Absolut Framgång Block 2 - Evolutionen

Transkript

1 Absolut Framgång Block 2 - Evolutionen Evolutionen har skapat vår motivation som kommer till uttryck som vilja, drivkrafter, drifter, behov, känslor m.m. Människans motivation är, i stort sett, densamma som alla andra djurs och är i de flesta aspekter t.o.m. densamma som hos evolutionärt tidigt utvecklade mikroorganismer som bakterier. Allt människan gör baseras på evolutionär motivation och även sådana specifikt mänskliga egenskaper som vår utvecklade tankeförmåga syftar endast till att stödja detta. Vi kan tänka på motivation som en strävan att uppnå evolutionärt viktiga mål. Det grundläggande målet i evolutionen är genkopiering. För att en organism ska lyckas hinna kopiera sina gener så måste den dock överleva tillräckligt länge varför överlevnad blir ett viktigt evolutionärt delmål. Efterhand som organismer blir mer komplexa så uppstår fler sådana delmål som stöder de högre målen och i slutänden genkopieringsmålet. Ett delmål som ofta varit extra viktigt under evolutionen är att samarbeta effektivt. Anledningen till att detta varit så viktigt är att en grupp oftast är mycket mer kraftfull än en ensam individ. En grupp vinner över en individ i strid. En grupp kan sprida sig och mer effektivt leta mat då det räcker att en individ hittar tillräckligt med mat för att hela gruppen ska klara sig. I en grupp kan dessutom individerna lära sig av varandra. Samarbete är alltså väldigt gynnsamt men det kräver en viss grad av självuppoffring av gruppens medlemmar för att gruppen ska bli kraftfull. Hos samarbetande grupper, från enkla bakterier till människor, kan vi se några funktioner (delmål) som skapar ett effektivt samarbete; härmande, individualism, hierarki, självoffrande, krav på härmande och tävlan med andra grupper (krig). Dessa kommer till uttryck i fyra olika strategier; samarbetare (härmande), snyltare (individualism), straffare (krav på härmande) och enstöring (individualism). Härmandet gör att individerna lär sig av varandra och fungerar som en enhet. Individualismen bidrar till att nya framgångsbeteenden, som gruppen kan härma, kan uppstå. Hierarki ger individer som kommit på framgångsbeteenden större överlevnadschans och ökar på så sätt gruppens möjlighet till att få fram fler framgångsbeteenden. Självoffrande gör att individer som misslyckas med att bidra till gruppen drar sig undan och, i extremfallen, självdestruerar vilket gör att gruppen blir starkare (eftersom svaga länkar försvinner). Krav på härmande kommer till uttryck genom att individer har en inre drivkraft att härma och anpassa sig till gruppen. Krav på härmande kan också riktas mot andra gruppmedlemmar och man kan t.ex. straffa den som inte följer gruppnormen. Självoffrande (självdestruktion) och krav på härmande kan förklara problematiska fenomen som depression, mobbing och att offer ofta kan känna skam och skuld medan förövarna inte gör det. Eftersom människan i hög grad är ett flockdjur så är flera av våra starkaste drivkrafter inriktade på samarbete. Några drivkrafter/behov som är bland de viktigaste för människan är; status, visshet, autonomi och relation (S.V.A.R.). Visshet (att kunna förstå, förutse och, därigenom, ha kontroll) är den enda, av dessa, som inte är utpräglat gruppinriktad. Den är viktigt eftersom vår tankeförmåga är så välutvecklad (jämfört med andra djur) och att vi därför lutar oss så mycket på den. De övriga drivkrafterna är däremot utpräglat gruppinriktade. Evolutionen har även utvecklat s.k. spegelneuroner som, för människans del, är väldigt viktiga i samarbeten och relationer. Spegelneuroner är orsaken till varför gäspningar smittar och varför det känns obehagligt att se någon slå sig på tummen. Spegelneuroner skapar ett direkt, automatiskt härmande och gör att vi känner varandras känslor. De bidrar, på så sätt, till samarbete och gruppfunktion genom att stärka härmande och kommunikation.

2 Samarbete Howard Bloom beskriver en samling funktioner som skapar ett effektivt samarbete hos människor och andra grupplevande djur: ñ Härmande gör att individerna i en grupp lär sig av varandra genom att resten av gruppen härmar den som lyckas med någonting. Härmandet gör också att gruppen blir kraftfull genom att bete sig som en enhet. ñ Individualism är en kraft som motverkar härmande eftersom den innebär att individualisten inte beter sig som resten av gruppen. Detta gagnar dock gruppen genom att individualisten kan komma på nya beteenden som gruppen kan tjäna på att härma. Hos bakterier uppstår t.ex. individuella beteenden när maten håller på att ta slut. Detta ökar chansen att någon hittar ny mat, t.ex. genom att ge sig iväg och utforska omgivningarna. ñ Hierarki är, i sin enklaste form, funktionen att den som lyckas blir härmad av de andra gruppmedlemmarna. I mer utvecklad form så innebär den att den som lyckas får mer resurser, t.ex. mat, medan de som är lägre i hierarkin får mindre. Detta förstärker gruppen genom att det ökar överlevnadschansen för den som gör bra saker så att den kan fortsätta att komma på framgångsrika beteenden. En stark hierarki kan dessutom göra att individer som inte lyckas bidra till gruppen och därmed utgör en belastning får mindre överlevnadschans. Om belastande individer dör så blir gruppen starkare. ñ Självoffrande innebär att individer är beredda att offra sig för gruppen. Samarbete innebär alltid någon grad av att individen offrar egna intressen för gruppens bästa. I extremfallen så kan individer offra sitt eget liv för gruppen. Hos bakterier, t.ex. så självdestruerar individer som misslyckats och signalerar samtidigt till de andra att inte härma dem. ñ Krav på härmande (krav på konformism) innebär att individer har ett inbyggt självstraffande system som gör att de börjar självdestruera om de går emot gruppen och inte anpassar sig till gruppnormen. Hos människor och en del andra djur kommer det till uttryck i form av skam- och skuldkänslor. Kravet på härmande kommer också till uttryck genom att individer kräver att andra gruppmedlemmar ska härma och anpassa sig till gruppnormen och innebär att man straffar avvikare och snyltare. Krav på härmande kan förklara fenomen som mobbing. ñ Tävlan med andra grupper (krig) är något som inte bara förekommer hos människan utan hos många andra djur som t.ex. bakterier. Tävlan handlar om resurser (t.ex. mat) och innebär att individer känner igen och gör skillnad på de som tillhör den egna gruppen och de som inte gör det. Självoffrande och krav på härmande Självoffrande kan förklara fenomen som depression och att offer för övergrepp känner skam och skuld medan förövarna inte gör det. När någon blir utsatt för övergrepp verkar det kunna leda till en undermedveten tolkning av att man gjort fel vilket kan skapa skuld- och skamkänslor (trots att man inte gjort något fel). Dessutom verkar maktlöshet kunna skapa depression, skam, skuld och självdestruktion även då det inte finns någon förövare. Detta kommer antagligen ifrån att maktlöshet har en stark koppling till att ha misslyckats vilket aktiverar självoffrandefunktionen. En deprimerad individ uppvisar passivitet och, ibland, olika grad av självskadebeteenden. Dessutom brukar deprimerade i varierande grad stöta bort andra människor eller dra sig undan. Eftersom människor har en stark drivkraft till att vara omvårdande så brukar de flesta, trots det, försöka hjälpa den som är deprimerad. Samtidigt finns dock även drivkrafter till krav på härmande vilket kan leda till att den som försöker hjälpa tröttnar och blir irriterad på den deprimerade som inte verkar vilja anpassa sig till gruppnormen. Detta behöver inte vara medvetet och är alltså ett resultat

3 av drivkraften till krav på härmande. Drivkrafter/Behov David Rock anser att fem drivkrafter/behov är extra viktiga för människan. Vi har minskat ner dessa till fyra; status, visshet, autonomi och relation (S.V.A.R.): ñ Status handlar om placeringen i hierarkin. Det handlar alltså ytterst om att nå framgång inom sådant som är viktigt för gruppen. Dessutom handlar det om att undvika att hamna lågt ner i hierarkin, t.ex. genom att misslyckas eller bryta mot gruppnormen. Känslan av att ha status är präglad av lugn, nöjdhet och att vara värdefull. ñ Visshet handlar om att förstå och kunna förutse. Detta är extra viktig för människan eftersom vi har en så utvecklad tankeförmåga jämfört med andra djur. Vi använder denna tankeförmåga i många olika sammanhang inklusive vår strävan att uppfylla de andra behoven, t.ex. behovet av status. Känslan av visshet är att uppleva att man har kontroll och veta vad man ska göra för att uppnå framgång och undvika nederlag. ñ Autonomi handlar om frihet och möjlighet. Motsatsen till autonomi är att sitta fast och vara maktlös (vilket vi sett är kopplat till självoffrande). Känslan av autonomi är en känsla av frihet och att det finns möjligheter att få det som är viktigt för en själv. ñ Relation handlar om att få tillhöra gruppen. Motsatsen till relation är att vara utstött vilket brukar skapa skam, skuld och otrygghet. Känslan av att ha relation och få tillhöra gruppen är trygghet och nöjdhet. Relation är grunden till samarbete och därför nära kopplat till härmande. Alla dessa fyra drivkrafter/behov samspelar och är kopplade till varandra. T.ex. så är, som sagt, visshet ofta en viktig komponent i vår strävan efter att lyckas uppfylla de andra tre behoven. Att ha hög grad av autonomi innebär att kunna åstadkomma sådant man vill vilket brukar leda till hög status. Att ha hög status innebär att man får tillhöra men tillhörande är också en grundförutsättning för status. Att förlora autonomi och bli utstött (förlora relation) resulterar i liknande känslor (depression, skuld och skam) och förefaller därmed vara nära kopplade. David Rock tar också upp rättvisa som en viktig drivkraft. Vi anser inte den vara lika viktig som de andra (för den förståelse som är viktig för absolut framgång) men nämner den i samband med relation eftersom den är väldigt nära kopplad till samarbete. Rättvisa ligger nära funktionen att kräva härmande och att straffa snyltare. När någon bryter mot gruppens normer så blir vi ofta arga och vill tillrättavisa. Det gäller även när vi upplever att någon, kanske t.o.m. för oss okänd, blir orättvist behandlad. Kapitulation Kapitulation är en drivkraft som gör det möjligt att gå vidare i livet. Om ett djur som svälter hittar en frukt som den misslyckas med att få tag på så skulle den riskera att svälta ihjäl om strävan efter frukten inte kan avbrytas. Drivkrafter verkar huvudsakligen endast kunna avbrytas av att målet nås eller att en starkare drivkraft aktiveras. Men evolutionen verkar även ha skapat en drivkraft för att avbryta fruktlösa försök så att djuret efter att ha provat alla vägar kommer att ge upp, kapitulera, och gå vidare och därigenom få en chans att hinna hitta mat som den kommer åt innan den svultit ihjäl. Ett exempel på funktionen är sorg vilket är en känsla som människan delar med några andra högre flockdjur. Den syftar till kapitulation och nyorientering i livet när en viktig anhörig inte längre

4 finns. Sorgen skapar ett kontemplativt sinnestillstånd som ökar möjligheten att släppa det förflutna och börja orientera sig mot framtiden och nya relationer. Spegelneuroner Spegelneuroner finns på flera olika platser i hjärnan och skapar en funktion av härmande, empati och inkännande av andras känslor. Vi kan t.ex. märka av funktionen när en gäspning smittar eller när vi känner en del av obehaget när vi ser någon skada sig. Spegelneuronfunktionen ökar bl.a. möjligheten till härmande och lärande genom imitation. Den gör också att vi kan känna andras känslor vilket bidrar till empati och medkänsla och, därigenom, social samhörighet. Den förbättrar också kommunikationen och gör det lättare att förstå någon annans intention. Stress stör dock vår förmåga att känna av andra människor och kan därför ha en negativ inverkan på relationer och intuition. En konsekvens av spegelneuronfunktionen är att känslor smittar så att du både påverkas av vad andra känner och påverkar vad andra känner. Sammanfattning Evolutionen har skapat människans motivation som kommer till uttryck som vilja, drivkrafter, drifter, behov, känslor m.m. En stor del av människans motivation är inriktad på samarbete vilket kommer till uttryck i funktionerna härmande, individualism, hierarki, självoffrande, krav på härmande och tävlan med andra grupper. Självoffrande och krav på härmande bidrar till att skapa fenomen som mobbing, depression och skam/skuld. Status, Visshet, Autonomi och Relation (S.V.A.R.) är fyra drivkrafter/behov som är viktiga för människan. Kapitulation är en drivkraft som gör det möjligt att ge upp en fruktlös kamp och, därigenom, öppna sig för andra möjligheter. Spegelneuroner skapar härmande och bidrar till lärande genom imitation samt gör att känslor smittar så att du både påverkas av vad andra känner och påverkar vad andra känner.

5 Block 1 och 2 Ä N S L OP A L E T T Stressfri känsla Minskande verklighet Färre känslouttryck K Efffektiv problemlösning Minskande verklighet Färre känslouttryck Orolig /Frustrerad Alert/På Irriterad /Rädd Drivkrafter (S.V:A:R) Skam/ Uppgiven/Apatisk Behov -> hot / längtan Samarbete Spegelneuroner Tillhörighet Hierarki Självdestruktion Iakttagande räcker för aktivering av SVAR och samarbetsfunktioner hos flockmedlem Evolutionära mål Genöverföring/kopiering (överlevnad) 1. Drivkrafter (mobilitet) = krafter som styr mot det livsnödvändiga och bort från det farliga 2. Samarbete Omvårdnad Hitta resurser Tillhörighet, spegling Försvar, jakt, krig Empati, omvårdnad Anknytning

6 Howard Blooms modell - starkt kopplad till drivkrafter Härmande Individualism Tävlan med andra grupper Hierarki Självdestruktion (maktlöshet) Krav på konformism Samarbete spelteori Logiskt resonemang utifrån båda teorierna Det perfekta evolutionssamarbetet Samarbetare Snyltare (individualism) Straffare Enstöringar (individualism) Modern version av perfekta samarbetet (kanske) ;-) Administration (samarbetare) Säljare snyltare/individualister Redovisning och chefer (straffare) Utvecklings- och datanördar Enstöringar/individualister

7 Sammanfattning + några vardagsproblem 1. Evolutinärt effektivt samarbete verkar kräva olika typer 2. Samarbete är extremt viktigt och delvis automatiserat. Så viktigt att gruppen är ofta viktigare än jag själv självdestruktion/krav på konformism Bakterier: kemiiskt tillbakadragande/unvikande och självdestruktion Människor: Skam/skuld Exempel: mobbing, övergrepp, depression: Deprimerad: vill få tillhöra men drar sig undan tills den känner att den inte skadar flocken längre Medmänniska: vill hjälpa av empati och omvårdnad men målet är att få flockmedlemmen tillbaks in i fållan. Annars ska den bort!

8 S.V.A.R. Emotionella drivkrafter d.v.s. basbehov som ska kännas och kan hotas. Status Visshet Autonomi Relation (tillhörighet och rättvisa) HOT Stresskänsla! BEHOV " Status värdefullhet Hög statuskänsla (behov) Känsla av värdefullhet. Känsloorienterat framgångsmetod att uppnå värdefullhet / status: Få en känsla av att vara nöjd med sig själv som man är och lugn på insidan oavsett bjäbbandet på utsidan. BEHOV!

9 Visshet kontroll / tillit Hög visshet (BEHOV) Känsla av säkerhet och kontroll: Känner att jag har tillräckligt koll för att veta vad jag skall göra för att uppnå framgång och undvika nederlag. BEHOV! Känsloorienterat sätt att skapa tillit: Kontrollera vad man kontrollerar och känslofokus Framgångsmetod med koncekvenser: Att hålla sig till områden och sammanhang man behärskar och akta sig för nya saker och ny kunskap! Socialt: Känner att jag kan föra mig rätt FTG: Tydliga mål tydlig feedback och tydliga arbetsuppgifter Autonomi frihet - möjlighet Hög autonomi (BEHOV) Känsla av FRIHET (trygghet): Att kunna andas BEHOV! Känsloorienterat sätt att uppnå autonomii d.v.s. Känsla av möjlighet: Insikten att det alltid finns ett val eller fler! Känslan att vara den som styr sitt liv och gör de viktiga valen. Känslan att kunna ta hand om sig själv och ha möjligheter i livet FTG: Möjlighet att styra mina egna resultat, mitt arbetssätt och min framgång

10 Tillhörighet Äkta trygghet Kärlek Hög känsla av tillhörighet och trygghet (BEHOV) 1. Viktigaste varianten: En känsla av att ha äkta autentiska relationer där man kan vara sig själv och platsa som man är eller bli älskad som man är. Ofta hemmiljö eller vänner BEHOV! 2. En annan variant: Jag platsar, får kärlek genom mina prestationer. Därför funkar smörande ibland ;-) Club 27 Känsloorienterat sätt att uppnå känsla av tillhörighet: Fokusera på relationskänslan OBS! Om man åker ut ur variant två och inte har tillgång till variant ett är man ofta illa ute. En vanlig orsak till utbrändhet och arbetsdepression.

11 Spegelneuroner sammanfattning Det går inte att inte kommunicera! Du känner in en annan person automatiskt Du känner stämning automatiskt du känner in alla i rummet Du påverkar andras känslor, via dina egna vare sig du eller de vill det Du kan bara känna via dig själv måste skapa kopia Stress stör en korrekt inkänning du blandar mellan kopian och dina egna känslor = dålig intuition Äkta par + lysdiod er Känslor/S.V.A.R smittar garanterat även på avstånd - Iaktta gräl, le i telefon etc. NÅGRA KLARA VARDAGSMISSAR spegelmässigt Antaganden: 1. Jag har aldrig sagt något till honom vad kan ha emot mig. (Vad har du kännt då?) 2. Jag förstår inte varför mitt barn är så nervöst och ledset när det på inskolningen? (Hur känner du dig när ni går dit?) 3. De behöver väl inte bry sig att jag är på dåligt humör! (Sorry de kan inte låta bli) Beteenden: 1. Skälla på övriga bilister när någon annan är i bilen. Jag skäller ju inte på dom! (Det vet inte djuret i dom som åker med) 2. Stå och gräla eller skälla på någon i ett kontorslandskap drabbar och stör alla som är i närheten vissa väldigt länge efteråt (Drar igång obehagskänslor via spegling och straffaren ilska via samarbetskodning) 3. Stå och gräla inför barn utan att ta hand om deras känslor efteråt. Barnen kan inte skydda sig och tar det ofta personligt, såvida de inte erbjuds en annan tolkning av grälet. (genom att den vuxne pratar om vad som hände efteråt.)

12 Vardagsträning 3 Upptäck S.V.A.R-känslor Fortsätt att lägga märke till strezz i vardagen. När du upptäcker att du är strezzad utforska vilken eller vilka känslor du känner ( bakom stressen). Undersök (känn/tänk) om någon av drivkrafterna i S.V.A.R är inblandad. När någon av drivkrafterna S.V.A.R. inte uppfylls, leder det ofta till frustration och strezz. Vardagsträning 4 Den praktiska triangeln!! Tillstånd Miljö Beteende