Remissvar - Delbetänkande Regional indelning Tre nya län

Transkript

1 Remissvar - Delbetänkande Regional indelning Tre nya län

2 Tre skarpa indelningsförslag Norrlands län Svealands län Västra Götalands län Länen föreslås bildas 1 januari Landstingen föreslås bildas 1 januari 2019 VARFÖR BEHÖVER VI STORA REGIONER I HELA LANDET?

3 Västra Götalands län VGR + Värmland. Obs. Ej Halland i det här läget 1,9 miljoner invånare (2,3 miljoner) 65 kommuner omfattande samarbeten: regional utveckling, infrastruktur, Vänern lång gemensam gräns med Norge

4 Huvuddragen i VGRs svar: Förutsätter: att förslaget om sex slutgiltiga regioner fullföljs Instämmer: skapar goda förutsättningar för att möta framtidsprognoserna och genomföra de två stora hälso- och sjukvårdsutredningarna Instämmer: skapar bättre möjligheter till planering, resursutnyttjande och koordinering inom regional utveckling Instämmer: de statliga regionala indelningen måste följa regionerna Instämmer: stärker demokratin

5 Instämmer: de fyra utgångspunkterna för indelning och samgåendet med Värmland.! vi själva uppfyller kriterierna men är öppna för förändring Negativa: Tvåstegsprocess Förordar full reform 2019 Förordar: Sjukvårdsregionerna och samverkansnämnderna läggs ned. Samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen istället sker genom bilaterala överenskommelser. Negativa: Landsting som namn

6 Tidsplan framåt Remisssvar delbetänkande Proposition Riksdagsbeslut Regionbildning inleds Slutbetänkande Ny region bildad Aug-okt Vår/vinter 2017 Vår 2017 Vår 2017 Augusti 2017 Januari 2019 indelningsförslag för resten av landet vilka myndigheter bör ha en samordnad regional indelning i en kommande regional samhällsorganisation former för samverkan mellan staten och regionala självstyrelsen länsstyrelsernas uppdrag och roll beteckningen på kommuner på regional nivå

7 Kontakt, info och material

8 Det aktuella läget Merjem Maslo

9 Kända förändringar

10 Bedömning den senaste prognosen 25/7-2016

11 Antaganden i prognoserna februari 2015-juli 2016

12 Omvärld Drivkraften att fly och söka skydd är fortsatt starkt men färre söker asyl i Sverige på grund av utökade kontrollåtgärder. Situationen efter oktober 2016 mycket svårbedömd och planeringsantaganden för 2017 mycket osäkra

13 Verksamhet Snabb förändringstakt -utmaning att implementera och bedöma effekter av omfattade lagändringar. Den stora avarbetningen på ärenden. Mottagningssystemet minskar men utmaningarna är fortsatt stora ensamkommande barn ungdomar under 2016 och 2017 hinner fylla 18 år innan de får beslut.

14 Förändringar i behov av statlig finansiering

15 Inskrivna i mottagningssystemet

16 Produktionsmål 2016 Asylbeslut utfall janseptember Prognos Antal ärenden att avgöra per vecka för att uppnå målet

17 Förlängningsansökningar ojämn fördelning

18 Kommunbosättning Antal personer som anvisats plats till bosättning, 2014, 2015 och t o m juni 2016 Antal personer som avbrutit sitt bosättning 2014, 2016 och till och med juno 2016 Källa: Arbetsförmedlingen

19 Annan effekt av nya lagar Foto: Bertil Ericson / TT, källa P 4 Blekinge

20 Och framtiden då?

21 Kända förändringar

22 Olika vägval

23 Sverigeförhandling -lägesrapport Sverigeförhandlarnas bud verkar för de nationella behoven men missar de regionala behoven Budet präglas av ändpunktsnytta Stationer saknas i Ulricehamn, Bollebygd, Landvetter södra och Mölndal Kapaciteten är inte tillräcklig för de regionala behoven. För få turer och för långa restider Gbg-Borås 43 min?

24 KOSTNAD Ny kostnadsbedömning levererades av Trafikverket 31 maj baserad på: fortsatt utredning kring teknisk systemstandard och kostnadsdrivande faktorer Sverigeförhandlingens val av linjesträckning och stationslösningar från och med förhandlingsstarten i februari 2016 Nya totalkostnaden bedöms till cirka 230 miljarder kronor, +/-30 miljarder kronor (50 procent sannolikhet samt osäkerhetsintervall för procent sannolikhet, i prisnivå ) då ingår inte Mölndal, Landvetter Södra, Bollebygd och Ulricehamn

25

26 Befintliga banor behöver kapacitetsförstärkas innan 2035! Total kostnad ombyggnad: mdr Exempel på måste kostnader där vissa är en del av Sverigeförhandlingen: Kostnad för Ostlänken Kostnad Göteborg Alingsås Kostnad Lund Hässleholm Svårt att jämföra kostnader ca 55 mdr ca 12 mdr ca 12 Mdr

27 ÖVERENSKOMMELSER Kommun (stationsort) Bostäder Medfinansiering (mnkr, prisnivå 2015) Förskottering (mnkr, prisnivå 2015) Stationsläge Södertälje ,5 93,2 befintligt Trosa (Vagnhärad) ,5 12 i anslutning till tätorten Nyköping centralt Norrköping ,7 centralt Linköping ,8 centralt Tranås 500 till ,5 i anslutning till tätorten eller externt Jönköping * ,1 centrumnära Borås centralt eller centrumnära Härryda (Mölnlycke) ,5 centralt Värnamo ,5 33,5 externt Hässleholm 7 000** 50 50,9 centralt Lund *** ,5 centralt Summa till *Inklusive i Habo, Mullsjö och Vaggeryd **Inklusive i Kristianstad ***Detta inkluderar även storstadsåtgärderna i Lund

28 SAMHÄLLSEKONOMI En delredovisning levererades av Trafikverket den 30 juni. Hela den samhällsekonomiska analysen och den samlade effektbedömningen redovisar Trafikverket i september.

29 UTBYGGNADSSTRATEGI Delrapport två: prioritera färdigställandet av en hel delsträcka ändpunkt till ändpunkt Besluta redan nu om sträckan mellan Järna och Jönköping Tidig byggstart av hela höghastighetsjärnvägen Nyttor kan också realiseras tidigare, då hårt belastade delar av Södra stambanan kan avlastas tidigt Jönköping och Tranås får en gemensam arbetsmarknadsregion med Linköping och Norrköping

30 ÅTGÄRDER VID DE TRE STORSTÄDERNA Stockholm, Göteborg och Malmö har framfört behov av åtgärder Järna Stockholm Arlanda åtgärder Lund Malmö Öresundsbron ytterligare åtgärder Borås Göteborg Uppdrag ska läggas till Trafikverket om behov, åtgärder och kostnader

31 KAPACITETSTILLDELNING Arbete inlett med att ta fram förslag till ändringar i svensk lagstiftning för att förbättra operatörernas planeringsförutsättningar för att ge prioritet för höghastighetstågstrafik och snabb storregional trafik inom ramen för EU:s regelverk

32 Rätt utbyggnadsordning är vårt budskap! För att säkra fjärresandet till Stockholm och andra större städer krävs en ny stambana Sthlm-Gbg. För att säkra framtida arbetspendling regionalt krävs en ny konventionell järnväg mellan Gbg och Borås. Stråkkommunerna VGR Swedavia Stråket bör omfatta stationerna enligt bilden

33 Folder och film framtagen gemensamt för Västsverige Gotalandsregionen/startsida/Regionutveckling/Infrastruktur/Program/Sverigeforhandlingen1/Aktuellt /Se-Byggstart-Sverige--film-om-nya-stambanor/

34 Samhällsekonomisk bedömning Avtalsprocess

35 Storstadsåtgärder Vi bygger vidare på K2020 Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035 (GMP) +

36 Förhandlingsdelar, objekt Spår centralt + Mölndal Linbana centrum + två till BRT förberett för spår BRT Kortedalatunneln Snabb BRT + Cykelåtgärder 14

37 BB NVB VSB 2025/35 Nu är det dags att bygga österut! VKB 1992

38 SYSTEMANALYS 2016 VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN WORKSHOP BHU PROJEKTLEDARE VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Max Falk Georgia Larsson KONSULT SWECO Carina Jönhill Nord Joachim Kangevall Andréa Palmberg

39 Hållpunkter i processen

40 Program BHU workshop 2 timmar Inledning Mål och tidplan för systemanalysarbetet och samband till regional plan Process och hållpunkter Nuläge och utmaningar Sammandrag från workshops Sammanställning av prioriterade funktioner Gruppdiskussioner kring prioriterade funktioner Redovisning från gruppdiskussionerna Nästa steg

41 Inriktnings- och åtgärdsplaneringen ~ 2016 Trafikverkets inriktningsunderlag Regional systemanalys Proposition Inriktningsplanering Åtgärdsplanering ~ 2017 Direktiv Nationell plan Regional plan Politisk hantering BHU: 13 september: workshop prioriterade funktioner i systemanalysen 18 oktober: status i gällande plan, ställningstagande systemanalys, struktur i kommande plan, hantering av kandidatobjekt 16 december: ungefärlig procentuell fördelning mellan insats-/åtgärdsområden. 4

42 Systemanalysens olika delar Mål Mål Nuläge Brister och utmaningar Prioriterade funktioner Strategier Åtgärdsområden Nuläge Brister och utmaningar Prioriterade funktioner Strategier Åtgärdsområden

43 Måldokument Västra Götalandsregionen Vision Västra Götaland - Det goda livet Regional systemanalys VG2020 Budget 20XX Regional plan för transportinfrastruktur Klimatstrategi Regionalt trafikförsörjningsprogram Godsstrategi Inriktningsplanering (Ökad tillväxt och en bättre miljö) Målbild tåg

44 Mål och strategier inom transportområdet Funktionsmålet Skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och vara jämställt utifrån män och kvinnors transportbehov. Hänsynsmålet Transportsystemet ska ta hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystems utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dö eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppfylls. Internationellt transportnav En hållbar och konkurrenskraftig infrastruktur Kollektivtrafik för en gemensam region Investera i transportinfrastruktur som driver regional och nationell utveckling Bygga ut en kollektivtrafik som är ett föredöme när det gäller kvalitet och hållbarhet Utveckla en regional framtidsbild som stödjer hållbar utveckling i Västra Götaland Göra Västra Götaland till modell för hållbar landsbygdsutveckling/samspel stad/land Effektiva godstransporter grön logistik Effektiva persontransporter mobilitet Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Fokus där det finns potential för: Stråktanke Stadstrafik Tillgänglighet Mobility management Transportinfrastruktur av hög klass Ledande logistikregion Kunskap och kompetens i framkant Kapacitetshöjande åtgärder Hastighetsstandard bör höjas En starkare region med fortsatt satsning på kollektivtrafiken Ett kraftfullt miljöarbete Uppdrag på WS: ta fram de viktigaste funktionerna som transportsystemet ska ha i VGR för att uppnå den samlade målbilden.

45 Sammanställning av målen GODSTRANSPORTER Att vara en internationellt och nationellt ledande hållbar logistikregion med utvecklad intermodalitet för alla trafikslag PERSONTRANSPORTER En effektiv kollektivtrafik för hållbar pendling och ökat kollektivt resande, att stärka regionens kärnor TRANSPORTSYSTEM Utvecklade möjligheter till hållbart resande och boende i stad och på landsbygd ökad tillgänglighet för alla

46 Fem utmaningar från föregående inriktningsunderlag/systemanalys (2007/2008) Möjligheterna till regionförstoring måste tas till vara. Störst potential finns i Göteborg som behöver öka med en halv miljon invånare. Sverige måste ha en god internationell tillgänglighet för konkurrenskraft. Till exempel för fraktflyg och fraktfartyg med väl fungerande anslutande väg- och järnvägsnät. Ökad efterfrågan på järnvägskapacitet för både gods- och persontrafik innebär ett akut behov av utbyggnad av järnvägens infrastruktur. Kollektivtrafiken behöver bli mer konkurrenskraftig, och antalet kollektivtrafikresor behöver öka. Det regionala vägnätet har omfattande brister som behöver åtgärdas. Vägar behöver bli säkrare och få större bärighet

47 Regionens inspel till nationell nivå (2016) Sverigeförhandlingen får inte tränga ut medel till länstransportplanerna eller redan beslutade åtgärder i nationell plan Pendelstråk järnväg utgör stommen för den nationella och regionala resandeutvecklingen Klimatomställning av transportsystemet Sjöfart och slussar Effektivisera för både personer och gods Tillgängliga medel Beakta förutsättningar mellan stad och land

48 Antal invånare 2014 och befolkningsutvecklingen Antal i sysselsättning 2013 och sysselsättningsutveckling Källa: Funktionell geografi

49 Pendlingsflöden och kvoter 2013 Pendlingsflöden mellan tätorterna i VGR och tätorter i de angränsande länen och kvoter för tätorter Pendlingskvoten visas som att röd har större ut- än inpendling och blå omvänt (en positiv kvot) Källa: Funktionell geografi

50 Huvudsakliga godsstråk Identifierade brister: Hög andel vägtransporter Låg andel järnvägstransport (Norge, södra Sverige, kontinenten, Älvsborgsbanan, Kinnekullebanan, Viskadalsbanan) Låg andel närsjöfart Bristande förutsättningar for intermodala transportupplägg Bristande kapacitet och robusthet i Göteborgsregionen Otillräcklig kapacitet och funktionalitet i järnvägssystemet Potentiell intressekonflikt mellan stadsutveckling, logistikytor och infrastruktur i Göteborg Storgöteborg E6 Bohusbanan Väg 41 Viskadalsbanan E6/E20 Västkustbanan Väg 44 Älvsborgsbanan Kinnekullebanan Väg 26/47 Jönköpingsbanan E20 Västra stambanan Väg 40 Kust-till-kustbanan Vägstråk Järnvägsstråk Sjöfartstråk Flygstråk Hamn Kombiterminal Källa: Västra Götalandsregionen (2016), Godsstrategi för Västra Götaland remissversion

51 Mål, funktion, strategi Mål: Vad regionen vill uppnå Funktion: De funktioner som transportsystemet behöver tillhandahålla för att nå målen Strategier: Planering eller aktivitet som leder fram till att transportsystemet utvecklas i enighet med de prioriterade funktionerna Åtgärdsområde: Typ av åtgärd som ingår i de valda strategierna

52 Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipens steg Exempel på åtgärder Steg 1: Tänka om Styrmedel: lagar och förordningar, skatter och avgifter (vägtullar och banavgifter) Påverkansåtgärder: kampanjer, cykelhjälms-projekt Taxor i kollektivtrafiken Ändra tidtabeller Steg 2: Optimera i befintligt system Hastighetsreglerande åtgärder, både väg och järnväg Byta ut signalsystem i järnvägen Måla om körfält på vägar Nya biljettsystem i kollektivtrafiken Steg 3: Bygga om Bygga om växlar på järnvägen Bygga till stigningsfält/omkörnings fält på vägar Förbigångsspår på järnvägar Steg 4: Bygga nytt Nya spår och vägar Nya farleder Nya stationer och terminaler

53 Prioriterade funktioner Sammandrag från workshopar och inspel Fyrbodal Skaraborg Förbättrad intermodalitet till regionens tåg Åtgärda brister i det regionala kapillära vägnätet för ökad tillgänglighet och trafiksäkerhet Regionförstoring genom regionala och internationella persontransporter med tåg mellan Göteborg och regionens pendlingsnav Effektivisera vägtrafikens transporter genom funktionella tvärförbindelser Göteborgsregionen Ökad kapacitet på järnväg för person- och godstransporter Utveckla kollektivtrafiksystemet med ett hela-resan perspektiv Stärka cykeln som ett eget transportslag Tvärförbindelser Kapa restider Väl underhållet väg- och järnvägsnät Utveckla kapacitet på järnväg för person- och godstrafik Utveckla inlandssjöfart (inland water-ways) Tillgänglighet till internationella flyg Stärka kopplingen stad-land Boråsregionen Stärkt spårbunden person- och godstrafik Förstärkta och effektiva stråk med god koppling till angränsande regioner Bättre och säkrare godstransporter Centrala stationslägen och fler tågstopp Stärkta noder (regionala center, flygplats, hamnar) Stärkt kollektivtrafik

54 Förslag på sammanställning av prioriterade funktioner GODSTRANSPORTER PERSONTRANSPORTER TRANSPORTSYSTEM Funktionsmål Effektiva och välfungerande transportkedjor Funktion Hög kapacitet och tillförlitlighet i godsstråk Funktionsmål Erbjuda attraktivt och hållbart resande i starka stråk mellan regionala och interregionala huvudnoder Funktion Välfungerande arbets- och studiependling Funktionsmål En tillförlitlig infrastruktur Funktion Ett robust och tillförlitligt väg- och järnvägssystem Funktionsmål Säkra sjöfartens och hamnarnas utveckling Funktion God tillgänglighet i Vänerstråket Säkra tillgängligheten till Göteborgs hamn Funktionsmål Storregional/nationell arbetsmarknad med närhet till internationella affärer Funktion Förbättrad tillgänglighet till noder för näringsliv och turism Funktionsmål Effektiv trafik i stad och på landsbygd med goda bytesmöjligheter mellan trafikslag Funktion God intermodalitet genom att varje transportslag nyttjas på bästa sätt Integrerad trafik, boende- och verksamhetsplanering Hög tillgänglighet för alla i befintligt transportsystem

55 Förslag på sammanställning av prioriterade funktioner GODSTRANSPORTER PERSONTRANSPORTER TRANSPORTSYSTEM Funktionsmål Effektiva och välfungerande transportkedjor Funktion Hög kapacitet och tillförlitlighet i godsstråk Funktionsmål Säkra sjöfartens och hamnarnas utveckling Funktion God tillgänglighet i Vänerstråket Säkra tillgängligheten till Göteborgs hamn

56 Transportkedjor Jula AB Sjö: inkommande gods till Göteborgs hamn Tåg: via Falköpings kombiterminal High-capacity-lastbil: till Skara centrallager Effekt motsvarande ca TEU/år. Trafikupplägg 5-6 tåg/vecka med kapacitet om 84 TEU. Detta innebär att >20 lastbilar går på jvg/väg184 per dag som tidigare gick på E20 med Jula gods. Storgöteborg Västra stambanan Källa: Västra Götalandsregionen (2016), Godsstrategi för Västra Götaland remissversion Vägstråk Järnvägsstråk Sjöfartstråk Flygstråk Hamn Kombiterminal

57 Förslag på sammanställning av prioriterade funktioner GODSTRANSPORTER PERSONTRANSPORTER TRANSPORTSYSTEM Funktionsmål Erbjuda attraktivt och hållbart resande i starka stråk mellan regionala och interregionala huvudnoder Funktion Välfungerande arbets- och studiependling Funktionsmål Storregional/nationell arbetsmarknad med närhet till internationella affärer Funktion Förbättrad tillgänglighet till noder för näringsliv och turism

58 Järnväg Linjenät på järnväg i Västra Götaland. Högst turtäthet på dubbelspårnätet Västra stambanan Västkustbanan Norge-/Vänerbanan (Göteborg-Trollhättan) Lägst turtäthethet på Norra Bohusbanan

59 Restidskvoter Trollhättan-Uddevalla Bil: 24 min Kollektivtrafik: min Kvot: Lidköping-Skövde Bil: 45 min Kollektivtrafik: min Kvot: Borås-Alingsås Bil: min Kollektivtrafik: min Kvot: Göteborg-Varberg Bil: 50 min Kollektivtrafik: min Kvot: Göteborg-Kinna Bil: 50 min Kollektivtrafik: min Kvot: Källa: Funktionell geografi

60 Förslag på sammanställning av prioriterade funktioner GODSTRANSPORTER PERSONTRANSPORTER TRANSPORTSYSTEM Funktionsmål En tillförlitlig infrastruktur Funktion Ett robust och tillförlitligt väg- och järnvägssystem Funktionsmål Effektiv trafik i stad och på landsbygd med goda bytesmöjligheter mellan trafikslag Funktion God intermodalitet genom att varje transportslag nyttjas på bästa sätt Integrerad trafik, boende- och verksamhetsplanering Hög tillgänglighet för alla i befintligt transportsystem

61

62 Järnväg - tillförlitlighet Tåg i tid: 92% Förtroendeproblem Samhällskostnader Följdeffekter Hela-resan-perspektivet Göteborg-Lindome, mars mar 07-mar 13-mar 19-mar 25-mar 31-mar Antal sena ankomster Punktlighet (3 min) % Snitt (92 %) Källa: tågstatistik.se

63 Järnväg - tillförlitlighet Tåg i tid: 86% Förtroendeproblem Samhällskostnader Följdeffekter Hela-resan-perspektivet Borås-Uddevalla, mars mar 07-mar 13-mar 19-mar 25-mar 31-mar Antal sena ankomster Punktlighet (3 min) % Snitt (86%) Källa: tågstatistik.se

64 Exempel på hur de prioriterade funktionerna kan omsättas i strategier för att genomföra dessa GODSTRANSPORTER PERSONTRANSPORTER TRANSPORTSYSTEM Funktion Hög kapacitet och tillförlitlighet i godsstråk Strategi Tydliggöra godstransporternas behov i den regionala och nationella planeringen. Etablera samarbetsformer mellan näringsliv och kommun/region för att utveckla strategiska samlastningsterminaler kopplande till godsstråk. Funktion God tillgänglighet i Vänerstråket Strategi Utveckla strategier för att stärka Vänerstråkets kontakt med omvärlden Funktion Säkra tillgängligheten till Göteborgs hamn Strategi Definiera behov, alternativa lösningar, ekonomiska förutsättningar/alternativkostnader. Funktion Välfungerande arbets- och studiependling Strategi Mellankommunal strategisk och fysisk planering Funktion Förbättrad tillgänglighet till noder för näringsliv och turism Strategi Identifiera och utveckla befintliga och framtida stråk Funktion Ett robust och tillförlitligt väg- och järnvägssystem Strategi Riktade anslag i nationell och regional plan Funktion God intermodalitet genom att varje transportslag nyttjas på bästa sätt Strategi Styrmedel, planering, kollektivtrafiken är ryggrad med alternativa, kompletterande transportslag Funktion Integrerad trafik, boende- och verksamhetsplanering Strategi Skapa plattformar för mellankommunal översiktsplanering Funktion Hög tillgänglighet för alla i befintligt transportsystem Strategi Verka för ökad satsning på Steg 1 och 2 åtgärder

65 Gruppdiskussioner kring prioriterade funktioner Blandade grupper om ca 5 personer Diskutera utifrån Förslag på sammanställning av prioriterade funktioner Stämmer de föreslagna funktionerna? Möjlighet att omformulera, lägga till, ta bort Prioritera: vilka är de 3 viktigaste funktionerna att lyfta fram i systemanalysen? Redovisning gruppvis

66 Den framtida sammanhållningspolitiken BHU

67 EU:s sammanhållningspolitik : 1/3 av EU:s budget De reformer som överenskommits för perioden är utformade för att maximera effekten av tillgänglig EU-finansiering. Tillväxt Total EU-budget md EUR 67,5% 32,5% Annan EU-politik, jordbruk, forskning, externt etc. Stöd för sammanhållningspolitiken 351,8 md EUR 730,2 md EUR

68 Alla EU-regioner gynnas INVESTERINGSNIVÅN 182 md EUR till mindre utvecklade regioner BNP < 75% av genomsnittet i EU % av EU:s befolkning ANPASSAD TILL UTVECKLINGSNIVÅN 35 md EUR till övergångsregioner BNP 75-90% av genomsnittet i EU % av EU:s befolkning 54 md EUR till mer utvecklade regioner BNP > 90% av genomsnittet i EU % av EU:s befolkning

69 Uneven growth between countries

70 at subnational level...

71 Metod: program, partnerskap och gemensam förvaltning Gemensamt strategiskt ramverk Partnerskaps -avtal Operativa program Förvaltning av program/ val av projekt Övervakning: årlig rapportering

72 Appellen från Nedreösterrike Vi regioner är öppna för att diskutera förändringar Sammanhållningspolitiken omsätter flernivåstyre i handling. EU:s sammanhållningspolitik är angeläget för alla regioner i Europa. Medel för alla, men mest för de fattigaste regionerna. Projektbidrag måste kvarstå som främsta metoden framför finansiella instrument. Flexibilitet, förenkling och partnerskap som bygger på tillit.

73 Vad anser du? Koncernkontoret tänker: 1) Lokal och regional nivå bör delta i genomförandet av EU:s budget. 2) Kunskap om lokala och regionala behov är avgörande för lyckade utvecklingsinsatser. 3) Sammanhållningspolitiken bör gå både till fattiga och rika regioner. 4) Västra Götaland vill gärna få EU-pengar även i framtiden till genomförandet av våra utvecklingsstrategier.

74 Remissvar - Delbetänkande Regional indelning Tre nya län

75 Tre skarpa indelningsförslag Norrlands län Svealands län Västra Götalands län Länen föreslås bildas 1 januari Landstingen föreslås bildas 1 januari 2019 VARFÖR BEHÖVER VI STORA REGIONER I HELA LANDET?

76 Varför ett delbetänkande? Om kommittén finner det möjligt att genomföra en eller flera indelningsändringar som kan träda ikraft Dialog med politiska företrädare i berörda län. Olika åsikter i alla län. Kommittén bedömer som helhet att det finns en acceptans i de berörda länen för en indelningsändring VARFÖR BEHÖVER VI STORA REGIONER I HELA LANDET?

77 Utgångspunkter för indelning 1. Jämnstarka regioner 2. Kapacitet att bygga strukturer för regional utveckling 3. Förmåga att ansvara för det regionala hälso- och sjukvårdssystemet inklusive regionsjukvård 4. Befintliga samverkansmönster VARFÖR BEHÖVER VI STORA REGIONER I HELA LANDET?

78 Västra Götalands län VGR + Värmland. Obs. Ej Halland i det här läget 1,9 miljoner invånare (2,3 miljoner) 65 kommuner omfattande samarbeten: regional utveckling, infrastruktur, Vänern lång gemensam gräns med Norge

79 Tidsplan framåt Remisssvar delbetänkande Proposition Riksdagsbeslut Regionbildning inleds Slutbetänkande Ny region bildad Aug-okt Vår/vinter 2017 Vår 2017 Vår 2017 Augusti 2017 Januari 2019 indelningsförslag för resten av landet vilka myndigheter bör ha en samordnad regional indelning i en kommande regional samhällsorganisation former för samverkan mellan staten och regionala självstyrelsen länsstyrelsernas uppdrag och roll beteckningen på kommuner på regional nivå

80 Huvuddragen i VGRs svar: Instämmer: skapar goda förutsättningar för att möta framtidsprognoserna och genomföra de två stora hälso- och sjukvårdsutredningarna Instämmer: skapar bättre möjligheter till planering, resursutnyttjande och koordinering inom regional utveckling Instämmer: de statliga regionala indelningen måste följa regionerna Instämmer: stärker demokratin

81 Instämmer: de fyra utgångspunkterna för indelning och samgåendet med Värmland.! vi själva uppfyller kriterierna men är öppna för förändring Negativa: Tvåstegsprocess Förordar full reform 2019! risker med att dela arbetsmarknadsregioner! Hela eller delar av Halland bör ingå! Förutsätter att en regionbildningsprocessen bara sker en gång, 2019 Förordar: Sjukvårdsregionerna och samverkansnämnderna läggs ned. Samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen istället sker genom bilaterala överenskommelser. Negativa: Landsting som namn

82 Kontakt, info och material