ESTHER förbättringscoacher. Examensarbete 2018

Transkript

1 ESTHER förbättringscoacher Examensarbete 2018 Förbättringsarbeten av ESTHER förbättringscoacher från utbildning

2 1

3 Innehållsförteckning Inledning... 3 Examensarbeten... 4 Fototavla. Vem jobbar i rummet?... 4 Korrekt inköp av matvaror... 6 Lugna stunden... 7 Trevligare måltidsupplevelse för Esther... 8 Det viktiga ankomstsamtalet Mindre stress och mer glädje åt alla Individanpassad egentid för ökad livskvalité Aktuella genomförandeplaner I väntans tider Stärka självbestämmande: Nära kiosk glädje i nuet Sitt och va med Hälsosamtal med sjuksköterska från delaktighet till empowerment Våga prova Delaktighet i vardagen Ökad delaktighet vid val av fritidssysselsättning hemma Trygghet i rätten att lämna klagomål Bättre rörelseförmåga genom middagsgymnastik Patientens delaktighet i överrapportering mellan psykakuten och slutenvården Tydlig välkomstinformation Rutin för samverkan mellan särskolegymnasium och daglig verksamhet i Nässjö kommun gällande placering av praktikplats Ett glädjefyllt hunddagis daglig verksamhet för personer med funktionshinder Slutord I 2

4 Inledning Tillsammans kan vi öka potentialen hos både vårdtagare och vårdgivare. Det finns bara vinnare. Som Esthrar är vi stolta över att ha fått följa dessa blivande Esthercoacher under deras utbildning. Vi har sett dem växa i takt med att de lärt sig hantera de verktyg denna utbildning erbjudit och vi har tagit del av de fina resultat som redovisas i denna årsbok. På rätt väg I de arbeten som presenteras här kan man följa mätningar över tid. På så sätt blir det enkelt att få en bild av att dessa förändringar i arbetet verkligen kommer Esther till nytta. Nu finns det bara en väg att gå: att fortsätta jobba för att både Esther och personal ska känna att vården och omsorgen inte är statisk, utan följer varje Esther med hjärta och klokskap. Varför Esther? Därför att Esther är anledningen till att vården finns. Varje dag, varje minut. Genom att samarbeta mellan kommuner och Regionen kan vi ge Esther den vård hon eller han efterfrågar och därmed känna oss nöjda med det arbete som utförs. Genom att lyssna på Esther, på varandra och sedan förbättra det som inte fungerar, kan vi tillsammans åstadkomma en god vård som skänker trygghet åt alla. Nöjdhet kommer när man tar tillvara på kunskap och det är så man får kraft att fortsätta utvecklas. Tillsammans blir det, helt enkelt, bättre. Vad är då Esther nätverk? Det kännetecknas av samarbete över organisatoriska gränser, snabba och ibland informella kontaktvägar med lärande i arbetet. Förtroende och respekt, lyhördhet och generositet gentemot varandra. En god vilja som visar sig i handlingskraft och ett genuint intresse av att få vården att fungera för såväl Esther som vårdgivare, på ett konstruktivt sätt. Målen kan vara flera, så klart, men det sammanfattande målet är: vad är bäst för Esther? Med en nöjd Esther blir vården det vi alla önskar att vården ska vara: för Esther. Tack! Esther märker väl skillnaden när vården sker i samråd eller inte. Vi har, under det gångna året, sett genuint intresserade kursdeltagare som verkligen har tagit in och reflekterat över de erfarenheter vi försökt bidra med under utbildningen. Ert mod, tålamod och er vilja att arbeta med Esther och för Esther gör oss, och troligen varje Esther, ödmjuka och glada. Ni behövs. Vi gratulerar er till examen och önskar er stort lycka till i ert fortsatta arbete! Johan Thureson och Marie Winald Karlström, Estherrepresentanter 3

5 Examensarbeten Fototavla. Vem jobbar i rummet? Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Vår verksamhet heter Mosshaga och är en daglig verksamhet inom Nässjö kommun. Vi har ca:45st Esthrar inskrivna med Lssbeslut. Efter att personal observerat att Esthrar haft frågor om vem som ska jobba i deras arbetsrum och visat oro över detta, har vi bestämt att sätta upp tavlor med fotografier på de som ska jobba i arbetsrummen. Vi kommer att göra en mätning på hur många frågor vi får om vem som jobbar i rummen. Vi kommer sedan att fråga alla Esthrar i de rum vi satt upp tavlor om vad de tycker. En tid efter vi satt upp tavlorna fick arbetstagarna en fråga vad de tyckte var bäst. Med eller utan tavlor. Syftet med arbetet är att förtydliga för våra Esthrar om vem som jobbar i arbetsrummen. Vårt mål är att inte få några frågor om vem som jobbar i arbetsrummen. Den 15 mars ska mätningarna vara färdiga. Vi satte upp tavlorna utanför arbetsrummen och fotograferade alla Esthrar och personal. Varje morgon sätter vi upp bilderna på de som ska jobba i arbetsrummet under dagen. Vi gjorde mätningar om hur många frågor vi fick om vem som jobbar i arbetsrummet innan och efter vi satte upp tavlorna. Efter vi använt tavlorna någon vecka fick alla Esthrar svara på en fråga om vad de tyckte var bäst: med eller utan tavlor. Frågorna vi fick om vem som jobbar i rummet minskade och de flesta tyckte att tavlorna var bra. Efter vi satt upp första tavlan kom önskan från Esthrar i andra arbetsrum att vi skulle sätta upp tavlor utanför deras arbetsrum också. Observationer visade att tavlorna användes även i kommunikationen och att Esther gick till tavlorna för att sedan gå till den personal som var på tavlan med sitt ärende. Vi har kommit överens om att vi ska sätta upp tavlor till alla arbetsrum och göra en ny mätning. Daniel Hedin, Mosshaga daglig verksamhet daniel.hedin@nassjo.se Nässjö kommun 4

6 Antal frågor under 1 vecka om vem som jobbar i rummet. (Rum 3) Innan ändring Efter ändring 0 Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Fråga till Esther (13st) Vad tycker du är bäst? Utan tavla Med tavla 18% 82% 5

7 Korrekt inköp av matvaror Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat - Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Många fel i inköp gjorde Esther upprörd och besviken Esther har upptäckt fel i inköp och meddelat detta till personal S. Esther ska få rätt varor och listor ska inte försvinna M. Jämföra antal fel och försvunna listor, före och efter förbättring A. Esther och personal är överrens om att förändring måste ske och dialog förs om hur det går. R. Det har fungerat tidigare, vilket gör att det i dagsläget borde vara enklare med all teknik som finns att tillgå. T. Ändring sker tidigt, sedan fortsätter arbetet med regelbundna mätningar för att tidigt kunna upptäcka om det blir fel igen. A. Arbetslaget håller koll så Esther får rätt varor. Vi ändrade rutinen. Istället för att lämna listor en och en till matvaruhandeln, samlar vi nu ihop dem och mailar ner till affären, så att alla listor lämnas samtidigt. Med enkel pinnstatistik registrerade vi fel. Mätning 1/6-1/10 visar på 6 borttappade listor och 27 felvaror Mätning 1/10-23/1 visar 0 borttappade listor och 2 felvaror Esther får sina varor och i de allra flesta fall rätt varor. Fortsätta hålla dialogen med Esther och göra mätningar Anna-Lena Bjelke, Hemtjänst 13 Malmbäck anna-lena.bjelke@nassjo.se Nässjö Kommun Esther fick en gång 3 stycken jättestora citroner när det på listan stod en påse citronjätten 6

8 Lugna stunden Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Vi valde detta för att skapa lugn och ro för Esther. Vi ville skapa trygghet. Olika förslag diskuterades på arbetsplatsträff, där vi jobbade för Esthers bästa situation under dagen. Vi ville också få hela arbetslaget delaktigt. Ett av förslagen vi valde var att avsätta en personal för att vara med Esther i gemensamma dagrummet. Arbetet gäller 9 st. boende. Vi har observerat Esther, och även pratat med anhöriga. Skapa lugn på avdelningen genom att förebygga oron hos de boende som visar oroligt beteende. Målet är att hindra oron hos dessa personer innan det når hög nivå (enligt skattningsskala) och ska uppnås fram till 30 mars Vi avsatte en personal som enbart var med Esther, och som inte hade några andra sysslor. Vi har skrivit in det på schemat. Esther blev lugnare. Det blev lugnare på avdelningen. Mindre oro, mindre vandring. Mer fokusering på Esther med specifik personal. Detta gör Esther lugnare. Att fortsätta projektet Lugna stunden. Motivera personalen. Ta upp på arbetsplatsträff. Ylva Axelsson, Norrgården Solgläntan ylva.axelsson@vetlanda.se Vetlanda kommun Medelvärdet på hög oro per vecka på 2 stycken Esthrar 7

9 Trevligare måltidsupplevelse för Esther Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Matbrickan idag är färglös, beige bricka och vita servetter. Vill förändra bricka på helgen med färgglada servetter och fina bilder. Det är undersköterskor på avdelningen som är involverade i arbetet på medicin avdelning G, (geriatrisk modul) i Eksjö. På vår medicinavdelning har vi 7 platser för patienter. Esther har via en enkät fått ge sina synpunkter på matbrickan före och efter förändring. Lyxigare matbricka för Esther till lunch och middag på helgen. Med färgglada servetter och fina bilder. Mätningen sker via enkäter för och efter förändring. ska vara enkel att göra för alla, servetter och kort ska finnas tillgängligt vid serveringsvagnen. Detta mål är realistiskt och går att genomföra. Tidsatt mättid Vi beställde färgglada servetter och gjorde vykort på datorn och skev ut på färgskrivare. Har köpt in korthållare som kan ställas på matbrickan. Har gjort mätning via enkäter och skapat ett stapeldiagram för att se att förändringen blev till en förbättring. Se bilaga. Esther märker en skillnad mellan vardag och helg. Esther uppskattade verkligen att få ett glatt kort som kunde ställas på sängbordet. Att implementera arbetssättet hos alla i personalstyrkan. Veronica Arvidsson, medicin A(G) Eksjö veronica.arvidsson@rjl.se Region Jönköpings län 8

10 Mätningar av mitt förbättringsarbete. Duka lyxigare matbricka på helgen med färgglada servetter och trevligare bilder för en trevligare upplevelse för Esther. Fråga 1. Hur upplever du matbrickan du får med tanke på dukning, servetter och färger? Före förändring Efter förändring 1. Intetsägande 2. Ganska bra 3. Utmärkt Fråga 2. Saknar du någon färg, bilder eller något annat som lyfter matupplevelsen Före förändring Efter förändring 1. Matbrickan kunde vara trevligare med färgglada servetter och någon trevlig bild. 2. Matbrickan är fin och ganska trevlig finns dock plats för förbättring 3. Matbrickan är väldigt fin som den är, finns inget jag saknar på den. Fråga 3. Skulle din upplevelse och aptit öka om det var trevligt dukat? Före förändring Efter förändring 1. Nej det skulle den inte 2. Det har inte så stor betydelse 3. Ja det skulle det verkligen göra. Fråga 4. Har du möjlighet att påverka ditt val av maträtt och dryck till val av maträtt och dryck till maten? 1. Nej det är ingen som frågat om vilka 15 val jag har gällande mat och dryck Ja det är personal som frågar mig om Före förändring vilka alternativ jag vill ha och vilken 5 dryck jag föredrar. Efter förändring 3. Visste inte att jag hade möjlighet att 0 välja och har därför inte tänkt på det

11 Det viktiga ankomstsamtalet Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Vår kvalitetspolicy på Medicin- och geriatrikkliniken Höglandssjukhuset Eksjö lyder: Med patientens behov i centrum ger vi bästa möjliga vård och bemötande i en trygg och säker miljö, rätt och effektivt varje gång. Vi arbetar enligt modellen för personcentrerad vård, PCV. Detta arbetssätt sätter patientens berättelse, behov och delaktighet i centrum. För att få till en personcentrerad vård används en enkel återkommande fråga: Vad är bäst för Esther? Ankomstsamtalet utgör en viktig del i den personcentrerade vården. Vårdpersonalen sätter sig hos Esther och man samtalar tillsammans. Under ankomstsamtalet utgår vi från Esthers berättelse (bl.a. tre PCV frågor; Vill du berätta varför du sökte vård? Vill du berätta hur din sjukdom/hälsa påverkar ditt dagliga liv? Önskemål och förväntningar av denna vårdtid?), och uppdaterar gemensamt anamnes och status. Checklistan Checklista vid ankomst till Vårdavdelning News används som stöd vid mottagandet vid ankomsten till vårdavdelningen och under ankomstsamtalet. Esther är i allra högsta grad delaktig i arbetet då hen är huvudpersonen vid ankomstsamtalet. Syftet med arbetet är att förbättra ankomstsamtalen på vårdenheten, att det blir fullständigt utfört och dokumenterat. Ett ordentligt genomfört och dokumenterat ankomstsamtal underlättar för Esther, planeringen för vården under hela vårdtillfället och samverkan med övriga parter t.ex. kommunen. Mål: Ankomstsamtal ska vara utfört och dokumenterat inom 24 timmar på 70 % av alla våra patienter. Gick igenom checklistan och informerade om vikten av ett ordentligt ankomstsamtal på USK-möte, SSK-möte, APT och mailade ut informationen till samtliga involverade medarbetare på enheten. Under arbetets gång diskuterade/samtalade vi i arbetsgruppen om hur vi tyckte att det fungerade med ankomstsamtalen, coachade varandra. Utfört journalgranskningar med utgångspunkt från checklistorna. Samlade in 50 st. checklistor och journalgranskade före start. Utförde en ny journalgranskning utifrån 46 st. checklistor ca fyra veckor efter starten, se bilaga. Ankomstsamtal blev utförda på en större andel av patienterna, från 38 % till 56 %. Detta har inneburit att Esther blivit mer delaktig i vården, och underlättat genom hela processen som en inläggning på sjukhus innebär. Att vi inte kommit upp till målet 70 % beror troligen på att under perioden då eftermätningen genomfördes hade vi en mycket hög vårdtyngd på enheten, med bl.a. extravak och överbeläggningar. Göra en ny insamling av checklistor och göra en ny journalgranskning under hösten för att se hur det ser ut fortsättningsvis. Kommer att fortsätta att jobba med detta för att komma upp till målet 70 %. Laila Hilldén, sjuksköterska, medicin- och geriatrikkliniken vårdenhet E, Höglandssjukhuset Eksjö. laila.hillden@rjl.se Region Jönköpings Län 10

12 Mål: Ankomstsamtal ska vara utfört och dokumenterat inom 24 timmar på 70 % av alla våra patienter. Mätning före och efter förbättringsarbetet. Målet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 38% Före 56% Efter Dokumenterade PCV frågor: Vill du berätta varför du sökte vård? Vill du berätta hur din sjukdom/hälsa påverkar ditt dagliga liv? Önskemål och förväntningar av denna vårdtid? Mätning före och efter förbättringsarbetet. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Dokumenterade PCV-frågor 37% 10% Före Efter 11

13 Andel nöjda kunder Mindre stress och mer glädje åt alla Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Det är viktigt att hemtjänstarbete ska kännas harmoniskt och fridfullt för Esther. Esther ska känna sig trygg under tiden hemtjänsten är hos henne. Vi har valt detta arbete för att det framkom vid intervjun att Esther kände att personalen var stressade vid deras besök. Esther har varit delaktig från början och likaså personalen. Esther har informerats och intervjuats vid flera tillfällen och framfört sina åsikter som vi tog hänsyn till. Vårt mål med det här förbättringsarbetet är att Esther ska känna sig trygg och inte känna av stressen som hon känt tidigare. Fram till mars 2018 ska alla våra kunder uppleva fridfull tillvaro och att personalen arbetar lugnt och förmedlar trygghet vid deras besök. Vi bestämde oss för att innan vi går in till våra Esthrar skulle vi stanna till och tänka, vem är det vi har framför oss? Istället för att starta direkt med arbetet skulle vi sätta oss en stund och ägna tiden åt Esther, förmedla trygghet med respekt och behålla lugnet hela tiden. Under intervjun som gjordes december 2017 visade det sig att 66 % av våra Esthrar upplevde att personalen var stressade vid deras besök. Under v har stressen minskat och antalet nöjda kunder ökat med 17 %. Ny mätning gjordes mars 2018 och visar att antalet nöjda kunder låg stabilt på 83 %. Det nya arbetssättet gjorde att Esther kände sig mer lugn och att bli sedd och bekräftad gjorde att Esther blev gladare. Trots att målet 100 % inte blev uppnått kommer vi arbeta vidare med att utveckla det nya arbetssättet och nya idéer, göra nya mätningar tills vi nått målet. Vi kommer även sprida det till andra enheter. Fortsätta med det nya arbetssättet och behålla lugnet och förmedla trygghet. Arbeta ständigt med att förbättra Esthers tillvaro. Midheta Kovac, Mogärde Hemtjänst midheta.kovac@vetlanda.se Vetlanda kommun 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 00-yy 00-yy 00-yy 12

14 Individanpassad egentid för ökad livskvalité Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Vi på avdelning Lagunen i Vetlanda kommun har valt förbättringsarbetet egentid. På avdelningen är 10 Esthrar och 9 personal. Vi såg att behovet av egentiden var stort och att den inte prioriterades i första hand. Vi vill skapa delaktighet och ge utrymme för självbestämmande och tillgodose individuella behov hos individen. Vi intervjuade Esther där hon fick svara på frågor om trivsel och om/hur den kunde förbättras. Där fick hon komma med förslag om vad som är en meningsfull vardag för henne, och tillsammans uppdaterade vi genomförandeplanen. Syftet är att lyfta individens behov för att öka livskvaliteten, och målet är att varje Esther ska få minst 30 minuters egentid /vecka. Schemaförändringar gjordes för att öka utrymmet för egentiden med Esther. Esther önskade att få gå till torget på tisdagar, därför ändrades bemanningen från 3 till 4 personal så att två kan följa med dem som vill till torget. All personal tar ansvar för att all egentid dokumenteras. Mätningarna visar en klar förbättring. Vi har nått målet! För den Esther som har ett gott minne varar välbefinnandet en längre tid. Men för den Esther som inte minns så gäller det att finna ögonblicket och skapa välbefinnande i stunden. Vi vill att arbetet ska bli en bestående förändring, därför har vi en återkommande punkt på APT så att förbättringsarbetet hålls levande. Vi vill också i nästa steg göra fler förbättringsarbeten som är till fördel för Esther. Vi vill också bjuda in till Esther-café med anhöriga, utflykter för Esther bl.a. besök på landgård. Susanne Bexell susanne.bexell@vetlanda.se Vetlanda Kommun 13

15 Andel Esthrar Aktuella genomförandeplaner Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? För att en genomförandeplan ska kunna vara aktuell så måste den hållas levande, och för att kunna ge en god livskvalitet är det viktigt att Esther får berätta hur hon önskar ha det. Vi valde detta som förbättringsarbete för vi kunde se brister i att genomförandeplanerna inte alltid hölls aktuella, och att Esthers önskemål då heller inte alltid blev så synliga. All personal på vår korttidsavdelning Oasen Bäckagården med 6 platser i Vetlanda Kommun är delaktiga i arbetet. Esther är närvarande och delaktig genom att tillsammans med kontaktperson upprätta genomförandeplanen och hålla den levande. Där Esther inte kunnat medverka vid genomförandet har vi genom observationer och tillsammans med anhöriga kunnat göra planen. S Att alltid ha en uppdaterad genomförandeplan upprättad tillsammans med Esther. M- Mätning av genomförda och uppdaterade genomförandeplaner före och efter förbättringsarbetet. A-Förbättringsarbetet har tagits upp och diskuterats på APT. är positivt accepterad i gruppen. R-Att få in det som rutin i det dagliga arbetet, på morgonmöten och teamträffar. T-Förbättringsarbetet utförs under 5 månader. Klart i maj. Vi började förändringen med att införa kontaktmanaskap. Varje personal ansvarar för ett rum och ser till att genomförandeplanen där hålls aktuell. För Esther innebär kontaktmanaskapet att hennes önskemål och behov till större del blir uppmärksammat och uppfyllt. 100% Genomförandeplaner 80% 60% 40% 20% Genomförda Aktuella 0% Vecka Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Mätningen visar på förbättring av uppdaterade planer. Personalen är mer aktiva med uppdateringen och det har skapats en bättre dialog mellan Esther och hennes kontaktman. Att få in det som rutin i vardagen, och att kunna använda planerna som verktyg vid teamträffar. Anna Lundgren, avd. Oasen Bäckagården anna.lundgren@vetlanda.se Vetlanda kommun 14

16 I väntans tider Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Väntetid på akuten är inget nytt och det är något som många har upplevt eller hört talas om. Det finns flera tänkbara anledningar till detta bland annat: - fler patienter än personal - beslutsfattande läkare ej på plats - väntan på röntgen - väntan på provsvar Detta är dock frågor som ligger utanför vad den enskilde anställde på akuten kan påverka. Vad vi däremot kan försöka påverka är upplevelsen av väntetid på akuten, att försöka se till att Esther är sedd och informerad samt får en basal omvårdnad efter behov. Förbättringsarbetet genomfördes på akutmottagning och involverade personalen samt de patienter som besökt oss under tiden. Ett förbättringsområde valdes ut baserat på intervjuer med Esther, vetenskapliga artiklar, nationell patientenkät. Esthers röst togs tillvara på genom enkäter. S: förbättra upplevelsen av väntetid på akuten M: mätning med hjälp av enkät x 2, innan och efter förbättring A: presenteras fortlöpande på APT, förankras i arbetesgruppen R: inom omvårdnad, inom ramen för våra dagliga sysslor T: färdigt till april. Första mätning i januari, sammanställning och genomförd förändring i februari, nästa mätning i mars, utvärdering i april. I samband med kontroll av vitala parametrar ca 2 timmar efter ankomst infördes en utökad kontroll, där personalen tog ställning till Esthers behov av information, fika, toalettbesök eller annan omvårdnad. Hos de patienter som inte är i behov av omkontroll av vitala parametrar efter ca 2 timmar, gjordes ändå en utökad tillsyn. Enkäter delades ut till 40 patienter i januari och 40 patienter i mars, före och efter genomförd förbättring. Se mätningar som bilaga. I nuläget är det än svårt att se hur det blivit en tydlig förbättring för Esther. Det positiva med svaren på enkäterna är att patienterna överlag ger ett gott betyg åt bemötandet på akuten. Det har varit hög belastning på akuten vilket kan ha påverkat resultatet. Det kan även diskuters om enkäten har varit optimalt utformad. Nästa steg är att ta upp resultatet och diskutera hur personalen har upplevt förbättringsförslaget på APT. Det behöver gå några rundor till i PGSA-hjulet men är väl värt att fortsätta kämpa för. Malinn Svensson, akutmottagningen Höglandssjukhuset Eksjö malin.c.svensson@rjl.se Akutmottagningen Eksjö 15

17 16

18 Stärka självbestämmande: Nära kiosk glädje i nuet Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Det är viktigt att stärka självbestämmande och därmed skapa glädje i nuet för personer med demens. Det fanns ingen närbutik och önskemålet har kommit från Esthrarna själva, återkommande under en längre tid. Alla Esthrar och alla undersköterskor var involverade i arbetet. Antal berörda Esthrar: 53 personer. Alla Esthrar tillfrågades innan det bestämdes att en kiosk skulle iordningställas. Esthrarna har valt innehållet i kiosken de har tillfrågats om sina önskemål. Målet är att Esther ska få fler möjligheter till att uppleva glädje i nuet. Syftet är att ge glädje i nuet genom att Esther själv ska kunna se och välja vad hon/han själv vill handla. Kiosken öppnar till påsk och Esthers namnsdag. Startade en kiosk med varor som Esther själv önskar få köpa. Detta innebar att vi inredde ett f.d. kontor med saker som vi handlade in för ändamålet. Både möbler, inredning och varor inhandlades och möbler ommålades. En del av arbetet har varit att hitta en mätmetod som fungerar på att mäta upplevelser i stunden då personer med demens kan ha svårare att återge en känsla i efterhand. Vi testar en ny mätmetod där Esther får trycka på en knapp som symboliserar upplevelsen i nuet precis när hon handlat 4 olika gubbar med olika ansiktsuttryck (glad-ledsen). Vi har ingen mätning på före och efter utan vi kan endast mäta upplevelsen i stunden. Esther har fått ytterligare en möjlighet till att uppleva glädje i stunden. Mätningen visar att Esther upplevt glädje i stunden. Fortsätta att hålla kiosken öppen och sprida glädje till Esther. Marie Sparr, Ingsbergsgården Nässjö marie.sparr@nassjo.se Nässjö kommun 17

19 Mätning 1 Mätning 2 18

20 Sitt och va med Esthers delaktighet i arbetet? Förbättringsarbetet är genomfört på en gruppbostad för personer med funktionsnedsättningar (4 boende). Genom observation upptäckte vi att det var mycket stillasittande på vårt boende. Eftersom vår målgrupp behöver öka den fysiska aktiviteten kom personal och brukare fram till att sittgympa kunde passa alla, och att vi skulle få en trevlig stund tillsammans. Film visades på sittgympa. Motiverande samtal om vilka hälsovinster som fanns med aktiviteten. Brukarna var med i utformningen av rörelser och musik. De bestämde också vilka dagar och tider de ville gympa. Syfte med arbetet? Målet är att öka den fysiska aktiviteten genom sittgympa 2 ggr/veckan fram till sista april. Det bidrar till även till att öka den sociala gemenskapen. Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? Personal och brukare diskuterade fram ett lämpligt sittgympaprogram. Rörlighet och koordination ökade. Alla kunde vara med och göra något gemensamt vilket medförde gladare brukare. Vi har testat sittgympa i fem veckor. Vi har gjort ett fiskben och fem PGSA-hjul. Hjul 1: 12/ Göra brukarna delaktiga och motiverande. Hjul 2: 9/1-18. Planering ihop med brukarna. Hjul 3: 6/2-18. Ta fram material tillsammans. Utbilda övrig personal. Hjul 4: 20/2-18. Startar sittgympan 2 ggr/veckan. Testar från vecka 8- v.12. Hjul 5 3/5-18. Säkerhetsställa att ny personal får kunskapen att leda sittgympan. All personal mätte antal sittgympapass och antal deltagare, se mätning nedan. Vi har mätt de boendes upplevelser genom glada och ledsna gubbar samt deras egna kommentarer. Kommentarer från brukare: Jag tycker om det här. Det är bra och nyttigt. Roligt att göra sittgympa på de nya stolarna. Det är lätt att följa med i rörelserna. Tiden bara rann iväg på gympan. Man känner sig så skön i kroppen efteråt. Blev social gemenskap, musikupplevelse, glädje, ökat självförtroende och förbättrad koordination. Även skonsamt för kroppen och ökad styrka och rörlighet. Fick tänka till med egna kommentarer och sätta ord på upplevelsen. En klar förbättring för Esther som nu regelbundet har sittgympa två gånger i veckan. Alla på boendet deltar och är positiva. Fortsätta att genomföra sittgympa 2 ggr/ veckan. Vid behov ta fram nytt program och musik. Säkerhetsställa att ny personal får kunskapen att leda sittgympan. Ta en stund efter gympan för att prata om hälsa, äta en frukt eller dricka juice. Har varit på alla gruppbostäder och visat mitt sittgympaprogram och även pratat om Esthers namnsdag. Programmet har getts ut till alla verksamheter som firar Esthers namnsdag. 19

21 Avslutande reflektioner och enhet: Min arbetsgivare är: Planeringsfasen är viktig för att få de boende delaktiga och motiverade. Verktygen är det viktigaste för att kunna nå det långsiktiga målet. Mäta brukarens upplevelser ger ett mervärde till pinnstatistiken. Viktigt att säkerhetsställa att ny personal får kunskapen att leda sittgympa. Utvecklar förbättringsarbetet genom att brukarna får vara delaktiga att t.ex. välja ny musik, rörelser och att genom samtal ge brukarna mer förståelse för kroppskännedom. Rigmor Thelander-Politis, socialförvaltningen Sävsjö kommun Jomana Darwish, LSS, Sävsjö kommun. 20

22 Hälsosamtal med sjuksköterska från delaktighet till empowerment Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? Stigmatisering och stämpling är en del av den multidimensionella problematik vi möter hos många av våra klienter. Detta arbete syftar till att stärka den enskildes förmåga till rehabilitering utifrån förutsättningar som grundar sig i trygghet, säkerhet och tillit. Arbetet involverar Färgarens stödboende och sjuksköterska kopplad till verksamheten. Insatsen är en frivillig del av inskrivningsprocessen och rör de klienter som flyttar in på Färgaren. Klienter har tillfrågats om initiativet genom intervjuer. Idéer och tankar har bollats med representant från brukarrådet. Genom en första mätning har initiativet mottagits positivt och samtliga av de tillfrågade ställer sig positiva till förslaget. Vi ska öka och utveckla tryggheten hos den enskilde med minst 3 poäng på parametrar gällande delaktighet respektive trygghet. Arbetet i sin helhet ska vara färdigt den 1 april Mätning utförs med delaktiga klienter före hälsosamtal. Därefter görs en mätning efter utfört hälsosamtal. Arbetet bygger på frivilligt deltagande från klienten. Arbetet är förankrat hos chef, medarbetare, hemsjukvård och medicinskt ansvarig sjuksköterska inom socialförvaltningen. Utifrån de förutsättningar som finns i nuläget är arbetet i allra högsta grad realistiskt genomförbart. Intervjuer genomförs 9-10 januari. Mätningar påbörjas den 16 januari och avslutas den 25 januari. Under denna tidsperiod besvaras ett frågeformulär innan och efter genomfört hälsosamtal. Ursprunglig idé bollas med klienter genom samtal och intervjuer. Parametrar för delaktighet och trygghet mäts genom enkäter. Resultat förankras hos personal, sjuksköterska chef samt medicinskt ansvarig sjuksköterska och arbetsbeskrivning upprättas på Färgaren. Skalpoäng för delaktighet och trygghet före hälsosamtal: 4 respektive 3,8. Skalpoäng för delaktighet och trygghet efter hälsosamtal: 9,3 respektive 8,9. Klienter får i ett tidigt skede möjlighet att skapa relation tillsammans med vårdande sjuksköterska. Utifrån detta skapas möjligheter till att utifrån en kontext präglad av delaktighet och trygghet utvecklas och stärkas i sin rehabiliteringsprocess. Klienter har i ett tidigt skede fått vårdande insatser i sina lägenheter. Vi upplever också att resultaten av dessa insatser har bevakats och utvärderats. Analysera och utvärdera insats utifrån nuvarande utformning i syfte att utveckla och förbättra. Vårt mål är att snarast implementera insatsen i verksamheten utifrån den positiva respons vi fått från deltagande klienter. och enhet: Min arbetsgivare är: Per Gustafsson, Färgarens stödboende, funktionshinderomsorgen Nässjö kommun per.gustavsson@nassjo.se Inger Jansson 21

23 Mätningar gjorda före- och efter hälsosamtal med sjuksköterska. Totalt medverkade 6 personer i mätningen och graferna illustrerar medianvärdet av dessa mätningar. 22

24 Våga prova Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Förbättringsarbetet har genomförts på en dagverksamhet inom socialpsykiatrin där (17) personer med psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser har sin sysselsättning. Flera deltagare som uttrycker att det finns för lite att göra på sysselsättningen och att man har svårt att se vad man KAN göra. Jag, min kollega och vår arbetsterapeut har tillsammans suttit ner och kollat på vad vi kan göra för att förbättra detta för Esthers bästa. Vi har fått nya förutsättningar eftersom vi nu har tillgång till övervåningen med 5 nya rum i huset där dagverksamheten är. Alla i (3 st.) personalgruppen är delaktiga samt Esther. Vi har genom samtal kollat av med Esther vad Esther är intresserad av för att veta vad det är för rum som behöver bli tydligare och göras om. Vi har också fångat in Esthers upplevelse hur dagen har varit och vad de tycker om de nya rummen. Syftet är att skapa tydligare struktur, starka självkänslan och självförtroende samt meningsfull sysselsättning. Målet är att alla (17) deltagare ska öka sin aktivitetsnivå med 1 ny aktivitet till 31/3. Ett delmål är att iordningställa 5 nya aktivitetsrum som vi tror kan hjälpa deltagarna att hitta nya aktiviteter som känns meningsfulla. PGSA 1 Göra deltagarna delaktiga genom samtal, vi använde oss av det som kom fram i samtalen.10 st. uttrycker att det är för lite att göra PGSA 2 Arbetsfördelningen för personal, nedskriven struktur, planering, invertering för varje rum, lyssnar in Esther. PGSA 3 Nästa steg blev att göra iordning 5 rum. 4 av 5 rum blev klara i tid. PGSA 4 Att få deltagarna att använda rummen. Rundvandring och motiverande samtal. PGSA 5 Att få deltagarna att testa en ny aktivitet var utmanande. Esther upplever de nya rummen som väldigt positiva. Vi kommer att iordningställa rummen på övervåningen, har tagit bilder nu innan vi börjar och kommer sedan att ta nya bilder när det är klart. Köpt in en massagestol för avslappning. har inneburit att det finns flera rum att vara i och deltagarna väljer gärna att vara i de nya rummen på övervåningen. Vi mäter detta genom att skriva upp vilken typ av aktivitet man väljer att göra när man är på sysselsättningen. Baslinje mätning gjordes vecka 49-50, se bilaga. Glad och ledsen gubbe, hur man upplevt dagen. Under arbetets gång har det tillkommit 5 nya deltagare. Dessa ingår ej i mätningen. En person slutade och ingår inte i mätningen. Det blev nya möjligheter och större ytor att vara på, Esther säger att det är skönt att kunna gå undan och att inte alla behöver vara på samma ställe som det tidigare var när det endast fanns tillgång till en våning. Mätningarna visar att 13 av 16 deltagare har vågat prova nya aktiviteter. Hälften har vågat prova mer än 23

25 Nästa steg? Avslutande reflektioner och enhet: Min arbetsgivare är: en ny aktivitet. När vi fokuserade extra på att få alla att prova en ny aktivitet gav det extra bra resultat, vecka 11. Färre väljer att enbart ha social gemenskap. Ökat antalet deltagare sen vi startade förbättringsarbetet!! Utveckla aktivitetsrummen allteftersom det kommer nya deltagare, lyssna på Esther vad Esther är intresserad av att göra och anpassar aktiviteterna utefter det. Ju smartare jag sätter mitt mål desto lättar blir det mäta och genomföra och få Esther och övrig personal delaktiga. Det var i mitten av arbetet som det landade för mig hur det skulle bli. Mätningen med gubbarna skulle vi ha gjort annorlunda eftersom dagsformen, hur Esther mår, påverkar också hur Esther upplever sysselsättningen. Gubben skulle ha kopplats till när Esther provade en ny aktivitet. Linda Linder, dagverksamhet socialpsykiatrin Sävsjö Kommun linda.linder@savsjo.se Sävsjö Kommun Massagerum före Massagerum efter Samtal/vila före Samtal/vila efter 24

26 Delaktighet i vardagen Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Arbetet görs på ett demensboende med 8 Esthrar. Under observation upplevs Esther som passiv, vilket gör att Esther tappar sina funktioner i det dagliga livet. I dialog med demenssjuksköterskan beslutar vi att starta ett förbättringsarbete för att öka delaktigheten i vardagen. Personalen involveras genom träffar varannan vecka och vid APT, då vi gjorde nya PGSA-hjul. Genom uppmuntran från personalen har Esther blivit mer delaktig i vardagsaktiviteter enligt intentionen i SMARTA mål. Varje boende ska, efter egen förmåga, vara delaktig i minst tre olika vardagsaktiviteter i veckan under perioden februari till april Med vardagsaktiviteter menas egenvård, borsta tänder, klä på sig, bädda sängen, hushållsysselsättning (som att ta viss mat själv), duka/duka av bordet, diska, vattna blommor o.s.v. Vi brainstormade med personalen för att få fram idéer. Utarbetade ett Fiskben, utifrån detta gjorde vi ett antal PGSA-hjul t.ex. Delaktighet vid måltider PGSA 1 delmål: Ta mat själv. maten ska serveras i karotter på borden. PGSA 2 nytt delmål: Ta viss mat själv. de som kan tar huvudrätten vid serveringsdisk, alla erbjuds tillbehör i skålar på borden. innebär att alla kan vara delaktiga utifrån sin förmåga. Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? Baslinjemätning gjordes i 3 veckor. Vi mätte 4 olika aktiviteter: måltider, omvårdnad, rörelse och egentid, alltså mätte vi såväl individuellt som i grupp, se bilaga 1 och 2. Då de boende har svårt att uttrycka sig har vi, via enkät före och efter projektet, frågat personalen hur de upplever delaktigheten på boendet, se bilaga 3. Diagrammen visar att delaktigheten i vardagsaktiviteter har ökat både i grupp och enskilt. Vi noterar att vid ett så pass litet underlag räcker det att en Esther blir sämre för att det ska bli en stor förändring i mätningen. Sjuksköterska har observerat att personalens arbetsätt är mer fokuserat på vad som är bäst för Esther. Reflektioner: Under projektets gång har personalen allt mer arbetat mot målet, de har själva tagit initiativ till att mäta. Ambitionen hos personalen verkar variera, både vad gäller utförande och dokumentation. Som coacher kunde vi varit tydligare med vad som ska mätas, 25

27 hur saker ska göras och av vem. Viktigt med struktur på dokumentation för att kunna gå tillbaka och reflektera. Esthers delaktighet i vardagsaktiviteter ska vara ett naturligt arbetssätt på enheten, vi vill sprida dessa erfarenheter till liknande enheter i kommunen. Nu har vi grunden, nu arbetar vi vidare på att bli bättre Esthercoacher! och enhet: Vår arbetsgivare är: Rebecka Andersson och Lena Nikolausson, Enelidens Demensboende Rörvik rebecka.andersson@savsjo.se lena.nikolausson@savsjo.se Sävsjö Kommun DIAGRAM 1 (SMART mål: Varje boende ska, efter egen förmåga, vara delaktig i minst tre vardagsaktiviteter i veckan under perioden februari till april 2018) Antal olika typer av aktiviteter per rum under 3-veckors-perioder rum 1 rum 2 rum 3 rum 4 rum 5 rum 6 rum 7 rum 8 v 2-4 v 5-7 v 8-10 v DIAGRAM 2 Genomsnitt av antal aktiviteter i hela gruppen per vecka. 20 Rum end. uthyrt v.2-4 Ny boende omv. måltid egentid rörelse 0 v.2 v.3 v.4 v.5 v.6 v.7 v.8 v.9 v.10 v.11 v.12 v.13 v.14 v.15 Baslinjemätnin Ny mätblankett g v. 2-4 Ny mätblanket t Rörelse och Egentid En boende får försämrad hälsa DIAGRAM 3 Hur delaktiga personalen upplever att de boende är i vardagliga aktiviteter v.2 v.13 1= Inte alls 10= Väldigt mycket 26

28 Ökad delaktighet vid val av fritidssysselsättning hemma Esthers delaktighet i arbetet? Arbetet genomförs på en gruppbostad där det bor fyra personer med intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Enligt LSS ska verksamheten främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för dessa personer. Att vara delaktig är mycket viktigt för att livet ska upplevas som meningsfullt. Vi vet egentligen inte om brukaren gör det denne vill på sin fritid. Detta eftersom alla brukare inte muntligt kan framföra detta, inte heller via tecken (finns inte kunskap) eller bilder (finns inte utbud). Brukaren vet kanske inte heller alternativen. Vissa brukare har svårt att förmedla vad de vill göra på sin fritid, hemma. Det blir mycket tv-tittande. På brukarenkät framkommer att det vi kan förbättra något är, att brukarna får bestämma om saker som är viktiga för dem hemma. I brukarintervju framkommer att man önskar göra vissa saker mer på sin fritid, t.ex. pyssla. Esther har fått tycka till om olika aktiviteter och på sitt sätt fått förmedla vad han/hon tycker om att göra. Personal har studerat och tagit in detta och tillsammans med Esther har vi gjort ett aktivitetsblad. Det är ett blad med bilder på 11 olika aktiviteter som brukarna kan använda sig av för att kommunicera vad de vill göra när de är hemma. Esther har under arbetets gång uppdaterat med nya bilder man vill lägga till. Esther har utvärderat och tyckt till om sin fritid efter arbetet. Syfte med arbetet? S Delaktighet vid val av fritidsaktiviteter ska vara 90 %. M Mäta om brukarna gör aktivt val och till vad. Pinnstatistik, varje brukare får frågan vad de önskar att göra och välja mellan två alternativ första tre veckorna. Sedan ny mätning med pinnstatistik i fem veckor efter införande av aktivitetsblad. Då fick de frågan samt välja från aktivitetsblad. A - Förbättringsarbete diskuteras på APT. Arbetsgrupp vill delta i förbättringsarbetet, de är motiverade och det är accepterat. R Ett realistiskt arbete som går att genomföra i det dagliga arbetet. T Mätning från vecka 2 t.o.m. vecka 10. A All personal ställer frågan om vad brukaren vill göra. Alla för pinnstatistik och påminner varandra. Personalen blev mer aktiv i att frågan om och ta reda på vad Esther verkligen vill göra. De gav alternativ eller lät brukare välja aktivitet från aktivitetsblad. Delaktigheten vid val av fritidsaktivitet ökar under perioden vecka 50 t.o.m. vecka 10, från 29 % till 96 %. Man kunde också se en förändring i vilka aktiviteter som utfördes. Innan förbättringsarbetet valde brukarna uppskattningsvis till 75 % att titta på TV, efter arbetet väljer brukarna i 15 % av tillfällena tv i första hand, 24 % film och 61 % annan aktivitet. 27

29 Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Esther är mer delaktig i utformandet av sin fritid. Personal lyssnar in vad Esther själv vill göra. Frågor om vad Esther vill och inte vill ställs oftare, även i sammanhang som inte enbart rör fritidssysselsättningen. Esther och personal kommunicerar via aktivitetsblad vad man vill göra. Esther tar mer egna initiativ och visar aktivt vad han/hon vill. Att utveckla aktivitetsblad. Möjligtvis någon form av bok, med fler alternativ. Över och underkategorisering. Vi kommer även att fortsätta arbeta med delaktighet och valmöjligheter i andra delar av brukarnas vardag. Jennie Nicholsson, funktionshinderomsorgen, Nässjö kommun jennie.nicholsson@nassjo.se Nässjö kommun Brukarnas delaktighet vid val av fritidsaktivitet (Vid mätningen har delaktighet bedömts vara om brukarna fått frågor och alternativ kring vad denne vill göra och om han/hon har gjort ett aktivt val.) 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Delaktighet i val av fritidsaktivitet Typ av aktivitet som brukarna valde att göra på em./kväll Tv 15 % Spel 22 % Pussla 3 % Pyssla 9 % Film 24 % Promenad 7 % Övrigt 20 % (Exempel på övriga aktiviteter: Skriva på tidning Lyssna på musik Gå på café Spela instrument Delta/titta på sportevenemang Teater Besöka kompis/familj) Tv Spel Pussla Pyssla Film Promenad Övrigt 28

30 Trygghet i rätten att lämna klagomål Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Esther upplever ofta att han/hon inte får den hjälp som man har rätt till samt att man blir stigmatiserad av professionella. Esther äger alltid rätten att lämna in klagomål och anmäla brister i verksamheter. Detta är dock inte det lättaste på grund av byråkratiska ramar. Därför startade jag detta utvecklingsarbete och idén kom från en Esther. Det var en Esther som kom på idén och tre Esthrar var även med och reviderade texten i dokumenten som togs fram. Två har gett direkta förslag till hur projektet ska förbättras. Projektet startade med fem deltagare (alla Esther), men en Esther lämnade projektet. S. Att göra det enklare för Esther att anmäla avvikelser inom vård och omsorg samt ge kunskap i hur man överklagar beslut. Målet med arbetet är, att Esther ska känna sig tryggare med att överklaga beslut, lämna synpunkter och att anmäla allvarliga brister, så att vården och omsorgen kan bli bättre. M. På en skala mellan 1 till 10 ska Esther värdera hur trygg man är i att anmäla/ överklaga beslut/ lämna synpunkter till verksamheter inom Socialtjänsten och Landstinget (Regionen). A, Det innebär att jag underlättar för Esther att anmäla, ge synpunkter och överklaga genom att ge Esther kunskap i förfarandet. Det kan leda till en stor ökning av missnöjesanmälningar men det är ESTHERS rättighet att bli hörd. R. Detta förändringsarbete kommer i denna tidiga fas enbart gälla mina 5 klienter (Esther). Förändringsarbetet kommer förhoppningsvis ge Esther en större förståelse i hur man överklagar/anmäler/ lämnar synpunkter både till socialtjänsten och Regionen. T. Målet med projektet är att Esther ska känna sig någorlunda trygg (ca 6 7 på 0-10 trygghetsskalan) i att ge synpunkter och i att anmäla verksamheter efter den period av tre månader som projektet varar. A. Allt hänger på att jag följer tiden och målen. Det är centralt att ha med mina klienter i projektet. Det är dock svårt att veta hur följsamma mina klienter är. Flera olika blanketter utformades efter vad en Esther vill göra (klagomål, anmäla, överklaga) och efter vilken verksamhet som har gjort fel, enligt Esther. Tre blanketter berörde Socialtjänsten: Hur lämnar man in klagomål?, Hur anmäler man allvarliga brister? och Hur överklagar man beslut. Två blanketter berörde Regionen: Hur lämnar man in klagomål? samt Hur anmäler man allvarliga brister? 29

31 TRYGGHET Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Esther har under tre tillfällen fått sätta ett värde från 1 till 10 hur trygg man är i att lämna klagomål/ anmäla verksamheter. Definitionen av Trygghet i detta projekt är: att Esther vet hur man gör när man lämnar klagomål och gör anmälningar samt att Esther vet vad som händer när en anmälan eller ett klagomål har lämnats in. Flera fick upp ögonen för att man har rättigheter som man inte kände till före projektet. Två fick reda på att man tidigare hade gjort på fel sätt när man lämnat klagomål eller gjort anmälningar. En har fått hjälp att anmäla brister. Jag kommer att sprida detta, så att mina medarbetare vet hur de kan stödja en Esther som vill framföra klagomål. Projektet visar att det inte räcker med att enbart ge en blankett till Esther som beskriver hur man gör. Esther kan även behöva handledning och råd. Ola Ingvarsson ola.ingvarsson@nassjo.se Nässjö Kommun, Missbruksvården. Inger Jansson Trygghetstabellen Jan Feb Mars ESTHER 30

32 Bättre rörelseförmåga genom middagsgymnastik Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Många av Esthrar är stillasittandes och stela i kroppen. Få dem att röra sig skulle höja deras livskvalitet och påverka deras möjlighet att vara med i fler aktiviteter. De skulle förbättra och bibehålla sin rörelseförmåga. Involverade i detta är brukare och personal. Gymnastiken skulle gå att genomföra vid middagsbordet och innefattar 9 Esthrar Esther har redan från början informerats och involverats i förbättringsarbetet, de har varit positiva och delaktiga i densamma såsom i att t ex. bestämma tid och plats. Målet är att öka brukarnas rörelse förmåga i leder och muskler samt att bibehålla deras nuvarande förmåga. Att få en trevlig gemensam stund tillsammans. Alltså att ge en fysisk och socialt positiv inverkan på livet. Vi var på vårdcentralen för att få tips om lämpligt träningsprogram för äldre och sittande samt letade via nätet fram lämplig musik till rörelserna. De flesta av brukarna är med på gymnastiken och tycker att den har en positiv effekt, att de känner sig lite rörligare och stannar kvar längre efter middag och gymnastik för att umgås med varandra. Ingen har hoppat av träningen. En del av brukarna kan nu lyfta t.ex. sina ben lite högre och kan svänga mer med sina armar. Se bilaga Bättre för brukarna då de känner sig rörligare och mjukare i kroppen samt att de har en trevlig och rolig stund tillsammans och att den sociala gemenskapen har utökats. En positiv inverkan på livet både vad gäller fysik och social gemenskap. Att utveckla övningarna Carina Sjöstedt, Anatolie Nahigombeye, Malmåkra äldrehem 1 carina.sjostedt@nassjo.se, anatolie.nahigimbeye@nassjo.se Nässjö kommun Antal deltagande brukare Antal brukare totalt v. 2 + v.8: 10 st. Antal brukare totalt v. 5: 9 st. Män Kvinnor Totalt 31

33 Patientens delaktighet i överrapportering mellan psykakuten och slutenvården Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Forskningen visar att vårdpersonal har svårigheter att bemöta personer med psykisk ohälsa av förutfattande meningar och bristande kunskaper. Cheferna och övriga i personalgruppen varit involverade för att få ökad förståelse om patienterna. Patienterna har varit med under hela processen. Få delaktiga patienter som är medvetna om egna behov och problem. I vilken utsträckning: Upplever du delaktighet vid överrapporteringen mellan akutmottagningen och avdelningen? Upplever du att du får tillräcklig information? Upplever du att du känner trygghet vid överrapporteringen mellan psykiatriska akuten och psykiatriska slutenvården? Vi började överrapportera tillsammans med patienterna. Mätning av delaktighet, tillräcklig information och trygghet. Esther har fått ökad delaktighet, tillräcklig information och trygghet, se mätningar. Vi har haft en hel del diskussioner i personalgruppen och har kommit överens om att det ska vara en självklarhet att kunna gå ner till akuten och få rapporten där. Detta ledde till att frågeformuläret inte har reviderats. Mariam Avoyan mariam.avoyan@rjl.se Psykiatriska kliniken, Region Jönköpings län PGSA 1 PGSA 2 32

34 Tydlig välkomstinformation Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet: Min arbetsgivare är: Arbetet valdes för att Esther ska få rätt information vid inflyttning och vi såg behovet och pratade med Esther. Alla Esthrar på boendet och jag och min kollega Helene är involverade. Esther har lämnat synpunkter och vi har gjort intervjuer. Syftet är att kunden och anhöriga vid inflyttning ska veta våra rutiner och vad som erbjuds, och vart de kan vända sig med frågor/problem. Från december-17 till slutet av mars-18 ska alla 10 som är tillfrågade känna att de har tillräckligt med information. Vi samlade in information om vad Esther saknade och gjorde mätningar. Efter det började vi ta fram ett informationshäfte med det som Esther efterfrågade. Se mätning nedan. 100 % av de som var med i mätningen känner att de har tillräcklig information idag. Att vid inflyttning dela ut häftet och informera kollegor om det. Kristin Gustafsson, Blåklockan, Österäng. kristin.gustafsson@vetlanda.se Helene Kontunen, Granängen, Österäng. helene.kontunen@vetlanda.se Vetlanda kommun 10 Tydlig välkomstinformation Antal personer som svarade ja på frågan Mätning gjord 11/12-17 Mätning gjord 28/ Fråga Frågor: 1. Fick du tillräcklig med information när du flyttade hit? 2. Vet du vilka dina kontaktpersoner är? 3. Vet du var du vänder dig för att få kontakt med en läkare? 4. Vet du vad som ingår i priset du betalar för att bo här? 5. Vet du hur du tar reda på vilka aktiviteter som finns här? 6. Tycker du det var lätt att komma in i rutinerna när du flyttade hit? 7. Har du all information du behöver idag? 33

35 Rutin för samverkan mellan särskolegymnasium och daglig verksamhet i Nässjö kommun gällande placering av praktikplats Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? Nästa steg? och enhet Min arbetsgivare är: I mitt arbete som arbetskonsulent inom daglig verksamhet har det blivit synligt att det saknas en tydlig rutin för planering inför och under särskoleelevens praktikplacering, vilken vanligtvis läggs under senare delen av gymnasieutbildningen. Detta leder till frågor och oklarheter för berörda parter angående ansvarsfördelning, svårigheter att få en helhetsbild av uppdraget samt ostrukturerad planering inför och under praktiken. Samverkansparter är förutom elev/vårdnadshavare, särskolegymnasium på Brinellgymnasiet samt daglig verksamhet även Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, myndighetsutövare inom Socialförvaltning med flera. Per läsår är det ungefär 3-5 elever som går ut i praktik. Genom uppföljningssamtal har målet varit att göra Esthers röst hörd. Detta är inte alltid varken möjligt eller lätt, då Esthers talan av naturliga skäl tidvis förs av vårdnadshavare och/eller skolpersonal. För att få fram elevens åsikt om sin placering och praktiktid, har hen tillsammans med elevassistent fått svara på frågor med hjälp av pictogrambilder. På samma sätt har eleven under vårterminen fått fylla i ett kommunikationspass, och genom det fått berätta om sig själv som person, förmågor/hinder, kommunikationssätt, intressen och annat viktigt att veta. Detta bidrar till ökad interaktion mellan elev och omvärldsaktörer. Få fram ett utkast till rutin för samverkan mellan särskolegymnasium och daglig verksamhet i Nässjö kommun gällande placering av praktikplats. Därefter ska relevant material ställas samman som underlag till förslag på ovan nämnda rutin, som sedan skickas på remissrunda. Målet är en färdig rutin som styrande dokument i Nässjö kommun. I januari 2018 bjöd enhetschefer för daglig verksamhet samt arbetskonsulenter in till ett möte med rektor för särskolegymnasiet samt biståndshandläggare. Tanken var då att brainstorma tankar och idéer, kartlägga problem och därefter planera inför kommande praktikplaceringar. I detta skede kom diskussionen upp om att lägga detta som ett Estherarbete. Samtliga närvarande var eniga i detta beslut. En rutin för optimal samverkan ger vägledning till och ökar förutsättningarna för en väl planerad praktiktid för Esther inom daglig verksamhet. Då det inte finns några mätbara parametrar som påvisar en förändring, blir mätningen frågan om det finns ett förslag till utkast eller ej. Svaret på den frågan är ja. Resultat kan utvärderas först när rutinen är klar. Då kommer kontinuerlig utvärdering av rutinen att göras av arbetskonsulent i samarbete med berörda parter. Att få en antagen rutin. Katarina Håkansson katarina.hakansson@nassjo.se Socialförvaltningen, daglig verksamhet funktionshinderomsorgen, Nässjö kommun 34

36 Jag heter Katarina Dagverksamhet och daglig verksamhet i Nässjö kommun Vår verksamhet ska erbjuda den enskilde stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter personens önskemål För att få möjlighet att komma till vår verksamhet krävs ett beslut från en biståndshandläggare som grundar beslutet på lagen om stöd och service (LSS) och socialtjänstlagen (SoL). Verksamheten kan vara förlagd på en dagverksamhet/daglig verksamhet, företag eller annan organisation i Nässjö kommun. 35

37 Ett glädjefyllt hunddagis daglig verksamhet för personer med funktionshinder Esthers delaktighet i arbetet? Syfte med arbetet? Resultat- Hur blev det bättre för Esther? och enhet: Min arbetsgivare är: Kommunen har ett hunddagis i sin verksamhet som ingår i daglig verksamhet för att våra Esthrar ska ha en meningsfull daglig sysselsättning. Det finns en även en marknadsstyrd efterfrågan då det inte finns någon annan hunddagis i kommunen. Verksamheten var uppdelad i två grupper och önskemål om en enad grupp fanns. Tanken var att öka trivseln och lättare kunna tillgodose brukarens behov Det ingår 20 brukare och 3 personal. Hög delaktighet i allt. Alla fick komma med idéer om hur hunddagiset skulle skötas. Bl.a. vilka promenadrar vi ska gå, hur arbetsuppgifter ska fördelas, vilka hundar som ska vara i vilken hundbox, var koppel ska hänga, vilken hund man ska gå med på promenad o.s.v. Vi lyssnar alltid på våra Esthrar och genomför nästa alla idéer, eller åtminstone provar om det blir bra. Öka trivsel, arbetsglädje, samt bli en grupp. Öka arbetsglädjen för våra Esthrar från 75 % till 100 % till mars Förr: 2 grupper, alltid samma människor, samma handledare, samma arbetsuppgifter. Nu: En grupp, handledare turas om, varierande uppgifter för Esthrar och personal. Esther har fått svara på en enkät. Arbetsglädjen för våra Esthrar våren 2018 ligger på 90 %. Behöver mer tid innan man kan säkerställa en bestående förbättring. Ulrica Engberg. ulrica.engberg@nassjo.se Nässjö kommun, hunddagis Nässjö kommun 36