KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

Transkript

1 Kallelse Kommunstyrelsen Tisdagen den 22 maj 2018 KALLELSEN SKICKAS TILL ERSÄTTARNA FÖR KÄNNEDOM

2 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Kommunstyrelsen Plats: Kommunkontoret, Hammarstrand Tid: Tisdagen den 22 maj kl Information 1. Ekonomi. 2. Ks ordförande, oppositionsråd, ansvariga politiker för verksamhetsområden. 3. Kommunchef. Beslut Val av justerare. Förslag på datum för justering; kl Ks 44 Budgetramar 2019 Ks 45 Ansvarig nämnd för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare Ks 46 Förslag till tillägg i delegationsordning för Bygg- och miljönämnden Ks 47 Överenskommelse avseende barn och unga som behöver särskilt stöd Ks 48 Överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet med tillhörande riktlinjer Ks 49 Makarna AO Olssons minnesfond Ks 50 Tillägg till delegationsordning för kommunstyrelsen Ks 51 Uppsägning samverkansöverenskommelse - Strandliden Ks 52 Förslag till program för besöksnäringen i Ragunda kommun Ks 53 Förslag till lokal biblioteksplan Ks 54 Mål 2018 Samhällsbyggnadsförvaltningen Ks 55 Individärende sekretess Ks 56

3 RAGUNDA KOMMUN KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Datum Svar på revisionsrapport Granskning av bilavtal Ks 57 Svar på revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per Ks 58 Kompletterande svar på revisionsrapporter Ks 59 Omorganisation Integrationsenheten Ks 60 Växla bidrag mot lön Ks 61 Säkerhetsskyddsplan - Ragunda Kommun Ks 62 Årsredovisning 2017 Jämtlands gymnasium Ks 63 Förslag till nya allmänna bestämmelser för förtroendevalda Ks 64 Valärende Ks 65 Bevakningslistan Ks 66 Anmälan av delegationsbeslut Ks 67 Meddelanden Särskilda bilagor Tänk på barnchecken (Kf 6/97) Jonas Andersson ordförande

4 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 44 Budgetramar 2019 Budgetprocessen inför 2019 års verksamhetsår har bedrivits i enlighet med följande tidsschema: Förutsättningar ut Januari 2018 Material in från resp förvaltning Konsekvensanalyser klara Budgetdialoger med politik April 2018 Politiska diskussioner Från april -> beslut Fastställande/beslut KF Juni 2018, KF Nov 2018 De budgetförutsättningar som använts i arbetet behöver nu beslutas, inklusive fördelning mellan förvaltningar. Att notera: Underlaget innefattar en post för politiska prioriteringar. Beslut om denna kan fattas vid senare tillfälle Underlag till beslut Budget 2019, bilaga 1. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås (med bilagt förslag som grund samt de inlämnade förslagen) fastställa budgetförslag 2019 samt föreslå kommunfullmäktige fastslå denna. Beredande tjänsteman Jenny Kriström, ekonomichef

5 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 45 BMN Dnr Ansvarig nämnd för elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS BESLUT Bygg- och miljönämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att nämnden ansvarar över handläggning och tillsyn enligt lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare Ärendebeskrivning Den 1 juli 2017 trädde en ny lag i kraft, lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. Denna lag reglerar bland annat att elektroniska cigaretter inte får säljas till någon under 18 år och att försäljning ska anmälas till kommunen. Den talar även om att det är kommunen som har den omedelbara tillsynen över att denna lag följs vilket innebär att en ansvarig nämnd bör utses. Eftersom den nya lagen faller inom samma område som tobakslagen, som Bygg- och miljönämnden sedan tidigare ansvarar över, bör nämnden även ansvara för att lagen om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare följs. FÖRSLAG TILL BESLUT Bygg- och miljönämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att nämnden ansvarar över handläggning och tillsyn enligt lag (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare.

6 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 46 BMN Dnr Förslag till tillägg i delegationsordning för Bygg- och miljönämnden BYGG- OCH MILJÖNÄMNDENS BESLUT Bygg- och miljönämnden beslutar att skicka upprättat förslag rörande tillägg och ändring i nämndens delegationsordning till kommunfullmäktige för beslut Ärendebeskrivning Bygg- och miljönämnden har efter beslut i kommunfullmäktige, , övertagit handläggning av alkoholärenden enligt alkohollagen (2010:1622). Nämnden också fått i uppdrag av kommunfullmäktige att ändra i sin delegationsordning och där delegera handläggning och tillståndsgivning av alkoholärenden. Med anledning av detta föreslås följande tillägg till bygg- och miljönämndens delegationsordning: Ersättare Vid förfall av handläggande miljö- och hälsoskyddsinspektör beslutar verksamhetschef, vid förfall av ordförande beslutar vice ordförande. Bilaga Förslag till tillägg i delegationsordning, bilaga 2.

7 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 47 Dnr 2018/274 Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd BARN- OCH UTBILDNINGSUTSKOTTETS BESLUT Barn- och utbildningsutskottet och sociala utskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen att anta den reviderade överenskommelsen från Barnarenan Bakgrund En arbetsgrupp tog fram förslag på överenskommelse mellan dåvarande landstinget (nuvarande Region J/H) och länets kommuner inkl. JGY, kring samverkan avseende barn och unga i behov av särskilt stöd. Överenskommelsen gäller från 1 okt-2012 och har reviderats i jan-2015 och feb Revideringen har genomförts i det regionala JämtBusnätverket. Barnarenan beslutade att rekommendera kommunerna och Region J/H att anta överenskommelsen. Kommunerna själva avgör på vilken politisk nivå som överenskommelsen ska antas och skrivas under. Underlag för beslut JämtBus Dokument, bilaga 3. Följebrev JämtBus, bilaga 4. Underskrift Ragunda kommun, bilaga 5. Förslag till beslut 1. Sociala utskottet och BoU-utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta att anta den reviderade överenskommelsen från Barnarenan Beredande tjänstemän Elisabeth Carlander-Blom, Maria Renvall Förvaltningschef Stöd och Omsorg resp. Barn- och Utbildning BESLUT BoU beslutar enligt förslag.

8 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 48 Dnr 2018/275 Överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet med tillhörande riktlinjer BARN- OCH UTBILDNINGSUTSKOTTETS BESLUT Barn- och utbildningsutskottet och Sociala utskottet beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta om att anta överenskommelsen om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet med tillhörande riktlinjer Bakgrund Barnarenan beslutade att rekommendera länets kommuner och Region J/H att anta den föreslagna överenskommelsen med tillhörande riktlinjer. Den ersätter dokumenten Regional samverkan vid familjehemsplacering för socialtjänst, skola, elevhälsa och hälso- och sjukvård samt Länsövergripande överenskommelse om hälsoundersökning inför placering i familjehem eller Hem för vård eller boende från Överenskommelsen bygger på aktuell lagstiftning samt riktlinjer i Skolverkets och Socialstyrelsens vägledning och följer till stora delar JämtBus dokumentet. Underskrift av beslutsunderlaget bör ske av person/er som har övergripande ansvar över de verksamheter som omfattas av överenskommelsen. Underlag för beslut Länsövergripande överenskommelse placerade barn, bilaga 6. Länsövergripande riktlinjer placerade barn, bilaga 7. Följebrev placerade barn, bilaga 8. Underskrift Ragunda kommun, bilaga 9. Förslag till beslut 1. Sociala utskottet och BoU-utskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta att anta överenskommelsen om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet med tillhörande riktlinjer. Beredande tjänstemän Elisabeth Carlander-Blom, Maria Renvall Förvaltningschef Stöd och Omsorg resp. Barn- och Utbildning

9 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 49 Dnr 2017/315 Makarna AO Olssons minnesfond Bakgrund Barn och utbildningsutskottet tillika beredningsgrupp för fonden har behandlat inkomna ansökningar till Makarna AO Olssons minnesfond efter utlysning på Ragunda kommuns hemsida samt i Ragundabladet. Beredningsgruppen gjorde förra året förtydliganden kring vilka dokument som skall bifogas ansökan. Underlag för beslut Bilaga 1. Ansökningar ur Makarna AO Olssons minnesfond, bilaga 10. Förslag till beslut Beredningsgruppen föreslår Kommunstyrelsen att tilldela stipendier enligt förslag (lämnas vid sittande bord). Beredningsgrupp Makarna AO Olssons minnesfond

10 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 50 Dnr 2017/54 Tillägg i delegationsordningen för kommunstyrelsen BARN- OCH UTBILDNINGSUTSKOTTETS BESLUT Barn- och utbildningsutskottet beslutar föreslå kommunstyrelsen fatta beslut om att delegera planen mot kränkande behandling enligt 6 kap 8 Skollagen Bakgrund Enligt 6 kap. 8 Skollagen ska huvudmannen se till att det varje år upprättas en plan över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. I många kommuner delegeras det uppdraget till rektor eller förskolechef. En sådan delegation saknas i Ragunda kommuns delegationsordning. Underlag för beslut Skollagen kap 6. 8 Bilaga Kommunstyrelsens delegationsordning, Förskola/Skola, bilaga 11. Förslag till beslut 1. Barn och utbildningsskottet föreslår att kommunstyrelsen fattar beslut att delegera planen mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 enligt skollagen. Beredande tjänsteman Maria Renvall, förvaltningschef BoU

11 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 51 Dnr 2018/104 Uppsägning samverkansöverenskommelse Strandliden SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta att upphäva tidigare beslut om samverkan och hyressätta berörd lokal i likhet med övriga lokaler för näringsverksamhet Bakgrund I en överenskommelse från 2016 (KS 2016/75) om samverkan mellan kommunen, Jämtlands gymnasium och Taktik AB redogörs för dåtida samverkansplaner i gamla köket på Strandliden, den lokal där Taktik allt sedan dess drivit caféverksamheten Navet. Överenskommelsen syftade till att nyttja lokalen som en mötesplats för bland annat UVAS, integration och SFI:s deltagare. För Taktiks del skulle caféverksamheten nyttjas som arbetsträningsarena och syftade inte till att konkurrensutsätta privat näringsliv. Knappt två år senare ser vi nu från kommunens sida att vi dels inte nyttjar mötesplatsen som planerat längre (integration har kommit att nyttja kundcenter i kommunhuset för mottagning av nyanlända och UVAS nyttjar endast caféet sporadiskt vid individarbete men inte för grupp och SFI är på väg till andra lokaler), dels har det inkommit synpunkter från privat näringsliv avseende snedvriden konkurrens då kommunens del i samverkan varit att stå för lokalkostnaderna. Näringslivet anser att detta möjliggör lägre prissättning och därmed minskat kundunderlag hos dem. Underlag för beslut Inkommen skrivelse (dnr 2018/104), bilaga 12. Presidiebeslut från februari 2018, bilaga 13. Förslag till beslut Upphäva tidigare beslut om samverkan och hyressätta berörd lokal i likhet med övriga lokaler för näringsverksamhet. Beredande tjänsteman Elin Dahlin, enhetschef näringsliv och utveckling

12 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 52 Dnr KS 2018/256 Förslag till program för besöksnäringen i Ragunda kommun SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att anta, Program för besöksnäringen i Ragunda Kommun Bakgrund Berörda delar av näringslivs- och utvecklingsenheten har under en tid nu arbetat och skrivit fram ett förslag till Program för besöksnäringen i kommunen, i syfte att synliggöra och strukturera upp olika parters roller och engagemang i frågorna. I arbetet med programmet har detta bland annat passerat en branschträff med näringslivsrepresentanter från branschen. Underlag för beslut Program för besöksnäringen i Ragunda kommun, bilaga 14. Förslag till beslut 1. Skicka programmet vidare till Kommunstyrelsen 2. Återremittera till tjänstemännen Beredande tjänsteman Elin Dahlin, chef Näringslivs- och utvecklingsenheten

13 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 53 Dnr 2018/125 Förslag till lokal biblioteksplan SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta enligt förslag 1 och anta lokal biblioteksplan Bakgrund I enlighet med Bibliotekslagen (2013:801) behöver kommunen ta fram och besluta om en lokal biblioteksplan för hur biblioteksverksamheten i kommunen ska utformas. Lokalt beslutad plan krävs även för att kunna ansöka om pengar från Kulturrådets utlysningar. Underlag för beslut Ordförandebeslut om framtagande av plan, daterat samt förslag till lokal biblioteksplan, bilaga 15. Förslag till beslut 1. Föreslå kommunstyrelsen att anta förslag till beslutad plan. 2. Remittera tillbaka förslag till plan till ansvarig tjänsteman. Beredande tjänstemän Elin Dahlin och Eva Lund Näringslivs- och utvecklingsenheten

14 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 54 Mål - Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTTETS BESLUT Samhällsbyggnadsutskottet föreslår kommunstyrelsen att anta förvaltningsmål enligt bilaga Bakgrund Kommunen ska revidera kommunens övergripande mål. Samhällsbyggnadsutskottet har nu inför detta arbete kommit fram med förslag på mål. Underlag för beslut Bilaga: Förslag till förvaltningsmål, bilaga 16.

15 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 55 Individärende Sekretess

16 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 56 Dnr REV 2018/2 Svar på revisionsrapport Granskning av bilavtal Kommunstyrelsen har att svara på den granskningsrapport som revisorerna lämnat.

17 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 57 Dnr REV 2018/4 Svar på revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per Kommunstyrelsen har att svara på den granskningsrapport som revisorerna lämnat.

18 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 58 Kompletterande svar gällande rapporterna - Granskning av upphandlingsrutiner, Granskning av styrning och uppföljning inom individ- och familjeomsorgen och Rutiner för behörigheter IT-system inom äldreomsorgen. Bakgrund Revisionen har tagit del av kommunstyrelsens svar, daterat Det framgår inte av beslutet att det fastställts datum för när åtgärderna ska vara vidtagna eller tidpunkt för återrapportering kommunstyrelsen. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen lämnar ett kompletterande svar avseende tidpunkt för åtgärdernas färdigställande och tidpunkt för återrapportering till kommunstyrelsen. Underlag för beslut Tjänstemannaförslag upphandlingsrutiner, bilaga 17. Tjänstemannaförslag IT säkerhet, bilaga 18. Tjänstemannaförslag styrning och uppföljning inom individ- och familjeomsorgen, bilaga 19. Uppföljning av loggar, bilaga 20. Rutiner IT-behörigheter, bilaga 21.

19 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 59 Dnr 2018/334 Omorganisation Integrationsenheten Bakgrund Utifrån den analys som gjorts, bland annat i utredningen Framtida hantering av frågor rörande arbetsmarknadsfrågor, försörjning och integration. så framkommer vissa effektiviserings- och besparingsmöjligheter i kommunen. Mängden nyanlända till kommunen minskar och tydliga kopplingar mellan integrationsarbetet och andra kommunala verksamheter kan göras. Bilaga Bildspel Integrationsenheten till Arbetsmarknadsenheten, bilaga 22. Förslag till beslut Flytta in Integrationsenheten under Arbetsmarknadsenheten, genom detta blir den direkta effekten viss neddragning i personal och en mer ändamålsenlig verksamhet. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommundirektör

20 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 60 Dnr 2018/334 Växla bidrag mot lön Bakgrund Genom en utveckling av kommunens Arbetsmarknadsenhet i form av fler praktik-/arbetsträningsplatser och anställningar med stöd samt ett större fokus på kartläggning, individuella planer och stöd till både deltagare, handledare och arbetsplatser så finns möjlighet att erbjuda fler personer sysselsättning. Bilaga Bildspel Växla bidrag mot lön, bilaga 23. Förslag till beslut Besluta om att växla upp försörjningsstödet för 25 personer till anställning på arbetsmarknadsenheten under ett år med anställningsstöd via Arbetsförmedlingen. Beredande tjänsteman Håkan Littzell, kommundirektör

21 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 61 Säkerhetsskyddsplan Bakgrund Med anledning av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde har planeringen för höjd beredskap (civilt försvar) återupptagits hos länsstyrelser, statliga myndigheter och kommuner. Arbetet med civilt försvar skapar ett behov av ett utökat arbete med säkerhetsskydd, vilket i Sverige definieras som skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet. Detta ställer höga krav på att de i Säkerhetsskyddslagen beskrivna bestämmelserna avseende informationssäkerhet, tillträdesbegräsning och säkerhetsprövning tillämpas på ett adekvat sätt. Syftet med planen är att den ska vara ett övergripande dokument för Ragunda kommuns säkerhetsskyddsarbete och en vägledning för verksamheternas arbete med säkerhetsskyddet Planen konkretiseras i särskilda anvisningar i separata dokument som fastställs av kommundirektören. Bilaga Säkerhetsskyddsplan, bilaga 24. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås anta Säkerhetsskyddsplan, Ragunda kommun Beredande tjänsteman Lars Amrén, Säkerhetsskyddschef

22 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 62 Årsredovisning för Jämtlands gymnasieförbund 2017 Årsredovisning för Jämtlands gymnasieförbund 2017 har överlämnats till kommunen. Bilagor Årsredovisning Jämtlands Gymnasieförbund 2017, bilaga 25. Förslag till beslut Bevilja direktionen för Jämtlands Gymnasieförbund ansvarsfrihet för verksamheten 2017 och överlämna ärendet till fullmäktige för godkännande.

23 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 63 Förslag till nya allmänna bestämmelser för förtroendevalda Bakgrund Arbetsgruppen för den framtida politiska organisationen har fått i uppdrag att överlämna nytt förslag på allmänna bestämmelser för de förtroendevalda. Arbetet har haft några ingångsvärden. Vi har eftersträvat att jämka oss med övriga kommuner med liknande förutsättningar gällande nivåer för arvoderingarna samt att koppla arvodet till en kvot av riksdagsarvodet för att underlätta inför framtiden. Vidare har vi eftersträvat att reglera möjligheterna för förtroendevalda på betydande del av heltid när det gäller frånvaro till följd av sjukdom eller föräldraledighet samt kopplat reglerna kring detta till villkor liknande kommunens tjänstemän. Slutligen har en del rättelser utifrån den nya kommunallagen samt att nya bestämmelser för pension för förtroendevalda beslutats av fullmäktige införts. Underlag för beslut Förslag till nya allmänna bestämmelser om ersättning till förtroendevalda, bilaga 26. Förslag till beslut Arbetsgruppen föreslår kommunstyrelsen att godkänna förslaget till nya allmänna bestämmelser och föreslå kommunfullmäktige att anta desamma. För arbetsgruppen Jonas Andersson

24 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 64 Valärende Kommunstyrelsen har att välja ny andre vice ordförande i Barn- och utbildningsutskottet efter Annika Nordvall Forsström (c) som avsagt sig uppdraget. Kommunstyrelsen har att välja ny andre vice ordförande i Barn- och utbildningsrådet efter Annika Nordvall Forsström (c) som avsagt sig uppdraget. Kommunstyrelsen har att utse ny ersättare i styrelsen för föreningen Sveriges vattenkraftskommuner efter Annika Nordvall Forsström (c) som avsagt sig uppdraget.

25 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 65 Bevakningslista Kommunstyrelsen har att göra ändringar i bevakningslistan. Bilaga.

26 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 66 Anmälan av delegationsbeslut. 1. Sociala utskottet 15-20/ Vård och omsorg nr / Samhällsbyggnadsutskottet nr 1 8/ KS presidium beslut om projektstöd Cowboytomter 5. Sociala utskottet Yttrande till Inspektionen för vård- och omsorg, Dnr / gällande resultat av egengranskning av ärenden som avser våld i nära relationer.

27 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen Ks 67 Meddelanden. Redovisning av internkontroll 2017 för Bygg- och miljönämndens verksamhet. BMN , Dnr JO:s beslut Dnr Verksamhetsberättelse och statistik, Familjerådgivningen Jämtlands län Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats (EMI) Skrivelse från PRO Stugun angående Bergegården

28 RAGUNDA KOMMUN Kommunstyrelsen BEVAKNINGSLISTA 2018 Paragraf Ärende Åtgärd Ansvar Klart Ks 57/12 Fastighetsrapport inkl gräsytor Återrapportering Samhällsbyggnadsförvaltningen Redovisas till Ks 2 ggr/år Ks 7/14 Avgifter o Taxor Vård- och omsorg Årlig uppföljning Sociala utskottet Jan 19 samt Kostenheten Ks 8/14 Riktlinjer, rutiner, nivå Årlig uppföljning Sociala utskottet Jan 19 Anhörigbidrag Ks 24/17 Kompetensförsörjning Återrapportering Kommunchef Maj 18 Ks 65/17 Framtidens politiska styrning Återrapportering KS ordförande Rapporteras vid varje KS Ks 66/17 Reviderade ägardirektiv RetAB Redovisning Kommunchef Maj 18

29 BUDGETFÖRSLAG 2019 BUDGET PER FÖRVALTNING Fastställd Fastställd Förslag Budget Budget Budget (Belopp i tkr) Politisk verksamhet 3 304, , ,0 2. Kommunledningsförvaltning , , ,3 Överförmyndarnämnd 184,3 995,2 897,0 3. Samhällsbyggnadsförvaltning , , ,2 Bygg o Miljönämnd 5 238, , ,8 4. Barn- och utbildningsförvaltning , , ,0 5. Stöd- och omsorgsförvaltning , , ,0 6. Skog , , ,0 7. Trafik 1 100, ,0 950,0 Nettokostnad KS totalt , , ,3 8. Gymnasieförbundet , , ,0 9. Komvux 2 800, , ,0 10. Räddningstjänsten 9 900, , ,0 Nettokostnader övriga , , ,0 Utbetalning pensioner , , ,0 Avskrivningar , , ,0 NETTOKOSTNAD TOTALT , , ,3 Skatteintäkter , , ,0 Statsbidrag , , ,0 SUMMA INTÄKTER , , ,0 Ränteintäkter -20,0-20,0-22,0 Räntekostnad 4 076, , ,0 Finansnetto 4 056, , ,0 RESULTAT 6 219, , ,7 Prognostiserat antal invånare 5 385, , ,0 Resultat enligt finansiella mål tkr 6 156, , ,8 Resultat enligt finansiella mål % 1,75 2,00 2,00 UTRYMME FÖR POLITISKA PRIORITERINGAR 62,9 100, ,9

30 POLITISK VERKSAMHET Budgetförsl 2019 Årsbudg Total Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , POLITISK VERKSAMHET Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , KOMMUNFULLMÄKTIGE Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , KOMMUNSTYRELSE Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , SOCIALT UTSKOTT Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader 6 100, ,0 Netto , , BARN- OCH UTBILDN.UTSKOTT Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader 2 705,0 Netto , , SAMHÄLLSBYGGNADSUTSKOTT Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Netto , , VALNÄMND Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , KOMMUNALT PARTISTÖD Övriga Kostnader , ,0 Netto , ,0

31 12100 REVISION Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , RÅDSVERKSAMHET Personalkostnader 3 552,3 Bilers, traktam, kurskostnader 4 000, ,0 Netto 7 552, ,0

32 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Budgetförsl 2019 Årsbudg Total Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ÖVERGRIP LEDNING OCH ADM Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , KOMMUNÖVERGRIPANDE Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , LEASINGBILAR Övriga Kostnader , ,0 Netto , , OFÖRUTSETT KS Övriga Kostnader ,0 Netto , SÄKERHETSSAMORDNING Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , SÄKERHETSSAMORDNING Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ÖVERGRIPANDE ADM MM Övriga Kostnader , ,0 Netto , , KANSLIAVDELNING Övriga Kostnader , ,0 Netto , ,0

33 13400 ÖVERGRIPANDE AVGIFTER Övriga Kostnader , ,0 Netto , , PERSONALCHEF Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , PERSONALAVDELNING Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , FACKLIGA FÖRETRÄDARE Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ADM.KOSTNADER PENSION Bilers, traktam, kurskostnader ,0 Netto , ÖVRIGA PA-KOSTNADER Bilers, traktam, kurskostnader ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , HÄLSOVÅRD Övriga Kostnader , ,0 Netto , , REHABILITERING Övriga Kostnader , ,0 Netto , , FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Övriga Kostnader , ,0 Netto , , EKONOMI OCH ADMINISTRATIO Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 3 000, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , EKONOMIAVDELNING Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 3 000, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , ,0

34 IT-ENHET Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 100, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , KUNDCENTER Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 100, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , IT-ENHETEN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 5 000,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , BREDBAND Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader ,0 Netto , , SERVANET Intäkter , ,0 Netto , , ADSL-NÄT Övriga Kostnader , ,0 Netto , , NÄRINGSLIVSUTVECKLING Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 500, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , INFORMATION Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 500, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter ,0 Netto , ,0

35 10600 ÖVERFÖRMYNDARNÄMND Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 9 200, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ADM. ÖVERFÖRMYNDARE Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 850, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , UPPDRAGST. ÖVERFÖRMYND. Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader 3 100, ,0 Netto , , ENSAMKOMMANDE BARN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader ,0 Övriga Kostnader ,0 Intäkter ,0 Netto ,9 143,0

36 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Budgetförsl 2019 Årsbudg Total Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , BYGG- OCH MILJÖNÄMND Personalkostnader 321, ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader 3 100, ,0 Netto , , BYGG- OCH MILJÖNÄMND Personalkostnader 321, ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader 3 100, ,0 Netto , , PLAN- OCH BYGGVERKSAMHET Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ADM. PLAN OCH BYGG Övriga Kostnader , ,0 Intäkter ,0 Netto , , MBK-VERKSAMHET Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , FYSISK PLANERING Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , BYGGLOVAVGIFTER Intäkter , ,0 Netto , , MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

37 21530 FYSISK PLANERING Övriga Kostnader 1 000,0 Netto 1 000, ÖVR. ADM PLAN OCH BYGG Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , MILJÖ- O HÄLSOSKYDDSKONTO Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , INSPEKTIONSVERKSAMHET Övriga Kostnader 5 000, ,0 Intäkter ,0 Netto 5 000, MILJÖTILLSYN Intäkter , ,0 Netto , , KALKNING Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , FÖREBYGGANDE VERKSAMHET Övriga Kostnader 5 000, ,0 Netto 5 000, , LIVSMEDELSTILLSYN Övriga Kostnader 5 000, ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ERS. FRÅN ENSKILDA Intäkter , ,0 Netto , , TRAFIK OCH BOSTADSANPASSN Övriga Kostnader , ,0 Netto , , BOSTADSANPASSNING Övriga Kostnader , ,0 Netto , , TRAFIKVERKSAMHET Övriga Kostnader , ,0 Netto , ,0

38 NÄRINGSLIVSUTVECKLING Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , NÄRINGSLIV O LANDSBYGDSUT Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , FOLKHÄLSOFUNKTION Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 5 000,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0 VERKSAMHET-kod saknas Personalkostnader ,0 Netto , ARBETSMARKNADSÅTGÄRDER Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 5 000,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , FERIEARBETE Personalkostnader , ,0 Netto , , FOLKHÄLSOFUNKTION Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter ,0 Netto , , NÄRINGSL- LANDSB BEFR ÅTG Övriga Kostnader , ,0 Netto , , NÄRINGSLIVSBEFRÄMJ. ÅTG. Övriga Kostnader , ,0 Netto , , KULTUR OCH FRITID Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

39 22070 HEMSÄNDNINGSBIDRAG Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , KULLSTABACKEN, SPÅR O LED Övriga Kostnader ,0 Netto , SPORT & FRITIDSVERKSAMHET Övriga Kostnader , ,0 Netto , , STUDIEFÖRBUND Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ÖVRIGT STÖD Övriga Kostnader , ,0 Netto , , TURISM Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter ,0 Netto , , TURISMUTVECKLING Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , DÖDA FALLET Övriga Kostnader ,0 Intäkter ,0 Netto , , THAIPAVILJONG DRIFT Personalkostnader ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter ,0 Netto , , TEKNISK ADMINISTRATION Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , FASTIGHETSREGL, ARRENDEN Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

40 26000 ENERGIRÅDGIVNING Övriga Kostnader ,0 Intäkter ,0 Netto FASTIGHETSFÖRSÄKRINGAR Övriga Kostnader , ,0 Netto , , CAFETERIAN Personalkostnader ,0 Övriga Kostnader ,0 Intäkter ,0 Netto , TEKNISK ADMINISTRATION Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , OH-KOSTNADER VA/RENH Intäkter , ,0 Netto , , FÖRVALTNINGSFASTIGHETER Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , TRANSPORTMEDEL Övriga Kostnader , ,0 Netto , , MINDRE MASKINER/HANDVERKT Övriga Kostnader , ,0 Netto , , DÖDA FALLET Övriga Kostnader 3 500,0 Netto 3 500, THAIPAVILJONG DRIFT Övriga Kostnader 3 500,0 Netto 3 500, BIBLIOTEK STUGUN Övriga Kostnader 1 500,0 Netto 1 500,0

41 34100 IDROTTSPLATSER Övriga Kostnader 5 000,0 Netto 5 000, LOKALER/SKOLOR Personalkostnader ,0 Övriga Kostnader ,0 Netto , TILLHANDAH. AV LOKALER Övriga Kostnader ,0 Netto , EGNA FÖRVALTNINGSFHT. Övriga Kostnader , ,0 Netto , , FÖRHYRDA FÖRV.FHT Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , GRUNDSKOLEFHT Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , GYMNASIESKOLA DRIFT Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , FÖRSKOLA Personalkostnader ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter ,0 Netto , , SERVICEHUS Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , BRANDSTATIONER Övriga Kostnader 5 500, ,0 Intäkter , ,0 Netto , , BJÖRKHAMMAR Övriga Kostnader 6 000,0 Netto 6 000,0

42 91910 UNDERHÅLLSKOSTNADER Personalkostnader ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , PERSONALKOSTNADER, FÖRV.F Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , GS-LÖNER Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ARBETSORDER Övriga Kostnader , ,0 Netto , , INDUSTRI- O AFFÄRSLOKALER Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , INDUSTRI- O HANTVERKSHUS Övriga Kostnader ,0 Intäkter ,0 Netto , TILLHANDAH. AV LOKALER Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , HYRESHUS Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , RAGUNDA HYRESHUS Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

43 81630 RGDA HYRESHUS UNDERHÅLL Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , PERSONALKOSTNADER Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ADMINIST/FÖRV.KOSTNADER Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , AVVECKL.LGH. DRIFT Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , AVVECKL.LGH. U-HÅLL Övriga Kostnader , ,0 Netto , , AVVECKL.LGH PERSONAL Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 3 000, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , FRITIDSANLÄGGNINGAR Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter ,0 Netto , , KULLSTABACKEN, SPÅR O LED Övriga Kostnader 2 800,0 Netto 2 800, DÖDA FALLET Övriga Kostnader , ,0 Netto , , NORNAN TJ.KÖP STGN BOLLKL Övriga Kostnader ,0 Intäkter ,0 Netto ,0

44 31600 THAIPAVILJONG DRIFT,VÄRME Personalkostnader ,0 Övriga Kostnader ,0 Netto , THAIPAVILJONG DRIFT Övriga Kostnader , ,0 Netto , , IDROTTSPLATSER Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ANLÄGGN.BIDR/CURL./ISBANA Övriga Kostnader , ,0 Netto , , FORSHALLEN+TENNISPLAN Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , SIMHALLEN STUGUN Övriga Kostnader , ,0 Netto , , BAD, KOPPELHÄLLAN Övriga Kostnader , ,0 Netto , , GERÅBADET+CAMPING Övriga Kostnader , ,0 Netto , , BADANLÄGGNING MÖRTSJÖN Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ELLJUSSPÅR, BISPGÅRDEN Övriga Kostnader , ,0 Netto , , VATTEN OCH AVLOPP Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , OH-KOSTNADER Övriga Kostnader , ,0 Netto , ,0

45 86520 VA-AVGIFTER Intäkter , ,0 Netto , , VATTENVERK Övriga Kostnader , ,0 Netto , , VATTENLEDNINGAR Övriga Kostnader , ,0 Netto , , AVLOPPSRENINGSVERK Övriga Kostnader , ,0 Netto , , AVLOPPSLEDNINGAR Övriga Kostnader , ,0 Netto , , UNDERHÅLL LEDNINGSNÄT Övriga Kostnader ,0 Netto , RENINGSVERK, FAST.UHÅLL Övriga Kostnader , ,0 Netto , , PERSONALKOSTNADER Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , KAPITALTJÄNST Övriga Kostnader ,0 Netto , UTREDNINGSAVDELNING Personalkostnader 75,2 Netto 75, RENHÅLLNING Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , OH-KOSTNADER Övriga Kostnader , ,0 Netto , ,0

46 87200 RENHÅLLNING Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ADMINISTRATION Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ÅVC/SOPTIPPAR Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 5 000, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , KAPITALTJÄNST Övriga Kostnader ,0 Netto , SLAMTÖMNING Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , STÄDLEDARE Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , VERKSAMHET-text saknas Personalkostnader ,0 Netto , LOKALER/DAGHEM Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , LOKALER/SKOLOR Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , LOKALER/SERVICEHUS Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , ,0

47 80210 TILLHANDAH. AV LOKALER Personalkostnader , ,0 Netto , ,0 911 FÖRHYRDA FÖRVALTN. FHT Personalkostnader ,0 Netto , FÖRHYRDA FÖRV.FHT Personalkostnader , ,0 Netto , , PERSONALUTBILDNING Övriga Kostnader , ,0 Netto , , PERSONALKOSTNADER, FÖRV.F Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ÖVR ANLÄGGN O VERKSAMHET Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , OFFENTLIG BELYSNING Övriga Kostnader , ,0 Intäkter ,0 Netto , , VÄGHÅLLNING Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , GRÖNOMRÅDEN, LEKPLATSER Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ENERGIEFFEKTIVIERING Personalkostnader 75,2 Netto 75, BIBLIOTEK Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

48 32000 BIBLIOTEK ÖVERGRIPANDE Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , BIBLIOTEK HAMMARSTRAND Övriga Kostnader , ,0 Netto , , BIBLIOTEK STUGUN Övriga Kostnader , ,0 Netto , , BIBLIOTEK BISPGÅRDEN Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ALKOHOLHANDLÄGGNING Personalkostnader ,0 Intäkter , ,0 Netto , ALKOHOL O TOBAKSTILLSTÅND Personalkostnader ,0 Intäkter , ,0 Netto ,0

49 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Budgetförsl 2019 Årsbudg Total Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , KULTURSKOLA Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , KULTURSKOLA Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ÖVERGRIPANDE FÖRSKOLA Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ADM/ÖVERGRIPANDE FÖRSKOLA Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , KVALITETSSÄKR, STATSBIDR Intäkter , ,0 Netto , , MAXTAXA, STATSBIDRAG Intäkter , ,0 Netto , , FAMILJECENTRAL Övriga Kostnader 5 000, ,0 Netto 5 000, , FÖRSKOLA HAMMARSTRAND Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

50 40701 FÖRSKOLOR HAMMARSTRAND Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , FÖRSKOLA STUGUN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , FÖRSKOLOR STUGUN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , FÖRSKOLEKOOPERATIV Övriga Kostnader , ,0 Netto , , FÖRSKOLA BISPGÅRDEN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , FÖRSKOLOR BISPGÅRDEN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ÖVERGRIPANDE SKOLA Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ADM / ÖVERGRIPANDE SKOLA Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

51 44030 ELEVVÅRD Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , SKOLSKJUTSAR Övriga Kostnader , ,0 Netto , , KULLSTA SKOLA Personalkostnader 759,7 Netto 759, ADM / ÖVERGRIPANDE SKOLA Personalkostnader 75,2 Netto 75, UNDERVISNING Personalkostnader 75,2 Netto 75, ELEVASSISTENTER Personalkostnader 252,3 Netto 252, FRITIDSHEM Personalkostnader 75,2 Netto 75, SÄRSKOLA Personalkostnader 281,8 Netto 281, SKOLAN I HAMMARSTRAND Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ADM / ÖVERGRIPANDE SKOLA Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 500,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , UNDERVISNING Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader ,0 Netto , ,0

52 44130 ELEVASSISTENTER Personalkostnader ,0 Netto , LÄROMEDEL Övriga Kostnader , ,0 Netto , , FRITIDSHEM Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ÖVRIGT SKOLA Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , HANSÅKERSKOLAN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ADM / ÖVERGRIPANDE SKOLA Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , LOKALER/SKOLOR Övriga Kostnader 5 000,0 Netto 5 000, UNDERVISNING Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 9 500, ,0 Övriga Kostnader 2 000, ,0 Intäkter ,0 Netto , , LÄROMEDEL Övriga Kostnader , ,0 Netto , , FRITIDSHEM Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

53 44290 ÖVRIGT SKOLA Övriga Kostnader , ,0 Netto , , JÄRÅSKOLAN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ADM / ÖVERGRIPANDE SKOLA Övriga Kostnader , ,0 Netto , , LOKALER/SKOLOR Övriga Kostnader 8 500, ,0 Netto 8 500, , UNDERVISNING Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 7 000, ,0 Intäkter ,0 Netto , , LÄROMEDEL Övriga Kostnader , ,0 Netto , , FRITIDSHEM Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 300, ,0 Övriga Kostnader 2 000, ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ÖVRIGT SKOLA Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , SÄRSKOLAN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 000, ,0 Övriga Kostnader 6 000, ,0 Netto , , SÄRSKOLA Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 000, ,0 Övriga Kostnader 6 000, ,0 Netto , ,0

54 STÖD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Budgetförsl 2019 Årsbudg Total Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ÖVERGRIPANDE VÅRD/OMSORG Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ADM / ÖVERGRIPANDE VÅRD Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ÖVERGRIPANDE HEMVÅRD Övriga Kostnader ,0 Netto , MAS Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 200, ,0 Övriga Kostnader 7 000, ,0 Netto , , BISTÅNDSENHET Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 3 000, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , TEKNISKA HJÄLPMEDEL Övriga Kostnader , ,0 Netto , , MEDICINSKT FÄRDIGBEHANDLA Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ÖKAD BEMANNING I ÄLDREOMS Personalkostnader ,0 Intäkter ,0 Netto HEMVÅRD Personalkostnader ,0 Intäkter ,0 Netto

55 51270 PERSONALKOSTN SÄBO Personalkostnader ,0 Intäkter ,0 Netto SJUKVÅRD Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , NATTDISTRIKTSSKÖTERSKA Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , SJUKSKÖT HEMVÅRD H-STRAND Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , SJUKSKÖTERSKOR STUGUN Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , SJUKSKÖTERSKOR BISPGÅRDEN Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , SJUKSKÖTERSKOR BJÖRKHAMMA Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , TEKNISKA HJÄLPMEDEL Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ARBETSTERAPEUT,SJUKGYMNAS Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , NYVIKSVÄGEN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 500, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

56 51220 ÖVERGRIPANDE NYVIKSVÄGEN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 500, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , NYVIKSVÄGEN, VÅNING 1 Personalkostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , NYVIKSVÄGEN, VÅNING 2 Personalkostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , NYVIKSVÄGEN, NATTPERSONAL Personalkostnader , ,0 Netto , , DAGVERKSAMHET/TERAPI Övriga Kostnader , ,0 Netto , , HEMVÅRD H-STRAND/BISPGÅRD Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ÖVERGRIP HEMVÅRD H-STRAND Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 500, ,0 Övriga Kostnader 3 000, ,0 Netto , , HEMVÅRD Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 9 000, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ANHÖRIGVÅRD Övriga Kostnader , ,0 Netto , , NYVIKSVÄGEN, KORTTIDSAVD Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

57 BERGEGÅRDEN/HEMV STUGUN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 000, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , HEMVÅRD Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 000, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ANHÖRIGVÅRD Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ÖVERGRIPANDE BERGEGÅRDEN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 1 000, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , BERGEGÅRDEN/ÄNGEN DAGPERS Personalkostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , NATTPERSONAL BERGEGÅRDEN Personalkostnader , ,0 Netto , , DAGVERKSAMHET/TERAPI Övriga Kostnader , ,0 Netto , , NIPÄNGEN BISPGÅRDEN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , HEMVÅRD Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

58 51240 ÖVERGRIPANDE NIPÄNGEN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , NIPÄNGEN, DAGPERSONAL Personalkostnader , ,0 Netto , , NATTPERSONAL NIPÄNGEN Personalkostnader , ,0 Netto , , DAGVERKSAMHET/TERAPI Övriga Kostnader , ,0 Netto , , LSS GRUPPBOSTÄDER Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , GRUPPBOSTAD ALLÉN Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader 2 000,0 Netto , , PERSONLIG ASSISTENT Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , DAGVERKSAMHET Övriga Kostnader , ,0 Netto , , LSS ASSISTANS Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , VERKSAMHET-text saknas Personalkostnader ,9 Bilers, traktam, kurskostnader ,0 Netto ,9

59 51121 BOENDESTÖD ENL SOL Personalkostnader , ,0 Övriga Kostnader ,0 Netto , , AVLÖSNINGSLGH, ENL SOL Övriga Kostnader , ,0 Netto , , PSYKIATRI/BOENDESTÖD Personalkostnader ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 3 000,0 Övriga Kostnader ,0 Netto , VERKSAMHET-text saknas Övriga Kostnader ,0 Netto , KORTTIDSTILLSYN Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ADMINISTRATION LSS-HANDL Personalkostnader , ,0 Netto , , LSS, RÅD OCH STÖD Övriga Kostnader , ,0 Netto , , LEDSAGARSERVICE Personalkostnader , ,0 Netto , , KONTAKTPERSONER Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Netto , , AVLÖSARSERVICE Personalkostnader ,4 Netto , BOENDESTÖD SÄRSKILD SERVI Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

60 IFO KONTOR Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter ,0 Netto , , ADMINISTRATION IFO Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter ,0 Netto , , INSATSER BARN O UNGD. IFO Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , BEHANDLINGSH. BARN O UNGD Övriga Kostnader , ,0 Netto , , FAMILJEHEM, BARN OCH UNGD Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , KONTAKTFAMILJ/PERSON BARN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Netto , , ÖPPENVÅRD, BARN O UNGDOM Övriga Kostnader , ,0 Netto , , INSATSER VUXNA IFO Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Netto , , BEHANDLINGSHEM, VUXNA Övriga Kostnader , ,0 Netto , , BEROENDEENHETEN Övriga Kostnader ,0 Netto ,0

61 55600 KONTAKTPERSONER, VUXNA Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Netto , , ÖPPENVÅRD, VUXNA Övriga Kostnader , ,0 Netto , , EKONOMISKT BISTÅND IFO Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , EKONOMISKT BISTÅND Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , FAMILJERÄTT Övriga Kostnader , ,0 Netto , , FAMILJERÄTT Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ANHÖRIGSTÖD T MISSBRUKARE Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ANHÖRIGSTÖD T MISSBRUKARE Övriga Kostnader , ,0 Netto , , ENSAMKOMMANDE Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , HVB STRANDLIDEN Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 500, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

62 60005 ENSAMKOMMANDE ÅR Personalkostnader ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 500,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter ,0 Netto , , FAMILJEHEM KONSULTSTÖDD Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , FAMILJEHEM Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Intäkter ,0 Netto , , KONTAKTFAMILJ,KONT.PERSON Bilers, traktam, kurskostnader ,0 Netto , FLYKTINGMOTTAGNING Övriga Kostnader 2 000,0 Intäkter ,0 Netto ,0 /0000 VERKSAMHET-text saknas Personalkostnader ,0 Netto , INTEGRATION Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 000, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , ENSAMKOMMANDE ÅR Övriga Kostnader ,0 Netto , FLYKTINGMOTTAGNING Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader 2 000, ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0 /0000 VERKSAMHET-text saknas Personalkostnader ,0 Netto ,0

63 ÖVERGRIPANDE KÖK Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , MÅLTIDSPRODUKTION Personalkostnader , ,0 Bilers, traktam, kurskostnader , ,0 Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , KÖK HAMMARSTRAND Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , MÅLTIDSPRODUKTION Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , KÖK STUGUN Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , MÅLTIDSPRODUKTION Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , KÖK BISPGÅRDEN Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , , MÅLTIDSPRODUKTION Övriga Kostnader , ,0 Intäkter , ,0 Netto , ,0

64

65

66

67

68 Dnr LS/851/2012 JämtBus Barn och unga i behov av särskilt stöd Överenskommelse om länsövergripande samverkan Jämtlands län Gäller från 1 oktober 2012, reviderad version gäller från och med (Beslut i Barnarenan)

69 JämtBus- Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 JämtBus - överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd. En arbetsgrupp tog fram förslag på överenskommelse för dåvarande landstinget (idag Region Jämtland Härjedalen) och kommunernas samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Överenskommelsen utgår från en gemensam värdegrund och en gemensam syn på att det enskilda barnets behov alltid ska sättas i centrum. Varje verksamhet ansvarar för att utbilda och informera sin personal om dokumentet JämtBus och dess påverkan på respektive verksamhet. Parter för samverkan är: Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun, Östersunds kommun samt Jämtlands gymnasieförbund. Överenskommelsen gäller från 1 oktober 2012 och har reviderats i januari 2015 samt i februari Barnarenan, vilket är en politisk samverkansarena mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner, ansvarar för överenskommelsen. Revidering av överenskommelsen har genomförts i det regionala JämtBusnätverket, vilket är ett samverkansnätverk mellan länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen på tjänstemannanivå. Barnarenan beslutade att rekommendera kommunerna och Region Jämtland Härjedalen att anta överenskommelsen. Med anledning av att Jämtlands läns landsting och Regionförbundet i Jämtlands län 1 januari 2015 övergick i Region Jämtland Härjedalen rekommenderade Barnarenan att den reviderade versionen av JämtBus-överenskommelsen skulle behandlas politiskt och att den skulle antas i berörda nämnder, såsom socialnämnd, barn-och utbildningsnämnd och regionstyrelsen. Kommunerna/regionen avgör själva på vilken nivå överenskommelsen ska antas/skrivas under. Underskrifter från företrädare för Jämtlands läns kommuner och Region Jämtland Härjedalen läggs som bilaga till överenskommelsen.

70 Dnr LS/851/2012 INNEHÅLL 1 INLEDNING Parter för samverkan JÄMTBUS Styrdokument för samverkan Barn och unga GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER Mål för samverkan Målgrupp Grundläggande värderingar HUVUDMÄNNENS ANSVAR Initiativtagare till samverkan Tre nivåer generell nivå, första linjen och specialistnivå Generell nivå och första linjen Definition Verksamheter med ansvar på generell nivå och första linjen Specialistnivå Definition Verksamheter med ansvar på specialistnivå OM SAMVERKAN Huvudmännens uppdrag Samverkansskyldighet Samsyn Gemensam kompetens- och metodutveckling Gemensam planering Samordnad individuell plan Samverkan vid placering utanför det egna hemmet Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering utanför det egna hemmet Utgångspunkt för samverkan vid placering utanför det egna hemmet Kostnadsfördelning SÄKERSTÄLLA SAMVERKAN Barnarenan Regionalt Jämtbusnätverk Lokala Jämtbusnätverk Lokala Jämtbusdokument UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN Avvikelser Översyn/revidering... 17

71 JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/ INLEDNING Barn och unga är vår framtid. Alla barn har rätt att växa, lära och utvecklas. En del barn behöver extra stöd, anpassningar och insatser för att denna process ska fungera. Att tidigt hjälpa och stödja barn och unga som är i behov av särskilt stöd är viktigt såväl för barnen och familjen som för samhället. Barns behov ska stå i centrum. Att barn och unga får ett sådant stöd är samhällets viktigaste uppgift. För många av dessa barn krävs insatser från flera olika samhällsfunktioner, inom såväl kommunernas som hälso- och sjukvårdens olika verksamheter. Alla som arbetar med barn och unga har en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. För att samverkan ska bli effektiv måste den byggas upp med det enskilda barnets behov i centrum, utifrån barnets totala situation. Varje part gör det som den är specialiserad på utifrån sitt samhällsuppdrag. Samstämmighet och samtidighet i insatser ger kraft i samverkan. Alla som möter barn och unga i sitt arbete, eller som är ansvariga för sådana verksamheter, har en viktig roll i att synkronisera insatser till barn i behov av särskilt stöd. Jämtlands län är ett län av kontraster mellan stad och glesbygd och avstånden är långa. Förutsättningarna är olikartade såväl inom länets kommuner som mellan kommunerna. Hälsocentraler finns i alla kommuner medan hälso- och sjukvårdens specialistverksamheter i huvudsak är koncentrerade till Östersund. Att förutsättningarna är skiftande i länet innebär utmaningar för de olika verksamheterna, men det får aldrig utgöra hinder för det enskilda barnet att få det stöd det har rätt till, eller för parternas samverkan kring barnet. Denna överenskommelse är framtagen för att det i länet ska finnas ett gemensamt dokument som ger vägledning för hur en sådan samverkan ska utformas. 1.1 PARTER FÖR SAMVERKAN Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun, Östersunds kommun samt Jämtlands gymnasieförbund. Överenskommelsen omfattar all hälso- och sjukvård samt kommunal verksamhet som på något sätt arbetar med barn och unga och där huvudmannaskapet utgår från ett offentligt uppdrag enligt lagstiftningen. Detta innebär att även enskilda verksamheter oavsett huvudman omfattas av riktlinjerna i samverkansdokumentet såsom t.ex. fristående skolor, enskilda förskolor, upphandlade verksamheter m.fl. 1.2 JÄMTBUS STYRDOKUMENT FÖR SAMVERKAN BARN OCH UNGA JÄMTBUS är en övergripande överenskommelse om samverkan och styr den samverkan som sker inom område barn och unga. Som komplement till Jämtbus finns överenskommelser och riktlinjer som på ett mer detaljerat plan beskriver samverkan i olika delar. Befintliga överenskommelser/riktlinjer som är gällande inom ramen för Jämtbus: 6

72 JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering utanför det egna hemmet avser barn och unga, 0-20 år, som placeras utom hemmet med stöd av Socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). 1 Länsövergripande riktlinje för samarbete vid placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) - Avser barn och unga som placeras utom hemmet med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) 2 Länsövergripande riktlinje för samverkan i form av Barnhälsoteam avser barn i åldrarna 0-6 år 3 Överenskommelse om länsgemensamma rutiner för mottagning i grundsärskola och gymnasiesärskola 4 2 GRUNDLÄGGANDE UTGÅNGSPUNKTER 2.1 MÅL FÖR SAMVERKAN Målet för arbetet kring barn och unga i Jämtlands län är att alla barn och unga ska ges de bästa förutsättningar till en god uppväxt där bästa möjliga hälsa, utveckling och trygghet är viktiga beståndsdelar. Viktigt för att detta ska uppnås är att alla samverkande parter verkar för att: Barn och unga ges ett sådant stöd att de i första hand kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i den undervisningsgrupp de tillhör. Barns utbildningsresultat sätts i fokus då det är en påverkbar faktor, som har stor betydelse för alla barns framtidsutsikter. 2.2 MÅLGRUPP De som berörs av överenskommelsen är barn och ungdomar, 0 20 år, i Jämtlands län som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Inom målgruppen finns stor spridning vad gäller problemtyngd och därmed också när det gäller behov av insatser. Överenskommelsen utgår från ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att flickor, pojkar och barn/ungdomar som inte identifierar sig med något kön ska ha samma förutsättningar att växa upp under goda förhållanden. Varje barn eller ungdom ska erhålla stöd och behandling utifrån sitt specifika behov, oavsett könstillhörighet. Riskgrupper för varje verksamhet att särskilt uppmärksamma: Barn och unga med problematik inom det medicinska -, psykologiska -, psykiatriska -, sociala - och beroendeområdet - var för sig eller i olika kombinationer samt barn och unga med funktionsnedsättning. Barn och unga med vårdnadshavare som har problematik inom ovanstående områden. Barn och unga placerade utanför hemmet Barn och unga med flyktingbakgrund 1 ommelser/barnochunga.4.7f464a adc8f68a.html 2 Se fotnot 1 3 Se fotnot 1 4 Se fotnot 1 7

73 JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/ GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Parterna ska i samverkan arbeta utifrån följande utgångspunkter: Barnkonventionen FN:s konvention för personer med funktionsnedsättning Barnet/den unge ska alltid ges stöd och möjlighet att komma till tals och att uttrycka sin mening samt få den respekterad. Barn och ungas rätt till delaktighet och inflytande ska alltid beaktas. Vårdnadshavare har huvudansvar för sina barn och ska så långt möjligt ansvara för och vara delaktiga i diskussioner och beslut som rör minderåriga barn. Barnets/den unges livssituation ska ses i sitt sammanhang där delarna ömsesidigt påverkar varandra Barn/unga gynnas av att de vuxna i barnets omgivning samverkar och samarbetar utifrån barnets behov Varje verksamhet utför sitt uppdrag med barnets/den unges bästa för ögonen och med utgångspunkt i det som åligger varje myndighet, enligt gällande lagar och förordningar. Alla barn kan behöva anpassning av den omgivande miljön för att i möjligaste mån kompensera för svårigheter som finns och detta är särskilt viktigt för barn i behov av särskilt stöd. Kommun, hälso- och sjukvård samt enskilda verksamheter ansvarar var för sig för att i tidigt skede identifiera och uppmärksamma barn i behov av stöd. Ett barns eller en ungdoms intressen får aldrig åsidosättas eller fördröjas på grund av att skilda huvudmän har olika verksamhets- och kostnadsansvar. 3 HUVUDMÄNNENS ANSVAR Den grundläggande utgångspunkten för insatser till barn/unga som är i behov av särskilt stöd är att de i första hand ska få behoven tillgodosedda genom insatser i vardagsmiljön d v s hem, skola/förskola och fritid. 3.1 INITIATIVTAGARE TILL SAMVERKAN Den som upptäcker behov eller riskfaktorer hos ett barn har ett ansvar för att initiera en tidig samverkan. Det är viktigt att samverkan utvecklas, fördjupas och ingår som en naturlig del i arbetet. 3.2 TRE NIVÅER GENERELL NIVÅ, FÖRSTA LINJEN OCH SPECIALISTNIVÅ De flesta verksamheter inom kommun och region, såsom förskola/skola-elevhälsa, socialtjänst och hälso- och sjukvård, kan liknas vid en pyramid där en del insatser riktar sig mot alla medborgare, vissa insatser riktar till dem med ett indikerat behov och några insatser riktar sig till en liten del av medborgarna med omfattande behov. 8

74 JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 SPECIALIST- NIVÅ Högspecialiserad vård, myndighet FÖRSTA LINJEN Behandla/stödja, bedöma, remittera/hänvisa GENERELL NIVÅ Identifiera, stödja, anpassa, hänvisa 3.3 GENERELL NIVÅ OCH FÖRSTA LINJEN Definition Alla barn kommer i kontakt med generell nivå och första linjen i form av t.ex. förskola/skola, elevhälsa, socialtjänstens förebyggande arbete och rådgivande verksamheter, familjecentraler, föräldra- och barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri, ungdomsmottagning och annan primärvård Generell nivå Såväl kommunernas som hälso- och sjukvårdens verksamheter har inom sina uppdrag ett ansvar för hälsofrämjande insatser som kan riktas till alla barn och unga. Insatser kan ges allmänt, de kan riktas till olika grupper och de kan aktualiseras av speciella situationer Första linjen Med begreppet första linjen menas den eller de funktioner eller verksamheter som har i uppgift att först ta emot ett barn, ungdomar eller familjer som söker hjälp för att ett barn har behov av stöd, oavsett om problemen har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen finns för att kunna ge rätt hjälp i rätt tid för barn och unga som exempelvis visar tidiga tecken på, eller har risk för psykisk ohälsa. En lättillgänglig första linje behövs exempelvis för barn och unga med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa. Första linjen bygger på ett helhetstänkande utifrån förståelsen att olika faktorer kan påverka varandra och bilda en helhet, så som: Medicinska faktorer Psykologiska faktorer Sociala faktorer Pedagogiska faktorer 9

75 JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 Första linjen svarar för att: Behandla/stödja barn och unga som har lindriga/enkla tillstånd där specialistnivå inte behövs. Att behandla och stödja inom första linjen innebär att den som möter ett barn ger stöd och behandling i enlighet med sin kompetens och verksamhetens uppdrag. Identifiera barn och unga som har behov av insatser. Bedöma svårighetsgrad, orsak och lämplig insatsnivå. Remittera/hänvisa till specialistnivå eller till annan lämplig verksamhet Första linjen svarar för att utifrån sitt uppdrag ha tillgång till de resurser och kompetenser som krävs för att klara av att utreda barns/ungas behov av stöd. När barnet/den unges behov inte är möjliga att tillgodose genom första linjens uppdrag ska specialistnivån initieras Verksamheter med ansvar på generell nivå och första linjen VERKSAMHET ANSVARSOMRÅDE Förskola Verksamheten ligger på en generell nivå. Ge de stödåtgärder i förskolemiljön som barnets/den unges behov kräver. Stärka personalens kompetens så att de har de kunskaper som krävs för att tillgodose barnets/den unges behov. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Barnhälsovård/BVC Barnhälsovården ligger på en generell nivå och ansvarar för det förebyggande medicinska arbetet gentemot förskolebarn. Uppdraget innefattar uppföljande hälsobedömningar av barn 0-5 år (6 år) som inte börjat förskoleklass/skola. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Föräldra- och barnhälsan Föräldra- och barnhälsan har ett första linjeuppdrag och ansvarar för bl. a. utvecklingsbedömningar av barn 0-5 år (6 år) som inte börjat förskoleklass/skola. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Skola/elevhälsa Verksamheten ligger på en generell nivå men har ett visst första linje- uppdrag (se punkt elevutredningar/bedömningar) för barn och ungdomar på grundskole- och gymnasienivå. Ge de stödåtgärder i skolmiljön som barnets/den unges behov kräver. Såsom: o Extra anpassningar och särskilt stöd i lärandesituationen för att stödja elevens utveckling mot utbildningens mål. o I Elevhälsans uppdrag ligger att erbjuda stödsamtal, såsom stöd-, motivations- och krissamtal liksom utredande och rådgivande samtal med enskilda elever och deras familjer relaterade till skolsituationen. Elevhälsans 10

76 JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 stödsamtal är inte en hälso- och sjukvårdsinsats. o Enkla sjukvårdsinsatser av elevhälsans medicinska insats. o Elevhälsan kan på rektorns uppdrag göra allsidiga psykologiska/psykosociala elevutredningar/bedömningar. En allsidig utredning/bedömning inom första linjen är främst för att ge en fördjupad förståelse för, och kunskap om, elevens behov. Utredningen/bedömningen ska framförallt tjäna som underlag för åtgärder i lärandemiljön i skolan, men kan också ligga till grund för vidare insatser. Stärka personalens kompetens så att de har de kunskaper som krävs för att tillgodose barnets/den unges behov. Tillhandahålla specialpedagogisk-, psykologisk-, psykosocial- och medicinsk kompetens i syfte att skapa goda lärmiljöer och undanröja hinder för lärande. Erbjuda insatser i form av förebyggande och hälsofrämjande karaktär. Initiera kontakt med verksamheter med ansvar för första linjens vård eller specialistnivå om behov uppstår. Socialtjänst (råd- och stödverksamhet) Verksamheten ligger i huvudsak på specialistnivån men har även förebyggande verksamhet, information och samverkan samt viss gruppverksamhet med allmän inriktning. Till första linjen kan man exempelvis räkna verksamheter som ger råd och stöd utan formell ansökan och beslut. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Familjecentralsliknande verksamhet Verksamheten ligger på en generell nivå. Utgöra en förebyggande samverkansform mellan hälso- och sjukvården samt kommunen. Utgöra en mötesplats där föräldrar, barn och de olika professionerna kan mötas i ett naturligt sammanhang. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Ungdomsmottagning (UM) Verksamheten ligger på en generell nivå men arbetar till viss del efter Sveriges kommuner och landstings (SKLs) riktlinjer för första linje psykisk ohälsa. Arbeta förebyggande, främjande och till viss del behandlande avseende den unges psykiska- och fysiska hälsa samt upptäckt av riskbruk hos unga i åldrarna år. 11

77 JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 Erbjuda specialistkompetens inom sex- och samlevnadsområdet. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Primärvård Verksamheten har ett första- linjeansvar för medicinska bedömningar, behandlingar och vid behov remittering till specialist för barn och unga 0-20 år. Initiera kontakt med specialistnivå om behov uppstår. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Verksamheten ansvarar för första linjens vård vid psykisk ohälsa för barn och unga 0-17 år. Förebygga, lindra och behandla barnets/den unges besvär. Initiera kontakt med specialistnivå, ex. socialtjänst vid sociala behov eller behandlande nivån inom BuP om behov uppstår. 3.4 SPECIALISTNIVÅ Definition Specialistnivån ska användas för särskilda behov och vid speciella tillfällen, oftast under en begränsad tidsperiod. Det kan vara när första linjens kompetens behöver kompletteras eller när nödvändiga insatser faller utanför första linjens uppdrag. Specialistnivån har behandlingsansvar, men ska även vid behov ge konsultation till första linjens personal. Brister i första linjen ifråga om kompetens och resurser motiverar inte insatser på specialistnivån. Motsvarande brister inom specialistnivån motiverar heller inte att ansvaret för insatser ligger kvar i första linjen. En vårdnadshavare kan söka hjälp för sitt barn/ungdom på specialistnivån utan att förskolan eller skolan i förväg blivit involverad. Specialistutredningen kan då innebära att skolan måste involveras för en bedömning av elevens svårigheter i skolan Verksamheter med ansvar på specialistnivå VERKSAMHET ANSVARSOMRÅDE Socialtjänst (Myndighetsutövning) Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Förhandsbedöma, utreda och bedöma barn/unga i åldrarna 0-20 års behov av socialt stöd. Utgöra ett stöd för barn/ungas familj. Erbjuda och bevilja de insatser som barnet/ungdomen bedömts ha behov av. 12

78 JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 Insatser som beviljas enl. socialtjänstlagen är ex. kontaktfamilj, kontaktperson, familjebehandling, familjepedagog, placering i familjehem eller HVB-hem etc. Bedömning görs även om det finns behov av åtgärder enl. LVU. Följa upp de insatser som har beviljats. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. LSS Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Utreda och bedöma barns behov av stöd enl LSS. Erbjuda och bevilja de barn/ungdomar som omfattas av LSS insatser i enlighet med bestämmelserna i LSS. Följa upp de insatser som beviljats. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. Barn- och ungdomsmedicin Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Identifiera barnets/den unges behov. Erbjuda kvalificerad specialistsjukvård, öppen och sluten vård, inom specialiteten barn- och ungdomsmedicin för barn och ungdomar i åldrarna 0-17,99 år. Neonatalvård från och med graviditetsvecka 28. Erbjuda allmän och specifik omvårdnad inom sluten vård för specialiteter ortopedi, kirurgi, öron-näsa-hals, ögon och i vissa fall barn- och ungdomspsykiatri till barn och ungdomar i åldrarna 0-17,99 år. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Ge stöd till barn och ungdomar i åldrarna 0-20 år med medfödda tidigt förvärvade funktionsnedsättningar på neurologisk grund, som ger svårigheter i vardagen. Utgöra en specialistklinik inom länssjukvården som kompletterar övrig hälso- och sjukvård, elevhälsovård, förskola, skola samt socialtjänst. Erbjuda insatser utifrån varje barn/ungdoms specifika behov, egna mål och förutsättningar. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Identifiera, förebygga, lindra och bota psykiska besvär hos barn och ungdomar i åldrarna 0-17,99 år. Erbjuda stöd och behandling för barnets/ungdomens psykiska besvär. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. 13

79 JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 Ungdomspsykiatrisk mottagning (UPM) Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Utgöra ett komplement till BUP och Vuxenpsykiatrin för unga och unga vuxna i åldrarna år. Erbjuda stöd och behandling för den unges psykiska problematik. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. Vuxenpsykiatri Erbjuda konsultation till generell nivå/första linjen. Identifiera den unge vuxnes stödbehov. Erbjuda stöd och behandling för den unge vuxnes (18 år och uppåt) psykiska problematik. Initiera kontakt med annan verksamhet om behov uppstår. 4 OM SAMVERKAN 4.1 HUVUDMÄNNENS UPPDRAG En grundförutsättning för samverkan är att varje huvudman tar ansvar för sitt uppdrag utifrån aktuell lagstiftning. Kommunens yttersta ansvar enligt Socialtjänstlagen innebär inte att andra huvudmän fråntas sitt lagstadgade ansvar. 4.2 SAMVERKANSSKYLDIGHET Enligt Socialtjänstlagen har socialnämnden ansvar för att samverkan kommer till stånd i frågor som rör barn och ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. En motsvarande skyldighet för andra parter att initiera och medverka i samverkan finns i Hälso- och sjukvårdslagen samt i Skollagen. Det lagstadgade ansvaret medför att de professionella aktörerna skall prioritera inbjudan till samverkansmöte kring enskilda barn och ungdomar i de fall barnet/ungdomen är aktuell för verksamheten. Syftet med samverkansmöten är att få en gemensam helhetsbild, klargöra barnets/den unges/familjens resurser och behov, koppla resurser ur det professionella nätverket till behoven, upprätta en gemensam plan, tydliggöra ansvarsområden samt besluta hur uppföljning ska ske. Anmälningsplikt till socialtjänsten enl. 14 kap. 1 SoL omfattar personal i alla verksamheter vid oro att barn kan fara illa. 4.3 SAMSYN Behov av samsyn uppstår när flera aktörer behövs för att lösa ett problem. Samsyn innebär inte att skillnader mellan de professionellas olika uppfattningar suddas ut. Snarare handlar samsyn om tillit mellan de professionella, en gemensam bild av syfte och mål med arbetet och gemensamma begrepp. Tillit till andras kompetens är viktig mellan aktörer i bas- och specialistnivå men också mellan huvudmän. En nödvändig förutsättning är att det finns välfungerande kontaktytor samt kunskap om varandras uppdrag, resurser och begränsningar. 4.4 GEMENSAM KOMPETENS- OCH METODUTVECKLING Väl fungerande samverkan bygger därför på god kännedom om varandras verksamheter samt respekt för varandras uppdrag. Det är nödvändigt att all personal inom kommunen och hälso- och sjukvården som deltar i samverkan har god kännedom om de förutsättningar som finns för samarbetspartens 14

80 JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 uppdrag. Respektive chefer ansvarar för att samverkan etableras och fungerar. Det är ett gemensamt ansvar att hitta samverkansformer för tillgänglighet till adekvat kompetens på generell nivå. 4.5 GEMENSAM PLANERING Samordnad individuell plan Enligt lag ska en samordnad individuell plan (SIP) upprättas som dokumentation av samverkan när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården. Det finns inget som hindrar att även skola och förskola initierar eller deltar i upprättande av samordnad individuell plan om behov av samverkan finns, denna möjlighet bör dock regleras av lokala överenskommelser. Mer information om SIP; manual för samverkansmöten, informationsfoldrar och andra dokument angående SIP barn och unga finns att hämta på SAMVERKAN VID PLACERING UTANFÖR DET EGNA HEMMET Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering utanför det egna hemmet 15 april 2017 infördes nya bestämmelser i 5 kap. 1 d socialtjänstlagen (SoL) (2001:453) samt 16 kap. 3 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (2017:30) om att kommun och landsting ska ingå överenskommelse om samarbete avseende barn som vårdas utanför det egna hemmet. En särskild överenskommelse med tillhörande riktlinjer har således upprättats avseende samarbete vid placering utanför det egna hemmet (gäller socialtjänst, förskola/skola och hälso- och sjukvård), se rubrik 1.2. Nedan beskrivs en övergripande utgångspunkt för samverkan vid placering utanför det egna hemmet. Mer detaljerad information återfinns dock i den särskilda överenskommelsen/riktlinjen Utgångspunkt för samverkan vid placering utanför det egna hemmet Principer för insatser till barn och unga som är placerade utanför det egna hemmet skiljer sig i grunden inte från dem som gäller för barn och unga som bor i det egna hemmet. Men placerade barns utsatta situation innebär att alla parter behöver ha särskild uppmärksamhet på hur samverkan fungerar och på samordning av uppföljning av barnets situation. Socialnämnden i den kommun som placerat barnet avgör om barnet behöver insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Skolhuvudmannen i den kommun där barnet är folkbokförd avgör vilka stödinsatser som krävs för att barnet ska kunna nå skolans mål. Hälso- och sjukvården i det län där barnet är folkbokfört avgör om barnet/den unge behöver vård enligt Hälso- och sjukvårdslagen. Vid placering, såväl inom som utom länet, ska SIP vara konkret avseende de insatser som respektive verksamhet ansvarar för. Planering ska ske i ett tidigt skede. Det ska tydligt framgå vem som gör vad, omfattningen av insatsen, samt var stödet/behandlingen ska ges och hur och när uppföljning och utvärdering ska ske. Huvudprincipen är att respektive huvudman svarar för att insatser inom sitt kompetens- och ansvarsområde och därmed förenade kostnader Kostnadsfördelning Principen för kostnadsfördelningen utgår från huvudmännens ansvar enligt gällande lagstiftning. Kostnadsfördelning sker mellan berörda aktörer i varje enskilt fall utifrån ansvaret för insatserna och ska, så långt det är möjligt, vara klarlagd innan placering sker utanför hemmet. Mer information om 15

81 JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 respektive huvudmans ansvar samt principer för kostnadsfördelning återfinns i Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering utanför det egna hemmet 5. 5 SÄKERSTÄLLA SAMVERKAN 5.1 BARNARENAN Barnarenan är en politisk samverkansarena mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner med syfte att stärka regional samverkan och utveckling mellan kommunerna och Region Jämtland Härjedalen med fokus på frågor som rör barn och unga. Barnarenan är ansvarig för JämtBusöverenskommelsen och uppdragsgivare i många frågor som rör samverkan inom område barn och unga. Mer information om Barnarenan och dess uppdrag finns att läsa på Region Jämtland Härjedalens hemsida REGIONALT JÄMTBUSNÄTVERK Det regionala JämtBusnätverket är ett tjänstemannanätverk för samverkan mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner. Nätverkets huvudsyfte är att underlätta samverkan mellan de verksamheter som möter barn och unga samt att säkerställa att JämtBusöverenskommelsen efterlevs och implementeras i verksamheterna. I det regionala Jämtbusnätverket deltar representanter från lokala JämtBusnätverk (se rubrik 5.3), från Region Jämtland Härjedalens område Barn, unga Vuxna samt tjänstemannastöd från Region Jämtland Härjedalens regionala utvecklingsförvaltning. 5.3 LOKALA JÄMTBUSNÄTVERK För att stärka samverkan på lokal nivå uppmanas kommunerna att tillskapa lokala JämtBusnätverk. De lokala JämtBusnätverken syftar till att säkerställa att JämtBusöverenskommelsen efterlevs i kommunen och att en regelbunden strukturerad samverkan sker mellan de verksamheter som möter barn och unga. 5.4 LOKALA JÄMTBUSDOKUMENT Det regionala dokumentet JämtBus utgör underlag för att ta fram en lokal plan där varje huvudman säkerställer samverkan kring barn och unga. 6 UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN 6.1 AVVIKELSER Frågor som rör fördelning av ansvar och/eller kostnader ska så långt det är möjligt lösas i samverkan på verksamhetsnivå. När det gäller frågor som inte kan lösas på denna nivå så lyfts frågorna till nästa nivå i organisationen för beslut om kostnadsfördelning. I de fall frågan inte kan lösas i linjeorganisationen ska rapportering ske till respektive parts ledningsnivå. 5 ommelser/barnochunga.4.7f464a adc8f68a.html

82 JämtBus - Överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd Dnr LS/851/2012 Identifierade brister i samverkan rapporteras till närmaste chef som om möjligt vidtar åtgärder i den egna verksamheten. Går frågan inte att lösa där tas frågan vidare till nästa chefsnivå alternativt till dialog mellan berörda chefer. 6.2 ÖVERSYN/REVIDERING Barnarenan svarar för att ta initiativ till att överenskommelsen följs upp och eventuellt revideras årligen. Lämpligen sker uppföljningen via det regionala JämtBusnätverket. 17

83

84 JämtBus - överenskommelse avseende barn och unga i behov av särskilt stöd. En arbetsgrupp tog fram förslag på överenskommelse för dåvarande landstinget (idag Region Jämtland Härjedalen) och kommunernas samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. Överenskommelsen utgår från en gemensam värdegrund och en gemensam syn på att det enskilda barnets behov alltid ska sättas i centrum. Varje verksamhet ansvarar för att utbilda och informera sin personal om dokumentet JämtBus och dess påverkan på respektive verksamhet. Parter för samverkan är: Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun, Östersunds kommun samt Jämtlands gymnasieförbund. Överenskommelsen gäller från 1 oktober 2012 och har reviderats i januari 2015 samt i februari Barnarenan, vilket är en politisk samverkansarena mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner, ansvarar för överenskommelsen. Revidering av överenskommelsen har genomförts i det regionala JämtBusnätverket, vilket är ett samverkansnätverk mellan länets kommuner och Region Jämtland Härjedalen på tjänstemannanivå. Barnarenan beslutade att rekommendera kommunerna och Region Jämtland Härjedalen att anta överenskommelsen. Med anledning av att Jämtlands läns landsting och Regionförbundet i Jämtlands län 1 januari 2015 övergick i Region Jämtland Härjedalen rekommenderade Barnarenan att den reviderade versionen av JämtBus-överenskommelsen skulle behandlas politiskt och att den skulle antas i berörda nämnder, såsom socialnämnd, barn-och utbildningsnämnd och regionstyrelsen. Kommunerna/regionen avgör själva på vilken nivå överenskommelsen ska antas/skrivas under. För Ragunda kommun Datum: Datum: Befattning: Befattning: Underskrift Underskrift Namnförtydligande Namnförtydligande

85 Diarienr: RUN/115/2018 LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMARBETE VID PLACERING I BOENDE UTANFÖR DET EGNA HEMMET Avser barn och unga, 0-20 år, som placeras utom hemmet med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) FÖR SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA, SKOLA (INKL. ELEVHÄLSA) OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Gäller från och med (Beslut i Barnarenan)

86 Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet Överenskommelsen avser barn och unga som placeras utanför det egna hemmet med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) eller lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Överenskommelsen gäller socialtjänst, förskola, skola, elevhälsa samt hälso- och sjukvården (inkl, barnhälsovården och Barn- och ungdomspsykiatrin, BuP) i Jämtlands län och syftar till att stärka samarbetet mellan verksamheterna vid placering av barn och unga i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Överenskommelsen bygger aktuell lagstiftning samt på riktlinjer i Skolverkets och Socialstyrelsens vägledning Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar. 1 Överenskommelsens form och innehåll följer till stora delar JämtBus länsövergripande överenskommelse avseende samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd april 2017 infördes nya bestämmelser i 5 kap. 1 d socialtjänstlagen (SoL) (2001:453) samt 16 kap. 3 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (2017:30) om att kommun och landsting ska ingå överenskommelse om samarbete avseende barn som vårdas utanför det egna hemmet. Enligt 11 kap. 3a SoL ska Socialnämnden, om det inte är obehövligt, underrätta Region Jämtland Härjedalen om att ett barn eller en ung person i åldern år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en sådan hälsoundersökning som avses i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet reglerar Region Jämtland Härjedalens skyldighet att erbjuda ett barn eller ung person år en hälsoundersökning. Överenskommelsen har tagits fram under ledning av Elin Ring, regional utvecklingsledare barn och unga, Region Jämtland Härjedalen. I arbetsgruppen för framtagande av riktlinjen har följande personer deltagit: Magdalena Risselborn, skolsamordnare, Region Jämtland Härjedalen Tommy Lekedal, bitr förvaltningschef, Socialförvaltningen, Östersunds kommun Matz Norrman, verksamhetschef, Individ- och familjeomsorgen, Krokoms kommun Magnus Ahlstrand, verksamhetschef, Individ- och familjeomsorgen, Strömsunds kommun Anneli Olsson, Barn- och utbildningschef, Bergs kommun Mikael Lec-Alsén, områdeschef, Barn unga Vuxna, Region Jämtland Härjedalen Överenskommelsen samt tillhörande riktlinjer ersätter Regional samverkan vid familjehemsplacering för socialtjänst, skola, elevhälsa och hälso- och sjukvård, maj 2013 samt Länsövergripande överenskommelse om hälsoundersökning inför placering i familjehem eller Hem för vård eller boende, december Information från dessa dokument har infogats i denna överenskommelse samt i tillhörande riktlinjer. Varje verksamhet ansvarar för att informera sin personal om innehållet i överenskommelsen och vid behov genomföra utbildningsinsatser för personal som berörs. Parter för samverkan är: Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun, Östersunds kommun samt Jämtlands gymnasieförbund. Barnarenan beslutade att rekommendera Jämtlands läns kommuner och Region Jämtland Härjedalen att anta överenskommelsen samt tillhörande riktlinjer. Underskrifter från företrädare för Jämtlands läns kommuner och Region Jämtland Härjedalen läggs som bilaga till överenskommelsen. 1 Socialstyrelsen och Skolverket Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar. Tryck Edita Västra Aros. Artikel Finns att beställa genom Socialstyrelsens respektive Skolverkets hemsida. 2

87 Diarienr: RUN/115/2018 Ordlista Barnarenan är en länsövergripande samverkansarena med fokus på barnfrågor. Deltar i Barnarenan gör presidierna i BuZ och SocSam, dvs. politiker och tjänstemän från Region Jämtland Härjedalen samt länets kommuner. BVC Barnavårdscentral Barnhälsovård - Barnhälsovård organiseras i form av barnavårdscentraler (BVC) med ansvar för de barn som de har inskrivna. Familjehem - Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialnämnden tar emot barn för stadigvarande vård och fostran eller vuxna för vård och omvårdnad och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Jourhem Jourhem är ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård och fostran. Genomförandeplan Enligt 11 kap. 3 SoL och 5 kap 1 a SoF ska socialnämnden, när någon behöver vårdas i ett hem för vård eller boende, stödboende eller familjehem, upprätta en upprätta en genomförandeplan för hur vården ska genomföras under en placering. HVB - Med hem för vård eller boende (HVB) avses ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Om ett sådant hem drivs av ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ krävs dessutom att verksamheten bedrivs yrkesmässigt. Placering enligt lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) Tvångslag. Samtycke behöver inte inhämtas, men ska eftersträvas, i frågor som rör barnet. Placering enligt socialtjänstlagen (SoL) Vårdnadshavare samtycker till placering. Samtycke ska inhämtas i frågor som rör barnet. Placeringskommun den kommun vars socialtjänst har tagit beslut om placering enligt SoL eller LVU. SIP Samordnad individuell plan när barnet/den unge har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. I många kommuner kan även skolan sammankalla till ett SIP-möte (i det fall lokal överenskommelse finns). Mer information om SIP finns på regionjh.se/sip. Vårdplan Enligt 11 kap. 3 SoL och 5 kap 1 a SoF ska socialnämnden, när någon behöver vårdas i ett hem för vård eller boende, stödboende eller familjehem, upprätta en vårdplan för den vård som socialnämnden avser att anordna. 4

88 Diarienr: RUN/115/2018 Innehåll INLEDNING SAMVERKAN KRING PLACERADE BARN Styrdokument- JÄMTBUS Riktlinje för samarbete i samband med placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) Gränsdragning och samverkan OM ÖVERENSKOMMELSEN UPPFÖLJNING AV ÖVERENSKOMMELSEN BARNS BEHOV I CENTRUM (BBIC) Barnets bästa SAMORDNING VID PLACERING AV BARN OCH UNGA I BOENDE UTANFÖR DET EGNA HEMMET PRINCIPEN FÖR SAMORDNING OCH ANSVARSFÖRDELNING INOM RAMEN FÖR DENNA ÖVERENSKOMMELSE SAMORDNING OCH ANSVARSFÖRDELNING MELLAN KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST OCH REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Inledning Ansvarsfördelning mellan kommun och region SIP Kostnadsfördelning och ansvarsförbindelse SAMORDNING OCH ANSVARSFÖRDELNING MELLAN KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST OCH FÖRSKOLA/SKOLA Inledning Särskilt stöd i skolan och förskolan Gränsdragningen mellan socialt/psykologiskt och pedagogiskt stöd i skolan Ansvarsfördelning mellan placeringskommun och hemkommun Kostnadsfördelning och ansvarsförbindelse AVVIKELSERAPPORTERING HÄLSOUNDERSÖKNING INFÖR PLACERING BAKGRUND BARNS BEHOV I CENTRUM (BBIC) MÅLGRUPP HÄLSOUNDERSÖKNING

89 Diarienr: RUN/115/2018 INLEDNING 1.1 Samverkan kring placerade barn Styrdokument- JämBus JämtBus - överenskommelse om länsövergripande samverkan i Jämtlands län avseende barn och unga i behov av särskilt stöd 3 tydliggör vikten av att samverka för att samtliga barn i Jämtlands län ska få förutsättningar att växa upp under goda förhållanden. JämtBus är en övergripande överenskommelse om samverkan, den berör samverkan vid placering av barn och unga men tydliggör inte hur samverkan ska fungera på en mer detaljerad nivå Riktlinje för samarbete i samband med placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet är en övergripande överenskommelse om samverkan mellan kommun och region vid placering av barn och unga i familjehem eller HVB. Överenskommelsen innebär att respektive part förbinder sig att fullfölja det ansvar som åligger dem i enlighet med gällande lagstiftning. Som tillägg till överenskommelsen finns nedan nämnda riktlinjer vilka närmare beskriver hur samverkan ska ske i enskilda ärenden. Riktlinjerna beskriver ett bestämt tillvägagångssätt för att säkerställa att samverkan sker inför, i samband med samt under placering av barn och unga enligt socialtjänstlagen (SoL), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Huvudmännen förbinder sig, vid undertecknande av denna överenskommelse, att så långt det är möjligt följa riktlinjerna. Länsövergripande riktlinje för samarbete vid placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) 0-20 år Gränsdragning och samverkan Grundinställningen är att samverkan mellan de verksamheter som möter barn och unga ska ske kontinuerligt och att insatser i första hand ska ges förebyggande. Genom att de verksamheter som möter barn och unga tar ansvar för sina respektive uppdrag och samverkar med varandra kan placeringar undvikas. Denna överenskommelse syftar till att tydliggöra samarbetet mellan socialtjänst, förskola, skola (inkl. elevhälsa) och hälso- och sjukvård när ett barn eller en ungdom placeras i familjehem eller HVB. När ett barn placeras i familjehem eller HVB innebär det en stor förändring. I de flesta fall byter barnet förskola eller skola och i många fall innebär det flytt till en ny kommun. För att barnet skall få en bra vistelse på förskolan eller få en bra skolgång samt tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård, är det viktigt att samarbetet mellan socialtjänst, förskola och skola (inklusive elevhälsan) och hälso- och sjukvård fungerar på ett tydligt och rättssäkert sätt utifrån ett gemensamt fokus på barnets bästa. Socialtjänst, förskola, skola och hälso- och sjukvård bör så långt det är möjligt samverka kring placerade barn. 4 Samverkan mellan verksamheterna kräver ett samtycke av barnets vårdnadshavare och den unge (om denne är över 15 år) i det fall barnet är placerat enligt socialtjänstlagen. Forskning visar att barn som växer upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Forskningen visar även att placerade barn, trots normal begåvning, underpresterar i skolan. Samtidigt har en lyckad skolgång visat sig vara den starkast skyddande faktorn för en gynnsam utveckling. Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk- och skyddsfaktorer, som visar sig redan under förskoleåldern kap. 1 a Socialtjänstlagen (SoL), 5 kap. 8 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), 6 kap. 5 Patientsäkerhetslagen (PSL) och 29 kap. 13 Skollagen. 5 Stefan Kling (2012) Fosterbarns hälsa och Forskningsöversikt Henrik Andershed m fl. Örebro universitet 4

90 Diarienr: RUN/115/ Om överenskommelsen Denna överenskommelse utgår från aktuell lagstiftning och bygger på Socialstyrelsens och Skolverkets gemensamma vägledning Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar. 6 Vägledningen belyser kritiska punkter som kan uppstå inför, under och i avslutningsskedet av en placering. Utifrån dessa kritiska punkter syftar överenskommelsen till att undvika brister och istället skapa goda förutsättningar för att placerade barn ska få den skolgång och hälso- och sjukvård de har rätt till. Vårdnad shavare Förskola /Skola BARNET/DEN UNGE Hälso och sjukvård Socialtjä nst Familjeh em/hvb Överenskommelsen gäller: Vid placeringar i och utanför Jämtlands län, barn och unga 0-20 år. Vid samtliga familjehemsplaceringar och jourhemsplaceringar. Vid placering i hem för vård eller boende (HVB). Oavsett om barnet byter förskola eller skola eller inte, i tillämpliga delar. Alla skolformer från och med förskola. I de fall den unge är över 18 år bör riktlinjen i överenskommelsen användas, men då utifrån den unges egna beslut och önskemål. Placering enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Barn och ungdomar med en sammansatt social och psykiatrisk och/eller neuropsykiatrisk problematik ska särskilt beaktas Överenskommelsen och dess tillhörande riktlinjer utgår från ett jämställdhetsperspektiv. Det innebär att flickor, pojkar och barn/ungdomar som inte identifierar sig med något kön ska ha samma förutsättningar att växa upp under goda förhållanden. Varje barn eller ungdom ska erhålla stöd och behandling utifrån sitt specifika behov, oavsett könstillhörighet. I vårt län bör vi särskilt beakta samiska barn och unga. 6 Socialstyrelsen och Skolverket Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar. Tryck Edita Västra Aros. Artikel Finns att beställa genom Socialstyrelsens respektive Skolverkets hemsida. 5

91 Diarienr: RUN/115/ Uppföljning av överenskommelsen Överenskommelsen ska följas upp årligen, ansvarig för att initiera uppföljningen är den regionala samverkansarenan Barnarenan. Deltar i uppföljningsarbetet gör berörda tjänstemän i L-IFO. 1.4 Barns behov i centrum (BBIC) Inom ramen för Barns behov i centrum (BBIC), system för utredning och dokumentation inom socialtjänsten, har Socialstyrelsen tagit fram stöddokument för tvärprofessionellt samarbete mellan socialtjänsten, hälso- och sjukvård och tandvård samt förskola och skola. Syftet är att underlätta samverkan mellan verksamheterna. Stöddokumenten tydliggör att både socialtjänst, hälso- och sjukvård samt förskola och skola har ett ansvar för att samverka kring barn som far illa. Socialtjänstens samverkan med tandvården behöver ske utifrån tandvårdens ansvar för regelbundna kontroller av barnets tandhälsa enligt 7 (Tandvårdslagen SFS 1985:25). Samverkan är särskilt viktigt när barnet utreds inom socialtjänsten, om barnet får insatser inom socialtjänstens öppenvård och när barnet är placerat utanför hemmet Barnets bästa Överenskommelsen utgår från FN Barnkonventionens artiklar 3 och 12. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. I en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (1 kap. 2 SoL) ska barnets bästa vara avgörande vid beslut och åtgärder som rör vård- och behandlingsinsatser för barn. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Barnet har rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Enligt 11 kap. 10 SoL ska ett barn, när en åtgärd rör barnet, få relevant information. Ett barn ska ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor som rör barnet. Om barnet inte framför sina åsikter, ska hans eller hennes inställning så långt det är möjligt klarläggas på annat sätt. Barnets åsikter och inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan i mål och ärenden enligt denna lag. Ett barn som är yngre får höras i domstol, om barnet inte kan antas ta skada av det. 2. SAMORDNING VID PLACERING AV BARN OCH UNGA I BOENDE UTANFÖR DET EGNA HEMMET 2.1 Principen för samordning och ansvarsfördelning inom ramen för denna överenskommelse Denna överenskommelse innebär, som tidigare har nämnts, att respektive part förbinder sig att fullfölja det ansvar som åligger dem i enlighet med gällande lagstiftning. Samverkan mellan parterna är av yttersta vikt för att placerade barn och unga ska få rätt förutsättningar att växa upp under goda förhållanden. Vid diskussion om kostnadsfördelning, utgår huvudmännen från den skrivelse som återfinns i JämtBus 7. Kostnadsfördelning sker således mellan berörda aktörer i varje enskilt fall och utgår från huvudmännens ansvar enligt gällande lagstiftning. 2.2 Samordning och ansvarsfördelning mellan kommunernas socialtjänst och Region Jämtland Härjedalen Inledning Det är av stor vikt att socialtjänst och hälso- och sjukvård har ett nära samarbete inför och under en placering i syfte att ett barn eller en ungdom ska få sina hälsobehov tillgodosedda både under och efter placeringen. Barn och ungdomar med sammansatt problematik kan ibland behöva stödinsatser i form 7 6

92 Diarienr: RUN/115/2018 av annat boende än det egna för stadigvarande boende eller för en längre eller kortare vistelse kombinerat med hälso- och sjukvårdsinsatser. Placering i familjehem Placeringskommunen är den kommun, vars socialtjänst placerar barnet i familjehem. En kommun behåller ansvaret för stöd och hjälp (enligt socialtjänstlagen och LSS) som enskild kan behöva när han eller hon till följd av beslut av kommunen vistas i en annan kommun, t.ex. i ett familjehem. 8 När ett barn eller en ungdom placeras i ett familjehem kommer barnet i normalfallet att folkbokföras i den kommun där familjehemmet är beläget. I det fall barnet folkbokförs i annat landsting/region övergår ansvaret för hälso- och sjukvårdsinsatser till det nya landstinget/regionen. Placering i HVB-hem Placeringskommunen är den kommun, vars socialtjänst placerar barnet i HVB-hem. I det fall barnet placeras i HVB-hem kvarstår i regel folkbokföringen i placeringskommunen och ansvaret för hälsooch sjukvården ligger således kvar hos Region Jämtland Härjedalen. Hälso- och sjukvården ska inför placering i HVB bedöma om personens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses genom insatser från patientens ordinarie behandlare, inom den ordinarie hälso- och sjukvård som erbjuds på den ort där boendet finns eller inom ramen för den hälso- och sjukvård som erbjuds inom boendet. De grundläggande bestämmelserna om HVB finns inom socialtjänstlagstiftningen och till den delen är HVB-hemmet normalt sett inte vårdgivare. Det förekommer dock att HVB-hem har legitimerad personal som utför arbetsuppgifter utifrån deras formella kompetens detta är således hälso- och sjukvård och aktualiserar då det regelverk som styr denna, bl.a. hälso- och sjukvårdslagen (HSL), patientsäkerhetslagen (PSL), patientdatalagen (PDL) och patientlagen (PL). Detta innebär att HVBverksamheten är att anse som en vårdgivare. Ett annat alternativ är att HVB-hem anlitar t.ex. läkare, psykolog eller sjuksköterska på konsultbasis. Dessa utför då hälso- och sjukvårdsinsatser utifrån sitt eget ansvar som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, ovan nämnda lagstiftning gäller då även för dessa till verksamheten knutna konsulter Ansvarsfördelning mellan kommun och region Placeringskommunens (socialtjänstens) ansvar vid placering enl. SoL och LVU utanför det egna hemmet Region Jämtland Härjedalens ansvar vid placering enl. SoL och LVU utanför det egna hemmet Sociala insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) Utreda vilket behov av insatser den enskilde har enligt socialtjänstlagen eller LVU, ex: o Placering i familjehem eller HVB-hem o Boende o Stödsamtal Om den enskilde bedöms ha behov av sociala insatser ansvarar och bekostar kommunen dessa (ex. stödinsatser pga missbruk, socialt utåtagerande beteende etc.). Samråda med regionen om behovet av hälsooch sjukvårdsinsatser under placeringen (så snart behovet uppmärksammas). Vid behov rådgöra med regionen om lämplig placering (ex. lämpligt HVB-hem). Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Rådgivning/konsultation till personal inom kommunen. Samråda med kommunernas socialtjänst om behovet av hälso- och sjukvårdsinsatser under insatser. Bedöma vilket behov av insatser den enskilde har enligt HSL, ex: o Bedömning o Utredning (ex. psykologutredning) o Diagnostik o Behandling (ex. ex. KBT, EMDR, DBT etc.) o Rehabilitering Om den enskilde efter den medicinska bedömningen anses behöva hälso- och 8 Socialstyrelsen och Skolverket Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar. Tryck Edita Västra Aros. Artikel Finns att beställa genom Socialstyrelsens respektive Skolverkets hemsida. 9 Socialstyrelsen Barn och unga i familjehem och HVB-Handbok om socialtjänstens ansvar och uppgifter.. Tryck Edita Västra Aros. Artikel Finns att beställa genom Socialstyrelsens hemsida. 7

93 Diarienr: RUN/115/2018 o I det fall barnet/den unge vid placering i externt HVB-hem har behov av omfattande medicinska insatser i vardagen, ex. kring medicinering eller dylikt ska socialtjänsten verka för att i samråd med regionen, upphandla ett HVB-hem som har den kompetens som efterfrågas av regionen. Upprätta vårdplan/genomförandeplan Vid behov av insatser från både socialtjänsten och regionen, initiera SIP. Verka för att verksamheterna samverkar under placeringstiden (för mer information se Riktlinje för samarbete i samband med placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) 0-20 år). Följa upp insatsen enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Underrätta Hälso- och sjukvården om att barnet/den unge ska erbjudas en hälsoundersökning inför placeringen (för mer information se avsnitt 3) sjukvårdsinsatser under placeringen ansvarar för och bekostar regionen dessa. o Hälso- och sjukvården (ex. BUP) ska bedöma om personens behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses: o genom insatser från patientens ordinarie behandlare. o inom den ordinarie hälso- och sjukvård som erbjuds på den ort där boendet finns. o inom ramen för den hälso- och sjukvård som erbjuds på ev. HVB. Vid behov lämna råd till kommunen om lämplig placering (ex. lämpligt HVB-hem). o Regionen avgör om ett HVB-hem har rätt kompetens att tillgodose barnets/den unges behov av medicinska insatser. o I det fall barnet/den unge vid placering i externt HVB-hem har behov av omfattande medicinska insatser i vardagen, ex. kring medicinering eller dylikt ska regionen verka för att socialtjänsten upphandlar ett HVBhem som har den kompetens som efterfrågas av regionen. Upprätta vårdplan. Vid behov av insatser från både socialtjänsten och regionen, initiera SIP. Verka för att verksamheterna samverkar under placeringstiden (för mer information se Riktlinje för samarbete i samband med placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) 0-20 år). Följa upp de hälso- och sjukvårdsinsatser som ges inom ramen för placeringen. Erbjuda hälsoundersökning inför placeringen (för mer information se avsnitt 3) SIP En placering ska, om den enskilde så önskar, alltid föregås av en SIP där det tydligt framgår både socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens bedömning Kostnadsfördelning och ansvarsförbindelse Diskussioner om ansvar och kostnader bör, så långt det är möjligt, ske innan en placering ägt rum. Som stöd i diskussionerna ska huvudmännen specificera vilka insatser som bedöms vara av social karaktär och vilka som bedöms vara av medicinsk karaktär (bilaga 1). Den information som har framkommit i SIP kan utgöra ett bra stöd. Om ett barn eller en ungdom under placering i HVB-hem har behov av insatser som faller inom hälso- och sjukvårdens ansvar ska, som tidigare beskrivits, hälso- och sjukvården bedöma om barnet/den unge ska remitteras till det landsting där HVB-hemmet är beläget eller om hälso- och sjukvårdsinsatserna ska ges vid aktuellt HVB-hem. I det fall hälso- och sjukvårdsinsatserna ska ges vid aktuellt HVB-hem, ska kommunen och regionen göra en överenskommelse om att fördela kostnaderna för placeringen mellan sig. Fördelningen av kostnaden görs utifrån en gemensam bedömning avseende vad och hur stor del som utgör regionens ansvar respektive kommunens ansvar. 8

94 Diarienr: RUN/115/2018 Principen är att frågor om kostnadsfördelning ska diskuteras på chefsnivå. Varje verksamhet bör således säkerställa att en person i chefsled ansvarar för att i förekommande fall diskutera kostnadsfördelning mellan huvudmännen. Överenskommelse om kostnader vid HVB-hemsplacering ska dokumenteras i en ansvarsförbindelse mellan kommunen och regionen (bilaga 2). Kostnaden ska preciseras i det enskilda fallet. Kommunen och regionen upprättar avtal med HVB var för sig. HVB fakturerar parterna separat och enligt upprättade avtal. Behov av placering ska fullföljas utan dröjsmål även om kostnadsansvaret är oklart. I det fall en SIP inte hinner komma till stånd innan en placering skett ska en sådan genomföras senast inom en vecka efter placering Ingen av parterna får avvisa deltagande i SIP och kostnadsansvar med motivering att placering redan ägt rum. Vid akutplacering ska kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 10 arbetsdagar efter beslut om placering. HVB-hemmet ska i sin dokumentation tydliggöra vilken information som avser socialarespektive medicinska insatser. 2.3 Samordning och ansvarsfördelning mellan kommunernas socialtjänst och förskola/skola Inledning Det är av stor vikt att socialtjänst och skola har ett nära samarbete inför och under en placering för att möjliggöra att ett barn eller en ungdom ska kunna tillgodogöra sig en god skolgång. Barn eller ungdomar som placeras kan ha behov av olika former av stöd, det kan vara stöd i form av särskilt stöd enligt skollagen samtidigt som stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen ges. Insatser enligt socialtjänstlagen anknyter till ett socialt behov, som inte har koppling till undervisningssituationen, medan insatser enligt skollagen utgår ifrån pedagogiska bedömningar. Placering i familjehem Placeringskommunen är den kommun, vars socialtjänst placerar ett barn eller en ungdom i familjehem. När ett barn eller en ungdom placeras i ett familjehem kommer barnet i normalfallet att folkbokföras i den kommun där familjehemmet är beläget. Av reglerna i SoL följer att den kommun som fattat beslut om familjehemsplaceringen behåller ansvaret för allt stöd och all hjälp som ges enligt dessa lagar. Den nya folkbokföringskommunen kommer dock att bli hemkommun i skollagens mening (29 kap. 6 skollagen), detta medför således ett skifte av ansvarig hemkommun och som huvudregel också en ändring av skolhuvudman. I det fall barnet placeras i den egna kommunen är placeringskommun och hemkommun densamma. Placering i HVB-hem Placeringskommunen är den kommun, vars socialtjänst placerar ett barn eller en ungdom i HVB-hem. I det fall ett barn eller en ungdom placeras i HVB-hem eller ett sådant hem som avses i 12 LVU (särskilt ungdomshem) kvarstår i regel folkbokföringen i placeringskommunen och ansvaret för både stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen samt hemkommunens ansvar för att se till att barnet får skolgång, (skolpliktsbevakningsansvar enligt 7 kap. skollagen i de obligatoriska skolformerna och betalningsansvar) ligger således kvar i folkbokföringskommunen. Sedan den 1 juli 2015 gäller att elever som placeras på HVB har rätt att bli mottagen på en grund- eller grundsärskola i vistelsekommunen, dvs. i den kommun där hemmet är beläget (10 kap. 25 och 11 kap. 9

95 Diarienr: RUN/115/ skollagen). Det innebär att en elev som är placerad på HVB får sin utbildning av en annan kommunal skolhuvudman än hemkommunen. Av bestämmelserna om interkommunal ersättning i 10 kap. 34 första stycket och 11 kap. 33 första stycket skollagen framgår att en kommun, som i sin grundskola eller grundsärskola har en elev från en annan kommun, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun om elevens skolgång i kommunen grundar sig på bl.a. 10 kap. 25 respektive 11 kap. 25 skollagen. Det betyder att den mottagande kommunens faktiska kostnader för eleven ska ersättas om en elev tas emot med stöd av de angivna paragraferna, vilket inkluderar eventuella kostnader för särskilt stöd. När det gäller gymnasieskolan finns en motsvarande rätt för elever som placerats på HVB att bli mottagna på ett gymnasieprogram i den kommun där de vistas. I skollagen finns bestämmelser om interkommunala ersättning för nationella program och introduktionsprogram. Av bestämmelserna om interkommunal ersättning i t.ex. 16 kap. 50 skollagen följer att den mottagande kommunen ska ersättas av hemkommunen för sina kostnader för elevens utbildning. Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad enligt 16 kap. 51 skollagen. Elevens hemkommun, folkbokföringskommunen, har även i dessa fall ett kostnadsansvar för elevens skolgång 10. Det är viktigt att socialtjänsten, om en placering i HVB-hem innebär att eleven byter skola, snarast informerar ansvarig skolhuvudman (inklusive Jämtlands Gymnasieförbund) om placeringen. Vid frivillig placering kräver informationsutlämnandet samtycke från barnets vårdnadshavare. Det är vidare viktigt att skolhuvudmannen blir informerad om att placerad elev övergår från grundskola till gymnasieskola, detta för att elevens skolgång ska komma igång snarast möjligt Särskilt stöd i skolan och förskolan Ibland kan en elev vara i behov individinriktade stödinsatser, d.v.s. extra anpassningar eller särskilt stöd. 11 Det särskilda stödet kan t.ex. vara särskild undervisningsgrupp, enskild undervisning eller anpassad studiegång. Ett annat vanligt sätt att ordna särskilt stöd är en extra lärarresurs i klassen eller en elevassistent. Bestämmelserna om särskilt stöd gäller för elever i alla skolformer samt för fritidshemmen. Olika svårigheter kan göra att elever har behov särskilt stöd för att klara kunskapskraven i skolan, exempelvis funktionsnedsättning, psykosocial problematik, psykisk ohälsa, svårigheter i det sociala samspelet, koncentrationssvårigheter samt upprepad eller långvarig frånvaro. När rektorn har fått information om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd ska denne inleda en utredning skyndsamt. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. När det gäller barn med psykiska funktionsnedsättningar kan det ofta vara nödvändigt att samarbete sker även med andra verksamheter, som socialtjänsten, LSS, barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabiliteringen. Om utredningen leder fram till att eleven har behov av särskilt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas. De särskilda stödinsatserna ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram. En viktig princip som gäller i förskolan är att barns behov av särskilt stöd i första hand ska tillgodoses i den ordinarie verksamheten. För vissa barn kan det dock vara nödvändigt med särskilda stödinsatser som komplement. Stödet kan ges som personalförstärkning, antingen till barngruppen generellt eller till det enskilda barnet, eller i form av konsultation och handledning till personalen. Alla elever och barn har samma rätt till stöd i förskola eller skola oavsett vilken kommun de kommer ifrån. Enligt skollagen är det den skolhuvudman där den unge går i skola eller förskola som ska se till att de stödåtgärder som den unge behöver enligt skollagstiftningen kommer till stånd (se bl.a. 3 kap. 4a- 12 och 8 kap. 9 skollagen). Kostnader för sådana stödåtgärder ska normalt hemkommunen (folkbokföringskommunen) stå för. I förarbetena till tidigare lagstiftning har det uttalats att socialtjänstens ansvar kan omfatta särskilda stödinsatser, såsom förstärkningsresurser i skolan. Av 2 10 SKL cirkulär 16:2 11 För mer information, se: 10

96 Diarienr: RUN/115/2018 kap. 1 SoL framgår det dock att socialtjänstens ansvar inte innebär någon inskränkning i det ansvar som andra huvudmän har Gränsdragningen mellan socialt/psykologiskt och pedagogiskt stöd i skolan Gränsdragningen mellan vad som är sociala insatser som placeringskommunen ansvarar för och vad som är pedagogiskt och annat stöd som skolhuvudmannen ansvarar för kan ibland vara svår att dra och närmare reglering saknas. I vissa fall konstateras att barnets eller den unges behov av hjälp under skoldagen består såväl av sådana insatser som socialtjänsten ansvarar för och för sådant särskilt stöd som skolhuvudmannen ansvarar för, det gemensamma ansvaret kan då lösas genom en gemensamt finansierad resurs. Tydliggörande angående gränsdragningen mellan socialt/psykologiskt och pedagogiskt stöd i skolan går att hämta i RÅ 1994 ref 25 (åtgärder som omfattas av skollagens bestämmelser kan inte ses som en socialtjänstinsats) samt i RÅ 1990 ref 117 (gränsdragningen mellan socialtjänstens ansvar och skolans ansvar) Ansvarsfördelning mellan placeringskommun och hemkommun Placeringskommunens ansvar vid placering av barn eller ungdom enl. SoL och LVU utanför det egna Hemkommunens ansvar vid placering av barn eller ungdom enl. SoL och LVU utanför det egna hemmet hemmet Insatser enligt LSS samt stöd och hjälp enligt Insatser enligt skollagens bestämmelser. socialtjänstlagen 2 a kap. 4 SoL. Erbjuda förskola, förskoleklass, grundskola, Utreda vilket behov av insatser den enskilde har enligt socialtjänstlagen, LVU eller LSS, ex: grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola och gymnasiesärskola. o Placering i familjehem eller HVB-hem Kostnadsansvar för skolgång/förskola. Behovsprövade socialtjänstinsatser under placeringstiden, såsom kontaktperson/kontaktfamilj Utreda barnet/ungdomens behov av särskilt stöd enligt skollagens bestämmelser. Utreda barnets behov av insatser i skolan som omfattas av socialtjänstlagens bestämmelser. Ge stöd som kan motiveras av pedagogiska skäl, exempelvis: Bekosta extra insatser i skolan som åligger placeringskommunen enligt socialtjänstlagen, dvs. insatser som kan behövas av sociala och psykologiska skäl som inte behövs i undervisningssituation eller skolmiljö, exempelvis: o o Resurs i skolan som syftar till att utgöra ett hjälpmedel för barnet att klara av sociala situationer/att kunna fungera överhuvudtaget, dvs. hjälpmedel som eleven inte enbart behöver i undervisningssituation eller i skolmiljön. Ett tydligt exempel på sådant som hör till socialtjänstens insatser är t.ex en resurs som hjälper till med personlig hygien, rörelsehjälp, matning eller kommunikation, dvs. behov av hjälp som eleven inte bara har i skolan, utan även i andra delar av livet. o Speciallärare o Resurs i skolan som syftar till att möjliggöra deltagande i undervisningen. Tillhandahålla placeringskommunen underlag för att denne ska kunna utreda om någon del av barnets behov av särskilt stöd i skolan är av sociala och psykologiska skäl som inte har direkt koppling till undervisningssituationen eller skolmiljön. o o Utredning (inkl. social kartläggning) Åtgärdsprogram 12 SKL cirkulär 13:44 13 Socialstyrelsen och Skolverket Placerade barns skolgång och hälsa-ett gemensamt ansvar. Tryck Edita Västra Aros. Artikel Finns att beställa genom Socialstyrelsens respektive Skolverkets hemsida. 11

97 Diarienr: RUN/115/ Kostnadsfördelning och ansvarsförbindelse Principen är att frågor om kostnadsfördelning ska diskuteras på chefsnivå. Varje verksamhet bör således säkerställa att en person i chefsled ansvarar för att i förekommande fall diskutera kostnadsfördelning mellan huvudmännen. En diskussion mellan socialtjänst och förskola eller skola rörande ansvar för stödinsatser som inte faller inom skolans ansvar enligt skollagen ska så långt det är möjligt, ske innan en placering. Ansvarsfördelningen följer det ansvar skola respektive socialtjänst har för pedagogiska respektive sociala/psykologiska insatser som faller utanför de insatser som är att betrakta som särskilt stöd enligt skollagen. I det fall verksamheterna kommer överens om att socialtjänsten ska bekosta insats, ska verksamheterna göra en överenskommelse avseende kostnadsfördelningen. Överenskommelsen ska dokumenteras i en ansvarsförbindelse mellan verksamheterna (bilaga 2). Kostnaden ska preciseras i det enskilda fallet. 2.4 Avvikelserapportering Vid svårigheter att komma överens eller när man uppfattar att det sker avvikelser från det man kommit överens om, ska detta tas upp med närmaste chef hos respektive huvudman. När avvikelsen rör annan verksamhet ska gemensamt samråd ske. Lokal samverkansgrupp föreslås hantera problem och avvikelser gemensamt eller vid behov ta upp dem på den nivå som har mandat och behörighet att besluta om lösningar/åtgärder. 3. HÄLSOUNDERSÖKNING INFÖR PLACERING 3.1 Bakgrund Rätten till bästa möjliga fysiska och psykiska hälsa är en av de grundläggande rättigheterna i FN:s konvention om barnets rättigheter. Under senare år har det framkommit i forskning och i uppföljningar att hälsoproblem av såväl fysisk som psykisk karaktär är överrepresenterade hos barn som placeras i familjehem och i hem för vård eller boende (HVB). Bristande tandhälsa har särskilt uppmärksammats. Från den 1 januari 2013 finns det förtydligat i socialtjänstlagen (SoL) att socialnämnden ska verka för att placerade barn får den hälso- och sjukvård som de behöver och att nämnden särskilt ska följa upp barnets hälsa under placeringen. Ett barn som placeras utom hemmet har samma rätt till hälso- och sjukvård som andra barn och för att deras behov ska kunna tillgodoses behöver en heltäckande hälsoundersökning göras i samband med placeringen. För en komplett bild av barnets hälsa och eventuella behov av insatser krävs att också tandhälsan dokumenteras. Personal inom hälso- och sjukvården och tandvården är skyldiga att lämna uppgifter till socialtjänsten i samband med pågående barnavårdsutredning, enligt 14 kap. 1 SoL. Detta kan göras utan samtycke från vårdnadshavaren. Samverkan kring hälsoundersökningar och planering och uppföljning av socialtjänstens insatser kring den enskilde, sker huvudsakligen genom samtycke från vårdnadshavare och/eller den unge. Undantag är när barn eller unga omhändertas enligt 2 LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga SFS 1990:52). 3.2 Barns behov i centrum (BBIC) Inom ramen för BBIC finns flera dokument, för konsultation och utlåtande, som används av socialsekreterare i kontakten med hälso- och sjukvård eller tandvård. Dessa dokument finns på: 12

98 Diarienr: RUN/115/2018 En hälsoundersökning görs enligt anvisningarna i BBIC om oro finns för barnets hälsa, om uppgifter saknas eller om barnet ska placeras. Denna överenskommelse rör i första hand samverkan när barnet ska placeras utanför hemmet. Både hälso- och sjukvården och socialtjänsten har dock ett långtgående ansvar för att alla barn ska få sina behov av hälso- och sjukvård tillgodosedda och verksamheterna bör verka för att BBICs stöddokument efterlevs i sin helhet. Ett behov av hälsoundersökning kan således identifieras vid flera tillfällen än vid en placering, exempelvis inom ramen för en utredning eller under en pågående öppenvårdsinsats. 3.3 Målgrupp Överenskommelsen avser barn som placeras i familjehem, i HVB eller i särskilda ungdomshem. För hälsoundersökning av ensamkommande flyktingbarn i samband med ankomst till en kommun finns särskild överenskommelse. För läkarundersökning av barn som misstänks vara utsatta för misshandel eller övergrepp finns särskild rutin. 3.4 Hälsoundersökning Socialnämnden (eller motsvarande) i länets kommuner ska enligt 3 a SoL, om det inte är obehövligt, underrätta Region Jämtland Härjedalen om att ett barn eller en ung person i åldern år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en hälsoundersökning. Region Jämtland Härjedalen ska enligt lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet, erbjuda en sådan hälsoundersökning. Denna överenskommelse innebär att socialtjänsten, vid behov av hälsoundersökning för barnet/den unge, ska kontakta den hälsocentral där barnet är listat. Den hälsocentral som har kontaktats ansvarar för att hälsoundersökningen genomförs på lämplig hälsocentral inom Region Jämtland Härjedalen (fortsatt benämnt Region Jämtland Härjedalen alternativt regionen). Distriktsläkare avgör om undersökningen av något skäl istället ska genomföras på barn- och ungdomskliniken. Om så är fallet kontaktas barn- och ungdomskliniken av distriktsläkaren. För bedömning av tandhälsa kontaktas aktuell tandvårdsklinik. Samtycke krävs från vårdnadshavare/den unge (om den unge är över 15 år) vid placering enligt socialtjänstlagen. Hälsoundersökningen genomförs med stöd av de anvisningar som finns inom Barns behov i Centrum (BBIC). Av prop. 2016/17:59 och lagtexten framgår av föreskrifter om hälsoundersökningar kommer att publiceras av Socialstyrelsen, dessa föreskrifter ska följas av parterna. Ingen kostnad ska tas ut i samband med hälsoundersökningen. Rutin för samverkan kring hälsoundersökning återfinns i Riktlinje för samarbete vid placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB). 13

99 Bilaga 1 SPECIFICERINGSUNDERLAG VID DISKUSSION OM ANSVARS-OCH KOSTNADSFÖRDELNING UNDER PLACERING AV BARN ELLER UNGDOM I HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) SOCIALTJÄNSTENS SPECIFICERING AV SOCIALA INSATSER Kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen har överenskommit vad som är respektive huvudmans ansvar vid placering av barn och unga i Hem för vård eller boende (HVB) (För mer information se Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet). Som stöd i diskussionen kring ansvars-/kostnadsfördelning bör huvudmännen specificera vilka insatser respektive huvudman ansvarar för (upprättad SIP kan utgöra ett bra stöd) samt göra en gemensam bedömning av ansvarsfördelningen. 1. Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården specificerar vilka insatser som ligger inom respektive huvudmans uppdrag. 2. Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården bedömer gemensamt hur stor andel av placeringen som utgör sociala insatser och hur stor del som utgör medicinska insatser. Kontaktuppgifter till kommunen/regionen Kommun/adress Kontaktperson Telefonnummer Region Jämtland Härjedalen/adress Kontaktperson Telefonnummer Barnet/den unge Barnet/den unges förnamn och ålder Barnet/den unges vårdbehov (allmänt kända förhållanden) Barnets/den unges behov av sociala insatser under placeringen Behov Mer information (ex. hur ska insatserna ges, motivering) Boende/sysselsättning Daglig omvårdnad Stödsamtal Övrigt Underskrift För Socialnämnden Namn och datum Denna del av specificeringsunderlaget förvaras hos kommunens socialtjänst.

100 Bilaga 1 SPECIFICERINGSUNDERLAG VID DISKUSSION OM ANSVARS-OCH KOSTNADSFÖRDELNING UNDER PLACERING AV BARN ELLER UNGDOM I HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) HÄLSO- OCH SJUKVÅRDENS SPECIFICERING AV MEDICINSKA INSATSER Kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen har överenskommit vad som är respektive huvudmans ansvar vid placering av barn och unga i Hem för vård eller boende (HVB) (För mer information se Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet). Som stöd i diskussionen kring ansvars-/kostnadsfördelning bör huvudmännen specificera vilka insatser respektive huvudman ansvarar för (upprättad SIP kan utgöra ett bra stöd) samt göra en gemensam bedömning av ansvarsfördelningen. 1. Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården specificerar vilka insatser som ligger inom respektive huvudmans uppdrag. 2. Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården bedömer gemensamt hur stor andel av placeringen som utgör sociala insatser och hur stor del som utgör medicinska insatser. Kontaktuppgifter till kommunen/regionen Kommun/adress Kontaktperson Telefonnummer Region Jämtland Härjedalen/adress Kontaktperson Telefonnummer Barnet/den unge Barnets förnamn och ålder Barnets vård-/behandlingsbehov (allmänt kända förhållanden) Barnets/den unges behov av hälso- och sjukvårdsinsatser under placeringen Behov Mer information (ex. hur ska insatserna ges, motivering) Bedömning Utredning Diagnostik Behandling Rehabilitering Övrigt Underskrift För Region Jämtland Härjedalen Namn och datum Denna del av specificeringsunderlaget förvaras hos hälso- och sjukvården

101 Bilaga 1 SPECIFICERINGSUNDERLAG VID DISKUSSION OM ANSVARS-OCH KOSTNADSFÖRDELNING UNDER PLACERING AV BARN ELLER UNGDOM I HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) GEMENSAM BEDÖMNING AV ANSVARS-/KOSTNADSFÖRDELNING Nedan anges hur stor del av placeringen som bedöms bestå av sociala insatser och hur stor del som bedöms bestå av medicinska insatser. Bedömningen grundar sig på respektive parts specificering av de insatser som faller inom verksamhetens uppdrag. I det fall Hälso- och sjukvården ska bekosta hälso- och sjukvård på aktuellt HVB-hem ska en separat ansvarsförbindelse upprättas. Placeringsform Andel av placeringen som bedöms bestå av sociala insatser (%) Andel av placeringen som bedöms bestå av medicinska insatser (%) Kommentar Ex. eventuell avvikande åsikt. Underskrift För kommunen För Region Jämtland Härjedalen Namn och datum Namn och datum Denna del av specificeringsunderlaget upprättas i två likalydande exemplar, varav parterna erhåller varsitt.

102 Bilaga 2 ANSVARSFÖRBINDELSE OM KOSTNADSFÖRDELNING MELLAN SOCIALTJÄNST OCH REGION JÄMTLAND HÄRJEDALEN Ansvarsförbindelse om kostnadsfördelning avseende sociala- och medicinska insatser vid placering utanför det egna hemmet i hem för vård eller boende (HVB) enligt SoL och LVU. Kommunen betalar för de sociala insatserna och Region Jämtland Härjedalen betalar för de medicinska insatserna. Kommunen och Region Jämtland Härjedalen upprättar avtal med HVB var för sig. HVB fakturerar parterna separat och enligt upprättade avtal. Överenskommelse mellan Kommun Kontaktperson Telefonnummer Region Jämtland Härjedalen Kontaktperson Telefonnummer Verksamhet Enhetens namn Adress Telefonnummer Kostnader Vårddygnskostnad totalt enligt avtal varav andel som avser sociala insatser (%) varav andel som avser medicinska insatser (%) Kostnadsfördelning på annat sätt än genom vårddygnskostnad Giltighetstid Ansvarsförbindelsen gäller under tiden Datum för uppföljning Person som placerats Namn Personnummer Överenskommelse om kostnadsfördelning Kommunens kostnad Region Jämtland Härjedalens kostnad Underskrifter Datum För Socialnämnden För Region Jämtland Härjedalen Denna ansvarsförbindelse upprättas i två likalydande exemplar, varav parterna erhåller varsitt.

103 Bilaga 3 ANSVARSFÖRBINDELSE OM KOSTNADSFÖRDELNING MELLAN SOCIALTJÄNST OCH SKOLA Ansvarsförbindelse om kostnadsfördelning för pedagogiska och sociala/psykologiska insatser i skola vid vård i familjehem. Placeringskommunen betalar för de sociala/psykologiska insatserna och folkbokföringskommunen/hemkommunen betalar för de pedagogiska insatserna i skolan. Överenskommelse mellan Placeringskommun Kontaktperson Telefonnummer Folkbokföringskommun/hemkommun Kontaktperson Telefonnummer Skola Skola namn Adress Telefonnummer Kostnader Total kostnad för särskilt stöd varav andel som avser sociala/psykologiska insatser (%) varav andel som avser pedagogiska insatser (%) Giltighetstid Ansvarsförbindelsen gäller under tiden Datum för uppföljning Person som placerats Namn Personnummer Överenskommelse om kostnadsfördelning Placeringskommunens kostnad Hemkommunens/folkbokföringskommunens kostnad Underskrifter Datum För Socialnämnden För Barn- och utbildningsnämnden Denna ansvarsförbindelse upprättas i två likalydande exemplar, varav parterna erhåller varsitt.

104 Diarienr: RUN/116/2018 LÄNSÖVERGRIPANDE RIKTLINJE FÖR SAMARBETE VID PLACERING I FAMILJEHEM ELLER HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Avser barn och unga, 0-20 år, som placeras utom hemmet med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) FÖR SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA, SKOLA (INKL. ELEVHÄLSA) OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

105 Diarienr: RUN/116/2018 Innehåll 1. INLEDNING OM RIKTLINJEN SAMTYCKE OCH SEKRETESS SÄRSKILT OM BARN MED SKYDDADE PERSONUPPGIFTER OCH/ELLER HEMLIG VISTELSEORT UPPFÖLJNING AV RUTINEN SAMVERKAN VID PLACERING INFÖR BESLUT OM PLACERING Eventuella frågor om ansvar och kostnader GEMENSAMT INFORMATIONSMÖTE Efter beslut om placering Inbjudan till informationsmöte OM INFORMATIONSMÖTET INTE KAN GENOMFÖRAS INNAN BARNET BÖRJAR I DEN NYA FÖRSKOLAN ELLER SKOLAN INFORMATIONSMÖTETS INNEHÅLL Socialtjänstens mötesansvar Vårdnadshavares, familjehemmets, HVB-hemmets och socialtjänstens ansvar Mottagande hälso- och sjukvårds ansvar Avlämnande förskolas eller skolas ansvar Mottagande förskolas eller skolas ansvar Samordnad individuell plan (SIP) PEDAGOGISK BEDÖMNING OCH HÄLSOBEDÖMNING Pedagogisk bedömning Hälsobedömning GEMENSAMT UPPFÖLJNINGSMÖTE Inbjudan till uppföljningsmöte Socialtjänstens mötesansvar Förskolan eller skolans ansvar Hälso- och sjukvårdens ansvar Samordnad individuell plan (SIP) FORTSATT UPPFÖLJNING I SAMBAND MED ATT PLACERING UPPHÖR ELLER ÖVERLÄMNING TILL ANNAN FÖRSKOLA ELLER SKOLA VID ORO FÖR BARNET HÄLSOUNDERSÖKNING INFÖR PLACERING HÄLSOUNDERSÖKNING Socialtjänstens åtagande Region Jämtland Härjedalens hälso- och sjukvårds åtagande TANDHÄLSA Samverkan Socialtjänstens åtagande Tandvårdens åtagande

106 Diarienr: RUN/116/ INLEDNING Denna riktlinje skall ses som ett komplement till Länsövergripande överenskommelse för samverkan vid placering i boende utanför det egna hemmet 1 och beskriver ett bestämt tillvägagångssätt (rutin) för att säkerställa att samverkan sker inför, i samband med samt under placering av barn och unga enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). De parter som har skrivit under ovan nämnda överenskommelse förbinder sig, så långt det är möjligt, att följa denna riktlinje i syfte att få tillstånd en fungerande samverkan. 1.1 Om riktlinjen Denna riktlinje syftar till att tydliggöra gränsdragningen mellan socialtjänst, förskola, skola (inkl. elevhälsa) och hälso- och sjukvård vid placering av barn och unga i familjehem eller HVB. Riktlinjen gäller barn och unga i åldrarna 0-20 år När ett barn eller en ungdom placeras i familjehem eller HVB innebär det en stor förändring. I de flesta fall byter barnet förskola eller skola och i många fall innebär det flytt till en ny kommun. För att barnet skall få en bra vistelse på förskolan eller få en bra skolgång samt tillgång till hälso- och sjukvård samt tandvård, är det viktigt att samarbetet mellan socialtjänst, förskola och skola (inklusive elevhälsan) och hälso- och sjukvård fungerar på ett tydligt och rättssäkert sätt utifrån ett gemensamt fokus på barnets bästa. Socialtjänst, förskola, skola och hälso- och sjukvård ska, utifrån rådande sekretesslagstiftning, så långt det är möjligt samverka kring placerade barn. 2 Vårdnad shavare Förskola /Skola Hälso och sjukvård BARNET/DEN UNGE Socialtjä nst Familjeh em/hvb kap. 1 a Socialtjänstlagen (SoL), k kap. 8 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), 6 kap. 5 Patientsäkerhetslagen (PSL) och 29 kap. 13 Skollagen, Offentlighets- och sekretesslagen (OSL). 3

107 Diarienr: RUN/116/2018 Forskning visar att barn som växer upp i samhällsvård har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Forskningen visar även att placerade barn, trots normal begåvning, underpresterar i skolan. Samtidigt har en lyckad skolgång visat sig vara den starkaste skyddande faktorn för en gynnsam utveckling. Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk- och skyddsfaktorer, som visar sig redan under förskoleåldern. 3 I avsnitt 2 av riktlinjen återfinns rutin för samverkan i samband med placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) och i avsnitt 3 av riktlinjen återfinns rutin för hälsoundersökning samt tandhälsoundersökning inför placering. Länsövergripande överenskommelse för samverkan vid placering i boende utanför det egna hemmet samt Länsövergripande riktlinje för samarbete vid placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (HVB) ersätter Regional samverkan vid familjehemsplacering för socialtjänst, skola, elevhälsa och hälso- och sjukvård (framtagen maj 2013) samt Länsövergripande överenskommelse om hälsoundersökning inför placering i familjehem eller Hem för vård eller boende (framtagen december 2013). 1.2 Samtycke och sekretess För alla delar som rör samverkan mellan verksamheterna i denna riktlinje gäller följande: Är ett barn eller en ungdom placerad enligt LVU behöver inte samtycke från vårdnadshavare inhämtas. Socialtjänstens samtycke är tillräckligt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. Är ett barn eller en ungdom placerad enligt socialtjänstlagen (SoL) ska socialtjänsten och/eller förskola, skola och hälso- och sjukvård alltid inhämta samtycke från vårdnadshavare och den unge (om denne är över 15 år). En förtroendefull och respektfull relation mellan verksamhet och vårdnadshavare kan i vissa fall vara avgörande för att ett samtycke ska komma till stånd. Inom förskola och viss annan pedagogisk omsorg 79 omfattas uppgifter om enskilds personliga förhållanden av en presumtion för sekretess, vilket innebär att uppgifterna bara får lämnas ut om det står klart att de berörda inte lider men av detta. 80 Inom skolans elevhälsa omfattas uppgifter om enskildas personliga förhållanden också av en presumtion för sekretess. Skolläkare och skolsköterska räknas vidare som en självständig verksamhetsgren inom elevhälsan vilket innebär att det för dem finns en sekretessgräns mot övrig elevhälsopersonal och annan skolpersonal. En sekretessbelagd uppgift i den medicinska delen av elevhälsan kan lämnas ut till annan elevhälsa eller till särskild elevstödjande verksamhet i övrigt inom samma myndighet om det är nödvändigt för att eleven ska kunna få det stöd hon eller han behöver. I första hand ska dock skolpersonalen sträva efter att få samtycke för att lämna uppgifterna från vårdnadshavare 4. Oftast samtycker vårdnadshavare till att sekretess helt eller delvis bryts mellan socialtjänst, förskola, skola (inkl. elevhälsa) och hälso- och sjukvård för nödvändig informationsöverföring, i syfte att barnet 3 Stefan Kling (2012) Fosterbarns hälsa och Forskningsöversikt Henrik Andershed m fl. Örebro universitet 4 Övergångar mellan och inom skolor och skolformer, Skolverket,

108 Diarienr: RUN/116/2018 ska få en bra vistelse på förskolan eller bra skolgång samt kunna utveckla en bra hälsa. I de fall där samtycke inte kan uppnås och där sekretess hindrar att nödvändig information kan lämnas finns sekretessbrytande bestämmelser. Socialtjänsten kan lämna sekretessbelagda uppgifter till en annan socialtjänst eller hälso- och sjukvården, om de behövs för att exempelvis ge ett barn nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Samma gäller för hälso- och sjukvården. En sekretessbrytande bestämmelse ska användas restriktivt Särskilt om barn med skyddade personuppgifter och/eller hemlig vistelseort Om uppgifter kring barn med skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort röjs kan det leda till svåra konsekvenser för dem. Därför måste det finnas rutiner för hantering av sekretessbelagda uppgifter så att dessa inte kommer ut, eller att barnet utsätts för säkerhetsrisker som skulle kunna undvikas. Polisen kan ge förslag på skyddsåtgärder som ska användas i det enskilda fallet. Socialsekreteraren informerar vid informationsmötet om barnet har skyddade personuppgifter och/eller hemlig vistelseort. Samtycke krävs från vårdnadshavare vid frivillig placering. För att inte riskera att barnets tidigare eller nuvarande bostadsort röjs, deltar inte avlämnande förskola/skola vid informationsmöte. All kontakt mellan skolorna går via socialsekreteraren. Som stöd för förskolans/skolans planering används dokumentet Handlingsplan vid skyddade personuppgifter (bilaga 5). Dokumentet fylls i av förskolan/skolan i samarbete med socialtjänsten. Avlämnande BVC eller skolsköterska överlämnar med stöd av ansvarig socialsekreterare barnets/den unges journal till mottagande BVC eller skolsköterska. Försiktighet ska vidtas. Pedagogiskt överlämningsdokument (bilaga 2) med bilagor överlämnas med stöd av ansvarig socialsekreterare från avlämnande skola till mottagande skola. I dokumentet ska inga uppgifter fyllas i som kan röja barnets tidigare boende. Försiktighet ska vidtas. Socialsekreteraren tar bort alla uppgifter som kan röja barnets tidigare och nuvarande boende. Övrig information om barnet skall delges på samma sätt som för övriga barn. I samtalet under informationsmötet diskuteras vilka som ska få information om barnets situation och om vad. Säkerheten för barnet måste vägas mot tillgängligheten och diskuteras i varje enskilt fall enligt den särskilda handlingsplanen, se ovan. Vid inskolning går förskola/skola, tillsammans med barnet och familjehemmet/hvbhemmet, igenom de särskilda säkerhetsrutiner som gäller för barnet utifrån Handlingsplan vid skyddade personuppgifter (bilaga 5). Anmälan om att barnet misstänks fara illa lämnas i första hand till den socialsekreterare som skolan har kontakt med i ärendet. Socialsekreteraren ansvarar för att anmälan behandlas. En anmälan får dock ej dröja med anledning av att ansvarig socialsekreterare ej går att nå kap. 2 Offentlighets- och sekretesslagen (OSL), 26 kap. 9 första stycket OSL, 25 kap. 12 OSL, 25 kap. 13a OSL. 5

109 Diarienr: RUN/116/ Uppföljning av rutinen Rutinen ska följas upp årligen i samband med uppföljning av Länsövergripande överenskommelse för samverkan vid placering i boende utanför det egna hemmet. Ansvarig för uppföljningen är den regionala samverkansarenan L-IFO. 2. SAMVERKAN VID PLACERING 2.1 Inför beslut om placering Det är viktigt att samverkan kring barn och unga som placeras i familjehem eller HVB inleds i ett tidigt skede av placeringen (i god tid inför) för att säkerställa att barnet ska få adekvat stöd och behandling Eventuella frågor om ansvar och kostnader Det är av stor vikt att det tydliggörs vem som ansvarar för den ekonomiska delen (ex. skolpeng, Bibass, hjälpmedel). En diskussion rörande ansvar/kostnader för insatser i förskola/skola eller hälsooch sjukvårdsinsatser under placeringstiden ska så långt det vara möjligt, ske innan en placering. Principen är att frågor om kostnadsfördelning ska diskuteras på chefsnivå. För mer information, se Länsövergripande överenskommelse om samverkan vid placering i boende utanför det egna hemmet Gemensamt informationsmöte Efter beslut om placering Viktigt för handläggande socialsekreterare att tänka på i början av placeringen För barn tillhörande barnhälsovården ska socialsekreteraren se till att barnet listas på aktuell hälsocentral. Samtycke från vårdnadshavare krävs vid frivillig placering. Placeras barnet i annat län följs rutinen vid det aktuella landstinget. Inför placering underrättar socialsekreteraren Region Jämtland Härjedalen om att en hälsoundersökning ska erbjudas barnet (för mer information om hälso- och tandvårdsundersökning inför placering, se avsnitt 3 i denna riktlinje). Socialsekreteraren säkerställer att ansökan till förskola eller skola görs, om det är en del av socialtjänstens genomförandeplan. o Vid placering i familjehem kommer barnet i normalfallet att folkbokföras i den kommun där familjehemmet är beläget. Av reglerna i SoL följer att den kommun som fattat beslut om familjehemsplaceringen (placeringskommunen) behåller ansvaret för allt stöd och all hjälp som ges enligt dessa lagar. Den nya folkbokföringskommunen kommer dock att bli ansvarig hemkommun i skollagens mening. o Vid placering i HVB-hem kvarstår som regel barnets folkbokföring i den kommun som ansvarar för barnets placering (placeringskommunen). Detta innebär att ansvaret för barnets skolgång kvarstår i folkbokföringskommunen. Det är viktigt att socialtjänsten, om en placering i HVB-hem innebär att eleven byter skola, snarast informerar ansvarig skolhuvudman (inklusive Jämtlands Gymnasieförbund) om placeringen. Vid frivillig placering kräver informationsutlämnandet samtycke från barnets vårdnadshavare. Det är vidare viktigt att skolhuvudmannen blir informerad om att placerad elev övergår från grundskola till gymnasieskola, detta för att elevens skolgång ska komma igång snarast möjligt

110 Diarienr: RUN/116/2018 Socialsekreteraren ska sträva efter att så fort som möjligt få till stånd vårdnadshavarens samtycke till överföring av elevhälsojournal eller barnhälsovårdsjournal. Detta för att journalen ska kunna finnas tillhanda på det kommande informationsmötet Inbjudan till informationsmöte Syfte Så snart en familjehemsplacering eller en HVB-hemsplacering är bestämd, kallar handläggande socialsekreterare till ett gemensamt informationsmöte mellan socialtjänst, avlämnande förskola eller skola (inkl. gymnasieskola) mottagande förskola eller skola samt familjehemmet eller HVB. Samtycke från vårdnadshavare krävs vid frivillig placering. Deltagare Om barnet har en pågående kontakt, utredning eller insats, inom hälso- och sjukvården ska representant därifrån kallas till mötet. Om barnet och/eller vårdnadshavaren ska delta blir ett ställningstagande i varje enskilt fall. Utifrån barnets mognad och ålder ska barnet ges information, vara delaktig och ha inflytande. Vem som tar ställning till detta är beroende av om placeringen är frivillig eller enligt LVU. För barn tillhörande BVC och/eller förskola MÖTESDELTAGARE För skolbarn Ansvarig Socialsekreterare Ansvarig Socialsekreterare Förskolechef vid avlämnande förskola, som i sin tur bestämmer vem som ska delta på mötet. Mest lämplig är den pedagog som barnet känner bäst. Om barnet inte vistats på förskola under en längre tid bjuds förskolechef in efter bedömning Förskolechef vid mottagande förskola som även kan bjuda med barnets blivande pedagog. Rektor vid avlämnande skola, som i sin tur bestämmer vem som ska delta på mötet. Mest lämplig är den pedagog som barnet känner bäst. Rektor vid mottagande skola, som i sin tur sammankallar skolsköterska och barnets blivande klasslärare/mentor samt vid behov andra funktioner inom elevhälsan. BVC-sjuksköterska vid mottagande Barnavårdscentral. Eventuell kontakt från hälso- och sjukvården (inkl. BuP). Eventuell annan kontakt från hälso- och sjukvården (inkl. BuP). Familjehemmet/HVB Familjehemmet/HVB Barnets vårdnadshavare (utifrån bedömning vid vård enligt LVU) eller legal företrädare. Barnets vårdnadshavare (utifrån bedömning vid vård enligt LVU) eller legal företrädare. Barnet, utifrån bedömning. 7

111 Diarienr: RUN/116/2018 Tid och plats Socialsekreteraren meddelar tid och plats för informationsmötet. Så långt det är möjligt ska informationsmötet genomföras innan barnet börjar i den nya förskolan eller skolan. Det är viktigt att mötet prioriteras av alla inblandade så att barnet får en så bra planering som möjligt inför placeringen. Vid långa avstånd kan informationsmötet genomföras i form av en telefon-/videokonferens. Även i de fall placeringen inte innebär förskole- eller skolbyte för barnet, genomförs ett informationsmöte så snart som möjligt efter det att placeringen är bestämd. Samtycke krävs vid frivillig placering. Det är viktigt att mottagande förskola eller skola får kännedom om behov finns av extra stöd samt i så fall i vilken form. Även viktigt att förskola eller skola får kännedom om det finns andra insatser via LSS eller socialtjänsten. Om barnet deltar vid mötet Handläggande socialsekreterare ansvarar för att informera barnet samt vårdnadshavare om mötet, dess syfte och vem som kommer att närvara. Överväg om barnet och/eller vårdnadshavaren ska delta i mötet. Bedöm också om barnet ska vara med viss tid eller under hela mötet. Samtycke krävs från vårdnadshavare vid frivillig placering. Barnet ska känna sig trygg och lyssnad till i mötessituationerna. Överväg tillsammans med barnets vårdnadshavare och nätverk om en person barnet känner sig trygg med, ska utses att vara barnets förstärkta röst och öron. Barnet ges rätt att när som under mötet fråga och ge sina synpunkter. Handläggande socialsekreterare ansvarar för att ta kontakt med barnet och eventuellt vårdnadshavare i nära anslutning till mötet för att gå igenom vad som sades på mötet. Om barnet inte deltar vid mötet Om det bedöms som olämpligt att barnet deltar bör ett separat möte hållas med barnet och eventuellt med vårdnadshavare. Om det finns behov av sådant möte bedöms efter barnets mognad och ålder. Formen för detta möte planeras och bestäms av socialsekreterare och rektor. Samtycke krävs från vårdnadshavare vid frivillig placering. 2.3 Om informationsmötet inte kan genomföras innan barnet börjar i den nya förskolan eller skolan Om informationsmötet inte kan genomföras innan barnet börjar i den nya förskolan eller skolan ska socialsekreteraren ge en första information till mottagande förskolechef eller rektor per telefon. Samtycke från vårdnadshavare krävs vid frivillig placering. Socialsekreteraren informerar skolan om barnet har särskilda behov som påverkar barnets vistelse på förskolan eller skolgången, lämnar kontaktuppgifter till familjehemmet/hvb och till avlämnande förskola eller skola samt meddelar tid för gemensamt informationsmöte. 2.4 Informationsmötets innehåll Socialtjänstens mötesansvar Socialsekreteraren ansvarar för att leda informationsmötet och att innehållet i mötet följer riktlinjen. Som underlag används: Socialtjänstens information till förskola/skola vid familjehem- och HVB-hemsplacering (bilaga 4). 8

112 Diarienr: RUN/116/2018 BBIC-placeringsinformation. Samtycke till överföring av kopia på elevhälsovårdsjournal (bilaga 4). Samtycke för överföring av kopia på barnhälsovårdsjournal (bilaga 1). Pedagogiskt överlämningsunderlag när barn/elev byter förskola/skola (bilaga 2). Eventuellt handlingsplan för skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort (bilaga 5). Gällande samordnad individuell plan (SIP) Vårdnadshavares, familjehemmets, HVB-hemmets och socialtjänstens ansvar Klargöra kontaktvägar För att säkerställa att förskolan eller skola, elevhälsan och hälso- och sjukvård fattar rätt beslut kring barnet är det viktigt att socialsekreteraren klargör vårdnadshavarens ansvar, familjehemmets eller HVB:s ansvar samt socialtjänstens ansvar. Som regel ansvarar familjehemmet för den dagliga vården, exempelvis stöd i vistelsen på förskola eller i skolarbetet och beslut kring enklare frågor som exempelvis utflykter. Både vårdnadshavare och familjehem eller HVB ska bjudas in till utvecklingssamtal, om inget annat är överenskommet. Vårdnadshavaren ska alltid informeras och få möjlighet att vara delaktig i beslut som är av betydelse för barnet. Om det finns särskilda förbud eller restriktioner vad gäller kontakter med vårdnadshavaren informerar socialsekreteraren om detta. Vilka som får ta del av uppgiften avgörs av en sekretessbedömning. Detta ska även framgå av dokumentet Socialtjänstens information till förskola/skola vid familjehemsplacering eller HVB-hemsplacering (bilaga 3). Om det sker förändringar under placeringstiden som påverkar ansvarsfördelningen ska socialsekreteraren informera berörda. Information om barnet Samtycke om att utlämna information om barnet krävs från vårdnadshavare vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från vårdnadshavarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. Socialsekreteraren informerar om det som är av betydelse för barnets vistelse på förskolan eller skolgången utifrån Socialtjänstens information till förskola/skola vid familjehemsplacering eller HVB-hemsplacering (bilaga 3). Informationen förvaras sedan i elevhälsovårdsjournalen. Socialsekreteraren ansvarar för att vårdnadshavare känner till vilken information som skolan fått del av. Samtycke till hälso- och sjukvård För att säkerställa barnets rätt till hälsoundersökningar och vaccinationer, behövs vårdnadshavarens samtycke till att sjukvårdsjournal eller elevhälsojournal överförs till mottagande BVC-sjuksköterska eller skolsköterska. Det är socialtjänstens ansvar att verka för att samtycke kan komma till stånd. Vårdnadshavarens ställningstagande om samtycke meddelas till BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan vid informationsmötet samt via skriftlig kopia av Samtycke till överföring av kopia på elevhälsojournal (bilaga 4). Om det är aktuellt med kontakter med övrig hälso- och sjukvård behöver man i varje enskilt fall komma överens om hur samtycke ska inhämtas. 9

113 Diarienr: RUN/116/2018 Om det sker förändringar i samtycket ska socialsekreteraren meddela detta. Nytt samtycke inhämtas alltid om barnet får en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. Tid för uppföljningsmöte Socialsekreteraren ansvarar för att bestämma datum för ett gemensamt uppföljningsmöte med förskola och BVC-sjuksköterska eller skola inklusive elevhälsa samt övriga berörda inom 6 månader efter informationsmötet. Barnets behov avgör om uppföljningsmöte ska hållas inom kortare tid Mottagande hälso- och sjukvårds ansvar Barnhälsovårdsjournal Vid byte av förskola är det av stor vikt att barnets hälsojournal överförs till aktuell BVC. Möjligheterna för journalöverföring framgår av SKLs formulär 09:44. BVC-sjuksköterskan ansvarar för att beställa journalen efter att information lämnats från socialsekreteraren om vilken BVC barnet tillhört tidigare. Vårdnadshavarens ställningstagande ska framgå av Samtycke till överföring av kopia på barnhälsovårdsjournal (Bilaga 1). Journalen är en sekretessbelagd handling. I den finns bland annat noteringar om barnets hälsa, vaccinationer, syn- och hörselkontroller, längd- och viktutveckling. Om placeringen sker enligt LVU gör socialtjänsten en bedömning utifrån barnets bästa om elevhälsojournalen får överföras. Samtycke krävs vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. Information om barnet I det fall barnet/den unge har en kontakt inom hälso- och sjukvården (utöver eventuell kontakt med BVC-sjuksköterska) informerar den denne om det som är av betydelse för barnets situation i skolan och i familjehemmet/hvb. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Uppgifter om egenvård Barnets behandlande läkare bedömer om insatsen kan göras som egenvård och planeras i samarbete med familjehemmet. BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan kan hjälpa till att samordna kontakter mellan behandlande läkare eller, i de fall det saknas, ansvarig läkare för BBIC-undersökningen och respektive förskola eller skola. Om barnet har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning som kräver medicinering under skoltid, exempelvis vid astma, ADHD, diabetes eller epilepsi, ska alla insatser i förskolan eller skolan planeras tillsammans med familjehemmet eller HVB, samt med barnet och vårdnadshavare, om det bedöms lämpligt. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. 10

114 Diarienr: RUN/116/2018 Om barnet placeras utanför länet Hälso- och sjukvården ansvarar för att tillsammans med socialtjänsten i det enskilda fallet klargöra och dokumentera hur hälso- och sjukvårdens kontakt med annat landsting ska ske Avlämnande förskolas eller skolas ansvar Information om barnet Avlämnande förskola eller skola ger under informationsmötet information om barnets tidigare skolgång utifrån uppgifter i Pedagogiskt överlämningsdokument (bilaga 2). Denna information ska också skickas till den nya förskolan eller skolan och förvaras i elevakt. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Om barnet är placerat i HVB-hem När barnet är fortsatt folkbokförd i den placerande kommunen (HVB-hemsplacering) har folkbokföringskommunen skolpliktsbevakningsansvar samt kostnadsansvar för skolgången och ska betala ersättning till den nya skolhuvudmannen Mottagande förskolas eller skolas ansvar Introduktion/inskolning i förskolan Förskolechefen eller annan ansvarig vid mottagande förskola ansvarar för inskolningen för barnet. Förskolechefen, eller någon som förskolechefen utser, planerar tillsammans med barnet och familjehemmet, hur inskolningen ska gå till. Utifrån barnets ålder och mognad ska information till barnet lämnas och barnets synpunkter inhämtas. Den information som ges under informationsmötet samt i Pedagogiskt överlämningsunderlag när barn/elev byter förskola/skola (bilaga 2) utgör ett stöd. Introduktion i skolan Rektorn eller annan ansvarig vid mottagande skola ansvarar för introduktionen i den nya skolan. Rektor, eller någon som rektor utser, och barnets mentor planerar tillsammans med barnet och familjehemmet eller HVB hur skolstarten ska gå till. Den information som ges under informationsmötet samt i Pedagogiskt överlämningsunderlag när barn/elev byter förskola/skola (bilaga 2) utgör ett stöd. Skolhälsovårdsjournal Vid byte av skola är det av stor vikt att barnets hälsojournal överförs till aktuell skola. Möjligheterna för journalöverföring framgår av SKLs formulär 09:44. Skolsköterskan ansvarar för att beställa journalen efter att information lämnats från socialsekreteraren om vilken skola barnet gått på tidigare. Vårdnadshavarens ställningstagande ska framgå av Samtycke till överföring av kopia på elevhälsojournal (bilaga 4). Journalen är en sekretessbelagd handling som endast skolsköterska och skolläkare har tillgång till. Om placeringen sker enligt LVU gör socialtjänsten en bedömning utifrån barnets bästa om elevhälsojournalen får överföras. Samtycke krävs vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. 11

115 Diarienr: RUN/116/ Samordnad individuell plan (SIP) Om det finns behov av att klargöra respektive verksamhets ansvar kan en samordnad individuell plan (SIP) upprättas i samband med informationsmötet. 2.5 Pedagogisk bedömning och hälsobedömning Pedagogisk bedömning Den mottagande förskolan gör en pedagogisk bedömning utifrån BBIC-konsultationsdokument för förskolan. Dokumentet skickas ut av socialsekreteraren i samband med kallelse till gemensamt uppföljningsmöte. Den pedagogiska bedömningen ska inkludera alla delar av barnets vistelse på förskolan och görs oavsett om barnet byter förskola eller inte. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Den mottagande skolan bör göra en pedagogisk bedömning inom tre månader från det att barnet börjar skolan. Den pedagogiska bedömningen bygger på information från avlämnande skola och hur barnets skolgång fungerat den första tiden i den mottagande skolan samt hur det går för barnet i respektive ämne. Utgångspunkten är att placerade barn ska behandlas som alla andra barn. Om barnet inte har uppnått kunskapskraven eller om det saknas information om barnet, kan den mottagande skolan göra en pedagogisk utredning. Utredning och åtgärdsprogram från den tidigare skolan kan användas som del av utredningen Hälsobedömning I samband med placering i familjehem eller på HVB ska barnet erbjudas en hälsoundersökning. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Socialsekreteraren skickar läkarutlåtande till BVC-sjuksköterskan och skolsköterskan om samtycke föreligger. Hälsoundersökningen bör följas upp av BVC-sjuksköterskan eller skolsköterskan inom 3 månader. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. 2.6 Gemensamt uppföljningsmöte Inbjudan till uppföljningsmöte Handläggande socialsekreterare kallar till ett gemensamt uppföljningsmöte mellan socialtjänst, mottagande förskola eller skola (inkl. gymnasieskola), hälso- och sjukvård samt familjehemmet eller HVB. Samtycke från vårdnadshavare krävs vid frivillig placering Deltagare För barn tillhörande BVC och/eller förskola MÖTESDELTAGARE För skolbarn Ansvarig Socialsekreterare Ansvarig Socialsekreterare Förskolechef vid mottagande förskola, som i sin tur bestämmer vem mer som ska delta på mötet. Mest lämplig är den pedagog som barnet känner bäst. Rektor vid mottagande skola eller annan ansvarig, som i sin tur sammankallar skolsköterskan och barnets klasslärare/mentor samt vid behov andra funktioner inom elevhälsan. 12

116 Diarienr: RUN/116/2018 BVC-sjuksköterska vid mottagande Barnavårdscentral. Eventuell kontakt från hälso- och sjukvården Eventuell kontakt från hälso- och sjukvården (inkl. BUP). Familjehemmet/HVB Familjehemmet/HVB Barnets vårdnadshavare (utifrån bedömning vid placering enligt LVU) eller legal företrädare. Barnets vårdnadshavare (utifrån bedömning vid placering enligt LVU) eller legal företrädare. Barnet, utifrån bedömning (utifrån bedömning vid placering enligt LVU). Tid och plats Uppföljningsmötet genomförs senast sex månader efter informationsmötet. Barnets behov avgör om uppföljningsmötet ska hållas inom en kortare tid. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering Socialtjänstens mötesansvar Socialsekreteraren ansvarar för att leda uppföljningsmötet och att innehållet i mötet följer denna riktlinje. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Socialsekreteraren informerar om det har skett förändringar i placeringen som påverkar: o Barnets vistelse i förskolan eller skolan o Vårdnadshavarens, familjehemmet eller HVB och/eller socialtjänstens ansvar o Vårdnadshavarens samtycke till hälso- och sjukvård Om det bedöms som olämpligt att barnet deltar på mötet, på grund av barnets hälsa eller situationen i övrigt, skall ett separat möte genomföras tillsammans med barnet. Formen för detta möte planeras och bestäms av socialsekreteraren Förskolan eller skolans ansvar Förskolechefen och pedagogen informerar om barnets vistelse i förskolan utifrån BBICkonsultationsdokument samt barnets eventuella behov av särskilt stöd i förskolan. Om särskild handlingsplan har upprättats ska innehållet delger och diskuteras vid mötet. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Rektor, skolsköterska och pedagog informerar om barnets skolgång utifrån BBICkonsultationsdokument samt om barnets eventuella behov av stöd i skolan. Om åtgärdsprogram har upprättat ska innehållet delges och diskuteras vid mötet. Skolsköterskan informerar om journalöverföring har fungerat, om genomfört hälsobesök samt planering framåt. När barnet är fortsatt folkbokfört i den placerande kommunen, deltar en representant från avlämnande skola vid uppföljningen. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering Hälso- och sjukvårdens ansvar BVC-sköterskan informerar om journalöverföringen har fungerat, delger om genomfört hälsobesök, om hälsoundersökning har genomförts samt planering framåt. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Eventuell övrig representant från hälso- och sjukvården (inkl BUP) informerar om det som är av betydelse för barnets situation i skolan och i familjehemmet eller HVB. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. 13

117 Diarienr: RUN/116/ Samordnad individuell plan (SIP) Vid behov upprättas en samordnad individuell plan (SIP), som tydliggör vars och ens fortsatta ansvar. Initiativet till SIP kan tas av socialtjänst och hälso- och sjukvård, i många kommuner kan även förskola/skola ta initiativ till SIP (om lokala överenskommelser finns). Även barn/föräldrar kan initiera en SIP. Samtycke till SIP krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. 2.7 Fortsatt uppföljning Socialsekreteraren bjuder in till ett gemensamt uppföljningsmöte minst en gång per läsår (se avsnitt 2.6, gemensamt uppföljningsmöte). Utöver detta bestäms tider och former för fortsatt uppföljning utifrån de behov som finns kring barnets skolgång och hälsa. Vid behov upprättas en Samordnad individuell plan (SIP). 2.8 I samband med att placering upphör eller överlämning till annan förskola eller skola I god tid innan en placering upphör behöver en planering göras. Socialsekreteraren ansvarar för att kalla till och leda planeringsmötet. Barnets nuvarande förskola eller skola medverkar i planering inför avslut. Viktigt att barnet får göra ett bra avslut vilket underlättar introduktionen i eventuell ny förskola eller skola. Vid överlämning till annan förskola eller skola bidrar dessa med pedagogisk dokumentation och eventuell övrig dokumentation samt medverkar vid överlämningsmöte till mottagande skola eller skola. Finns en mottagande förskola eller skola medverkar den i planeringen och förbereder sitt mottagande. Samtycke krävs från barnets/den unges vårdnadshavare vid frivillig placering. Överlämning ska också planeras från avlämnande BVC till mottagande BVC. 2.9 Vid oro för barnet Vid misstanke om att barnet far illa i familjehemmet eller HVB, i samband med umgänge med vårdnadshavare/föräldrar eller på grund av eget beteende, ska förskolan/skolan och hälso- och sjukvården enligt anmälningsskyldigheten (14 kap. 1 SoL), göra en anmälan till socialtjänsten i den kommun som genomfört placeringen. En kopia av anmälan bör för kännedom skickas till socialtjänsten i vistelsekommunen. Socialtjänsten ska kontaktas om: barnet har hög frånvaro i förskolan eller skolan eller om vistelsen på förskolan eller skolgången på annat sätt inte fungerar barnets fysiska eller psykiska hälsa försämras barnet/ungdomen visar tecken på missbruk eller annat normbrytande beteende. det finns oro för hur barnet har det i familjehemmet eller HVB det finns oro för hur barnet påverkas av umgänge med förälder/vårdnadshavare 14

118 Diarienr: RUN/116/ HÄLSOUNDERSÖKNING INFÖR PLACERING 3.1 Hälsoundersökning Enligt 1 lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet ska Region Jämtland Härjedalen på initiativ av socialnämnden erbjuda en hälsoundersökning i anslutning till att vård av ett barn, eller en ung person i åldrarna år utanför det egna hemmet inleds. Socialnämndens skyldighet att, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta hälso- och sjukvården om att en hälsoundersökning ska erbjudas regleras av 11 kap. 3 a SoL. Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner har överenskommit att socialtjänsten ska beställa hälsoundersökning på lämplig hälsocentral inom Region Jämtland Härjedalens hälso- och sjukvård (fortsatt benämnt Region Jämtland Härjedalen alternativt regionen). Samtycke krävs från barnets vårdnadshavare vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. Distriktsläkare avgör om undersökningen av något skäl i stället ska genomföras på barn- och ungdomskliniken. Om så är fallet kontaktas barn- och ungdomskliniken av distriktsläkaren. För bedömning av tandhälsa kontaktas aktuell tandvårdsklinik. Hälsoundersökningen genomförs med stöd av de anvisningar som finns inom Barns behov i Centrum (BBIC). Ingen kostnad ska tas ut i samband med hälsoundersökningen Socialtjänstens åtagande Inhämta samtycke till hälsoundersökning samt till inhämtande av journaler och överföring av uppgifter (bilaga 8) från vårdnadshavare och när det är motiverat även barnet. Konsultera vid uppmärksammat behov av hälsoundersökning medicinsk kompetens per telefon eller vid gemensamt möte. Vid byte av hälso- och sjukvård i samband med placering översända blankett för beställning av rekvirering/överföring av journaler (bilaga 9) till vårdkoordinator inom Region Jämtland Härjedalen. Samtyckesblankett ska bifogas (bilaga 8). Om samtycke inte är nödvändigt ska detta framgå av blanketten. Aktuellt vid byte från/till hälsocentral utanför Region Jämtland Härjedalen (inom Region Jämtland Härjedalen har hälso- och sjukvården tillgång till samma datasystem). Beställa tid för undersökning genom att översända blankett för initiering av hälsoundersökning (bilaga 7) till aktuell hälsocentral. Samtyckesblankett ska bifogas (bilaga 8). Om samtycke inte är nödvändigt ska detta framgå av blanketten. Tillhandahålla konsultationsdokument och annan information av betydelse för undersökningen. Informera om vad som gäller kring ansvarsfördelning familjehem/institution, socialtjänst och vårdnadshavare, om det finns särskilda restriktioner som är viktiga att känna till med hänsyn till barnets säkerhet samt om barnet har särskilda svårigheter. Om behov finns beställa tid för telefonsamtal med undersökande läkare inför besöket. Säkerställa närvaro vid besöket av förälder, vårdnadshavare eller annan person som känner barnet väl. Tillsammans med hälso- och sjukvården (och vid frivillig placering, vårdnadshavarna) bestämma hur det fortsatta samarbetet ska se ut kring barnet. Upprätta samordnad individuell plan (SIP) vid behov. 15

119 Diarienr: RUN/116/2018 Vid placering vid HVB eller SIS-institution uppmärksamma hur det fortsatta samarbetet ska se ut med barnets barnhälsovård och/eller övriga vårdkontakter. Göra gemensam planering med institution och barnets aktuella vårdkontakter. Vid behov upprätta SIP Region Jämtland Härjedalens hälso- och sjukvårds åtagande Erbjuda ansvarig socialsekreterare tid för konsultation per telefon eller vid gemensamt möte. Om placeringen innebär att barnet byter hälso- och sjukvård, ta emot blankett för beställning av rekvirering/överföring av hälsojournaler (bilaga 9) tillsammans med bifogad samtyckesblankett (bilaga 8), från ansvarig socialsekreterare. Vårdkoordinatorn rekvirerar/översänder i förekommande fall journaler (gäller när aktuell journalinformation inte kan hämtas av undersökande läkare från Cosmic). Vid behov av hälsoundersökning emotta blankett för underrättelse av undersökning (bilaga 7) tillsammans med bifogad samtyckesblankett (bilaga 8) från ansvarig socialsekreterare och erbjuda undersökningstid inom en månad. Socialtjänsten ska kontakta den hälsocentral där barnet är listat. Den hälsocentral som har kontaktats ansvarar för att hälsoundersökningen genomförs på lämplig hälsocentral inom Region Jämtland Härjedalen Erbjuda socialtjänsten telefontid hos undersökande läkare före besöket. Följa anvisningarna gällande hälsoundersökning inom ramen för BBIC alternativt Socialstyrelsens föreskrifter angående hälsoundersökningar. Sända skriftligt utlåtande till socialtjänsten inom två veckor efter genomförd undersökning. Utlåtandet ska vara utfört i enlighet med den mall som finns framtagen inom ramen för BBIC, vara utförligt och avse såväl akuta som långsiktiga hälso- och sjukvårdsbehov. Tillsammans med socialtjänsten (och vid frivillig placering, vårdnadshavare) bestämma hur det fortsatta samarbetet ska se ut kring barnet. Vid behov upprätta SIP. Vid placering vid SIS-institution efterfråga hur barnets behov av hälso- och sjukvård kommer att tillgodoses under placeringen och planera samarbete inför, under och efter avslutad placering tillsammans med socialsekreterare och institution. Vid behov upprätta SIP. Vid placering i HVB-hem planera hur barnets behov av hälso- och sjukvård ska tillgodoses under placeringen. 3.2 Tandhälsa Folktandvården ansvarar för att alla barn och ungdomar mellan 3-19 år får den tandvård de har rätt till. Varje månad kontrolleras alla barn och unga som finns registrerade hos Folktandvården och hos privata vårdgivare i länet, mot folkbokföringsregistret. De som är folkbokförda i länet och som inte finns registrerade hos någon vårdgivare följs upp genom att närmaste Folktandvårdsklinik kallar till ett besök. Folktandvården har tydliga rutiner för att följa upp barn som av olika skäl inte finns med på deras listor. Folktandvården har även rutiner för att följa upp barn och unga som vid upprepade tillfällen uteblir från besök och för att vid oro för att barn far illa göra anmälan till socialnämnden Samverkan Folktandvårdens rutiner utgör en grund för samverkan med socialtjänsten. Överenskommelsen innebär att socialtjänsten i första hand tar kontakt med aktuell tandvårdsklinik för att få uppgifter om det aktuella barnet. Om barnet har följt den normala besöksrutinen finns redan nödvändiga uppgifter vid kliniken och någon extra undersökning är sannolikt inte nödvändig. Socialtjänsten ska få tillgång till uppgifterna under förutsättning att samtycke har inhämtats från vårdnadshavare och i vissa fall barnet. 16

120 Diarienr: RUN/116/2018 Om barnet av någon anledning inte har fått den tandvård som varje barn har rätt till kan det saknas fullständiga uppgifter hos Folktandvården. Socialtjänsten kan då initiera en undersökning. Undersökningen ska i första hand genomföras av barnets hemklinik. Det är i varje enskilt fall socialtjänsten som avgör om man vill initiera en undersökning Socialtjänstens åtagande Ta in samtycke från vårdnadshavare om undersökning samt eventuell överföring av tandvårdsjournaler Beställa tid för undersökning på anvisad blankett (bilaga 7). Om behov finns av att inför en undersökning översända journaler behöver inte flera av länets Folktandvårdskliniker kontaktas. Alla kliniker har tillgång till varandras journaler. Privata utförare har dock egna journalsystem. Om barnet/den unge tidigare bott på en annan ort utanför länet och därmed varit aktuell hos annan utförare så bör detta meddelas den tandläkare som ska utföra undersökningen så att denne själv kan ta kontakt med aktuell klinik för bedömning av vilken information som behöver inhämtas. Socialsekreteraren ansvarar för att inhämta samtycke från vårdnadshavare, och när det är motiverat även från barnet/den unge, att ta del av uppgifterna om barnet. I de fall barnet är placerat med stöd av LVU får dock socialnämnden ta de kontakter som krävs utan samtycke från vårdnadshavare eller barnet/den unge. Säkerställa närvaro vid besöket av förälder/vårdnadshavare eller annan lämplig person. I samverkan med tandvården planera för hur barnet ska gå sina behov av tandvård tillgodosedda. I det fall barnets flytt innebär byte av klinik ansvara för att den nya kliniken får kännedom om barnet och att man där beställer uppgifter från den tidigare kliniken. Samtycke från barnets/den unges vårdnadshavare krävs vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas Tandvårdens åtagande Lämna uppgifter till socialtjänsten om barnets tandhälsa under förutsättning att samtycke finns. Samtycke från barnets/den unges vårdnadshavare krävs vid frivillig placering. Är barnet placerat enligt LVU har socialtjänsten ansvaret och samtycke från föräldrarna är då inte nödvändigt. Ett samtycke ska dock alltid eftersträvas. Erbjuda undersökningstid så snart som möjligt, besked om tid ges omgående. Sända skriftligt utlåtande till socialtjänsten i enlighet med de anvisningar som finns inom ramen för BBIC, inom två veckor efter genomförd undersökning. Undersökningen ska vara kostnadsfri. Vid behov samverka med socialtjänsten för att planera barnets fortsatta tandvård. Vid behov samverka med mottagande klinik för att barnet ska få behövlig vård. 17

121 Bilaga 1 SAMTYCKE TILL ÖVERFÖRING AV KOPIA PÅ BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL Vid flytt till annan kommun och/eller vid byte av BVC är det stor betydelse att barnhälsovårdsjournalen följer ditt barn till den nya barnhälsovårdscentralen. Journalen är en sekretessbelagd handling som endast BVC-sjuksköterska och BVC-läkare har tillgång till. I den finns information om vaccinationer, syn- och hörselkontroller, längd- och viktutveckling samt andra uppgifter om ditt barns hälsa. Barnets namn: Rekvirerande BVC, namn och adress: Personnummer: Avlämnande BVC, namn och adress: Kopia på barnhälsovårdsjournalen får överlämnas till BVC-sjuksköterskan vid mitt barns nya BVC Ja Nej Vårdhavarens namnteckning Namnförtydligande Vårdhavarens namnteckning Namnförtydligande Tillfälligt ansvarigs namnteckning Namnförtydligande/befattning Ort Datum

122 Bilaga 2 PEDAGOGISK ÖVERLÄMNINGSUNDERLAG NÄR BARN/ELEV BYTER FÖRSKOLA/SKOLA Personuppgifter Överlämnande förskola och avdelning/skola och klass Ansvarig mentor/kontaktperson, namn och telefon Barnets/Elevens förnamn och efternamn Personnummer Vårdnadshavare Har informerats om överlämningsunderlaget Vårdnadshavare Har informerats om överlämningsunderlaget Ja Nej Ja Nej Barnet/eleven har informerats om överlämningsunderlaget Ja Nej Mottagande förskola och avdelning/ skola och klass Ansvarig mentor/kontaktperson, namn och telefon Vårdnadshavare har samtyckt till att information lämnas till mottagande förskola/skola En Båda Ingen Eleven har samtyckt till att information lämnas till mottagande skola (efter ålder och mognad) Ja Nej Om samtycke saknas överlämnas information, efter individuell prövning, till mottagande förskola/skola med stöd av generalklausulen (10 kap. 27 ) Bifogade dokument/bilagor Särskild handlingsplan för förskolan Betyg IUP Studieplan för eleven Skriftliga omdömen/måluppfyllelse Resultatprofil NP årskurs Närvaroöversikt Skol- och elevutredning Åtgärdsprogram Utvärdering av åtgärdsprogram Övriga utredningar Beslut om anpassad studiegång Beslut om särskild undervisningsgrupp Övriga dokument och protokoll

123 Barnets/elevens situation Barnets/elevens utredda behov. Vad förskolan/skolan har gjort för att möta barnets/elevens behov. Anpassningar, hjälpmedel och övrigt stöd. Barnets/elevens aktuella situation i förskolan/ i undervisningen delaktighet, motivation, arbetsinsats, ansvarskänsla, samarbetsförmåga, starka sidor, svårigheter etc. Barnets aktuella situation i andra sammanhang än undervisning i grupp, med kamrater etc. Information om ev. annat modersmål än svenska vistelsetid i Sverige, om barnet haft modersmålsstöd i förskolan, om eleven följt kursplanen i svenska som andraspråk, styrkor/svagheter i det svenska språket, förutsättningar att nå målen i övriga ämnen etc. Övriga upplysningar av betydelse Datum Ansvarig för sammanställningen, namn och titel

124 Bilaga 3 SOCIALTJÄNSTENS INFORMATION TILL FÖRSKOLA/SKOLA VID FAMILJEHEMS- ELLER HVB-HEMSPLACERING Kontaktuppgifter och eventuella restriktioner Barnets förnamn och efternamn Vårdnadshavare, namn, adress, telefon Personnummer Vårdnadshavare, namn, adress, telefon Familjehem/HVB-hem, namn, telefon och adress Lagstöd och typ av placering Har barnet skyddade personuppgifter eller hemlig vistelseort Ja Nej Finns förbud/restriktioner kring förskolans/skolans kontakt med barnets vårdnadshavare/förälder eller kring vem som får hämta barnet? Ja Nej Om ja, beskriv: Uppgifter om barnets nuvarande hälsa och utveckling, av betydelse för barnets situation i förskolan/skolan Långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Ja Nej Ej känt Allergier Ja Nej Ej känt Medicinering Ja Nej Ej känt Återkommande sömnsvårigheter, huvudvärk, Ja Nej magont eller andra psykosomatiska besvär Ej känt Utagerande problematik Ja Nej Ej känt Oro, ängslan Ja Nej Ej känt Missbruk Ja Nej Ej känt Tidigare trauma Ja Nej Ej känt Beskriv barnets styrkor Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Om ja, beskriv: Barnets särskilda intressen Övrigt

125 Vårdnadshavare har samtyckt till att information lämnas till mottagande förskola/skola En Båda Ingen Eleven har samtyckt till att information lämnas till mottagande skola (efter ålder och mognad) Ja Nej Barnet/eleven har informerats om innehållet i informationen Ja Nej Om samtycke saknas överlämnas information, efter individuell prövning, till mottagande förskola/skola med stöd av generalklausulen (10 kap. 27 ) Datum Ansvarig för sammanställningen, Namn och titel

126 Bilaga 4 SAMTYCKE TILL ÖVERFÖRING AV KOPIA PÅ ELEVHÄLSOVÅRDSJOURNAL Vid flytt till annan kommun, byte av skola eller övergång till gymnasiet är det av stor betydelse att elevhälsovårdsjournalen följer ditt barn till den nya skolan. Journalen är en sekretessbelagd handling som endast sjuksköterska och skolläkare har tillgång till. I den finns information om vaccinationer, syn- och hörselkontroller, längd- och viktutveckling samt andra uppgifter om ditt barns hälsa. Elevens namn: Rekvirerande skola, namn och adress: Personnummer: Avlämnande skola, namn och adress Kopia på elevhälsovårdsjournalen får överlämnas till skolhälsovården på mitt barns nya skola Ja Nej Vårdnadshavarens namnteckning Vårdnadshavarens namnteckning Elevens underskrift (efter ålder och mognad) Tillfälligt ansvarigs namnteckning Namnförtydligande Namnförtydligande Namnförtydligande Namnförtydligande/befattning Ort Datum

127 Bilaga 5 HANDLINGSPLAN VID SKYDDADE PERSONUPPGIFTER ELLER HEMLIG VISTELSEORT (enligt skolverkets förslag i skriften Unga med skyddade personuppgifter) Allmän information Barnets/elevens namn: Barnets/elevens personnummer: Grupp/klass: Vårdnadshavare Vårdnadshavare Eventuell kontaktperson Skyddet Vem/vilka i familjen omfattas av skydd? Vilken typ av skydd har de? Vem/ vilka skyddas barnet/eleven från? Finns det några särskilda risker som skolan/förskolan måste beakta i sin planering? Är det något personalen ska vara extra uppmärksam på? Vilka ska informeras om barnets situation och vad ska de veta? Rektorn/förskolechef: Kontaktperson: Mentor/klassföreståndare: Vilken information ska övrig personal få? Har ni diskuterat med vårdnadshavaren och barnet/eleven hur man ska förhålla sig till frågor från exempelvis kamrater? Ja Nej Praktiska frågor i verksamheten INTERNET/DATORER Får barnet/elevens namn finnas med på internet? (Gäller även sidor där det krävs inloggning för att komma åt uppgifterna) Ja Nej Ska barnet/eleven kunna logga in på skolans datorer? Ja Nej Om ja, med vilket namn? Ska barnet/eleven ha tillgång till e-post? Ja Nej Om ja, hur ska kontot fungera? Ska barnet/eleven kunna logga in på en lärplattform? Ja Nej Om ja, med vilket namn? SKOLSKJUTS, BUSSKORT OCH BIBLIOTEKSKORT Har eleven rätt till skolskjuts? Ja Nej Om ja, vem registreras kortet på? Ska eleven ha bibliotekskort? Ja Nej Om ja, hur registreras det? NÄRVAROLISTOR/KLASSLISTOR Får barnet/eleven finnas med på närvarolistor/klasslistor? Ja Nej Om ja, vilken information ska finnas med?

128 Bilaga 5 UTFLYKTER, STUDIERESOR, ETC Får barnet/eleven följa med på utflykter eller studieresor? Ja Nej Om ja, vad ska personalen tänka på? Vill vårdnadshavaren få information inför varje utflykt, studiebesök? Ja Nej Om ja, på vilket sätt? FOTOGRAFERING Får barnet/eleven finnas med i en skolkatalog eller gruppfotografier? Ja Nej AKUTA SITUATIONER Vad ska barnet/eleven göra om den som hotar kommer till skolan/förskolan? Har barnet/eleven fått information om hur hon eller han snabbt kan komma i kontakt med någon i personalen? Ja Nej Vad ska personalen göra om en hotfull situation uppstår? Vem kontaktas? Hur? DOKUMENTATION Finns det någon tidigare dokumentation av barnets/elevens kunskaper, utveckling etc? (Individuell utvecklingsplan, individuell studieplan, notering om hälsobesök, utredningar, åtgärdsprogram, beslut om anpassad studiegång m.m.?) Ja Nej Om ja har familjen med sig den? Om inte, vem kontaktar den verksamhet som barnet/eleven tidigare varit inskriven i? Hur ska elevens betyg hanteras? Vill familjen regelbundet få kopior av den dokumentation som rör barnet/eleven? Ja Nej VILKEN INFORMATION HAR VÅRDNADSHAVAREN/BARNET/ELEVEN FÅTT? Har eleven fått en rundvandring på skolan? Ja Nej Har eleven fått information om hur rastvakterna ser ut? Ja Nej Har vårdnadshavaren fått information om gällande sekretessbestämmelser? Ja Nej Har barnet/eleven fått information om gällande sekretessbestämmelser? Ja Nej Har vårdnadshavaren fått information skolans/förskolans rutiner för skyddade personuppgifter? Ja Nej Har barnet/eleven fått information skolans/förskolans rutiner för skyddade personuppgifter? Ja Nej Datum och underskrift Ansvariga för sammanställningen Namn och titel Namn och titel

129 Bilaga 7 UNDERRÄTTELSE Hälsoundersökning Underrättelsen sänds till aktuell hälsocentral/tandvårdsmottagning Bedömning av tandhälsa Aktuell hälsocentral/tandvårdsmottagning Bedömningen avser Namn Personnummer Vårdnadshavare Vårdnadshavare Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller stöd får nämnden enligt 11 kap 2 Socialtjänstlagen konsultera sakkunniga, samt i övrigt ta de kontakter som behövs. Inför en placering av ett barn eller en ungdom i familjehem eller i hem för vård eller boende ska socialnämnden som regel inhämta uppgifter om barnet/ungdomens hälsa. Enligt 1 lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet ska Region Jämtland Härjedalen (enligt överenskommelse i första hand Primärvården) efter underrättande av socialnämnden erbjuda en hälsoundersökning i anslutning till att vård av ett barn, eller en ung person i åldrarna år utanför det egna hemmet inleds. BBICs konsultationsdokument bifogas Samtycke från barn/vårdnadshavare bifogas Samtycke från barn/vårdnadshavare har ej erhållits, hälsoundersökning skall dock ske med stöd av bestämmelserna i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Beställare Socialsekreterare Kommun Telefon e-postadress Postadress

130 Bilaga 8 SAMTYCKE till hälsoundersökning och bedömning av tandhälsa samt till inhämtande av journaler och till överföring av uppgifter. Samtycket avser Namn Personnummer Vi/Jag samtycker härmed till att socialtjänsten, i samband med att vårt barn är föremål för utredning enl. 11 kap. 1 SoL och/eller är aktuellt för placering i familjehem/hvb, initierar en hälsoundersökning och en bedömning av tandhälsan. Undersökningen genomförs enligt anvisningar i Barns Behov i Centrum (BBIC). Vi/jag samtycker också till att socialtjänsten inför hälsoundersökningen begär att hälso- och sjukvårdens vårdkoordinator rekvirerar samt överför de journaler som bedöms vara lämpliga till behandlande läkare. Vi/Jag samtycker också till att socialtjänsten inför undersökningen rekvirerar (kopior på) de journaler som bedöms vara nödvändiga från skolhälsovården. Vi/jag ger även samtycke till att socialtjänsten överför den erhållna informationen till aktuell BVC/skolhälsovård/behandlande läkare. Samtycket är frivilligt och kan alltid återkallas av den enskilde. Journaler som kan vara aktuella Förlossningsjournal Komplett BVC-journal Komplett skolhälsovårdsjournal Tandvårdsjournal Övriga journaler Tidsperiod för samtycke fr.o.m - t.o.m Ort, datum Barnet/den unge (Barn/ungdomar från 15 år ska ge sitt samtycke) Handläggande socialsekreterare Kommun Vårdnadshavare/underskrift Namnförtydligande Vårdnadshavarens/underskrift Namnförtydligande

131 BESTÄLLNING rekvirering/överföring av journaler Aktuellt om barnet/den unge byter hälso- och sjukvård i samband med placering och/eller hälsoundersökning Till Vårdplatskoordinator Region Jämtland Härjedalen Box ÖSTERSUND Beställningen avser Barnets namn Personnummer Handläggande socialsekreterare Namn på behandlande läkare Kommun Tjänsteställe för behandlande läkare Samtycke från barn/vårdnadshavare bifogas Samtycke från barn/vårdnadshavare har ej erhållits, hälsoundersökning samt rekvirering/överföring av journaler skall dock ske med stöd av bestämmelserna i lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Underskrift handläggare

132

133 Länsövergripande överenskommelse om samarbete vid placering i boende utanför det egna hemmet Överenskommelsen avser barn och unga som placeras utanför det egna hemmet med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) eller lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Överenskommelsen gäller socialtjänst, förskola, skola, elevhälsa samt hälso- och sjukvården (inkl, barnhälsovården och Barn- och ungdomspsykiatrin, BuP) i Jämtlands län och syftar till att stärka samarbetet mellan verksamheterna vid placering av barn och unga i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB). Överenskommelsen bygger aktuell lagstiftning samt på riktlinjer i Skolverkets och Socialstyrelsens vägledning Placerade barns skolgång och hälsa ett gemensamt ansvar. Överenskommelsens form och innehåll följer till stora delar JämtBus länsövergripande överenskommelse avseende samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. 15 april 2017 infördes nya bestämmelser i 5 kap. 1 d socialtjänstlagen (SoL) (2001:453) samt 16 kap. 3 hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (2017:30) om att kommun och landsting ska ingå överenskommelse om samarbete avseende barn som vårdas utanför det egna hemmet. Enligt 11 kap. 3a SoL ska Socialnämnden, om det inte är obehövligt, underrätta Region Jämtland Härjedalen om att ett barn eller en ung person i åldern år, i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds, ska erbjudas en sådan hälsoundersökning som avses i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Lag (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet reglerar Region Jämtland Härjedalens skyldighet att erbjuda ett barn eller ung person år en hälsoundersökning. Överenskommelsen samt tillhörande riktlinjer ersätter Regional samverkan vid familjehemsplacering för socialtjänst, skola, elevhälsa och hälso- och sjukvård, maj 2013 samt Länsövergripande överenskommelse om hälsoundersökning inför placering i familjehem eller Hem för vård eller boende, december Information från dessa dokument har infogats i denna överenskommelse samt i tillhörande riktlinjer. Varje verksamhet ansvarar för att informera sin personal om innehållet i överenskommelsen och vid behov genomföra utbildningsinsatser för personal som berörs. Parter för samverkan är: Region Jämtland Härjedalen, Bergs kommun, Bräcke kommun, Härjedalens kommun, Krokoms kommun, Ragunda kommun, Strömsunds kommun, Åre kommun, Östersunds kommun samt Jämtlands gymnasieförbund. Barnarenan beslutade att rekommendera Jämtlands läns kommuner och Region Jämtland Härjedalen att anta överenskommelsen samt tillhörande riktlinjer. För Ragunda kommun Datum: Datum: Befattning: Befattning: Underskrift Underskrift Namnförtydligande Namnförtydligande

134 Ansökningar Makarna AO Olssons minnesfond 2018 Jenny Andersson, Dnr KS 2018/33 Studerar till Socionom Lukas Kangasharju, Dnr KS 2018/45 Studerar naturvetenskap internationell åk 2 på Wargentinskolan Rasmus Schönning, Dnr KS 2018/272 Studerar förvaltningsjuridiska programmet vid Mittuniversitetet i Östersund Sebastian Palmquist, Dnr KS 2018/273 Studerar det internationella civilekonomprogrammet vid Umeås Handelshögskola

135 DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Bilaga 5 Nr Ärende Lagrum Delegat Ersättare Överklagningsbart enl. DELEGATION FÖR FÖRSKOLA. 1 Beslut att använda en person för undervisning längre tid än 6 mån. SL 2:19 Förskolechef Förvaltningschef BoU L 2 Erbjudande om förskoleplats inom fyra månader efter att vårdnadshavare har anmält önskemål. SL 8:14 Förskolechef Förvaltningschef BoU L 3 Barn ska även i andra fall än som avses i SL 8:5 och 8:6 erbjudas förskola om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. SL 8:7 Förvaltningschef BoU Förskolechef L 4 Beslut om barngruppernas storlek och sammansättning. SL 8:8 Förskolechef Förvaltningschef BoU L 5 Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. SL 8:12 Förvaltningschef BoU Förskolechef L 6 Mottagande i förskoleverksamhet av barn folkbokfört i annan kommun. SL 8:13 Förvaltningschef BoU Förskolechef L 7 Beslut om förtur till plats i förskola. enhetschef b-uchef SL 8:14 Förskolechef Förvaltningschef BoU L 8 Fastställande av interkommunal ersättning. SL 8:17 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen L 9 Plan mot kränkande behandling SL 6:8 Förskolechef Förvaltningschef BoU L ENSKILD FÖRSKOLA OCH PEDAGOGISK OMSORG 10 Tillsyn SL 26:4 Förskolechef Förvaltningschef BoU FÖRSKOLEKLASS 11 Rätt att gå i förskoleklass före höstterminen det år då barnet fyller 6 år. SL 9:5 Rektor Förvaltningschef BoU L 12 Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin förskola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. SL 9:12 Förvaltningschef BoU Rektor L 13 Mottagande i förskoleklass av barn folkbokfört i annan kommun. SL 9:13 Förvaltningschef BoU Rektor F2 14 Kommunen får frångå vårdnadshavares önskemål om placering av elev vid viss skolenhet om detta skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. SL 9:15 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen F2 L F1 F2 15 Fastställande av interkommunal ersättning. SL 9:16 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen L 16 Plan mot kränkande behandling SL 6:8 Rektor Förvaltningschef BoU L Laglighetsprövning Beslut som överklagas till allmän förvaltningsdomstol Beslut som överklagas till Skolväsendets överklagningsnämnd

136 DELEGATIONSORDNING FÖR KOMMUNSTYRELSEN Bilaga 6 Nr Ärende Lagrum Delegat Ersättare Överklagningsbart enl. DELEGATION FÖR GRUNDSKOLA 15 Beslut att använda en person för undervisning längre tid än 6 mån. SL 2:19 Rektor Förvaltningschef BoU L 16 Mottagande av elev på försök om högst 6 månader i annan skolform. SL 7:8 Förvaltningschef BoU Rektor L 17 Rätt till uppskjuten skolplikt SL 7:10 Rektor Förvaltningschef BoU F2 18 Rätt att börja skolan redan höstterminen det år barnet fyller 6 år. SL 7:11 Rektor Förvaltningschef BoU L 19 Prövning av skolpliktens förlängning. SL 7:13 Rektor Förvaltningschef BoU F2 20 Prövning av skolpliktens upphörande. SL 7:14 Rektor Förvaltningschef BoU F2 21 Rätt att slutföra skolgången efter skolpliktens upphörande. SL 7:15 Rektor Förvaltningschef BoU L 22 Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin skola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. SL 10:24 Förvaltningschef BoU Rektor L 23 Mottagande i grundskola av elev folkbokförd i annan kommun. SL 10:25, 10:27 Förvaltningschef BoU Rektor F2 24 Kommunen får frångå vårdnadshavares önskemål om placering av elev vid viss skolenhet om detta skulle medföra att betydande organisato-riska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. SL 10:30 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen F2 25 Fastställande av interkommunal ersättning. SL 10:34 Förvaltningschef BoU BoU-utskott L 26 Beslut när höst- och vårtermin börjar och slutar. SFS 2011:185 3:3 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen L 27 Skoldagens längd samt skoldagens början och slut. SFS 2011:185 3:4 Rektor Förvaltningschef BoU L 28 Ytterligare undervisningstid utöver den tid som anges i timplanen. SFS 2011:185 9:3 Rektor Förvaltningschef BoU L 29 Fördelning av undervisningstid mellan årskurserna. SFS 2011:185 9:4 Rektor Förvaltningschef BoU L

137 30 Elevens val. SFS 2011:185 9:8 Rektor Förvaltningschef BoU L SL 10:4 GRUNDSÄRSKOLA 31 Mottagande av elev i grundsärskola under sin skolplikt med eller utan vårdnadshavares medgivande. SL 7:5 Förvaltningschef BoU Rektor F2 32 Beslut om utskrivning ur grundsärskolan. SL 7:5 Rektor Förvaltningschef BoU F2 33 Mottagande på försök om högst 6 månader av elev i grundsärskola. SL 7:8 Förvaltningschef BoU Rektor L 34 Rätt till uppskjuten skolplikt. SL 7:10 Rektor Förvaltningschef BoU F2 35 Rätt att börja grundsärskolan redan höstterminen det kalenderår barnet fyller 6 år. SL 7:11 Rektor Förvaltningschef BoU L 36 Prövning av skolpliktens upphörande. SL 7:14 Rektor Förvaltningschef BoU F2 37 Rätt att slutföra skolgången efter skolpliktens upphörande. SL 7:15 Rektor Förvaltningschef BoU L 38 Fastställande av interkommunal ersättning. SL 10:34 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen L Avgörande om elev i grundsärskola huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Om det finns särskilda skäl, får hemkommunen komma överens med en annan kommun om att denna i sin skola ska ta emot barn vars utbildning hemkommunen ansvarar för. Mottagande i grundsärskola av elev folkbokförd i annan kommun efter önskemål från elevens vårdnadshavare. Kommunen får frångå vårdnadshavares önskemål om placering av elev vid viss skolenhet om detta skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. SL 11:8 Rektor Förvaltningschef BoU L SL 11:25 Förvaltningschef BoU Rektor F2 SL 11:26 Förvaltningschef BoU Rektor L SL 11:29 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen F2 43 Beslut när höst- och vårtermin börjar och slutar. SFS 2011:185 3:3 Förvaltningschef BoU BoU-utskott L 44 Skoldagens längd samt skoldagens början och slut. SFS 2011:185 3:4 Rektor Förvaltningschef BoU L

138 45 Ytterligare undervisningstid utöver den tid som anges i timplanen. SFS 2011:185 10:2 Rektor Förvaltningschef BoU L 46 Fördelning av undervisningstid mellan årskurserna. SFS 2011:185 10:3 Rektor Förvaltningschef BoU L 47 Ansökan och rekvisition av statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. SFS 2013:70 Förvaltningschef BoU Rektor Skolverkets beslut kan ej överklagas 48 Elevens val. SFS 2011:185 10:5 Rektor Förvaltningschef BoU L 49 Plan mot kränkande behandling SL 6:8 Rektor Förvaltningschef BoU L FRITIDSHEM 50 Barn ska även i andra fall än som avses i SL 14:5 erbjudas fritidshem om de av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling. SL 14:6 Förvaltningschef BoU BoU-utskott L 51 Fastställande av interkommunal ersättning. SL 14:14 Förvaltningschef BoU Kommunstyrelsen L 52 Plan mot kränkande behandling SL 6:8 Rektor Förvaltningschef BoU L L Laglighetsprövning F1 Beslut som överklagas till allmän förvaltningsdomstol F2 Beslut som överklagas till Skolväsendets överklagningsnämnd

139

140

141

142 Program för besöksnäringen i Ragunda kommun Dokumentet skall på ett enkelt och överskådligt sätt visa på stommen och grunden i vårt arbete med turism och besöksnäringsfrågor i vår kommun. Antagen i kommunstyrelsen

143 Bakgrund I Jämtland Härjedalen är besöksnäringen en basnäring som omsätter 4,94 miljarder och genererar 4360 årsarbeten. Omsättningsökningen mellan 2006 och 2016 ligger på 52 % och regionen står för 4 % av den samlade svenska turismen. Det är med andra ord en av de viktigaste och snabbast växande näringarna. Definition av turism: Turism är människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften Ragunda Kommun har en lång historia som turistort och ett flertal unika anläggningar kombinerat med fina fiskevatten, jakt, vandring och evenemang. Sommaren är den viktigaste turistsäsongen vilket är en förändring från 60-, 70- och 80-talen där vintersäsongen var dominerande. Besöksnäringen i kommunen domineras av små företag inom boende, aktiviteter och restaurangverksamhet. Starka hembygdsföreningar och övriga föreningar bidrar också med en rad evenemang. Mål Under perioden skall förutsättningarna för besöksnäringen utvecklas och förbättras. Det övergripande kommunmål som funnits med sedan 2010 är besökare per år. Det saknas dock en metod för att kunna mäta resultatet, därför pågår ett arbete för att definiera och mäta relevanta mål. Mätbara mål och indikatorer Antal besökare per år i Döda Fallet, mäts med hjälp av personräknare monterade på området. Antal besökare per år på Thailändska Paviljongen, mäts med hjälp av gäststatistik. Antal gästnätter på ett antal boendeanläggningar, mäts genom deras egen statistik. Antal gästnätter som registreras genom SCB och Jämtland Härjedalen Turism. Antal besök på våra webbplatser och sociala medier.

144 Besöksnäringen i Ragunda kommun Sevärdheter Aktiviteter Evenemang Döda Fallet Vandring Ragunda 100 miles Thailändska Paviljongen Krångede Museum Cowboykåken Pilgrimsleden Hammarstrandsskylten Hembygdsgårdar Spökprästgården Meåfallet Ragunda gamla kyrka Träslottens by i Skyttmon Berg -Stadsberget -Stuguberget -Vättaberget Stuguns G:a Kyrka -Pilgrimsleden -Kultur & Naturstigar Klättring Skidåkning Fiske & Jakt Paddla kanot Forsränning Skoter Äventyrscamp -Zorb & Zipline -Offroadkörning -Fiske, båg- och luftgevärsskytte Paintball Rodelbana Utomhusbad Vildhussveckan -Marknader -Kruskalaset -Ankrace Nostalgia Hillclimb & Cruising Diggiloo Kung Chulalongkorns dag Thaifestival Tomtevandring Vikingadagar Starparty Hemvändardagar Midsommarfirande Nationaldagsfirande Spa Vridläktaren Enduro Bondens Marknad

145 Företag- & Föreningar i besöksnäringen Boende Anläggningar Evenemang Hotell Älggårdsberget Zorbcenter Hembygdsföreningar i Hotell Hammarstrand Trefoten Kanoten kommunen Hotell Indalsleden Vandrarhem Lergodset Bergvallens stugby Holmstagården Hammarstrands camping Krångede Naturcamping Åbackens äventyrscamp Ammeråns Jakt- & Fiskecamp Kullstabacken Överammers Paintballpark Döda Fallet Thailändska Paviljongen Byföreningar i kommunen Företagarföreningar i kommunen Ragunda Red Granite Club Nostalgia Zorbcenter Hotell Hammarstrand Geråbadets camping Färsåns fritids- & fiskecamp Krångede museum Studieförbundet Vuxenskolan Hammarstrands XC Zorbcenter Åbackens äventyrscamp Spökprästgården Borgvattnets vandrarhem Borggården Bed & Breakfast Strömsnäs vandrarhem Rent a village Överammer Mat & Prat Ammeråns Jakt- & Service Hälsovård Apotek Tandläkare Systembolag Livsmedelsbutiker Taxi Restauranger Fiskecamp Sörgårdens logi 123 Holiday Sweden

146 Ansvarsfördelning Kommunen ska hjälpa till att bygga nätverk för turismbranschens företag samt lotsa vidare till rätt myndighet/organisation vid behov. Kommunen skall hålla sig uppdaterad om vad som händer inom turismbranschen och kommunen ska stötta och synliggöra turistisk verksamhet för besökare och invånare. Nedan listas de olika områden inom turismbranschen med respektive ansvarsfördelning med hjälp av tre olika färger. GRÖNT: Kommunen RÖTT: Företagen GRÖNT/RÖTT: Kommunen kan, direkt eller indirekt, vara med att påverka vid exempelvis dialog och eller skrivelser/uppvaktningar till berörda myndigheter/organisationer. Kommunen har även ett visst ansvar, exempelvis offentlig service. SVART: Trender och omvärldshändelser Turism Infrastruktur/kommunikation Nätverk Världsarv Naturrum Boende/Mat & dryck Kommersiell/offentlig service Kultur, natur, evenemang Marknadsföring Varumärket Ragundadalen Affärsutveckling Tillstånd Ekoturism Digital turism > Pokémon Annorlunda boende > trädkrona, under vatten, igloo Hållbarhet

147 Aktivitetsplan Vad ska vi göra Marknadsföring Beskrivning: Det kontinuerliga arbetet med marknadsföring handlar om att väcka intresse för Ragundadalen som besöksmål. Marknadsföringen sker via olika kanaler som exempelvis tidningsartiklar, sociala medier, annonser, broschyrer etc. Utifrån kommunens mål att uppnå besökare år 2020 är marknadsföringsbudgeten en av de avgörande faktorerna för att kunna realisera det. Aktiviteter: -Omvärldsbevakning och benchmarking -Skapa, följa upp och uppdatera marknadsföringsplanen för det aktuella året -Arbeta kontinuerligt med att hålla alla marknadsföringskanaler uppdaterade -Delta i länsövergripande och lokala projekt Ansvarig: För att kunna hålla marknadsföringskanalerna uppdaterade krävs det att samtliga aktörer i kommunen så som företag, föreningar och andra branschorganisationer håller deras respektive information aktuell och tillgänglig. Alla företag i besöksnäringen är gemensamt ansvariga i att sprida information och en positiv bild av Ragunda. Turistinformation Beskrivning: I en tid när den traditionella turistbyrån är på väg bort, främst på grund av att information i allt större utsträckning eftersöks digitalt, behöver vi anpassa turistinformationen till de förändringar vi ser i omvärlden. Ragunda är i en process av att förnya/modernisera de traditionella turistbyråerna mot turistinformationer och InfoPoints. En InfoPoint är en enklare form av turistinformation där det finns ett begränsat utbud av turistiskt material, kartor samt någon att fråga. Delårsöppen turistinformation i Thailändska Paviljongen och i Stugun för att möta efterfrågan under högsäsong erbjuds också. Aktiviteter: -Fortsatt arbete inom projektet Framtidens besöksservice -Utbilda och uppdatera turistinformationer och Info Points inför högsäsonger -Utvärdering efter högsäsong med turistinformationer och Info Points -Beställning och påfyllning av material till samtliga turistinformationer och Info Points -Evenemangskalendern Ansvarig: Ansvaret ligger hos kommunen i samarbete med de företag och föreningar som har InfoPoints.

148 Turistanläggningar Beskrivning: Kommunen äger och ansvarar för Döda Fallet och den Thailändska Paviljongen. Det är välbesökta turistmål som ofta fungerar som en inkörsport till övriga sevärdheter eller aktiviteter i kommunen. Ansvaret för skötsel, bemanning, guidning och turistinformation åligger därför Ragunda Kommun. Serveringen i Döda Fallet arrenderas vanligtvis ut och drivs av privat aktör. Kommunen har kontakt med Länsstyrelsen avseende utveckling av naturreservatet och Världsarvsbolaget för arbetet mot en utnämning till världsarv enligt UNESCO samt lokala företag och föreningar. Den Thailändska Paviljongen fungerar även som turistinformation under sommaren och utvecklingen av området ska ske tillsammans med Thailändska Ambassaden, vår vänort Bangkok (BMC), lokala företag samt övriga thailändska kontakter. Aktiviteter: - Planera, driva och bemanna anläggningarna - Projekt kring kulturell verksamhet på vridläktaren och samarbete med företag och föreningar. - Samarbete med Ragundadalen Världsarv AB i arbetet kring Döda Fallet - Marknadsföring Ansvarig: Ragunda Kommun Nätverksbyggande Beskrivning: En viktig del i arbetet med besöksnäringen är kontakt och samarbete med andra aktörer och organisationer. Kommunen är bland annat medlem i länsorganisationen Jämtland Härjedalen Turism som driver olika projekt, anordnar föreläsningar och utbildningar, studieresor, statistik och omvärldsbevakning. Denna kompetens ska vi sedan sprida till våra turismföretag och intressenter. En viktig del är också att stimulera till samarbeten bland företagen, inspirera till nya innovativa produkter och tjänster samt bevaka kommunens intressen. Aktiviteter: - Omvärldsbevakning inom besöksbranschen - Sprida information till våra företag och koppla ihop olika aktörer - Utbildning och branschträffar Ansvarig: Ragunda Kommun

149 Kultur Beskrivning: Ragunda Kommun har en lång tradition av olika kulturella aktiviteter. Musiktraditionen är stark och våra hembygdsgårdar är aktiva med evenemang, berättarkvällar, historievandringar och olika projekt. Kulturskolan är omvittnat en av landets bästa där man bland annat årligen satt upp en musikal under drygt 20 år. Teaterverksamhet har både historiskt och i nutid tillhört våra viktigaste evenemang med Döda Fallets vridläktare som en unik arena. Vi har också en position i länet där vi kan profilera kulturen som en av våra styrkor. Kommunen vill därför lyfta kulturfrågorna och främja olika kulturprojekt som i sin tur kan locka fler besökare till våra anläggningar och företag. Via evenemangskalendern kan vi sprida information om de evenemang och event som är aktuella. Aktiviteter: - Arbeta med att skapa fler kulturevenemang i kommunen och på vridläktaren - Förstudie kring bildandet av ett konstnärligt råd, dramaturgiat. - Evenemangskalender på hemsida och på sociala medier. - Verka för att föreningar och andra arrangörer delger sina evenemang via oss. Ansvarig: Ragunda Kommun

150 Verktygslåda Hur ska vi göra det Projekt och Stöd EU Strukturfonderna ALMI Inlandsinnovation Norrlandsfonden Leader3sam Landsbygdsprogrammet Länsstyrelsen Region Jämtland/Härjedalen Jämtland Härjedalen Turism Peak region science park Mid-Sweden Office ETOUR Vinnova Bygdemedel LONA Impact Playground Nätverk och Samverkan Vildhussgala Näringslivsvecka Branschträffar Föreningsträffar Seminarier Utbildningar Pågående Projekt Turism 2030 Innovation champs (ökad innovationskraft) Impact Playground Dramaturgiatet Framtidens besöksservice Etableringsfrämjande

151 Biblioteksplan för Ragunda kommuns biblioteksverksamhet A book is a link between the past and the future. It is a bridge between generations and across cultures. It is a force for creating and sharing wisdom and knowledge. - Irina Bokova, Unescos generaldirektör Ändringsförteckning Datum Ändring Utförd av Version Första upplaga Eva Lund

152 Innehåll 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation 3. Ansvar 4. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument 5. Kopplingar till kommunala styrdokument 6. Tid 7. Omvärldsanalys 8. Nuläge 9. Framtid 10. Utvärdering 11. Länkar och källor 12. Bilagor 2

153 1. Inledning Enligt Bibliotekslagen (2013:801) ska kommuner upprätta en särskild plan för sin samlade biblioteksorganisation. Biblioteksplanen är ett hos kommunfullmäktige beslutat styrdokument som beskriver den samlade biblioteksverksamheten. Bland annat beskrivs möjligheter till att tillgodose medborgarnas tillgång till litteratur i olika former och kulturella upplevelser. Planen har två delar; en nulägesbeskrivning av de befintliga biblioteksresurserna, samt särskilda utvecklingsområden för den kommande planperioden Utvecklingsområdena grundar sig på lagstiftning, styrdokument och omvärldsanalys. 2. Biblioteksorganisationen i Ragunda kommun Ragunda kommuns biblioteksorganisation är en del i Näringslivs- och utvecklingsenheten som i sig är placerad under samhällsbyggnadsförvaltningen. Verksamheten består av tre bibliotek i Bispgården, Hammarstrand och Stugun. Samtliga enheter är integrerade folk- och skolbibliotek. Två av kommunens skolor saknar skolbiblioteksverksamhet. Bispgårdens bibliotek är lokaliserat tillsammans med JGY. Bispgårdens och Stuguns bibliotek är sedan årsskiftet 2017/2018 utsedda till Medborgarkontor och blivande infopoints. Hammarstrands bibliotek är öppet fyra dagar i veckan sammanlagt 19 timmar. Stuguns bibliotek är öppet fem dagar i veckan sammanlagt 16 timmar med ordinarie bibliotekspersonal. Dessutom så är det öppet 3 timmar för eleverna där skolan går in med personal. Torsdagar så är biblioteket meröppet i 4 timmar då personal från integration bemannar biblioteket. Bispgårdens bibliotek är öppet tre dagar i veckan sammanlagt 9 timmar. Tillkommer gör öppethållande och verksamhet specifikt för skolan och förskolan för alla tre enheterna. 3. Ansvar Kommunstyrelsen via Samhällsbyggnadsutskottet ansvarar för biblioteken i Ragunda kommun. Bibliotekslagen, som är en ramlag, reglerar verksamheten genom att fastställa uppdrag och prioriteringar. Skollagen föreskriver att elever ska ha tillgång till skolbibliotek men skolbiblioteksverksamheten lyder under Barn- och utbildningsutskottet. 4. Kopplingar till lagstiftningar och regionala dokument inom kultur- och biblioteksområdet Bibliotekslagen (2013:801). Paragraf 2 i Bibliotekslagen, ändamålsparagrafen, beskriver uppdraget: Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. 3

154 Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning och forskning samt kulturell verksamhet i övrigt. Biblioteksverksamheten ska finnas tillgänglig för alla. Lagen fastslår att folkbiblioteken och skolbiblioteken ska prioritera: Barn och ungdomar Personer med funktionsnedsättning Personer med annat modersmål än svenska Nationella minoriteter. Alla ska ha fri tillgång till god biblioteksservice, oavsett var de bor i landet Kungliga Biblioteket Skollagen (2010:800). Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Biblioteksplan för region Jämtland Härjedalen dalen_ pdf Kulturplan för region Jämtland Härjedalen (revidering pågår) 5. Kopplingar till kommunala styrdokument Ragunda kommuns övergripande vision, hämtad ur Strategi- och Effektiviseringsplanen: Visionen handlar om 100 %. Därtill målsättningar handlar om att få 100 nya invånare ( ) - fler människor skapar utveckling och ekonomi, 100 nya jobb - företagande och arbetsmarknad är också viktigt för detta, besökare (2020) - utveckling av besöksnäringen, samt 100 % service till medborgarna; rätt service till rätt personer i rätt tid. Nedbrutet på förvaltningsnivå är de senaste målen ännu inte fastslagna men såväl kompetensförsörjning som intern och extern kommunikation, vikten av återkoppling och gott kundbemötande/värdskap väntas ingå. 4

155 Ett sista målområde i de lokala styrdokumenten är kultur där biblioteken är en nödvändig och väsentlig kulturell resurs för såväl underhållning och nöje som för livslångt lärande och utåtriktad offentlig demokrati. Attraktivitet, synlig och aktiv biblioteksverksamhet har betydelse för såväl enskilda kommuninvånares möjligheter till lärande som i att vara en resurs för att nå ut med information. Kommunen har en Integrationsstrategi i syfte att se och värdesätta alla som lever och vistas i kommunen som en resurs oavsett ursprung. I strategin finns tydliga kopplingar till hur integrationsarbete är förenligt med våra 100-mål. Ragunda kommuns IT-strategi påtalar att våra verksamheter ska vara lättillgängliga, effektiva och av god kvalitet. Dessutom bör e-förvaltning stärka öppenheten och medborgares, företags och organisationers utvecklingsförmåga i syfte att skapa största möjliga samlad nytta i samhället. 6. Tid Biblioteksplanen gäller under perioden Omvärldsanalys och trendspaning Biblioteken bär ett demokratiskt uppdrag, något som blir påtagligt och viktigt i tider av kris och utmaningar. Mitt i samhället, med rötterna i folkbildningen, finns biblioteken. Med påverkan av samhällsförändringar förmår biblioteken att anpassa sig och kan svara mot nya och förändrade behov. Biblioteken finns där, med självklarhet, för alla. De utmaningar som samhället står inför och där biblioteken spelar en viktig roll, handlar framförallt om teknik, lärande, litteratur och läsning, folkhälsa, integration och tillgänglighet. Biblioteken har och kommer i framtiden att ha många samhällsviktiga roller. Som ett nav i kunskapssamhället, lokal och regional utvecklingsfaktor, arena och offentligt rum. Det finns ett nytt behov av samhällsservice, med medborgarens behov i centrum, där biblioteksrummet och dess resurser spelar en viktig och självklar roll för att skapa möjlighet till möten, delaktighet, aktivitet och lugn. Teknik/tillgänglighet och integration Ny teknik och databaserad information vidgar men också begränsar tillgången till information och kunskap. Det digitala utanförskapet och de stora klyftorna i digital kompetens och avsaknad av teknisk utrustning skapar behov där biblioteken kan och bör vara kuggen i informationslandskapet. Exempelvis är det av vikt med wifi och datorer på alla bibliotek, liksom välutbildad personal som handleder och informerar, databaser, utbildning i källkritisk granskning. Lärande/litteratur och läsning 5

156 Nätbaserade utbildningar skapar möjligheter men kan också begränsa. I lärandet och det ökande behovet av inkludering och informations- och mediekunnighet är bibliotekens infrastruktur, speciellt i glesbygd, liksom bibliotekariernas kompetens ett sätt att möjliggöra en garanti för de demokratiska förutsättningarna. Skolbibliotekens roll blir allt viktigare för barn och ungdomars läsande och för deras informations-och mediekunnighet. Exempelvis Även bibliotekslokaler med media, rimliga öppettider, bemannade skolbibliotek och ett aktivt läsfrämjande arbete bland barn, unga och vuxna är av vikt. Dagens och framtidens bibliotek kräver än mer kompetens, annan service, fler tjänster och andra prioriteringar. Samverkan, samordning och innovativa lösningar kommer att vara framgångsfaktorer i framtidens bibliotek. Vi kan inte lösa dagens problem med gårdagens metoder utan vi måste hitta nya metoder för att lösa morgondagens problem. 8. Nuläge De prioriterade områdena: Nationella minoriteter Finska och sydsamiska, Ragunda är dock ej förvaltningskommun. Personer med olika funktionsförutsättningar I bibliotekslokalerna är den fysiska tillgängligheten för människors olika behov endast delvis anpassad. Det saknas tydlig skyltning både externt och internt, hörslingor och andra hjälpmedel. Tillgängligheten på den kommunala webbplatsen är anpassad, exempelvis genom möjligheten att lyssna och ändra textstorlek liksom att översätta med hjälp av Google translate, dock saknas dessa möjligheter i många kopplade dokument. Biblioteken tillhandahåller olika typer av anpassade eller specialmedier, vilket innebär lättlästa och/eller bearbetade böcker, inläst litteratur med olika typer av teknik och storstilsböcker. För alla med behov av inläst media erbjuds nedladdning via Myndigheten för tillgängliga media (MTM), vilket är en service för alla åldersgrupper, som används för barn och ungdomar. Information ges vid behov till olika målgrupper, pedagoger, vårdpersonal, föräldrar, med flera. Personer med annat modersmål än svenska Samtliga bibliotek tillhandahåller vid behov litteratur på andra språk och lättläst svensk litteratur. Ett mindre bestånd av barn- och ungdomslitteratur och vuxenliteratur finns uppbyggt, behov utöver detta tillgodoses genom inlån av media från internationella biblioteket och andra bibliotek. En digital tidskriftstjänst finns där besökare kan läsa dagstidningar på en mängd olika språk. 6

157 Barn och ungdomar Förskolan/förskolebarnen Samtliga förskolor i kommunen tar del av biblioteksservice, omfattning och innehåll beroende på geografiskt läge och förskolornas verksamhet. Flera förskoleavdelningar besöker regelbundet sitt bibliotek med en mindre barngrupp och några förskolor beställer och hämtar bokkassar. Bibliotekarierna plockar temalådor, och deltar ibland på föräldramöten Ett stort bestånd av media för förskolebarnen finns på alla bibliotek och komplettering sker ständigt utifrån aktuella och lokala behov samt önskemål. Läsgodispåsar med bilderböcker finns i kapprummen på de flesta förskoleavdelningar, enkelt för föräldrar att låna hem. Regionala projektet Bokstart riktat till föräldrar med barn från 6 månader och uppåt som kompletterar och provar andra och nya metoder pågår och avslutas under Skolbibliotek Grundskolan Tillgången till skolbibliotek och skolbiblioteksverksamhet varierar mellan kommunens skolor. Grundsärskolan De läsår grundsärskolan har elever genomförs riktade insatser med eleverna i nära samverkan med lärarna, utifrån de specifika och aktuella behoven. Gymnasiet Integrerat folk- och skolbibliotek sedan hösten Biblioteken tar hand om studielitteraturen och sköter utlån till eleverna. Skolans pedagoger har möjlighet att nyttja biblioteket även utöver ordinarie öppettid. Övriga områden Vuxenutbildningen Ger service till studenter och distansstudenter, främst litteraturförsörjning och handledning. Samverkan Biblioteken har ett samarbete med olika kommunala verksamheter, liksom med föreningar, studieförbund, organisationer, hembygdsrörelsen och lokala initiativ för samarbeten och arrangemang, informationsspridande och lokal utveckling. 7

158 Biblioteken i regionen arbetar tillsammans i olika projekt och kring gemensamma utvecklingsfrågor under ledning av den regionala biblioteksorganisationen. I många sammanhang samordnas resurserna med goda resultat. Digital delaktighet Ett av de viktigaste områdena är informations- och kunskapsförmedling. Aktiviteter för att öka kunskapen om hur IT kan användas pågår ständigt, bland annat gällande källkritik, sökningar, databaser, hjälpmedel, läs-och surfplattor och webbtjänster. Biblioteken i kommunen ligger långt fram beträffande såväl kompetens och utbud. Förutom tillgång till teknik och handledning erbjuder biblioteken wifi och möjligheter till olika tjänster, t.ex. utskrift, kopiering och scanning. Litteratur och läsning Medieförsörjningen, med möjligheten för alla att via biblioteken få tillgång till önskat material är grundbulten i verksamheten. Media köps in utifrån personalens professionella bedömning av lokala och aktuella behov, utgivning, allsidighet och kvalitet, samt utifrån efterfrågan från besökarna. Det som av olika anledningar inte köps in fjärrlånas från andra bibliotek i landet, internationella biblioteket eller lånecentralerna. Inom kommunen transporteras media varje vecka mellan biblioteken och detta kompletteras med utlåning på övriga utlåningsställen. Mötesplats och arena Som kulturell arena och mötesplats har biblioteken en tydlig roll med den infrastruktur som finns med bibliotek i alla delar av kommunen. Syftena är många, bland annat för att lyfta och synliggöra det lokala, det aktuella, för att informera, ta till vara lokala initiativ från föreningar, organisationer, näringslivet, hembygdsforskare, författare. För att bära och sprida kulturarvet. Bibliotekens av tradition viktiga uppgift som folkbildare blir allt tydligare. Personal Personalen är självklart den viktigaste resursen och behovet av rekrytering, kompetensutveckling och fortlöpande samtal kring bemötande är stort. För kompetensutveckling används bland annat intern fortbildning, regionala studiedagar och konferenser. Digitalt deltagande får en allt större plats i kompetensutvecklingen. Vid enstaka tillfällen deltar personal i nationella konferenser. En öppen och tillåtande atmosfär med utrymme för frågor, samtal och möjlighet till att prova metoder och nya rutiner är en garanti för utveckling av service och tjänster. 9. Framtid plan och mål för perioden Prioriterade områden Nationella minoriteter Inköp av media på sydsamiska och om sydsamiska förhållanden samt vid behov de övriga minoritetsspråken. 8

159 Samarbete med skola och förskola. En träff per år som biblioteken bjuder in till för informations- och kunskapsutbyte med all personal i skola och förskola. Personer med olika funktionsförutsättningar Allmän och riktad information och handledning kring specialmedier, nedladdning, utrustning och teknik. Riktad information till personal inom vård och omsorg. Erbjuda ett tillfälle/år. Fortbildning av all bibliotekspersonal i teknik och utrustning. Ett tillfälle/år Inköp av utrustning för utlån och handledning. Kontinuerliga inköp årligen kopplat till teknikutvecklingen. Årlig skyddsrond för personal men där även kundfokus beaktas gällande tillgänglighet. Personer med annat modersmål än svenska Fortsatt uppbyggnad av basbestånd av barn- och ungdomslitteratur på förekommande språk. Eget tillräckligt stort bestånd på de fyra vanligast förekommande språken. Inköp av basbestånd av vuxenlitteratur på arabiska och persiska. Eget tillräckligt stort bestånd som kompletteras med enstaka depositioner. Fortsatt uppbyggnad av beståndet av lättläst svensk litteratur. Utifrån aktuellt behov. Samverkan med övrig personal som möter nyanlända, SFI och gymnasiets individuella program Språkintroduktion. Erbjuda tillfällen till biblioteksintroduktion, handledning i informationssökning samt lässtimulerande insatser. Planeringsmöten 1 gång/termin med rektor för SFI och minst 1 gång/termin med pedagoger och personal för integration. Barn och ungdomar Förskolan/förskolebarnen Regelbunden kontakt med samtliga förskolor. Biblioteksbesök, bokkassar och temalådor, deltagande i personalmöten och föräldramöten. Delta vid ett fortbildningstillfälle/år, i mindre eller större grupper. Erbjuda Läsgodispåsar i kapprummen på samtliga förskoleavdelningar. Det regionala projektet Bokstart. Fortsatt deltagande och genomförande av hembesök alternativt arrangerade träffar på biblioteken för samtliga barn från 6 månader. Erbjuda samtliga barn i kommunen hembesök vid 6 månaders ålder även efter projekttidens slut. Bibliotekets lokaler, media och utbud Bibliotekslokalerna som mötesplats för barn och föräldrar med ett aktuellt och attraktivt utbud av media, arrangemang och aktiviteter. Fortsatt utveckling av inredning, skyltning och media för barn, ungdomar och föräldrar. 9

160 I samverkan med föreningar och studieförbund erbjuda minst två arrangemang/termin, fördelat på de olika enheterna. Vara en aktiv del i lovaktiviteter. Skolbibliotek Grundskolan Integrerade folk-och skolbibliotek: Anders-Olofskolan och Hansåkerskolan. Fortsätta att utveckla verksamheten. Kullstaskolan och Järåskolan Föra diskussioner med skolledning om framtida lösningar av elevernas regelbundna tillgång till skolbiblioteksverksamhet. Gymnasiet Starta upp diskussioner om samverkan och arbetsformer. Övriga områden Vuxenutbildningen Fortsätta erbjuda möjligheter till fjärrlån Föra diskussioner om ev. samarbete med lokala aktörer för vuxenutbildning. Hbtq Samtliga bibliotek erbjuder media och information kring hbtq-frågor. Utveckla regnbågshyllan med aktuella böcker, broschyrer och länktips, samla lästips och information på webbplatsen. Ett fortbildningstillfälle/år. Vård och omsorg Aktivt erbjuda tjänsten Boken kommer och informera om detta till hemtjänstpersonal m.fl. Ett arrangemang/år riktat till personal inom vården kring läshjälpmedel, media mm. Aktivt deltagande i verksamhet med läsombud. Bjuda in till en träff/år lokalt eller regionalt. Samverkan Fortsätta utveckla samarbete med olika kommunala verksamheter. Föreningar, studieförbund, organisationer, hembygdsrörelsen och lokala initiativ är samarbetspartners för arrangemang, informationsspridande och lokal utveckling. Med myndigheter och näringsliv och utvecklas samverkan vidare utifrån lokala och aktuella behov. Biblioteken i 10

161 regionen arbetar tillsammans i projekt och kring gemensamma utvecklingsfrågor under ledning av den regionala biblioteksorganisationen. Utveckling av medborgarkontor och infopoints i samarbete med kundcenter och ansvariga för turismfrågorna. Antalet program/arrangemang på biblioteken ska öka och genomföras på samtliga bibliotek minst två gånger/år. Arrangemangen ska så långt möjligt ske i samverkan med föreningar, organisationer eller kommunala verksamheter och införlivas i bykontorsverksamheten som successivt utvecklas och utökas geografiskt och innehållsmässigt. Digital delaktighet Biblioteken erbjuder tillgång till teknik och handledning, wifi och möjligheter till olika tjänster, tex utskrift, kopiering och scanning. Aktiviteter för att öka kunskapen om hur IT kan användas, källkritik, sökningar, databaser, hjälpmedel, läs-och surfplattor, nya medietyper och webbtjänster av olika slag pågår ständigt. Biblioteken är kuggen i informationssamhället och spelar en viktig roll i främjandet av den digitala delaktigheten. Bjuda in till ett tillfälle/termin med olika teman. Delta i projektet Digitalt först, fortbildning av all bibliotekspersonal. Uppmärksamma All Digital week och e-medborgarveckan. Kommunicera digitalt med besökare och potentiella besökare. Litteratur och läsning Media köps in utifrån personalens professionella bedömning av lokala och aktuella behov, utgivning, allsidighet och kvalitet, samt efter efterfrågan från besökarna. I förekommande fall fjärrlånas media från andra bibliotek i landet, Internationella Biblioteket eller lånecentralerna. Inom kommunen transporteras media varje vecka mellan biblioteken. Inköpen ska fortsätta i samma omfattning som tidigare och fördelas mellan enheterna utifrån lokala och aktuella behov. Transporterna inom kommunen ska fortlöpa i samma omfattning. Boksamtal och tips på biblioteken sker fortlöpande Olika projekt kring Läsfrämjande och litteraturförmedling ska provas och utvärderas. Mötesplats och arena Biblioteken har en roll som kulturell arena och mötesplats. Verksamheten med program/arrangemang, författarbesök och utställningar, ofta i samverkan fortsätter. Bibliotekens av tradition viktiga uppgift som folkbildare blir allt tydligare. 11

162 Antalet program/arrangemang på biblioteken ska öka. Arrangemangen ska så långt möjligt ske i samverkan med föreningar, organisationer eller kommunala verksamheter och införlivas i medborgarkontorsverksamheten som successivt utvecklas och utökas innehållsmässigt. Personal Personalen är självklart den viktigaste resursen och behovet av rekrytering och kompetensutveckling måste tillgodoses och planeras. Intern fortbildning, där personalen hjälper varandra vidare i specifika områden, regionala studiedagar och konferenser. Om möjligt deltagande i nationella konferenser. Initiativ till egen fortbildning i olika former ska uppmuntras, liksom digitalt nyttjande för fortbildning. Fortlöpande diskussion i gruppen kring rekrytering och kompetensbehov ska ske. Initiativ till att prova nya metoder och nya rutiner är en garanti för utveckling av service och tjänster och ska uppmuntras. Ett utbytande lärande med andra verksamheter bör ske kontinuerligt så att personalen ser samverkansmöjligheter och verkar för att utveckla biblioteksverksamheten och biblioteken som lokal/mötesplats. En fortbildningsplan ska tas fram år Uppföljning Biblioteksplanen gäller till och med Planen ska årligen följas upp och införlivas med ordinarie arbete med plan och uppföljning. 12

163 11. Länkar och källor Bibliotekslag Skollag (2010:800) _sfs / Unescos Folkbiblioteksmanifestet, skolbiblioteksmanifestet IFLA IFLA:s etiska regler för bibliotekarier och andra informationsspecialister IFLA:s förklaring om bibliotek och intellektuell frihet IFLA:s riktlinjer för skolbibliotek Språklag (2009:600) _sfs / Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk om-nationella-m_sfs / Svensk biblioteksförening Kungliga biblioteket, KB Regionbibliotek Stockholm Internationella biblioteket Myndigheten för tillgängliga medier, MTM Sveriges depåbibliotek och lånecentral %A4rjedalen_ pdf Ahlqvist: Biblioteksplan2.0 Almerud: Biblioteksplaner Axelsson: Biblioteksplaner Bibliotek i nationens tjänst: Slutrapport, Svensk biblioteksförening Bibliotekens internationella manifest, Svensk biblioteksförening 13

164 Biblioteksplan 2.0 Kungliga Biblioteket Det digitala biblioteket Axiell Media Digital agenda för Sverige Regeringskansliet Drakenberg: Sociala medier och socialt landskap För det demokratiska samhällets utveckling Svensk biblioteksförening It i människans tjänst Regeringskansliet Nyckeltal 1.0. Folkbibliotek Kungliga biblioteket Riksrapport 2016 Svensk biblioteksförening Surfa på vägen eller hamna i bakvattnet IFLA Upprop för biblioteken och människor på flykt Svensk biblioteksförening Ögland: Taxonomier 12. Bilagor 1 Mediaöverenskommelse i Region Jämtland/Härjedalen 2. Fjärrlånepolicy i Region Jämtland/Härjedalen Ge människan ett språk att leva i! Ge henne egenskaper som är hennes egna. Med det egna skall hon skapa för att hon inte skall säga att hon inte vet! Ge människan ett språk att växa i! Så hon finner sina gränser. Alexander Weiss 14

165 Förslag: Övergripande mål samhällsbyggnadsförvaltningen (utifrån modell för förändringsteori) Övergripande mål (SMART) Ragunda skall profilera sig som en glesbygdskommun med kulturen i fokus. Speciellt kultur för unga. Ragunda Kommun skall vara en arbetsplats att trivas och må bra i. Delmål Aktiviteter Indikatorer Svarar upp till mål/delmål Kultur; gemensam Värdegrund ska tas fram och genomsyra Resultat ang trivsel i Årsvis uppföljning värdegrund med tanke på all verksamhet medarbetarenkäten bland annat bemötande Kultur; ökad gemenskap Kultur; Öka frisktalen Kommunikation; Internt: ökad information Påminnas om vid APT:er Policydokument ska finnas och vara kända Årlig aktivitet för all personal i förvaltningen Påminna och uppmuntra och ge medarbetare möjlighet till friskvård genom tid och ekonomiskt bidrag Skapa strukturerade informationsflödeskedjor Lägga ut ledningsgruppsprotokoll Planera in APT-möten (1/månad) Årligt RUS-samtal Antal anställda som säger upp sig årligen (ej pga pension) APT-protokoll ang policydokument Genomförd ja/nej Utvärdering genom nöjdhetsenkät Uppföljning av nyttjandet i tid och pengar Antal apt:er per chef Kolla av vid RUS-samtal att alla vet var hitta info från ex ledningsgrupp Årsvis uppföljning Årsvis uppföljning Boende och verksamma i Ragunda ska uppleva Ragunda som en lyhörd och intresserad kommun Kommunikation; Externt: bättre återkoppling till kund Aktivt delta vid möten Ta fram servicegarantier Återkoppla till kund i enlighet med servicegarantierna Nyttja ärendehanteringssystem eller liknande (så man kan spåra var Årsvis uppföljning

166 med korta återkopplingstider och korrekt behandling. Ragunda skall ha en positiv marknadsföring. Kommunikation: Attraktivare kommun Löpande utvärdera och utveckla måluppfyllelsen vid APT:er Tillgänglighet; knappa ut sig, frånvarobesked Aktivt marknadsföra lediga tomter och lokaler för privatpersoner och företag saker fastnar) Antal servicegarantier och antal inkomna ärenden som handläggs i enlighet med servicegarantierna Statistik över antal nystartade företag. Årsvis uppföljning Antal fastighetsförsäljningar Ragunda skall präglas av ett livslångt lärande. Kompetens; aktiv i sitt eget lärande Kompetens; aktiv i vad arbetsgivaren vill Kompetens; arbete utifrån kompetensförsörjningsplanen Kompetens; Öka motivationen Föreslå olika former av kompetensutveckling; konferens/ skugga annan medarbetare/studiebesök/nätverksträffar Aktivt delta i minst en årlig aktivitet som arbetsgivaren föreslår Ställa sig positiv till att ta emot praktikanter/lära upp nya kollegor/komma med förslag på aktiviteter för att locka in ny arbetskraft Uppmärksamma goda gärningar/resultat Införa årets medarbetare och årets handledare Antal förmedlade lägenheter RUS-samtal RUS-samtal (även kolla av att chefer deltar i vidareutveckling) Enkät till nya medarbetare Antal nomineringar och engagemang Årsvis uppföljning Årsvis uppföljning Årsvis uppföljning Årsvis uppföljning Belöna genom diplom etc 1 ggr/år på gemensamma aktiviteten

167 Verksamhetsidé Genom förvaltningens uppdrag - samhällsbyggnad - skapa goda levnadsvillkor, hälsa och säkerhet samt goda boende-, arbets-, trafik- och fritidsmiljöer för kommunens invånare och verksamheter. Målsättningar Samhällsbyggnadsförvaltningen ska ge bästa möjliga service till kommuninvånarna inom de ramar kommunfullmäktige beslutar. Förvaltningen skall i sitt arbete så långt möjligt arbeta efter de principer som utgår från de fyra hörnstenarna. Förvaltningen skall genom planläggning och programarbete samt i ärendehanteringen vara lyhörd för och uppmärksam på de strategiska målen i kommunen. Förvaltningen skall i sin verksamhet på ett professionellt sätt ta initiativ och lämna förslag till utskottet och kommunstyrelsen inom verksamhetsområdet. Verksamheten skall utövas med snabb verkställighet och flexibilitet samt grundas på kompetensutveckling hos förvaltningens medarbetare. Verksamheten skall bedrivas med ett föredömligt miljötänkande och präglas av ett personligt ansvarstagande hos medarbetarna. Uppföljning Verksamheten skall årligen följas upp vid gemensamma utvecklingsdagar med utskottet samt vid utvecklingssamtal och arbetsplatsträffar på förvaltningen.

168 Sida 1 av 1 Tjänstemannaförslag DIARIENR: Rev 2017/25 Kommunstyrelsen Svar på revisionsrapport om upphandlingsrutiner Bakgrund Vid kommunstyrelsens sammanträde , Ks 27 antogs nya upphandlingsrutiner. Kommunens revisorer lämnade en hemställan till kommunstyrelsen om ett kompletterande svar avseende tidpunkt för åtgärdernas färdigställande. Förslag till beslut Att kommunstyrelsen beslutar att senast den 31 oktober 2018 ska åtgärderna vara genomförda. Beredande tjänsteman Kevin Hoflin Kommunens kontaktperson UHK Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

169 Sida 1 Tjänstemannaförslag Kommunstyrelsen Bakgrund KPMG har genomfört en granskning av behörigheter till IT- system inom äldreomsorgen. I granskningen uppmärksammades brister gällande rutinen för tilldelning och förändring av behörigheter i systemen. Förvaltningen har nu arbeta fram dokumenterade rutiner kring arbetssätt gällande tilldelning och förändring av behörigheter till IT- system inom äldreomsorgen. Underlag för beslut Bil 1; Riktlinje för uppföljning av loggar verksamhetssystem, Treserva och NPÖ Bil 2 Riktlinje för behörighet IT nätverk,hsa katalogen och verksamhetssystem Förslagen har kommunicerats i SU Förslag till beslut Su föreslår kommunstyrelse att anta riktlinjerna. Beredande tjänsteman Elisabeth Carlander Blom, förvaltningschef Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

170 Sida 1 av 1 Tjänstemannaförslag Sociala utskottet Bakgrund Kompletterande svar gällande rapporten Granskning av styrning och uppföljning inom individ och familjeomsorgen Komplettering består av att fastställa datum för återrapportering till kommunstyrelsen. Underlag för beslut Su föreslår rapportering till SU med slutrapport till Ks Förslag till beslut SU föreslår Ks att beslutar enligt förslag Beredande tjänsteman Elisabeth Carlander Blom, förvaltningschef Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL FAX POSTGIRO BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se

171 Dokumenttyp Rutin och riktlinje Giltighetstid Beslutad av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Elisabeth Carlander Blom Gäller från Diarienr. Riktlinje för uppföljning av loggar Verksamhetssystem, Treserva och NPÖ Tillämpningsområde: Ragunda kommun, Stöd- och omsorgsförvaltningen För dig med ansvar för uppföljning av loggar Detta dokument riktar sig till dig som har ansvar för logguppföljning enligt Stöd- och omsorgsförvaltningens rutin för uppföljning av loggar. Riktlinjen är ett komplement till den riktlinje som finns kring IT-säkerhet i Ragunda kommun. Riktlinjen beskriver hur ansvarsfördelningen ser ut i utförandet av loggkontroller och hur behörighetsstyrningen skall ske i Treserva. Arbetsgivaren/Vårdgivaren har enligt patientdatalagen ett uttalat ansvar för behörighetsstyrning och att föra logghistorik. VAD ANGES I FÖRFATTNINGEN? Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om journalföring och behandling av personuppgifter i hälso- och sjukvården (HSLF-FS 2016:40) Åtkomst till uppgifter om patienter. Styrning av behörigheter. 1 Bestämmelser om vårdgivarens ansvar för tilldelning och begränsning av behörigheter för åtkomst till uppgifter om patienter finns i 4 kap. 2 och 6 kap. 7 patientdatalagen (2008:355). 2 Vårdgivaren ska ansvara för att varje användare tilldelas en individuell behörighet för åtkomst till personuppgifter. Vårdgivarens beslut om tilldelning av behörighet ska föregås av en behovsoch riskanalys. 3 Vårdgivaren ska ta fram rutiner för ändring, borttagning och regelbunden uppföljning av behörigheterna för att säkerställa att dessa är riktiga och aktuella. Kontroll av åtkomst till uppgifter 9 Vårdgivaren ska ansvara för att 1.det av dokumentationen av åtkomsten (loggar) framgår vilka åtgärder som har vidtagits meduppgifter om en patient, 2.det av loggarna framgår vid vilken vårdenhet eller vårdprocess åtgärderna vidtagits, 3.det av loggarna framgår vid vilken tidpunkt åtgärderna vidtagits, 4.användarens och patientens identitet framgår av loggarna, 5.systematiska och återkommande stickprovskontroller av loggarna görs, 6.kontroller av loggarna dokumenteras, och 7.loggarna sparas minst fem år för att möjliggöra kontroll av åtkomsten till uppgifter om enpatient. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

172 För att möjliggöra våra arbetsuppgifter inom våra uppdrag som Stöd- och omsorgsförvaltningen är vi beroende av flera IT-system. För oss som erbjuder tjänster i form av stöd, vård och omsorg är det viktigt att vi alltid har fokus på det bäst för våra medborgare. En viktig aspekt är våra medborgares säkerhet och att vi i vår förvaltning hanterar personuppgifter och den personliga information som finns i vårt verksamhetssystem på ett rättssäkert sätt. För att säkerställa att vi hanterar denna information på ett rättssäkert sätt ska vi systematiskt och kontinuerligt följa upp loggar i vårt verksamhetssystem. Detta görs för att förebygga och identifiera avvikelser där användare av verksamhetssystemet tar del av information man inte är berättigad till. Uppföljning av loggar ska säkerställa Stöd- och omsorgsförvaltningens pålitlighet gentemot medborgaren. Uppföljningen ska även ge anställda en trygghet att genom loggen kunna styrka att åtkomst till information har varit befogad i situationer där tveksamheter kan uppstå. Loggar kan och ska visa att den anställde har behandlat och tagit del av information på ett sätt som stämmer överens med gällande bestämmelser och riktlinjer. Lagstiftning Vi har lagstiftningar som reglerar hur vi får använda våra IT-system för förvaltning av känslig information och hänsyn till den enskildes integritet. Den samlade lagstiftning vi måste förhålla oss till kommer att skärpas när EU:s nya dataskyddsförordning träder i kraft i maj Förordningen kommer att ställa höga krav på hanteringen av personuppgifter bland annat genom att stärka medborgarens rättigheter och kontroll över sina personuppgifter. Loggningsrutin inom Stöd- och omsorg För att säkerställa att vi inom Stöd- och omsorgsförvaltningen hanterar personuppgifter på ett ansvarsfullt sätt enligt gällande lagstiftning har ett nytt förslag på rutiner för logguppföljning arbetats fram. Rutinen gäller from Tillvägagångsättetet kommer kombineras med systematik och slumpmässighet i urval av loggar. Det innebär att två metoder för uppföljning används, dels månadsvisa kontroller och dels stickprov. Grundprincipen i rutinen är att förvaltningschefen följer upp och kontrollerar loggar för sina underställda chefer. Att enhetschefer och IFO chef följer upp och kontrollerar loggar för sina handläggare/medarbetare. Utvidgade uppföljningar sker utifrån identifierade riskområden där det rör sig om yrkesgrupper med stora behörigheter. Du som ansvarig kan i bifogad tabell utläsa vilka slags av uppföljningar du ska göra och hur ofta. Nedan kan du läsa mer om hur du går tillväga. Den ansvariges bedömning Vid uppföljning av loggar är det viktigt att du som ansvarig, genom analys och kritisk gransking, göra en bedömning av den information som framkommer. Det är varje ansvarig som genom sin organisatoriska kännedom identifierar och urskiljer avvikande aktiviteter i verksamhetssystemet. Dokumentation Varje genomförd uppföljning ska dokumenteras i angiven protokollmall. Detta för att säkerställa att uppföljning görs regelbundet och att resultatet av uppföljningarna sparas. Varje medarbetare Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

173 chef med loggningsansvar fyller i och sparar resultatet av varje uppföljning i en gemensam fil. Det gemensamma granskningsprotokollet hittar du i Stöd- och Omsorgsförvaltningens gemensamma mapp (P:) Du behöver inte spara kopior av varje logg utan enbart fylla i protokollmallen. I gemensamma anger du aldrig information som kan knytas till en individ. Du beskriver inte eventuella avvikelser i protokollsmallen. Det handlar alltså enbart om redogörelse för om avvikelser har förekommit eller inte. När en avvikelse upptäcks De avvikelser som identifierats ska hanteras på ett sätt som ansvarig logguppföljare bedömer lämpligt och vid behov i samrådan med HR-funktion. Varje avvikelse ska undersökas och utredas. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

174 Vem Granskar Vad Hur Hänvisning IFO chef Bitr. enhetschef Dokumentation Loggning i Treserva Sökningar IFO Månadsvis Stickprov IFO chef HSL chef Enhetschef Socialpsykiatri/LSS Enhetsch. Hemvård Enhetsch. SäBo Förvaltningschef Stöd och omsorg Enhetschef Biståndshandläggare Handläggare: Ekonomi Barn och Familj Vuxen/missbruk Legitimerade: Sjuksköterskor Fysioterapeuter Arbetsterapeuter Utbetalningar Dokumentation Dokumentation Omvårdnadspersonal Dokumentation Enhetschefer SoO Chef LSS/Biståndshandl. Biståndshandläggare LSS handläggare Dokumentation i Verksamhetssystem och MPÖ Dokumentation Loggning i Treserva Sökningar Loggning i Treserva Sökningar Loggning i Treserva Sökningar Loggning i Treserva MPÖ Sökningar Loggning i Treserva Sökningar IFO 4 ggr/år Stickprov Klient Stickprov Medarbetare Stickprov Utbetalning HsL 4 ggr/år Stickprov Vårdtagare Stickprov Medarbetare SoO 4 ggr/år Stickprov Vårdtagare Stickprov Medarbetare SoO 4 ggr/år Stickprov Vårdtagare Stickprov Medarbetare SoO 4 ggr/år Stickprov Vårdtagare Stickprov Medarbetare Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

175 GRANSKNINGSPROTOKOLL JOURNAL/LOGG Enhet: Beskriv här enhetens lokala rutiner för loggkontroll: ANVÄNDARNAMN DATUM KOMMENTAR/ANMÄRKNING GRANSKNING UTFÖRD AV Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ORG. NR

176 JOURNAL DATUM KOMMENTAR/ANMÄRKNING GRANSKNING UTFÖRD AV Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ORG. NR

177 Dokumenttyp Rutin Giltighetstid Beslutad av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Elisabeth Carlander-Blom Gäller från Diarienr. Riktlinje för behörighet IT- nätverk, HSA katalogen och verksamhetssystem Tillämpningsområde: Ragunda kommun, Stöd- och omsorgsförvaltningen Rutin beskriver: o vad det innebär att vara behörig till IT-nätverk, verksamhetssystem och HSA katalog. o det ansvar som följer med att ha dessa behörigheter. o chefens ansvar och vad som krävs för att besluta om och tilldela/avsluta behörigheter. Ansvar Chefen är ansvarig att besluta och tilldela personalen behörigheter och åtkomst till kommunens interna IT-nätverk, verksamhetssystem samt HSA katalog efter att bedömt behovet inom ramen för uppdrag och arbetsuppgifter. Chefen ska även ge information om vad den tilldelade behörigheten innebär. Medarbetare som tilldelats behörigheter har ansvar att använda behörigheterna i enlighet med de regler och rutiner som gäller för uppdraget och arbetsuppgifterna. Behörighet En person kan vara behörig att använda hela eller delar av kommunens verksamhetssystem. Detta innebär att man kan vara behörig till viss information i ett verksamhetssystem och inte till annan information i samma verksamhetssystem. Introduktion informationssäkerhet Innan en nyanställd personal, vikarie, praktikant får sin behörighet och inloggningsuppgift måsten personen ta del av en webbasera säkerhetsutbildning i IT säkerhet, DISA. Närmaste chef ansvarar för att lämna ut inloggningsuppgifterna till säkerhetsutbildningen samt försäkra sig om att säkerhetsutbildningen är gjord innan inloggningsuppgifterna lämnas ut. Administrativa system Administrativa system har krav på spårbarhet och ska därför ha personlig inloggning. Behörighet som administratör Administratör funktionen behöver extra behörigheter som ger möjlighet att utföra administratörsaktiviteter i verksamhetssystemet. För att minska riskerna för bristande säkerhet skall den här typen av behörigheter begränsas till de som verkligen behöver den. Som chef måste man bedöma behovet restriktivt innan den här typen av behörighet beviljas. Administratör är den/de personal i verksamheten/förvaltningen som genomför administratörsaktiviteter i verksamhetssystemet. Superanvändare är den/de användare med utökade behörigheter som genomför/verkställer vissa begränsade administratörsaktiviteter i verksamhetssystemet. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

178 Behörighet i Ragunda kommuns IT nätverk, verksamhetssystem samt HSA katalog Logga in i Ragunda kommuns IT nätverk Användare tilldelas en egen inloggningsidentitet, användarnamn och lösenord, för att logga in på nätverket. Identiteten och de resurser som hör till får endast användas av innehavaren. Lösenordet, som används ihop med identiteten, är strängt personligt och måste hållas hemligt. Innehavare av en inloggningsidentitet ansvarar för alla aktiviteter som genomförs med denna identitet. Det är inte tillåtet att låna ut identitet och behörighet till någon annan. Lösenord IT nätverk Tvingande lösenordsbyte för tillgång till nätverket tillämpas var tredje månad. Efter tre försök med felaktigt lösenord spärras man, efter en förvarning. De tio senaste lösenorden är förbrukade och kan återanvändas igen först efter tio lösenordsbyten. Ett lösenord måste innehålla minst åtta tecken och kan innehålla stora bokstäver, små bokstäver, siffror samt specialtecken. Lösenord kan bytas tidigast efter 24 timmar efter senaste lösenordsbytet. Lösenord och användarnamn verksamhetssystem Användarnamn och lösenord för verksamhetssystemet är automatiskt samma som det du har vid inloggning i nätverket. Behovs- och riskanalyser inför behörighet Innan behörigheter beslutas och tilldelas för åtkomst till information i verksamhetssystemen ska behovs- och riskanalyser vara genomförda. Detta görs av chef i samband med den skriftliga beställningen av behörighet i verksamhetssystemet. För att ha rätt till åtkomst gäller att medarbetaren ska ha en koppling till patienten/brukaren eller ett tydligt skriftligt uppdrag att hämta uppgifter, exempelvis för kvalitetsregister, loggkontroll och kvalitetssäkring. Detta ska ligga till grund för de behörigheter som beslutas och tilldelas. Utifrån uppdrag, behov och risker beslutar chefen om behörigheter för att: o läsa, skriva och signera journal/daganteckning på den enhet eller enheter där man arbetar. o Läsa, skriva och signera journal på den egna vårdenheten eller vårdenheterna inom den egna vårdgivaren, Ragunda kommun. o Läsa hos annan vårdgivare. Beställning av behörighet till IT nätverk och verksamhetssystem - Blanketter Ansvarig chef beslutar och gör beställning av behörigheter. Blanketter för beslut och beställning av behörighet till IT nätverk och verksamhetssystem finns på Intranätet. Beställning av behörighet i HSA katalog och SITHS-kort görs på samma blankett som verksamhetssystemet och administratören ansvarar för beställningen av den behörigeten. o IT-behörigheter blankett, bilaga 1, används till de som bedöms ha behov av Ragunda kommuns IT-nätverk. Samma blankett används även vid ändrad behörighet. Chefen fyller i blanketten digitalt via intranätet och skickar den till IT avdelningen. o Behörighet verksamhetssystem, HSA-katalog, SITHS-kort blankett, bilaga 2, används vid ny användare samt ändrad behörighet. Chefen fyller i blanketten och Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

179 skickar den via internposten till administratören för verksamhetssystemet. Försäkran behörighet När den anställde eller annan person fått behörighet till IT nätverket och gjort säkerhetsutbildning, ska denne skriva under en försäkran om personligt ansvar för att upprätthålla god IT-säkerhet. Försäkran skickas sedan åter till IT avdelningen via intern posten. Kommunikation angående behörigheter eller förändring av behörighet Hur meddelar IT oss? Personal på IT lämnar besked om behörighetsuppgifter till beställaren via internposten eller e-post. Hur meddelar administratör för verksamhetssystemet oss? Administratören meddelar om behörighetsuppgifter via e-post. Hur meddelar vi IT och administratör för verksamhetssystemet? Beställning eller ändring av behörigheter görs digitalt via blankett på Intranätet. Övrigaservice ärenden görs digitalt via länk till IT på Intranätet, där ärendet beskrivs. Beställning eller ändring av behörighet i verksamhetssystem görs via blankett som finns på intranätet och sedan skickas till administratören via intern posten. Avsluta en anställning Vid avslutad anställning, uppsägning eller avsked ska chef omgående skriftligt meddela personal på IT samt administratören för verksamhetssystemet om att samtliga behörigheter, inklusive behörighet i HSA katalog och SITHS-kort, ska avslutas från och med avsluts datum för anställningen, vikariat, praktikplats. Uppföljning Uppföljning av behörigheter En gång om året, ex. vid RUS-samtal, följer chef och medarbetare upp de behörigheter som är beslutade och stämmer av medarbetarens behov. Vid förändringar använd blankett ITbehörigheter eller blankettför verksamhetssystemet. Bilagor Blanketter finns på Intranätet o Bilaga 1 - IT-behörigheter o Bilaga 2 Behörighet verksamhatssystem, Treserva. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

180 Integrationsenheten till Arbetsmarknadsenheten

181 Bakgrund Minskade anvisningar till kommunen. 10 stycken anvisningar 2018 (30 stycken 2017). Kraftig ökning på försörjningsstöd. Både utifrån rådande sjukförsäkringssystem och de många människor som kliver ur etableringen utan fortsatt arbete/försörjning. I dagsläget (180411) är 89 personer i en etableringsplan hos Af i Ragunda. Enligt deras statistik 2017 så var 30% i sysselsättning 90 dagar efter etableringens slut. Besparingskrav i kommunen.

182 Analys Vad arbetar Integrationsenheten med? Mottagandet, vägleder i kontakten med myndigheter, kontakten med HC och skola. Stöd och service Fylla i blanketter, förklara beslut, konsumentvägleder, hjälp vid anhörighetsinvandring. Vägleder mot arbetsmarknaden. Skapa trygga relationer. Kompetensutveckling gruppverksamhet, cv, intervjuträning, jobbsökning, arbetsgivarkontakter, matcha mot arbete och praktik, kvinnogrupp. Samverka med insatser/myndigheter ikring individen.

183 Fort. analys Identifierade förändringar/behov. Fler nyanlända kommer till Arbetsmarknadsenheten, i dagsläget är 80 % av alla insatser människor av utländsk härkomst. Det finns ett stort behov om en effektivare samverkan för att kompetenshöja och rusta deltagarna med målet om en egenförsörjning. I aktuell forskning och utifrån kommuner som framgångsrikt arbetar med dessa frågor så kopplar många nu ihop arbetet med Integration och Arbetsmarknad. Flera lyfter också fram en god samverkan mellan Arbetsmarknad/Integration och Arbetsförmedlingen samt Vuxenutbildningen som viktigt.* * Se utredningen för källhänvisning och mer information.

184 Detta arbete kan inte bedrivas effektivt på enskilda enheter utan behöver vara ett arbete som genomsyrar hela organisationen. Alla måste förstå varför vi gör detta förankring såväl i ledning som verksamheter!

185 Förslag till beslut. Flytta in Integrationsenhet under Arbetsmarknadsenheten, genom detta blir den direkta effekten viss neddragning i personal och en mer ändamålsenlig verksamhet. Förväntade effekter. Effektivare samverkan. En gemensam enhet som kan arbeta mot alla kommunens medborgare som av olika anledningar står långt ifrån arbetsmarknaden. Större möjligheter till att arbeta mer med kvalité och individuella handlingsplaner för arbetsträning, kompetenshöjande insatser, anställningar med stöd etc.

186 Växla bidrag mot lön

187 Bakgrund Kraftig ökning på försörjningsstöd. Både utifrån rådande sjukförsäkringssystem och de många människor som kliver ur etableringen utan fortsatt arbete/försörjning. I dagsläget (180411) är 89 personer i en etableringsplan hos Af i Ragunda. Enligt deras statistik 2017 så var 30% i sysselsättning 90 dagar efter etableringens slut. Idag saknas en större verkställande motpart exempelvis en utökad Arbetsmarknadsenhet. I Sverige idag är den största anledningen till behovet av försörjningsstöd arbetslöshet.* Besparingskrav i kommunen. * Se utredningen för källhänvisning och mer information.

188 Bakgrund - Folkhälsa Arbetslösa har dubbelt så ofta psykiska besvär i jämförelse med de som har ett arbete. Barn till arbetslösa föräldrar drabbas i högre grad av ohälsa i jämförelse med andra barn. Stress och minskad kontroll över sitt liv är vanligt hos personer som uppbär ekonomiskt bistånd och är också en tydlig koppling till psykisk ohälsa. Tillgången till arbete, föreningsliv och sociala nätverk är direkt kopplat mot den psykiska hälsan. Hos målgrupperna människor med funktionsnedsättningar, ungdomar och utrikesfödda finns en högre andel långtidsarbetslösa och så även hos människor som tidigare varit arbetslösa eller har uppburit ekonomiskt bistånd. Ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd kan göra det svårare att få en fast förankring på arbetsmarknaden, vilket i sin tur kan innebära psykisk ohälsa. * Se utredningen för källhänvisning och mer information.

189 Det finns en stor socioekonomisk aspekt i detta; ju bättre ställt desto bättre hälsa, där Sveriges övergripande folkhälsomål är att hälsan ska bli mer jämlik.

190 * Prognos utifrån resultatet av årets två första månader ** Resultat för % av de som kliver ur Etableringen (62 st). Försörjningsstöd Ragunda kommun

191 Förslag till beslut Växla bidrag mot lön. Besluta om att växla upp försörjningsstödet för 25 personer till anställning på arbetsmarknadsenheten under ett år med anställningsstöd via Arbetsförmedlingen.

192 Finansiering Uppskattad årskostnad för 20 extratjänster på ingångslön kr/m ca kr Årskostnad för fem stycken nystartsjobb (handledare) med en lön på kr - ca kr beroende på ålder och tid i arbetslöshet. Vidare så betalas handledarbidrag ut för varje extratjänst om 150 kr/dag de första tre månaderna och därefter 115 kr/dag dvs ca per person och år x 20 personer = kr. Uppskattad årskostnad för 25 personer á på försörjningsstöd kostar (ej inräknat samhällskostnader) kr. Ett beräknat resultat av projektet blir därav: kr Källa: IFO, Arbetsförmedlingen

193 Beslutad av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Säkerhetsskyddschef Dokumenttyp Plan Giltighetstid? Gäller från Diarienr. XXXXXXX Säkerhetsskyddsplan Ragunda kommun Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ORG. NR

194 Innehåll 1. Inledning, vad är säkerhetsskydd? Säkerhetsskydd Syfte Målsättning Förutsättningar och ansvar Riktlinjer för säkerhetsskyddsarbetet Säkerhetsanalys Tillträdesbegränsningar (anläggningar) Informationssäkerhet Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning Säkerhetsprövning Säkerhetsklassning Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) Anvisningar, information och utbildning Kontroll av säkerhetsskyddet... 7 Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

195 1. Inledning, vad är säkerhetsskydd? Med säkerhetsskydd avses: 1. Skydd mot brott som kan hota rikets säkerhet 2. Skydd av hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet 3. Skydd mot terrorism. Säkerhetsskydd innebär alltså att myndigheter och andra som säkerhetsskyddslagstiftningen gäller för ska vidta förebyggande åtgärder för att skydda mot brott som kan hota rikets säkerhet, såsom spioneri och sabotage. Hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet ska också skyddas. Eftersom offentlighets- och sekretesslagen inte ger anvisningar om hur hemliga uppgifter som rör rikets säkerhet ska hanteras, regleras detta i säkerhetsskyddslagstiftningen. Säkerhetsskyddet omfattar också skydd mot terrorism. I vissa fall utgör terroristbrott ett hot mot rikets säkerhet, i andra fall inte. Kännetecknande för alla terroristbrott är att de innebär ett angrepp mot de demokratiska spelreglerna i samhället. Ett skydd mot terroristbrott ligger därför under alla förhållanden nära värnet om rikets säkerhet. Verksamhet som omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen ska ha det säkerhetsskydd som behövs med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och övriga omständigheter. Skyddsvärda resurser ska regelbundet inventeras i en säkerhetsanalys, kopplade till hot, risk och sårbarhet. Säkerhetsskydd tar tid att organisera och bygga upp. Åtgärder måste ofta planeras långt i förväg. Då åtgärderna har införts kan de vara mycket kostsamma och tidsödande att förändra eller förbättra i efterhand. Det är inte ovanligt att det krävs beslut om säkerhetsskyddslösningar som ska vara verksamma i 10 till 20 år, ibland ännu längre. Utifrån dagens konkreta och potentiella säkerhetshot kan det därför vara svårt att utforma ett väl anpassat säkerhetsskydd. I Säkerhetsskyddslag (1996:627) och Säkerhetsskyddsförordning (1996:633), Polismyndighetens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd, (PMFS 2015:3) finns bestämmelser om att myndigheter och viktiga funktioner i samhället skall ha ett skydd mot bl.a. spionage och sabotage. Rikets säkerhet utgör ett sammanfattande begrepp för den verksamhet och de funktioner i samhället som har särskilt skyddsvärde och därför har ett behov av ett tillräckligt anpassat skydd. Säkerhetsskyddet gäller enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) för kommuner, staten och landsting. Eller där aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser över vilka kommunen, staten och landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Lagstiftningen ålägger alltså kommunen att vidta särskilda åtgärder för att skydda rikets säkerhet. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

196 2. Säkerhetsskydd Med säkerhetsskydd avses enligt säkerhetsskyddslagen 1. Skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet. 2. Skydd av uppgifter som omfattas av sekretess (hemliga uppgifter), enligt offentlighets och sekretesslagen, som rör rikets säkerhet. 3. Skydd mot terroristbrott (terrorism), enligt lagen om straff för terroristbrott, även om brott inte hotar rikets säkerhet. Säkerhetsskyddet skall utifrån detta förebygga att: uppgifter som omfattas av sekretess och som berör rikets säkerhet obehörigen röjs, ändras eller förstörs (informationssäkerhet) obehöriga inte får tillträde till platser där de kan få tillgång till uppgifter som avses i punkt 1 eller där verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet bedrivs (tillträdesbegränsning), och personer som inte är pålitliga från säkerhetssynpunkt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet (säkerhetsprövning) De uppgifter som ska skyddas är uppgifter som rör rikets säkerhet och avser uppgifter som angår verksamhet för att försvara landet eller planlägga eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller uppgift som i övrigt rör totalförsvaret, om det antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. Det kan vara uppgifter om den egna verksamheten eller uppgifter som kommer in från andra myndigheter eller organisationer. Säkerhetsskyddet omfattar också uppgifter som kan knytas till intresset att förebygga och beivra brott. 3. Syfte Syftet med denna plan är att den ska vara ett övergripande och gemensamt dokument för Ragunda kommuns säkerhetsskyddsarbete. Planen redovisar kommunstyrelsens viljeinriktning och mål för säkerhetsskyddsarbetet. Planen konkretiseras i särskilda anvisningar i separata dokument som fastställs av kommundirektören. 4. Målsättning Ragunda kommuns säkerhetsskydd ska vara utformat så att den samhällsviktiga verksamheten inom kommunens ansvarsområden skyddas. På så vis ges även ett skydd för riket. Några exempel på samhällsviktiga verksamheter som kan beröra eller ha betydelse för rikets säkerhet är bland annat energiförsörjning, tele och datakommunikationer, vattenförsörjning, transporter och livsmedelsförsörjning. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

197 5. Förutsättningar och ansvar Det yttersta ansvaret för säkerhetsskyddet i kommunen vilar på kommundirektören på delegation från kommunstyrelsen. Kommundirektören har utsett säkerhetsskyddschef. Säkerhetsskyddschefen utövar under kommundirektören kontroll över att säkerhetsskyddet finns, är tillräckligt och fungerar. Denne ska vidare på tjänstemannanivå samordna och handlägga ärenden inom säkerhetsskyddet samt säkerställa att berörd personal ges erforderlig utbildning. Säkerhetsskyddschefen är kommunens kontaktperson mot Säkerhetspolisen. Ansvaret för säkerhetsskyddet följer dock det ordinarie verksamhetsansvaret. Förvaltningschefer, enhetschefer och verksamhetschefer samt VD för kommunala bolag eller motsvarande ansvarar för att, i samarbete med säkerhetsskyddschefen, utforma säkerhetsskyddet vid deras verksamheter. Arbetet för cheferna omfattar att bidra till framtagandet av en säkerhetsanalys av verksamheten och att vidta relevanta skyddsåtgärder i samråd med säkerhetsskyddschefen. För att kommunen ska kunna bedriva ett bra säkerhetsskyddsarbete krävs kunskap om vad som behöver skyddas och vilka hot och risker som kan tänkas finnas mot det skyddsvärda. Det gäller att identifiera den mest skyddsvärda informationen, de mest skyddsvärda IT-systemen, skyddsvärda anläggningarna och mest känsliga befattningarna. Detta görs i en säkerhetsanalys. Ett viktigt syfte med säkerhetsanalysen är att få fram ett beslutsunderlag för säkerhetsskyddsåtgärder. Säkerhetsskyddschefen ansvarar för att säkerhetsanalysen upprättas och utser tillsammans med Kommundirektören en arbetsgrupp för arbetet med analysen. Personal som kommer i kontakt med områden som säkerhetsanalysen har kommit fram till är skyddsvärda, ska genomgå säkerhetsprövning. Förtroendevalda omfattas inte av säkerhetsprövning. Kommunernas säkerhetsskydd kontrolleras av Säkerhetspolisen. 6. Riktlinjer för säkerhetsskyddsarbetet Säkerhetsskyddet omfattar Säkerhetsanalys Tillträdesbegränsningar Informationssäkerhet Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) Utbildning/kontroll och tillsyn Det ingår i förvaltningschefer, enhetschefer och verksamhetschefer samt VD för kommunala bolag eller motsvarandes ansvar att i samråd med säkerhetsskyddschefen undersöka vilka uppgifter i verksamheten som är känsliga och ska hållas hemliga. Detsamma gäller de anläggningar som är av samhällsviktig karaktär. I enlighet med bestämmelserna i Säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) 5 sammanställs resultatet av denna undersökning i en säkerhetsanalys. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

198 6.1. Säkerhetsanalys Säkerhetsskyddschefen ansvarar för att det i kommunen genomförs och finns en aktuell dokumenterad säkerhetsanalys som fastställs av kommundirektören. Respektive enhet/verksamhet i kommunen biträder säkerhetsskyddschefen med genomförandet av analysen. Analysen ska innehålla vilka uppgifter i verksamheten som ska hållas hemliga med hänsyn till rikets säkerhet, vilka anläggningar som kräver ett säkerhetsskydd, vilka anställda eller anlitade som ska säkerhetsprövas samt vilka IT-system, både verksamhetssystem och kommunövergripande system, som innehåller skyddsvärd information med hänsyn till rikets säkerhet eller skyddet mot terrorism Tillträdesbegränsningar (anläggningar) Tillträdesbegränsningar handlar om att obehöriga inte får komma in i eller uppehålla sig i en anläggning eller i del av en anläggning, som är säkerhetskänslig. Syftet med tillträdesbegränsningen är att obehöriga inte ska få inblick i eller skaffa sig information om verksamheten i anläggningen eller i del av anläggningen. Verksamheter som är att anse som skyddsvärda ur ett samhällsviktigt perspektiv är t.ex. vattenförsörjning, elförsörjning, datakommunikation Informationssäkerhet Information är en viktig tillgång och utgör en förutsättning för att kunna bedriva verksamheten. Den totala mängden information samt utbytet av information inom och mellan olika verksamheter i kommunen, med externa organisationer, allmänheten, förtroendevalda och andra intressenter, ökar i omfattning. Det är därför mycket betydelsefullt att informationshanteringen skyddas från såväl avsiktliga som oavsiktliga störningar. Informationssäkerheten omfattar alla verksamheter och gäller för all informationshantering inom Ragunda kommun. Med informationstillgång avses all information oavsett i vilken form eller hur den behandlas, t.ex. fysiskt på papper, muntligt eller elektroniskt lagrad. All information som skapas eller används i anknytning till Ragunda kommuns verksamhet ska skyddas mot hot oavsett hur den hanteras eller förvaras Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning Säkerhetsprövning Säkerhetsprövning ska göras innan en person anställs och deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller är viktig till skydd mot terrorism. Säkerhetsprövning kan ske även under pågående anställning. Syftet med säkerhetsprövningen är att klarlägga om personen är lämplig, det vill säga lojal och pålitlig ur säkerhetssynpunkt, för att ta del av hemlig information eller på annat sätt delta i verksamhet där de kan få inblick i sekretessbelagda förhållanden. Säkerhetsprövningen ska grunda sig på; Personlig kännedom och särskild personutredning för den prövningen gäller. Sker genom intervju och personligt samtal. Uppgifter som framgår av till exempel betyg, intyg och referenser. Uppgifter som framkommit vid registerkontroll. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

199 Säkerhetsklassning Säkerhetsklassning innebär att en viss befattning endast får innehas av en person som dels säkerhetsprövats samt är svensk medborgare. Säkerhetsklassningen är kopplad till i vilken omfattning anställda kommer att hantera hemlig information och hur allvarligt det anses vara om de känsliga uppgifterna avslöjas på något sätt. Förvaltningschefer, enhetschefer och verksamhetschefer samt VD för kommunala bolag eller motsvarande, ska undersöka och ajourhålla vilka anställningar inom verksamheten som kräver säkerhetsprövning. Resultatet av denna undersökning ska dokumenteras och rapporteras till säkerhetsskyddschefen. Därefter görs en bedömning, tillsammans med säkerhetsskyddschefen, om personen ska säkerhetsklassas Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning Säkerhetsprövning ska göras av alla personer som på ett eller annat sätt får del av hemliga handlingar, tillträde till säkerhetsskyddade anläggningar eller på annat sätt ska delta i någon verksamhet som rör rikets säkerhet och i vilken de kan få inblickar i sådant som inte får röjas. Att säkerhetsprövning krävs innebär dock inte automatiskt att de befattningar dessa personer innehar ska säkerhetsklassas. Vid säkerhetsprövning gäller inte kravet på svenskt medborgarskap. Säkerhetsklassning görs av befattningar vars innehavare kommer att hantera hemlig information eller på annat sätt delta i säkerhetsskyddad verksamhet. Detta gäller verksamhet av betydelse för rikets säkerhet, att ett röjande av uppgifter kan antas medföra men för rikets säkerhet och att detta men inte endast är ringa. För säkerhetsklassade befattningar krävs både säkerhetsprövning och svenskt medborgarskap Säkerhetsskyddad upphandling (SUA) Allmänt gäller enligt säkerhetsskyddslagstiftningen att Ragunda kommun, innan en upphandling sker, är skyldig att pröva om upphandlingen helt eller delvis ska omges av säkerhetsskydd. Om så är fallet ska säkerhetsskyddad upphandling med säkerhetsskyddsavtal (SUA) upprättas med leverantör och/eller underleverantör. Upphandlingsansvarig ska underrätta kommunens säkerhetsskyddschef om detta. Säkerhetspolisen ska vidare, om SUA föreligger, alltid underrättas och är även behjälplig i dessa frågor. Närmare anvisningar regleras i särskilda föreskrifter och råd om SUA Anvisningar, information och utbildning Anvisningar som reglerar hur säkerhetsskyddets olika delar skall bedrivas tas fram av säkerhetsskyddschef och fastställs av kommundirektör. Säkerhetsskyddschef skall tillse att berörda verksamheter får tillräcklig information och utbildning för sina behov av säkerhetsskydd Kontroll av säkerhetsskyddet Ansvaret för säkerhetsskyddet inom en myndighet ligger hos dess ledning. De som omfattas av säkerhetsskyddslagstiftningen är därför skyldiga att kontrollera det egna säkerhetsskyddet. Kontroller och av säkerhetsskyddet vid berörda verksamheter genomförs av säkerhetsskyddschef. Ragunda Kommun Centralgatan 15 Box Hammarstrand TEL BANKGIRO ragunda.kommun@ragunda.se ORG. NR

200

201

202

203

204

205

206

207

208 Fler med gymnasieexamen Fler behöriga från IM Färre avhopp Ökad närvaro Stimulans Anpassning efter elevens behov Argumentation och kritiskt tänkande Grundläggande värden på skolan Trygghet Studiero Ordningsregler Delaktighet och inflytande Tillit till elevens förmåga Elevhälsa Lägre avvikelse från riksbetyg NP Veta vad som krävs Målet ej uppfyllt Målet delvis uppfyllt Målet uppfyllt Jämförelsevärde

209 EE IN BA HV NB NB BA EE FT IN VF BF EK ES HA HT HU HV NA NIU RL SA TE VO EK FT HT NA RL SA TE Bi Bi Br Br To Wå Fv Fv Fv Fv Fv Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa År År År År År År År Examensbevis Ej examen

210 elevantal Nettoförändring - Nationella program + IMPRO + SÄR sept febr juni Närvaro Åk14 för perioden ht2014-vt EE IN BA HV NB NB BA EE FT IN VF BF EK ES HA HT HU HV NA NIU RL SA TE VO Bi Bi Br Br To Wå Fv Fv Fv Fv Fv Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Wa Närvaro (h) Frånvaro (h)

211 Bi EE/IN Br BA Br IM To NB Wå NB Fy BA Fy EE Fy FT Fy IN Wa BF Wa EK Wa ES Wa HA Wa HT Wa HU Wa HV Wa IM Wa IMS Wa NA Wa NIU/VS WA RL Wa SA Wa TE Wa VO Gysär Index Program 7,8 7,2 7,9 8,5 7,4 7,9 8,3 7,7 7,5 7,9 8,2 8,1 7,6 7,0 8,2 7,6 8,0 8,2 8,5 8,1 7,8 7,8 8,3 7,2 8,8 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0

212 Bi EE/IN Br BA Br IM To NB Wå NB Fy BA Fy EE Fy FT Fy IN Wa BF Wa EK Wa ES Wa HA Wa HT Wa HU Wa HV Wa IM Wa IMS Wa NA Wa NIU/VS WA RL Wa SA Wa TE Wa VO Gysär Index Program 4,5 4,9 4,6 5,9 6,0 5,9 5,8 5,6 5,3 5,1 5,1 6,1 5,8 5,6 5,4 5,6 6,5 6,9 6,7 6,4 6,7 6,4 6,1 7,2 7,3 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0

213

214 Totalt Lärare Totalt Lärare

215

216

217

218

219

220

221

222 Förändring

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257