Patientsäkerhetslagen och patientsäkerhetsberättelse Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet Beskrivning av resultat

Transkript

1 Patientsäkerhetslagen och patientsäkerhetsberättelse Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska skrivas senast den 1 mars varje år. Det finns flera syften med patientsäkerhetsberättelsen, bl.a Vårdgivaren får bättre kontroll över verksamhetens patientsäkerhetsarbete Socialstyrelsen/IVO kan lättare utföra sin tillsyn av verksamheten Det blir enklare att ge andra intressenter tillgång till information, ex. allmänheten, patienter, andra vårdgivare och patientorganisationer Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet Berättelsen ska beskriva verksamhetens patientsäkerhetsarbete under föregående kalenderår. Vårdgivaren ska också beskriva vad man gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser. Vårdgivaren ska också tala om hur och när man ska fullfölja de åtgärder som man inte kunnat göra omedelbart. Beskrivning av resultat Berättelsen ska innehålla en beskrivning av vilka resultat vårdgivaren har uppnått i sitt patientsäkerhetsarbete. Exemplet på resultat kan vara att antalet fallskador eller vårdrelaterade infektioner har minskat, att vårdgivaren har förändrat rutiner så att de blir lättare att följa, att man skapat utbildnings och träningsmöjligheter eller infört nya tekniska stödsystem. Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet I Norrorts omvårdnads förening (rallarrosen) är styrelsemedlemmarna tillsammans med verksamhetschef och sjuksköterska ansvariga för patientsäkerhetsarbetet. De fastställer mål och strategier för det systematiska patientsäkerhetsarbetet samt kontinuerligt följer upp och utvärderar mål. Verksamhetschefen är ansvarig för att årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse som skall godkännas av styrelsemedlemmarna och sändas in till MAS på Täby Kommun innan den 28 februari. Mål för hälso och sjukvården på Rallarrosen Det övergripande målet för hälso och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor. Demensvården på Rallarrosen ska följa de nationella riktlinjerna. Vården ska vara av god kvalitet, värdig, trygg och vara av god hygienisk standard. Patientens behov av säkerhet ska tillgodoses. Vi arbetar strategiskt genom att kartlägga patientbehov, utreda och diagnostisera omvårdnadsproblem och vidta åtgärder. Inga tryckskador Minskat antal fallolyckor Alla fall ska registreras i Senior alert Alla dödsfall ska registreras i Palliativa registret All personal ska ha utbildning i vårdhygien, nutrition, demens 100% följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler korrekt läkemedelslista i 100% av fallen Alla vårdtagare ska ha en aktuell omvårdnadsplan resp. genomförandeplan Inga tillbud orsakade av risker som kunnat förutses Individuella åtgärder ska vara kopplade till individens behov och önskemål

2 Sammanfattning patientsäkerhet verksamhetsåret 2016 Vårt arbete vad gäller patientsäkerheten bygger mkt på att lokala rutiner och riktlinjer finns utformade och nedskrivna i pärmar, bl.a. kvalitetssäkringspärm, hälso och sjukvårdsriktlinjer och personalpärm. Rutiner finns för avvikelserapportering av tillbud, fall och läkemedelshantering samt för rapportering om missförhållande enl. Lex Sarah. Rutiner finns även för riskbedömning och analys, hantering av fel och brister samt synpunkter och klagomål. Rutinerna uppdateras årligen och vid varje personalmöte finns dessa som en stående punkt. Personalen har under de senaste åren blivit mkt duktiga på att skriva avvikelserapporter. Detta sågs under 2014 året som en ökning. Dock verkar våra åtgärder haft effekt då avvikelserna minskat under 2015 samt föregående år. Rallarrosen deltog i de nationella punktprevalensmätningarna avseende trycksår och fall, samt i den kommunala nattfastemätningen med gott resultat. Dock pågår ett ständigt förbättringsarbete. Vi registrerar sedan 2012 i det webbaserade programmet Senior alert. I det gör vi riskbedömningar, fastställer bakomliggande orsaker samt utformar åtgärdsplaner till alla som uppvisar ngn risk. 90% av vårdtagarna har risk för trycksår / undernäring / fall men inga trycksår har förekommit under Några fall men ingen som orsakat sjukhusbesök. Läkemedelsgenomgångar har utförts på varje vårdtagare och i 9 fall av 9 har vi kunnat minska på läkemedlen. Munhälsobedömningar har utförts på alla vårdtagare förutom på 1 som tackade nej. Tandhygienistbehandlingar har utförts var 3:e månad på de som önskat. Tandläkare tillkallats vid behov. Vi registrerar alla infektioner och antibiotikabeh. månadsvis. Både infektionerna och antibiotikabeh. är i stort sett likvärdig jämfört med tidigare år. Det är mestadels urinvägsinfektioner samt pneumonier. Under hösten deltog vi också i infektionsregistreringen HALT i senior alert. Personalen har fått utbildning i bl.a. munhälsa, nutrition, demens, sårvård, förflyttningsteknik, BPSD, vårdhygien, läkemedel för äldre. Vi deltog också i den nationella vårdhygienmätningen. Enheten ska registrera alla avlidna i det nationella palliativa registret, men ingen har avlidit under Egenkontroll har utförts ang. brandsäkerhet, livsmedelshygien, social dokumentation samt hälso och sjukvårdsrutiner och enl. miljöbalken i vilka samtliga vi även haft tillsyn i av ansvariga myndigheter. Nytt brandlarm med sprinklersystem installerades under Brandansvariga har gått utbildning i hur de "nya" webbaserade egenkontrollerna ska utföras. Årlig inspektion av arbetstekniska och medicintekniska produkter har utförts. Kommunen har gjort sin årliga inspektion av verksamheten avseende miljö, och enl. socialtjäntslagen. Enl SOL-tillsynen blev vi godkända bara att vi utvecklar och ändrar ord i några dokument. Vi måste också utveckla förståelsen hos personalen avseende ordet

3 riskanalys. Att de håller på med detta ständigt och att de ska kunna förklara vad de gör och varför. Årets tillsyn enligt hälso-sjukvårdslagen hade fokus på patientsäkerhet och en 0- vision i vårdskador. Sjuksköterskor från de särskilda boendena i Täby hade regelbundna träffar där olika aspekter av patientsäkerhet diskuterades och ur vi aretar med dem. Detta var ett bra forum då de flesta verkade vilja dela med sig av sina erfarenheter och kunskaper för att våra äldre ska få det bättre och minskad risk för negativa händelser. Strategier som vidtagits för att öka patientsäkerheten: Vårdhygien Vi strävar efter 100% följsamhet i basala hygienrutiner. Vid nyanställning och introduktion får den anställde både muntlig och skriftlig information om våra hygienrutiner på enheten. Så snart som möjligt efter anställning har vi som mål att den anställde ska gå en utbildning avseende vårdhygien. Vårdhygien är en stående punkt på personalmöten. Avtal finns med vårdhygien, sll. Vi har vårdhygienombud på Rallarrosen som utförde vårdhygienrond. De personal som deltog blev godkända.. Vi har även informerat anhöriga om basala hygienrutiner samt inför olika risk för influensautbrott informeras all personal och specifika riktlinjer sätts upp på anslagstavlan som sitter synligt vid entren. Infektionsregistrering Rallarrosen har under 2016 registrerat infektioner samt antibiotikabeh. Mestadels har det varit urinvägsinfektioner och pneumonier. Det är i stort sett 1 person som står för de flesta fallen. Vid analys av fallen är det troligen inte bristande hygienrutiner som orsakat infektionerna utan att patienterna blivit äldre och sämre i sitt allmäntillstånd och sjukdomstillstånd. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner. När en ny patient flyttar in på boendet görs alltid en inkontinensutredning trots att patienten ev vid inflytt redan har ordinerade inkontinenshjälpmedel. Bedömning görs i samarbete med fysio/arbetsterapeut vilka hjälpmedel som behövs vid toalettbesöken ex toasitsförhöjning, fotpall, armstöd mm. Även på patienter som ej har inkontinensproblem kartläggs ändå deras toalettvanor under de första 2 veckorna. Riskbedömning av VUVI görs snarast, dock högst inom två veckor och dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Som rutin på boendet är att ala (om möjligt) ska få sitta på toaletten då sängliggande försvårar vattenkastning och kan orsaka förstoppning. I samarbete med patienter som behöver toalettassistans utformar vi ett "toalettschema". Personalen observerar dagligen om det skulle vara ngt avvikande oc rapporterar till ssk. Under 2016 har vi knytit kontakt med och haft hjälp av ett "inkontinensombud" som hållit utbildning för personalen samt hjälpt oss att kartlägga toalettvanor prova ut rätt inkontinenshjälpmedel och att utforma dokument.

4 Riskbedömningar och arbete kring Nutrition, fall och trycksår Riskbedömningar enligt senior alert har utförts av sjuksköterska och kontaktperson och i de fall det är möjligt tillsammans med patienten. Detta har gjorts inom 2 veckor efter att en ny patient flyttat in. Om risk finns konsulteras läkare och ev fysio/arbetsterapeut för att utreda bakomliggande orsaker och planera åtgärder. När uppföljningen görs beror på hur hög risken är och beroende på åtgärd. Dock görs uppföljning högst 3 månader efter att åtgärder sätts in. Som rutin har vi dock att diskutera varje patient 1ggn/mån på en sk behandlingskonferens då vi diskuterar för ändringar som skett och utvärderar åtgärder mm. Riskbedömningar görs minst var 6:e månad eller vid förändringar i hälsotillstånd. Ca 90-95% av vårdtagarna har risk enligt mätinstrumenten men få har fysiska problem av detta. Mkt i och med att vi arbetar i förebyggande syfte, vad gäller trycksårsförebyggande hjälpmedel, lägesändringar, kosttillägg mm samt kontroll av närmiljön avseende riskfaktorer för fall. Varje vårdtagare har en individuell plan med åtgärder. En kontrollista signeras efter varje arbetspass av den som utfört åtgärderna. Information om ev risker, åtgärder, restriktioner inhämtas av tidigare vårdgivare och när en patient skickas in till sjukhus eller av någon anledning vårdas på annan enhet informeras mottagande enhet om de risker som finns. Under hösten 2016 hade vi besök av Karin Corbishley som arbetar med de nationella registren ffa senior alert och palliativa registret. Hon visade oss olika sätt hur vi kunde använda oss av registren. Trycksår Rallarrosen deltog under 2016 i den nationella trycksårsmätningen. Vi hade hjälp av en sjuksköterska från annat boende vid undersökningen. Inga trycksår kunde påvisas. Bedömning av patienternas hud görs dagligen ( dock med hänsyn till patientens integritet) i samband med omvårdnad via observation av omvårdnadspersonalen. Om ngt avvikande upptäcks bla sår/ missfärgning/ torrhet kontaktas sjuksköterska för bedömning. Nutrition Vid inflytt tas ankomstvikt. Utifrån vikten och hälsotillstånd räknas dygnsbehovet av energi och vätska ut. Detta dokumenteras i omvårdnadsjournalen och uppdateras varefer vikten ändras. Under 3 dygn registreras huruvida patienten får i sig det rek dygnsbehovet. m ej aka vikt tas igen efter 2 veckor. Utredning om bakomliggande orsaker ska göras. Ev kontaktas logoped och/eller dietist. Om dygnsbehovet uppnås och ingen aptitlöshet, pågående viktnedgång eller akut sjukdom tas vikt var 3:e månad. Vid inflytt görs också en bedömning av munstatus av ssk. Detta registreras i senior alert (ROAG). Eftersom det i januari 2015 kom nya riktlinjer från socialstyrelsen ang. nutrition var detta ett av vårat fokusområde det året samt även under utveckling och förbättring under Vi har med hjälp av stimulansmedel från regeringen anställt en undersköterska som är mkt duktig matlagerska. Hon bakar, dukar fint och ser till att måltiderna blir en njutbar stund samt att det alltid finns ngt gott för patienterna att smaka på. Vi har utformat nya rutiner och kontrollsystem för att säkerställa att alla får i sig den näring de behöver i den mån det är möjligt samt att nattfastan bryts. Energiberikade smoothies serveras som mellanmål 2ggr / dag. Vi serverar aptitretare varje dag inför lunch och middag. Maten energiberikas för de som behöver. Näringsdrycker erbjudes vid otillräckligt intag.

5 Fall Innan inflytt informeras patient och ev. närstående om vad man ska tänka på och hur man bör möblera för att förebygga fallolyckor. Vi använder oss av en broschyr/checklista som heter "tänk efter före"-grunden för ett säkrare hem. I checklistan frågas det även om andra saker som har betydelse i risken för fall såsom träning, utevistelse, kost, vitaminer läkemedel mm. Som förebyggande åtgärd, även fast det ej finns någon risk erbjudes alltid patienten att delta i gruppgymnastik samt individuell träning med personal. Vi har en härlig uteplats i anslutning till köket/allrummet och när vädret tillåter vistas vi mkt där. Via stimulansmedlen har vi också kunnat utöka möjligheterna till promenader och utflykter. Fallrapporter Om ett fall sker skrivs alltid en fallrapport. Precis som med avvikelserna kontaktade omvårdnadsperonalen tjänstgörande sjuksköterska när ngn patient fallit. Rapporterna sammanställdes och analyserades månadsvis såsom avvikelserna och togs upp som en stående punkt på personalmötena. 13 st fall under 2016 varav inget orsakat sjukhusbesök. Endast ett fall orsakat en liten sårskada. En av patienterna stod för 9 st av fallen. De var egentligen inga riktiga fall utan han hasade ner från fåtöljen ner på golvet och behövt hjälp att ta sig upp igen. De flesta av fallen (8st) skedde mellan när patienten satt i allrummet i sin fåtölj och tittade på TV. Riskbedömningar görs även av varje vårdtagare utifrån andra områden än nutrition, fall och trycksår. Där utgår vi ifrån VIPS (bl.a sömn, smärta, elimination mm). Om risk finns eller kan uppstå ska senast 14 dgr efter inflytt en vårdplan utformas utifrån eventuella omvårdnadsproblem/ risker där även åtgärder och resultat / utvärdering beskrivs. Läkarorganisation och läkemedelsgenomgångar Rallarrosen har avtal med läkarorganisationen Trygg Hälsa AB. Ansvarig läkare ska komma på rond 1ggn/vecka och hjälpa de hon kan och remittera de som behöver till en specialist. Samma organisation har även jour dygnet runt om det skulle vara ngt akut med en vårdtagare. Detta har under början av året fungerat bra. Under sommaren blev vår ordinarie läkare sjuk och vi hade flera olika läkare under en period men sedan fick vi en tilldelad läkare som känner till boendet väl eftersom han varit ansvarig för detta för några år sedan. Ansvarig läkare från Trygg o Hälsa AB har tillsammans med omvårdnadsansvarig sjuksköterska och vårdtagarens kontaktperson genomfört läkemedelsgenomgångar på varje vårdtagare. Denna har genomförts vid inflytt samt minst 1ggn/ år. Då görs också en årlig hälsokontroll med symtomskattning, blodprover och läkarundersökning. Årlig vaccination mot influensa erbjöds de vårdtagare som önskar. Granskning av den lokala läkemedelshanteringen Granskning av den lokala läkemedelshanteringen skall göras 1ggn/ år av en pharmaceut från Apoteket. Då granskas bl.a. den lokala skriftliga rutinen samt läkemedelsförrådet och de individuella läkemedelslistorna. En sådan utfördes i april 2016 med gott resultat.

6 Sjuksköterskesamarbete När ordinarie sjuksköterska är sjuk, har semester el dyl är det Rallarrosens v-chef (som även är ssk på Åkerby ÄB) som ersätter. Hon är därmed väl insatt i verksamheten och vårdtagarna. På kvällar / helger är det ssk från bemanningsspecialisten som har jour. De täcke ckså om inte V-chef har möjlighet. Det är ett litet företag med endast 3 sjuksköterskor anställda. Under åren har ssk från Åkerby, Rallarrosen och bemanningsföretaget haft möten där vi informerat om förändringar i verksamheten samt om de olika vårdtagarna. Inför kvällar/ helger ringer vi också och rapporterar läget på boendet. Junigruppen Junigruppen bildades i Jni det var 3 företag som bröt sig ur det tidigare nätverket Sirena. Det är ett samarbete mellan Åkerby, Vårdstyrkan, Almas hemtjänst och Rallarrosen. Vi har ett krisledningssystem tillsammans där rutiner finns för att hjälpa varandra om ngn kris skulle uppstå tex stömavbrott, översvämmning, utbrott av magsjuka mm. Vi ombildades till junigruppen då vi ansåg att det inte kändes kvalitetssäkert nog med övriga företag som var med i serena eftersom de aldrig medverkade på våra möten. Vi har möten 2-4ggr/år och hörs per telefon / mail däremellan för att uppdatera våra larmlistor. Larmlistorna ska testas ngra ggr/år. Tandvårdsstöd / Munhälsobedömning När en patient flyttar in beställer ssk/verksamhetschef ett sk tandvårdsstödsintyg som tillåter att patienten får nödvändig tandvård till samma kostnad som ett ssk/läkarbesök. Tandvårdsenheten inom sthlms Läns Landsting har tecknat avtal med P Dental Hygienist KB gällande uppsökande verksamhet samt nödvändig tandvård för äldre på särskilt boende. I avtalet ingår munhälsobed, nödvändig tandvård och utbildning till personalen. Alla vårdtagare har fått en munhälsobed, förutom en som tackat nej. Personalen har också genomgått utbildning i munvård. För övrigt har vi avtal med tandläkare från Flexident och alla vårdtagare som önskar får besök av tandhygienist var 3:e mån, samt tandläkare vid behov. Vid inflytt gör ssk en riskbedömning av munhälsa enl. ROAG som registreras i senior alert. Vid risk planeras åtgärder och PD dental kontaktas snarast för en munhälsobedömning. BPSD Under året har det utsetts en BPSD administratör på Rallarrosen. Hon har utsetts som ansvarig för registrering och uppföljning. Det har lett till stora förbättringar i arbetet kring vårdtagarna. Hon har tagit stort ansvar och gjort kontaktpersonerna mer delaktiga i arbetet. Som stående punkt på p-mötet är utvärdering av nuvarande BPSD åtgärder på resp vårdtagare. Aktiviteter Med hjälp av stimulansmedel som regeringen avsatt för äldreomsorgen har vi anställt en undersköterska på 50%. Hon är även utbildad massör och fotvårdare. Hon har sett till våra vårdtagares olika behov och gjort individuella aktiviteter utifrån dessa. Det har varit mkt uppskattat och det blev en lugn och harmonisk stämning på boendet när hon var där och kunde se till och bekräfta de olika önskemålen och outtalade behoven från vårdtagarna. En personal har utbildats i taktil massage för äldre.

7 Avvikelser Omvårdnadspersonalen har kontinuerligt muntligt och skriftligt rapporterat avvikelser som skett i arbetet. (se bilaga riktlinjer för lokal avvikelsehantering ) Avvikelserna sammanställdes och analyserades varje månad och togs upp som en stående punkt på personalmötena som hölls 1ggn/ månad. De medicinska avvikelserna har minskat betydligt från år Endast 8 medicinavvikelser har skett. I de flesta fall var det bortglömt pga nyinsatta medicintider / dosetter. Åtgärder som har införts har haft god effekt. Sammanställning görs även årsvis Uppföljning genom egenkontroll Kommunen gjorde sin årliga tillsyn gällande hälso och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen. Efter denna tillsyn får vi respons och feedback på våra dokument och riktlinjer. Detta ger oss möjlighet att varje år förbättra, tydliggöra, uppdatera och utveckla våra riktlinjer och rutiner vilket vi även har gjort i År. Vi utförde även egenkontroll vad gäller hälso och sjukvård. arbetsmiljö, livsmedelshygien, brand och enl. miljöbalken. I dessa områden hade vi även tillsyn där vi fick en del påpekanden men jämfört med tidigare tillsynen hade vi förbättrat oss avsevärt. Återkoppling med personalen görs vid varje personalmöte då dessa områden tas upp som en stående punkt. (se bil. personalmöte) Vi har under året fortsatt arbetet med att utveckla ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete vilket är ett krav enlig lag. Vi samarbetar i dessa frågor med Åkerby äldreboende för att utforma likvärdiga dokument. Vi har deltagit i olika enkätundersökningar bl. a öppna jämförelser samt Nöjd Kund Index. Samt har haft våran egen enkätundersökning till personal och vårdtagare / anhöriga. Resultaten har varit likvärdiga i jämförelse med föregående år samt i jämförelse med andra vårdboenden. Service och kontroll av arbetstekniska och medicintekniska produkter Årlig kontroll av taklyftar, portabla lyftar och sängar utfördes under februari månad av Invacare.. Service och kontroll av rullstolar och duschstolar utfördes av sodexho. Service och kontroll av fastigheten Nytt brandsystem är installerat med sprinklersystem och direktlarm till brandförsvaret. Kontroll av brandlarm och egenkontroll skett enligt rutin. Stenplattor ute i trädgården lagts om och jämnats till för att minimera risk för fallolyckor. Skyddsåtgärder De boendes kognitiva nedsättning gör att de emellanåt behöver hjälp för att inte komma till skada. Dock behövs samtycke för att få använda begränsningsåtgärder. Ett sk presumerat samtycke innebär att man utgår från att den boende samtycker baserat på tidigare erfarenhet och observation av att den boende inte uttrycker motvilja mot åtgärden. Vid inhämtande av samtycke används särskild blankett. Insättning av skyddsåtgärder föregås av utredning och riskbedömning med hjälp av en checklista. Personer med risk för att råka ut för skador identifieras i ett tidigt skede. Fallriskbedömning görs vid inflytt samt därefter vid behov, minst var 6:e mån. Omvårdnaden anpassas efter individuella behov. De risker och åtgärdsplaner som gäller för den boende skall

8 framgå av journalhandlingar. Ordinationerna omprövas regelbundet. Om det skulle visa sig att man missbedömt den boendes presumtiva samtycke får man inte längre använda skyddsåtgärden och samtycket återkallas. Rehab-personal. Sjukgymnast och arbetsterapeut har vi på konsultuppdrag, vilka gör ADL-bedömning i samband med inflytt samt medverkar i att förebygga och utarbeta åtgärder i samband med risker ang trycksår samt fall hos de vårdtagare som behöver. De provar ut och förskriver de hjälpmedel som behövs. Information / Samverkan När en vårdtagare har åkt in akut på sjukhus eller har informationsöverföring skett både muntligt och skriftligt. Personal från boendet har då det är möjligt följt med patienten till sjukhuset om inte anhörig kunnat. Vårdtagaren har fått med sig blanketter med sina personuppgifter, anhörigs adress / tel.nr, information om hälso-sjukhistoria ev. CAVE el överkänslighet, läkemedelslista, och händelseförlopp. Vårdtagaren förses även med ID-band. Sjuksköterska har också kontaktat sjukhuset för att lämna muntlig information. Nya riktlinjer från MAS trädde i kraft 1:a November Enligt överenskommelse med MAS:ar från andra kommuner samt representanter från sjukhusen ska en gemensam blankett användas när vi skickar in en vårdtagare till sjukhuset. Dokumenten som skickas in med vårdtagaren ska också ligga i en röd mapp. Vid besök hos ex tandläkare, specialistläkare följde alltid anhöriga eller personal från boendet med. När ny vårdtagare flyttat in har telefonrapportering skett med biståndshandläggare och beviljade insatser och beställning på ny brukare/vårdtagare sker nu via det webbaserade programmet combine. Dock sker alltid telefonkontakt med boendesamordnare för att säkerställa placeringen. Rapportering har också skett från tidigare omvårdnadssansvarig sjuksköterska på sjukhus eller distriktsköterska. (Se även bil. Rutiner för överförande av information till annan vårdgivare) Samtal sker också med vårdtagare och eller anhörig / närstående om möjligt innan inflytt annars i samband med inflytt varvid viktig information om vårdtagaren skrivs ned och förvaras i dennes enskilda personakt. Information till anhöriga ges efter godkännande av vårdtagaren. Vid förändring av hälsotillstånd ringde sjuksköterska upp resp anhörig. ( Se bil. försämring av vårdtagares hälsotillstånd) Anhörig har också fått information vid individuella samtal. Dels vid inflytt samt minst 2 ggr/ år vid uppdaterande av genomförandeplanen / omvårdnadsplanen. Synpunkter / klagomål Under 2016 hade vi inget inkommet klagomål men förra årets synpunkt var ff lite aktuellt Det gällde anhöriga som tyckte att deras mor gått upp för mkt i vikt, att hon inte var lika smärt längre och borde gå ned i vikt. Ssk och läkare haft samtal med anhöriga om att vi ser detta som positivt och att det inte finns ngt skadligt med detta. Oklart dock om anhöriga tog till sig informationen. Det framkom idéer och förslag på förbättringsåtgärder från anhöriga och personal. Dessa idéer togs upp på följande koopmöte / personalmöte varvid det kunde åtgärdas direkt eller skrevs upp på åtgärdsplan. ( se vidare bil. rutin för klagomål / synpunkter)

9 Inflytt / Avflytt från lägenheten på Rallarrosen Nya checklistor har upprättats på vad som ska göras innan, när och efter en vårdtagare flyttar in, vad som ska tas upp på ankomstsamtalet samt vad som ska göras när en vårdtagare är i livets slutskede samt har avlidit och efter avflytt från lägenheten. De är utformade så att man bockar av när man utfört en åtgärd så att man kan säkerställa att allt blivit gjort. Måluppfyllelse Måluppfyllelsen är 100% vad gäller trycksår. Fallolyckorna har också minskat. De övriga målen är inte helt uppfyllda men blir bättre för varje år. dock är det en ständigt pågående process att utveckla och förbättra verksamheten. vi har en liten personalomsättning och det är positivt när det gäller följsamhet till riktlinjer och rutiner. Dock ser vi ny personal som en tillgång för att tillföra nya ideer och ifrågasättande av gamla så att verksamheten ständigt arbetar för att bli bättre i alla avseenden. Under 2017 är patientsäkerhet ett stort fokusområde då vi ska utveckla och förbättra arbetsmetoder kring kvalitetsregistren bla. Viktigt att omvårdnadspersonalen blir med delaktiga och attt vi alla arbetar och strävar mot samma mål. Vi deltar i ett treårigt projekt initierat av Täby Kommun, 0-vision vad gäller vårdskador.

10 RUTIN FÖR RISKANALYS Rutin för riskbedömning / Riskanalys Agera omedelbart vid akuta risker för vårdskada Iakttagelser av risker för vårdskada eller tillbud inom en viss verksamhet eller arbetsprocess. Personalens, närståendes eller brukarnas upplevelse av att ett arbetsmoment eller en viss situation är riskfylld Innan beslut har tagits om ny organisation ty teknik, nya metoder eller nya rutiner. Erbjud den enskilde / anhörig att vara delaktiga. Vad? Ett verktyg i kvalitetssäkring /patientsäkerhets arbetet. På Rallarrosen tillämpas flera olika riskbedömningsmetoder i verksamheterna. Genom senior alert, palliativa registret bedöms risker för undernäring, sårförekomst, fall, smärta, andnöd, oro osv. Rutiner för synpunkter och klagomål samt avvikelseerapportering innebär kontinuerligt arbete med att bedöma och analysera risker. Riskanalyser förs dessutom vid omorganisation och större verksamhetsförändringar. Varför? Riskanalys utförs för att minska vårdskada genom att identifiera riskerna för vårdskada och avvikelser i verksamheten. Syftet är att finna orsaker till risker och att eliminera, reducera eller hålla dessa under kontroll eller minska konsekvenserna av en negativ händelse. Vem? Norrorts omvårdnads ek. för styrelse, planerar för riskanalysarbetet systematiskt eller vid behov, leder verksamheten, handleder personal och sammankallar riskanalysmötet. Riskbedömning / Riskanalys görs av alla anställda på eget initiativ eller på uppdrag av enhetscheferna, el HSL-personal. Riskanalys kan initieras av den enskilde och anhöriga. Den enskilde och hans / hennes anhörig ska erbjudas att vara delaktiga vid genomförande av riskanalysen. Hur? Varje anställd inom verksamheten har ansvar att uppmärksamma risker, göra riskanalyser ensam eller i arbetsgrupp och kommunicera dem vidare till enhetschef som ansvarar för vidare hantering. Personalen kan identifiera både risker som är på individnivå och på gruppnivå och alla andra risker som kan förorsaka vårdskada och obehag för den enskilde. Riskanalysen kan göras dessutom vid behov vid många olika situationer och i direkt anslutning till att personalen, anhörig eller den enskilde har noterat / förutsett en risk för en eventuell avvikelse. När riskanalys görs på individnivå skall individen bjudas in och vara delaktig i riskanalysarbetet. Riskanalysblanketter, mötesprotokoll, analyser och övrig dokumentation förvaras på Rallarrosens kontor. Riskanalys tas upp i samband med genomförandeplaner, personalmöten men även i det dagliga arbetet.

11 Enligt handboken för patientsäkerhetsarbete skall riskanalys göras inför olika förändringar som genomförs inom en verksamhet och även på befintliga processer i en organisation som bedöms innehålla många risker. Riskanalyser utförs oftast på processer som uppfattas osäkra, där riskerna inte är helt kända och där en analys ges möjlighet att ta fram adekvata åtgärdsförslag. En riskanalys kan vara befogad i följande situationer: Frekventa iakttagelser av risker och mindre allvarliga avvikelser inom en specifik arbetsprocess Medarbetarnas upplevelse av att ett arbetsmoment eller en viss situation är riskfylld, exempelvis informationsöverföring mellan olika huvudmän. Ny teknik ska implementeras i verksamheten eller organisationen exempelvis införande av datoriserad patientjournal. En ny medicinsk-teknisk produkt eller annan typ av ny process ska introduceras. Organisationsförändringar ska genomföras, exempelvis sammanslagning av olika verksamheter, nytt schema, ny vårdtagare flyttar in. Tillbud eller negativa händelser som inträffat hos annan vårdgivare och som även skulle kunna inträffa inom den egna verksamheten

12 Olika exempel på eventuella risker i samband med - Personalen har inte skyddskläder i patientnära arbete - Larmsystemet är ur funktion - Datorkrasch - Rutiner mot smittspridning försummas - Minskad tillsyn av de boende under möten, rapporttider - Medicindistribution är försenad - Risk för förlängd vårdtid / förhöjd vårdnivå - Risk för att nycklarna försvinner - Risk för att medicin försvinner - Risk för otillräcklig tillgång till läkare - Otillräckliga kunskaper / färdigheter i vårdarbete - Risk för bristande planering, överföring av information handledning - Sjukvårdsmaterial saknas - Risk för fysisk, psykisk, social, annan passivisering - Risk för missförstånd av icke svensktalande personal - Risk för brand och översvämmning, dålig luft - Riskfylld sophantering - Matleverans försenad, risk för mat av dålig kvalitet - Halka på gården, golvet, gräsmatta - Tvättmedel och andra kemiska ämnen obevakade hos dementa - Risk för alkohol i samband med läkemedel - Trasigt förflyttningsmedel, hjälpmedel, toastol, lampa i korridoren, vattenkran, dörrhantag osv - Elavbrott, telefonavbrott vattenförsörjning - Risk i egen vård, eget ansvar, egen läkemedelshantering - Störande moment i boendemiljö, orolig aggressiv medboende, oljud och buller värme och kyla - Risk för avvikelse i överlämnande av läkemedel - Risk för avvikelser i läkemedelskedjan - Risk för att inte hinna med alla arbetsuppgifter - Organisation som risk - Bemanning som risk - Samordning med andra vårdgivare risker - Risk med boendeplacering - Risk med förflyttning - Risk för tillträde av obehöriga - Risk för sekretess och tystnadsplikt - risk att rutiner inte är kända till all personal - risk med dokumentationen - snubbelrisk, fuktskada, heta vätskor - risk för hot och fold - risk för läkemedelsbiverkningar - risk för överansträngning, utmattning - risk för att vara utan tillsyn - risk för att personen inte hittar hem - risk för konflikt mellan vårdtagare - risk för att information till boende, anhörig uteblir - risk för att anhöriga missförstår information.

13 Riskbedömningsblankett 1. Beskrivning av eventuell oönskad händelse Sätt rubrik på eventuell händelse som går att förutse eller föreställa sig hända. Aktivitetsbeskrivning Sätt rubrik på situation/ aktivitet där du kan förutse risker Eventuell risk Beskriv risken som du kan förutse Sannolikhet Bedöm sannolikheten av att händelse kan inträffa med en siffra mellan 0-5 Konsekvens Bedöm svårighet av följden / konsekvensen av den eventuella händelsen med en siffra mellan 0-5 Riskvärde Multiplicera sannolikhet med konsekvens 2 Åtgärd Välj mellan a eller b a) risk åtgärdas omgående inom gruppen. Om risken har åtgärdats sortera in blanketten i riskanalyspärmen. Fyll i Ansvarig och Klart. b) Riskbedömningen sparas till diskussion och senare åtgärd. Sparas tillsammans med dokument som ska tas upp på nästkommande koopmöte el personalmöte. Riskbedömning är inte ett exakt instrument då den bygger på individuella bedömningar av risker, dock är det ett viktigt hjälpmedel i grupparbete för utveckling av avvikelseförebyggande arbetssätt, vilket leder till minskat antal avvikelser och en tryggare och säkrare vård och omsorg.

14 Rutiner för överförande av information till annan vårdgivare Det är viktigt att vården säkerställes när en vårdtagare, överförs från en vårdgivare till en annan. När så sker skall om möjligt telefonrapportering ske. Vid inflytt från det egna hemmet skall beställning av beviljade insatser skrivas in i combine av biståndshandläggaren el.dyl. Telefonkontakt tages också med vårdtagarens husläkarmottagning- Läkarjournaler beställes om vårdtagaren bestämt sig för att byta till boendets anvisade läkare om så önskas av den nye läkaren. Vid inflytt / överföring från annat särskilt boende / korttidsboende / sjukhus ska kontakt ske som ovan. Här tas också telefonkontakt med sjuksköterska på den överförande enheten. Omvårdnadsepikris med hälso och sjukhistoria samt ev läkemedelslista ska medfölja vårdtagaren. Vid besök hos annan vårdgivare t.ex tandläkare, specialistläkare etc. ska anhörig eller personal från boendet följa med och aktuell läkemedelslista samt informationsblad hälso/ sjukhistoria alltid medtagas. Efter läkar / tandläkarbesöket bör vårdtagaren få med sig ett behandlingsmeddelande för att säkerställa att rekommenderad omvårdnad följs. Vid akutbesök på sjukhus bör det eftersträvas att anhörig eller personal medföljer men om det inte är möjligt ska identitetsband användas för att eliminera risken för förväxling och felbehandling. Det är av yttersta vikt att den boende får med sig blanketten akutbesök på sjukhus vilken ska vara korrekt ifylld. Även aktuell läkemedelslista samt blankett hälso och sjukvårdshistoria ska skickas med. Dessa förvaras i en "röd mapp" i den boendes hempärm. Hela röda mappen ska skickas med till sjukhuset. Om informationsöverföringen mellan vårdgivarna inte fungerat tillfredsställande i samband fmed in / utskrivning ska avvikelserapportering skrivas. Sammanfattningsvis: Anhörig el. personal från boendet bör medfölja vårdtagaren vid besök hos annan vårdgivare Aktuell läkemedelslista, blankett hälso / sjukhistoria + akutblad skall alltid medfölja vårdtagaren vid kontakt med annan vårdgivare. Ska ligga i en röd mapp. Telefonrapportering ska ske om möjligt innan ev besök och efter besök hos annan vårdgivare. Dock alltid i samband med utskrivning från sjukhus. Behandlingsmeddelande, epikriser etc, bör eftersträvas efter kontakt med annan vårdgivare.

15 Riktlinjer för rapport av fall och lokal avvikelsehantering på Rallarrosen Om en person boende på Rallarrosen i samband med vård och behandling åsamkats allvarlig skada / sjukdom eller risk för sådan ska händelsen omgående rapporteras till tjänstgörande sjuksköterska samt verksamhetsansvarig. Med avvikelse avses en icke förväntad händelse i verksamheten som medfört eller skulle kunna medföra risk eller skada för den boende, ex. felmedicineringar, brister i arbetsrutiner, utebliven behandling som i den aktuella situationen varit klart indicerad enl., vedertagen praxis, otillräcklig information el, instruktion till personal eller mottagande vårdgivare. Avvikelserapporten ska innehålla den boendes namn, personnummer samt datum för händelsen, en beskrivning av händelseförloppet, vidtagna åtgärder för tillfället samt vilka som har kontaktats, ex sjuksköterska, verksamhetschef. Att rapportera avvikelser är en viktig del i vården för att kunna åtgärda ev. brister i verksamheten för att förhindra att händelserna ej upprepas. Avvikelserna ska följas upp, analyseras, åtgärdas och sammanställas av ssk samt verksamhetsansvarig och återges till personalen kontinuerligt. Sammanfattningsvis: 1. Vid upptäckt fall / avvikelse: tag kontakt med tjänstgörande sjuksköterska och verksamhetsansvarig för omedelbar bedömning p.g.a. att erfoderliga åtgärder ska kunna vidtagas snarast. 2. Dokumentera avvikelsen på blanketten Avvikelserapport. Numrera rapporten (se i aktuell pärm vilket nr som ska skrivas) Sätt in i pärm för månadens avvikelser och kryssa för vem den gäller. Glöm inte att skriva in i journalen att avvikelse är skriven. 3. Verksamhetsansvarig tillsammans med Ssk och ev styrelsen för Rallarrosen analyserar avvikelsen. gör ev en åtgärdsplan och bedömer om avvikelsen kan hanteras lokalt eller om en anmälan enl- Lex Maria (el ev Lex Sara) måste göras. Socialstyrelsen, Medicinsk ansvarig sjuksköterska samt socialnämnden i Täby kommun informeras då inom en vecka. 4. Fall ska skrivas på samma blankett som avvikelser och hanteras på samma sätt. Sjukgymnast ska informeras om fallrapporterna. Vid behov kallas sjukgymnast och arbetsterapeut till möte för att tillsammans med sjuksköterska, omvårdnadspersonal och ev läkare gå igenom aktuella rapporter för att kunna vidta åtgärder för att minimera risken för att händelsen ska upprepas. 5. Återkoppling till berörda parter sker snarast. Personalen informeras vid nästkommande personalmöte. 6. Avvikelserna avidentifieras och sammanställs vid varje månadsskifte samt årsskifte. 7. Årssammanställningen skickas till MAS i samband med patientsäkerhetsberättelse. 8. Avvikelserapporten förvaras i speciell pärm och arkiveras som en journalhandling. All personal ska kontinuerligt informeras om kravet på att uppmärksamma missförhållanden i verksamheten och anmälningsplikten. Detta görs vid nyanställning, samt vid utfärdande av medicindelegering och vid förnyelse av dessa ( minst 1ggn/ år). Vid varje personalmöte ska det tas upp som en stående punkt. Verksamhetsansvarig ska se till att all personal får kännedom om de skriftliga instruktioner som upprättats för handläggning av anmälningar / avvikelserapporter.

16 Rutiner för hantering av klagomål / synpunkter Vår verksamhetside bygger på att alla boende skall erbjudas ett tryggt och värdigt boende med professionell och varm omvårdnad till livets slut. För att kontinuerligt förbättra och utveckla vår verksamhet är det viktigt att ev. klagomål och synpunkter kommer oss till känna. Därför är det av vikt att rutiner finns för att samla in och använda denna information. Vi har utformat en blankett som är avsedd för klagomål och synpunkter. Dessa blanketter ska alltid finnas tillgängliga på anslagstavlan (mitt emot huvudentren). Till vänster om entredörren sitter även en grön brevlåda där dessa blanketter kan lämnas. Vid ankomstsamtalet upplyser vi vårdtagaren och ev dennes anhöriga om detta och lämnar även över blanketten klagomål/synpunkter. Det kanske också finns önskemål från olika myndigheter och andra samarbetspartners att få framföra sina åsikter om och till oss. Därför är det viktigt att det är enkelt att lämna klagomål och synpunkter och att det kan göras på flera olika sätt. Bl.a: Skriftligt genom att lägga blankett / lapp i grön brevlåda. Skriftligt via mail. Muntligt genom samtal med personal. Muntligt genom telefonsamtal Oavsett på vilket sätt klagomålet / synpunkten lämnas och vem det är som tar emot det ska detta dokumenteras och dateras och lämnas till någon i Norrorts omvårdnads ek. förenings styrelse eller i avsedd brevlåda så att ärendet kan tas upp vid nästkommande koopmöte vilket hålls minst 1ggn / månad. Om ärendet är mer akut så kallas till möte snarast av den i styrelsen som mottagit klagomålet. Klagomål och synpunkter protokollförs vid mötet med; 1. Datum då handling kom in och upprättades 2. Diarienummer 3. I förekommande fall från vem handlingen har kommit in eller till vem den har expedierats 4. I korthet vad handlingen rör. OBS!! Punkt 3 och 4 ska utelämnas el särskiljas om det behövs för att kunna visas för allmänheten. Ibland kan dock problemet vara av sådan art att det kan åtgärdas omedelbart av personalen i samarbete med vårdtagare och el. anhörig. Efter att ärendet tagits upp i Norrort omvårdnads styrelse sker återkoppling till berörda snarast. Vid nästkommande personalmöte ( 1:a tisdagen i månaden ) informeras personalen. En sammanställning av årets inkomna klagomål / synpunkter görs på nästkommande års första styrelsemöte där det ska framkomma vidtagna åtgärder och uppföljning av resultat. Eftersom vårdtagare och dess anhöriga är i en beroendeställning som gör att de ibland inte vågar eller vill ta upp synpunkter med den eller de som utför socialtjänstens insatser. Därför informerar vi vid ankomstsamtalet också om möjligheten att kunna lämna synpunkter och klagomål ang. vår verksamhet även till länsstyrelsen, socialnämnden i täby kommun samt till Täby Kommuns äldreombudsman.

17 Rutiner för hantering av Fel och brister Vår verksamhetside bygger på att alla boende skall erbjudas ett tryggt och värdigt boende med professionell och varm omvårdnad till livets slut. För att vi ska kunna säkerställa att vårdtagarnas behov tillgodoses är det viktigt att ev. fel och brister i verksamheten kommer oss till känna och att rutiner finns för att samla in och använda denna information. Därför är det viktigt att personalen har kännedom om deras ansvar att identifiera och rapportera fel och brister. Detta ska vara en självklar del i personalens dagliga arbete. Varje morgon samlas personalen för gemensam genomgång inför dagen. Muntlig och skriftlig rapportering sker också vid passbyten mellan dag / kvälls / nattpersonal. Varje vecka har vi s.k. speglingsmöten där personalen sitter ner och diskuterar kring arbetet. Här har vi fel och brister som en stående punkt på dagordningen. Dessa möten protokollförs och tas med som punkt på nästa styrelsemöte. 1ggn/månad har vi personalmöten där Fel och brister också har sin stående punkt. Vi har utformat en blankett som är avsedd för fel och brister. Dessa blanketter sitter i en pärm med samma namn. Under anslagstavlan bredvid dörren till personalrummet finns en brevlåda där dessa blanketter kan lämnas (även anonymt) om man inte lämnar den direkt till någon i Norrorts omvårdnads ek. förenings styrelse. Oavsett på vilket sätt blanketten / åsikten lämnas och vem det är som tar emot den ska detta dokumenteras och dateras så att ärendet kan tas upp vid nästkommande koopmöte vilket hålls minst 1ggn / månad. Om ärendet är mer akut så kallas till möte snarast av den i styrelsen som mottagit blanketten. Fel och brister protokollförs vid mötet med; 5. Datum då handling kom in och upprättades 6. Diarienummer 7. I förekommande fall från vem handlingen har kommit in eller till vem den har expedierats 8. I korthet vad handlingen rör. OBS!! Punkt 3 och 4 ska utelämnas el särskiljas om det behövs för att kunna visas för allmänheten. Ibland kan dock problemet vara av sådan art att det kan åtgärdas av personalen el. arbetsledning direkt. Efter att ärendet tagits upp i Norrorts omvårdnads styrelse sker återkoppling till berörda snarast. Vid nästkommande personalmöte ( 1:a tisdag / månad) informeras personalen. En sammanställning av årets inkomna fel och brister görs på nästkommande års första styrelsemöte där det ska framkomma händelseanalys, vidtagna åtgärder och uppföljning av resultat.

18 Rutiner för anmälan enl. Lex Sara, Socialtjänstlagen 14 kap, 2 -Anmälningsplikt om missförhållanden inom omsorger om äldre och funktionshintrade. Alla som arbetar inom omsorger för äldre och funktionshindrade har ett ansvar att vaka över att dessa personer får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Om Du ser eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande på Rallarrosen, t.ex att någon personal är hårdhänt eller slår den boende, om man missköter hygienen på den boende eller uttalar kränkande ord till / om den boende etc. skall du rapportera detta i första hand till verksamhetsansvarig Helena Enlund eller till personalansvarig Carina Lind) Anställda ska inte rapportera missförhållanden direkt till IVO/ socialstyrelsen. Rapporten ska skrivas på den förtryckta blanketten "avvikelse" och innehålla den / de boendes namn, personnr samt datum för händelsen, en beskrivning av händelseförloppet, vidtagna åtgärder samt vilka som har kontaktats ( ex verksamhets / personalansvarig). Blanketten numreras och sättes in i "pärm för avvikelser" När rapporten är mottagen är kooperativet skyldiga att: Omedelbart vidta de nödvändiga åtgärder som situationen kräver för att skydda den enskilde. Utan dröjsmål göra en utredning av det rapporterade missförhållandet eller risken för missförhållandet Dokomentera utredningen och meddela Täby kommun, socialnämnden Vidta de åtgärder som behövs för att undanröja eller avhjälpa missförhållandet eller risken för missförhållandet. Dokumentera de åtgärder som har vidtagits för att förhindra att liknande missförhållanden inträffar igen. I dokumentationen ska framgå vem som gjort rapporteringen. Vad missförhållandet bestod i och vilka åtgärder som vidtagits. Rapporterare, berörd boende och anhörig informeras om vilka åtgärder som vidtagits. Om missförhållandet eller risken för ett missförhållande är allvarligt ska den som bedriver verksamheten snarast anmäla det till socialstyrelsen. Med allvarliga missförhållanden avses såväl utförda handlingar som handlingar som någon av försummelse eller av annat skäl har underlåtit att utföra och som innebär eller har inneburit ett allvarligt hot mot eller har medfört allvarliga konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa. Anmälan till IVO/socialstyrelsen ska göras på blanketten ANMÄLAN lex Sara. Till anmälan ska utredningen bifogas, om den är avslutad, samt andra handlingar som är av betydelse för det aktuella missförhållandet. Om utredningen inte har avslutats när anmälan görs ska den lämnas in så snart den har färdigtsällts och senast två månader efter det att anmälan har gjorts.

19 INNEHÅLL Patientsäkerhetslagen och patientsäkerhetsberättelse...sid. 1. -Beskrivning av patientsäkerhetsarbetet - Beskrivning av resultat Obligatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Sid. 1. Mål.Sid. 1. Sammanfattning verksamhetsåret 2016.Sid. 2. Strategier som vidtagits för att öka patientsäkerheten Sid. 3. -vårdhygien -infektionsregistrering -riskbedömning nutrition, trycksår, fall -fallrapporter -läkemedelsgenomgångar och läkarorganisation -granskning av den lokala läkemedelshanteringen -munhälsobedömningar -BPSD -aktiviteter -avvikelser -uppföljning genom egenkontroll -service och kontroll av arbetstekniska / medicinsktekniska produkter -service och kontroll av fastigheten -skyddsåtgärder -rehab-personal -information / samverkan -synpunkter / klagomål -inflytt / avflytt Bilagor: Risk och avvikelserapport Sammanställning av fallrapporter, medicinavvikelser samt övriga avvikelser och tillbud Riskanalys Rutiner för överförande av information till annan vårdgivare Rutiner för hantering av klagomål / synpunkter Rutiner för skyddsåtgärder Rutiner för anm enl. lex sara Rutiner för anm enl. lex Maria

20 för Rallarrosen Avseende verksamhetsåret 2016