Förnybara bränslen och miljönytta

Transkript

1 Välj förnybart!

2 Förnybara bränslen och miljönytta Varifrån bränslet du använder i ditt fordon kommer och vilka utsläpp det ger upphov till vid produktion och användning har stor betydelse för miljön. Av de totala inhemska Svenska växthusgasutsläppen står transporter för ca 33 %. Förnybara bränslen framställs från källor och råvaror som kontinuerligt förnyas och löper därför ingen risk för att ta slut inom överskådlig framtid och de bidrar inte heller direkt till ett utarmande av jordens resurser. De vanligaste förnybara drivmedlen idag är biogas, biodiesel och etanol. Förnybara bränslen bidrar inte heller till något nettotillskott av växthusgaser till atmosfären vid användning, till skillnad från fossila bränslen. Biobränslen framställs som namnet antyder ur olika biologiska material som t.ex. vegetabiliska och animaliska fetter, stärkelse eller cellulosa. Generellt kan man dela in biobränslen i tre olika generationer beroende på typen av råvara som används: Första generationens biobränslen är sådana som framställ av livsmedelsgrödor. Detta görs antingen genom bearbetning av vegetabiliska fetter till biodiesel eller genom jäsning av stärkelse till bioetanol. Exempel på detta är RME som framställs av rapsolja och etanol som framställts av socker betor. Denna typ av biobränslen har vissa nackdelar och användningen har gett upphov till heta debatter om bland annat dess faktiska miljönytta och om konflikter mellan produktion av livsmedel och bränsle. Andra generationens biobränslen är till skillnad från första generationen framställda från sådana råvaror som inte kan användas som livsmedel. Det kan röra sig om grödor som inte lämpar sig för mänsklig konsumtion men också olika typer av avfall från t.ex. skogsindustrin, livsmedelsindustrin och hushåll. Exempel på detta kan vara HVO framställd av tallolja från massaindustrin eller biogas som framställts av matavfall från hushåll. Tredje generationens biobränslen baseras på råvaror som avsiktligt utformats av människan i syfta att öka produktiviteten för biobränslen. Hittills har genmanipulerade mikroalger varit den huvudsakliga råvaran som använts i detta syfte men tekniken är fortfarande i utvecklingsstadiet. Fossila bränslen är olja, naturgas, kol och motorgas (gasol). Fossila råvaror tar miljoner år för att förnyas och vi använder idag dessa resurser i långt högre utsträckning än de nybildas. Användningen av fossila bränslen innebär också nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären och därmed en kraftigare växthuseffekt. Alla energikällor kan omvandlas till el som i sin tur kan användas för att driva transporter. Om elen är förnybar eller inte beror på hur den har producerats. 2

3 Miljönyttan med biobränslen varierar mycket beroende på vilken råvara som används vid produktionen och hur energikrävande bränslet är att framställa. Att gå från livsmedelsgrödor till restprodukter är ett steg för att öka miljönyttan och att minska konflikten mellan livsmedels- och bränsleproduktion. Idag är en överväldigande majoritet av forskarna överens om att en global temperaturhöjning pågår som till stor del beror på människans utsläpp av växthusgaser. Användandet av fossila bränslen med fortsatt nettoökning av koldioxidutsläpp som effekt måste därför fasas ut inom en snar framtid. För att uppnå våra klimat- och miljömål måste vi parallellt med utvecklingen av biodrivmedel också effektivisera våra transporter generellt. Detta innebär att vi behöver satsa mer på kollektivtrafik, smartare trafiklösningar och mer energieffektiva fordon. Ett övergripande nationellt mål är målet om en fossilfri fordonsflotta år En miljöbil är ett samlingsnamn på fordon som uppfyller vissa krav gällande miljöprestanda och som används för subventioner. Det finns två olika nationella regelverk som definierar miljöbilar: vägtrafikskattelagen och inkomstskattelagen. Dessutom finns regeringens definition för så kallade supermiljöbilar. Många kommuner har därutöver egna miljöbilsdefinitioner. Den mest spridda och använda definitionen är den nationella miljöbilsdefinitionen (enligt förordningen 2006:227 11a) som används som grund för befrielse från fordonsskatt. För bilar som är registrerade från 1 januari 2013 och framåt avgör bilens drivmedel samt dess vikt i förhållande till koldioxidutsläpp om det är en miljöbil eller inte. Tyngre bilar får ha högre utsläpp medan lättare bilar får släppa ut mindre. Fordon & bränslen Etanolbilar Etanolbilar fungerar som vanliga bensinbilar. De kan köras på E85 och bensin och kallas även för flexifuelfordon. Motorn klarar av valfri blandning mellan bensin och E85 och anpassar sig till den blandning som för tillfället finns i bränsletanken. Etanol tillverkas genom jäsning av stärkelse, huvudsakligen av spannmål, majs och sockerrör/sockerbetor. Etanolen smörjer motorn sämre än bensin, därför bör man byta olja och filter oftare i en etanolbil. Bränsleklassen E85 innehåller 85 % etanol och 15 % bensin (sommartid). Andelen bensin höjs vintertid för att underlätta vid kallstarter. Med denna blandning klarar etanolbilarna att starta ända ned till 25 minusgrader. 3

4 4 ED95 är ett etanolbaserat drivmedel för anpassade dieselmotorer. Det består av ca 95 % bioetanol och 5 % tändförbättrare, smörjmedel och korrosionsskydd. I en dieselmotor anpassad för ED95 kan etanolen utnyttjas upp till 40 % bättre än i en vanlig anpassad bensinmotor. ED95 är ett beprövat drivmedel som främst använts för tyngre fordon som bussar och lastbilar. ED95 har samma energiinnehåll som diesel och jämfört med en konventionell dieselmotor kan nettoutsläppen av växthusgaser minskas med upp till 90 %. Bränsleleverantörerna får även blanda in etanol i vanlig bensin upp till 10 %. I dagligt tal brukar denna kvalitet kallas för E10 men det är ingen egen bränsleklass. Biodiesel är ett samlingsnamn på biobränslen som uppfyller bränslekvaliteten diesel. Den vanligaste typen av biodiesel i Sverige är RME (rapsmetylester) som huvudsakligen framställs av rapsolja. RME är en specifik typ av FAME (fettsyrametylester) som kan framställs av i princip vilken typ av biologiskt fett som helst. Biodiesel är precis som andra biobränslen biologiskt nedbrytbart och icke-giftigt. Bränslet löser upp vissa typer av gummi, vilket gör det olämpligt att använda i äldre bilar. HVO (hydrerade vegetabiliska oljor) är en annan typ av biodiesel som blivit mycket vanligare i Sverige på senare år. HVO kallas ibland även för syntetisk diesel då dess kemiska uppbyggnad är identisk med fossil diesel. HVO framställs bland annat från Tallolja som är en restprodukt från massaindustrin. Biodiesel säljs vanligtvis i en sommarkvalitet som kan användas i temperaturer ner till ca 11 minusgrader och i en vinterkvalitet som kan användas i temperaturer ner till ca 25 minusgrader. Idag har även vanlig diesel en ganska hög andel biodiesel inblandad, upp till ca 40 %, detta varierar mellan olika leverantörer och även mellan olika bränslen från en och samma leverantör. Gasbilar som kan köras på fordonsgas har vanligen två separata tanksystem, ett för bensin och ett för gas. Gasbilen fungerar precis som en vanlig bensinbil, förutom att räckvidden med enbart gas är kortare. När gasen tar slut går bilen över till att drivas på bensin, så den sammanlagda möjliga körsträckan är vanligtvis längre än med motsvarande bensinbilsmodell. De flesta modeller startas med bensin och slår automatiskt över till gasdrift efter några sekunder. Skulle gasen ta slut under körning slår bilen ofta automatiskt om till bensindrift men i vissa modeller krävs manuell omställning genom en knapptryckning. Biogas är ett förnybart bränsle som ger upphov till mycket mindre utsläpp av koldioxid än bensin och diesel. Biogas kan utvinnas genom rötning av till exempel livsmedelsavfall, jordbruksavfall eller avloppsslam. Klimatnyttan med biogas är stor eftersom den inte

5 bara ersätter fossila bränslen utan också tar hand om avfall och minskar utsläpper av växthusgasen metan till atmosfären. Var inte fossil! Naturgas är ett fossilt bränsle som likt olja utvinns från koncentrerade fyndigheter i jordskorpan, ofta utvinns båda dessa resurser från samma källor. Utvinningen påverkar miljön både lokalt vid produktion och globalt vid användning. Förbränning av naturgas, t.ex. som transportbränsle, ger upphov till större utsläpp av växthusgaser än biogas men lägre än bensin och diesel. Fordonsgas är samlingsnamnet för det drivmedel som används i gasfordon. Fordonsgas består av biogas och naturgas i varierande blandning. De senaste åren har andelen biogas i fordonsgasen legat på runt 60 %, med stora lokala variationer. Uppgraderad biogas och naturgas är nästintill identiska och består huvudsakligen av metangas. Det innebär att de kan blandas i vilka proportioner som helst i bilens tank och man kan som gasbilsägare tanka vid vilket gastankställe som helst. Idag finns svanenmärkt fordonsgas som ställer krav på andelen biogas och utsläpp av växthusgaser under bränslets livscykel. Vätgasfordon kan sägas ligga någonstans mellan biobränslefordon och elfordon ur ett tekniskt perspektiv. Fordonet måste tankas med ett fysiskt bränsle, vätgas, men fordonet drivs fram med elektriska motorer. Gapet från vätgas till elektricitet görs med en så kallad bränslecell. Funktionen hos en bränslecell är att omvandla kemiskt bunden energi i någon typ av bränsle till elektrisk energi. Det vanligaste bränslet för denna typ av system i fordon är vätgas. Vätgasen reageras med syre från luften till att bilda vatten och samtidigt frigörs elektrisk energi som används för att driva elmotorer. En bränslecell kombinerat med elmotorer är ungefär dubbelt så energieffektiv som en vanlig förbränningsmotor. Liksom renodlade elfordon har bränslecellsfordon i princip obefintliga lokala utsläpp av föroreningar. Däremot kan framställningen av bränslet som bränslecellen drivs med ge upphov till föroreningar. Vätgas är energikrävande att framställa och detta görs idag nästan uteslutande från fossila källor. Vätgas kan också framställas genom elektrolys med hjälp av förnybara energikällor, vilket är förhoppningen inför framtiden men detta är idag för dyrt och sker inte i någon större skala. 5

6 6 Elhybrider kallas de fordon som har en vanlig förbränningsmotor och en elmotor. Båda motorerna kan arbeta för att driva bilen, samtidigt eller var för sig. Elhybridbilar använder förbränningsmotorn för att ladda fordonets batteri under färd men även inbromsningar och tomgångskörning kan användas för laddning. En del av den energi som blir till spillvärme i en vanlig bensinbil kan tas tillvara som el i batteriet och driva elmotorn. På så sätt minskar bränsleförbrukningen. En elhybrid kan inte laddas upp med el genom anslutning till ett uttag. Det är helt möjligt att tillverka elhybrider som drivs på enbart förnybara drivmedel men än så länge har utbudet av sådana modeller varit litet. Idag satsar ett flertal tillverkare på så kallade mildhybrider, elhybrider med relativt små batterier som huvudsakligen används för att ta tillvara energi vid inbromsning och tomgångskörning. Med fortsatt sjunkande priser på batterier kan dessa bilar i framtiden bli i princip lika billiga som vanliga bensin-/dieselbilar men med lägre bränsleförbrukning och utsläpp. Laddhybrider kallas även plug-in-hybrider och har också två motorer; en förbränningsmotor och en elmotor. Likt renodlade elbilar kan dock fordonets batteri laddas från elnätet, men batteriet är inte lika stort och räcker inte lika långt som på de renodlade elbilarna. De laddhybrider som finns på marknaden tankas därutöver huvudsakligen med bensin, eller i några fall med diesel. Renodlade elbilar har ingen förbränningsmotor utan endast elmotorer för framdrivning. Renodlade elbilar ger inte upphov till några lokala utsläpp vid körning. Elbilens batterier laddas genom anslutning till elnätet. Den renodlade elbilens räckvidd upplevs ibland som en begränsning men utvecklingen av batteriteknik och laddinfrastruktur går snabbt framåt och idag är räckvidden tillräcklig för de allra flesta vardagliga resor. De flesta modeller som nu säljs i Sverige har en räckvidd (tillverkarens uppgifter) på mil. Hur långt batteriet räcker i praktiken påverkas mycket av utetemperaturen, körsätt och hur mycket elektrisk utrustning som man har på i bilen, t.ex. värme eller kyla i kupén. Elmotorer är betydligt mer effektiva än förbränningsmotorer, detta tillsammans med den låga kostnaden för el gör elbilarna betydligt billigare i drift än en jämförbar bensinbil. Elbilens klimatnytta beror

7 till stor del på med vilken el man laddar den. El kan vara både ett förnybart och fossilt beroende på hur elen är producerad. Välj förnybar el från din elleverantör! Laddning är elfordonens motsvarighet till att tanka. Det finns idag tre olika klasser för laddning av elfordon och laddningstiderna skiljer sig åt: Normalladdning laddar från tomt till fullt batteri på ca 8 10 timmar. Semisnabbladdning laddar från tomt batteri till 80 % på ca 2 3 timmar. Snabbladdning laddar från tomt batteri till 80 % på ca minuter. Dessa siffror gäller för de flesta renodlade elbilar. Laddhybrider har mindre batterier och laddas fullt snabbare. Om man laddar bilen hemma rekommenderas en dedikerad laddbox eller laddstolpe för säkrare och snabbare laddning än det vanligt 220V-uttaget. Låt alltid en behörig elektriker göra elinstallationer och försäkra dig om att er säkring täcker det höjda effektuttaget. Fler förnybara och hållbara tips Kollektivtrafiken i Stockholmsregionen är väl utbyggd med spårtrafik och bussar. Att resa kollektiv är både mer energieffektivt och platseffektivt än att köra bil. Dessutom drivs tågen med miljömärkt el och majoriteten av bussarna körs på förnybara bränslen. Bildelning i olika former intresserar allt fler, både företag och privatpersoner. Att ha tillgång bil är praktiskt, men att själv äga den kanske inte alltid är nödvändigt, speciellt om man bor i tätort. Om fler kan dela bil utnyttjar vi fordonsparken effektivare. Ofta minskar då också slentriankörandet vilket sparar både miljö och plånbok. Det finns både stora och små, kommersiella och kooperativa bilpooler. Vissa bilpooler har också flera typer av bilar så att man kan välja en som passar för dagens specifika behov. Samåkning är bättre för miljön, innebär minskade kostnader och ger möjlighet till umgänge vid transport. Det finns idag flera websidor och appar för matchning av förare och passagerare eller så kan man helt enkelt skicka ut en förfrågan på arbetsplatsen. Rör på påkarna. Att cykla och gå är positivt för miljön, plånboken och hälsan. Studier visar att de som pendlar för egen maskin får mer vardagsmotion och är mindre stressade när de reser till och från arbetet. 7

8 Vilka är vi? Den kommunala energi- och klimatrådgivningen är en service från din kommun. Den vänder sig till privatpersoner, företag och organisationer. I Stockholmsregionen är rådgivningen samordnad av kommunförbundet Storsthlm och är i huvudsak finansierad av Energimyndigheten. Kommunerna samarbetar för att effektivisera rådgivningen. Vi som svarar på dina frågor är utbildade energi- och klimatrådgivare. Du får råd om: Hur du kan minska din energianvändning. Hur du kan spara pengar och samtidigt minska din klimat- och miljöpåverkan. Vilka tekniska lösningar du kan välja mellan. Källor och lästips Sveriges portal för miljöbilar (fordon, tankställen, laddstolpar) Stockholms stads satsning med information om el-, biogas-, etanoloch andra typer av miljöbilar inklusive tunga fordon Kunskapsportal till elfordon och laddinfrastruktur Karta över elbilsladdplatser Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet, branschorganisation för drivmedel, bränsle-, bitumen- och smörjmedelssektorerna i Sverige Bioenergiportalen produceras av JTI, Institutet för jordbruksoch miljöteknik. Om skogsenergi, biogas, närvärme, energieffektivisering Branschorganisationen Energigas Sverige. Om biogasproduktion och användning, om miljö- och samhällsnytta Branschorganisation för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas Frågor och svar om gasbilar Transporter märkta med Bra Miljöval Gröna Bilisters sammanställning över samåkningslänkar Bilpooler och samåkning Storstockholms Lokaltrafiks tjänst Reseplaneraren Transportstyrelsen arbetar för att minska trafikens miljöpåverkan Trafikverket har det övergripande ansvaret för att skapa ett långsiktigt hållbart och effektivt transportsystem Energimyndigheten arbetar för effektiv och hållbar energianvändning Uppgifter från källorna har hämtats under oktober-november Produktion: Blomquist. Foto omslag: Johnér/Jenny Gaulitz. Foto övriga: istock. Tryck: Edita Bobergs. December Art.nr Kontaktuppgifter: Telefonrådgivning, vardagar Webb: