Godkännande av strukturplan för Husby (drygt 1000 lägenheter)

Transkript

1 1 (19) Planavdelningen Dp Torbjörn Johansson Tfn Peter Lundevall Tfn Godkännande av strukturplan för Husby (drygt 1000 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner förslag till strukturplan för Husby och överlämnar ärendet till fullmäktige för godkännande. Susanne Lindh Bo Bergman Arne Fredlund Sammanfattning Husby strukturplan är ett led i stadens satsning på förnyelse av stadsdelarna på Järva det s k Järvalyftet. Vägledande för arbetet har varit Vision Järva 2030 som fullmäktige godkände Där står bl a bygg nytt i strategiska lägen, koppla ihop gatunätet och bryt trafiksepareringen där det gör nytta samt utveckla de centrala stråken. Stadens översiktsplan, Promenadstaden, med det generella temat om ökade samband, har även varit orienterande. Husby strukturplan har varit på remiss i sex månader. Vid sex tillfällen har planen presenterats vid öppna möten i stadsdelen. En förenklad version av förslaget till strukturplan har delats ut till samtliga hushåll i Husby Strukturplanen innehöll två alternativa förslag. Båda var likalydande vad gäller en ny länkgata mellan Husby och Hanstavägen/ västra Kista, förnyelse av Husby västra centrum, drygt nya bostäder främst i norra delen av Husby, förlängning av Trondheimsgatan till Husby gård och bevarandet av stadsdelens grönstruktur i största möjliga utsträckning. Det som skiljde alternativen Integrerad gatustruktur och Nygammal gatustruktur var att i det förstnämnda alternativet höjdes tre gator partiellt till marknivå vid Husby västra centrum p g a länkgatans anslutning. Konsekvensen av gatuhöjningarna blev att fem gångbroar togs bort. I Nygammal gatustruktur höjdes i princip bara en del av en gata p g a länkgatans anslutning vilket innebar att två gångbroar behövdes tas bort. En betydande majoritet av nämnder, förvaltningar och bolag samt stadsdelsförvaltningen/nämnden, har förespråkat alternativet Integrerad gatustruktur. Centrumägaren Svenska Bostäder ställde sig positiv till båda alternativen. Många Husbybor är kritiska mot den remitterade strukturplanen oavsett alternativ. Protestlistor med över 1600 namn motsvarande ca 15 procent av samtliga Husbybor, har lämnats in. I princip är man kritisk mot i stort sett alla presenterade förslag till förnyelse av Husby. Synnerligen stark kritik riktas mot att trafiksepareringen bryts om än på en begränsad sträcka och att några gångbroar

2 2 (19) Dp då behöver tas bort. Eftersom länkgatan från västra Kista centrum till Husby och dess centrum får som konsekvens att Norgegatan behöver på höjas så är man följaktligen emot även ett sådant inslag. Lika tydligt som många Husbybor är kritiska till strukturplanens innehåll lika tydligt finns mandat från nämnder, förvaltningar och bolag för alternativet Integrerad gatustruktur. I denna situation vill stadsbyggnadskontoret föreslå en tredje väg. Utgångspunkten för föreliggande strukturplan är att Husbys medelpunkt, Husbys västra centrum, behöver förstärkas och förnyas. Husbyborna och många butiksinnehavare har i Husbydialogen 2009/2010 uttryckt en tydlig kritik mot tillståndet i centrumet. Centrumägaren Svenska Bostäder är angelägen om att bryta en nedåtgående spiral och förnya centrumet. Samtidigt förändras omvärlden. En ny stadsdel håller på att växa fram från Kista Gård i riktning mot Husby. Närmaste tunnelbana och service för dessa Kistabor kommer vara i Husby centrum. Därmed finns meningsfulla motiv att bygga en integrerande länkgata - Husby Allégata - mellan Husbys centrum och befintlig rondell vid Hanstavägen. Ökade samband är något som också Länsstyrelsen lyfter fram då Husby ligger i direkt anslutning till den regionala kärnan Kista-Sollentuna- Häggvik. Allégatan får till konsekvens att trafiksepareringen bryts vid centrum eftersom en kortare sträcka av Norgegatan och Trondheimsgatan höjs upp och två gångbroar måste tas bort. Sammantaget finns idag 18 gångbroar i Husby. Förutsättningarna skapas genom strukturplanen för att Husby centrum ska kunna förändras. Tillgängligheten och synbarheten förbättras genom länkgatan. Möjligheter att göra centrumet större med nya butiker, bostäder och ett ev nytt kulturhus ges också. Omkring procent av Husbyborna kommer att nå Husby centrum på ett fortsatt trafikseparerat sätt. Att gångbron längs Edvard Grieggången över Trondheimsgatan tas bort bedöms som mindre problematiskt eftersom Trondheimsgatan är en återvändsgata med begränsad trafik och kan förses med hastighetsdämpande åtgärder. Den tillåtna hastigheten på Norgegatan avses sänkas från 50 till 30 km/h och särskilda hastighetsbegränsade åtgärder vidtas vid övergångsställen. Anläggningskostnaderna sjunker med föreliggande strukturplan eftersom färre gator höjs och gångbroar tas bort. Husby Allégata mellan västra Kista och Husby, är dragen i det enda möjliga läget mellan stadsdelarna och i en mindre attraktiv och nyttjad skogssluttning. Drygt var tionde hushåll (åtta portuppgångar) i HSBs område påverkas av att få en allégata intill sig. Gata kantas av nya bostadshus på mark som i stort redan är ianspråktagen för bebyggelse. Att sänka länkgatan till Norgegatans nuvarande gatunivå skulle innebära att gatan avslutas rakt in i en närmare fyra meter hög bergvägg. Nya djupa schakt skulle sprängas, vilket trasar sönder centrala delar av stadsdelen kräver nya gångbroar. Detta ses inte som ett alternativ. Strukturplanen ger sammantaget förutsättningar att förstärka kopplingen till omvärlden. Planen redovisar drygt nya bostäder och tillför stadsdelen en ny årsring. Därmed tillgodoses en faktisk efterfråga på bostäder i Husby, ökar tryggheten i vissa lägen, tillför stadsmässiga kvaliteter genom att ersätta några överstora parkeringsdäck helt eller delvis med bostadshus med entréer mot gatan samt ökar kundunderlaget för centrum. Nya bostäder vid Hanstavägen tillsammans med de framväxande bostäderna på motsatta sidan i västra Kista ger ett nytt anslag till infarten till Kista Science City. Ett större torg, nya butiker och eventuellt ett nytt kulturhus skulle ge Husby centrum en förstärkt identitet och Husbyborna en ny samlingsplats. Strukturplanen syftar vidare till att i huvudsak bevara de gröna värdena där ny fotbollsplan och aktivitetspark vore intressant att tillföra parkerna med. Tillsammans med den påbörjade upp-

3 3 (19) Dp rustningen av bostäder ger planen en plattform och riktning för en långsiktig utveckling av Husby som är Järvalyftets syfte. Utlåtande PROGRAMMETS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med Husby strukturplan är att redovisa en struktur för bl a gator, parker, torg och bebyggelse i stadsdelen. Med en godkänd strukturplan som grund kan sedan detaljplaner utarbetas för enskilda delar. I strukturplanen tas inte ställning till byggnaders exakta höjd och placering. Det får lösas i de enskilda projekten. Genomförandetiden för strukturplanen kan uppskattas till ca 20 år. Två alternativa trafiklösningar redovisades i förslaget till strukturplan som sändes ut på remiss och samråd. Det var dels Integrerad gatustruktur och dels Nygammal gatustruktur. Förslagen var likartade förutom att Integrerad gatustruktur föreslog att tre gator i anslutning till Husby centrum partiellt lyftes upp på vilket medförde att fem gångbroar utgick. I Nygammal gatustruktur lyftes i princip bara Norgegatan upp på ett avsnitt och två gångbroar utgick. Båda alternativen innehöll en länkgata mellan Husby centrum och västra Kista, rivning av parkeringsdäck som ersattes av bostadshus, nya bostäder vid Hanstavägen och ett nytt centrum. En betydande majoritet av remissinstanserna förespråkade Integrerad gatustruktur. Samtidigt har många Husby uttryckt en stark kritik mot strukturplanen i allmänhet och borttagande av gångbroar i synnerhet. En bearbetning av de remitterade alternativen av strukturplanen har gjorts. För att begränsa antalet broar som behöver utgå så innebär föreliggande strukturplan att Norgegatan och Trondheimsgatan höjs på ett kortare avsnitt. Det innebär att istället för att fem broar tas bort enligt Integrerad gatustruktur utgår två stycken. Sammantaget finns 18 gångbroar i Husby idag och den absoluta majoriteten av Husbyborna berörs i begränsad utsträckning av borttagande av två gångbroar. I övrigt innebär strukturplanen en ny länkgata, Husby Allégata, mellan Husby centrum och den framväxande nya stadsdelen i västra Kista. Lila färg: gatan höjs, röd färg: ny bebyggelse kan prövas. Kista Allégata byter namn till Husby Allégata Sukturplanen har utgått från att Husby är en av de tätast bebyggda förorterna i Stockholms stad. Därför har det inte varit ett självändamål att placera in nya

4 4 (19) Dp bostäder i den befintliga strukturen. Som en övergripande princip har grönytorna värnats (förutom där länkgatan dras fram). Den absoluta majoriteten av strukturplanens nya bostäder föreslås vid Hanstavägen mitt emot den framväxande nya stadsdelen i västra Kista och väster om Husbykorset. Centralt i Husby finns betydande överskott av parkeringsplatser i de kvartersstora parkeringsdäcken. Ett effektivare parkeringsutnyttjande bedöms möjliggöra att några av dessa betongdäck kan ersättas av nya bostadshus. Dessutom skaps många parkeringsplatser längs gatorna. En sådan förändring skulle ge ett tillskott av moderna bostäder med förhoppningsvis större respektive mindre bostäder vilket bl a efterfrågas lokalt. Kötiden till Husby inom Svenska Bostäder är ca fyra år vilket indikerar ett önskemål om bostäder i stadsdelen. Strukturplan för Husby har utarbetats av stadens tekniska förvaltningar i samråd med stadsledningskontoret och AB Svenska Bostäder. Planen ska ses i sammanhang med övriga åtgärder inom ramen för det s.k. Järvalyftet. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Kommunfullmäktige antog våren 2009 Vision Järva 2030 som ett inriktningsdokument för förnyelsen av Järvastadsdelarna däribland Husby. Kommunfullmäktige uppdrog åt nämnder, styrelser och bolag att fördjupa visionens analyser och utarbeta förslag till åtgärder. Omfattande dialoger har genomförts med boende och företagare i stadsdelarna. Inom förvaltningar och bolag pågår ett brett arbete som omfattar jobb, utbildning, förvaltning, trygghetsfrågor, förnyelse av bostäder och centrum en utveckling av stadsmiljön i vid mening. Husbybornas synpunkter dialogmöte. Grön prick=bra,röd prick=dåligt,gul prick=här bor jag. Husby två centrumbildningar har många röda prickar medan Husbybadet har många gröna. Vision Järva 2030 presenterar nio så kallade stadsutvecklingsteman. Aktivera Järva friområde och stärk kopplingen till stadsdelarna Bygg nytt i strategiska lägen Länka samman stadsdelarna Koppla ihop gatunätet där det gör nytta Utveckla de centrala stråken Respektera och utveckla värden i befintlig bebyggelse Bryt trafiksepareringen där det gör nytta Gör gångvägnätet tydligare Använd ny bebyggelse för att stärka stadsdelarnas identitet Kommunfullmäktige godkände 2001 en framtidsbild för Kista Kista Science City. Utifrån beslutet tog staden fram en strukturplan för gator och bebyggelse

5 5 (19) Dp inom området. En gatulänk mellan västra Kista och Husby fanns utprickat (i remisshandlingarna benämnd Kista Allé nu Husby Allé) och skulle utredas. I Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, antagen av kommunfullmäktige 15 mars 2010, ingår området som tät stadsbebyggelse samt är en del i sambandet mellan tyngdpunkten Kista och Barkarbystaden i Järfälla. I Översiktsplanen Promenadstaden lyfts bl a frågan om ökade samband mellan stadsdelarna fram. Stadsdelen ligger i direkt anslutning till den regionala kärnan Kista- Sollentuna-Häggvik. Det ger enl Länsstyrelsen särskild anledning att undersöka möjligheten att utveckla Husby och sambanden med omgivande stadsbygd. HUSBYS TILLKOMST OCH UTFORMNING Husby byggdes Sammantaget finns ca lägenheter varav en femtedel är bostadsrätter. Antalet invånare uppgick till ca år Idén om den täta staden utan dess på talen upplevda avigsidor var utgångspunkten för Husbys planmönster. Husby karakteriseras av en storskalig och en-hetlig bebyggelse med åttavåningshus i centrum och korta och långa loftgångshus i fem våningar grupperade kring gårdar, i resten av stadsdelen. Strukturen är koncentrerad och exploateringen är högre än på Södra Järvafältet. En strikt trafikseparering enligt med tidens ideal vägledde planeringen. Den enda genomgående gatan är den nedsänkta Norgegatan. Från Norgegatan strålar återvändsgator in i stadsdelen. Gatorna är enbart avsedda för fordonstrafik och saknar gångbanor, butiker och entréer samt är delvis nedschaktade. De tre stadsdelarna på Norra Järva är de enda exemplet i Stockholm där bandstadsprincipen konsekvent länkat samman flera stadsdelar. Kring ett sammanhängande servicestråk - Edvard Griegsgången i Husby och Sibeliusgången i Akalla - finns skolor, butiker, lokaler mm. Husby är välbeläget intill Kistas och Akallas stora arbetsplatsområden samt Kistas regionala handelscentrum. Stadsdelen har god kollektivtrafikstandard med tunnelbana och direkt närhet till Europavägarna. En avgjord kvalitet är direkt access till Järvafältets stora kulturreservat samt närhet till Hansta naturreservat. Lägenheterna är ofta välplanerade. Hyreslägenheterna dominerar och största fastighetsägare är Svenska Bostäder. Förhållandevis lite har hänt i Husby sedan utbyggnaden på 1970-talet. Svenska Bostäder utför efter omfattande boendedialoger f n, en ombyggnad av sitt bestånd som bl a innebär att energiåtgången sänks radikalt. Bostadsbebyggelsen i större delen av Husby är av Stockholms stadsmuseum gulklassade dvs byggnader av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Gult är den lägsta klassificeringen. Husbys västra centrum och HSB området norr om Norgegatan är grönklassade vilket innebär att de har ett högt kulturhistoriskt värde. Lokalerna i Husby Centrum är i behov av upprustning och modernisering för att motsvara dagens och framtidens krav.

6 6 (19) Dp SAMRÅDSREDOGÖRELSE Husby strukturplan har varit på remiss och samråd från den 23 maj till den 18 november Strukturplanen sändes inledningsvis ut på samråd och på remiss under 11 veckor. Eftersom remisstiden delvis inföll under sommaren så förlängdes tiden efter önskemål från stadsdelsnämnden och ett antal lokala organisationer till sammantaget sex månader. Remissen avser en strukturplan varför det är fråga om ett programsamråd. Under samrådstiden visades förslaget förutom på kontorets hemsida, i Tekniska Nämndhuset samt i Svenska Bostäders områdeskontor i Husby. På områdeskontoret fanns även en modell av förslaget och där kunde synpunkter lämnas in. I enlighet med Järvalyftets ambition om dialog och öppenhet med de boende m fl, har särskilda åtgärder vidtagits vad gäller att göra Husby strukturplan känd och tillgänglig. Förutom att remisstiden förlängdes till sex månader, utarbetades en kortversion av strukturplanen som delades ut till samtliga hushåll. Den oktober inbjöds de boende till Öppet hus (dialogmöte med politiker, tjänstemän m fl närvarande) i Svenska Bostäders områdeskontor vid det västra centrumet. Omkring 400 personer besökte dialoglokalen. Sammantaget presenterades strukturplanen vid sex öppna möten i Husby. Se vidare samrådsredogörelsen. Strukturplanen för Husby rör främst området kring Husbys västra centrum, och norra Husby vid Hanstavägen. Huvuddelen av Husby berörs inte av några förändringar enligt strukturplanen. Exploateringsnämnden, Trafik- och renhållningsnämnden, Kulturnämnden, Stockholm Business Region, Stadsbyggnadsnämndens och Exploateringsnämndens handikappråd och Miljö- och hälsoskyddsnämnden förordar det mer omfattande alternativet Integrerad gatustruktur. Den senare dock med vissa villkor. Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd har i allt väsentligt inte något emot förslaget Integrerad gatustruktur. Idrottsförvaltningen har inget att erinra. Rådet till skydd för Stockholms skönhet anser att stadsbyggnadskontoret lyckats omsätta Järvavisionens teoretiska delar till praktik i förslaget till strukturplan och tagit hänsyn till stadsdelens förutsättningar. Rådet förordar det mindre genomgripande förslaget Nygammal gatustruktur. Stockholm Parkering anser att det vore olyckligt att införa generösare gatuparkering inom Järvaområdet. SL betonar vikten av att stomtrafiken genom Husby får bra förutsättningar. Marken bör användas för stadsbebyggelse med hög täthet. Trafikverket anser att påverkan på omgivande trafiknät behöver utredas.

7 7 (19) Dp Storstockholms brandförsvar anser inte att programmet innebär betydande miljöpåverkan men menar att en övergripande riskbedömning behöver göras. De ledningsdragande bolagen påpekar att åtgärder kan behöva vidtas i ledningsnäten. Svenska Bostäder ser mycket positivt på Kista Allégata (nu Husby Allégata) som en kompletterande infart till Husby. Företaget ser också mycket positivt på möjligheten att skapa levande gatumiljöer genom trottoarer och kantstensparkeringar samt att integrera de gröna kilarna från Järva friområde med Husby centrum. Bolaget som äger Husby centrum anser att alternativet Nygammal gatustruktur tillsammans med en upprustning av centrum, ger goda förutsättningar för att skapa ett välfungerande och attraktivt närcentrum. Alternativet Integrerad gatustruktur ger större möjligheter att förändra strukturen, överblickbarheten och flödena i Husby centrum. Inverkan på centrums kommersiella attraktivitet är dock osäker. Svenska Bostäder ser positivt på ett kulturhus liksom på möjligheterna att bygga nya bostäder i Husby. Hyresgästföreningen Järva välkomnar stadens satsning på den fysiska miljön och servicen och tillstyrker nya bostäder vid Hanstavägen. Bygg inte mot Järvafältet satsa istället på fler lek- sport- och rekreationsytor. Behåll trafiksepareringen men åtgärda dess nackdelar. Husby Träff är viktig för sammanhållningen i Husby och det är tveksamt om ett kulturhus kan ersätta dess fördelar - möjligen komplettera. Centrumet är väl fungerande men behöver rustas upp. Föreningen är positiv till en förlängning av Trondheimsgatan till Husby Gård. YIMBY är mycket positiva till den föreslagna strukturomvandlingen men tycker att programmet kan utvecklas vidare. Vid möten i Husby Träff framkom kraftfull kritik mot framförallt strukturplanens alternativ Integrerad gatustruktur. Det är främst den partiella omprövningen av trafiksepareringen som ifrågasätts men även tydliga invändningar framfördes bl a vad gäller den föreslagna nya länken Kista Allégata. Nätverket Järvas framtid hävdar att ett enat Husby avvisar förslaget att riva upp trafiksepareringen. De motsätter sig även Trondheimsgatans förlängning. Ställer sig frågande till ett nytt kulturhus när Husby Träff finns. Motsätter sig inte nya bostäder men inte vid Järvafältet, längs gator och på p-hus. Namnlistorna på ca 1630 namn har lämnats av nätverket Järvas framtid. En stor majoritet av namnunderskrifterna kommer från personer bosatta i Husby. Budskapet är behåll trafiksepareringen, nej till nya husbyggen inne i Husby, varsam upprustning. Några skrivelser från enskilda personer har inkommit som i stort stöder strukturplanens förslag. Likalydande skrivelser har inkommit från 88 personer boende på Stavangergatan och Lofotengatan. De anser att stadsbyggnadskontoret ska ta fram ett realistiskt förslag i samarbete med boende och fastighetsägare. Rivning av Dalhagsskolan och förskolan är kapitalförstöring. Ytterligare en namnlista om 14 underskrifter har inkommit där de motsätter sig strukturplanen. Länsstyrelsen i Stockholms Län konstaterar att Vision Järva 2030 ansatser att utveckla Järvafältets stadsdelar synes väl motiverade och att ett program på strukturnivå tas fram för Husby. Stadsdelen ligger i direkt anslutning till den regionala kärnan Kista-Sollentuna-Häggvik. Det ger enligt Länsstyrelsen särskild anledning att undersöka möjligheten att utveckla Husby och sambanden med omgivande stadsbygd. Länsstyrelsen ser positivt på att programmet även

8 8 (19) Dp prövar att tillföra nya bostäder. I ett fortsatt planarbete föreslås att kommunen behandlar hur dagens stadskvaliteter och kulturmiljövärden kan tillvaratas och relateras till de förändringar som blir aktuella. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret konstaterar att tydliga signaler har framkommit i dialogmöten som föregått strukturplanen att Husbyborna önskade sig en förnyelse av sin stadsdel. Synpunkterna gällde främst bättre underhåll av bostäder och yttre miljö, fler och bättre affärer i Husby centrum. Strukturella och övergripande frågor som ny länkgata, upphöjda gator och nya lägen för bostadshus, är av sådan art att de sällan formuleras av boende i den här typen av dialoger. Tudelade synpunkter strukturplanen hot eller möjlighet Synpunkterna på förslaget till strukturplan för Husby är tudelade. Tydligt ställningstagande från nämnder, bolag och förvaltningar inklusive stadsdelsförvaltningen, för strukturplanens förslag Integrerat gatustruktur. Det förslag innehåller bl a med ny länkgata till Kista, upphöjning partiellt av tre gator till gatunivå och bortagande av fem gångbroar. Skönhetsrådet som förespråkar Nygammal gatustruktur menar att strukturplanen lyckas omsätta Järvavisionens teoretiska delar till praktik, tagit hänsyn till stadsdelens förutsättningar och sökt unika lösningar för att kunna utveckla stadsdelen på bästa sätt. Å andra sidan så domineras klart de kritiska synpunkterna på strukturplanen från allmänheten i Husby. Protestlister mot strukturplanen har inkommit med över 1600 namnunderskrifter motsvarande omkring 15 procent av Husbys befolkning. Sammantaget framförs följande från lokala organisationer och allmänhet; Trafiksepareringen anses närmast genial och ger trygghet inte minst för barnen. Att ta bort gångbroarna och höja delar av vissa gator avisas därmed. En ny länkgata som skulle koppla den framväxande stadsdelen norr om Hanstavägen i Kista till Husby centrum ses som ett problem eftersom gatan skulle komma i närheten av befintliga hus och dras genom ett grönområde. Ett nytt kulturhus möts av skeptiska röster och istället är den nedgångna f d Husby Träff som det borde satsas på. Att t ex ersätta halvtomma parkeringsdäck med bostäder uppskattas heller inte på grund av att Husby redan är tätt bebyggt. Några alternativa förslag till förnyelse framförs ej. En helhetssyn. Strukturplanen för Husby bygger på en helhetssyn där förnyelsen av västra centrumet bedöms som en nyckelfråga. Behovet av förnyelse av centrumet framkom tydligt under Husbydialogen då många Husbybor och butiksinnehavare i centrum var starkt kritiska till nuvarande Husby. Genomförandekraften och effekten av en centrumförnyelse är beroende av att andra delar av strukturplanen vidtas. Tillkommer inte föreslagna länkgatan mellan centrum och Hanstavägen/västra Kista och Husby centrum förblir centrumet slutet och svårtillgängligt. Möjligheterna till en intressant relation till den framväxande stadsdelen i västra Kista går sannolikt om intet. Risk finns att en nedgående spiral i Husbys medelpunkt fortsätter. Byggs inga bostäder så förbättras inte underlaget för skolor, centrum mm. Varför ny länkgata mellan Husby centrum och Hanstavägen/Västra Kista? Husbys omvärld förändras. En helt ny stadsdels med upp till nya invånare håller på att växa fram från Husby Gård till Hanstakorset. Många av dessa kommer att ha Husby centrum som närmaste centrum och tunnelbanestation. För att både Husbybor och de framtida Kistaborna lätt och tryggt ska kunna ta sig mellan områdena så är den ca 380 meter långa länkgatan av vital betydelse.

9 9 (19) Dp Husby är belägen på en höjd. Det finns av topografiska skäl endast ett läge där det på grund av lutningar och höjdskillnader är praktiskt möjlighet koppla Husby till den framväxande Kista. Lämpligt nog finns en ny rondell vid Hanstavägen som man kan koppla på den föreslagna Husby Allégata. Husby Allégata från Hanstavägen till Husby C-tänkbar gatuutform. Rött = möjlig bebyggelse Varför måste länkgatan dras i marknivån? Husbys nedsänkta huvudgata Norgegatan - delar stadsdelen i två delar. En tillfällig besökare kan uppleva att det går att köra igenom stadsdelen närmare 4 meter under den naturliga marknivån utan att riktigt veta vilken stadsdel man befinner sig i. Samtidigt uppskattar uppenbart många Husbybor trafiksepareringen. På vilken nivå en länkgata ska placeras är emellertid en huvudfråga. Det beror på att Husby Allégata (i tidigare handlingar kallat Kista Allégata) avgör om några gångbroar behöver tas bort eller ej. Om länkgatan skulle schaktas ned till Norgegatans nivå för att behålla den befintliga gångbron över Norgegatan, skulle Husby Allégata som är tänkt som en öppnande förbindelse med omvärlden möta Norgegatans bergoch betongvägg. Knappast ett välkomnande anslag till Husby centralaste plats. En tämligen lång meter - sträcka av länkgatan skulle behövas sprängas bort och skapa ny klyfta med behov av nya gångbroar. Strukturplanens förslag att förlägga nya hus intill länkgatan för att skapa bl a en attraktiv och trygg gata skulle inte kunna motiveras eftersom husen inte skulle stå i ett harmonisk förhållande till en gata flera meter ned. Dessutom är det oklart hur en angöring till husen skulle kunna lösas. Det skulle också bli nödvändigt att separera gång- och körväg från varandra. Att dra länkgatan i marknivå men behålla dagens gångbro över Norgegatan skulle innebära en ny trafikplats med ramper som skulle trasa sönder Husbys kärnområde. En lösning som inte på något sätt kan rekommenderas. Riktlinjer om ökad integrering på ett övergripande plan? Stockholms Översiktsplan Promenadstaden som nyligen vunnit laga kraft, har som ett övergripande tema att koppla samman ytterstadens stadsdelar för bl a en ökad integrering. I Vision Järva 2030 som fullmäktige godkände 2009 och som slog fast de principiella riktlinjerna för utvecklingen av Järvastadsdelarna framförs att stadsdelarna bör länkas samman och koppla ihop gatunätet där de gör nytta. Husby ligger i direkt anslutning till den regionala kärnan Kista-Sollentuna- Häggvik. Det ger enligt Länsstyrelsen särskild anledning att undersöka möjligheten att utveckla Husby och sambanden med omgivande stadsbygd.

10 10 (19) Dp Sammantaget ligger förslaget om ett stärkt samband med omgivande stadsdelar i linje med övergripande riktlinjer. Hur många gångbroar behöver tas bort? Stadsbyggnadskontoret menar att det finns starka skäl att stå fast vid strukturplanens grundtanke att förnya Husby centrum och dra en ny länkgata till västra Kista. För att detta ska kunna genomföras på ett försvarbart stadsbyggnadsmässigt sätt behöver Norgegatan och Trondheimsgatan höjas upp på ett begränsat avsnitt. Det får till konsekvens att två av Husbys 18 gångbroar tas bort. I det remitterade förslaget till strukturplan förespråkade det absoluta flertalet nämnder, bolag och förvaltningar alternativet Integrerad gatustruktur. I det förslaget var fem gångbroar borttagna mot två i alternativet Nygammal gatustruktur. I båda alternativen fanns länkgatan med och Norgegatan var upphöjd. Gångbron vid centrum var även borttagen. Stadsbyggnadskontoret förespråkar med anledning av inte minst kritik framförda av den lokala opinionen, således en kompromiss där endast två gångbroar tas bort jämfört med Integrerad gatustruktur. Det bör framhållas att det inte på något sätt är något självändamål att bryta trafiksepareringen och ta bort gångbroar. I Järvastadsdelarna är trafiksepareringen av de boende en uttalade positiv faktor. I t ex Rinkeby kommer enligt en nyligen laga kraftvunnen detaljplan, Rinkebystråket att omvandlas från ett trafikseparerad fordonsgata till en affärsgata med gångbanor mm, samtidigt som gångbroarna behålls. I inriktningsdokumentet Järva Vision 2030 står Bryt trafiksepareringen där det gör nytta. Det är nyttan med länkgatan som motiverar att två gångbroar är borttagna i föreliggande strukturplan. Detta som en följd av att en begränsad del av Norgegatan och Trondheimsgatan höjs till marknivån. Hur många Husbybor berörs av borttagande av gångbroarna? I Husby finns ca lägenheter med ca boende. Ungefär 80 procent av husbyborna berörs inte på vägen till Husby centrum och tunnelbanan av att två gångbroar utgår. I huvudsak är det HSBs område i nordvästra Husby som berörs av att en gångbro över Norgegatan tas bort. Ungefär hälften av boende i HSBs område kan å andra sidan nyttja bron över Norgegatan vid Husbybadet. Det skulle innebära att uppskattningsvis nio av tio Husbybor på väg till centrum har rimliga alternativa gångvägar enligt föreliggande strukturplan. Avslutningsvis kan konstateras att det trafikseparerade gatusystemet inte alltid nyttjas enligt teorin. Upptrampade stigar längs Norgegatan vittnar om att folk går på vägrenen och tar sig direkt över gatan istället för att gå på gångbroarna. Enligt Trafikkontoret är inte heller olycksstatistiken entydigt fördelaktigt vad gäller trafikseparerade gatusystem. Trafikseparering enligt modell synes för övrigt vara en stadsbyggnadshistorisk parantes.

11 11 (19) Dp Del av Norgegatan som föreslås lyftas och bro tas bort, Notera upptrampad vägren till busshållplats. Vilka åtgärder vidtas för att minska riskerna om gångbroarna tas bort? Tillåten hastighet på aktuell del av Norgegatan sänks från 50 till 30 km/h. Det minskar skaderiskerna klart om en olycka skulle vara framme. Vid övergångarna på Norgegatan och Trondheimsgatan vidtas ytterligare hastighetsdämpande åtgärder som reducerar hastigheterna ytterligare. Hur ska det bli tryggt att gå mellan Husby och västra Kista? För att det ska kännas tryggt att gå mellan Hanstavägen/västra Kista och Husby centrum föreslås en riktig gata Husby Allégata. Gatan med rörlig trafik och möjligheter till parkering, ger i sig en viss trygghet. På vissa avsnitt föreslås att gatan kantas av nya bostadshus med entréer mot gatan. Bostadshusen skapar ögon som ökar tryggheten längs allégatan. Höjs Norgegatan ökar väl bullret för kringboende? Eftersom tillåten hastighet sänks från 50 till 30 km/h på Norgegatan intill centrum torde bullret ej öka trots att gatan höjs till marknivå. Det kan noteras att höjningen berör ca 200 meter av gatans totala 1000 meter. Nya Husby Allégata uppskattas få viktig måltrafik men relativt begränsade trafikmängder samt hastighetsbegränsas till 30 km/h. Likväl tillförs befintliga HSB hus gatubuller jämfört med dagens situation med en skola (tillfällig evakueringsskola), natur mm.

12 12 (19) Dp Norgegatan Strukturplanen värnar om Husbys grönstruktur: Husby har en koncentrerad struktur och består till skillnad från grannstadsdelarna helt av flerbostadshus i 5-8 våningar. De gröna kvaliteterna i Husby och Järva friområde tillhör det som fått mest positiva omdömen i Husbydialogen. Strukturplanen värnar om de befintliga gröna vikarna som skjuter in i stadsdelen. Dessa bör generellt vårdas och förfinas gärna med mindre fotbollsplan, aktivitetspark etc. För att koppla samman Husbys centrala del med den framväxande stadsdelen i västra Kista med en länkgata finns det som nämns av topografiska och praktiska skäl endast det i strukturplanen angivna läge. Det innebär att gatan på en sträcka om ca 150 meter dras i en natursluttning med norrläge. Platsen bedöms ej ha större naturvärden eller nyttjas i nämnvärd utsträckning. Protesterna mot länkgatan har i ringa utsträckning handlat om påverkan om naturvärden utan det är påverkan på trafiksepareringen som varit huvudargumentet för de boende. Grönkilen utefter Trondheimsgatan föreslås utvecklas till en aktivitetspark i god kontakt med Husby Centrum. Behovet av ytterligare mindre bollplaner dokumenterades i Husbydialogen. Strukturplanen pekar på möjligheter för sådana inom grönkilarna och på Järva friområde. Omfattningen och lägen på planerna får bestämmas i senare skede. Strukturplanen föreslår även en framtida bebyggelse på den södra sidan om Hanstavägen. En sådan bebyggelse torde bli intressant för byggherrar först när motsatta sida i västra Kista bebyggs med planerade flerbostadshus. Vid Kista Gård har en sådan bebyggelse redan färdigställts. Bebyggelse i 5-6 våningar på ömse sidor av gatan skulle skapa en helt ny urban anslag till Kista Science City. Den södra sidan om Hanstavägen består av gräsytor och en vegetationszon med tydliga inslag av sly. Nuvarande gatustråk med vegetation bedöms ej som attraktiv utan snarast som en mindre tilltalande baksida av Husby. Väster om Hanstakorset mellan Finlandsgatan och Hanstavägen finns en tät snårlik vegetation med någon enstaka gångväg i områdets västra del. I strukturplanen illustreras en framtida bostadsbebyggelse mm för detta område som ligger perifert i förhållande till Husbys centrala delar. Dåvarande stadsdelsnämnd utpekade för ett antal år sedan området som intressant för kompletteringsbebyggelse.

13 13 (19) Dp Hanstavägen; Planerad ny infartsgata till Kista med bebyggelse på ömse sidor. Husby till höger Intilliggande Dalhagskolan är nedlagd men tjänar fram till 2015 som evakueringsskola för elever från Stenhagsskolan när den renoveras. Närliggande park föreslås förnyas. Behövs alla parkeringshus? I Husby sökte talets stadsplanerare skapa en homogen stadsdel med effektiv markutnyttjande. Exploateringen höjdes jämfört med de åren innan uppförda stadsdelarna på Södra Järva (som i sin tur var högre exploaterade jämfört med 50-talsstadsdelarna). Ett led i detta var kvartersstora parkeringsdäck i 2-3 våningar. Parkeringsstandarden mätt i antalet bilar per lägenhet var betydligt högre än dagens planeringsinriktning. Det innebär att många parkeringsdäck står halvtomma söder om Norgegatan. Efter samtal med bl a Stockholms Parkeringsbolag bedöms det som möjligt att nytta parkeringsdäcken effektivare. Det innebär att några parkeringsdäcken helt eller delvis skulle kunna rivas och ersättas av bostadshus. Typ av parkeringsdäck (Trondheimsgata) som kan ersättas helt eller delvis av bostadshus

14 14 (19) Dp Stadsbyggnadskontoret menar att de stora parkeringsdäcken är halvtomma och svårförenliga med tanken att skapa intressanta och attraktiva gatustråk. Kontoret konstaterar också att det finns en tydlig efterfråga nya lägenheter i Husby. Trots det är de lokala rösterna som kommit till uttryck i protestlistor och på öppna möten kritiska till att parkeringshusen ersätts av bostadshus. Nya bostadshus med entréer mot gatan i kombination med nya gångbanor och parkering skulle skapa nya alternativa gångstråk i stadsdelen. Varför gator med trottoarer och parkering? Stadsgatornas utformning är avgörande för upplevelsen av stadsdelens vardagsmiljö. Det är på gator, platser, parker och gångvägar som det dagliga livet delas mellan grannar och besökare. En stad och en förort ska vara lätt, säker, logisk och tilltalande att röra sig i. Eftersom strukturplanen skissar en förnyelse av gatorna med parkering och trottoar så innebär nya hus och entréer mot gatan att miljön blir mer levande och trygg. Ökade parkeringsmöjligheter längs gatan överensstämmer även med vad som framförts i stadens budget för 2011 och i Trafiknämndens riktlinjer om parkering inom Järvaområdet. Svenska Bostäder önska också minska dagens gångflöde genom gårdarna. I strukturplanen ersätts vissa parkeringsdäck helt eller delvis av bostadshus. Trondheimsgatan idag t v och delvis enl en ny detaljplan t h. Trottoarer är möjliga endast på hussidan. Varför bör Trondheimsgatans förlängas till Husby gård? Husby gård på gränsen till Järvafältets kulturreservat är en mötesplats för Husbyborna och bl a en konsthall för lokala konstnärer. Ett problem är att ta sig dit. Om man behöver ta bilen måste man köra en omväg via Akalla och flera hundra meter på kulturreservatets gång- och cykelvägar. Ska man gå till fots till Husby Gård kan det vara ottryggt vid mörkrets inbrott att lämna Husbys tydliga stadsfront. En förlängning av Trondheimsgatan till Husby gård innebär att den lite trafikerade gatan kommer nära bottenvåningen vilket behöver uppmärksammas. Kista- Rinkeby stadsdelsnämnd och förvaltning har tidigare förespråkat en förlängning av Trondheimsgatan för att förhindra smittrafik från Akalla. Centrumförnyelse. Av Husbydialogen 2009 framgår att Husbyborna har flest negativa synpunkter vad gäller Husby centrum. Synpunkterna handlar om otrygghet, skräpighet och ett bristfälligt utbud. I en särskild dialog med Husbys köpmän framfördes av flera att man upplevde ett minskat kundflöde vilket också kunde avläsas i en marknadsundersökning fjord 2011.

15 15 (19) Dp Husby centrum Husby centrums baksida vid Trondheimsgatan. Tveksamt prov på god stadsbyggnad. Enligt strukturplanen vidgas centrum ram till gatan som lyfts upp i denna del. I strukturplanen koncentreras centrumaktiviteterna kring Husbys västra tunnelbaneentré vid Trondheimsgatan. Det är här som den nya axeln till västra Kista Husby Allégata mynnar Lokalerna i Husby Centrum är i behov av upprustning och modernisering för att motsvara dagens och framtida krav. Svenska Bostäder, som äger centrum, ser en risk i att enbart en upprustning av lokaler inte räcker. Strukturen och förutsättningarna i centrum måste förändras om resultatet ska bli ett långsiktigt lyft. Handeln behöver enligt bl a centrumägaren koncentreras kring ett torg och tillgängligheten öka. Den upplevda tryggheten behöver bli god så att så många som möjligt av de nya boende i västra Kista använder Husby centrums service och tunnelbanestation. För att ge centrumet goda utvecklingsmöjligheter bör torget och den angränsande Trondheimsgatan integreras på samma nivå. Med ett större torg, nya butiker, ett ev nytt kulturhus mm kan Husby centrum bli en mötesplats för alla.

16 16 (19) Dp Framtidsbild av Husby centrum med kulturhus i fonden, större torg, ny livsmedelshall mm, nya bostäder vid den upphöjda Trondheimsgatan Tillsammans med stadsdelsförvaltningen, stadsbiblioteket, kulturskolan samt studieförbundet Vuxenskolan har Svenska Bostäder i ett intentionsavtal kommit överens om att verka för ett Husby Kulturhus. Med en samlokalisering av kultur och handel kan en folklig plats skapas. Edvard Griegsgången behöver allmänt förnyas genom nya eller upprustade lägre byggnader. Husby västra Centrum. Ex på gatuutform. Rött = tänkbar förnyelsezon, Husby Allegata t h Sammantaget är det inte helt lätt att dra bestämda slutsatser om vad Husbyborna anser om centrumet. Till synes finns en motsägelse från tidigare dialogmöten där många var kritiska mot nuvarande centrum och framförda protester på strukturplanen remitterade förslag där inga nyanser vad gäller stöd på förändringar av centrumet framförts. Gör gångvägnätet tydligare är en punkt i Järva Vision I Husby passerar idag huvudgångstråken i regel genom bostadsgårdarna. Det skapar osäkerhet om bostadsgårdarnas identitet och tillhörighet. Konflikter uppstår även mellan gårdens lekande barn och cykel/ mopedtrafik på gångvägarna. Strukturplanen har som tema att göra bostadsgårdarna mer privata genom att förstärka befintliga gångbanor i grönstråken alldeles intill bostadskvarteren. I några fall är

17 17 (19) Dp detta inte möjligt utan gångstråk måste fortsatt gå igenom bostadsgårdar men med tydligare gränser av som är offentligt och halvprivat. Förutsättningarna och alternativen för de gående föreslås förbättras genom att tvärgatorna söder om Norgegatan så långt som möjligt förses med trottoarer. Dessa ersätter dagens på sina ställen spontant upptrampade gångstigar utefter gatorna. Fler bostadsentréer mot trottoarer ger mer levande och tydliga samt tryggare gångvägnät. Nya trappor förbinder trottoarerna med gångbroarna. Strukturplanen eftersträvar sammantaget att gatorna blir mer aktiva stadsrum. Trottoarer och entréer mot gatorna samt kantstensparkering ger en ny relation mellan gata och bostäder. På grund av tvärgatornas bredd kan trottoarerna endast anläggas på den sida där det finns bebyggelse. Ny kantstensparkering är i överensstämmelse med fullmäktiges budget för 2011 där det fastslås att parkeringsreglerna bör vara lika i hela ytterstaden Det regionala cykelstråket går idag längs Norgegatan. I strukturplanen föreslås att den flyttas ner till Hanstavägen och gatorna i Husby används för lokal cykeltrafik. Respektera och utveckla värden i befintlig bebyggelse. I likhet med flertalet av ytterstadens ca 100 stadsdelar förslås att Husby med respekt för befintliga värden förnyas. Strukturplanens förslag att höja vissa partier av gatorna har veterligen aldrig tidigare genomförts i Sverige. Svenska Bostäder har påbörjat en upprustning i miljardklassen av sina 61 flerbostadshus samt det västra centrumet. Husby byggdes ut när det rationella och industriellt drivna husbyggandet nådde sin omdiskuterade höjdpunkt. De ambitioner till variation i den lilla skalan som stadsbyggnadskontoret en gång strävade efter kom aldrig till utförande. I samband med ombyggnaderna som inkluderar en angelägen energieffektivisering förnyas även fasaderna. I stadsmuseets kulturhistoriska klassificering har Husbys dominerande femvåningsbebyggelse blivit gulklassade dvs bebyggelse med positiv betydelse för stadsbilden och/eller visst kulturhistoriskt värde (lägsta klassificeringsgraden). Några rivningar föreslås ej i strukturplanen. Svenska Bostäder rustar hus i södra Husby med bl a tilläggsisolering. Färgskalan behålls

18 18 (19) Dp KONSEKVENSER FÖR MILJÖN Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att strukturplanens inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL eller MB att en miljöbedömning behöver göras. Planen strider inte mot gällande översiktplan eller några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planen berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade förändringarna bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Grönytor Husbys gröna struktur bygger på gröna fingrar som går från Järvafältet och Kista. Strukturplanen värnar befintliga gröna ytor. Den enda påverkan sker i samband med att länkgatan till Kista delvis dras genom ett grönstråk och Trondheimsgatan förlängs en mindre bit till Husby gård. Dessa dragningar bedöms ej få något större kvalitativ inverkan på berörda grönstråk. Kontakten med Järvafältet stärks och görs tryggare genom den föreslagna förlängningen av Trondheimsgatan till Husby Gård. I strukturplanen redovisas förslag på lägen för nya bollplaner, aktivitetsytor mm. En mer preciserad utveckling av parkytorna får ske om ett mer samlat förnyelsearbete påbörjas i stadsdelen. Buller och Dagvatten Området är exponerat för relativt höga bullernivåer från framförallt Hanstavägen. Stadens krav på bullernivåer i bostäder klaras inom hela området om inte enkelsidiga lägenheter orienteras mot de trafiktätaste stråken. Frågor om dagvatten hanteras i samband med detaljplaneläggning. MEDVERKANDE Strukturplanen har upprättats av stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, genom Torbjörn Johansson och Peter Lundevall. Samråd har skett med Per- Erik Siljestam exploateringskontoret, Rolf Gäfvert trafikkontoret samt Magnus Andersson och Lotta Vidén stadsledningskontoret. Kontinuerlig kontakt har även skett med AB Svenska Bostäder.

19 19 (19) Dp