12 Proportionering av betong

Transkript

1 12 Proportionerin av beton Hans-Erik Gram oh Jonas Erisson 12.1 Bakrund I detta kapitel presenteras Alexandersons Proportionerinsmetod (1968a 1968b) anpassad ör utbildninsändamål av Alexanderson & Buö (197). Beton betraktas som ett kompositmaterial bestående av ementpasta oh ballast Prinip Proportionerinsmetoden rundar si på sambandet mellan volymandel ballast oh vattenementtal vt vid en iven arbetbarhet (konsistens) oh ballastraderin. Detta samband kan beskrivas med hjälp av en kurva som rör si mellan två asymptoter ballastränsvärdet max oh ementpastaränsvärdet vt min se iur 12.2:1. Fiur 12.2:1. Prinipiellt samband mellan volymandel ballast oh vattenementtal vid konstant konsistens. reviderat kapitel proportionerin av beton 467

2 Cementpastaränsvärdet vt min bestäms av ementtyp oh önskad konsistens. Det utörs av kvoten mellan minsta möjlia vattenhalt i örhållande till ementhalt vid vald konsistens. Om man däreter blandar in ballast i ementpastan måste vattenhalten ökas ör bibehållen konsistens. Detta innebär att vt ökar (se iur 12.2:1). Den maximala volymandelen ballast som kan tillsättas vid bibehållen konsistens kallas ballastränsvärde max. Det år då inte att ytterliare öka andelen ballast oh vatten oh samtidit bibehålla konsistensen. Ballastränsvärdet påverkas av val av konsistens samt av ballastens raderin oh kornorm. Vattenementtalet vt bestäms av vald trykhållasthetsklass oh exponerinsklass. Valt vt er volymandel ballast ör det aktuella betonreeptet. Kurvan i iuren lyts eller sänks beroende på önskad konsistens enom att vt min ändras vid ändrad arbetbarhet hos betonen. Den er reept ör beton med vald trykhållasthetsklass eller exponerinsklass oh vald konsistens. Reeptet som tas ram innehåller ina betontillsatsmedel. Betonens luthalt antas uppå till 2 av betonvolymen. Metoden er möjlihet att korriera reeptet vid användnin av lutporbildare lyttillsatsmedel eller vattenreduerande medel. Konsistensklasser omattar S1 S4 däremot ej lösare konsistenser oh självkompakterande beton SKB. Metoden är uppbyd av ett antal beräkninsste som år att prorammera. Modellen baseras på hållastklass C2/25 oh C25/3 konsistens S2 in ballast är av naturmaterial oh rov ballast är av krossat ber. Om man har andra parametrar eller ballastmaterial så korrierar man ör detta Index betekninar oh örklarinar av berepp 12.3:1 Index a ballast (en. areates) in ballast 4 mm (en. ine areate) rov ballast > 4 mm (en. ravel) w vatten (en. water) lut luthalt l lyttillsatsmedel/vattenreduerare ement korr korrektion ör ukt i ballast 12.3:2 Betekninar W vattenhalt se ormel (12.4:13) W korr vattenhalt korrierad ör ukt i ballast se ormel (12.4:17) proportionerin av beton reviderat kapitel

3 W l vattenhalt ör beton med lyttillsatsmedel/vattenreduerare se ormel (12.4:22) ΔW l vattenhaltsreduktion p..a. lyttillsatsmedel/vattenreduerare C ementhalt utan tillsatsmedel se ormel (12.4:12). C lut ementhalt ör luttillsatt beton se ormel (12.4:18) C l ementhalt ör beton med lyttillsatsmedel/vattenreduerare se ormel (12.4:1) D tillsatsmaterialhalt k eektivitetsaktor ör tillsatsmaterial vt vattenementtal se ormel (12.4:1) tabell 12.4:3 tabell 12.4:4 oh iur 12.4:1 vt ekv ekvivalent vattenementtal se ormel (12.4:2) vt min ementpastaränsvärde se tabell 12.4:7 A halt in ballast (raktioner 4 mm) se ormel (12.4:1) A halt rov ballast (raktioner > 4 mm) se ormel (12.4:11) A <25 halt ballast mindre än 25 mm A korr halt in ballast korrierad ör ukt se ormel (12.4:15) A korr halt rov ballast korrierad ör ukt se ormel (12.4:16) A l halt in ballast i beton med lyttillsatsmedel/vattenreduerare se ormel (12.4:2) A l halt rov ballast i beton med lyttillsatsmedel/vattenreduerare se ormel (12.4:21) d max den kornstorlek där raderinskurvan skär linjen ör passerande mänd ballastens maximala kornstorlek mm y passerande mänd på 4 mm sikten ör den sammansatta raderinskurvan se ormel (12.4:5) iur 12.4:5 oh tabell 12.4:6 y passerande mänd in ballast på 4 mm sikt. Om ler raktioner så äller det den sammansatta ina ballasten y passerande mänd rov ballast på 4 mm sikt. Om ler raktioner så äller det den sammansatta rova ballasten y l passerande mänd på 4 mm sikt ör den sammansatta raderinskurvan i beton med lyttillsatsmedel/ vattenreduerare se tabell 12.4:6 P andel in ballast av total ballastmänd se ormel (12.4:6) P l andel in ballast av total ballastmänd i beton med lyttillsatsmedel se ormel (12.4:19) FM den sammansatta ballastens inhetsmodul se iur 12.4:3 oh ormel (12.4:7) FM inhetsmodul ör rov ballast. Om ler raktioner så äller det den sammansatta rova ballasten reviderat kapitel proportionerin av beton 469

4 FM inhetsmodul ör in ballast. Om ler raktioner så äller det den sammansatta ina ballasten max ballastränsvärde se ormel (12.4:8) iur 12.4:7 oh tabell 12.4:8 volymandel ballast se ormel (12.4:9) l volymandel ballast i beton med lyttillsatsmedel se ormel (12.4:23) V lut volymandel lut se tabell 12.4:1 oh 12.4:11 kompaktdensitet ör in ballast kompaktdensitet ör rov ballast kompaktdensitet ör ement se tabell 12.4:9 w kompaktdensitet ör vatten u uktkvot se ormel (12.4:14) u uktkvot i in ballast uktkvot i rov ballast u 12.3:3 Förklarinar N K: kornorm natur (N) kross (K) Sinel (N): ballast > 4 mm av berartsmaterial med rundade korn Finrus (N): ballast i raktionen /8 mm av berartsmaterial med rundade korn Sand (N): ballast 4 mm av berartsmaterial med rundade korn Makadam (K): ballast > 4 mm av krossat berartsmaterial Krossad in ballast (K): ballast 4 mm av krossat berartsmaterial Filler (N K): raktion 63 mm Gränskurva A oh B: se iur 12.4:2 Kompetensklass I-T: klass I-kurs inriktnin mot abriksbeton 12.4 Indata till proportionerinsmetoden 12.4:1 Betonens konsistens Konsistensen väljs med hänsyn till konstruktionens utormnin oh hur betonen transporteras hanteras oh komprimeras. I tabell 12.4:1 anes olika konsistensklasser ör beton. Vid tillverknin av beton äller att betonen ska ha beställd konsistens vid överlämnandet på arbetsplatsen. Klimat transportavstånd köer ör att man på abrik kan behöva utå rån en lösare konsistens än den beställda proportionerin av beton reviderat kapitel

5 Tabell 12.4:1. Klasser ör sättmått (slump lasses) enlit tabell 3 i SS-EN 26:213. Tabellen återes med vederbörlit tillstånd rån SIS Förla AB som även säljer den kompletta standarden. Klass S1 S2 S3 S4 S5 Sättmått provat i enlihet med EN till 4 5 till 9 till till Tabell 12.4:2. Vanlia benämninar av klasser ör sättmått. Klass P (Plastisk) T (Trö) L (Lättlytande) HF (Halvlytande) Sättmått i mm 1 till 4 5 till 9 till till :2 Vattenementtal vt Vattenementtal vt är örhållandet mellan vattenhalt ( ) oh ementhalt ( ): W vt (12.4:1) C Ekvivalent vattenementtal vt ekv är örhållandet mellan vattenhalt oh bindemedelshalt. I bindemedel inår ement oh tillsatsmaterial med sina eektivitetsaktorer: W vt ekv (12.4:2) C k D Vattenementtalet vt bestäms av vald exponerinsklass se tabell 12.4:3. vt bestäms även av önskad trykhållasthetsklass se tabell 12.4:4. vt ör önskad trykhållasthet korrieras ör vald ballasttyp se tabell 12.4:5. Grov ballast av krossat ber har en skrovli yta oh erarenheter visar att betonhållastheten då blir nåot höre än hos beton med rov ballast av naturmaterial. Sambandet mellan vattenementtal oh hållasthet ör beton med lämplia ballastmaterial vid 28 dyns ålder visas i iur 12.4:1. Välj det läre värdet på vt som bestämts av exponerinsklass eller hållasthetsklass. Etersom delmaterialens eenskaper kan variera exempelvis den ina ballastens uktkvot användnin av spädvatten vid betonblandninen oh toleranser ör våarna vid uppvänin av delmaterialen korrieras det ramtana vt med 2. reviderat kapitel proportionerin av beton 471

6 Tabell 12.4:3. Krav på vt i olika exponerinsklasser enlit tabell 8a i SS 1373:215. Tabellen återes med vederbörlit tillstånd rån SIS Förla AB som även säljer den kompletta standarden. Kravelement Exponerinsklass Inen risk ör korrosion eller anrepp Korrosion öranledd av karbonatiserin Korrosion öranledd av klorider För havsvatten Andra än rån havsvatten Anrepp av rysnin/ upptinin Kemiskt anrepp X XC 1 a) XC 2 XC 3 XC 4 XS 1 XS 2 XS 3 XD 1 XD 2 XD 3 XF 1 XF 2 XF 3 XF 4 XA 1 XA 2 XA 3 Hösta vt ekv b) Lästa bindemedelshalt ) C ekv i Frostresistent ballast ja ja ja ja Provnin av betons rostresistens Lästa luthalt eller provnin av rostresistens ja ja ja a) Konstruktionen ska utöras i minst hållasthetsklass C12/15 respektive LC12/13. b) Hösta vt ekv 45 vid användnin av CEM II/B-S CEM II/B-V oh CEM II/B-M vid ständit hö uktbelastnin t ex i delar av vattenkratanläninar. ) Anivet lästa C ekv utör en räns ör att erhålla en homoen beton. Erorderli C ekv styrs av krav beträande vt ekv. ANM. För konstruktioner under mark där sulathalten överskrider 2 m/l i vatten eller 12 m/k i mark bör vt ekv väljas till höst 5. Tabell 12.4:4. Rekommenderat vt ör vald hållasthetsklass ör beton med rov ballast av krossat ber. För beton med rov ballast av naturmaterial korrieras vt enlit tabell 12.4:5. Tabell 12.4:5. Minsknin av vt ör beton med rov ballast av naturmaterial. Hållasthetsklass C12/15 C16/2 C2/25 C25/3 C28/35 C3/37 C32/4 C35/45 C4/5 C45/55 C5/6 Kompetensklass I T Lämpli medelkubhållasthet MPa vt vt > 9 Minsknin av vt Fiur 12.4:1. Samband mellan vattenementtal vt oh trykhållasthet vid 28 d ålder proportionerin av beton reviderat kapitel

7 12.4:3 Andel ballast i beton PROTOKOLL FÖR BALLASTUNDERSÖKNING Prov nr. Materialbeteknin Leverans rån Densitet 1. Fin ballast N Grov ballast K Siktanalys Sikt med ri maskvidd mm Fin ballast 2. Grov ballast 3. Stannar Passeranaranar Stan- Stannar Passe- Stan- Stannar ram Σ Σ ram Σ Σ ram Passerar Σ Kornorm Humusrad Slamhalt Fuktkvot Stannar Σ 32 Anmärkninar: I etmarkerade rutor (125 mm) inörs halva värdet av vad kolumnrubriken säer *) < 63 Summa Finh. modul FM 3 FM 658 FM Nr... Datum.../ Arb. Plats Betekn. För kornorm: N naturmaterial K krossmaterial NK natur + kross Betekninar samt utörandet av samtlia ballastundersökninar se SS-EN Fiur 12.4:2. Exempel på ballastundersöknin. Gränskurvor A oh B inom vilka raderinskurvan ör in ballast bör lia. reviderat kapitel proportionerin av beton 473

8 Ballastens raderin eller kornstorleksördelnin har stor betydelse ör ramör allt den ärska betonens eenskaper. Den beskrivs med hjälp av raderinskurvan oh ballastprotokollet. Under örutsättnin att kornen i alla raktioner har samma kompaktdensitet oh kornorm uppnås den optimala partikelpakninen om raderinskurvan har ett harmoniskt örlopp. I verkliheten varierar ballastens kompaktdensitet oh kornorm oh den optimala raderinskurvan kan därör se annorlunda ut. Särskilda krav på exempelvis hö slitstyrka i väbeläninar kan kräva särskilda raderinar se avsnitt I betonproportionerin är det de olika delmaterialens volymer som ska optimeras. Vid etablerin av raderinskurvan väs varje delraktion oh raderinskurvan anes som passerande mänd på viss sikt i. I öreliande proportionerinsmetod antas raderinskurvan etablerad med vänin vara samma som vore den etablerad ör volymer på varje enskild sikt. Den sammansatta ballastens raderinskurva som tas ram i öreliande metod baseras på öljande örutsättninar: Hållasthetsklass: C2/25 C25/3 Konsistensklass: S2 Grov ballast: krossat ber Fin ballast: inrus (naturrus) Graderinskurvan ör den ina ballasten lier mitt emellan kurva A oh B se iur 12.4:2. Vid proportionerinen korrieras sedan raderinskurvan ör de aktuella örutsättninarna som råder vad äller hållasthetsklass konsistensklass kornorm oh den ina ballastens raderin. Fin ballast Fin ballast (ballast 4 mm) brukar ha en raderin som lier mellan kurvorna A oh B se iur 12.4:2. Dess största nominella kornstorlek är 4 mm. Finrus (/8) brukar ha en raderin som lier närmare kurva B oh dess största nominella kornstorlek är 8 mm. Krossad in ballast lier ota närmare eller till oh med över kurva A. Andelen ballast med kornstorlek < 25 mm i den ina ballasten har inverkan på betonens motstånd mot vattenintrännin. Man år därör tillodoräkna si andelen ballast som passerar 25 mm sikten. Enlit SS 1373 kan kravet på motstånd mot vattenintrännin anses vara uppyllt om betonens sammansättnin uppyller villkoren: W vt (12.4:3) ekv 6 C k D samt W C D A 25 5 (12.4:4) Maer in ballast kan eventuellt behöva kompletteras med sand eller iller ör att klara kravet på motstånd mot vattenintrännin proportionerin av beton reviderat kapitel

9 Grov ballast Grov ballast (ballast > 4 mm) bör väljas så att den maximala kornstorleken d max ör vertikala konstruktioner inte överstier en järdedel av konstruktionens minsta tvärmått. För bjälkla oh andra horisontella konstruktioner bör d max inte överstia en tredjedel av det minsta tvärmåttet. Den ska heller inte överstia ria avståndet mellan armerinsstänerna eller täkande betonskikt minskat med 5 mm. Den rova ballasten kan bestå av en eller lera raktioner till exempel 4/8 mm oh 11/16 mm eller 8/16 mm. Den rova ballasten tillverkas ota av krossat ber oh den kan därör ha en lisiare oh mer stänli kornorm som kan påverka betonens konsistens oh arbetbarhet. Ju lisiare ballasten är desto sämre arbetbarhet år betonen. Sammansättnin av in oh rov ballast Som ett led i att inna optimal sammansättnin mellan in oh rov ballast bestämmer man delmaterialens inhetsmoduler FM. Finhetsmodulen tas ram enom att beräkna ytan över raderinskurvan enom att addera kvarstannande mänd material på standardsiktarna mm et. se iur 12.4:3. För sikt 125 mm delas värdet med två etersom material < 125 inte ska räknas med i beräkninen av FM se iur 12.4:3. När man sammansätter ballastmaterialen etersträvas en kontinuerli raderinskurva det vill säa en idealkurva. Passerande mänd vid 4 mm sikten y utör ränsen mellan rov oh in ballast. y -värdet påverkas av d max se iur 12.4:4. Ett utånsvärde ör y beräknas enlit ormel (12.4:5) eller avläses i iur 12.4:5. Värdet på y korrieras enlit tabell 12.4:6 ör den ina ballastens raderinskurva ballastens kornorm vald konsistens hos betonen samt valt vt. y lo d max (12.4:5) Fiur 12.4:3. Finhetsmodulen FM 92/ reviderat kapitel proportionerin av beton 475

10 Fiur 12.4:4. y ör olika sammansatta raderinskurvor. y är passerande mänd på 4 mm sikten. Fiur 12.4:5. Samband mellan maximal kornstorlek d max oh passerande mänd på 4 mm y. Avläst värde korrieras enlit tabell 12.4: proportionerin av beton reviderat kapitel

11 Tabell 12.4:6. Korrierin av y bestämd enli iur 12.4:5 eller ormel (12.4:5) Fin ballast närmare ränskurva A vid 25 sikt* Fin ballast närmare ränskurva B vid 25 sikt* Fin ballast av krossat ber Grov ballast av naturmaterial * se iur 12.4:6 Konsistens S1 S2 S3 S4 vt > Korrierin av y -värdet () upp till 5 upp till +5 upp till +1 3 Luttillsats Fiur 12.4:6. Förstorinen av raderinskurvan visar att in ballast i detta exempel lier närmare ränskurva B vid 25 mm sikten. Det vill säa ruset är nåot maert oh halten inballast bör ökas oh halten rov ballast bör minskas. När man använder beton med låt vt (höre ementhalt) bör raderinskurvan lia nämare kurva B etersom ement är inkornit. Etersom den rova ballasten normalt innehåller en andel underkorn (< 4 mm) oh den ina ballasten innehåller en andel överkorn (> 4 mm) måste man korriera ör detta oh bestämma verkli andel in ballast P : y P y y y (12.4:6) Med kännedom om ördelnin mellan in oh rov ballast kan den sammansatta ballastens inhetsmodul FM beräknas: P FM FM ( P ) FM (12.4:7) reviderat kapitel proportionerin av beton 477

12 Andel ballast i betonen Andelen ballast i betonen beror av ementpastaränsvärde vt min oh ballastränsvärdet max se iur 12.2:1. vt min bestäms med hjälp av tabell 12.4:7. Tabell 12.4:7. Samband mellan ementpastaränsvärde oh konsistens ör beton med olika ement. Konsistens S1 S2 S3 S4 CEM II/A-LL 425 R t.ex. Byement Cementpastaränsvärde vt min ör ementsort CEM I 525 R t.ex. SH-ement CEM I 425 N SR 3 MH/LA t.ex. Anläninsement CEM II/A-V 525 N t.ex. Basement Nu kan ballastränsvärdet beräknas enlit ormel (12.4:8) eller avläsas i iur 12.4:7. Värdet korrieras däreter enlit tabell 12.4:8. Sambandet äller ör beton med konsistens S2 oh med rov ballast av krossat material oh in ballast av naturmaterial. max 46 FM (12.4:8) Fiur 12.4:7. Samband mellan ballastränsvärde max oh inhetsmodul FM ör sammansatt ballast. Sambandet äller ör beton med konsistens S2 oh rov ballast av krossat material oh in ballast av naturmaterial (inrus) proportionerin av beton reviderat kapitel

13 Tabell 12.4:8. Korrierin av ballastränsvärde bestämt enlit iur 12.4:7 eller ormel (12.4:8) Krossad in ballast Finrus eller sand Grov ballast av naturmaterial Grov ballast av krossat ber Konsistens S1 S2 S3 S4 Korrierin av ballastränsvärde () a) a) Konsistensklasser över S3 bör tillverkas med lyttillsatsmedel. Korrierin sker ör utånssammansättninens konsistens t.ex. +13 när denna är S1. Volymandelen ballast ör den önskade betonen kan nu bestämmas: 292 Va Vamax vt vt min Andelen in ballast A beräknas enlit: P Va A 1 Andelen rov ballast beräknas enlit: P Va A (12.4:9) (12.4:1) (12.4:11) 12.4:4 Andel ement oh vatten i beton Cementhalten C beräknas enlit ormel (12.4:12) där ementets kompaktdensitet avläses i tabell 12.4: V C w vt a (12.4:12) Tabell 12.4:9. Cementets kompaktdensitet i. Cementtyp Byement CEM II/A-LL 425 R 38 Anläninsement CEM I 425 N SR3 MH/LA 32 SH-ement CEM I 525 R 3125 Basement CEM II/A-V 525 N 3 Vattenhalten W beräknas enlit: W C vt (12.4:13) reviderat kapitel proportionerin av beton 479

14 12.4:5 Korrierin av ballast- oh vattenhalter på rund av ukt i ballasten Etersom ballasten vanlien innehåller ukt måste de ramtana ballastoh vattenhalterna korrieras ör detta. Fuktkvoten u kan beräknas enlit ormel (12.4:14) oh den anes sedan i ballastprotokollet. Ballasthalten korrieras med hjälp av ormel (12.4:15) ör in ballast oh ormel (12.4:16) ör rov ballast. Vattenhalten korrieras enlit ormel (12.4:17). m1 m2 u m2 Där m 1 vikt ör uktit material m 2 vikt ör torrt material Korrierin av halten in ballast ör ukt örs enlit: A u A korr A (12.4:14) (12.4:15) Oh ör halten rov ballast: u A A korr A (12.4:16) Korrierin av vattenhalten ör ukt i in oh rov ballast örs enlit: u u W W A A (12.4:17) korr 12.4:6 Beräknin av vatten- ement- oh ballasthalter i luttillsatt beton Lutporbildande tillsatsmedel används huvudsaklien ör att tillverka rostbeständi beton men kan okså användas ör att örbättra betonens arbetbarhet oh stabilitet. Erorderli doserin utprovas så att önskad luthalt uppnås. Etersom en del lut kan örloras under transport oh jutnin bör luthaltens medelvärde vid tillverkninen lia 1 2 över önskat värde. Krav på luthalt anes i tabell 12.4:1 oh rekommenderad luthalt anes i tabell 12.4:11. Tabell 12.4:1. Krav på lästa luthalt ör beton i exponerinsklasserna XF2 oh XF3 enlit tabell 9 i SS Tabellen återes med vederbörlit tillstånd rån SIS Förla AB som även säljer den kompletta standarden. d max mm > 16 > 8; 16 8 Luthalt lästa värde proportionerin av beton reviderat kapitel

15 Tabell 12.4:11. Rekommenderad luthalt vid abriksbetontillverknin ör beton i exponerinsklasserna XF2 oh XF3. d max mm > 16 > 8; 16 8 Luthalt lästa värde Betonens arbetbarhet oh stabilitet örbättras av luttillsats. Den örbättrade stabiliteten ör att man kan sänka värdet på y se tabell 12.4:6. Den örbättrade arbetbarheten ör att man kan sänka vattenhalten med a 4 liter ör varje proent lut utöver de 2 lut man har i beton utan luttillsats. Beton i XF4 måste rysprovas enlit SS 1373 med metod enlit SS Observera att andra exponerinsklasser kan e andra krav på vt som måste beaktas. Cementhalt i luttillsatt beton beräknas enlit: C lut 1Vlut 1V w vt a (12.4:18) Inblandnin av lut sänker betonens trykhållasthet. Hållastheten sänks med irka 5 ör varje lut utöver de 2 lut som man normalt har i beton utan luttillsats. 12.4:7 Beton med lyttillsatsmedel eller vattenreduerande tillsatsmedel Flyttillsatsmedel eller vattenreduerande tillsatsmedel i beton kan användas på två sätt. Antinen kan man tillsätta lyttillsatsmedel ör att örbättra dess arbetbarhet enom att öra den lösare. Enlit tabell 12.4:6 korrieras då värdet på y p..a. ändrad konsistens. När betonen blir lösare kan dess stabilitet örsämras nåot den blir mer separationsbenäen. Denna risk ör separation kan minskas enom att tillsätta iller till betonen eller enom att öka halten in ballast oh samtidit minska halten rov ballast. Volymandel in ballast i beton med lyttillsatsmedel kan bestämmas enli: P l y y l y y (12.4:19) Däreter beräknas halten in respektive rov ballast i beton med lyttillsatsmedel enlit: A l Pl Va 1 (12.4:2) A l ( Pl) Va (12.4:21) reviderat kapitel proportionerin av beton 481

16 När lyttillsatsmedel eller vattenreduerande tillsatsmedel används ör att sänka betonens vatten- oh ementhalt minskar dess pastavolym oh då måste volymandelen ballast ökas. När pastavolymen minskar redueras betonens robusthet. Flyttillsatsmedel oh vattenreduerande tillsatsmedel innehåller vatten som påverkar vt men detta tas inte hänsyn till i proportionerinsmetoden. En örändrad vattenhalt enlit ormel (12.4:22) ör det möjlit att beräkna en ny ementhalt enlit ormel (12.4:1) etersom vt ska hållas oörändrat. W W l ΔW l (12.4:22) Storleken på vattenhaltsreduktionen ΔW l är beroende på tillsats me delstyp oh doserin. Däreter beräknas en ny volymandel ballast: Cl W l Val 98 (12.4:23) Volymandelen ballast kan åter delas upp i sina andelar in oh rov ballast enlit ormlerna (12.4:1) oh (12.4:11) Metodenomån 12.5:1 Beton utan tillsatsmedel Ste 1. Hämta data rån ballastprotokollet d max största stenstorlek y passerande mänd på 4 mm sikt hos in ballast y passerande mänd på 4 mm sikt hos rov ballast FM inhetsmodul ör in ballast FM inhetsmodul ör rov ballast u uktkvot i in ballast u uktkvot i rov ballast kompaktdensitet ör in ballast kompaktdensitet ör rov ballast N K kornorm rov ballast Ste 2. Bestäm vattenementtal vt Vattenementtalet bestäms av vald exponerinsklass se tabell 12.4:3 eller vald hållasthetsklass se tabell 12.4:4. vt ör önskad trykhållasthet korrieras ör rov ballast av naturmaterial se tabell 12.4: proportionerin av beton reviderat kapitel

17 Välj det läre värdet på vt som bestämts av hållasthet eller exponerinsklass. Valt värde på vt minskas med 2. Ste 3. Bestäm passerande mänd in ballast på 4 mm sikt y Med kännedom om den maximala kornstorleken d max tas ett rundvärde ör y ram med hjälp av iur 12.4:5 eller beräknas enlit ormel (12.4:5). Grundvärdet på y korrieras sedan med hjälp av tabell 12.4:6. Korrierinen beaktar den ina ballastens raderinskurva oh om den utörs av naturmaterial eller krossat ber önskad konsistensklass oh valt vt. Ste 4. Beräkna andelen in ballast P Proportionen mellan ballastraktionerna ska nu beräknas med hjälp av det ramtana y -värdet. Detta örs med hjälp av ormel (12.4:6). Ste 5. Beräkna den sammansatta ballastens inhetsmodul FM Beräkna med hjälp av ormel (12.4:7) den sammansatta raderinskurvans inhetsmodul FM. Ste 6. Bestäm ementpastaränsvärde vt min Hämta ementpastaränsvärdet vt min i tabell 12.4:7. Ste 7. Beräkna ballastränsvärdet max Ballastränsvärdet max kan beräknas med hjälp av ormel (12.4:8) eller tas ram med hjälp av iur 12.4:7 enom att å in med inhetsmodulen ör den sammansatta ballasten. Kurvan äller ör beton med in ballast av naturmaterial oh krossad rov ballast oh konsistensen S2. Korriera avläst eller beräknat värde på max med hjälp av tabell 12.4:8. Ste 8. Beräkna volymandelen ballast Med kännedom om max oh vt min oh valt vt enlit ste 1 kan nu reeptets volymandel ballast beräknas med hjälp av ormel (12.4:9). Ste 9. Beräkna halten in ballast A Halten in ballast A beräknas med ormel (12.4:1). Ste 1. Beräkna halten rov ballast A Halten rov ballast A beräknas med ormel (12.4:11). w Ste 11. Bestäm kvoten Hämta ementets kompaktdensitet i tabell 12.4:9 oh beräkna kvoten w reviderat kapitel proportionerin av beton 483

18 Ste 12. Beräkna ementhalt C Cementhalten C beräknas med hjälp av ormel (12.4:12). Ste 13. Beräkna vattenhalt W Vattenhalten W beräknas enlit ormel (12.4:13). Ste 14. Beräkna korrierad halt in ballast p..a. ukt i ballast A korr Fuktkvoten u hittar man i ballastprotokollet oh mänden in ballast korrieras med hjälp av ormel (12.4:15). Ste 15. Beräkna korrierad halt rov ballast p..a. ukt i ballast A korr Grov ballast korrieras med hjälp av ormel (12.4:16). Ste 16. Beräkna korrierad vattenhalt p..a. ukt i ballast W korr Den korrierade vattenhalten beräknas med hjälp av ormel (12.4:17) proportionerin av beton reviderat kapitel

19 12.5:1.1 Mall ör proportionerin av beton utan tillsatsmedel Tabell 12.5:1.1. Mall ör proportionerin av beton utan tillsatsmedel. Betonproportionerin utan tillsatsmedel Önskad betonkvalitet 1 d max y y FM FM u u 2 Vattenementtal vt 3 Sammansatt ballast < 4 mm y 4 Andel in ballast P 5 Sammansatt inhetsmodul FM 6 Cementpastaränsvärde vt min 7 Ballastränsvärde max 8 Volymandel ballast 9 Halt in ballast A 1 Halt rov ballast A Hållasthetsklass: Exponerinsklasser: Cementsort: Konsistensklass: Se ballastprotokoll d max mm FM y FM y u Kornorm rov ballast: se 8 w 1 vt se 2 ( y ( y V y) y ) amax ( P FM ( P ) FM ) P Va ( vt vt P Va (98 1Va) w ( vt) min ) w Datum: upprättad av: u Tabell 12.4:3 vt enl. exponerinsklass vt Tabell 12.4:4 vt enl. hållasthetsklass 2 Tabell 12.4:5 korr. ör rov ballast av naturmaterial Fiur 12.4:5 Tabell 12.4:6 y se 3 y oh y P se 4 FM oh FM se 1 rundvärde korrierin ör: in ballast in ballast av krossat ber rov ballast av naturmaterial konsistens vt y P FM Tabell 12.4:7 vt min FM se 5 Tabell 12.4:8 max se 7 vt se 2 vt min se 6 P se 4 se 8 P se 4 se 8 11 w Tabell 12.4:9 12 Cementhalt C 13 Vattenhalt W C2 vt se 2 rundvärde: 46 FM korrierin ör: krossad in ballast rov ballast av naturmaterial konsistens max A A w C C vt W reviderat kapitel proportionerin av beton 485

20 Volymkontroll: C W A A OBS! yttorr ballast C... (se 12)... (se 11) W... (se 13) A... (se 9)... (se 1) A... (se 1)... (se 1) V lut 2 (naturli lut) Korrierin ör ukt i ballast 14 Korr. halt in ballast A korr Vlut 1 2 m A se 9 u 3 u A + A A korr 15 Korr. halt rov ballast A korr A u u A + A A korr 16 Korr. vattenhalt W korr W3 u oh u A se 9 A u u W A A W korr proportionerin av beton reviderat kapitel

21 12.5:1.2 Exempel 1: Beton utan tillsatsmedel Hållasthetsklass: C25/3 Exponerinsklass: X Basement Konsistens: S2 ballast enlit nedan. PROTOKOLL FÖR BALLASTUNDERSÖKNING Materialuppiter Prov nr. Materialbeteknin Leverans rån Densitet 1. Fin ballast N Grov ballast N Kornorm Humusrad Slamhalt Fuktkvot Siktanalys Sikt 1. Fin ballast 2. Grov ballast 3. med ri Stannar Passeranarar Stan- Stannar Passe- Stannar Stannar Passeranar Stan- maskvidd mm ram ram ram Σ Σ Σ Σ Σ Σ yy y Anmärkninar: I etmarkerade rutor (125 mm) inörs halva värdet av vad kolumnrubriken säer *) < 63 Summa Finh. modul FM 35 FM 596 FM 3 Nr... Datum.../ Arb. Plats Betekn. För kornorm: N naturmaterial K krossmaterial NK natur + kross Betekninar samt utörandet av samtlia ballastundersökninar se SS-EN Antekninar: reviderat kapitel proportionerin av beton 487

22 Betonproportionerin utan tillsatsmedel Önskad betonkvalitet Hållasthetsklass: C25/3 Exponerinsklasser: X Cementsort: Basement Konsistensklass: S2 1 d max y y FM FM u u 2 Vattenementtal vt 3 Sammansatt ballast < 4 mm y 4 Andel in ballast P 5 Sammansatt inhetsmodul FM 6 Cementpastaränsvärde vt min 7 Ballastränsvärde max 8 Volymandel ballast 9 Halt in ballast A 1 Halt rov ballast Se ballastprotokoll d max 16 mm FM 35 y 9 FM 596 y 9 u 5 Kornorm rov ballast: Natur y y y y Datum: upprättad av: u Tabell 12.4:3 vt enl. exponerinsklass vt Tabell 12.4:4 Tabell 12.4:5 Fiur 12.4:5 Tabell 12.4:6 y se 3 y oh y P se 4 FM oh FM se 1 vt enl. hållasthetsklass korr. ör rov ballast av naturmaterial rundvärde korrierin ör: in ballast in ballast av krossat ber rov ballast av naturmaterial konsistens vt y 524 P 536 FM 44 Tabell 12.4:7 Basement oh S2 vt min 23 FM se 5 Tabell 12.4:8 max se 7 vt se 2 vt min se 6 P se 4 se 8 rundvärde FM korrierin ör: krossad in ballast rov ballast av naturmaterial konsistens P se 4 P Va se 8 A 1 11 w Tabell 12.4:9 3 w 3 12 Cementhalt C 13 Vattenhalt W se 8 vt se 2 w 1 C2 vt se 2 ( P FM ( P ) FM ) ( ( 536) 596) V amax P Va ( vt vt min 755 ) (98 1Va) ( ) w ( 33 64) ( vt) max A 975 A C 35 C vt W 195 w proportionerin av beton reviderat kapitel

23 Volymkontroll: C W A A Vlut 1 2 m 3 OBS! yttorr ballast C 35 (se 12) 3 (se 11) W 195 (se 13) A 975 (se 9) 266 (se 1) A 854 (se 1) 269 (se 1) V lut 2 (naturli lut) m 998 < 17 < 12 OK! Korrierin ör ukt i ballast 14 Korr. halt in ballast A korr A se 9 u u A A A korr Korr. halt rov ballast A korr A u u A A (innehåller inen ukt behöver ej korrieras) A korr Korr. vattenhalt W korr W3 u oh u A se 9 A W u u A A W korr 146 reviderat kapitel proportionerin av beton 489

24 12.5:2 Beton med lutporbildande tillsatsmedel Ste 1. Hämta data rån ballastprotokollet d max största stenstorlek y passerande mänd på 4 mm sikt hos in ballast y passerande mänd på 4 mm sikt hos rov ballast FM inhetsmodul ör in ballast FM inhetsmodul ör rov ballast u uktkvot i in ballast u uktkvot i rov ballast kompaktdensitet ör in ballast kompaktdensitet ör rov ballast N K kornorm rov ballast Ste 2. Bestäm rekommenderad luthalt Bestäm rekommenderad luthalt med hjälp av tabell 12.4:11. Ste 3. Bestäm vattenementtal vt Vattenementtalet bestäms av vald exponerinsklass se tabell 12.4:3 eller vald hållasthetsklass se tabell 12.4:4. vt ör önskad trykhållasthet korrieras ör rov ballast av naturmaterial se tabell 12.4:5. Välj det läre värdet på vt som bestämts av hållasthet eller exponerinsklass. Valt värde på vt minskas med 2. Ste 4. Bestäm passerande mänd in ballast på 4 mm sikt y Med kännedom om den maximala kornstorleken d max tas ett rundvärde ör y ram med hjälp av iur 12.4:5 eller beräknas enlit ormel (12.4:5). Grundvärdet på y korrieras sedan med hjälp av tabell 12.4:6. Korrierinen beaktar den ina ballastens raderinskurva oh om den utörs av naturmaterial eller krossat ber önskad konsistensklass valt vt oh luttillsats. Ste 5. Beräkna andelen in ballast P Proportionen mellan ballastraktionerna ska nu beräknas med hjälp av det ramtana y -värdet. Detta örs med hjälp av ormel (12.4:6). Ste 6. Beräkna den sammansatta ballastens inhetsmodul FM Beräkna med hjälp av ormel (12.4:7) den sammansatta raderinskurvans inhetsmodul FM. Ste 7. Bestäm ementpastaränsvärde vt min Hämta ementpastaränsvärdet vt min i tabell 12.4: proportionerin av beton reviderat kapitel

25 Ste 8. Beräkna ballastränsvärdet max Ballastränsvärdet max kan beräknas med hjälp av ormel (12.4:8) eller tas ram med hjälp av iur 12.4:7 enom att å in med inhetsmodulen ör den sammansatta ballasten. Kurvan äller ör beton med in ballast av naturmaterial oh krossad rov ballast oh konsistensen S2. Korriera avläst eller beräknat värde på max med hjälp av tabell 12.4:8. Ste 9. Beräkna volymandelen ballast Med kännedom om max oh vt min oh valt vt enlit ste 1 kan nu reeptets volymandel ballast beräknas med hjälp av ormel (12.4:9). Ste 1. Beräkna halten in ballast A Halten in ballast A beräknas med ormel (12.4:1). Ste 11. Beräkna halten rov ballast A Halten rov ballast A beräknas med ormel (12.4:11). Ste 12. Bestäm kvoten w Hämta ementets kompaktdensitet i tabell 12.4:9 oh beräkna kvoten w Ste 13. Beräkna ementhalt C lut Cementhalten C lut beräknas med hjälp av ormel (12.4:18). Ste 14. Beräkna vattenhalt W Vattenhalten W beräknas enlit ormel (12.4:13). Ste 15. Beräkna korrierad halt in ballast p..a. ukt i ballast A korr Fuktkvoten u hittar man i ballastprotokollet oh halten in ballast korrieras med hjälp av ormel (12.4:15). Ste 16. Beräkna korrierad halt rov ballast p..a. ukt i ballast A korr Grov ballast korrieras med hjälp av ormel (12.4:16). Ste 17. Beräkna korrierad vattenhalt p..a. ukt i ballast W korr Korrierad vattenhalt beräknas med hjälp av ormel (12.4:17). reviderat kapitel proportionerin av beton 491

26 12.5:2.1 Mall ör proportionerin av luttillsatt beton Tabell 12.5:2.1 Mall ör proportionerin. Betonproportionerin med luttillsats Önskad betonkvalitet 1 d max y y FM FM u u Hållasthetsklass: Exponerinsklasser: Cementsort: Konsistensklass: Se ballastprotokoll d max mm FM y FM y u Kornorm rov ballast 2 Rekommenderad luthalt se tabell 12.4:11 d max Exponerinsklass: 3 Vattenementtal vt 4 Sammansatt ballast < 4 mm y 5 Andel in ballast P 6 Sammansatt rihetsmodul FM 7 Cementpastaränsvärde vt min 8 Ballastränsvärde max 9 Volymandel ballast 1 Halt in ballast A 11 Halt rov ballast A w ( y ( y y) y ) Datum: upprättad av: u V lut Tabell 12.4:3 vt enl. exponerinsklass vt Tabell 12.4:4 vt enl. hållasthetsklass 2 Tabell 12.4:5 korr. ör rov ballast av naturmaterial Fiur 12.4:5 Tabell 12.4:6 y se 4 y oh y P se 5 FM oh FM se 1 rundvärde korrierin ör: in ballast in ballast av krossat ber rov ballast av naturmaterial konsistens vt luttillsats y P FM Tabell 12.4:7 vt min FM se 6 Tabell 12.4:8 max se 8 vt se 3 vt min se 7 P se 5 se 9 P se 5 se 9 ( P FM ( P ) FM ) rundvärde 46 FM korrierin ör: krossad in ballast rov ballast av naturmaterial konsistens V amax P Va vt vt min P Va 12 Tabell 12.4:9 w 13 Cementhalt se 9 ( 1Vlut 1Va) C lut w 2 w ( vt) vt se 3 max A A w C lut 14 Vattenhalt W C lut 3 vt se 3 C lut vt W proportionerin av beton reviderat kapitel

27 Volymkontroll: C lut W A A Vlut 1 2 m 3 OBS! yttorr ballast C lut... (se 13)... (se 12) W... (se 14) A... (se 1)... (se 1) A... (se 11)... (se 1) V lut... (se 2) Korrierin ör ukt i ballast 15 Korr. halt in ballast A korr A u u A A A korr 16 Korr. halt rov ballast A korr A 1 u u A A A korr 17 Korr. vattenhalt W korr W u oh u A A 1 W u u A A W korr reviderat kapitel proportionerin av beton 493

28 12.5:2.2 Exempel 2: Beton med luttillsats Hållasthetsklass: C25/3. Exponerinsklass: XF3 Konsistens: S3. Ballast enlit protokoll i exempel 1. Betonproportionerin med luttillsats Önskad betonkvalitet Hållasthetsklass: C25/3 Exponerinsklasser: XF3 Cementsort: Basement Konsistensklass: S3 1 d max y y FM FM u u Se ballastprotokoll d max 16 mm FM 35 y 9 FM 596 y 9 u 5 Kornorm rov ballast: N 2 Rekommenderad luthalt se Tabell 12.4:11 d max se 1: 16 mm Exponerinsklass: XF3 3 Vattenementtal vt 4 Sammansatt ballast < 4 mm y 5 Andel in ballast P 6 Sammansatt rihetsmodul FM 7 Cementpastaränsvärde vt min 8 Ballastränsvärde max 9 Volymandel ballast 1 Halt in ballast A 11 Halt rov ballast A w y y y y 9 9 Datum: upprättad av: u V lut 6 Tabell 12.4:3 vt enl. exponerinsklass 55 vt 55 Tabell 12.4:4 vt enl. hållasthetsklass 69 2 Tabell 12.4:5 korr. ör rov ballast av naturmaterial Fiur 12.4:5 Tabell 12.4:6 y se 4 y oh y P se 5 FM oh FM se 1 rundvärde 554 Korrierin ör: in ballast +2 in ballast av krossat ber rov ballast av naturmaterial 3 konsistens +2 vt 4 luttillsats 2 y 54 P FM 447 Tabell 12.4:7 vt min 25 FM se 6 Tabell 12.4:8 max se 8 vt se 3 vt min se 7 P se 5 se 9 P se 5 se 9 12 Tabell 12.4: Cementhalt se 9 C w lut 2 vt se 3 FM ( P P ) FM rundvärde 46 FM korrierin ör: krossad in ballast rov ballast av naturmaterial +1 konsistens 13 V amax 292 vt vt min P Va P Va Vlut 1Va w vt w max A 873 A 844 w 33 C lut Vattenhalt W C lut 3 vt se 3 C lut vt W proportionerin av beton reviderat kapitel

29 Volymkontroll: C lut W A A Vlut 1 2 m OBS! yttorr ballast C lut 347 (se 13) 3 (se 12) W 184 (se 14) A 873 (se 1) 266 (se 1) A 844 (se 11) 269 (se 1) V lut 6 (se 2) 998 < m Korrierin ör ukt i ballast 15 Korr. halt in ballast A korr A u u A A A korr Korr. halt rov ballast A korr A 1 u u A A A korr Korr. vattenhalt W korr W u oh u A A 1 - u u W A A W korr 144 reviderat kapitel proportionerin av beton 495

30 12.5:3 Beton med lyttillsatsmedel när lösare konsistens önskas Ste 14. Proportionera utånsreeptet enlit Mall ör beton utan tillsatsmedel2.5:1.1 ste 1 13 Ste 15. Bestäm önskad konsistensörändrin Ste 16. Beräkna korrierat y l y l bestäms av y rån betonproportionerin utan tillsatsmedel oh värdet korrieras ör ändrad konsistens med hjälp av tabell 12.4:6. Ste 17. Beräkna korrierad andel in ballast P l Korrierat värde på P l kan beräknas med hjälp av ormel (12.4:19). Ste 18. Beräkna halten in ballast A l Halten in ballast A l beräknas med hjälp av ormel (12.4:2). Ste 19. Beräkna halten rov ballast A l Halten rov ballast A l beräknas med hjälp av ormel (12.4:21). Korrierin av ballast- oh vattenhalter p..a. ukt i ballasten örs enlit avsnitt 12.4: proportionerin av beton reviderat kapitel

31 12.5:3.1 Mall ör proportionerin av beton vid ändrin av konsistens med lyttillsatsmedel Tabell 12.5:3.1. Mall ör proportionerin vid ändrin av konsistens med lyttillsatsmedel. Betonproportionerin med lyttillsatsmedel Betonkvalitet 14 y y u u y C W 15 Önskad konsistensklass: 16 Korrierin av y y l 17 Andel in ballast P l 18 Halt in ballast A l 19 Halt rov ballast A l Hållasthetsklass: Exponerinsklass: Konsistensklass: Se betonproportionerin utan luttillsatsmedel y se 14 Tabell 12.4:6 y l 6 y oh y P l 7 P l 7 se 1 y se 1 y se 1 u se 1 u se 1 se 1 y Korrierin ör ändrin av konsistens y l y y y Pl Va 1 ( Pl) Va Datum: upprättad av: se 3 y se 8 se 11 se 12 C se 13 W y l P l A l A l Volymkontroll: C W A l A l OBS! yttorr ballast C... (se 14)... (se 14) W... (se 14) A l... (se 18)... (se 14) A l... (se 19)... (se 14) V lut 2 (äller ej luttillsatt beton) Korrierin ör ukt i ballast Vlut 1 2 m 3 2 Korr. halt in ballast A lkorr A lut 8 u A u l A l A lkorr 21 Korr. halt rov ballast A lkorr A l 9 u A u l A l A lkorr 22 Korr. vattenhalt W korr W u oh u A l 8 A l 9 u W A u l A l W korr reviderat kapitel proportionerin av beton 497

32 12.5:3.2 Exempel 3: Ändrin av konsistens rån S2 till S4 med lyttillsatsmedel Utå rån reeptet i exempel 12.5:1.2. Betonproportionerin med lyttillsatsmedel Betonkvalitet Hållasthetsklass: C25/3 Exponerinsklass: X Konsistensklass: S2 14 y y u u y W C Se betonproportionerin utan tillsatsmedel se 1 y 9 se 1 y 9 se 1 u 5 se 1 u se se Datum: upprättad av: se 3 y 524 se se 11 3 se 12 C 35 se 13 W Önskad konsistensklass: S4 16 Korrierin av y y l y se 14 Tabell 12.4:6 y Korrierin ör ändrin av konsistens y l Andel in ballast P l y l 6 y oh y y l ( ( y y) (56 4 9) y ) (9 9) P l Halt in ballast A l P l 7 Pl Va A l Halt rov ballast A l P l 7 Pl) Va ( 58 5) ( A l 764 Volymkontroll: C W A l A l Vlut 1 2 m 3 OBS! yttorr ballast C 35 (se 14) 3 (se 14) W 195 (se 14) A l 164 (se 18) 266 (se 14) A l 764 (se 19) 269 (se 14) V lut 2 (äller ej luttillsatt beton) < 17 < 12 OK! 2 7 m proportionerin av beton reviderat kapitel

33 Korrierin ör ukt i ballast 2 Korr. halt in ballast A lkorr A l 8 u u A A l l A lkorr Korr. halt rov ballast A lkorr A l 9 u u A A l l A lkorr Korr. vattenhalt W korr W l u oh u A l 8 A l 9 u A u A W l l W korr 142 reviderat kapitel proportionerin av beton 499

34 12.5:4 Beton med vattenreduerande tillsatsmedel när läre vattenhalt önskas Ste 14. Proportionera utånsreeptet enlit Mall ör beton utan tillsatsmedel2.5:1.1 ste 1 13 Ste 15. Bestäm önskad vattenreduktion Ste 16. Beräkna korrierad vattenhalt W l Korrierad vattenhalt W l beräknas med hjälp av ormel (12.4:22). Ste 17. Beräkna korrierad ementhalt C l Korrierad ementhalt C l beräknas med hjälp av ormel (12.4:1). Ste 18. Beräkna korrierad volymandel ballast l Korrierad volymandel ballast beräknas med hjälp av ormel (12.4:23). Ste 19. Beräkna halten in ballast A l Halten in ballast A l beräknas med hjälp av ormel (12.4:2). Ste 2. Beräkna halten rov ballast A l Halten rov ballast A l beräknas med hjälp av ormel (12.4:21) proportionerin av beton reviderat kapitel

35 12.5:4.1 Mall ör proportionerin av beton med vattenreduerande tillsatsmedel Tabell 12.5:4.1. Mall ör proportionerin vid minskad vattenhalt enom användnin av vattenreduerande tillsatsmedel. Betonproportionerin med vattenreduerande tillsatsmedel Betonkvalitet 14 u u vt P W C Hållasthetsklass: Exponerinsklass: Konsistensklass: Se betonproportionerin utan tillsatsmedel se 1 se 1 se 1 u se 1 u se 2 vt Cl W l 98 Datum: upprättad av: se 4 P se 11 se 12 C se 13 W 15 Önskad vattenreduktion ΔW l 16 Vattenhalt W l W ΔW l 5 17 Cementhalt C l W l 6 vt 18 Volymandel ballast l 19 Halt in ballast A l 2 Halt rov ballast A l C l 7 W l 6 P l 8 P l 8 W ΔW l W l W l vt P Val 1 ( al P ) V 1 C l l A l A l Volymkontroll: C l W A l l A l Vlut 1 2 m OBS! yttorr ballast C l... (se 17)... (se 14) W l... (se 16) A l... (se 19)... (se 14) A l... (se 2)... (se 14) V lut 2 (äller ej luttillsatt beton) 3 reviderat kapitel proportionerin av beton 51

36 Korrierin ör ukt i ballast 21 Korr. halt in ballast A lkorr A l 9 u A l u l A A lkorr 22 Korr. halt rov ballast A lkorr A l se 2 u A l u A l A lkorr 23 Korr. vattenhalt W korr W l 6 u oh u A l 9 A l se 2 u Wl A l u A l W korr 12.5:4.2 Exempel 4: Beton med vattenreduerande tillsatsmedel Utå rån reeptet i exempel 12.5:1.2 oh reduera vattenhalten med 2. Betonproportionerin med vattenreduerande tillsatsmedel Betonkvalitet Hållasthetsklass: C25/3 Exponerinsklass: X Konsistensklass: S2 14 u u vt P W C Se betonproportionerin exempel 1 se se se 1 u 5 se 1 u se 2 vt 64 Datum: upprättad av: se 4 P 536 se 11 3 se 12 C 35 se 13 W Önskad vattenreduktion ΔW l 2 16 Vattenhalt W l W ΔW l 5 17 Cementhalt C l W l 6 vt 18 Volymandel ballast l C l 7 W l 6 19 Halt in ballast P A l l 8 2 Halt rov ballast A l P l 8 W ΔW l W l 175 Wl 175 vt 64 Cl W l P Val P ) Val ( 536) ( C l 273 l 714 A l 118 A l proportionerin av beton reviderat kapitel

37 Volymkontroll: C l W A l l l OBS! yttorr ballast C l 273 (se 17) 3 (se 14) W l 175 (se 16) A l 118 (se 19) 266 (se 14) A l 891 (se 2) 269 (se 14) V lut 2 (äller ej luttillsatt beton) < 12 A Vlut 1 2 m m 3 Korrierin ör ukt i ballast 21 Korr. halt in ballast A lkorr A l 9 u A l u A l A lkorr Korr. halt rov ballast A lkorr A l se 2 u A l u A l A lkorr Korr. vattenhalt W korr W l 6 u oh u A l 9 A l se 2 u Wl A l u A l W korr Litteratur Alexanderson J. Blandninssammansättninens inverkan på konsistensen hos beton oh ementbruk. Stokholm: Statens institut ör bynadsorsknin Rapport rån Byorskninen 42/68. (1968a) Alexanderson J. The inluene o the mix omposition on the onsistene o resh onrete and ement mortar. Stokholm CBI Proeedins No 39. (1968b) Alexandersson J & Buö F O. Proportionerin av beton. Stokholm 197. CBI Kurs i betonteknik Föredra Nr 1. SS-EN 26:213. Beton Fordrinar eenskaper tillverknin oh överensstämmelse. SS :25. Betonprovnin Hårdnad beton Avlanin vid rysnin. SS 1373:215. Beton Användnin av EN 26 i Sverie. SS-EN 933-1:212. Ballast Geometriska eenskaper Del 1: Bestämnin av kornstorleksördelnin Siktnin. reviderat kapitel proportionerin av beton 53

38 54 12 proportionerin av beton