Fysiska institutionen Styrelsen Sammanträde nr 3/2018 Tisdagen 20 mars 2018 Kl Plats: Sammanträdesrum H422

Transkript

1 Fysiska institutionen Kallelse Styrelsen Sammanträde nr 3/2018 Tisdagen 20 mars 2018 Kl Plats: Sammanträdesrum H422 Ledamöter Lärare Joachim Schnadt, professor, ordf Anne L Huillier, professor Charlotta Nilsson, univ.lektor Maria Messing, univ.lektor Peter Samuelsson, univ.lektor Per Johnsson, univ.lektor Birgitta Svenningsson, univ.lektor Suppleanter Martin Magnusson, univ.lektor Andreas Wacker, professor Johan Gustafson, univ.lektor Edouard Berrocal, bitr.univ.lektor Magnus Borgström, professor Mattias Richter, professor TA-personal Jason Beech, forskare Robert Collin, forsk.ing Katarina Lindqvist, ekonom Studenter Emil Rofors, doktorand Daniel Magdalinski, GLUFS Mattias Ammitzböll, TLTH Håkan Lapovski, intendent Anneli Löfgren, forsk.adm.chef Anne Petersson-Jungbeck, forsk.adm. Florinda Vinas Boström, doktorand Sebastian Wahlberg, GLUFS Mötesordförande: Joachim Schnadt, prefekt Sekreterare: Charlotta Byggfors Spolén Britt-Marie Hansson, adm.chef, Knut Deppert, bitr.prefekt, Per Kristiansson, st.f.o. bitr. prefekt, Tomas Brage, huvudstudierektor Nfak, Elisabeth Nilsson Tfak och Göran Frank, studierektor FU har närvaro- och yttranderätt 1 Kontroll av styrelsens sammansättning för beslut 2 Utseende av justeringsperson 3 Protokollet från föregående sammanträde. Bilaga 4 Godkännande av dagordningen 5 Institutionsledningens månadsrapport (Bilaga) och information från avdelningarnas månadsrapporter. 6 Institutionsfrågor 6.1 Arbets- och delegationsordningar LTH, N-fak och fysiska institutionen. Bilagor 6.2 IGU. Bilaga 6.3 Uppdatering om visionsgruppens arbete, inkl. enkät. Diskussion. 6.4 Brunnshög och SVS vad händer på universitetet? Information. 6.5 Psykosociala enkäten och skyddsronder. Information.

2 6.6 Val av valberedning. Information. 6.7 Hemsideåterkopplingsgruppens rapport. Bilaga 6.8 JäLM. Information. 6.9 Heddaprofessurer. Information N-faks mentorsprogram och LTHs BUL-program. Information Samtidiga disputationer vid institutionen. Diskussion. 7 Lokalfrågor 7.1 Pågående aktiviteter. Information. 8 Övriga frågor 9 Nästa styrelsemöte 17 apr. 2018, kl Möten under våren 2018: 17 apr, 15 maj och 12 juni, alla kl Joachim Schnadt prefekt

3

4

5

6 Fysiska institutionen Lunds universitet INSTITUTIONSLEDNINGENS MÅNADSRAPPORT TILL AVDELNINGSFÖRESTÅNDARMÖTE I MARS Prefektbeslut - Röstlängd för val till beredning, se 2. Hänt sen sist - 22/2: Länsstyrelsen har inkommit med yttrande om LU:s överklagande av länsstyrelsens beslut att klassa verksamheten vid fysiska institutionen och kemicentrum som farlig verksamhet, bilaga. 3. Aktuellt från universitetsledningen och fakulteterna LU - E-kursen Systematiskt arbetsmiljöarbete vid LU har kompletterats med en engelsk version Systematic work environment managing at LU - hittar i Kompetensportalen. - Brunnshögsgruppens rapport har överlämnats till rektor, bilaga. Nfak - 7/2: Ledamöterna i fakultetens nämnder har utsetts, bilaga. - 7/2: Arbetsordningen revideras i mindre omfattning - 27/2: Prefekten gav presentation om institutionens strategiska arbete med rekrytering på ledningsrådet, bilaga. - 16/3: Sista dagen för röstning i valet av valberedning - 4/4: Universitetsledningen besöker naturvetenskapliga fakulteten LTH - 23/2: Val av valberedning har genomförts och rösterna räknats: valet blev enligt förslaget - 23/2: Val till universitetskollegium har genomförts: valet blev enligt förslaget - Nya betygsombudsmän: Charlotte Malmgren och Guido Zacchi 4. Övrigt - MAX IV har utlyst tjänsten som vetenskaplig direktör inom livsvetenskaperna (mm) 1 Månadsrapport till avdelningsföreståndarmöte i februari 2018

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20 LU och SVS En beskrivning av möjliga scenarier för Lunds universitets etablering på Science Village Scandinavia 1

21 2 Viktor Öwall, Lunds tekniska högskola Olov Sterner, naturvetenskapliga fakulteten Sven Lidin, kemiska institutionen Knut Deppert, fysiska institutionen Joachim Schnadt, fysiska institutionen Lars B. Dahlin, medicinska fakulteten Stacey Sörensen, rektorsledning Malin Gülich, LU Byggnad Björn Sanders, studeranderepresentant Ida Lunga, studeranderepresentant

22 LU och SVS Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 En vision för år Uppdraget Introduktion LU:s strategiska plan LU campusplan Röster under arbetet Rekommendation till LU:s ledning Scenario Fördelar Nackdelar Handlingsbehov Scenario Fördelar Nackdelar Handlingsbehov Scenario Fördelar Nackdelar Handlingsbehov Scenario Fördelar Nackdelar Handlingsbehov Scenario Fördelar Nackdelar Handlingsbehov

23 En vision för år 2046 Året är 2046 och 30 år har gått sedan MAX IV invigdes på årets ljusaste dag. Även om MAX IV idag inte är den ljusaste stjärnan på forskningshimlen har MAX IV tillsammans med det europeiska ESS drivit på utvecklingen de senaste 30 åren. Under den här tiden har området mellan MAX IV och ESS utvecklats till ett internationellt forskningscentrum i världsklass. Science Village Scandinavia (SVS) hyser forskningsmiljöer där forskare möts över alla gränser. Stora internationella företag såväl som unga start up-initiativ samsas med universitet från hela världen, men pulsen hålls självklart upp av den infrastruktur som dominerar området. Om vi går en tur längs SVS:s gator hör vi snabbt vilken inspirerande miljö vi befinner oss i. Vi möts av en grupp äldre forskare där en dam från Västafrika håller resterande grupp trollbunden på engelska. Hon blir dock avbruten av en grupp stojande förskolebarn som är uppe i varv efter ett besök på Vattenhallen Science Center. En bit bort tittar ett gäng doktorander för en kort stund upp men återgår snabbt till sin litteratur. De i sin tur kontrasteras av fyra fysikstudenter som nervöst pratar om hur de snart ska få testa det de har lärt sig under sitt senaste år om synkrotronen. Och när vi passerar en parkeringsplats för elcyklar markerad med skylten "Reserverat för Nobelpristagare" blir det uppenbart att SVS tillsammans med MAX IV och ESS satte Lund på världskartan. 4

24 LU och SVS Uppdraget I februari 2017 utsåg rektor vid LU en arbetsgrupp att utarbeta en handlingsplan för etablering av LU:s verksamhet vid Science Village Scandinavia (STYR 2017/178). Arbetsgruppen består av dekanen för naturvetenskapliga fakulteten, rektor vid LTH, prodekanen för medicinska fakulteten, prefekterna vid fysiska och kemiska institutionerna, vicerektor för forskning och forskningsinfrastruktur, en representant för LU Byggnad samt två studentrepresentanter. Handlingsplanen ska belysa utvecklingspotential samt effekterna inom både forskning, utbildning, samverkan och näringsliv och övriga aktörer samt konsekvensanalyser både för verksamhet som flyttas och för verksamhet som inte flyttas. Handlingsplanen ska identifiera vilka verksamheter som bör förläggas till SVS samt eventuella organisatoriska förändringar som är motiverade. Arbetsgruppen har tagit in erfarenheter från liknande satsningar, främst från Ångströmlaboratoriet i Uppsala, man har även tagit del av tidigare utredningar om Brunnshög och intervjuat olika aktörer inom LU. Eftersom frågan om LU:s etablering på SVS är komplex och det finns många olika åsikter inom universitet, har arbetsgruppen valt att arbeta utifrån ett scenarioperspektiv som inneburit fem olika nivåer: Från scenario 0 - den minsta möjliga satsningen, till scenario 4 ett stort och nydanande campus. Det hade varit önskvärt att kunna utöka intervjuerna och samla mer erfarenheter från ännu fler aktörer, men det har inte hunnits med inom tidsramarna för detta projekt. Likaså har arbetsgruppens arbete inte innefattat en analys av de ekonomiska konsekvenserna som vart och ett av scenariona kan innebära. 5

25 Campusstruktur Grundutbildning Materialvetenskapscentrum Direkt knutna forskningsgrupper Minsta möjliga satsning 6

26 LU och SVS Introduktion I samband med byggandet av MAX IV och ESS bildades 2011 Science Village Scandinavia AB som ägs av LU (30 %), Lunds kommun (35 %) och Region Skåne (35 %). SVS tillgångar utgjordes ursprungligen av Brunnshögsmarken ( kvm), ett kontantbidrag på 7,5 Mkr från regionen samt LU:s varumärke. Det har senare skett två nyemissioner; en där Lunds kommun och Region Skåne givit kontantbidrag på 8,7 Mkr vardera och LU på 7,5 Mkr samt en där Lunds kommun har bidragit med ytterligare en fastighet (5 000 kvm mark med en gård och en mölla), Region Skåne med kvm mark och LU med ytterligare 5 Mkr. SVS uppgift är att sälja marken med syfte att bygga upp miljöer för akademisk forskning, industriell forskning och utveckling och dessutom att verka för ett Science Center. Ett förslag är att SVS-området skall bestå av en kommersiell del ( kvm), en akademisk del ( kvm), ett Sciencecenter ( kvm) samt olika serviceverksamheter ( kvm). Ännu finns dock inga fastställda ramar. Tidsplanen för området beror på en mängd faktorer som till viss del kommer att beröras nedan. I dagsläget är det närmast förestående att bebygga NÖ hörnet kring spårvägshållplatsen (bl.a. Space-byggnaden) där det finns en antagen detaljplan. Detaljplanen är i dagsläget upphävd pga av osäkerheter kring processen med Strålsäkerhetsmyndighetens godkännande av ESS men kan vinna laga kraft under 2018 då ett avgörande gällande strålskyddsfrågan väntas komma. Detaljplan för ett område i den sydvästra delen är också under framtagande och väntas vara klar i slutet av Avgörandet om den första detaljplanen kommer sannolikt att påverka tiden för lagakraftvinnande för framtida detaljplaner inom området. Flera olika fastighetsbolag ingår i den planering som pågår för området. Lunds kommun har en utvecklingsplan för Brunnshögsområdet med bostadsområden, serviceområden och rekreationsområden inplanerade. Brunnshögsområdet ligger 6 km från Lund C, vilket är drygt dubbelt så långt som det längsta avståndet inom befintligt campus. Framtida spårvägskommunikation kommer att innebära en restid på 15 minuter från Lund C. Historiskt sett har LU utvecklats i samklang med Lunds stad och närheten till stadskärnan är starkt förankrad inom universitetet. Det finns dock flera exempel på beslut där LU har etablerat sig på andra platser så som Helsingborg och Malmö. Region Skånes roll har hitintills varit att dels vara bidragande till finansieringen av MAX IV och ESS, dels att vara delägare av SVS. Regionen arbetar även genom sitt FoI-råd FIRS (där även LU, Lunds kommun, näringslivsrepresentanter med flera ingår) med innovationsstrategier kring a) smarta hållbara städer, b) personlig hälsa och c) smarta 7

27 material. Region Skåne har även initierat ett Material Business Center där man jobbar med modeller för företagsetableringar. Staten är direkt eller via forskningsfinansiärer (Vetenskapsrådet, Vinnova) svensk huvudfinansiär av MAX IV och ESS. Man har dessutom under många år agerat för att samla nationellt och internationellt stöd för anläggningarna. Förutom det vetenskapliga intresset av etableringarna så har staten bl.a. pekat på möjligheterna till synergivinster inom svensk forskning, nationell kraftsamling och synbarhet, regional utveckling och utveckling av svenskt näringsliv. Som ett led i detta fick Vetenskapsrådet i uppdrag att utarbeta en ESS-strategi och tillsatte dels en utredare som levererade en rapport i april 2016 och dels en arbetsgrupp som utarbetade en strategi som presenterades i VR:s delrapport till uppdraget i maj Även om fokus i rapporterna är det svenska engagemanget i ESS så berörs både synergierna med MAX IV och behovet av att kraftsamla kring anläggningarna. Huvudslutsatserna i rapporten är att det behövs en nationell ESSsamordnare på regeringsnivå och att den i dagsläget regionalt styrda samordningen av kunskaps och innovationsmiljön kring ESS och MAX IV bör övertas av en nationell aktör. Även om det i rapporten påpekas att staten borde tillföra resurser till ansvarstagande aktörer (ex. v. universitet) så finns i dagsläget inga sådana löften. I slutet av 2016 fick Lena Ek regeringens uppdrag som koordinator för ESS och SVS. Tidshorisonten som måste beaktas för att överlägga hur LU ska agera angående etablering på området är 50 år, dvs. efter 50 år kommer MAX IV och ESS sannolikt ha tagits ur bruk. Universitetsverksamheter som förlagts och finns kvar på SVS måste därefter antingen flyttas eller upphöra om de är beroende av anläggningarnas drift. Verksamheter som kan fortsätta bedriva sitt arbete oberoende av MAX IV och ESS kommer behöva ett självständigt sammanhang även efter dessa 50 år. Att etablera sig på SVS kan ge LU större möjlighet att utnyttja ESS tillsammans med andra aktörer och göra MAX IV öppnare för andra aktörer i samarbete med LU. Chalmers, UU, DTU, KTH och SU talar om fördelar med outstations som bör förverkligas i multi-universitetsenheter. Det finns också ett symbolvärde som inte är att försumma med att bedriva verksamhet på SVS. Symbolvärdet med en etablering av LU vid SVS skulle kunna möjliggöra finansiering då ett nationellt perspektiv kan anläggas. 2.1 LU:s strategiska plan Ett av utvecklingsområdena i LU:s strategiska plan för nämner specifikt att potentialen i MAX IV och ESS ska nyttjas maximalt genom bl.a. att "universitet ska utveckla sin utbildning och forskning genom anläggningarna [ ] samt vara en drivande kraft i utvecklingen av SVS". 8

28 LU och SVS LU campusplan Lunds universitet tog 2012 fram en campusplan som ett planeringsredskap fram till I campusplanen lyfts olika aspekter av universitetets fysiska miljö fram. Ett starkt begrepp är Kunskapsstråket, vars sträckning från centrala Lund till norra delen av LTH-området och Ideon enligt campusplanen i framtiden förlängs upp till Brunnshögsområdet. Campusplanen som helhet lyfter fram universitets roll i den centrala staden och stadslivet men konstaterar också att utbyggnaden av Brunnshögsområdet innebär att universitetslokaler kommer att förläggas här. 2.3 Röster under arbetet De flesta vid Fysiska institutionen anser att nuvarande lokaler är dåligt lämpade för utbyte och samarbeten över avdelningsgränserna; lösningarna för att bygga ut institutionen har hittills skapat ett virrvarr av gångar och hus. NanoLunds intention att bygga nytt renrum (Lund Nano Lab, LNL) på SVS gör att avdelningen för fasta tillståndets fysik ser stora fördelar med att flytta hela institutionen dit. Fysiska institutionen ser positivt på att hela fysiken vid LU flyttar, inklusive flytt av en sammanslagen fysikundervisning och att det skapas en miljö där mycket mer än fysik ingår. Till exempel är närhet till biomedicin och kemi särskilt önskvärd. Fysiska institutionen anser dock att undervisning och forskning bör hållas ihop (sammanflätning) och om flytt sker så ska man flytta hela Fysicum. Dessutom vill man behålla samverkan inom institutionen och vill inte flytta om bara delar av fysik flyttar till SVS. Nanoelektronikgruppen, vid elektro- och informationsteknik (EIT), är en flitig användare av NanoLunds renrum och ser det därför både som en möjlighet och som nödvändigt att flytta i och med NanoLunds etablering på Brunnshög. Gruppen vill gärna använda sin forskningsinriktning till att bidraga till att stärka möjligheten för industriellt engagemang på Brunnshög där en tydlig EE profil ger visibilitet inom elektronikområdet och öppnar för industriell samverkan högre upp i värdekedjorna. Gruppen önskar förbli en del av Elektro och Informationsteknologi för att garantera EE profilen, och ser en enorm potential i samverkan med övrig verksamhet både på Brunnshög och övriga LTH. Man anser, att en del av undervisningen, primärt på mastersnivå, kommer att påverkas och bör ses över. Lund lasercentrum (LLC) ser stora möjligheter med en samlokalisering vid ett gemensamt modernt laserlaboratorium i nära anslutning till MAX IV. Detta skulle samla LLC-verksamheterna inom tekniska, naturvetenskapliga och medicinska fakulteterna och leda till en kraftsamling inom forskning, undervisning och samverkan. Vid avdelningen för synkrotronljusfysik anser man att en flytt till Brunnshög är högst önskvärt, dock med samma förbehåll som fysiska institutionen har, nämligen att 9

29 institutionen inte bör splittras.. De önskar även att undervisningen flyttar i sin helhet och att man åstadkommer en riktigt attraktiv studentmiljö. Vid diskussionerna med Institutionen för astronomi och teoretisk fysik (ATF) gjordes klart att de inte ser fördelar med att flytta sina verksamheter till SVS. Gruppen för beräkningsbiologi och biologisk fysik är beroende av närheten till BMC, och astronomi har bra och förhållandevis nya lokaler i astronomihuset. Inte heller gruppen för teoretisk partikelfysik ser några fördelar med att flytta till SVS. Detsamma gäller partikelfysikavdelningen på fysiska institutionen som snarare ser fördelar med att stanna kvar på Sölvegatan nära de besläktade forskningsgrupperna på teoretisk partikelfysik och astronomi. Institutionen för astronomi och teoretisk fysik menar att en viktig komponent av visionen för flytt av relevanta forskningsverksamheter till SVS bör bestå av en motsvarande vision för de forskningsområden som stannar kvar på Sölvegatan. Institutionen föreslår tillsammans med avdelningen för partikelfysik på fysiska institutionen att bilda ett centrum för astronomi, partikelfysik och beräkningsbiologi på Sölvegatan - om större delar av nuvarande fysiska institutionen flyttar sin verksamhet till SVS. ATF tycker också att första åren av grundutbildningen i fysik bör stanna på Sölvegatan - men att kurser på avancerad nivå och inom vissa relevanta ämnen naturligt kan undervisas på SVS. Vid kemiskainstitutionen är främst tre verksamheter positiva till flytt till Brunnshög: Kemisk fysik, som hoppas på mer utbildningsansvar vid Brunnshög, ungefär halva Fysikalisk kemi, som har starka kopplingar till MAX IV och ESS och delar av analys och syntes inom oorganisk kemi. De ser det som väldigt positivt att kunna integreras med fysik. På sikt kan mikroskopiverksamheten tänkas flytta i samband med investering i nya instrument. För biokemisk verksamhet är närheten till annan Life science (ex delar av medicinska fakulteten, biologi osv) viktigare än en flytt till SVS. Avdelningen för Hållfasthetslära vid institutionen för byggvetenskaper är både en aktiv användare av synkrotron- och neutrontekniker och involverade i utvecklingsarbetet av strålrör vid MAX IV och ESS. Som värd för 4D Imaging Lab (och dess röntgentomografi) har avdelningen en central roll i utvecklingen av tomografiavbildning och samverkar aktivt med många grupper. Avdelningen vill fortsätta utveckla sin verksamhet inom röntgen- och neutronbaserade metoder samt fortsätta det nära samarbete med forskare vid MAX IV och ESS. Geologiska institutionen har för sin storlek en relativt omfattande verksamhet inom synkrotronljusforskning och även inom neutronljusforskning. Institutionens ledning prioriterar denna utveckling och har ett synnerligen stort intresse att utöka samarbetet med synkrotronljusforskning. Medicinska fakulteten bygger en CMU (Comparative Medicine Unit) på MAX IVområdet i direkt anslutning till SVS. Denna beräknas stå färdigt 2021 och avser att utgöra 10

30 LU och SVS en strategisk enhet för specifik del av fakultetens forskning, samt att vara en viktig investering för Life Science forskningen vid framförallt MAX IV. I framtiden kan ett EMBL-center (European Molecular Biology Laboratory) också bli aktuellt på området. Någon ytterligare omfattande förflyttning av medicinska fakultetens verksamhet är troligen inte aktuell. Den främsta anledningen är att både en stor del av den grundvetenskapliga, samt, framförallt, den kliniska och hälsovetenskapliga forskningen och utbildningen måste ligga nära de etablerade sjukhusmiljöerna. Dessa är för närvarande föremål för en betydande om- och nybyggnation med ett långsiktigt mål att stanna kvar på nuvarande lokalisationer i Lund och Malmö. Biologiska institutionen anser att man idag har ändamålsenliga och sammanhållna lokaler på Norra Campus och man ser inga fördelar med att flytta hela eller delar av verksamheten till SVS. Biologi ser mycket positivt på närheten till Brunnshög och hoppas att på Norra Campus kunna utveckla verksamhet som drar nytta av det faktum att man nu inte behöver resa till Grenoble, Oxford och Stanford utan kan få tillgång till och utnyttja såväl MAX IV som ESS. Däremot har institutionen svårt att se några uppenbara fördelar med en omfattande LU-etablering på Brunnshög och anser att avstånden redan idag är överkomliga. Institutionen ser ett mycket stort värde för Lund som universitetsort att hålla utbildningen samlad i centrum och på norra campus. LINXS (Lund Institute of Advanced X-ray and Neutron Sciences) anser att SVS i första hand ska användas för att etablera forskning i direkt anknytning till MAX IV och ESS. Det etableras nu BISS (Big Science and Society), som arbetar med frågor kring integrationen av de nya forskningsanläggningarna i samhället som kan bidra till etableringen av andra delar av LU vid SVS. Lund University Numeric Intensive Computation Application Research Center (LUNARC) har uttryckt intresse för att flytta till SVS då verksamheten har stark koppling till delar av MAX IV:s verksamhet och även ser fler möjliga verksamhetskopplingar till området på sikt. LUNARC diskuterar även en samlokalisering med Lunds Datacentral (LDC). Från fysik och kemi påpekas att det idag bedrivs en del verksamhet inom LU som medför speciella säkerhetsåtgärder. Med nuvarande och kommande säkerhetsföreskrifter och byggnadsplaner, bl. a. kring Getingevägen, ses en risk att tillståndet för dessa kan dras in vilket skulle ifrågasätta stora delar av forskningen inom naturvetenskap och teknik. På SVS-området finns goda förutsättningar att etablera verksamheter med speciella säkerhetsåtgärder. Studenterna vill avråda från att flytta grundutbildning till SVS. De påpekar att det kommer att påverka såväl utbildning som studentliv negativt. Avstånd mellan fakulteter ökar och därigenom försämras studenters möjlighet att träffas över fakultetsgränser. Ännu 11

31 mer påtagligt blir det när studenter inom en fakultet och kår splittras. De erfarenheter som studentkårerna idag har av att arbeta med utbildning på flera campus är att det gör studentinflytande betydligt svårare. De erfarenheter som studenterna har av att flytta ihop fakulteter (ex LUX och SOL) är att närheten mellan studenter som läser olika områden ökar och därigenom även utbildningskvalitén. Även utanför de direkta intressenterna finns ett brett spektrum av åsikter om en etablering på SVS. Från de som anser att det är för kostsamt eller splittrar LU, till de som ser stor potential i detta nya forskningsområde och närheten till ESS och MAX IV. Det är svårt att förutspå effekter över en så lång tid som 50 år framåt. 12

32 LU och SVS Rekommendation till LU:s ledning Arbetsgruppens slutsats är att det åligger LUs ledning att fatta beslut i ärendet för att frågan ska tas vidare. Därför behövs: beslut om vilken väg som blir inriktning för vidare arbete, förankring och analys. att resurser för det fortsatta arbetet tillföras. Genom överlämnandet av denna rapport avslutar arbetsgruppen sitt uppdrag. 13

33 materialvetenskapscentrum med GU materialvetenskapscentrum direkt knutna forskningsgrupper Minsta möjliga satsning multidisciplinärt universitetscampus 4 stort, nydanand e CMU, Lunarc, LNL 3 GU fysik, GU kemi, stor del av fysik, större del av kemi NaEl, MaTe, LINXS, BISS, SLF CMU, Lunarc, LNL 2 FTF, LLC, NaEl, nchrem, CAS, KeFy, CECOST, MaTe LINXS, BISS, SLF CMU, Lunarc, LNL 1 LINXS, BISS, SLF CMU, Lunarc, LNL 0 CMU, Lunarc, LNL 14

34 LU och SVS Scenario 0 Lunds universitet möjliggör, genom MAX IV och andra specialiserade verksamheter, att alla intresserade aktörer kan utnyttja potentialen i SVS. Inom 30 år kommer LU att ha flyttat de mest nödvändiga enheterna som krävs för att etablera sin närvaro vid SVS och utnyttja de möjligheter som forskningsområdet innebär. Dessa områden har redan nu påbörjat ett initiativ till att flytta till SVS, därav är detta den redan inslagna vägen och i nuläget minsta möjliga flytt. Dessa områden har direkt behov av flytt och drar fördelar av närhet till de stora forskningsanläggningarna och kan även agera som stöd för forskare som reser till LU för att forska på MAX IV och ESS. Oavsett om verksamheter flyttar till SVS eller stannar kvar inom befintligt campus kommer upprustning och förändring av befintliga undervisnings- och forskarmiljöer att krävas över tid. Etablering av Lunds universitet vid SVS börjar med att LINXS och LNL flyttar dit. Detta följs sedan av LUNARC till SVS. Dessutom påbörjas redan inom kort byggnationen av CMU på MAX IV-området i direkt anslutning till SVS. Anställda som flytten berör VERKSAMHET CMU LINXS LUNARC LNL OMFATTNING ca 20 pers idag ca 2 tjänster, i framtiden tänkt växa till kompetenscentrum ca pers ca 25 pers ca 10 pers Summa ca 75 pers Anläggningar som flytten berör VERKSAMHET CMU LNL LUNARC OMFATTNING nyetablering datorhall 3.1 Fördelar LU behåller lejonparten av etablerade funktioner och strukturer. Avstånd inom undervisning och studentliv för studenter bibehålls. Hyreshöjningar och investeringskostnader begränsas till ett fåtal verksamheter. Kräver mindre medel och tid för att genomföra. 15

35 3.2 Nackdelar Risk att LU uppfattas som konservativ av andra aktörer i Sverige och världen. Begränsade expanderingsmöjligheter för befintlig struktur, däribland möjlighet till nya undervisningsmiljöer. Risk för att en del av forskningen som kräver speciella säkerhetsåtgärder har svårt att vara kvar vid LU i nuvarande form. Verksamheten inom NanoLund splittras. Avstånd mellan kontor och lab/ansvariga blir större för en del forskare. LU missar möjligheten att etablera större delar av LU på SVS. 3.3 Handlingsbehov LU måste se till att forskning som kräver speciella säkerhetsåtgärder kan fortsätta vara verksamma (gäller framför allt verksamheten inom kemi, fysik och även biologi). LU måste säkerställa att den närvaro som föreslås i detta scenario, trots sin relativt lilla omfattning, är synlig på SVS. 16

36 LU och SVS Scenario 1 Lunds universitet etablerar sig på SVS genom att flytta de avdelningar som är närmst kopplade till MAX IV och ESS. Inom 30 år kommer LU att ha placerat all forskning som är direkt kopplad till forskning vid MAX IV och ESS i närheten av dessa två anläggningar. På detta sätt etablerar Lunds universitet sin närvaro vid SVS. Etablering av Lunds universitet vid SVS börjar med att LINXS och LNL flyttar dit. Detta följs sedan av avdelningar för Fasta tillståndets fysik och Synkrotronljusfysik (från Fysiska institutionen). Förutom ren forskningsverksamhet, flyttar även LUNARC till SVS. Även BISS (Big Science and Society), som arbetar med frågor kring integrationen av de nya forskningsanläggningarna i samhället, kommer att flytta till SVS. Dessutom påbörjas redan inom kort byggnationen av CMU på MAX IV-området i direkt anslutning till SVS. Begränsad utbildning på master- och forskarnivå bedrivs. Anställda som flytten berör VERKSAMHET CMU Fysik LINXS LUNARC OMFATTNING ca 20 pers ca 100 pers idag ca 2 tjänster, i framtiden tänkt växa till kompetenscentrum ca pers ca 25 pers Summa ca 175 pers Anläggningar som flytten berör VERKSAMHET CMU LNL LUNARC OMFATTNING nyetablering datorhall 4.1 Fördelar De som har en direktkoppling till MAX IV/ESS sitter i direkt anslutning. Expansionsmöjlighet för de verksamheter som flyttar. Möjlighet för expansion för kvarvarande verksamheter inom de lokaler som lämnas. Avstånd inom undervisning och studentliv för studenter bibehålls. En begränsad flytt av verksamheter förenklar etableringen. 17

37 4.2 Nackdelar Risk att LU uppfattas som konservativ av andra aktörer i Sverige och världen. Risk att fysikinstitutionen splittras och att verksamhet som flyttar blir isolerad. Risk att direktkontakt mellan forskare och undervisning försvagas. LU missar möjligheten att etablera större delar av LU på SVS. 4.3 Handlingsbehov LU måste se till att forskning som kräver speciella säkerhetsåtgärder kan fortsätta vara verksamma (gäller framför allt verksamheten inom kemi, fysik och även biologi). LU måste säkerställa att den närvaro som föreslås i detta scenario, trots sin relativt lilla omfattning, är synlig för övriga aktörer i sektorn. 18

38 LU och SVS Scenario 2 Lunds universitet skapar en forskningsmiljö i världsklass tätt kopplad till verksamheten på MAX IV och ESS. Inom 30 år kommer LU att ha placerat all forskning som är relaterad till forskning vid MAX IV och ESS, samt forskning som använder sig av anläggningarna, i närheten av dessa två anläggningar. Därmed kommer Lunds universitet skapa ett forskningsinstitut vid SVS. Vid detta forskningsinstitut kommer banbrytande forskning inom materialområdet, nanoteknik och Life Science bedrivas. Även annan forskning, speciellt inom medicin, har fördel av forskningsinstitutet genom korta kommunikationsvägar. Etablering av forskningsinstitutet vid SVS inleds med LINXS och LNL. Detta följs av avdelningar för Fasta tillståndets fysik och Synkrotronljusfysik (från Fysiska institutionen) samt en stor del av avdelningar för Fysikalisk kemi och Center för analys och syntes (från Kemiska institutionen). Även Nanoelektronikgruppen (från institutionen för Elektro- och informationsteknik) flyttar till SVS. Vidare byggs ett nytt Lund Laserlab vid SVS i anslutning till MAX IV som innebär att även avdelningar för Atomfysik och Förbränningsfysik (från Fysiska institutionen) samt avdelningen för Kemisk fysik (från Kemiska institutionen) flyttar till SVS. Avdelningar för Kärnfysik och Matematisk fysik (från Fysiska institutionen) flyttar också till SVS samt avdelningen för Materialteknik (från institutionen för Maskinteknologi). Ett nytt nchrem (National Center for High Resolution Electron Microscopy) byggs också vid SVS. Förutom ren forskningsverksamhet, flyttar även LUNARC till SVS. Även BISS, som arbetar med frågor kring integrationen av de nya forskningsanläggningarna i samhället, kommer att flytta till SVS. Dessutom påbörjas redan inom kort byggnationen av CMU på MAX IV-området i direkt anslutning till SVS. Ingen grundutbildning kommer att bedrivas på SVS utan endast master-och forskarutbildning. Anställda som flytten berör VERKSAMHET OMFATTNING CMU ca 20 pers Fysik ca 320 pers (resterande 50 pers samt undervisning flyttas till Kemicentrum och Fysicum tomställs) Kemi ca 150 pers (av totalt ca 400) LINXS idag ca 2 tjänster, i framtiden tänkt växa till kompetenscentrum ca pers LUNARC ca 25 pers Maskinteknik/Elektroteknik ca 40 pers Summa ca 575 pers 19

39 Anläggningar som flytten berör VERKSAMHET CMU LNL Lund LaserLabb Förbränningslabb LUNARC nchrem OMFATTNING nyetablering datorhall 5.1 Fördelar Möjlighet att skapa ett forskningsinstitut med ett sammanhängande tema skapar nya möjligheter för forskning. Tillfälle för att förnya befintliga organisationsstrukturer. Möjlighet för expansion för verksamheter som flyttar. Möjlighet för expansion för kvarvarande verksamheter inom de lokaler som lämnas. LU blir en stor aktör på SVS och därmed uppfattas LU som visionärt. 5.2 Nackdelar Risk för splittring mellan forskning och utbildning. Risk för splittring inom kemi (och i viss mån andra institutioner). Att flytta ut vissa verksamheter ökar risken för geografisk splittring av universitetet. Avståndet inom arbetsplatsen ökar för de som forskar och utbildar inom områdena. Risk för stora hyresökningar. En större flytt av verksamheter innebär mer komplicerad etablering. 5.3 Handlingsbehov LU måste se till att forskning som kräver speciella säkerhetsåtgärder kan fortsätta vara verksamma (gäller framför allt verksamheten inom kemi, fysik och även biologi). LU måste säkerställa att de verksamheter som flyttar har ett sammanhang även då ESS och MAX IV inte anses vara relevanta forskningsanläggningar längre. Vad händer med befintliga lokaler när fastighetsägaren hyr ut till andra verksamheter? Kan det bli ett problem eller en möjlighet? Behöver LU se över sin organisation, t.ex. ämnesområden, forskningsstruktur, samarbeten och fakultetsindelningar? En ny campusplan som inkluderar SVS behöver tas fram. De olika etapperna av etableringen behöver fastställas och arbetet med en tidsplanering behöver påbörjas. Finansiering behöver säkerställas. 20

40 LU och SVS Scenario 3 Lunds universitet skapar en universitetsmiljö i världsklass tätt kopplad till verksamheten på MAX IV och ESS. Scenario 3 är en påbyggnad på scenario 2 där även all grundutbildning inom berörda områden bedrivs på SVS. Anställda som flytten berör VERKSAMHET OMFATTNING CMU ca 20 pers Fysik ca 370 pers Kemi ca 150 pers (av totalt ca 400) LINXS idag ca 2 tjänster, i framtiden tänkt växa till kompetenscentrum ca pers LUNARC ca 25 pers Maskinteknik/Elektroteknik ca 40 pers Summa ca 575 pers Anläggningar som flytten berör VERKSAMHET CMU LNL Lund LaserLabb Förbränningslabb LUNARC nchrem OMFATTNING nyetablering datorhall 6.1 Fördelar Möjlighet att skapa ett forskningsinstitut med ett sammanhängande tema skapar nya möjligheter för forskning. Tillfälle för att förnya befintliga organisationsstrukturer. Möjlighet för expansion för verksamheter som flyttar. Möjlighet för expansion för kvarvarande verksamheter inom de lokaler som lämnas. LU blir en stor aktör på SVS och därmed uppfattas LU som visionärt. Undervisning i nära anslutning till MAX IV, ESS och därtill knutna forskningsmiljöer. Nybyggnation ger tillfälle att skapa nya undervisningsmiljöer. 21

41 6.2 Nackdelar Splittring av studentlivet och minskade möjligheter för möten mellan studenter inom olika undervisningsområden. Förutsättningar för studenter att organisera sig för studentinflytande försvåras. Schematekniska utmaningar för studenter som både har undervisning på befintligt campus och på SVS. Splittring inom kemi (och i viss mån andra institutioner). Att flytta ut vissa verksamheter ökar risken för geografisk splittring av universitetet. Avståndet inom arbetsplatsen ökar för de som forskar och utbildar inom områdena. Risk för stora hyresökningar. En större flytt av verksamheter innebär mer komplicerad etablering. 6.3 Handlingsbehov LU måste se till att forskning som kräver speciella säkerhetsåtgärder kan fortsätta vara verksamma (gäller framför allt verksamheten inom kemi, fysik och även biologi). Vad händer när MAX IV och ESS inte är relevanta längre? Om 40 år, vad kommer att behöva göras då? Utan MAX IV och ESS anses denna lösning inte vara intressant längre. Vad händer med befintliga lokaler när fastighetsägaren hyr ut till andra verksamheter? Kan det bli ett problem eller en möjlighet? Behöver LU se över sin organisation, t.ex. ämnesområden, forskningsstruktur, samarbeten och fakultetsindelningar? LU behöver lägga om utbildning på något sätt för att få fullt ut av flytten? Både inom pedagogik och didaktik. Hur ska framtidens undervisningsmiljöer se ut? En strategi krävs. Schemaläggning behöver ses över för alla studenter som kommer ha kurser både befintligt campus och på SVS. Åtgärder behöver tas för att säkerställa att studentinflytandet och studentlivet klarar av ovan nämnda nackdelar. En ny campusplan som inkluderar SVS behöver tas fram. De olika etapperna av etableringen behöver fastställas och arbetet med en tidsplanering behöver påbörjas. Finansiering behöver säkerställas. 22

42 LU och SVS Scenario 4 Lunds universitet skapar en fullskalig campusmiljö på Brunnshög där universitetets hela bredd är representerad. Inom 30 år har Lunds universitet genomfört en storskalig etablering på SVS. Lunds universitet tar tidigt ett strategiskt beslut att gemensamt flytta stora delar av verksamheten till Brunnshög. Forskning och utbildning över universitetets alla olika fakulteter kommer varandra närmare, och den eftertraktade tvärvetenskapen kommer naturligt. Som en självklar spelare i utvecklingen av, och arbetet med SVS, samt den stora etableringen och medföljande investeringar, befäster Lunds universitet sin position på SVS. Etablering av Campus Brunnshög börjar med de till anläggningarna nära anknutna områdena: LINXS, LNL och delar av institutionerna för fysik och kemi. Strax därefter följer många andra verksamheter. Exakt vilka områden det blir är inledningsvis svårt att sätta fingret på. Det är dock klart att Lunds universitets starka närvaro på SVS ska visa dess stora bredd. En majoritet av fakulteterna är representerade på institutionsbasis, både våta och torra vetenskaper skapar en fullskalig campusmiljö. Utbildning på grund- och avancerad nivå för berörda områden förläggs framöver både i stadens klassiska lokaler i centrum och i de moderna byggnaderna på Brunnshög. Den fullständiga visionen behöver utarbetas efter gediget förankringsarbete. Anställda som flytten berör VERKSAMHET CMU Fysik Kemi LINXS LUNARC Maskinteknik/Elektroteknik Ytterligare enheter OMFATTNING ca 20 pers ca 370 pers ca 400 pers idag ca 2 tjänster, i framtiden tänkt växa till kompetenscentrum ca pers ca 25 pers ca 40 pers Summa minst pers Anläggningar som flytten berör VERKSAMHET CMU LNL Lund LaserLabb Förbränningslabb LUNARC nchrem Ytterligare enheter OMFATTNING nyetablering datorhall 23

43 7.1 Fördelar Omvärlden ser att LU etablerar sig som ett universitet på SVS och därmed anses som visionärt. Nybyggnation ger tillfälle att etablera en ny universitetsmiljö som är anpassad till framtidens utbildning och forskning, exempelvis genom ökad kontakt mellan forskning och utbildning. Större möjlighet att få externa medel för att genomföra. Avstånd mellan kontor och arbete minskar för forskare på området. Minimerar interna splittringar för berörda institutioner. 7.2 Nackdelar Den kulturhistoriska kopplingen till Lunds stadskärna kommer att påverkas. En större flytt av verksamheter innebär mer komplicerad etablering. Avstånd inom undervisning och studentliv ökar för många studenter. Avstånden inom LU ökar. Avstånd mellan olika institutioner kan försvåra samarbeten. Risk för stora hyresökningar. Stora mängder specialiserade lokaler lämnas, vilket kan medföra ökade kostnader under kvarvarande avtalstid. 7.3 Handlingsbehov Detta innebär stora kostnader och arbete med att hitta finansiering måste sättas igång direkt. LU måste redan nu reservera tillräckligt med plats på SVS-området. De olika etapperna av etableringen behöver fastställas och arbetet med en tidsplanering behöver påbörjas. Vad händer med befintliga lokaler när fastighetsägaren hyr ut till andra verksamheter? Kan det bli ett problem eller en möjlighet? Behöver LU se över sin organisation, t.ex. ämnesområden, forskningsstruktur, samarbeten och fakultetsindelningar? En ny campusplan som inkluderar SVS behöver tas fram. Hur hanterar LU sin koppling till Lunds stad och hur ska kunskapstråket kopplas ihop? Hur ska framtidens undervisningsmiljöer se ut? En strategi krävs. 24

44 BESLUT STYR 2018/181 Fakultetsstyrelsen Utseende av ledamöter i nämnder och kommittéer för perioden Lärarförslagsnämnden Namn Post Suppleant 1 Anders Tunlid, prodekan Ordförande Helena Alexanderson, geologiska institutionen 2 Sofia Feltzing, institutionen för astronomi och teoretisk fysik 3 Per Persson, biologiska institutionen 4 Kenneth Wärnmark, kemiska institutionen Lärarrepresentant, vice ordförande Lärarrepresentant Lärarrepresentant Sandra Pott, matematikcentrum Edvin Lundgren, fysiska institutionen Sofi Elmroth, kemiska institutionen Dessutom ingår i lärarförslagsnämnden två företrädare för studenterna, samt suppleanter för dessa, utsedda av berörda studentkårer. Nämnden för utbildning på forskarnivå Inga suppleanter Namn Post 1 Anders Tunlid, prodekan Ordförande 2 Johan Bijnens, institutionen för astronomi och Lärarrepresentant teoretisk fysik 3 Per Lundberg, biologiska institutionen Lärarrepresentant 4 Marie Skepö, kemiska institutionen Lärarrepresentant 5 Lena Ström, INES Lärarrepresentant Dessutom ingår två företrädare för studenterna, utsedda av berörda studentkårer. Postadress Box 117, Lund Besöksadress Sölvegatan 27, Lund Telefon , Mobil E-post maria.ovesson@science.lu.se Webbadress

45 2 Utbildningsnämnd Inga suppleanter Namn Post 1 Karin Hall, prodekan Ordförande 2 Tomas Brage, fysiska institutionen Studierektor 3 Crister Ceberg, avd. för medicinsk Studierektor strålningsfysik 4 Dan Hammarlund, geologiska institutionen Studierektor 5 Carin Jarl Sunesson, biologiska institutionen Studierektor 6 Sophie Manner, kemiska institutionen Studierektor 7 Ulrik Mårtensson, INES Studierektor 8 Anna-Maria Persson, matematikcentrum Studierektor 9 Yvonne Persson, Centrum för klimat- och Studierektor miljöforskning 10 Johan Rathsman, institutionen för astronomi Studierektor och teoretisk fysik 11 Christina Wehtje Allmänrepresentant Dessutom ingår i utbildningsnämnden tre företrädare för studenterna, utsedda av berörda studentkårer. Suppleanter utses för studentrepresentanterna. Biblioteksnämnd Inga suppleanter Namn Post 1 Jan-Åke Nilsson, biologiska institutionen Ordförande 2 Cecilia Akselsson, INES Lärarrepresentant 4 Kevin Fissum, fysiska institutionen Lärarrepresentant 5 Per Uvdal, kemiska institutionen Lärarrepresentant 6 Kristina Holmin Verdozzi fakultetsbibliotekarie 7 Åse Paulsson biträdande fakultetsbibliotekarie Dessutom ingår två företrädare för studenterna, utsedda av berörda studentkårer. Docenturnämnden Inga suppleanter Namn Post 1 Ola Wendt, kemiska institutionen Ordförande 2 Jan Forsman, kemiska institutionen Lärarrepresentant 3 Anna Maria Jönsson, INES Lärarrepresentant 4 Emma Kritzberg, biologiska institutionen Lärarrepresentant 5 Katarina Sjögreen Gleisner, avd. för medicinsk Lärarrepresentant strålningsfysik 6 Andreas Wacker, fysiska institutionen Lärarrepresentant

46 3 Dessutom ingår två företrädare för studenterna, utsedda av berörda studentkårer. Infrastrukturråd Inga suppleanter Namn Post 1 Helena Filipsson, geologiska institutionen Ordförande 2 Olle Anderbrant, biologiska institutionen Lärarrepresentant 3 Joakim Cederkäll, fysiska institutionen Lärarrepresentant 4 Susanna Horsefield, kemiska institutionen Lärarrepresentant 5 Erik Wahlén, matematikcentrum Lärarrepresentant Stipendiekommitté Inga suppleanter Namn Post 1 Anders Hedenström, biologiska institutionen Ordförande 2 Susanna Horsefield, kemiska institutionen Lärarrepresentant 3 David Silvermyr, fysiska institutionen Lärarrepresentant Dessutom ingår en företrädare för studenterna; utsedd av berörda studentkårer. Beslut i detta ärende har fattats av fakultetsstyrelsen efter hörande av ledningsrådet, och efter föredragning av kanslichef Catrin Malmström. På fakultetsstyrelsens vägnar Sven Lidin Catrin Malmström

47 Fysiska institutionens strategiska arbete med rekrytering

48 Fysiska institutionen Totalt 363 medarbetare, därav 97 BUL, UL, professorer GU: UDIF (1) Synkrotronljusfysik (41) Kärnfysik (40) Lunds tekniska högskola Fasta tillståndets fysik (99) GU-LTH (4) TF & Astronomi Nationellt resurscentrum för fysik (5) Partikelfysik (25) Naturvetenskapliga fakulteten Matematisk fysik (24) Gemensam förvaltning + bibliotek (10) Förbränningsfysik (57) Lund Nano Lab Atomfysik (57) Laser -lab Kemicentrum Elektro- och informationsteknik MAX IV ESS CERN FAIR Nano- Lund Lunds lasercentrum

49 Kontering av lärarna på fysiska institutionen Fys N Fys N Fys N Fys N Fys N Prof/UL/BUL 17% 14% 38% 37% 37% 37% 1% 1% 7% 5% Postdoktor 1% 5% 93%

50 Fysiska institutionen Könsfördelning: Professorer (48, N-fak: 18): 21% kvinnor (N-fak: 28%) Lektorer (33, N-fak: 13): 33% kvinnor (N-fak: 15%) Biträdande lektorer (16, N-fak 5): 13% kvinnor (N-fak: 40%) Seniora forskare (11, N-fak: 3): 9% kvinnor (N-fak: 0%) Postdoktorer (46, N-fak: 14): 28% kvinnor (N-fak: 43%)

51 Fysiska institutionens strategiska arbete med rekrytering Institutionsstrategi Förankring av rekryteringar i styrelse och avdelningsföreståndarmöte Avdelningarnas forskningsstrategier Utveckling av befintliga forskningsområden - avveckling av befintliga forskningsområden? Nya forskningsområden? Personalplanering, särsk. mht. pensionsavgångar Institutionsgemensam forskningsstrategi Nya forskningsområden Verktyg: Strategiska medel: 4 milj/år: N+LTH Finns det forskningsområden inom fysik där LU och institutionen borde ha en aktivitet, men där LU och institutionen inte har det? Exempel: ESS/fysik med neutroner och magnetism Institutionens GU-strategi Undervisningsbehov: spelar central roll i rekryteringar av BUL, UL, professorer Viktig framtidsfråga: UL med fokus på undervisning

52 Frågor i det strategiska arbetet med en rekrytering Koppling till experimentell infrastruktur? (särsk. Lund Nano Lab, LLC, MAX IV, ESS, CERN och FAIR) Är forskningsfältet livskraftig, finns det en miljö eller kan vi bygga upp en miljö? Kommer infrastrukturen och forskningsfältet vara kvar och utvecklas under minst 10 år? Kan vi finansiera den nya tjänsten? (avdelningsperspektiv!) Undervisningsbehov? (större undervisningsvolym önskvärd!) Mångfald

53 Har vi råd? Finansiering av (nya) lärartjänster Alltid en blandfinansiering: fakultetsmedel, GU-medel, externa medel Institutionen till ca. 60% externfinansierad plus en andel av fakultetsmedel som erhållits i konkurrens (t ex infrastrukturmedel): Föga troligt att externfinansieringen blir reducerad så kraftigt att vi inte längre kan utnyttja den för att finansiera lärartjänster Även lärartjänster finansieras med externa medel: detta ger oss flexibilitet och ökar solidariteten inom lärarkåren men det betyder också att alla måste dra sitt strå till stacken! Nya lärare måste ha visat att de kan dra in externa medel

54 Vilka tjänster? Vem vill vi rekrytera? BUL-tjänsterna är huvudspåret för ny rekrytering: här kan vi erbjuda attraktiva villkor internationellt sett, vilket vi har svårt med när det gäller professorer Utbildning och forskning ska sammanflätas Diskussion kring UL med undervisningsfokus Forskningstunga tjänster: Excellens Internationell erfarenhet Kandidaterna måste ha visat att de kan dra in externa medel (även BUL!) Pedagogisk skicklighet Generellt: Samarbetsförmåga Mångfald

55

56 Dnr STYR 2018/172 Arbetsordning för naturvetenskapliga fakulteten och fördelning av ansvar och beslutsbefogenheter Fastställd av fakultetsstyrelsen den 7 februari 2018 Naturvetenskapliga fakultetens arbetsordning och fördelning av ansvar och beslutsbefogenheter träder i kraft den 7 februari 2018 och tidigare beslut (dnr STYR 2017/1618, daterad ) upphör då att gälla.

57 Innehåll 1. Inledning Studentinflytande 2 2. Naturvetenskapliga fakultetens organisation 3 3. Ledning samt beredande och beslutande organ på fakultetsnivå Fakultetsstyrelse Dekan Prodekaner Presidium Ledningsråd Fakultetskansli och kanslichef Lärarförslagsnämnd Utbildningsnämnd Nämnden för utbildning på forskarnivå Biblioteksnämnd Docenturnämnd Kommittén för jämställdhet och lika villkor Infrastrukturråd Arbetsmarknadsråd Stipendiekommitté för rese- och forskningsbidrag 9 4. Institutioner och motsvarande Institutionsstyrelse Prefekt eller motsvarande Ställföreträdande prefekt eller motsvarande Biträdande prefekt eller motsvarande Studierektor och biträdande studierektor Arbetsmiljösamverkan, fakultetsbibliotek och andra organ Kommittéer för arbetsmiljösamverkan Lokal skyddskommitté HMS-kommittéer Centrumbildningar Valberedningar Fakultetsbibliotek Fakultetsbibliotekarie Biblioteksenhetens styrgrupp Biblioteksenheter Biblioteksenhetsansvarig Formalia vid beslutsfattande samt möte i styrelser och andra beredande och beslutande organ Fördelning av ansvar och beslutsbefogenheter inom fakulteten Fakultetsstyrelsens beslutsbefogenheter Allmänt om fördelning av beslutsbefogenheter Fördelning av ansvar och beslutsbefogenheter till olika organ och funktioner Dekan Prodekaner Fakultetskansli och kanslichef Lärarförslagsnämnd Utbildningsnämnd Nämnden för utbildning på forskarnivå Institutionsstyrelser Prefekt eller motsvarande 27

58 1. INLEDNING Fakultetens verksamhet regleras främst i Arbetsordning för Lunds universitet och Föreskrifter om fördelning av beslutsbefogenheter vid Lunds universitet samt ett antal andra universitetsinterna regler. Vid fakulteten ska beslutsprocesser på alla nivåer vara genomskinlig och lättillgänglig. Beslutsordningen ska vara väl definierad och tydlig. Det åligger fakultetsstyrelsen att fastställa formerna för fakultetens arbete. Förändringar av organisation ska normalt göras i föreliggande arbetsordning. Ambitionen är att i så stor utsträckning som möjligt samla olika befattningshavares ansvar och beslutsbefogenheter inom olika områden i detta dokument. Mandatperioden för samtliga organ under fakultetsstyrelsen samt valberedningen är tre år och följer mandatperioden för dekan och prodekaner med tre månaders fördröjning (dvs. den 1 april till och med den 31 mars). I enlighet med Arbetsordning för Lunds universitet är målet att det inom samtliga nämnder, styrelser och övriga organ ska råda balans mellan könen. 1.1 Studentinflytande I enlighet med Arbetsordning för Lunds universitet har studenterna rätt att utse representanter i beredande och beslutande organ. Det gäller med undantag för bedömning av enskilda studenters studieprestationer och handläggning av enskilda personalärenden. Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen. I de fall synpunkter i ett ärende behöver inhämtas genom remiss och ärendet rör verksamhet av betydelse för utbildningens eller studenternas situation ska studentkårerna inom fakulteten utgöra remissinstans. Företrädare för studenterna i styrelsen och dess underorgan utses av berörd studentkår. Institutionen ska i samråd med studentkåren fatta beslut om i vilka övriga organ studenterna ska vara representerade. Institutionen ska skriftligt avtala med studentkåren om hur detta samråd ska ske och i övrigt följa Policy och föreskrifter för studentinflytande vid Lunds universitet. 2

59 2. NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETENS ORGANISATION 3

60 3. LEDNING SAMT BEREDANDE OCH BESLUTANDE ORGAN PÅ FAKULTETSNIVÅ 3.1 Fakultetsstyrelse Naturvetenskapliga fakulteten leds av en fakultetsstyrelse. I enlighet med Arbetsordning för Lunds universitet har fakultetsstyrelsen ett samlat ansvar för utbildning, forskning, innovation och samverkan, kvalitets- och utvecklingsarbete, fakultetsbiblioteket, organisation, ekonomi, personal, administration samt informations- och kommunikationsfrågor. Fakultetsstyrelsen beslutar om inrättning och avveckling av institutioner och andra enheter inom fakulteten. Fakultetsstyrelsen kan, om synnerliga skäl föreligger, besluta om annan ledning för en institution/motsvarande än en styrelse. Fakultetens arbete leds av en dekan, som också är ordförande i fakultetsstyrelsen. I styrelsen ingår företrädare för lärare, studenter och övriga anställda samt externa ledamöter. Fakultetsstyrelsen ska arbeta framåtriktat och identifiera långsiktiga mål och visioner för fakulteten. Fakultetsstyrelsen har tolv ledamöter exklusive studeranderepresentanter. Fakultetsstyrelsens sammansättning är: dekan två prodekaner (den prodekan som är ställföreträdande dekan är vice ordförande) ytterligare fem företrädare för lärare tre företrädare för studenter två övriga anställda två externa ledamöter Mandatperioden för ledamöterna i fakultetsstyrelsen är, med undantag för studeranderepresentanterna, tre år. De till universitetet kollektivavtalsanslutna personalorganisationerna har rätt att till fakultetsstyrelsen utse varsin representant med närvaro-, yttrande- och förslagsrätt. Företrädare för lärare och övriga anställda utses genom val av de röstberättigade inom fakulteten. Studeranderepresentanterna utses i den ordning som stadgas i 7 studentkårsförordningen (2009:769). De externa ledamöterna utses av rektor efter förslag från fakultetens valberedning. Suppleanter ska inte utses för ledamöterna i fakultetsstyrelsen. Kanslichef, personalchef, ekonomichef, kommunikationschef samt fakultetsadministratör är ständigt närvarande vid styrelsens möten som sakkunniga tjänstemän. 3.2 Dekan Dekanen är fakultetens chef och företräder fakulteten inom och utom universitetet. Dekanen ska verka för att forskning och utbildning inom fakulteten bedrivs med hög kvalitet och främja samverkan med det omgivande samhället. Dekanen ansvarar för fakultetens löpande verksamhet och ska säkra att verksamheten bedrivs i enlighet med lag och förordning, kollektivavtal och andra avtal samt därmed säkerställa korrekt myndighetsutövning och att arbetsgivaransvaret upprätthålls. 4

61 Dekanen har i övrigt de beslutsbefogenheter som fakultetsstyrelsen delegerat. Dekanen ska vara prefekternas chef. Dekanen är ordförande i fakultetsstyrelsen. Dekanen ska ha en ställföreträdare. Dekan utses av rektor för en mandatperiod på tre år efter förslag genom val av de röstberättigade inom fakulteten. 3.3 Prodekaner Vid fakulteten ska det finnas två prodekaner. En av prodekanerna är dekanens ställföreträdare och vice ordförande i fakultetsstyrelsen. Prodekanerna ska ha något av ansvarsområdena utbildning på grund- och avancerad nivå eller utbildning på forskarnivå. Vilket ansvarsområde som ges respektive prodekan bör vara avhängigt personernas tidigare huvudsakliga verksamhet/erfarenhet och det är fakultetens valberedning som tar fram förslag till uppdragsfördelning. Prodekan för utbildning på forskarnivå är ordförande i lärarförslagsnämnden och nämnden för utbildning på forskarnivå. Prodekan för utbildning på grund- och avancerad nivå är ordförande i utbildningsnämnden. Den prodekan som är ställföreträdande dekan utses av rektor, efter förslag genom val av de röstberättigade inom fakulteten. Den andra prodekanen utses av dekan efter förslag genom val av de röstberättigade inom fakulteten. Mandatperioden är tre år. 3.4 Presidium Vid fakulteten ska det finnas ett presidium som fungerar som ett arbetsutskott till fakultetsstyrelsen. Presidiet hanterar ärenden av löpande karaktär. Dekan fattar normalt beslut efter hörande av presidiet. I presidiet ingår dekan, prodekaner, kanslichef samt två studeranderepresentanter. Personalchef, ekonomichef, kommunikationschef, fakultetsbibliotekarie samt fakultetskoordinator är ständigt adjungerade vid presidiets möten som sakkunniga tjänstemän. 3.5 Ledningsråd Vid fakulteten ska det finnas ett ledningsråd som hanterar frågor av mer långsiktig och strategisk karaktär. Ledningsrådets sammansättning ska säkerställa att verksamhetsfrågor snabbt når fakultetsledningen och att beslutskvaliteten blir högre genom att frågor blir mångsidigt belysta före dekanens beslut. Ledningsrådet är forum för dialog mellan institutionerna och fakultetsledningen. I ledningsrådet ingår dekan, prodekaner, prefekter (motsvarande), kanslichef samt två studeranderepresentanter. Personalchef, ekonomichef, kommunikationschef samt fakultetskoordinator är ständigt adjungerade vid ledningsrådets möten som sakkunniga tjänstemän. 5

62 3.6 Fakultetskansli och kanslichef Fakultetskansliets huvuduppgift är att stödja fakultetsstyrelsens, beslutade och beredande organ under fakultetsstyrelsen samt fakultetsledningens verksamhet. Kansliet ska också ge service, information och rådgivning till institutionerna. Arbetet leds av en kanslichef. 3.7 Lärarförslagsnämnd I enlighet med Lunds universitets anställningsordning ska det vid varje fakultet finnas minst en lärarförslagsnämnd. Lärarförslagsnämnden är ett beredande organ inför beslut om anställning av lärare. Nämnden har det övergripande ansvaret för processen kring meriteringsgraden ETP (Excellent Teaching Practitioner). Lärarförslagsnämndens sammansättning är följande: fyra lärarrepresentanter varav en skall vara ordförande och en vice ordförande, två studeranderepresentanter. Ordförande är prodekan för utbildning på forskarnivå. Suppleanter utses för ledamöterna i lärarförslagsnämnden. Vid beslut om ETP kan en lärare från fakultetens pedagogiska akademi adjungeras. Mandattiden är tre år. 3.8 Utbildningsnämnd Utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna utbildningen på grund- och avancerad nivå inom naturvetenskapliga fakulteten. Nämnden är därutöver ett beredande organ inför beslut i fakultetsstyrelsen i ärenden om utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I uppdraget ingår även att: Driva och utveckla frågor rörande rekrytering och marknadsföring i samråd med fakultetens kommunikationsfunktion och rekryteringsråd. Driva och utveckla frågor rörande arbetsmarknad och anställningsbarhet. Bevaka utvecklingen inom utbildningsområdet avseende internationalisering, likabehandling, pedagogik, tillträdesfrågor, validerings- och kvalitetsfrågor. Sammansättning 1 prodekan för utbildning på grund- och avancerad nivå nio studierektorer (en från varje institution) en allmänrepresentant tre studeranderepresentanter Ordförande är prodekan för utbildning på grund- och avancerad nivå. Nämnden utser inom sig vice ordförande. Suppleanter utses för studeranderepresentanterna men inte för övriga ledamöter i utbildningsnämnden. Mandatperioden är tre år. 3.9 Nämnden för utbildning på forskarnivå Nämnden för utbildning på forskarnivå ska bevaka och främja utbildningen på forskarnivå inom fakulteten. Nämnden har det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna utbildningen på forskarnivå. Nämnden ska vara ett forum för strategiska diskussioner och långsiktig planering samt 1 Utbildningsnämndens sammansättning från och med kommande mandatperiod

63 leda fakultetens kvalitetsarbete inom utbildningen på forskarnivå. Nämnden ska driva och utveckla frågor rörande arbetsmarknad och anställningsbarhet, utbildning av handledare, internationalisering, pedagogik, tillträdesfrågor, validerings- och kvalitetsfrågor samt har ansvar för att sammanställa och följa upp nyckeltal samt statistik inom utbildning på forskarnivå. Nämnden är därutöver ett beredande organ inför beslut i fakultetsstyrelsen i ärenden om utbildning på forskarnivå. Sammansättning prodekan för forskarutbildning fem lärarrepresentanter två studeranderepresentanter Ordförande är prodekan för utbildning på forskarnivå. Suppleanter utses inte för ledamöterna i nämnden. Fakultetsstyrelsen utser ledamöter för en mandatperiod om tre år Biblioteksnämnd Biblioteksnämndens huvudsakliga uppgift är att ha det verksamhetsmässiga och ekonomiska huvudansvaret för fakultetens biblioteksverksamhet. Sammansättning fyra lärarrepresentanter, varav en är ordförande fakultetsbibliotekarie biträdande fakultetsbibliotekarie två studeranderepresentanter Lärarrepresentanterna ska representera de fyra biblioteksenheternas serviceområden och ska ingå i respektive biblioteksenhets styrgrupp. Suppleanter utses inte för ledamöterna i biblioteksnämnden. Fakultetsstyrelsen utser ledamöter och ordförande för en mandatperiod om tre år. Ordförande i biblioteksnämnden är fakultetens representant i biblioteksstyrelsen. Uppdrag: Kontinuerligt anpassa bibliotekens verksamhet till rådande behov. Föreslå fördelning av resurser från fakulteten till respektive biblioteksenhet för beslut i fakultetsstyrelsen. Inhämta och bedöma budgeten för respektive fakultetsbibliotek samt sammanställa dessa. Inhämta och bedöma helårsbokslut och verksamhetsberättelse för respektive fakultetsbibliotek samt sammanställa dessa. Skriva gemensam verksamhetsberättelse och verksamhetsplan för fakultetens biblioteksverksamhet. Rapportera bokslut och annan information till biblioteksstyrelsen, fakultetsstyrelsen samt prefekter. Utse representanter i universitetsgemensamma samrådsorgan i biblioteksfrågor. Agera för att fakultetens uppdrag till fakultetsbiblioteket (STYR 2017/1530) uppfylls. Samverka med LTH:s biblioteksnämnd. Tillse att utvärdering av biblioteksverksamheten integreras i utvärderingar av utbildning och forskning. 7

64 3.11 Docenturnämnd Docenturnämnden är ett beredande organ inför beslut av dekan i ärenden om antagning av oavlönad docent. Nämnden avger förslag till beslut om docentur till dekan och utser sakkunniga vid prövning av ansökan om docentur. Sammansättning sex lärarrepresentanter, två för vart och ett av fakultetens tre ämnesområden (matematikfysik, biologi-geologi och kemi) två studeranderepresentanter Suppleanter utses inte för ledamöterna i docenturnämnden. Fakultetsstyrelsen utser ledamöter och ordförande för en mandatperiod om tre år Kommittén för jämställdhet och lika villkor Kommittén för jämställdhet och lika villkor är ett beredande organ inför beslut i fakultetsstyrelsen. Sammansättning en ledamot från varje institution eller motsvarande med fler än tio anställda fakultetens representant i universitetets ledningsgrupp för jämställdhet och likabehandling två studeranderepresentanter Dekan är ordförande i kommittén för jämställdhet och lika villkor. Ledamöterna bör antingen vara ledamot i institutionens styrelse eller i institutionens jämställdhetskommitté. Suppleanter ska utses för ledamöterna i kommittén. Personalorganisationerna har rätt att utse varsin representant med närvaro-, yttrande- och förslagsrätt. Fakultetsstyrelsen utser ledamöter och suppleanter för en mandatperiod om tre år. 2 Uppdrag Föreslå och initiera olika jämställdhets- och likabehandlingsåtgärder för att motverka alla former av diskriminering. Driva och följa upp institutionernas arbete inom jämställdhet och likabehandling Stödja och sprida kunskap om jämställdhet och likabehandling. Utöva tillsyn samt ta initiativ till förändringar rörande arbetet med jämställdhets- och lika villkor. Genomföra och delta i utbildning och information om jämställdhet och lika villkor. Lämna förslag till aktiva åtgärder för arbetet med jämställdhets- och lika villkor inom fakulteten Infrastrukturråd Infrastrukturrådet vid naturvetenskapliga fakulteten ska vara ett proaktivt organ med övergripande ansvar att bevaka och bereda frågor om fakultetens behov av sådan infrastruktur som inte kan finansieras enbart på forskargruppsnivå. Infrastrukturrådet ska bestå av en ledamot från vardera biologi, fysik, geo- och ekosystemvetenskaper, kemi och matematik (5 ledamöter). Fakultetsstyrelsen utser ledamöter och ordförande för en mandatperiod om tre år. 2 Gäller beslut om ledamöter som fattas efter den 1 april

65 Uppdrag Hålla sig uppdaterad om fakultetens befintliga tyngre infrastruktur. Identifiera viktiga infrastrukturbehov som kommer att behöva resurser på kort och lång sikt (upp till 10 år). Hålla en öppen dialog med infrastrukturintressenter vid andra fakulteter och lärosäten samt vid behov samverka med dessa. På fakultetens uppdrag ta ställning till ansökningar och bereda beslut relaterade till infrastruktur. Årligen till fakultetsledningen lämna redogörelse för fakultetens infrastrukturbehov. Årligen utlysa de av fakultetsstyrelsen budgeterade medlen för infrastruktur och bereda ansökningarna av dessa medel Arbetsmarknadsråd Arbetsmarknadsrådet verka för kunskapsutbyte och som ett beredande organ i frågor rörande arbetsmarknad och anställningsbarhet. Arbetsmarknadsrådet rapporterar löpande till utbildningsnämnden, och till nämnden för utbildning på forskarnivå vid behov. Sammansättning nio ledamöter från institution (motsvarande) en extern representant två studeranderepresentanter Ledamöterna och ordförande utses av utbildningsnämnden på förslag från institutionerna. Suppleanter utses inte för ledamöterna i arbetsmarknadsrådet. Ordförande utses bland ledamöterna från institution. Mandatperioden är tre år. Uppdrag Prioritera och initiera aktiviteter som ger studenterna och doktoranderna ökade arbetsmarknadskontakter under utbildningen. Prioritera och initiera aktiviteter som får studenterna och doktoranderna att reflektera över sina kompetenser i förhållande till den yrkesroll som väntar Stipendiekommitté för rese- och forskningsbidrag Stipendiekommittén är huvudsakligen ett beredande organ inför beslut av dekan i ärenden om utdelning av rese- och forskningsbidrag från stiftelser. Sammansättning en lärarrepresentant från vart och ett av fakultetens tre ämnesområden (matematik-fysik, biologigeologi och kemi) en studentrepresentant Suppleanter utses inte för ledamöterna i stipendiekommittén. Fakultetsstyrelsen utser ledamöter och ordförande för en mandatperiod om tre år. 9

66 4. INSTITUTIONER OCH MOTSVARANDE I naturvetenskapliga fakulteten ingår följande institutioner och organisatoriska enheter: Biologiska institutionen Fysiska institutionen (ingår även i LTH) Geologiska institutionen Institutionen för astronomi och teoretisk fysik Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap Kemiska institutionen (ingår även i LTH) Matematikcentrum (ingår även i LTH) Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) Avd. för medicinsk strålningsfysik i Lund (ingår även i M-fak) 4.1 Institutionsstyrelse I enlighet med Arbetsordning för Lunds universitet ska en institution ledas av en institutionsstyrelse som, inom de ramar som fakultetsstyrelsen beslutar, har ett samlat ansvar för utbildning, forskning samt kvalitets- och utvecklingsarbete. Om synnerliga skäl föreligger kan en institution ledas av en prefekt enbart eller på annat sätt. Institutionsstyrelsen ska ha nio till sjutton ledamöter varav majoriteten ska vara vetenskapligt kompetenta lärare. Övriga anställda ska vara representerade. Studenterna har rätt att vara representerade med tre ledamöter. Studeranderepresentanterna utses i den ordning som stadgas i 7 studentkårsförordningen. Prefekten är styrelsens ordförande. Varje institutionsstyrelse beslutar om suppleanter ska finnas. Företrädare för personalorganisationerna har närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i styrelsen och utses på det sätt som anges i personalföreträdarförordningen. Mandatperioden för ledamöterna i institutionsstyrelserna är, med undantag för studentrepresentanterna, tre år. Institutionsstyrelsens ledamöter och eventuella suppleanter utses genom val av de röstberättigade inom institutionen. 10

67 Fakultetsstyrelsen fastställer att institutionsstyrelserna ska ha följande sammansättning: Institution Prefekt Lärare Övriga anställda Stud.repr Totalt Astronomi och teoretisk fysik Biologi Fysik Geologi Kemi Matematikcentrum Naturgeografi och ekosystemvetenskap Inom naturvetenskapliga fakulteten finns också följande organisatoriska enheter: Avdelningen för medicinsk strålningsfysik Avdelningen för medicinsk strålningsfysik är en avdelning inom institutionen för kliniska vetenskaper, Lund vid medicinska fakulteten. Avdelningen tillhör organisatoriskt naturvetenskapliga fakulteten och leds av en avdelningsföreståndare som utses av dekan. Centrum för klimat- och miljöforskning (CEC) CEC leds av en styrelse bestående av totalt 13 ledamöter. Av dessa ska 11 ledamöter vara vetenskapligt kompetenta lärare och utses av naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen. Två av ledamöterna ska vara studeranderepresentanter och utses i sedvanlig ordning. Mandatperioden för ledamöterna är tre år. Centrumet leds av en föreståndare som utses av dekan. 4.2 Prefekt eller motsvarande I enlighet med Arbetsordning för Lunds universitet är prefekten institutionens chef. Prefekten ska verka för att forskning och utbildning bedrivs med hög kvalitet inom institutionens verksamhet och verka för att främja institutionens samverkan med det omgivande samhället. Prefekten företräder institutionen inom och utom universitetet. Vidare ansvarar prefekten i enlighet med Arbetsordning för Lunds universitet för institutionens löpande verksamhet och ska säkra att verksamheten bedrivs i enlighet med lag och förordning, kollektivavtal och andra avtal samt därmed säkerställa korrekt myndighetsutövning och att arbetsgivaransvaret upprätthålls. Prefekter har i övrigt de beslutsbefogenheter som institutionsstyrelsen och fakultetsstyrelsen fördelat. Fakultetsstyrelsen har i tillägg till prefektkontrakt preciserat uppdraget i det följande. Prefektuppdraget medför ansvar för att leda, utveckla, planera och följa upp institutionens personalarbete så att detta främjar en god arbetsmiljö. Viktiga insatsområden är personalplanering och karriärplanering, medarbetarnas möjlighet till insyn och delaktighet, organisation för utvecklings- och lönesamtal, i förekommande fall lönesättande samtal, jämställdhet och lika villkor 11

68 samt introduktion av nyanställda. Prefekten medverkar i lönesättning enligt fakultetens riktlinjer. Prefekten ansvarar för att de studerandes rätt till inflytande i beredande och beslutande organ på institutionsnivå tillgodoses. Prefekten har ett ansvar för att genomföra institutionsstyrelsens direktiv och beslut rörande verksamhetens inriktning och den tredje uppgiften samt att ge fakulteten och institutionsstyrelsen underlag för planering och uppföljning. Prefekten utses av fakultetens dekan före en period om tre år efter förslag från institutionens anställda. Prefekten ska vara en vetenskapligt kompetent lärare. 4.3 Ställföreträdande prefekt eller motsvarande I enlighet med Arbetsordning för Lunds universitet ska prefekten ha en ställföreträdare som benämns ställföreträdande prefekt. Den ställföreträdande prefekten utses av dekan för en period om tre år efter förslag från institutionens anställda. Ställföreträdande prefekt ska vara en vetenskapligt kompetent lärare. 4.4 Biträdande prefekt eller motsvarande I enlighet med Föreskrifter om ledningsuppdrag vid Lunds universitet (STYR 2016/1600) kan biträdande prefekt utses. Biträdande prefekt utses av dekan för en period om tre år efter förslag från prefekt. Biträdande prefekt ska vara en vetenskapligt kompetent lärare. 4.5 Studierektor och biträdande studierektor Vid varje institution eller motsvarande ska det finnas en studierektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Studierektorn är fakultetens kontaktperson i frågor om utbildning och är ledamot i fakultetens utbildningsnämnd. I de fall institutionens storlek eller verksamhetetens organisation ställer krav på mer än en studierektor kan en eller flera biträdande studierektorer utses. Studierektor och biträdande studierektor utses av prodekan för utbildning på grund- och avancerad nivå efter förslag från prefekt. Mandatperioden är normalt tre år, och följer normalt utbildningsnämndens mandatperiod. I enlighet med Föreskrifter för utbildning på forskarnivå vid Lunds universitet ska studierektor eller motsvarande utses för varje ämne som utbildning i forskarnivå anordnas i. Studierektorn ska ha en samordnande roll i för frågor relaterade till utbildning på forskarnivå i ämnet. I del fall institutionens storlek eller verksamhetetens organisation ställer krav på mer än en studierektor kan en eller flera biträdande studierektorer utses. Studierektor och biträdande studierektor utses av prodekan för forskarutbildning efter förslag från prefekt. Mandatperioden är normalt tre år. 12

69 5. ARBETSMILJÖSAMVERKAN, FAKULTETSBIBLIOTEK OCH ANDRA ORGAN 5.1 Kommittéer för arbetsmiljösamverkan Lokal skyddskommitté I enlighet med lokalt arbetsmiljöavtal för Lunds universitet ska det finnas en lokal skyddskommitté på varje fakultet. Den lokala skyddskommittén är ett samverkansorgan mellan arbetsgivaren och huvudskyddsombud i frågor som rör planering, genomförande och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet inom fakulteten. Sammansättning: Tre företrädare för arbetsgivaren Tre företrädare för anställda (minst en företrädare ska vara huvudskyddsombud) Två studerandeskyddsombud Företrädare för arbetsgivaren Dekan Prodekan för utbildning på grund- och avancerad nivå Kanslichef Suppleant Prefekt eller ställföreträdande prefekt Prodekan för utbildning på forskarnivå Personalchef Dekan är ordförande i den lokala skyddskommittén. Kommittén ska bland företrädarna för arbetsgivaren utse en ställföreträdande ordförande. Suppleanter ska utses för ledamöterna, och deltar i sammanträdena när ordinarie ledamot inte kan närvara. Fakultetsstyrelsen utser arbetsgivarens företrädare och suppleanter för dessa medan personalorganisationerna utser företrädare för de anställda. Studerandeskyddsombuden vid fakulteten har rätt att utse två studerandeskyddsombud. Mandatperioden är tre år för arbetsgivarrepresentanterna. Uppdrag: Följa utvecklingen i frågor som rör det förebyggande arbetet mot ohälsa och olycksfall samt det främjande arbetet för en god arbetsmiljö. Delta i planeringen av fakultetens arbetsmiljöarbete och till fakultetsledningen lämna förslag till åtgärder samt följa upp dessa. Rapportera analys av resultatet av uppföljning och handlingsplaner rörande det systematiska arbetsmiljöarbetet vid fakultetens institutioner till den centrala skyddskommittén. Återkoppla till institutionerna i frågor som exempelvis resultatet av deras årliga SAMuppföljningar och handlingsplaner HMS-kommittéer I enlighet med lokalt arbetsmiljöavtal för Lunds universitet kan det på institutionsnivå finnas HMS-kommittéer för en eller flera institutioner. HMS-kommittén är ett beredande och rådgivande organ till institutionsledningen. Kommittéerna inrättas av fakultetsstyrelsen. Sammansättning: Minst en företrädare (prefekt eller annan beslutsbehörig företrädare) för arbetsgivaren för respektive institution eller motsvarande som ingår i kommittén. 13

70 ett skyddsombud för respektive institution eller motsvarande som ingår i kommittén. Studerandeskyddsombud har närvaro- och yttranderätt. Företrädarna för arbetsgivaren utses av fakultetsstyrelsen. Mandatperioden är tre år, utom för studerandeskyddsombud. Vid fakulteten finns följande HMS-kommittéer: Biologi och Centrum för miljö- och klimatforskning Geocentrum Fysik, astronomi och teoretisk fysik och kansli N (gemensam med LTH) Kemicentrum (gemensam med LTH) Matematikcentrum (gemensam med LTH) Medicinsk strålningsfysik (gemensam med medicinska fakulteten) HMS-kommittéerna ska inom respektive kommittés ansvarsområde: Verka för förändringar kopplade till det systematiska arbetsmiljöarbetet och miljö- och säkerhetsfrågor. Följa upp resultat och föreslå åtgärder utifrån genomförda skyddsronder. 5.2 Centrumbildningar Fakultetsstyrelsen kan fatta beslut om inrättande av andra arbetsenheter och centrumbildningar. I de fall centrumbildningar inrättas ska dessa ledas av en styrelse och ha en föreståndare. Beslut om föreskrifter fattas i samband med inrättande. Centrumbildningens uppdrag, styrelsesammansättning, mandatperiod, styrelsens uppgifter, föreståndarens uppgifter ska specificeras i föreskrifterna. Fakultetsstyrelsen ska utse ledamöter i styrelsen och dekan ska normalt utse föreståndare. Mandatperioden för ledamöter i styrelser och uppdrag som föreståndare är normalt tre år. 5.3 Valberedningar I enlighet med Arbetsordning för Lunds universitet ska det vid varje fakultet väljas en valberedning som har till uppgift att bereda nomineringar samt lägga förslag till kandidater som dekan, prodekaner, företrädare för vetenskapligt kompetenta lärare, företrädare för övriga anställda samt externa ledamöter. Valberedningen på fakultetsnivå består av sju ledamöter exklusive studentrepresentanter, dvs. fem företrädare för vetenskapligt kompetenta lärare, två företrädare för övriga anställda samt två företrädare för studenterna. 3 Valberedningen utser sin ordförande inom sig. Härutöver får personalorganisationerna utse var sin företrädare, som ges närvaro-, yttrande- och förslagsrätt i valberedningen. Studenterna deltar endast i arbetet med att bereda och lägga förslag till kandidater som dekan, prodekaner samt externa ledamöter. Fakultetsstyrelsen föreskriver att det alltid finns en bemannad valberedning på fakultetsnivå. Mandatperioden är tre år. Fakultetens valberedning ska vid förslag till prodekan föreslå uppdragfördelning för respektive prodekan samt föreslå vilken prodekan som ska vara ställföreträdande dekan. Vilket 3 Enligt beslutade övergångsbestämmelser i Arbetsordning för Lunds universitet (STYR 2016/486) träder sammansättning i kraft vid nästa mandatperiod, från och med Till dess gäller tidigare fastställd 14

71 ansvarsområde som föreslås (utbildning på grund- och avancerad nivå eller utbildning på forskarnivå) ska vara avhängigt personernas tidigare huvudsakliga verksamhet/erfarenhet. Valberedningen bör sträva efter att dekan och ställföreträdande dekan representerar båda könen och att dekan och de båda prodekanerna tillsammans representerar fakultetens ämnesbredd. Samråd med rektor ska föregå valberedningens förslag till dekan och ställföreträdande dekan. Valberedningen kan, efter beslut i fakultetsstyrelsen, söka dekan såväl inom annan fakultet än den egna som utanför Lunds universitet. I enlighet med Föreskrifter om val till universitetskollegiet samt val på fakultets- och institutionsnivå (STYR 2017/211) ska det på varje institution väljas en valberedning, vilken föreslår ledamöter och eventuella suppleanter till institutionsstyrelsen. Fakultetsstyrelsen föreskriver att en valberedning på institutionsnivå ska bestå av minst två vetenskapligt kompetenta lärare och en övrig anställd. Mandatperioden ska vara tre år. Närmare sammansättning fastställs av prefekt och prefekt föreslår även ledamöter, vilka sedan utses genom val av institutionens röstberättigade. 5.4 Fakultetsbibliotek Fakulteten ska ha ett fakultetsbibliotek med flertalet biblioteksenheter. En biblioteksenhet kan ha flera serviceställen. För de biblioteksenheter som finns vid de institutioner som är gemensamma med LTH tillhör biblioteksenheten organisatoriskt endera fakulteten. Biblioteketen vid Kemicentrum och fysiska institutionen tillhör naturvetenskapliga fakulteten medan biblioteket vid Matematikcentrum tillhör LTH (STYR 2015/979) Fakultetsbibliotekarie Fakultetsstyrelsen har fastställt att det ska finnas en fakultetsbibliotekarie och en biträdande fakultetsbibliotekarie. Biträdande fakultetsbibliotekarie är ställföreträdande fakultetsbibliotekarie. Dekan utser fakultetsbibliotekarie och biträdande fakultetsbibliotekarie. Uppdragsperioden är tre år. Bibliotekarier anställda vid fakulteten ska ges möjlighet att anmäla intresse för uppdraget. Uppdrag: Samordning av verksamheten, i samråd med biblioteksenhetsansvariga. Representera fakulteten i universitetsgemensamma arbetsgrupper Ansvar för uppföljning av fakultetsbibliotekets verksamhet och ekonomi rapportering sker till biblioteksnämnden. Leda och fördela arbetet som faller inom de fakultetsgemensamma uppdragen. Ta aktiv del vid nyrekrytering inom fakultetsbiblioteket och dess biblioteksenheter. Samverka med LTH:s fakultetsbibliotekarie Biblioteksenhetens styrgrupp Vid varje biblioteksenhet ska det finnas en styrgrupp. Sammansättning: Minst tre lärarrepresentanter (varav en är ordförande) sammansättning: sju ledamöter, vara fyra företrädare för vetenskapligt kompetenta lärare och tre företrädare för övriga anställda. 15

72 Biblioteksansvarig Minst en företrädare för studenter Sammansättning fastställs av respektive institutionsstyrelse eller husstyrelse. Dessa utser även lärarrepresentanter. En av lärarrepresentanterna i styrgruppen ska representera biblioteksenheten i fakultetens biblioteksnämnd. Uppdrag: Budgetera fakulteternas för biblioteksenhetens öronmärkta medel. Lämna förslag på budget för personal, förvärv samt drift inom biblioteksenheten för beslut vid berörda institutioner eller husstyrelser. Överlämna bokslut och annan information om verksamheten till biblioteksnämnden. Agera för att biblioteksenheten kontinuerligt anpassar verksamheten så att ett med övriga LU likställt, ändamålsenligt och behovsanpassat biblioteksstöd kan erbjudas anställda och studenter inom biblioteksenhetens serviceområde. Institutioner eller husstyrelser som har biblioteksenhet gemensam med annan institution och/eller fakultet ska samverka med dessa. Föreslå lärarrepresentant till fakultetens biblioteksnämnd Biblioteksenheter Inom fakulteten finns fyra biblioteksenheter: biologibiblioteket, fysik- och astronomibiblioteket, geobiblioteket och Kemicentrums bibliotek. Fysik- och astronomibiblioteket har tre serviceställen: fysikbiblioteket (huvudbibliotek), astronomibiblioteket och MAXIV. Biblioteksenhetens serviceområde fastställs av fakultetsstyrelsen Biblioteksenhetsansvarig Inom varje biblioteksenhet ska det finnas en enhetsansvarig. Uppdrag: Arbetsledning och budgetansvar enligt för verksamheten gällande delegation. Löpande verksamhet, utveckling samt uppföljning av biblioteksenhetens verksamhet. Upprätta förslag till budget för personal, förvärv samt drift inom biblioteksenheten. Agera för att fakultetens uppdrag till fakultetsbiblioteket uppfylls. Representera verksamheten i biblioteksenhetens styrgrupp. 16

73 6. FORMALIA VID BESLUTSFATTANDE SAMT MÖTE I STYRELSER OCH ANDRA BEREDANDE OCH BESLUTANDE ORGAN Till varje beredande och beslutande organ på fakultetsnivå ska en sakkunnig tjänsteman från fakultetskansliet vara knuten. Denna person utses normalt av kanslichefen. Föredragning och beslut I enlighet med Arbetsordning för Lunds universitet ska ärenden avgöras efter föredragning (20 MF). Föredragning sker mot bakgrund mot de förvaltningsrättsliga krav som ställs på ärendets beredning. Med föredragning avses att den som ansvarat för ärendets beredning och framtagande av ett skriftligt förslag till beslut personligen presenterar detta genom redovisning för den person eller det organ som ska fatta beslutet. Dekan fattar normalt beslut i presidiet eller ledningsrådet. Beslut som rör enskild fattas normalt inte vid särskilt möte. Beslut som fattas av fakultetsstyrelsen ska normalt beredas i presidium och ledningsråd. Ordförande för en styrelse/nämnd ansvarar för att ärenden bereds i enlighet med gällande författningar och universitetets egna föreskrifter. I de fall särskild handling upprättas för ett beslut ska följande vara tydligt (21 MF): Dagen för beslutet. Beslutets innehåll. Vem som fattat beslutet. Vem som har varit föredragande. Vem som har varit med vid den slutliga beredningen utan att delta i avgörandet. Beslut kan fattas genom enhällighet eller genom omröstning. Ledamot har enligt Förvaltningslagen (19 ) rätt att reservera sig genom att få antecknat avvikande mening. I annat fall anses ledamoten stå bakom beslutet. Beslutsförhet Högskoleförordningen (4 HF) föreskriver att högskolestyrelsen är beslutsför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande, bland dem ordförande. Samma beslutsförhet gäller samtliga styrelser och nämnder inom fakulteten. Även andra organ bör följa denna regel. Jäv För samtliga styrelser, nämnder och övriga beslutande och beredande organ vid fakulteten gäller att handläggning och beslutsfattande ska präglas av saklighet och opartiskhet. Med jäv menas en omständighet som gör att ledamot eller suppleant kan antas brista i objektivitet vid sitt ställningstagande. Den som är jävig får normalt inte delta i möte där ärendet handläggs. Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot hen, ska självmant meddela det (12 FL). Protokoll Protokoll ska upprättas skyndsamt samt ska undertecknas av sekreteraren och justeras snarast. Föredraganden och andra tjänstemän som är med om den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet har rätt att få avvikande mening antecknad. Detta ska göras innan protokollet justeras. Efter justering diarieförs protokollet enligt gällande föreskrifter. Protokoll ska föras i samtliga beredande och beslutande organ på fakultetsnivå. I övrigt ska protokoll föras i samtliga styrelser. 17

74 I de fall beslut inte upprättas i särskild handling ska protokoll utformas så att uppgifterna enligt 21 MF (ovan) är tydligt. Kallelse Kallelse jämte föredragningslista och övriga handlingar sänds elektroniskt eller med post till ledamöterna senast fem arbetsdagar före möte. Närvaroplikt och närvarorätt Ledamot i organ inom fakulteten har närvaroplikt. Normalt krävs laga förfall (trafikhinder, sjukdom, enskilda angelägenheter av vikt, undervisning i de fall det inte kan undvikas) för att utebli från sammanträde. Förhinder ska meddelas till sekreterare eller ordförande i berört organ. Normalt är det enbart ledamöter och behöriga tjänstemän som deltar på sammanträden. Suppleanter deltar normalt enbart vid ordinarie ledamots frånvaro. 18

75 7. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH BESLUTSBEFOGENHETER INOM FAKULTETEN Beslutsbefogenheter fördelas inom universitetet i ett flertal föreskrifter och beslut. Föreliggande dokument innehåller utöver fakultetsstyrelsens fördelning av ansvar och beslutsbefogenheter även ansvar och beslutsbefogenheter som universitetsstyrelsen eller rektor fördelat i ett antal andra beslut. En förteckning över inarbetade beslut finns som bilaga. Notera att fördelning av uppgifter inom miljö och säkerhet samt föreskrifter om uppgiftsfördelning inom det systematiska arbetsmiljö- och brandskyddsarbetet inte är medtagna i detta dokument. Föreskrifter om behörighet att förfoga över myndighetens medel (attestordning) är inte heller inarbetad. 8.1 Fakultetsstyrelsens beslutsbefogenheter Följande, som delegerats från rektor eller universitetsstyrelsen, delegerar fakultetsstyrelsen inte vidare. Allmän förvaltning och organisation Beslut om fakultetens organisation, indelning i institutioner och ledningsform för institutioner, innefattande sammansättning av institutionsstyrelse. Beslut om inrättande och sammansättning av andra arbetsenheter och centrumbildningar. Besluta om inrättande av HMS-kommittéer. 4 Utse arbetsgivarrepresentanter i HMS-kommittéer. För HMS-kommittéer som är gemensamma med LTH ska detta göras i samråd med LTH:s fakultetsstyrelse. 5 Beslut om inrättande av beslutande och beredande organ under fakultetsstyrelsen samt om sammansättning av sådana organ. Utseende av ledamöter i organ under fakultetsstyrelsen. Utseende av suppleant till lokal skyddskommitté. 6 Beslut om fakultetens delegationsordning, policydokument, utvecklingsplaner och övriga regler och arbetsinstruktioner. Utbildning och forskning Beslut om föreskrifter samt principiella och prejudicerande beslut rörande utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utbildning på forskarnivå. Beslut om policydokument och utvecklingsplaner. Fastställa institutionernas utbildningsuppdrag på grundnivå och avancerad nivå, efter beredning i utbildningsnämnden. Inrätta och avskaffa huvudområde för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Fastställande av utbildningsplan för program på grundnivå och avancerad nivå inklusive krav på särskild behörighet. Ändringar som inte innebär förändringar av utbildningsplanens huvudsakliga innehåll delegeras till utbildningsnämnden. Fastställa urvalsgrunder för utbildningsprogram på grundnivå som inte vänder sig till nybörjare (inom ramar som fastställs av universitetsstyrelsen i antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå), för utbildningsprogram på avancerad nivå och för kurser på avancerad nivå. 4 Lokalt kollektivavtal om arbetsmiljösamverkan för Lunds universitet. 5 En konsekvens av lokalt kollektivavtal om arbetsmiljösamverkan för Lunds universitet. 6 En konsekvens av lokalt kollektivavtal om arbetsmiljösamverkan för Lunds universitet. 19

76 Fastställa utbud av program, programingångar och kurser på grundnivå och avancerad nivå, efter beredning i utbildningsnämnden. Fastställa utformandet av examensbevis inklusive bilaga till examensbevis (Diploma Supplement). Besluta om inriktning för yrkesexamen, i tillämpliga fall. Yttrande till överklagandenämnden rörande fakultetsstyrelsens beslut i utbildningsfrågor. Inrätta och avskaffa ämnen i utbildning på forskarnivå. Beslut om antagningsregler för utbildning på forskarnivå, beaktande föreskrifterna i LU:s antagningsordning för utbildning på forskarnivå. Fastställande av rutiner för beredning av beslut om antagning till utbildning på forskarnivå. Denna beslutsrätt får inte delegeras vidare. Fastställande av allmän studieplan i utbildning på forskarnivå (inklusive särskild behörighet). Beslut om betygsskala inom utbildningen på forskarnivå. Förorda vilka hedersdoktorer som ska utses. Ekonomi Besluta om fördelningsbeslut för fakulteten, innefattande utbildnings- och forskningsuppdrag inom fakulteten samt resurser för detta, samt om storlek och fördelning av de fakultetsgemensamma kostnaderna. Besluta om fakultetens totalbudget. Fastställande av institutioners budget inklusive kursutbud. Fastställande av fakultetens helårsbokslut; resultat- och balansräkning. Personalfrågor Besluta om förslag till rektor att informera om ledig anställning som professor. Lokalförsörjning och annan infrastruktur Besluta om underlag vid ny- och ombyggnadsprojekt som överstiger 5 Mkr. Besluta om utrustning och inredning vid ny- och ombyggnadsprojekt som överstiger 5 Mkr. 8.2 Allmänt om fördelning av beslutsbefogenheter Nedan följer en kort sammanfattning av principer för delegation inom naturvetenskapliga fakulteten: Vidaredelegation kan ske vid tillämpning av föreskrifter och allmänna principer. Rätten att fatta principiella beslut bör inte delegeras vidare. Överordnad nivå har rätt att fatta beslut för underordnad nivås räkning. Vid behov av snabb hantering av enskilda ärenden har dekan rätt att i alla ärenden fatta beslut för fakultetsstyrelsens räkning, en så kallad nöddelegation. Fakultetsstyrelsen ska informeras om besluten vid följande sammanträde. Med delegation följer ansvar. Ett beslut om vidaredelegation är en aktiv handling och den som delegerar vidare har ett fortsatt ansvar att se till att den som mottagit delegationen har förutsättningar att slutföra uppdraget. Den som delegerar har också ett ansvar att fortlöpande följa upp sitt delegationsbeslut och en förutsättning för ett delegationsbeslut är information uppåt. En delegation ska vara skriftlig och redovisad i protokoll eller beslut, samt diarieförd. 20

77 Om det är oklart om ett visst ärende omfattas av en delegation, eller om det råder tveksamhet om vidaredelegation är möjlig, ska mottagaren av delegationen föra tillbaka ärendet till det organ eller den individ som lämnat delegationen för ett klargörande. Delegation av beslutsrätt kan när som helst återkallas. En vidaredelegation kan avse en grupp av ärenden eller ett enskilt ärende och delegation ska ges till ett organ eller en funktion. 8.3 Fördelning av ansvar och beslutsbefogenheter till olika organ och funktioner Dekan Allmän förvaltning och organisation Utse ledamöter i organ på universitetsnivå samt besluta om förslag på ledamöter i de fall ledamöterna ska utses av rektor eller universitetsstyrelse. Besluta om förordnande av prefekt eller motsvarande, ställföreträdande prefekt, och i förekommande fall biträdande prefekt. Besluta om uppdrag av fakultetsbibliotekarie och biträdande fakultetsbibliotekarie. Besluta om dimensionering av kansliet inom de ekonomiska ramar som styrelsen beslutat. Utse den prodekan som inte är ställföreträdande dekan. Utbildning och forskning Besluta om antagning av doktorand med annan form av finansiering än doktorandanställning. Underteckna letter of invitation/motsvarande som grund för uppehållstillstånd för blivande doktorander som ska ha externt stipendium som finansiering. Besluta om antagning till deltidsstudier inom utbildning på forskarnivå. Beslut om i vilka fall antagning till utbildning på forskarnivå kan ske endast till licentiatutbildning. Besluta om policy och principer för disputation och distribution av avhandlingar. Utfärda bevis för yrkesexamina och generella examina på grund- och avancerad nivå. Utfärda bevis för licentiatexamen och doktorsexamen. Besluta om antagning av oavlönad docent. Besluta om tilldelning av forsknings- och resebidrag efter förslag från stipendiekommittén. Teckna internationella utbytesavtal (utom Erasmusavtal) avseende studentutbyte på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Utse hedersdoktor. Ekonomi Fastställa fakultetens kvartals- och halvårsbokslut samt prognos och ekonomisk bedömning. Besluta om inrättande av stipendium. Denna beslutsrätt får inte delegeras vidare. Att vara firmatecknare vid fakulteten för: Bidragsavtal på mindre än 8 mkr när prefekt är bidragsmottagare. samtliga avtal som omfattar fler än en institution och som inte ska undertecknas av rektor eller förvaltningschef. 21

78 uppdragsforskningsavtal och samarbetsavtal inom intervallet 800 tkr 4 mnkr. I beräkning av värdet på samarbetsavtal ska den ersättning (ekonomisk eller i annan form) som universitetet får läggas ihop med universitetets motprestation. Memorandum of Understanding och Letter of Intent i de fall det avtal som avses tecknas ska skrivas under av dekan. samtliga industridoktorandavtal. utbildningsavtal och ansökningar som berör enbart fakulteten. Dekan vidaredelegerar inte rätt att teckna avtal. Observera att berörd prefekt måste godkänna samtliga avtal som berör institutionens verksamhet före dekanens underskrift. Personalfrågor Beslut om kravprofil inför beslut om ledigkungörelse av lärarbefattning. Beslut om att informera om ledig anställning som universitetslektor, adjungerad universitetslektor, biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt, adjungerad universitetsadjunkt. (Beslut om att informera om ledig anställning som professor fattas av rektor på förslag av fakultetsstyrelsen). Säkerställa att det vid rekrytering av professor finns behöriga sökande av båda könen, innan ansökningarna överlämnas till sakkunniga för bedömning. Om behöriga sökande av endera könet saknas ska rektor meddelas. 7 Besluta om anställning och avbrytande av tillsättning av anställning som universitetslektor, adjungerad universitetslektor, biträdande universitetslektor, adjungerad universitetsadjunkt och universitetsadjunkt. (Anställning av professor och avbrytande av tillsättning av anställning som professor beslutas av rektor efter förslag av dekan). Beslut om att föreslå rektor om anställning som professor. Besluta om ändring av läraranställnings inriktning/ämne (med undantag för professorer). Besluta om omreglering av läraranställning (inklusive professorer). Fatta beslut om lön (lönerevision och andra lönebeslut) för prefekt, biträdande prefekt, och andra chefer samt lärare förutom professorer. Fatta beslut om lön endast i lönerevision för professorer. Besluta om prövning för befordran till högre läraranställning. Beslut fattas efter samråd med berörd institution. Beslut om prövning om befordran ska baseras på ett strategiskt övervägande. I övervägandet ska ingå en bedömning om den anställde lämnat dokumenterade bidrag till verksamhetens utveckling och bedömts lämplig för befordran. Besluta om befordran till anställning som universitetslektor. Beslut om att föreslå rektor att befordra universitetslektor till anställning som professor. Förslag till yttrande till överklagandenämnden för högskolan rörande överklagat beslut om anställning som professor. Yttrande till överklagandenämnden rörande dekans beslut i personalfrågor. Besluta om uppdragstillägg för uppdrag vid en institution/motsvarande i enlighet med gällande föreskrifter (utom studierektor inom grundutbildning och studierektor inom forskarutbildning). Teckna lokala avtal om lön (RALS). Besluta om tjänstledighet samt återkallande av tjänstledighet för professor. Tillstyrka professors ansökan om delpension inför beslut av rektor. 7 Beslutad rutin gäller till och med

79 Tillstyrka beslut om utlandsstationering före prefekts undertecknande av URA-kontrakt. Detta gäller samtliga lärare utom postdoktorer. Besluta att anställd ska upphöra med en bisyssla eller förbjuda en anställd att åta sig en bisyssla. Denna beslutsrätt får inte delegeras till annat än organ eller befattningshavare på fakultetsnivå. Bedöma prefekts anmälan av bisyssla. Bedöma anmälan av bisyssla från anställda vid institution och fakultetskansli i de fall anställd har bisyssla. Besluta om anställning efter ålderspensionering för professorer och universitetslektorer. Lokalförsörjning och annan infrastruktur Besluta om underlag vid ny- och ombyggnadsprojekt i det fall kostnaderna tillförs hyran eller överstiger 500 tkr men understiger 5 Mkr. Besluta om utrustning och inredning vid ny- och ombyggnadsprojekt då kostnaderna tillförs hyran eller då de överstiger 500 tkr men understiger 5 Mkr. Besluta om ytterligare förhyrning av lokaler som innebär en årlig kostnadshöjning på mer än 500 tkr. Lämna godkännande till Sektion Byggnad, IT och Service att fatta utrednings- och genomförandebeslut för byggnadsfrågor. Övergripande arbetsmiljö-, miljö- och säkerhetsfrågor Prodekaner Prodekan för utbildning på forskarnivå har beslutsbefogenhet att: Besluta om förordnande av studierektor och biträdande studierektor inom utbildning på forskarnivå på prefekts förslag. Beslut om förordnande inkluderar beslut om uppdragstillägg. Besluta om antagning av doktorand till forskarutbildningen i de fall prefekten är handledare. Besluta om upprättande och fastställande av individuell studieplan samt årlig uppföljning av denna i de fall prefekten är handledare. Besluta om betygsnämnd, ordförande och opponent vid disputation. Besluta om tid och plats för disputation. Besluta om tid för avhandlings tillgänglighet (förkortad spikningstid). Besluta om tid, plats, ordförande och opponent vid licentiatseminarium. I sin roll som ordförande i lärarförslagsnämnden har prodekanen rätt att utse bedömare av ETPansökningar samt att besluta att hela eller delar av ett anställningsärende ska beredas i en rekryteringskommitté, och utse ledamöter i en beslutad rekryteringskommitté. Prodekan för utbildning på grund- och avancerad nivå har beslutsbefogenhet att: Besluta om förordnande av studierektor och biträdande studierektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Beslut om förordnande inkluderar beslut om uppdragstillägg. Avge yttrande över remisser rörande utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ställa in program och programingångar på grundnivå och avancerad nivå. Besluta om tilldelning av studieavgiftsstipendium efter förslag från stipendiekommittén för hantering av studieavgiftsstipendier. 23

80 Fatta beslut i enskilda antagningsärenden som gäller antagning till senare del av program som leder till yrkesexamen på grundnivå och avancerad nivå. Besluta om fördelning av arbetet inom enheten för pedagogik-, lärande- och utvecklingsstöd (PLUS). Besluta om rekrytering och anställning av personal vid PLUS inom given budgetram samt beslut om avbrytande av tillsättning av personal vid PLUS. Fatta beslut i övriga frågor rörande anställning för personal vid PLUS såsom: Förläggning av anställds arbetstid inom ramen för gällande kollektivavtal Anställds fullgörande av arbetsuppgifter Semester Rehabiliteringsåtgärder Besluta att avsätta extra premie till ålderspension för anställd vid PLUS. Besluta om tjänstledighet samt återkallande av tjänstledighet för personal vid PLUS. Attestera eventuell bisyssla avseende personal vid PLUS. I de fall anställd har bisyssla görs bedömningen av dekan. Besluta om avslutande av tidsbegränsad anställning, inklusive provanställning för personal vid PLUS Fakultetskansli och kanslichef Kanslichef har beslutsbefogenhet att: Ekonomi Teckna samtliga avtal inom EU:s sjunde ramprogram och Horizon 2020, med undantag av avtal med anställd och avtal inom speciella program (se Handläggningsordning för forskningsprojekt inom EU:s sjunde ramprogram, dnr I A /2006 och LU:s handläggningsordning för forskningsprojekt inom EU:s ramprogram Horizon 2020, dnr STYR 2014/203). Besluta om anlitande av näringsidkare som är arbetstagare vid Lunds universitet eller närstående till sådan arbetstagare, där beslutet om anlitande ska fattas på områdesnivå enligt Lunds universitets föreskrifter (Anlitande av juridisk person, Dnr I A /97). Besluta om anlitande av näringsidkare för arbetsuppgifter inom utbildning och forskning, där beslutet om anlitande ska fattas på fakultetsnivå enligt Lunds universitets föreskrifter (Anlitande av juridisk person, Dnr I A /97). Kanslichef kan delegera dessa uppgifter till prefekt, och ge prefekt möjlighet att vidaredelegera. Personalfrågor Besluta om fördelning av arbetet vid fakultetskansliet. Besluta om rekrytering och anställning av personal på fakultetskansliet inom given budgetram samt beslut om avbrytande av tillsättning av personal på fakultetskansliet. Fatta beslut i övriga frågor rörande anställning för personal på fakultetskansliet såsom: Förläggning av anställds arbetstid inom ramen för gällande kollektivavtal Anställds fullgörande av arbetsuppgifter Semester Rehabiliteringsåtgärder Besluta att avsätta extra premie till ålderspension för anställd vid fakultetskansliet. Besluta om tjänstledighet samt återkallande av tjänstledighet för personal vid fakultetskansliet. 24

81 Fatta beslut om lön (lönerevision och andra lönebeslut för TA-personal vid fakultetskansliet. Attestera eventuell bisyssla avseende personal vid fakultetskansliet. I de fall anställd har bisyssla görs bedömningen av dekan. Besluta om avslutande av tidsbegränsad anställning, inklusive provanställning för personal på fakultetskansliet. Ekonomichef har beslutsbefogenhet att: Teckna utbetalningsorder för kostnadsställen inom fakulteten. Ansvara för att periodiseringar/resultatavräkningar i bokslut är korrekta. Besluta om ändring av institutionernas bokslut. Personalchef har beslutsbefogenhet att: Besluta om anställning av TA-personal utom personal på fakultetskansliet. Besluta om anställning efter ålderspensionering för samtlig personal utom professorer och universitetslektorer. Besluta om förlängning av doktorandanställning, av andra skäl än institutionstjänstgöring, sjukdom, föräldraledighet, värnplikt, förtroendeuppdrag i personalorganisationer eller studentorganisationer. Besluta om att avbryta en tillsättning av anställning utom i de fall beslut om avbrytande fattas av dekan eller kanslichef. Yttrande till överklagandenämnden rörande beslut i personalfrågor som inte fattas av dekan. Fatta beslut om lön (lönerevision och andra lönebeslut) för samtlig TA-personal utom personal på fakultetskansliet. Besluta om tjänstledighet, utom vid föräldraledighet och partiell ledighet för barn under 12 år, samt återkallande av sådan ledighet, för samtliga anställda vid fakulteten utom professorer och personal vid fakultetskansliet. (Dekan besluter om allt tjänstledighet för professorer och kanslichef beslutar om all tjänstledighet för personal vid fakultetskansliet. Prefekt beslutar om föräldraledighet och partiell ledighet för barn under 12 år samt återkallande av sådan ledighet, för samtliga anställda vid institution utom professorer.) Företräda myndigheten vid förhandling med personalorganisation om beslut som arbetsgivaren avser att fatta eller som personalorganisation vill förmå arbetsgivaren att fatta (med undantag för tvisteförhandling eller kollektivavtalsförhandling) genom fakultetsförlagda förhandlingar eller motsvarande med personalorganisation. Tillstyrka universitetslektors ansökan om delpension inför beslut av universitetets personaldirektör. Tillstyrka tidpunkt för anställnings upphörande vid begäran om entledigande för samtlig personal. Besluta om anställnings upphörande vid avgångsskyldighet pga. ålder enligt regler i lag och kollektivavtal samt vid sjukdom i enlighet med beslut av försäkringskassa (undantag professorer och kanslichef). Fakultetens internationellt ansvariga har beslutsbefogenhet att: Som administrativt ansvarig underteckna avtal inom EU-projekt i enlighet med beslut Handläggningsordning för forskningsprojekt inom EU:s sjunde ramprogram, dnr I A /2006 och LU:s handläggningsordning för forskningsprojekt inom EU:s ramprogram Horizon 2020, dnr STYR 2014/

82 Teckna Erasmusavtal för fakultetens institutioners räkning. Besluta om antagning av utbytesstudenter (genom så kallat Letter of Acceptance) som har fått en kursplats eller fått besked om deltagande i ett utbildningsmoment och som kommer hit inom fakultetens utbytesavtal. Besluta om nominering och rangordning av sökande från området till universitetets centrala utbytesavtal. Beslutet fattas först efter att ärendet varit ute på remiss till berörda institutioner och där de haft tillfälle att yttra sig över studenternas ansökningar. Remissförfarandet kan försakas av den internationellt ansvarige om det är uppenbart obehövligt eller beslutet på grund av tidsbrist inte kan uppskjutas. Besluta om nominering av studenter till utbytesstudier vid utländskt universitet, som området har ingått utbytesavtal med. Ärendena hanteras på samma sätt som i punkten ovan. Utfärda så kallat Letter of Intent till en presumtiv stipendiat (t ex sökande till Svenska Institutet). Berört ämnesområde måste först lämna ett positivt yttrande Lärarförslagsnämnd Avge förslag till fakultetsstyrelsen eller dekan vid anställning av samtliga universitetslärare utom postdoktorer. Avge förslag vid befordran av lärare. Utse sakkunniga för bedömning av sökandes skicklighet vid rekrytering av lärare. Lämna anvisningar till sakkunniga för utformning av yttranden. Besluta om ETP och antagning till fakultetens pedagogiska akademi efter rekommendation från bedömargruppen. Ordförande i lärarförslagsnämnden har beslutsbefogenhet att: Besluta att hela eller delar av ett anställningsärende ska beredas i en rekryteringskommitté. Utse ledamöter i en beslutad rekryteringskommitté. Ska hela beredningen företas i rekryteringskommittén ska rekryteringskommittén minst bestå av en studentrepresentant, en institutionsrepresentant samt en ledamot från lärarförslagsnämnden. Utse bedömargrupp för beredning av ETP-ansökan Utbildningsnämnd Besluta om kursplaner inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå, inklusive krav på särskild behörighet, områdesbehörighet och urvalsmodell samt litteraturlistor. Besluta om institutionsanknytning av utbildning inom fakultetens verksamhetsområde. Besluta om betygsskala inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (inom ramar som fastställs av universitetsstyrelsen). Besluta om kompletterande föreskrifter för terminsindelning (periodindelning). Besluta om ändringar i utbildningsplaner som inte innebär förändringar av utbildningsplanens huvudsakliga innehåll. Bereda underlag för fakultetsstyrelsens beslut om utbud av program, programingångar och kurser på grundnivå och avancerad nivå. Bereda underlag för fakultetsstyrelsens beslut om institutionernas utbildningsuppdrag på grundnivå och avancerad nivå. Besluta om fakultetsgemensamma regler och riktlinjer som rör genomförandet av utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. 26

83 Bereda underlag för fakultetsstyrelsens beslut om handlingsplaner som rör utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nämnden för utbildning på forskarnivå Inrätta fakultetsgemensamma kurser för utbildning på forskarnivå och utseende av examinator för dessa. Fastställa kursplaner för utbildning på forskarnivå. Fastställa riktlinjer för allmänna studieplaner. Fastställa bestämmelser för rutiner vid utlysning av plats inom utbildning på forskarnivå. Fastställa formulär för ansökan till utbildning på forskarnivå. Hantera övriga frågor som rör utbildning på forskarnivå, som inte är av principiell art Institutionsstyrelser Lämna förslag till budget för institutionen (fastställs av fakultetsstyrelsen). Fatta beslut i policy- och strategiska frågor som inte enligt dessa föreskrifter eller andra bestämmelser ska beslutas fakultetsstyrelse, organ under fakultetsstyrelsen eller dekan. Besluta om förekomsten av suppleanter i institutionsstyrelsen. Besluta om sammansättning av biblioteksenhetens styrgrupp. 8 Utse lärarrepresentanter till biblioteksenhetens styrgrupp Prefekt eller motsvarande Allmän förvaltning och organisation Föreslå ledamöter i kommittén för jämställdhet och lika villkor. Fastställa valberedningens sammansättning samt föreslå ledamöter till institutionens valberedning. Diarieföring och arkivhantering enligt gällande regelverk. Att det finns en delegationsordning på institutionsnivå. Att den interna kommunikationen inom institutionen fungerar på ett tillfredsställande sätt och att informationen från institutionen till fakulteten är god. Att skapa förutsättningar för att all personal känner till universitets- och fakultetsgemensamma bestämmelser. Det gäller särskilt de bestämmelser som rör förhållandet till enskilda studenter. Att godkänna samtliga avtal och ansökningar som berör institutionens verksamhet, oavsett om behörig firmatecknare är annan. Forskning Besluta om former för forskningsredovisning och kvalitetsutveckling. Bevilja tillstånd att använda försöksdjur. Bevilja tillstånd att föda upp försöksdjur. Bevilja tillstånd för innesluten användning av genetiskt modifierade försöksdjur. Utbildning på forskarnivå 8 På Kemicentrum beslutar husstyrelsen om biblioteksenhetens styrgrupp. 9 Kemicentrums husstyrelse utser lärarrepresentanter. 27

84 Besluta hur ämnesansvaret ska organiseras. Besluta om antagning av heltidsstuderande forskarstuderande med doktorandanställning (görs av prodekan för utbildning på forskarnivå om prefekten är handledare). Urval ska ske i enlighet med Riktlinjer för utlysning av utbildningsplats och beredning av beslut om antagning till forskarutbildning inom naturvetenskapliga fakulteten (STYR 2014/731). Beslutsrätten får inte delegeras vidare. Besluta om dispens från behörighetskrav vid antagning av doktorand. För varje doktorand, i samband med antagning, utse en institutionsrepresentant. Utse handledare för doktorand och besluta om byte av handledare. Beslutsrätten får inte delegeras vidare (görs av prodekan för utbildning på forskarnivå om prefekten är handledare). Fastställa individuell studieplan vilket inkluderar poängbedömning av kurser (görs av prodekan för utbildning på forskarnivå om prefekten är handledare). Beslutsrätten får inte delegeras vidare. Utse examinator för kurs och annat poänggivande moment. Besluta om studieortsbyte. Besluta om tillgodoräknande av tidigare utbildning inom utbildningen på forskarnivå. Denna beslutsrätt kan inte delegeras till doktorandens handledare. Föreslå studierektor och ev. biträdande studierektor (utses av prodekan för forskarutbildning). Upprättande av skriftlig överenskommelse mellan institution och doktorand där innebörden av stipendiefinansieringen och gällande sociala villkor klargörs tecknas före det att stipendiaten påbörjar sin forskarutbildning vid Lunds universitet. Prefekten är ansvarig för eventuella konsekvenser som ett felaktigt beslut kan medföra. Upprättande av individuell studieplan samt årlig uppföljning av denna (görs av prodekan för forskarutbildning om prefekten är handledare). Anmälan med förslag till tid, plats, opponent, betygsnämnd och ordförande vid disputation. Anmälan med förslag till tid, plats, opponent, examinator och ordförande för licentiatseminarium. När utbildningen på forskarnivå är klar i sin helhet. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Föreslå studierektor och ev. biträdande studierektor (utses av prodekan för utbildning på grund- och avancerad nivå). Förordna examinator för kurs. Ställa in kurser på grundnivå och avancerad nivå och erbjudande av alternativa kursval på grundnivå och avancerad nivå. Besluta om antagningstal på program, programingångar och kurser på grundnivå och avancerad nivå, inom ramen för utbildningsuppdraget. Besluta om revidering av litteraturlistor. Fastställa delprov/provkoder inom kurser. Besluta om utformning av rekommenderade studiegångar. Underlag till kursutbud samt de delar av fakultetens budget som innefattar utbildningsuppdrag för vidare behandling i utbildningsnämnden och fakultetsstyrelsen. Översättning av utbildnings- och kursplaner till engelska. 28

85 Rapportering av kursplaner, litteraturlistor, anmälningsanvisningar och övrig information i de studerandeadministrativa systemen. Tillgång till studievägledning för studenter. Ansvara för att genomföra och följa upp kursvärderingar och kursutvärderingar. Tillhandahållande av tidigare tentamensskrivningar. Underlag för nya och reviderade kursplaner och utbildningsplaner. Besluta i enskilda antagningsärenden som rör kompletterande antagning, anstånd och studieuppehåll rörande utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Besluta i enskilda antagningsärenden som gäller antagning till senare del av program som leder till generell examen på grundnivå och avancerad nivå. Besluta om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet som del av examen. Ekonomi Ledning av institutionens löpande ekonomi samt redovisning. Resultatuppföljning. Utse inköpssamordnare och ansvara för att institutionens inköp sker i enlighet med gällande mål, lagar, regler och riktlinjer. Grundprincipen är att eventuella kostnader som belastar universitetet till följd av fel vid institutionens handläggning av sina inköpsärenden belastar institutionen. Vara firmatecknare inom berörd institution i följande fall: bidragsavtal på mindre än 8 mnkr. När prefekt är bidragsmottagare är dekan firmatecknare. uppdragsforskningsavtal och samarbetsavtal på mindre än 800 tkr. I beräkning av värdet på samarbetsavtal ska den ersättning (ekonomisk eller i annan form) som universitetet får läggas ihop med universitetets motprestation. Memorandum of Understanding och Letter of intent i de fall det avtal som avses tecknas ska skrivas under av prefekt samt i de fall när värdet av det framtida avtalet inte är känt. licensavtal (avtal där universitetet ger licensrätt/nyttjanderätt) avtal om examensarbeten Material Transfer-avtal (avtal som ger part rätt att använda material) sekretessavtal avtal med anställda ansökningar som inte ska skrivas under av rektor eller dekan Prefekt kan vidaredelegera rätt att teckna avtal till avdelningschef inom institutionen. Denna rätt kan i sin tur inte vidaredelegeras. Vidaredelegering ska vara skriftlig och ske till viss befattning. Vidaredelegationerna ska diarieföras, kontinuerligt uppdateras och vid behov återkallas. Personalfrågor Besluta om fördelning av arbetet vid institutionen. Beslut om att informera om ledig anställning för postdoktor samt besluta om anställning och avbrytande av tillsättning av anställning för postdoktor. Får inte delegeras vidare. Besluta om anställning av antagen doktorand. Besluta om intermittent anställning och därtill hörande timrapportering och besluta om arvode för uppdrag inom institution. Besluta om avslutande av provanställning. 29

86 Besluta om besked/varsel om tidsbegränsad anställnings upphörande. Besluta om utlandsstationering genom undertecknande av URA-kontrakt. Beslutet ska tillstyrkas av dekan då det gäller lärare (utom postdoktorer). Underteckna letter of invitation/motsvarande som grund för uppehållstillstånd för den som ska ha stipendium som finansiering för förkovran inom forskning. Besluta om att ta emot stipendiat (tilldelning av stipendium) för förkovran inom utbildning på grundnivå samt forskning. Denna beslutsrätt får inte delegeras vidare. Tillstyrka professors ansökan om delpension inför beslut av rektor samt tillstyrka universitetslektors ansökan om delpension inför beslut av universitetets personaldirektör. Tillstyrka övriga anställdas ansökan om delpension inför beslut av universitetets personaldirektör. Besluta om föräldraledighet och partiell ledighet för barn under 12 år, samt återkallande av sådan ledighet, för samtliga anställda vid institutionen utom professorer. Dekan beslutar om all tjänstledighet för professorer. Attestera anmälan om bisyssla. Denna beslutsrätt får inte delegeras vidare. I de fall anställd har bisyssla görs bedömning av dekan. Besluta i övriga frågor rörande anställning av institutionens medarbetare såsom bland annat: förläggning av anställds arbetstid inom ramen för gällande kollektivavtal, anställds fullgörande av arbetsuppgifter semester rehabiliteringsåtgärder. Besluta att avsätta extra premie till ålderspension för anställd. Upprättande av skriftlig överenskommelse mellan institution och stipendiat där innebörden av stipendiefinansieringen och gällande sociala villkor klargörs. En sådan överenskommelse ska omfatta en plan för stipendiatens förkovran, finansiering, vistelsens längd och ska tecknas före det att stipendiaten påbörjar sin förkovran inom utbildning på grundnivå eller forskning vid Lunds universitet. Prefekten är ansvarig för eventuella konsekvenser som ett felaktigt beslut kan medföra. Upprättande av årlig personalplan för anställda. Upprättande av årlig jämställdhets- och likabehandlingsplan/policy. Ansvara för rehabilitering. Förslag till lön vid nyanställning samt lönerevision. Vidareutbildning av institutionens personal. Att inrättande av anställning alternativt återbesättande av tjänst är förankrat i institutionsstyrelsen. Lokalförsörjning och annan infrastruktur Besluta om ytterligare förhyrning av lokaler som innebär en årlig kostnadshöjning på mindre än 500 tkr. Besluta om underlag vid ny- och ombyggnationer för högst 500 tkr per projekt då projektet inte påverkar den framtida hyresnivån. Besluta om utrustning och inredning vid ny- och ombyggnadsprojekt för högst 500 tkr då institutionen betalar med egna medel. Besluta om organisation av IT-verksamhet och övrig infrastrukturell verksamhet. Besluta om omfattningen av lokalvård och övriga servicetjänster. Ansvara för daglig drift av institutionens lokaler och utrustning. 30

87 Utöva ledning och tillsyn av miljöarbetet vid institutionen. Utöva ledning och tillsyn av det fysiska arbetsmiljöarbetet vid institutionen. Ansvara för IT-säkerheten. Genomföra riskanalys och förebyggande åtgärder mot skada på institutionens personal eller egendom. 31

88 Bilaga 1: Fördelning av rätt att underteckna vissa avtal och ansökningar Nedanstående är ett utdrag ur bilaga till Föreskrifter om fördelning av beslutsbefogenheter vid Lunds universitet (STYR 2016/1277). Rektors delegation till förvaltningschefen, dekaner och prefekter och styrelsen för Max IVlaboratoriet. Avgränsning Delegationerna i dessa föreskrifter gäller endast för de typer av avtal och ansökningar som definieras nedan (med undantag för delegationerna till förvaltningschefen). För övriga avtalstyper, såsom köpeavtal och hyresavtal, finns separata delegationer. Definitioner Inom universitetet sluts en stor mängd avtal med varierande innehåll relaterade till forskning och utbildning. Avtalets art är avgörande för bedömningen av vem som är behörig att underteckna avtalet. För bedömning av avtalets art används följande definitioner: bidragsavtal avser medel utan krav på motprestation. Det innebär att den som lämnar bidraget inte har ställt krav på att som utbyte för lämnade medel erhålla varor eller tjänster eller på att åtnjuta särskild förmånsställning. Att mottagaren enligt överenskomna villkor ska använda medlen till ett visst ändamål eller att det finns en redovisningsplikt, är inte en motprestation industridoktorandavtal avtal om utbildning på forskarnivå där doktoranden är anställd hos den externa finansiären licensavtal avtal där universitetet ger licensrätt/nyttjanderätt till t.ex. en programvara (avtal där universitetet köper licensrätt eller nyttjanderätt behandlas i annat sammanhang) samarbetsavtal avser icke-fullfinansierade samarbeten med en eller flera parter där krav på motprestation finns (se nedan under uppdragsforskningsavtal) uppdragsforskningsavtal fullfinansierade uppdrag där uppdragsgivaren ställer krav på motprestation (kan vara i form av uppskjuten publicering, krav på sekretess, rätt till resultat etc.) uppdragsutbildningsavtal avtal relaterade till uppdragsutbildningsförordningen utbildningsavtal avtal med andra lärosäten om utbildning, t.ex. gemensamt utbildningsprogram, utbytesavtal samt avtal med samarbetspartners rörande t.ex. studenters examensarbeten. Dessutom finns: avtal om examensarbeten, Material Transfer-avtal ger rätt att använda material (såväl universitetet som annan part kan ge denna rätt), sekretessavtal träffas oftast i samband med diskussioner om framtida samarbete, Letter of Intent / Memorandum of Understanding avsiktsförklaring om att ingå avtal,

89 konsultavtal avtal där universitetet säljer konsulttjänster, avtal om köp av konsulttjänster behandlas i annat sammanhang, avtal med anställda. Dessutom finns följande specifika avtal: avtal inom EUs forskningsprogram avtal med National Institute of Health Med avtal med anställda avses avtal i vilka anställd ger rättighet till resultat (t.ex. licensrättighet, optionsrätt), accepterar vissa inskränkningar (t.ex. uppskjuten publicering) etc., för att universitetet ska kunna uppfylla sina åtaganden gentemot övriga parter i de avtal som anges ovan. Med ansökan avses ansökan om externa medel för forskning och utbildning. Hantering av avtal och ansökningar Prefekten ansvarar för institutionens verksamhet och måste därför alltid godkänna samtliga avtal och ansökningar som berör institutionens verksamhet explicit, oavsett om behörig firmatecknare är någon annan (se nedan). Juridiska avdelningen upprättar, förhandlar och granskar avtal av ovan nämnda typer. Inför under- tecknande av avtal rekommenderas ansvarig kontakta juridiska avdelningen i god tid får att få stöd och hjälp. Följande gäller om inte annat anges under Särskilda villkor. Rätt att underteckna avtal får Lunds universitet har följande funktioner: Rektor Rektor är firmatecknare i följande fall: samtliga avtal av ovan nämnda typer som omfattar flera institutioner inom mer än en fakultet (motsvarande), bidragsavtal på 8 mnkr och däröver, uppdragsforskningsavtal och samarbetsavtal på 4 mnkr och däröver. I beräkning av värdet på samarbetsavtal ska den ersättning (ekonomisk eller i annan form) som universitetet erhåller läggas ihop med universitetets motprestation, Memorandum of Understanding och Letter of Intent i de fall det avtal som avses bli tecknat ska skrivas under av rektor, avtal där motpartens villkor är att rektor skriver under avtalet, utbildningsavtal och ansökningar som berör mer än en fakultet (motsvarande) 10, utbildningsavtal och ansökningar avseende ett gemensamt utbildningsprogram som leder fram till gemensam examen 11 och ansökningar i fall då det av utlysningen framgår att rektor ska skriva under. Förvaltningschef Förvaltningschefen har rätt att teckna samtliga avtal inom förvaltningschefens 10 Rektor har delegerat rätten att teckna dessa avtal till prorektor i Delegation avseende rätten att teckna vissa utbildningsavtal (Dnr LS 2012/335) 11 Dito

90 ansvarsområden (såsom det definieras i Föreskrifter om fördelning av beslutsbefogenheter och rätt att teckna avtal vid Lunds universitet, sidan 2) och samtliga avtal inom universitetsförvaltningen. Förvaltningschefen har dessutom rätt att teckna avtal i följande fall: samtliga uppdragsutbildningsavtal, avtal med LU Innovation system AB som motpart. Förvaltningschefen kan vidaredelegera rätt att teckna avtal till annan befattningshavare inom förvaltningen. Vidaredelegering ska vara skriftlig och ske till viss befattning. Vidaredelegationerna ska hållas ordnade, kontinuerligt uppdateras och vid behov återkallas. Dekan Med dekan avses även ordförande får styrelsen får universitetets särskilda verksamheter (USV) och ordförande får styrelsen får kultur- och museiverksamheten (LUKOM). Dekan är firmatecknare vid berörd fakultet i följande fall: samtliga avtal av ovan nämnda typer som omfattar fler än en institution som inte ska undertecknas av rektor eller förvaltningschef enligt ovan, uppdragsforskningsavtal och samarbetsavtal inom intervallet 800 tkr - 4 mnkr. I beräkning av värdet på samarbetsavtal ska den ersättning (ekonomisk eller i annan form) som universitetet erhåller läggas ihop med universitetets motprestation, Memorandum of Understanding och Letter of Intent i de fall det avtal som avses bli tecknat ska undertecknas av dekan, samtliga industridoktorandavtal och utbildningsavtal och ansökningar som berör enbart fakulteten. Dekan kan vidaredelegera rätt att teckna avtal. Vidaredelegering ska vara skriftlig och ske till viss befattning. Vidaredelegationerna ska hållas ordnade, kontinuerligt uppdateras och vid behov återkallas. Prefekter Med prefekt avses även föreståndare inom USV och LUKOM. Samtliga avtal och ansökningar som berör institutionen ska godkännas av prefekten. Prefekten är firmatecknare inom berörd institution i följande fall: bidragsavtal på mindre än 8 mnkr, uppdragsforskningsavtal och samarbetsavtal på mindre än 800 tkr. I beräkning av värdet på samarbetsavtal ska den ersättning (ekonomisk eller i annan form) som universitetet erhåller läggas ihop med universitetets motprestation, Memorandum of Understanding och Letter of Intent i de fall det avtal som avses bli tecknat ska skrivas under av prefekt samt i de fall när värdet av det framtida avtalet inte är känt, licensavtal (avtal där universitetet ger licensrätt/nyttjanderätt), avtal med samarbetspartners om examensarbeten, Material Transfer-avtal,

91 sekretessavtal, avtal med anställda och ansökningar som inte ska skrivas under av rektor eller dekan. Prefekt kan vidaredelegera rätt att teckna avtal. Vidaredelegering ska vara skriftlig och ske till viss befattning. Vidaredelegationerna ska hållas ordnade, kontinuerligt uppdateras och vid behov återkallas. Styrelsen för MAX IV-laboratoriet Styrelsen för MAX IV-laboratoriet är firmatecknare inom MAX IV för avtal av ovan nämnda typer, med undantag av: följande avtal som enligt ovan ska undertecknas av rektor: o samtliga avtal av ovan nämnda typer som omfattar flera institutioner inom mer än en fakultet (motsvarande), o Memorandum of Understanding och Letter of Intent i de fall det avtal som avses bli tecknat ska skrivas under av rektor, o avtal där motpartens villkor är att rektor skriver under avtalet, o utbildningsavtal och ansökningar som berör mer än en fakultet (motsvarande), o utbildningsavtal och ansökningar avseende ett gemensamt utbildningsprogram som leder fram till gemensam examen och o ansökningar i fall då det av utlysningen framgår att rektor ska skriva under. avtal vars sammanlagda värde överstiger 150 mnkr, vilka undertecknas av rektor, avtal rörande MAX IV-laboratoriets övergripande finansiering, vilka undertecknas av rektor. Styrelsen för MAX IV-laboratoriet kan vidaredelegera rätt att teckna avtal. Vidaredelegering ska vara skriftlig och ske till viss befattning. Vidaredelegationer ska hållas ordnade, kontinuerligt uppdateras och vid behov återkallas. Styrelsens för MAX IV vidaredelegationer ska kontinuerligt delges rektor. Särskilda villkor För EU:s ramavtal samt för avtal med National Institute of Health gäller särskilda regler i enlighet med särskilda beslut. I enlighet med dessa särskilda regler undertecknar respektive kanslichef sådana avtal utom i de fall respektive avtal berör mer än en fakultet. För följande sådana avtal finns specifika handläggningsrutiner: EU Horizon 2020: Handläggningsordning för forskningsprojekt inom europeiska kommissionens ramprogram Horizon 2020, dnr STYR 2014/203 EU:s sjunde ramprogram: Handläggningsordning för forskningsprojekt inom EU:s sjunde ramprogram, dnr A /2006

92 Bilaga 2: Beslut som finns inarbetade i föreliggande arbetsordning med fördelning av ansvar och beslutsbefogenheter Enbart beslutsbefogenheterna är samlade i föreliggande dokument, ytterligare förtydliganden kan finnas i de olika föreskrifterna varför det är viktigt att ta dem i beaktande. Arbetsordning för Lunds universitet (STYR 2016/1486) fastställd av universitetsstyrelsen Föreskrifter om fördelning av beslutsbefogenheter vid Lunds universitet och rätt att teckna avtal vid Lunds universitet, (STYR 2016/1277) fastställda av rektor Föreskrift om fördelning av beslutsbefogenheter inom universitetsförvaltningen vid Lunds universitet, (STYR 2017/36) fastställda av förvaltningschefen Ny rutin för att öka jämställdhet vid rekrytering av professor (STYR 2016/1133) fastställd av rektor Lunds universitets anställningsordning (STYR 2014/676) fastställd av universitetsstyrelsen Föreskrifter om ledningsuppdrag vid Lunds universitet (STYR 2016/1600) fastställda av rektor Föreskrifter för utbildning på forskarnivå vid Lunds universitet (LS 2012/718), fastställda av rektor Policy och föreskrifter gällande stipendiefinansiering för försörjning under utbildning eller för förkovran efter avlagd doktorsexamen (PE 2013/356), fastställda av rektor Föreskrifter för inköp vid Lunds universitet (EK 2013/103), fastställda av prorektor Lokal ordning för examina och utbildningar på grundnivå och avancerad nivå vid Lunds universitet (SU 2012/190), fastställd av rektor Handläggningsordning för forskningsprojekt inom europeiska kommissionens ramprogram Horizon 2020, dnr STYR 2014/203 Föreskrifter om val till universitetskollegiet samt val på fakultets- och institutionsnivå (STYR 2017/211), fastställda av rektor Föreskrifter gällande kursvärdering och kursutvärdering vid Lunds universitet (PE 2010/341), fastställda av rektor Biblioteksverksamheten vid naturvetenskapliga fakulteten (N 2011/739), beslut av fakultetsstyrelsen Inrättande av arbetsmarknadsråd (STYR 2017/30) fastställd av fakultetsstyrelsen Föreskrift om anlitande av juridisk person (I A /97).

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111 BESLUT 15 mars 2018 Fysiska institutionen Professor Joachim Schnadt Prefekt Institutionen för astronomi och teoretisk fysik Professor Anders Johansen Prefekt Institutionsgrundutbildningsnämnden i fysik, sammansättning och mandatperiod Bakgrund Fysiska institutionen och institutionen för astronomi och teoretisk fysik har sedan 2010 haft en institutionsgrundutbildningsnämnd (IGU) för grundutbildningen i fysik vid naturvetenskapliga fakulteten. I IGU är också enheten för medicinsk strålningsfysik och MAX IV-laboratoriet företrädda, och det finns studerande-, doktorand- och samhällsrepresentanter. IGUs uppgift är att vara rådgivande till studierektorerna i fysik. Viktiga uppgifter är att granska samtliga nya kursplaner innan de läggs fram till fakulteten för godkännande och att granska studenternas kursvärderingar. Därutöver diskuteras det utbildningsfrågor av både aktuell och långsiktig karaktär. T ex kommer IGU att spela en viktig roll i det kvalitetsarbetet som kommer att utföras under de kommande åren. IGUs sammansättning följer ett förslag från huvudstudierektorn i fysik år 2009 (bilaga). Med nedanstående beslut bekräftar vi sammansättningen, samtidigt som vi specificerar mandatperioden samt utseendeförfarandet för ledamöterna från fysiska institutionen, ledamöterna från institutionen för astronomi och teoretisk fysik och doktorand- och studeranderepresentanterna. Beslut Sammansättning Institutionsgrundutbildningsnämnden i fysik har följande ledamöter: Studierektor för fysik, ordförande Studierektor för astronomi och teoretisk fysik, vice ordförande Tre studeranderepresentanter och tre suppleanter, utses av LUNA Två ledamöter och två suppleanter från fysiska institutionen, utses av fysiska institutionens prefekt i samråd med studierektorn i fysik Två ledamöter och två suppleanter från institutionen för astronomi och teoretisk fysik, utses av institutionens styrelse Ledamot och en suppleant från medicinsk strålningsfysik, utses av studierektorerna på förslag av medicinsk strålningsfysik Prefekt eller biträdande prefekt från fysiska institutionen Postadress: Box 118, Lund, Sweden Besöksadress: Professorsgatan 1, Lund Leveransadress: Sölvegatan 14, Lund, Sweden Telefon: E-post: prefekt@fysik.lu.se Internet:

112 Prefekt eller biträdande prefekt från institutionen för astronomi och teoretisk fysik Ledamot och en suppleant från MAX IV-laboratoriet/ESS/LINXS, utses av institutionsgrundutbildningsnämnden på förslag från studierektorerna En representant och en suppleant för det omgivande samhället, utses av institutionsgrundutbildningsnämnden på förslag av studierektorerna En doktorandrepresentant och en suppleant, utses av studierektorerna i samråd med naturvetenskapliga doktorandrådet 2 Därutöver har studievägledarna i fysik, teoretisk fysik och astronomi närvaro- och yttranderätt. Vid behov kan nämnden även adjungera andra berörda lärare vid någon av institutionerna. Dessutom ska det vid varje sammanträde finnas en sekreterare, t ex någon av GUadministratörerna vid fysiska institutionen eller institutionen för astronomi och teoretisk fysik. Ordföranden för sammanträdet utser sekreteraren. Mandatperiod Ledamöterna, förutom student- och doktorandrepresentanterna, utses enligt ovan för en period på tre kalenderår. Studerande- och doktorandrepresentanterna utses varje läsår. Studierektorerna ansvarar för kontakten med LUNA och naturvetenskapliga doktorandrådet. Institutionsgrundutbildningsnämnden för perioden har sitt konstituerande möte i april Joachim Schnadt, prefekt Anders Johansen, prefekt

113 Översyn av och Sammanställda tankar från Mattias Ammitzböll, Robert Collin, Emil Rofors och Birgitta Svenningsson Februari, 2018 Generella tankar Lärare: Fysikums hemsidor för lärare skulle behöva en ordentlig genomgång av fler personer. Kommentarerna här är inte en komplett lista. Son, som tog studenten 2017: nöjd med fysik.lu.se och hade inga förslag på förbättringar. Student: På fysik.lu.se är det väldigt lätt att finna vad man, som student, vanligtvis söker. Student: Intranätet ser mindre inbjudande ut, men är likväl lätt att använda sig av. Intranätet är generellt inte för studenter ser det ut som, beslut och protokoll är nog studenternas största intresse. Länk från huvudsidan till intranätets protokollbeslut hade kunnat vara av intresse då det inte är uppenbart att detta endast finns på intranätet. Ingen information om vilka kurser som går på fysiska institutioner finnes med hjälp av mobilen. Endast länkar till de olika fakulteterna ges som i sin tur presenterar program m.m. Generellt känns det som att antalet sidor/rubriker reduceras väldigt mycket från att använda datorn till mobilen. Det är mycket svårare att finna specifik information om personer, kurser och liknande på mobilen. Vet inte om rubrikerna finns men är svårare att nå eller om de helt enkelt inte kan nås via mobilen alls. Eftersom många studenter använder mobil som en vardaglig plattform är det rekommenderat att detta förbättras. Kurshemsidor har samma problem med generellt minskade antal rubriker som leder till mer information som kan vara viktig för kursen. Förstasidan på intranätet känns bra men i övrigt ges ett rörigt intryck. Det är svårt att hitta gemensam information. Info om liknande saker verkar finnas utspridda på olika delar av portalen. Generellt sätt är infon väldigt kortfattad och innehåller mest listor på vem som innehar olika funktioner. Finns det en engelsk version av Fysikums intranät? Vissa sidor har lite engelsk information, men länken högst upp, THIS SITE IN ENGLISH, leder bara till startsidan för Fysik i Lund. På både Fysik i Lund och intranätet går rubrikerna att välja i både topp- och i sidomenyn. Det känns förvirrande. Att ha en navigeringsmeny hade kanske hjälpt till med rörigheten. Bild på dubbelmenyn: