språket. I studien har uppslagsverk använts för att översätta från engelska till svenska vilket ökar trovärdigheten och gjorde resultatet mer tillförlitligt. 21

23 Samtliga artiklar är granskade var för sig men hjälp av ett granskningsprotokoll vilket Willman m.fl. (2011) beskriver är viktigt för att försäkra att artiklarna håller en vetenskaplig kvalitet där artiklarnas trovärdighet ökar. Olsson och Sörensens (2011) granskningsprotokoll som är anpassat för studie med kvalitativ metod användes i studien vilket stärker studiens trovärdighet. Det valda granskningsprotokollet i studien ansågs vara en fördel eftersom det hade en tydlig struktur med olika delar som var enkla att följa vilket minskade risken för eventuella tolkningsfel. Även att kvalitetsgranskningen har diskuterats gemensamt av båda parterna har ansetts som en fördel då egna tolkningar undviks vilket ökar trovärdigheter ytterligare. Lundman och Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys används i studien eftersom den är anpassad för omvårdnadsforskning. Meningsenheter som svarade på studiens syfte översattes från engelska till svenska för att sedan kunna kondenseras, kodas och kategoriseras. Resultatdiskussion Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med astma. I resultatet framkom tre kategorier som var att känna begränsningar i vardagen med underkategorierna fysiska begränsningar, sociala begränsningar och känslor av oro och rädsla, kategorin att förhålla sig till sjukdomen med underkategorierna inte kunna acceptera sjukdomen och lära sig att leva med sjukdomen och kategorin att uppleva brist på och behov av kunskap. Fysiska begränsningar, sociala begränsningar, känslor av oro och rädsla, inte kunna acceptera sjukdomen och lära sig att leva med sjukdomen ansågs vara intressanta fynd att diskutera. Resultatet visade att astma begränsade personernas vardag både när det kommer till fysiska aktiviteter och sociala sammanhang. I en studie av Turner-Bowker, Saris-Baglama, DeRosa, Paulsen och Bransfield (2009) styrks det att astma begränsar fysisk aktivitet såsom sport och träning vilket även kan bidra till svårigheter att utföra vanliga fysiska aktiviteter såsom att gå uppför trappor. Vidare beskriver författarna att sjukdomen har negativa effekter i sociala sammanhang och på familjelivet (a.a.). Axelsson, Lötvall, Lundgren och Brink (2011) styrks detta ytterligare, men författarna beskriver dock att sjukdomen bara begränsar personerna när den yttrar sig. Wennergren m.fl. (2009) förklarar att astma finns i olika svårighetsgrader, lindrig till svår, där sjukdomen yttrar sig olika beroende på svårighetsgrad. Precis som Nolte m.fl. (2006) beskriver finns det personer som lever med astma och är omedvetna om det 22

24 eftersom sjukdomen inte yttrar sig. Detta innebär att astman inte alltid behöver begränsa personerna fysiskt och socialt eftersom det förekommer personer som är omedvetna om att de lever med sjukdomen. Hur personerna upplever sin sjukdom utifrån sin livsvärld påverkar också vilka begränsningar sjukdomen bidrar till. Som Axelsson m.fl. (2011) beskriver i sin studie kan personerna uppleva en tillfredsställelse trots sjukdomen då den inte påverkar dem i det dagliga livet. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att personers upplevelser är unika och skapas i personens egna livsvärld. Eftersom personers upplevelser och svårighetsgrad av sjukdomen skiljer sig är det viktigt att sjuksköterskan har kännedom om hur den egna sjukdomen upplevs. Sjuksköterskan behöver förståelse för att sjukdomen begränsar personernas vardagliga liv i olika grader för att inte skapa förutfattade meningar eller generalisera personerna till att sjukdomen upplevs lika. Resultatet visade att känslor såsom oro och rädsla var vanligt förekommande hos personerna med astma vilket även begränsade dem. Känslorna kunde uppstå inför förväntade astmaattacker eftersom den oftast kom smygande utan några symtom som varnade dem. I en studie av Turner-Bowker m.fl. (2009) beskriver författarna att olika känslomässiga reaktioner har en påverkan på personers hälsa. Mancuso m.fl. (2006) beskriver att astma kan skapa starka känslomässiga reaktioner. Vidare framkom det att astmaattacker kan komma oväntat vilket skapa oro och rädsla eftersom personerna inte vet vad de ska förvänta sig av attacken. Axelsson m.fl. (2011) beskriver att personer som har upplevt svåra astmaattacker kan ha traumatiska minnen från dem. De menar att personerna har en oro och rädsla över att behöva uppleva liknande attacker igen. Dahlberg och Segesten (2010) beskriver att sjuksköterskan behöver förstå den unika personens livsvärld för att kunna ge en anpassad omvårdnad med syfte att stödja och stärka personers hälsa. Som Caress m.fl. (2002a) beskriver kan personerna uppleva bristande information från sjukvården angående sin astma. Det är därför viktigt att sjuksköterskan bidrar med information och stöd till personerna med astma för att minska deras oro och rädsla samt bidra med hanterbarhet för deras sjukdom. Resultatet visade att personerna som lever med astma hade svårt att acceptera sjukdomen och istället valde att förneka att de lever med sjukdomen. Sweeney, Edwards, Stead och Halpin (2001) beskriver att personer förnekar sjukdomen då de inte är beredda att ta på sig rollen som sjuk. En annan anledning till förnekelsen var att de upplevde att de blev dömda av andra och därför valde att förnekade sjukdomen för både sig själva och andra. Enligt Dahlberg och Segesten (2010) kan inte en persons livsvärld skapas endast utifrån den egna personens 23