EN RAPPORT BASERAD PÅ ELEVERS HÄLSOBESÖK HOS SKOLSKÖTERSKAN I VÄRMLAND

Transkript

1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LÄNSNÄTVERKET MEDICINSKA ELEVHÄLSAN I VÄRMLAND INSOMNINGSSVÅRIGHETER HOS SKOLELEVER EN RAPPORT BASERAD PÅ ELEVERS HÄLSOBESÖK HOS SKOLSKÖTERSKAN I VÄRMLAND Insomningssvårigheter hos skolelever 1

2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2 Insomningssvårigheter hos skolelever

3 Den här rapporten har intitierats av länsnätverket för medicinska elevhälsan som är ett forum för samverkan mellan kommunerna i Värmland. Munkfors Ransäter Munkfors Kommun Insomningssvårigheter hos skolelever 3

4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 6 BAKGRUND 7. Sömnbehov och dygnsrytm 7 Vad händer när vi sover? 7 Vad påverkar sömnen? 7 Vanliga sömnstörningar 8 Behandling av sömnstörning hos barn och unga 8 SYFTET MED RAPPORTEN METOD 11 Hälsovariabler för analys 11 RESULTAT 12 Insomningssvårigheter i olika årskurser 12 Boendet 12 Studieprogram på gymnasiet 14 Funktionsvariationer 14 Skolanknytning och trygghet 15 Aktiviteter 16 Utsatthet och riskbeteende 16 Psykisk hälsa och välbefinnande 18 DISKUSSION OCH SLUTSATSER REFERENSER 23 Utgiven av: Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, 18 Text: Lisbet Engh och Malin Lundgren Kullgren Layout och form: Kommunbyrån, Karlstads kommun Tryckeri: Tryckservice, Karlstads kommun Omslagsbild: shutterstock.com 4 Insomningssvårigheter hos skolelever

5 SAMMANFATTNING SAMMANFATTNING Att ha god sömn är viktigt för att kroppen ska kunna slappna av och återhämta sig. Om barn och unga får tillräckligt med sömn blir de bättre rustade för att möta kraven i vardagen. För lite sömn eller störd sömn skapar sämre förutsättningar för inlärningen. Syftet med denna rapport var därför att undersöka sambandet mellan elevers insomningssvårigheter och deras upplevda hälsa och livssituation. För analyserna har data hämtats från elevhälsodatabasen ELSA i Värmland. I denna databas har data från elevens hälsobesök hos skolsköterskan i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt i gymnasiets årskurs 1 sammanställts sedan 09. Både eleven och vårdnadshavare svarar på hälsoenkäter med frågor om elevens hälsa, livsstil, relationer, trivsel och skolsituation före hälsobesöket. Till denna rapport gjordes sambandsanalyser av data som var insamlade under läsåret Sammanfattningsvis visar resultatet på ett samband mellan insomningssvårigheter och bristande skolanknytning, inaktivitet, utsatthet, riskbeteende, psykisk ohälsa samt lågt välbefinnande. Resultatet visar ingen alarmerande ökning av insomningssvårigheter de senaste sex läsåren. Andelen elever med insomningssvårigheter varierar dock mellan årskurserna. Högst andel elever med insomningssvårigheter återfanns i gymnasiets årskurs 1. Inga skillnader fanns mellan flickor och pojkar i förskoleklass och årskurs 4. Däremot var det fler flickor jämfört med pojkar som uppgav insomningssvårigheter i årskurs 7 och årskurs 1 i gymnasiet. Elever med utvecklingsrelaterade funktionsvariationer såsom ADHD/ADD och autism/asperger samt elever med övervikt inklusive fetma var särskilt utsatta grupper avseende insomningssvårigheter. Resultatet visar att sömn är ett viktigt område som skolsköterskan behöver ta upp med både eleven och vårdnadshavare i samband med hälsosamtalet. Om eleven uppger insomningssvårigheter bör detta kartläggas och vid behov följas upp. Svåra sömnrubbningar bör hänvisas vidare till annan vårdgivare. Eleverna behöver involveras och göras delaktiga i arbetet med att skapa gynnsamma skol- och lärandemiljöer. Hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan kan, för att stärka en god sömn, innefatta undervisning om sömnens betydelse för inlärning och påverkan på kroppen. Aktiviteter som kan gynna en god sömn är diskussioner om mediavanor, att erbjuda dagliga utomhusaktiviteter samt stresshantering. Insomningssvårigheter hos skolelever 5

6 INLEDNING INLEDNING Sömnens betydelse för barns hälsa och utveckling är relativt väl studerat. En svensk studie visade att barn och ungdomar i Sverige sover betydligt mindre idag jämfört med för 30 år sedan. Gruppen barn som sover tillräckligt många timmar har alltså minskat. Insomningssvårigheter har ökat och färre barn lägger sig i tid på kvällen. Ungdomar som sover mindre än sju timmar löper nästan fördubblad risk för att få psykosomatiska symtom varje vecka (Norell-Clarke & Hagquist, 17). Att kunna sova gott är viktigt för att kroppen ska kunna slappna av och därmed återhämta sig. Under sömnen utsöndras hormoner och minnen samt intryck bearbetas. Det lagras också kunskap i hjärnan under sömnen. Därmed blir barn och unga som får tillräckligt med sömn bättre rustade för att möta kraven i vardagen. Studier har visat att ungdomar som sover för lite eller blir störda under sömnen har sämre förutsättningar för att klara sina studier. God sömn är således en förutsättning för att inlärning ska ske. Sömnbrist ger koncentrationssvårigheter och barn och unga blir lättare arga eller ledsna då de sover dåligt. För den som är utsövd ökar förmågan att lära sig nya ord och minnet skärps (Nylander, 17; Titova et al., 15). Mot denna bakgrund kommer rapporten att fokusera på sambandet mellan insomningssvårigheter och elevers hälsa och livssituation. 6 Insomningssvårigheter hos skolelever

7 BAKGRUND BAKGRUND Sömnbehov och dygnsrytm Att sova är ett basalt behov och cirka en tredjedel av livet sover vi. Ålder, ärftlighet och sociala vanor har betydelse för behovet av sömn och dygnsrytm. Det finns två grundläggande sömnreglerare som kallas jämnviktfaktorn och den biologiska klockan. Med jämnviktfaktorn menas den balans som kroppen strävar efter gällande vakenhet och sömn. När vi är vakna och aktiva förbränns energi och detta skapar ett behov av sömn för vila och återuppbyggnad. Den biologiska klockan styrs av hormonerna melatonin och kortisol, som prioriterar sömn till natten och vakenhet till dagen. Mängden melatonin i blodet ökar när ljuset minskar och då sänks såväl aktivitetsnivån som ämnesomsättningen och kroppstemperaturen. Kortisol har motsatt effekt och förbereder för aktivitet och vakenhet (Nygren, 17). Spädbarn sover större delen av dygnet och barn under 13 år behöver cirka tio till elva timmars sömn per natt. Under tonårsperioden sker mycket av tillväxt och utveckling som gör att sömnbehovet ökar. Tonåringar behöver därför nio till tio timmars sömn per natt. I puberteten förskjuts dygnsrytmen och det finns en biologisk förklaring till att tonåringen blir piggare på kvällen. Insöndringen av melatonin minskar kvällstid och tonåringen har därför svårare än vuxna att somna på kvällen. Vuxna personer klarar sig ofta på runt sju timmars nattsömn. Det finns dock forskning som visat att en längre period med mindre än sex timmars sömn per natt kan leda till hälsoproblem (Larsson & Smedje, 13; Nygren, 17). Vad händer när vi sover? Sömnen delas in i fyra olika stadier som upprepas flera gånger under natten. I de första stadierna är stora delar av hjärnan fortfarande vaken. Det är i tredje stadiet och framför allt i fjärde som hjärnan får vila. Det är under fjärde stadiet, det vill säga under djupsömnen, som kroppens celler återhämtar sig, nyproduceras och immunförsvaret stärks. Djupsömnen är viktig för förmågan att kunna klara stress och utmaningar (Nygren, 17). Sömn är en aktiv process som styrs av hjärnan och sömnen har en omfattande påverkan på många av kroppens funktioner. Nivåer av stresshormonerna adrenalin och kortisol sjunker och andnings- och hjärtfrekvens går ner när vi sover. Även immunförsvaret aktiveras och ämnesomsättningen sjunker vid sömn. Insöndringen av tillväxthormoner ökar och främjar därmed tillväxt och utveckling. Dagens intryck och minnen sorteras och sömnen stärker koncentrationsoch inlärningsförmågan. Nya minnen som skapats flyttas från korttidsminnet till långtidsminnet och nervbanorna justeras (Larsson & Smedje, 13). Vad påverkar sömnen? En mängd olika saker kan påverka sömnen, både positivt och negativt. Alkohol, tobak och andra droger försämrar sömnens kvalitet. Koffein som exempelvis ingår i energidrycker och kaffe ökar hjärnaktiviteten och det blir svårare att komma ner i djupsömn. Att ständigt vara uppkopplad genom att ha dator och mobiltelefon påslagen bredvid sängen kan leda till en överbelastning av intryck. Hjärnan får dubbla budskap, att vara beredd att ta emot information även vid sömn leder till att djupsömnen uteblir. Att spela tv-spel och använda mobiltelefon och/eller dator är i sig inget problem om den stängs av och personen varvar ner minst en timme innan läggdags. Skärmtiden bör således minimeras före sänggående (Läkemedelsverket, 14; Nygren, 17). Fysisk aktivitet är det som har störst betydelse för vår hälsa och vår förmåga att hantera stress. Att inte vara fysiskt aktiv har en koppling till sämre sömn. Om man rör sig tillräckligt under dagen har det en positiv effekt på sömnen. Däremot kan träning för sent på kvällen göra att det blir svårare att somna (Nygren, 17). Kroppen är inställd på att öka sin ämnesomsättning under dagtid och på kvällen/natten sjunker Insomningssvårigheter hos skolelever 7

8 BAKGRUND kroppstemperaturen och sömnhormonet melatonin ökar. Regelbundna sömnrutiner och en lugn, sval, mörk och trygg sovmiljö är faktorer som främjar sömnen. Att sova på dagen och vara vaken på natten kan leda till en störd dygnsrytm och försämra möjligheterna till återhämtning och djupsömn. Forskare menar att samma typ av jetlag som uppstår vid en helgresa till New York också uppstår om man vänder på dygnet varje helg. Kroppens biologiska dygnsrytm påverkas på ett liknade sätt med ökad risk för övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar som följd (Läkemedelsverket, 14; Nygren, 17). Vanliga sömnstörningar Det finns olika typer av sömnstörningar, en del är vanliga och andra mer sällsynta. Sömnstörningar omfattar flera olika diagnoser, vilka sällan är enkla och tydliga att förstå. Insomningssvårigheter är en relativt vanlig sömnstörning. Normal insomningstid är 15 minuter. Sekundär insomni är när en person somnar på kvällen men vaknar flera gånger under natten. En orsak till detta kan vara förhöjda värden av stresshormonet kortisol. Om det tar mer är 30 minuter att somna kallas det primär insomni. Ofta är insomni ett symtom på något annat såsom oro, stress, depression eller missbruk. Det är inte ovanligt att barn med utvecklingsrelaterade funktionsvariationer (ADHD, autism) har insomningssvårigheter. Sömnrelaterade andningsstörningar, exempelvis sömnapné, hos barn kan bero på förstorade tonsiller, övervikt och funktionsvariationer såsom Downs syndrom. En lungfunktionsstörning som astma kan också ge andningspåverkan under sömnen. Till motoriska sömnrelaterade störningar hör restless legs och periodiska benrörelser. Dessa närbesläktade tillstånd, med obehaglig krypkänsla i benen och ryckiga rörelser, kan ge insomningsbesvär och försämrad sömnkvalitet. Bruxism, att gnissla tänder under sömnen, är vanligt och gnisslandet förvärras ofta under perioder av stress. Parasomnier är ett samlingsnamn på olika beteenden eller fenomen som förekommer vid insomning eller under själva sömnen. Sömngång och nattskräck förekommer oftast i början av natten och största skillnaden är att vid nattskräck skriker ofta barnet till och har ett stresspåslag. Barnet sover men saknar orienteringsförmåga och kommer oftast inte ihåg någonting av händelsen dagen efter. Omkring procent av alla barn går någon gång i sömnen. Mardrömmar uppkommer under REMsömnen och efter en mardröm blir barnet ofta klarvaket och kan snabbt tröstas och somna om. Det är helt normalt och relativt vanligt att barn har mardrömmar vid enstaka tillfällen. Intensiva och frekventa mardrömmar kan vara ett tecken på bakomliggande problem och behöver undersökas och kartläggas (Larsson & Smedje, 13; Nygren, 17). Behandling av sömnstörning hos barn och unga Oavsett barnets ålder och eventuellt andra problem är det enligt Läkemedelsverket (14) viktigt med en noggrann anamnes när behandling planeras. Barnets utveckling och allmänna hälsa behöver kartläggas tillsammans med elev och vårdnadshavare. Sömnproblem hos barn och unga kan påverka hela familjen och det är viktigt att få både barnets och de vuxnas syn på problematiken. Frågor som behöver ställas är; Hur ser barnets livssituation ut, exempelvis relationer i skolan, i hemmet och på fritiden? När började problemen? Hur ser sovsituationen ut? Vilka åtgärder har provats? Har fler i familjen problem med sömnen? Hur påverkar sömnproblemen barnet/den unga och övriga familjen? Ett användbart verktyg kan vara att skriva sömndagbok under minst två till tre veckor. Dagboken kan se lite olika ut men bör alltid innefatta tidpunkt för sänggående och uppstigning på morgonen. Det kan ge en bild av sömnmönster och rutiner som sedan används för att optimera eventuell behandling. Behandling av sömnstörningar hos i övrigt friska barn och unga innefattar alltid råd och stöd kring sömnhygien, se tidigare avsnitt om vad som påverkar sömnen. Läkemedel för att behandla sömnrubbningar är något som ska användas i undantagsfall. Se figur 1. Somatiska sjukdomar och eventuell läkemedelsbehandling behöver också kartläggas. Barn med flera funktionsnedsättningar har i högre grad sömnrubbningar, exempelvis kan läkemedelsbehandling vid epilepsi påverka sömnen. Barn och unga med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, rörelsehinder och synskador är andra grupper där sömnproblem är vanligare än hos övriga barn. Barn och unga med ADHD och/eller autism har ofta 8 Insomningssvårigheter hos skolelever

9 BAKGRUND sömnproblem. Läkemedelsbehandling vid ADHD kan också påverka sömnen negativt. För barn och unga med funktionsnedsättningar är samverkan med berörda aktörer, exempelvis övrig hälso- och sjukvård viktigt, såväl medicinska som psykologiska och sociala behov behöver kartläggas och tillgodoses. Sömnstörningar förekommer hos procent av ungdomar med depression. Vanligast är insomnings- svårigheter, uppvaknande under natten och dålig sömnkvalitet. Vissa ungdomar kan också reagera med hypersomni. Sömnproblem är ofta relaterade till depressionens allvarlighetsgrad och kan ha ett samband med ökad suicidrisk. Läkemedelsbehandling kan övervägas när sömnproblemen inte går att lösa. Dessa barn och ungdomar ska alltid följas och behandlas på specialistnivå (Läkemedelsverket, 14). Figur 1. Behandlingstrappa vid insomni och störd dygnsrytm hos barn och unga. Melatonin är inte godkänt till barn och vetenskapligt stöd är svagt. Utvärdering med sömndagbok Sömnutredning, differentialdiagnostik STEG 3 STEG 4 Utvärdering Melatonin* + fortsättning sömndagbok Sömnhygien STEG 2 (+ optimera medicinsk och övrig situation) Sömndagbok Utvärdera melatonin. Utsättning om ej effektivt. Prövas individuellt* Alla (särskilt vid samsjuklighet) STEG 1 Anamnes Information Alla *Behandling med melatonin kan prövas vid insomni/störd dygnsrytm om åtgärder enligt steg 1 3 inte varit tillräckliga. Läkemedelsverket (15, sid 18). Insomningssvårigheter hos skolelever 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE SYFTET MED RAPPORTEN SYFTET MED RAPPORTEN Syftet med denna rapport var att undersöka sambandet mellan elevers insomningssvårigheter och deras upplevda hälsa och livssituation. Denna kunskap kan användas som underlag för planering av hälsofrämjande och förebyggande insatser i kommunerna och i länet. Insomningssvårigheter hos skolelever

11 METOD METOD Rapporten bygger på analyser av data från elevhälsodatabasen ELSA, vilken består av insamlade och avidentifierade hälsouppgifter från elevernas hälsobesök hos skolsköterskan. Syftet med elevhälsodatabasen ELSA är att följa alla elevers hälsoutveckling över tid och i olika åldrar samt att få kunskap för att skolan ska bli en bra arbetsplats med fokus på alla elever. Alla elever i förskoleklass, årskurs 4 och 7 samt gymnasiets årskurs 1 erbjuds ett hälsobesök inklusive ett hälsosamtal hos skolsköterskan. I samband med besöket fyller eleven och föräldrar i varsin hälsoenkät med frågor om elevens hälsa, livsstil, relationer, trivsel och skolsituation. Även bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder, födelseland, boende och eventuell funktionsvariation ingår. Bakgrundsfrågorna möjliggör fördjupade analyser om vad som påverkar barns hälsa och livsvillkor. Insamling av data sker löpande under hela läsåret. Vårdnadshavare svarar på hälsoenkäten hemma och de lämnar den i slutet kuvert till skolsköterskan. Elever i förskoleklass svarar på enkäten tillsammans med sina föräldrar. I årskurs 4 och 7 samt i gymnasiets årskurs 1 svarar eleverna själva på enkäten i skolan, innan eller i samband med hälsobesöket. På gymnasiet finns ingen föräldraenkät. En mindre grupp elever kan ha svårt att fylla i enkäten och får då hjälp av skolsköterskan. Svaren på hälsofrågorna får eleven prata med skolsköterskan om vid sitt hälsosamtal. Skolsköterskan har tystnadsplikt och insatser inom medicinska elevhälsan är frivilliga. Efter samtycke från vårdnadshavare och äldre elever på gymnasiet sammanställer skolsköterskan avidentifierade hälsouppgifter i ELSA. Samtliga resultat från ELSA presenteras på gruppnivå, vilket innebär att inga barns identitet kan röjas. Analyser av data i ELSA ger underlag för utvecklingsarbete på skol-, kommun- och länsnivå samt underlag för beslut och prioriteringar till hälsofrämjande och före- byggande insatser. Data som analyseras presenteras i hälsorapporter och vetenskapliga artiklar. Samtliga kommuner och några friskolor i Värmland för in data i ELSA. Årliga sammanställningar har gjorts sedan läsåret 09/. I denna rapport har analyser gjorts av hälsodata från ELSA på uppdrag av styrgruppen för ELSA och länsnätverket för medicinska elevhälsan i Värmland. Länsnätverket består av skolsköterskor med medicinskt ledningsansvar inom elevhälsan samt en representant från friskolor. Hälsovariabler för analys I samband med hälsosamtalet ställs tre hälsofrågor till eleverna om sömn. Dessa frågor är: Jag har lätt att somna på kvällen, Jag sover gott på natten och Jag känner mig utvilad när jag vaknar på morgonen. Frågorna om sömn överlappar varandra i hög grad. De elever som svarade negativt på frågan Jag har lätt att somna på kvällen svarade också negativt på frågan Jag sover gott på natten. På frågan Jag känner mig utvilad när jag vaknar på morgonen fanns också en överlappning med insomningssvårigheter men inte i lika hög grad. Denna rapport fokuserar på de insomningssvårigheter som mättes med frågan Jag har lätt att somna på kvällen. Frågan hade fyra svarsalternativ: Stämmer mycket bra, Stämmer ganska bra, Stämmer till viss del och Stämmer inte alls. Svaren dikotomiserades (delades i motsatspar) till Stämmer mycket bra/stämmer ganska bra = Ja och Stämmer till viss del/stämmer inte alls = Nej. Sambandsanalyser gjordes mellan insomningssvårigheter och funktionsnedsättningar, skolanknytning, trygghet, aktiviteter, utsatthet, riskbeteende, psykisk hälsa och välbefinnande. Alla sambandsanalyser gjordes med Chi2 test med signifikansnivå p <0.05. Insomningssvårigheter hos skolelever 11

12 RESULTAT RESULTAT Studiepopulationen omfattade totalt elever från läsåret 16/17 i förskoleklass (2 649 elever), årskurs 4 (2 436 elever) och årskurs 7 (2 187 elever) samt gymnasiet årskurs 1 (2 026 elever). Svarsfrekvensen var för förskoleklass 87 procent, i årskurs 4 85 procent, i årskurs 7 76 procent och i gymnasiets årskurs 1 75 procent. Det var 905 elever (9,8 procent) födda utanför Sverige. Andel elever med diagnostiserad funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom var 35 procent, se tabell 1. De elever som ingick i undersökningen gick på skolor i någon av Värmlands 16 kommuner. I diagram 1 visas en översikt över hur andelen elever med insomningssvårigheter förändrats de senaste sex läsåren, totalt ingick elever. Utvecklingen av rapporterade insomningssvårigheter över tid har inte nämnvärt förändrats men det finns en tendens till ökning i årskurs 4, 7 samt i gymnasiets årskurs 1. I förskoleklass var det cirka en tiondel av eleverna som uppgav insomningssvårigheter. Elever i årskurs 4 uppgav i något högre grad insomningssvårigheter jämfört med både förskoleklass och årskurs 7. I gymnasiet ses en ökning från 17 procent läsåret 11/12 till 22 procent läsåret 16/17. Insomningssvårigheter i olika årskurser I tabell 2 beskrivs andelen elever med insomningssvårigheter läsåret 16/17. Drygt 15 procent (1 426 elever) av samtliga elever uppgav insomningssvårigheter. I förskoleklass uppgav var tionde elev insomningssvårigheter. I årskurs 4 var andelen något högre (17 procent) och i årskurs 7 något lägre än i årskurs 4 (14 procent). I gymnasiets årskurs 1 uppgav drygt var femte elev insomningssvårigheter (21,7 procent). I årskurs 7 och årskurs 1 i gymnasiet var det signifikant fler flickor som rapporterade insomningssvårigheter (tabell 2). Boende Tabell 3 visar att elever som bodde med båda föräldrarna eller växelvis boende uppgav i lägre grad att de hade svårt att somna på kvällen jämfört med de elever som bodde tillsammans med en förälder eller i annat boende. Diagram 1. Andel elever (%) med insomningssvårigheter från sex läsår (11/12 till och med 16/17) i förskoleklass, årskurs 4, 7 och gymnasiets årskurs 1 (N= elever). Procent Läsår 11/12 Läsår 12/13 Läsår 13/14 Läsår 14/15 Läsår 15/16 Läsår 16/17 Linjär (läsår 16/17 0 Förskoleklass Årskurs 4 Årskurs 7 Gymnasiet årskurs 1 12 Insomningssvårigheter hos skolelever

13 RESULTAT Tabell 1. Beskrivning av elevpopulationen läsåret 16/17 fördelat på kön, årskurs, födelseland och funktionsnedsättning. N Variabel Totalt n (%) Flickor n (%) Pojkar n (%) Kön Flicka/pojke (48,5) (51,5) Årskurs Förskoleklass (48,9) (51,1) Årskurs (48,3) (51,7) Årskurs (48,6) (51,4) Gymnasiet årskurs (48,3) (51,7) Födelseland Utanför Sverige 905 (9,8) 452 (,0) 453 (9,5) Funktionsnedsättning Diagnostiserad 3247 (34,9) (31,8) (37,9)* *Fetstilt innebär signifikansnivå: p<0.05 Tabell 2. Beskrivning av andel elever med insomningssvårigheter fördelat på årskurser och kön och. N n (%) Insomningssvårigheter Årskurs Förskoleklass 277 (,5) 138 (,7) 139 (,3) Flickor Pojkar Årskurs (16,6) 184 (15,7) 219 (17,4) Årskurs (14,1) 165 (15,6)* 142 (12,7) Gymnasiet årskurs (21,7) 232 (23,7)* 7 (19,8) Födelseland Alla årskurser (15,4) 719 (16,0) 707 (14,8) *Fetstilt innebär signifikansnivå: p<0.05 Tabell 3. Boende. N n Insomningssvårigheter n (%) Boende Båda föräldrar (referens) (13,5) *Fetstilt innebär signifikansnivå: p<0.05 En förälder (23,1)* Växelvis boende (14,4) Familjehem (21,8)* Annan vuxen 8 (40)* Annat boende (HVB) (39,3)* Eget boende (gymnasiet) (,2)* Alla elever (15,4) Insomningssvårigheter hos skolelever 13

14 RESULTAT Studieprogram på gymnasiet Bland alla elever på gymnasiet uppgav drygt var femte elev insomningssvårigheter. Diagram 2 visar att andelen elever, både flickor och pojkar, med insomningssvårigheter var lägst på de högskoleförberedande programmen och för flickor högst på yrkesprogrammen. Nästan en tredjedel av flickorna på yrkesprogrammen uppgav insomningssvårigheter. Pojkar som gick på introduktionsprogrammet angav i högre grad insomningssvårigheter (29 procent) jämfört med övriga pojkar på andra program. Funktionsvariationer Sambandet mellan funktionsvariation och insomningssvårigheter varierade beroende på vilken diagnos eleven hade. Det var inte signifikant fler elever med diagnoserna allergi, astma eller eksem som uppgav insomningssvårigheter jämfört med elever utan dessa diagnoser. Både flickor och pojkar som hade diagnosen ADHD/ADD eller autism/asperger uppgav i högre grad insomningssvårigheter jämfört med övriga elever. Även elever med övervikt inklusive fetma hade i signifikant högre grad insomningssvårigheter Diagram 2. Andel elever (%) med insomningssvårigheter på olika studieprogram i gymnasiet fördelat mellan flickor och pojkar. N Procent Flickor med insomningssvårigheter Pojkar med insomningssvårigheter Introduktionsprogram Yrkesprogram Högskoleförberedande program Diagram 3. Beskrivning av sambandet mellan insomningssvårigheter och funktionsvariationer fördelat mellan flickor och pojkar i samtliga årskurser. N (%)flickor och pojkar i samtliga årskurser. N (%). Procent Flickor med insomningssvårigheter Pojkar med insomningssvårigheter Funktionsnedsättning ADHD/ADD Autism/Asberger Allergi Astma Eksem Dyslexi Övervikt inkl fetma 14 Insomningssvårigheter hos skolelever

15 RESULTAT (19 procent) jämfört med övriga elever (15 procent). Var femte flicka med diagnosen dyslexi uppgav att de hade insomningssvårigheter. Denna skillnad sågs dock inte mellan pojkar. Skolanknytning och trygghet Studier har visat att god anknytning till skolan har avgörande betydelse för, om eleven får en bra skolgång. Skolanknytning definieras som en känsla av elevmakt, att kunna knyta an, känna tillhörighet och gemenskap till såväl skolan som till viktiga personer i skolan. Det handlar också om i vilken grad eleven känner sig accepterad, respekterad, inkluderad och får stöd av andra på skolan. Faktorer som associeras med skolanknytning är tillhörighet, självkänsla, vänskap, relationer med lärare, att värdesätta skolan, engagemang och trygghet. Elever som skattar högt på dessa faktorer har god skolanknytning och de som skattar lågt har bristande skolanknytning (Zwarych, 04). Detta är viktiga delar i skolans kompensatoriska uppdrag. Det finns ett signifikant samband mellan indikatorer på låg skolanknytning och på otrygghet och insomningssvårigheter. De flesta elever utan insomningssvårigheter rapporterade att de tyckte lärarna lyssnade, att de fick den hjälp de behövde i skolan, att skolpersonalen var vänlig och att de kände sig trygga. Dock upplevde elever med insomningssvårigheter i högre grad en bristande skolanknytning eller otrygghet jämfört med elever som hade lätt att somna. Särskilt tydligt var detta för elever som rapporterade att de inte hade arbetsro, inte kände sig delaktiga eller att övriga elever i skolan inte var vänliga mot dem (diagram 4 och 5). Cirka var femte elev som hade insomningssvårigheter uppgav dålig arbetsro eller att de inte kände sig delaktiga att jämföra med en tiondel för elever som inte hade insomningssvårigheter. Diagram 4. Beskrivning av samband mellan skolanknytning och insomningssvårigheter i samtliga årskurser (%). Procent Insomningssvårigheter Ej Insomningssvårigheter Lärarna lyssnar inte Får inte hjälp i skolan Skolpersonal ovänlig Bristande arbetsro (ej fk) Ej delaktig Insomningssvårigheter hos skolelever 15

16 RESULTAT Diagram 5 visar på ett samband mellan otrygghet och insomningssvårigheter. Nästan var tionde elev med insomningssvårigheter uppgav att de inte hade vänner på fritiden eller inte trivdes i skolan. De elever som hade insomningssvårigheter uppgav också i högre grad att de inte ha goda relationer med övriga elever på skolan jämfört med elever som hade lätt att somna. Aktiviteter Sambandet mellan aktivitet och insomningssvårigheter visas i diagram 6. Elever som hade lätt att somna på kvällen uppgav i signifikant högre grad att de var utomhus på raster, aktiva på idrottslektioner, rörde sig på fritiden, hade fritidsintressen och var utomhus efter skolan jämfört med de elever som hade insomningssvårigheter. Utsatthet och riskbeteende Diagram 7 visar på samband mellan utsatthet och insomningssvårigheter. I gruppen elever som uppgav insomningssvårigheter var det signifikant fler som inte trivdes hemma, kände sig otrygga hemma och Diagram 5. Beskrivning av samband mellan otrygghet och insomningssvårigheter i samtliga årskurser (%). Procent 30 Insomningssvårigheter Ej Insomningssvårigheter Ej vänner i skolan Ej vänner fritid Trivs ej i skolan Ej lugn och trygg inför skoldagen Elever i skolan ovänliga Diagram 6. Beskrivning av sambandet mellan aktiviteter och insomningssvårigheter i samtliga årskurser (%). Procent Insomningssvårigheter Ej Insomningssvårigheter Ej utomhus raster Inte aktiv idrotten Rör sig ej fritiden Ej fritidsintressen Ej utomhus hemma 16 Insomningssvårigheter hos skolelever

17 RESULTAT som inte hade någon vuxen att prata med om viktiga saker. Av de totalt 694 elever som uppgav att Något/ någon på internet gjort mig ledsen eller rädd hade 261 elever insomningssvårigheter. Frågor om riskbeteende ställs till elever i årskurs 7 och årskurs 1 på gymnasiet. Elever med insomningssvårigheter uppgav oftare att de var dagligrökare eller snusade dagligen jämfört med de elever som hade lätt att somna. Elever som hade insomningssvårigheter hade också i högre grad druckit alkohol, känt sig berusade eller provat narkotika. Det fanns även ett samband mellan insomningssvårigheter och att ha en positivare attityd till narkotika jämfört med elever som hade lätt att somna (diagram 8). Diagram 7. Beskrivning av samband mellan utsatthet och insomningssvårigheter (%). Procent Insomningssvårigheter Ej Insomningssvårigheter Någon gjort illa Trivs inte hemma Otrygg hemma Internet ledsen/rädd Ingen vuxen prata med Diagram 8. Beskrivning av sambandet mellan riskbeteende och insomningssvårigheter (%). Procent Insomningssvårigheter Ej Insomningssvårigheter Röker dagligen 7 3 Snusar dagligen Druckit alkohol Varit berusad 6 1 Provat narkotika 9 3 Positiv attityd narkotika Insomningssvårigheter hos skolelever 17

18 RESULTAT Psykisk hälsa och välbefinnande I diagram 9, och 11 visas samband mellan psykologiska symtom, psykosomatiska symtom, välbefinnande och insomningssvårigheter. Elever med insomningssvårigheter uppgav i signifikant högre grad psykologiska och psykosomatiska symtom jämfört med elever som inte hade insomningssvårigheter. Diagram 9 visar att av elever som hade insomnings- svårigheter kände sig var fjärde elev ledsen, orolig eller arg varje dag eller ofta. Drygt hälften att dem hade även svårt att koncentrera sig jämfört med en fjärdedel för de som hade lätt att somna. Elever med insomningssvårigheter hade också i högre grad huvudvärk, magont, yrsel samt ont i axlar, rygg och nacke varje dag eller ofta jämfört med elever som hade lätt att somna (diagram ). Diagram 9. Beskrivning av samband mellan psykologiska symtom och insomningssvårigheter (%). Procent Insomningssvårigheter Ej Insomningssvårigheter Ledsen Orolig Arg Irriterad/dåligt humör Svårt koncentration Diagram. Beskrivning av samband mellan psykosomatiska symtom och insomningssvårigheter (%). Procent Insomningssvårigheter Ej Insomningssvårigheter Huvudvärk Magont Yrsel Ont axlar, rygg, nacke 18 Insomningssvårigheter hos skolelever

19 RESULTAT Det fanns ett signifikant samband mellan insomningssvårigheter och negativt välbefinnande (diagram 11). Av de elever som uppgav insomningssvårigheter rapporterade omkring var fjärde elev att de var missnöjda med sin kropp, att jämföra med en tiondel för de som inte hade svårt att somna. De flesta elever har en positiv framtidstro (98 procent), vilket dock var lägre för elever med insomningssvårigheter (91 procent). Diagram 11. Beskrivning av samband mellan välbefinnande och insomningssvårigheter (%). Procent Insomningssvårigheter Ej Insomningssvårigheter Mår ej bra Missnöjd kropp Missnöjd sig själv Negativ framtidstro Insomningssvårigheter hos skolelever 19

20 DISKUSSION OCH SLUTSATSER DISKUSSION OCH SLUTSATSER Sammanfattningsvis visar resultatet på ett signifikant samband mellan insomningssvårigheter och låg skolanknytning, otrygghet, inaktivitet, utsatthet, riskbeteende, psykisk ohälsa och lågt välbefinnande. Resultatet visar ingen alarmerande ökning av insomningssvårigheter de senaste sex läsåren. Andelen elever med insomningssvårigheter varierade dock mellan årskurserna. Flest elever med insomningssvårigheter återfanns bland de äldre eleverna i gymnasiets årskurs 1. Inga skillnader fanns mellan flickor och pojkar i förskoleklass och årskurs 4. Däremot var det signifikant fler flickor jämfört med pojkar i årskurs 7 och i gymnasiets årskurs 1 som uppgav insomningssvårigheter. Flickor på gymnasieskolans yrkesprogram angav i högre grad insomningssvårigheter jämfört med elever på övriga gymnasieprogram. Resultatet att flickor på yrkesprogrammen hade svårare att somna än alla andra väcker fler frågor. Det skulle kunna finnas ett samband mellan en högre grad psykisk ohälsa och upplevd stress bland dessa flickor. Att det var fler elever på gymnasiet som hade insomningssvårigheter kan ha en biologisk förklaring. Tonåringars insöndring av Melatonin minskar och de blir ofta piggare på kvällen, vilket leder till insomningssvårigheter och förskjutning av dygnsrytmen. Mindre än sex timmars nattsömn kan dock ge allvarliga hälsoproblem (Larsson & Smedje, 13; Nygren, 17). Elever med funktionsnedsättning uppgav i högre grad insomningssvårigheter jämfört med övriga elever. Särskilt elever med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar såsom ADHD/ ADD, autism/asperger och dyslexi. Ett resultat som återkommer i flera andra studier där också medicinering kan vara en förklaring (Larsson & Smedje, 13; Läkemedelsverket, 15). Intressanta resultat i den här studien visade att elever med växelvis boende inte hade svårare att somna på kvällen än övriga elever som bodde med båda sina föräldrar. Däremot hade elever som bodde hos en vårdnadshavare eller i annat boende i högre grad insomningssvårigheter än de elever som bodde med båda sina föräldrar. Liknande resultat återfinns i en svensk studie där man bland annat studerat barns upplevelse av stress, välbefinnande, fysisk och psykisk hälsa kopplat till boendesituation. Vardagsrelationer till båda föräldrarna verkar vara viktigare än att bo på samma ställe hela tiden (Bergström, 17). Ett överraskande resultat var att yngre elever i årskurs 4 i högre grad än elever i årskurs 7 uppgav insomningssvårigheter. Detta skulle kunna förklaras av att yngre elever oftare uppgav att de blivit utsatta på nätet eller att någon har gjort dem illa (Engh, 17). Utsatthet kan vara en betydande stressfaktor, vilket kan ha en koppling till psykisk ohälsa i form av psykologiska och psykosomatiska symtom. Sömnbrist kan i sin tur leda till ökad risk för psykosomatiska symtom, vilket också ligger i linje med vår studie. Att elever i årskurs 4 oftare än elever i årskurs 7 rapporterade psykisk ohälsa har även Lundgren Kullgren (17) visat i sin studie. Sambandet mellan stress, psykosomatiska symtom och för lite sömn bekräftas också i andra studier (Bremberg & Eriksson, ; Cedernaes et al., 15; Norell-Clarke & Hagquist, 17). Tidigare studier har visat att mycket skärmtid ökar ungdomars sömnbrist (Läkemedelsverket, 14). Vårt resultat antyder att det finns fler dimensioner än skärmtid i barns mediavanor som kan påverka deras sömn negativt. Att uppleva utsatthet på nätet är ett sådan negativ faktor. Andra orsaker till insomningssvårigheter kan vara användning av dator och mobiltelefon i samband sänggående, vilket kan leda till en överbelastning av intryck och att hjärnan får dubbla budskap. Det kan leda till att djupsömnen uteblir. Läkemedelsverket (15) rekommenderar att skärmtiden bör minimeras en timme före sänggående. En förutsättning för inlärning är god sömn. Sömnbrist leder till koncentrationssvårigheter och att barn lättare blir arga eller ledsna (Nylander, 17; Titova et al., 15), vilket också våra resultat visar. Insomningssvårigheter hos skolelever

21 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Insomningssvårigheter hos skolelever 21

22 DISKUSSION OCH SLUTSATSER Vår studie visar vidare på ett samband mellan insomningssvårigheter och dålig skolanknytning i form av att inte få hjälp i skolan, inte bli lyssnad på, dålig relation till vuxna, bristande arbetsro och bristande delaktighet i skolan. Oavsett det kausala sambandet, om sömnrubbningen är det primära, så har dessa faktorer betydelse för elevens inlärning. God skolanknytning bidrar till ökad självkänsla, motivation, ansträngning och bättre skolprestationer (Mouton, Hawkins, McPherson, & Copley, 1996). Lärarens positiva förväntningar på eleven påverkar inlärningen genom att öka motivationen till att vilja medverka i sin lärprocess (Wery & Thomson, 13). Det finns olika saker som påverkar sömnen, både positivt och negativt. Vår studie visar att elever som druckit alkohol, var dagligrökare och hade provat narkotika oftare hade insomningssvårigheter. Våra resultat visar också på ett samband mellan fysisk inaktivitet och insomningssvårigheter, vilket går in linje med tidigare studier (Larsson & Smedje, 13; Nygren, 17). Amerikanska studier har visat att elever som började skolan runt klockan nio på morgonen upplevde positiva förändringar när det gäller koncentrationsförmåga och måluppfyllelse. Få uppföljningar har dock gjorts och svenska barnläkare samt sömnforskare är tveksamma till detta. Det anses finnas en risk att ungdomar ytterligare flyttar fram sin tid för sänggående och att skoldagarna behöver förlängas. Många ungdomar presterar dåligt på sena eftermiddagar. För att förbättra skolelevers sömnvanor krävs en kombination av åtgärder såsom ökat vuxenansvar, dialog med de unga, senare skolstart, daglig fysisk aktivitet ute i dagsljus och minimerad skärmtid i samband med sänggående (Nylander, 17). Hur kan resultatet från denna rapport användas på skolor i Värmland framöver? På grupp- och organisationsnivå bör skolsköterskors kunskap om sömnens centrala betydelse för hälsa och inlärning tillvaratas. Elever med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och elever med övervikt inklusive fetma är särskilt utsatta grupper när det gäller insomningssvårigheter. Flickor från årskurs 7 och uppåt är också en utsatt grupp. Mest framgångsrikt torde det vara att i samarbete med eleverna och deras vårdnadshavare genomföra generella insatser. Exempelvis undervisning om sömnens påverkan, dagliga utomhusaktiviteter och ha pågående diskussioner om stress, mediavanor, riskbeteende och skolmiljön ur ett hälsofrämjande perspektiv. 22 Insomningssvårigheter hos skolelever

23 REFERENSER REFERENSER Bergström, M. (17). Barn till separerade mår bättre av växelvis boende. Hämtad från Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/15/05/Barn-till-separerade-mar-battre-av-vaxelvis-boende/ Bremberg, S., & Eriksson, L. (). Investera i barns hälsa. Stockholm: Gothia. Cedernaes, J., Rångtell, F. H., Axelsson, E. K., Yeganeh, A., Vogel, H., Broman, J.-E.,... Benedict, C. (15). Short sleep makes declarative memories vulnerable to stress in humans. Sleep, 38(12), Engh, L. (17). Sammanställning av ELSA data i Värmland läsåret 16/17. Karlstad: Karlstads kommun. Larsson, J.-O., & Smedje, H. (13). Ungas sömn ofta en fråga om livsstil men inte alltid. Läkartidningen, 36/13. Lundgren Kullgren, M. (17). Elevers upplevda delaktighet: En populationsbaserad studie av elevers delaktighet i skolmiljön och deras självskattade hälsa. Examensarbete. Karlstad. Karlstads universitet. Läkemedelsverket. (14). Sömnstörningar hos barn kunskapsdokument. Hämtad från upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/somnstorningar_hos_barn_kunskapsdokument_ webb.pdf Mouton, S. G., Hawkins, J., McPherson, R. H., & Copley, J. (1996). School attachment: Perspectives of low-attached high school students. Educational Psychology, 16(3), Norell-Clarke, A., & Hagquist, C. (17). Changes in sleep habits between 1985 and 13 among children and adolescents in Sweden. Scandinavian journal of public health, 45(8), Nygren, A. (17). Så funkar det! -sömn, stress och lite annat. Estland, Tallin: Frija förlag. Nylander, L. (17). Sömnen förstör studierna. Hämtad från Titova, O. E., Hogenkamp, P. S., Jacobsson, J. A., Feldman, I., Schiöth, H. B., & Benedict, C. (15). Associations of self-reported sleep disturbance and duration with academic failure in community-dwelling Swedish adolescents: sleep and academic performance at school. Sleep medicine, 16(1), Wery, J., & Thomson, M. M. (13). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support For Learning, 28(3), 3 8. Zwarych, M. S. (04). Student attachment to school in three secondary schools. Doctoral Dissertation, Saskatoon, Canada: University of Saskatchewan. Insomningssvårigheter hos skolelever 23

24 Maj 18 Karlstads kommun, barn- och ungdomsförvaltningen, Karlstad. Tel: E-post: Webbplats: karlstad.se 24 KARLSTADS KOMMUN ÅRSREDOVISNING 15