Läroplan för den svenska förskoleundervisningen i Sibbo

Transkript

1 Läroplan för den svenska förskoleundervisningen i Sibbo

2 Innehåll Inledning ( ) Uppgifter och allmänna mål för förskoleundervisningen i Sibbo Uppgift Gemensamma mål för fostran och lärande Värden Genomförandet av förskoleundervisning Anordnandet av förskoleundervisning Förskoleundervisning i anslutning till skola Förskoleundervisning inom dagvården Förskoleundervisning i flexibel undervisningsgrupp Inlärningssyn Den pedagogiska miljön Arbetsmetoder Verksamhetskultur Ämnesområden i förskoleundervisningen Ämnesintegrering Matematik Etik och livsåskådning Mål: Natur och miljö Barnet ges möjlighet att: Hälsa Fysisk och motorisk utveckling Mål 14 Barnet ges möjlighet att Konst och kultur Mål 14 Barnet ges möjlighet att Stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen Allmänt stöd i förskoleundervisningen Intensifierat stöd i förskoleundervisningen Särskilt stöd i förskoleundervisningen Individuella planer i förskoleundervisningen Plan för barnets lärande i förskolan Individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas

3 5. Former av stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen Stöd i anslutning till arrangemang i förskoleundervisningen Kolla grunderna! Specialundervisning Förlängd läroplikt Övrigt stöd i förskoleundervisningen Samarbetet med hemmet Ordnandet av tolknings- och assistenttjänster Elevvård i förskolan och främjandet av trygghet och säkerhet Elevvård Främjandet av trygghet och säkerhet Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter Förskoleundervisning för barn från olika språkliga och kulturella minoriteter, förskoleundervisning som bygger på en särskild princip samt förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken Samisktalande barn Romanitalande barn Barn som använder teckenspråk Invandrare Förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken Förskoleundervisning på främmande språk Språkbadsundervisning Utvärdering

4 Inledning ( ) Utbildningsstyrelsen har beslutat att ändra Grunderna för förskoleundervisningens läroplan enligt bilagan (Utbildningsstyrelsens föreskrift 51/011/2010). Den nya föreskriften innehåller flera förändringar i de nuvarande Grunderna för förskoleundervisningens läroplan, vilket föranleder att grunderna förnyas i sin helhet. Grunden för förändringarna är förändringen i lagen om den grundläggande utbildningen (642/2010). Föreskriften beaktar även Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000 (föreskrift 64/011/2000) och förändringar i den år 2003 (föreskrift 42/011/2003) och 2009 (föreskrift 9/011/2009). Grunderna för läroplanen har beretts i samarbete med de centrala intressegrupperna, Kommunförbundet, OAJ samt THL. Också den respons som framfördes vid hörandetillfället och de svar som anordnare av förskoleutbildning gav i en elektronisk enkät har beaktats. Föreskriften gäller fr.o.m tillsvidare. Föreskriften förutsätter att anordnare av förskoleundervisning ändrar och kompletterar sina läroplaner. Anordnaren av förskoleundervisning kan ta i bruk läroplanen Anordnaren av förskoleundervisning ska ta i bruk läroplanen senast

5 1 Uppgifter och allmänna mål för förskoleundervisningen i Sibbo Småbarnsfostran, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska bilda en helhet i enlighet med barnets utveckling. I förskoleundervisningen beaktas målen och innehållet i den övriga småbarnsfostran och grundläggande utbildningen. Målen för förskoleundervisningen ska alltid beaktas, oberoende av om förskoleundervisningen genomförs i en separat grupp eller tillsammans med andra åldersgrupper. I Sibbo förekommer båda alternativ. 1.1Uppgift Målen och verksamheten i förskoleundervisningen baserar sig på Sibbo kommuns grundläggande värden ( punkt 1.3). Förskoleundervisningen stöder barnets utveckling på ett helhetsinriktat sätt. Det är viktigt att se barnet som en aktiv individ. Växande och utveckling samt lärande främjas genom att man stöder barnets fysiska, psykiska, kognitiva, sociala och emotionella utveckling. Det viktigaste är att stärka barnets självkänsla genom förebyggande åtgärder och tidigt ingripande. Förskolan har egna tyngdpunktsområden och ett eget undervisningsinnehåll. Förskoleundervisningens uppgift är att berika barnets upplevelsevärld, ge positiva inlärningserfarenheter och göra barnet bekant med mångsidiga arbetsmetoder. Dessutom tränas barnen i färdigheter som de behöver för sin skolgång, t.ex. interaktion, samarbetsförmåga och att fungera självständigt. Barnen ges också möjlighet att bekanta sig med nya intresseområden. Förskoleundervisningen ska garantera alla barn lika möjligheter att lära sig och eventuella särskilda behov samt kön tas i betraktande. Vårdnadshavaren och förskoleläraren ansvarar gemensamt för att barnet deltar i förskolans verksamhet. Förskoleundervisningen är regelbunden och planerad men inte obligatorisk. I förskoleundervisningen kan man betona olika pedagogiska lösningar utgående från enhet och individerna. Unikt för Sibbo är närheten till naturen, som ger fina naturupplevelser och en god grund för att förstå miljöns betydelse. Tvåspråkigheten i vår kommun stöds bland annat genom språkbadsundervisning. 1.2 Gemensamma mål för fostran och lärande Målet för förskoleundervisningen är enligt lagen om grundläggande utbildning att som en del av småbarnsfostran stödja barnets individuella utveckling och förutsättningar för lärande. Samhällets behov bör också iakttas. Målen för förskoleundervisningen: Förskoleundervisningen ska ske genom att barnen får känna glädjen att lära sig och att lyckas. Fri och ledd lek är därför en viktig del av förskoleundervisningen. Grundtanken är att lärande sker genom lek. I leken övar barnet sig i samarbete, får känslan av att lyckas, lär känna sin omgivning och knyter vänskapsband. Genom ledda spel och lekar lär sig barnet förstå spelregler, att vänta på sin tur och att ta hänsyn till andra. Genom leken får barnet utlopp för sin naturliga (aktivitet) energi och lär sig att behärska sig själv genom olika aktiviteter. 5

6 Den vuxna ska skapa möjlighet till lek och se till att barnen har tid, material, mångsidiga lekredskap och ro att leka. Den vuxna ska också stöda barnets lek och hjälpa barnet att utvecklas genom leken. I leken ger barnet uttryck för sina färdigheter och erfarenheter, upplever, hittar på och upptäcker. I leken kan barnet uttrycka och få utlopp för sina känslor. Den vuxna ska observera leken för att få information om barnet. Det centrala i förskoleundervisningen är att stödja och stärka barnens positiva jagbild och sunda självkänsla. Barnet ges positiva inlärningserfarenheter i en uppmuntrande, öppen och trygg atmosfär. Barnet ges stöd att lära sig hantera besvikelser och motgångar och ska få känna sig unikt och värdefullt. Målet är att barnet ska lära sig ta hänsyn till andra människor och tillägna sig goda seder. Målsättningen är att barnet lär sig förstå olikheter och jämlikhet samt att fungera med olika människor i olika situationer. Målet i förskoleundervisningen är att barnet ska bli en ärlig och ansvarskännande människa som kan skilja mellan rätt och fel. Goda seder bör vara en naturlig del av barnets dagliga liv. Barnet lär sig förstå spelreglerna i socialt umgänge och att respektera dem tillsammans med sin grupp. I vardagliga situationer övar barnet självständighet genom att ta ansvar för sig själv, sina uppgifter och sina saker. Dessutom lär sig barnen förstå hur man upprätthåller en god hälsa och välbefinnande. I förskoleundervisningen följer man ett miljöprogram vars mål är att barnen ska få lära sig miljöskydd i vardagen. Målet är att de ska bli medvetna om miljön och naturen samt kunna respektera och njuta av sin omgivning. Barnen iakttar och bekantar sig med sin närmiljö på ett mångsidigt sätt och får möjlighet att njuta av dess mångfald och skönhet. Barnen blir medvetna om vilka konsekvenser deras handlande har för miljön. Förskoleenheterna ställer upp egna undervisningsmål inom valfritt delområde i dagvårdens miljöprogram. Målet för förskoleundervisningen är att berika barnets upplevelsevärld inom flera olika delområden, t.ex. med hjälp av samverkan, lek, natur, konst och kultur. I Sibbo ska barnets språkliga och kulturella identitet stödjas, förstärkas och utvecklas eftersom kommunens tvåspråkighet är en naturlig del av vardagen. 1.3 Värden I konventionen om barnets rättigheter som tryggar barnets mänskliga växande och utveckling ställs barnets människovärde i främsta rummet. I anslutning till denna grundtanke omfattar konventionen fyra allmänna principer: - förbud mot diskriminering samt krav på att alla barn ska behandlas lika - barnets bästa - barnets rätt att utvecklas och leva harmoniskt - barnets åsikter beaktas Det viktigaste värdet i Sibbo kommuns småbarnsfostran inklusive förskoleundervisning är - barnets rätt till en bra barndom Detta värde utgör grunden för följande värden: 6

7 - trygghet - en lugn och avstressande miljö - respekt för och omtanke om andra människor och naturen - tolerans (Källa: Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran) 2.Genomförandet av förskoleundervisning 2.1 Anordnandet av förskoleundervisning Förskoleundervisningen ordnas med hänsyn till barnens ålder och förutsättningar samt främjar barnens sunda uppväxt och utveckling. I regel ordnas Sibbo kommuns förskoleundervisning i heldagsgrupper i daghem. Några skolor har också särskilda förskolegrupper. Förskolegrupperna bildas i huvudsak i enlighet med skolornas elevupptagningsområden. För språkbadsundervisningen är hela kommunen upptagningsområde. I synnerhet i förskoleundervisningen i daghemsgrupper för 3 6-åringar ska utrymmena och antalet personal vara tillräckliga. Gruppen ska även med tanke på verksamheten och sociala förhållanden vara meningsfull. I förskoleheldagsgrupper arbetar i regel två barnträdgårdslärare och en barnskötare. I gruppen kan dessutom finnas en assistent för barn i behov av särskild vård och fostran. Dessutom ska det mångprofessionella samarbetet och stödet kring barnet vid behov fungera som en naturlig del av barnets vardag och stödja barnet i dess egen miljö. Barnets möjlighet att delta och påverka sitt eget och gruppens arbete och närmiljö ska beaktas. Barnets åsikter ska höras och i mån av möjlighet beaktas, t.ex. när man väljer lekar, arbetsuppgifter, arbetsmetoder eller material. Genom delaktighet stöds barnets förmåga att fatta beslut, agera självständigt och utvecklas till en ansvarskännande person/individ Förskoleundervisning i anslutning till skola En förskolegrupp i anslutning till en skola utnyttjar i mån av möjlighet skolans mångsidiga utrymmen i verksamheten. Tröskeln för övergången till skolan blir lägre då barnen redan under förskoleåret blir bekanta med den fysiska närmiljön. En god grund för samarbete mellan förskolan och den grundläggande utbildningen skapas genom olika gemensamma projekt och evenemang, vilket främjar en naturlig informationsöverföring från förskolan till nybörjarundervisningen Förskoleundervisning inom dagvården Eftersom förskoleundervisningen och skolan samarbetar ordnas gemensamma evenemang för skolan och daghemmet. Syftet med evenemangen är att stärka samhörigheten och ge förskolebarnen en första inblick i skolvärlden. Då skolan ordnar en tillställning bjuds ofta förskolegruppen med. Det kan t.ex. vara fråga om generalrepetitioner inför skoljulfesten eller någon annan tillställning med program, sång eller dans. 7

8 Det grundläggande målet för samarbetet mellan skolan och förskoleundervisningen är att barnet redan under sitt förskoleår ska bli bekant med skolvärlden. Förskolegruppen får bekanta sig med skolan, t.ex. genom gymnastik som under innegymnastikperioden ordnas i skolans gymnastiksal. Under läsåret får förskolegruppen bekanta sig med skolan, lärarna och skolans rutiner vid minst tre besök. I samband med besöken får barnen en inblick i hurdana lektioner och raster är i skolan. Vid det sista besöket i maj stannar förskolegruppen lite längre i skolan och får då också bekanta sig med måltidsrutinerna. Målet för förskoleundervisningen och skolan är att skapa ett nära samarbetsförhållande. Syftet med samarbetet är att säkerställa att övergången från förskolan till skolan ska gå på bästa möjliga sätt för varje barn. Specialläraren, som är gemensam för förskolan och skolan, främjar informationsgången. Barnen blir också bekanta med läraren och har på det sättet en bekant och tillförlitlig vuxen som de kan ty sig till när de börjar skolan Förskoleundervisning i flexibel undervisningsgrupp I Sibbo kommun genomförs förskoleundervisningen på olika sätt med flexibla undervisningsarrangemang (förskoleundervisning/nybörjarundervisning). Målet är att erbjuda högklassig fostran och undervisning utgående från barnens olika utgångspunkter. Med flexibla undervisningsarrangemang avses variationer i gruppbildning, inlärningsmiljö, innehåll och arbetsmetoder. I alla fall följer man läroplansgrunderna. Flexibla undervisningsarrangemang möjliggör årskursintegrerad undervisning som även kan inbegripa förskoleundervisning. 2.2Inlärningssyn Förskoleundervisningen är en del av det livslånga lärandet. Lärandet är en individuell process där barnet bygger upp ny kunskap utifrån sina tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter. Barnet ses som en aktiv och nyfiken individ och lärandet sker i en social miljö. Läraren har en stödande och handledande roll. Barnets växelverkan med sin grupp och de vuxna är viktig. Ett barn i förskoleåldern lär sig genom att uppleva och använda alla sina sinnen. Utmärkande för förskolebarnet är att det lär sig genom upplevelser, konkreta företeelser, aktiviteter och genom att åskådliggöra. De centrala delarna i lärandet är problemlösning, barnets egen delaktighet och aktivitet samt positiva erfarenheter av lärandet. 2.3Den pedagogiska miljön Den pedagogiska miljön består av en fysisk, psykisk, social, kognitiv och emotionell helhet. Det centrala är såväl interaktionen mellan läraren och barnet som barnen sinsemellan samt mångsidiga undervisnings- och arbetsmetoder. Läraren ska erbjuda barnet en trygg närmiljö med klara gränser där det ställs både krav och förväntningar på barnet. Läraren ska också vara en språklig förebild och stödja barnets språkliga utveckling. Förskoleundervisningen bör erbjuda barnet en sund, lugn, trygg och lagom utmanande inlärningsmiljö. Målet är att lusten och förmågan att lära ska uppmuntras hos barnet. Barnet blir medvetet om sitt lärande och lär sig ta ansvar i sin omgivning. Barnets individualitet stöds och barnet får utvecklas i egen takt samtidigt som barnet ges möjlighet att med stöd av gruppen och vuxna öva sig att klara av vardagliga situationer och förändringar. 8

9 I den pedagogiska miljön ges barnet möjlighet till lek samt meningsfullt, inspirerande lärande, men miljön ska också erbjuda tid och möjlighet till lugn och ro. Utrymmena ska ge barnet möjligheter att leka och tillfredsställa sitt behov av att röra på sig. Utrustningen i den pedagogiska miljön ska stöda barnets utveckling till medlem av det moderna informationssamhället. Barnets ska ges möjlighet att experimentera, undersöka och skapa upplevelser på livets olika områden. Det är viktigt med ömsesidig respekt mellan den vuxna och barnet samt en öppen, förtrolig och uppmuntrande atmosfär. En öppen, glad, och positiv atmosfär bidrar till barnets välbefinnande. Barnets delaktighet och möjligheter att påverka syns i den pedagogiska miljön i form av möjligheter att välja: arbetsredskap, spel, leksaker och material ska finnas inom räckhåll för barnen. Barnen styrs på så vis också att själv söka de redskap de behöver och att efteråt föra dem tillbaka till sina platser. En god pedagogisk miljö kännetecknas av att den är sund, trygg och etiskt tilltalande. Den pedagogiska miljön och de möjligheter den ger samt genomförandet av undervisningen beskrivs närmare i de olika enheternas arbetsplaner. 2.4 Arbetsmetoder Förskoleundervisningen präglas av helhetssyn och ämnesintegrering, vilket gör att själva lärprocessen blir viktigare än innehållet. Undervisningens innehåll och mångsidiga arbetsmetoder vidgar barnets världsbild, gör barnet medvetet om sitt eget lärande samt utvecklar dess färdigheter. Arbetsmetoderna i de olika enheterna beskrivs mera ingående i förskolornas egna arbetsplaner. Det centrala och viktiga I förskoleundervisningen är lärande med hjälp av fri och ledd lek. I leken övar barnet samarbete, får känslan av att lyckas, bekantar sig med sin omgivning och knyter vänskapsband. I leken ger barnet även uttryck åt sina färdigheter och erfarenheter, prövar, upptäcker och kommer underfund med saker. Genom arbete i form av lek kan man stöda barnets lärande enligt barnets utvecklingsnivå. Strävan/målet är att förskolans arbetsmetoder ska hjälpa barnet att bli medvetet om och ge akt på sitt eget lärande. Läraren fungerar som en handledare som har till uppgift att presentera mångsidiga arbetsmetoder. Det centrala i arbetsmetoderna är ett utforskande sätt att närma sig nya företeelser och problemlösning. Fenomen i barnets vardag och miljö är viktiga som skapare av innehåll i undervisningen. Då utgångspunkten för undervisningen är barnet och barnets erfarenhetsvärld, blir undervisningen konkret och intressant för barnet. I arbetsmetoderna beaktas även barnens behov av att lära sig med fantasins hjälp, vilket gör olika rollekar och drama till en naturlig del av undervisningen. 2.5 Verksamhetskultur Verksamhetskulturen består av en gemensam syn och gemensamma mål hos alla dem som deltar i verksamheten, samt en gemensam strävan att uppnå målen i det dagliga arbetet. Personalen har ansvar för att skapa och utveckla verksamhetskulturen i sin egen enhet. Både daghemmets och skolans verksamhetskultur har stor inverkan på förskoleundervisningen och därigenom på fostran och lärandet. Samarbetet mellan dagvården och förskolan samt förskolan och skolan är en viktig del i processen för att skapa en fungerande verksamhetskultur. Genom samarbete stärks delaktigheten, vilket ökar engagemanget i arbetet att uppnå de gemensamma målen. All verksamhet ska konsekvent byggas upp så att de mål som ställts för fostrings- 9

10 och undervisningsarbetet uppnås. Barnets bästa ska styra beslutsfattande, planering och genomförande av verksamheten, i synnerhet då stödåtgärder för barnet tillämpas. Till verksamhetskulturen hör alla officiella och inofficiella regler som gället i daghemmet, verksamhets- och beteendemodeller samt värden, principer och kriterier som dagvårdens och förskoleundervisningens kvalitet bygger på. Även fester, temadagar och olika evenemang ingår. Daghemmets fostringsmål och värden samt temaområden ska konkretiseras i verksamhetskulturen. Målet är en verksamhetskultur som är öppen och ömsesidig samt stöder samarbetet i daghemmet, med hemmen samt med det övriga samhället. Barnen engageras och ges möjlighet att delta i och påverka daghemmets verksamhetskultur 3 Ämnesområden i förskoleundervisningen 3.1 Ämnesintegrering Förskoleundervisningen bygger på ämnesintegrering och utgör en kontinuitet från småbarnsfostran till den grundläggande utbildningen. Ämnesområdena är en länk från planen för småbarnsfostran till läroämnena i den grundläggande utbildningen. Integreringen bygger på barnets livsmiljö och barnets världsbild. Målen för den integrerade undervisningen planeras gemensamt utgående från gruppens intressen och behov i det sammanhang där barnet lever. Förskoleundervisningen präglas av helhetstänkande och integrering där själva lärandeprocessen är viktigare än innehållet. Lärandet som bygger på lek är också viktigare än den separata indelningen i läroämnen. Att bearbeta erfarenheter och färdigheter i växelverkan med förskolepersonalen och de övriga barnen i förskoleundervisningen är det viktigaste i lärandeprocessen. Tyngdpunkterna i förskoleundervisningen är att främja barnets sociala förmåga och förmåga att fungera i grupp, väcka intresse för språk, träna fin- och grovmotoriken och koordinationen mellan öga och hand, logiskt tänkande och slutledningsförmåga. 3.2 Centrala ämnesområden Språk och interaktion Språket har en viktig roll i lärandet. Förskoleundervisningen ska med språkets hjälp utveckla barnets tänkande, självkänsla, känslor, sociala förmåga och interaktiva färdigheter. Det är viktigt att språkutvecklingen stöds så att barnet lust, förmåga och vågar uttrycka sig, berätta om sina känslor och tankar både i vardaglig kommunikation och i inlärningsprocessen. Lärarna och den övriga förskolepersonalen fungerar som exempel när det gäller språket. I förskoleundervisningen skapas grunden för läs- och skrivinlärning. Förutsättningen för att läs- och skrivfärdigheterna ska utvecklas är att barnen använder språket, dvs. lyssnar, berättar och diskuterar. Genom att barnen ges möjlighet att ta del av högläsning, sagor, berättelser, faktatexter, ramsor och dikter får barnet samtidigt möjlighet att leva sig in i och njuta av det de hör. På så vis stärks barnets språkliga och kulturella identitet samtidigt som barnets fantasi stimuleras. 10

11 Mål: Barnet ges möjlighet att öva sig att berätta för samt lyssna på de andra barnen och de vuxna i gruppen delta i diskussionen och öva sig att vänta på sin tur utveckla sitt ordförråd och begreppskunnande stärka sin språkliga medvetenhet genom lek bekanta sig med skriftspråket på ett lekfullt sätt samtala kring sina egna tankar och känslor utveckla sin fantasi och kreativitet med hjälp av t.ex. sagor, teater, drama och lek lyssna på sagor och berättelser Matematik Målet är att skapa en hållbar grund för livslångt lärande i matematik. I förskoleundervisningen läggs grund för lärande av matematiska grundbegrepp. Matematiska fenomen uppmärksammas i vardagliga situationer och i barnets närmiljö. En åskådlig och aktiv undervisning utvecklar en positiv attityd till matematik. Aktiv undervisning innebär att barnet ses som en aktiv aktör som bygger upp sin kunskap. Barnet ska ha rikligt med material, spel och lekar till sitt förfogande. På så vis kan barnet ges mångsidiga erfarenheter av att lösa problem, dra slutsatser, göra iakttagelser och berätta om dem. Läraren styr denna process med beaktande av hur varje barns individuella matematiska tänkande utvecklas. Mål Barnet ges möjlighet att: utveckla sin koncentrationsförmåga lyssna och diskutera samt utveckla det matematiska tänkandet och problemlösningsförmågan utifrån matematiska fenomen i vardagen uppleva matematikundervisningen som intressant och utmanande lära sig siffror och matematiska begrepp undersöka och experimentera (experiment) stärka tidsbegreppet (dag, månad, år, årstid, klockan) 11

12 3.2.3 Etik och livsåskådning I förskoleundervisningen ingår etisk fostran och kulturell åskådningsfostran som är gemensam för hela gruppen och anknyter till olika situationer i förskoleundervisningen. Det etiska tänkandet utvecklas genom diskussioner och med hjälp av rollekar. Diskussioner och funderingar utgår från barnets egen verklighet. I etiken funderar man över attityderna i vardagen till sig själv, andra människor och omgivningen. I etiken och den kulturella åskådningsfostran stöds utvecklingen av barnets tänkande. Att barnets tänkande utvecklats kan ses bl.a. på att barnet värdesätter den egna kulturen och naturen samt tillägnar sig en etiskt ansvarsfull livsstil. I religionsfostran respekteras föräldrarnas övertygelse. Beroende på föräldrarnas övertygelse ordnas vid behov livsåskådningsfostran som alternativ till religionsfostran. Livsåskådningsfostran tar upp frågor som anknyter till människorelationer, kulturidentitet och förhållandet mellan människa och miljö. Mål: utveckla barnets etiska och åskådningsmässiga tankesätt visa acceptans och respekt för andra människor och kulturer värdesätta sitt eget och andras arbete utveckla ansvaret för sig själv, andra och miljön sträva efter att måla upp en positiv framtidsbild med rättvisa, hederlighet och mod möta frågor som hör samman med religion och fundera på dem bekanta sig med det viktigaste innehållet i den egna religionen bekanta sig med religiösa högtider och varför de firas utifrån barnens frågor bekanta sig med andra religiösa övertygelser och lära sig uppskatta dem Natur och miljö Utgångspunkten för miljöfostran är mångfalden i barnets livsmiljö. Kunskaper om denna miljö skapar grunden för en vidare förståelse av världen runt omkring. Barnet får erfarenheter och upplevelser av naturen och den övriga miljön. På så vis får barnet en relation till naturen och märker naturens betydelse och skönhet. Barnets intresse för naturen ökar när barnet rör sig i naturen och lär sig uppskatta och skydda den. Barnen lär sig beakta hur de egna valen och handlingarna påverkar miljön. Man ger akt på deras 12

13 iakttagelser och diskuterar dem. Barnet får ett positivt förhållande till miljön när barnet upplever sin närmiljö som en trygg och intressant plats för lek och utforskningar. Sibbos vackra natur med sina skogar, vattendrag och åkrar ger mångsidiga möjligheter till detta. Dagvårdens miljöprogram följs i samtliga enheter. Mål Barnet ges möjlighet att: lära sig förstå och uppskatta naturen och den av människan skapade miljön, olika människor och kulturer lära sig värna om sin närmiljö, agera på ett sätt som skonar och vårdar miljön använda alla sinnen för att göra mångsidiga iakttagelser i miljön vara en aktiv och nyfiken aktör som får pröva på och utforska samt bekanta sig med fenomen och företeelser i naturen såväl som individ samt som medlem av gruppen använda problemlösning som arbetsmetod utveckla tänkandet och inlärningsfärdigheterna förstå sambanden mellan företeelser i naturen och miljön Hälsa Målet för hälsofostran är att främja barnets fysiska, psykiska och sociala hälsa samt växande och utveckling. Centralt i hälsofostran är den personliga hygienen hälsosamma matvanor bra bordsskick att röra sig tryggt i näromgivningen att värna om positiva människorelationer att undvika våld att skapa balans mellan arbete, vila och rekreation 13

14 3.2.6 Fysisk och motorisk utveckling Barn behöver mångsidig motion varje dag. Det primära målet är att ge barnen en positiv inställning till motion och på så vis sporra dem att aktivt delta i både ledda och självständiga fysiska aktiviteter. Barnet ska ges inlärningsupplevelser för att få en livslång vana att röra på sig. Med hjälp av motion och lek tränas barnet att vara självständigt, ta initiativ och samarbeta. Finmotoriska övningar och övningar i samband med de dagliga rutinerna utvecklar barnens handmotorik. Uppgifter som kräver precision utvecklar koordinationen mellan öga och hand. Mål Barnet ges möjlighet att förstå motionens betydelse för människans välbefinnande och hälsa lära sig grundbegreppen i gymnastik och idrott mångsidigt träna koordination och balans (jämvikt, rytmsinne, reaktionsförmåga, orienteringsförmåga, urskiljningsförmåga, styrka, tid) pröva mångsidiga motionsformer lära sig samarbetsregler utveckla tänkande med hjälp av både grov- och finmotoriken med hjälp av mångsidig verksamhet i förskolevardagen träna och stärka finmotoriken (bl.a. att klä på sig, klä av sig, äta, rita, måla, sy, bygga och göra förskoleuppgifter) Konst och kultur Musik- och konstupplevelser är en viktig del i förskoleundervisningen med tanke på utvecklingen av barnets känsloliv, kunskaper och färdigheter. Det väsentliga är att barnen via leken samt genom att utforska och experimentera stöds att söka kunskap om sig själva och företeelser i den omgivande världen. Barnets kulturella identitet stärks och barnets förståelse av sitt eget kulturarv och av kulturell mångfald stöds. Barnet vägleds i långsiktigt konstnärligt arbete och i att värdesätta det egna och andras arbete. Mål Barnet ges möjlighet att utveckla känsligheten i sinnesförnimmelserna, iakttagelseförmågan och gestaltningsförmågan uttrycka sig genom att rita, måla, modellera och bygga utveckla intresse för musiken i en inspirerande pedagogisk miljö 14

15 uttrycka sig mångsidigt genom att sjunga, lyssna, spela och röra på sig utveckla motoriken och koordinationen mellan öga och hand lära sig värdera sitt eget arbete och sina alster bekanta sig med medierna och lära sig att använda dem uttrycka sina tankar och känslor med ord och med hjälp av drama: genom ton och tonfall, miner, gester och rörelser 4. Stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen Undervisningen planeras och stödåtgärderna ordnas såväl utgående från hela förskolegruppens som det enskilda barnets starka sidor och inlärnings- och utvecklingsbehov. Varje barn ska ha möjlighet att utgående från sina förutsättningar få stöd för växande och lärande. Det är viktigt att redan i ett tidigt skede upptäcka inlärningssvårigheter och faktorer som orsakar sådana. Faktorer som orsakar inlärningssvårigheter kan påverka barnet, förskoleundervisningen eller hela närmiljön. Framför allt bör bedömningen av behovet av stöd inriktas på barn som beviljats skoluppskov. Det är viktigt med pedagogisk sakkunskap och samarbete mellan lärarna för att stödbehoven ska upptäckas och stödåtgärder kunna sättas in. Vid behov kan även elevvårdens mångprofessionella kunnande utnyttjas. Vårdnadshavaren ska också lägga fram sin syn på barnets starka sidor och stödbehovet. Barnet ska ges stöd i den egna förskolegruppen, om det inte är absolut nödvändigt att flytta barnet till en annan plats eller en annan grupp. Det är särskilt viktigt att se till att stödet fortsätter i övergångsskeden, t.ex. då barnet övergår från dagvården till förskoleundervisningen eller från förskoleundervisningen till skolan. Då behovet av stöd uppstår ges alltid först allmänt stöd innan man kan övergå till intensifierat stöd. Särskilt stöd ges bara i det fall att förskoleundervisningen inte kan ordnas på annat sätt. En del av förskoleundervisningen i Sibbo kommun genomförs i anslutning till enhetsskolor eller 1 6-skolor och en del i anslutning till daghem. Ett regelbundet samarbete med föräldrarna är viktigt i förskoleundervisningen. En del av förskoleundervisningsenheterna i Sibbo använder redan portalen Wilma och målet är att alla förskoleenheter ska kunna övergå till Wilma. Utöver den dagliga kontakten ska föräldraträffar ordnas två gånger om året. På hösten görs tillsammans med föräldrarna upp en plan för barnets lärande i förskolan och på våren utvärderar man hur målen i planen nåtts. Stödet till förskolebarnen delas in i tre delområden: 1) allmänt stöd som ges till alla barn 2) intensifierat stöd och 3) särskilt stöd. Infoga triangel av tredelade stödet! 4.1 Allmänt stöd i förskoleundervisningen På nivån för allmänt stöd används arrangemang där grupperna minskas och nya slags gruppsammansättningar flexibelt bildas. Det är mycket viktigt att undervisningen differentieras som en form 15

16 av allmänt stöd för att varje barn ska få undervisning enligt sin utvecklingsnivå. En flexibel gruppindelning stöder barnets kunskapsnivå. Speciallärarresursen betonas för att tidigt ingripande i förskole- och nybörjarundervisningen ska kunna säkerställas. Samma speciallärare sköter både förskole- och nybörjarundervisningen.i praktiken stöder specialläraren barnen genom individuellt arbete eller arbete i smågrupp och deltar i allt större utsträckning i kompanjonundervisning. Kompanjonundervisning används allt mer också mellan klasslärarna och förskolelärarna. Genom olika slags gruppindelningar och genom att införa delade timmar skapas nya och mer flexibla differentieringsmöjligheter. Andra exempel på stödformer på allmän nivå är en klar strukturering av verksamheten, användningen av hjälpmedel, t.ex. bilder, och tilläggsmaterial som differentierar. Genom samarbete mellan förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen får barnet hjälp för en smidig övergång till skolan. Samarbetet i Sibbo är regionbundet och en närmare beskrivning av samarbetet ingår i enheternas arbetsplaner. Den för samarbete ansvariga läraren i skolorna gör upp en samarbetsplan med de ansvariga för förskoleundervisningen i regionen för varje läsår. Förskolebarnen besöker skolan minst tre gånger under läsåret med sin egen lärare. Andra samarbetsformer kan vara t.ex. användningen av skolans utrymmen i förskoleundervisningen, fadderklassverksamhet samt gemensamma evenemang. Om barnets lärande ändå inte framskrider på önskat vis, görs en pedagogisk bedömning, som behandlas i elevvårdsgruppen och utifrån vilken omfattningen av och formerna för intensifierat stöd planeras. Allt sker i samarbete med föräldrarna och med föräldrarnas tillstånd. 4.2 Intensifierat stöd i förskoleundervisningen Intensifierat stöd ges barn som behöver flera olika former av stöd. Stödet ges fortfarande på deltid, men mera systematiskt. Det intensifierade stödet är i fråga om både kvantitet och kvalitet mer omfattande än det allmänna stödet. Stödet kan förutom av förskoleläraren och specialläraren även ges av psykologen eller kuratorn. Innan man går över till intensifierat stöd görs en pedagogisk bedömning. Förskoleläraren ansvarar för koordineringen av den pedagogiska bedömningen och uppgörandet av en plan för lärandet. I en pedagogisk bedömning deltar en eller flera av barnets lärare vid behov även andra sakkunniga barnet och vårdnadshavarna När en pedagogisk bedömning görs utnyttjar man med vårdnadshavarens tillstånd den redan tidigare uppgjorda planen för småbarnsfostran, eventuell habiliteringsplan och planen för barnets lärande i förskolan, som när allmänt stöd ges redan tidigare gjorts upp. 1. Den pedagogiska bedömningen behandlas i en mångprofessionell elevvårdsgrupp. 2. Det intensifierade stödet till barnet skrivs in i Barnets plan för lärande i förskolan. På nivån för intensifierat stöd görs alltid upp en plan för barnets lärande i förskolan. På nivån för intensifierat stöd får barnet ofta även annat stöd, t.ex. talterapi, ergoterapi eller klientskap inom den psykiatriska vården för barn. Om man inte uppnår önskat resultat genom intensifierat stöd, görs en 16

17 pedagogisk utredning om barnet och i samarbete med elevvårdsgruppen bereds en övergång till särskilt stöd. 4.3 Särskilt stöd i förskoleundervisningen Särskilt stöd ska ges barn vars förskoleundervisning inte annars kan ordnas på grund av svårigheter i anslutning till växande och lärande. Barnets förutsättningar kan ha försämrats på grund av exempelvis handikapp, sjukdom, funktionsstörningar eller riskfaktorer i anslutning till uppväxtmiljön. Då behovet av särskilt stöd utreds ska man ta hänsyn till vilken uppfattning undervisningspersonalen i förskolan, de som ansvarar för elevvårdstjänster och vårdnadshavaren har om riskfaktorer i anslutning till barnets utveckling och lärande. Särskilt stöd ordnas antingen inom den allmänna läroplikten eller inom en förlängd läroplikt. Det särskilda stödet består av specialundervisning enligt beslutet om särskilt stöd samt övriga stödformer inom förskoleundervisningen. Alla stödformer inom förskoleundervisningen kan användas. Syftet med det särskilda stödet i förskoleundervisningen är att ge barnet ett övergripande och systematiskt stöd för att växa och lära sig, samt att främja barnets inlärningsförutsättningar. Barnets självkänsla och inlärningsmotivation ska stärkas. För att ge särskilt stöd ska utbildningsanordnaren fatta ett skriftligt beslut som granskas åtminstone efter årskurs två samt före uppflyttningen till årskurs sju. Beslutet ska fattas i enlighet med förvaltningslagen. I beslutet om särskilt stöd bestäms om frågor som är betydelsefulla för barnets rättsskydd och för hur förskoleundervisningen ordnas. I beslutet om särskilt stöd bestäms vilken barnets huvudsakliga undervisningsgrupp är, vilka eventuella tolknings- och assistenttjänster och andra tjänster som barnet behöver, samt vid behov om undantagsarrangemang i undervisningen. Beslutet om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisning eller grundläggande utbildning inleds eller under tiden för förskoleundervisning eller grundläggande utbildning utan föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd, om det utifrån en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för barnet till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan jämförbar orsak inte kan ordnas på annat sätt. Om ett beslut om särskilt stöd fattas under förskoletiden utan att barnet fått intensifierat stöd ska orsaken vara en ny utvärdering av barnets situation, till exempel till följd av en olycka eller en svår sjukdom. Pedagogisk utredning A. Den pedagogiska utredningen görs på följande sätt: Specialläraren har ansvar för att göra utredningen i samarbete med - förskoleläraren och eventuell assisten - elevvårdsgruppen - vårdnadshavarna och barnet - vid behov i samarbete med andra sakkunniga (t.ex. psykolog, läkare, hälsovårdare, socialarbetare) - tal- och ergoterapeut 17

18 Då den pedagogiska utredningen görs utnyttjas med föräldrarnas tillstånd planen för barnens lärande i förskolan och eventuell habiliteringsplan. B. Elevvårdsgruppen går igenom den pedagogiska utredningen och kan vid behov rekommendera att barnet överförs till särskilt stöd. Elevvårdsgruppen tar också ställning till hurdana stödformer barnet behöver, t.ex. pedagogiska lösningar, gruppstorlek samt behov av assistent, tolk eller differentierande tilläggsmaterial. C. Undervisningsdirektören fattar beslut om överföringen till särskilt stöd. Beslutet är tillfälligt och fattas i enlighet med förvaltningslagen. Beslutet granskas åtminstone efter årskurs två och före årskurs sju. I beslutet definieras barnets förskolegrupp, behovet av assistent- eller tolkningsstöd för att uppnå de individuella målen. D. Specialläraren utarbetar en personlig plan för hur den individuella förskoleundervisningen (IP) (LÄNK?)ordnas tillsammans med förskoleläraren, den mångprofessionella elevvården, vårdnadshavarna och barnet. Alla barn som omfattas av det särskilda stödet ska ha en IP. I den framkommer de individuella målen för förskoleundervisningen, innehållet i förskoleundervisningen, pedagogiska metoder och övriga nödvändiga stödåtgärder. Den individuella planen för förskoleundervisningen är ett pedagogiskt arbetsredskap som inte kan överklagas. E. IP:n och stödåtgärderna utvärderas i elevvårdsgruppen kontinuerligt enligt överenskommelse och uppdateras vid behov. Beslutet om särskilt stöd granskas: Alltid vid behov av uppdatering För bedömningen görs en ny pedagogisk utredning som elevvårdsgruppen tar ställning till. Om eleven fortsättningsvis behöver stöd gör ett nytt beslut om särskilt stöd och IP:n uppdateras. Om barnet inte längre är i behov av särskilt stöd så upphäver undervisningsdirektören beslutet om stöd. Därefter gör rektorn ett beslut om att överföra barnet till den intensifierade stödnivån. Barnets behov av stöd antecknas i barnets plan för lärande i förskolan. Undantagsfall beträffande beslut om särskilt stöd I vissa undantagsfall kan beslut om särskilt stöd fattas direkt utan intensifierat stöd och pedagogisk bedömning. Detta görs ifall Då elevens undervisning inte kan ordnas på annat sätt utgående från psykologisk eller medicinsk bedömning. Orsaker till detta kan vara t.ex. skada eller försenad utveckling, sjukdom, störningar i känslolivet eller någon annan motsvarande orsak. Beslutet om särskilt stöd kan göras före förskole- eller nybörjarundervisningen inleds (berör vanligen elever med förlängd läroplikt) eller då den pågår (t.ex. på grund av olycksfall eller sjukdom). 18

19 4.4 Individuella planer i förskoleundervisningen Plan för barnets lärande i förskolan görs upp för varje barn i början på förskoleåret Plan för barnets lärande i förskolan Planen för barnets lärande i förskolan är en plan för barnets framsteg i växande och lärande samt för de arrangemang och stödåtgärder som barnet behöver i förskoleundervisningen. Planen är ett skriftligt pedagogiskt dokument som baserar sig på en godkänd läroplan. Planen kan användas som en del av det allmänna stödet och ska användas under tiden för intensifierat stöd. Syftet med planen är att trygga goda förutsättningar för barnet att växa och lära sig. Planen ökar lärarnas medvetenhet om barnets situation och underlättar på så sätt respektive lärares planering av arbetet och samarbetet mellan lärarna och samarbetet med hemmet. Innehållet i planen för barnets lärande i förskolan ger vårdnadshavaren information som gör att han eller hon bättre kan stödja sitt barn. Planen utgör också en grund för utvärdering av framsteg i barnets växande och lärande. Den plan för barnets lärande i förskolan som ska göras upp då barnet får intensifierat stöd ska bygga på information som tagits fram i en pedagogisk bedömning. Lärarna ska göra upp planen för barnets lärande i förskolan i samarbete med vårdnadshavaren och barnet. Vid behov deltar även andra sakkunniga i uppgörandet av planen. Den plan för barnets lärande i förskolan som ska göras upp då barnet får intensifierat stöd ska innehålla följande uppgifter i enlighet med vad som förutsätts för att ordna förskoleundervisningen och stödåtgärderna för barnet: barnets förutsättningar för lärande och specifika behov i anslutning till växande och lärande mål i anslutning till barnets förutsättningar för lärande, arbets- och interaktionsfärdigheter samt socioemotionella färdigheter pedagogiska lösningar, såsom flexibla grupparrangemang, kompanjonundervisning, undervisningsmetoder och arbetssätt, sätt att kommunicera, särskilda hjälpmedel, läromedel och annat stöd stöd i anslutning till elevvård eller andra lösningar då det gäller den fysiska, psykiska och sociala pedagogiska miljön en beskrivning av det yrkesövergripande samarbetet och olika aktörers ansvarsområden genomförandet av samarbetet med vårdnadshavaren och barnet, det stöd som vårdnadshavaren erbjuder barnets eventuella deltagande i annan verksamhet inom småbarnsfostran och en beskrivning av samarbetet med anordnaren av verksamheten 19

20 uppföljning och utvärdering av barnets framsteg, principer och tidpunkter för utvärdering samt barnets självvärdering de som deltagit i uppgörandet av planen Då planen görs upp ska man utnyttja den plan för barnets lärande i förskolan som eventuellt redan gjorts upp som en del av det allmänna stödet, pedagogiska bedömningar, den information som erhållits i samband med pedagogiska bedömningar, samt med vårdnadshavarens tillstånd den plan för småbarnsfostran och habiliteringsplan som eventuellt gjorts upp för barnet. Barnets personliga egenskaper ska inte beskrivas i planen. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen Individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas För att verkställa ett beslut om särskilt stöd görs istället för en plan för lärandet upp en individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas (IP) för barnet. Planen ska beskriva hur barnet ges undervisning och övrigt stöd i enlighet med beslutet om särskilt stöd. Den individuella planen för hur förskoleundervisningen ska ordnas är ett skriftligt pedagogiskt dokument som baserar sig på en godkänd läroplan för förskoleundervisningen. Barnets lärare ska tillsammans göra upp planen i samarbete med vårdnadshavaren och om möjligt tillsammans med barnet, om det inte finns något uppenbart hinder för detta. Till de delar det behövs ska planen göras upp i ett yrkesövergripande samarbete inom elevvården. Den individuella planen för hur förskoleundervisningen ska ordnas ska stödja barnets individuella process för växande och lärande på lång sikt. Planen definierar målen för barnets växande och lärande och beskriver innehåll, pedagogiska metoder och övriga behövliga stödåtgärder. Den individuella planen ska innehålla följande uppgifter i enlighet med vad som förutsätts för att ordna förskoleundervisningen och stödåtgärderna för barnet: barnets förutsättningar för lärande och specifika behov i anslutning till växande och lärande mål i anslutning till barnets förutsättningar för lärande, arbetsfärdigheter, socioemotionella och motoriska färdigheter uppföljning och utvärdering av barnets framsteg, principer och tidpunkter för utvärderingen samt barnets självvärdering pedagogiska lösningar, såsom flexibla grupparrangemang, kompanjonundervisning, undervisningsmetoder, arbetssätt, sätt att kommunicera, speciella hjälpmedel, läromedel och annat stöd 20

21 stöd i anslutning till elevvård eller andra lösningar då det gäller den fysiska, psykiska och sociala pedagogiska miljön ordnandet av tolknings- och assistenttjänster, övriga tjänster i anslutning till förskoleundervisningen, samt stöd- och habiliteringstjänster som barnet i enlighet med beslutet om särskilt stöd ska få, samt olika parters ansvarsområden en beskrivning av hur förskoleundervisningen ordnas i samband med den övriga förskoleundervisningen och/eller i specialgrupp en beskrivning av hur ett barn som ges förskoleundervisning i specialgrupp integreras/ inkluderas i den övriga förskoleundervisningen en beskrivning av det yrkesövergripande samarbetet och olika aktörers ansvarsområden en beskrivning av arrangemang och ansvar i anslutning till förskolskjutsar samt av handledningen för och tillsynen över barn som väntar på skjuts till förskolan eventuella andra tjänster inom småbarnsfostran som barnet tar del av och en beskrivning av samarbetet med anordnaren av tjänsten genomförandet av samarbetet med barnet och vårdnadshavaren, det stöd som vårdnadshavaren erbjuder de som deltagit i uppgörandet av planen (Grunderna för förskolans läroplan 2010) Om barnet fått intensifierat stöd ska den plan för barnets lärande i förskolan som gjorts upp inom det intensifierade stödet utnyttjas då man gör upp den individuella planen för hur förskoleundervisningen ska ordnas. Dessutom ska den information som kommit fram i den pedagogiska utredningen beaktas samt med vårdnadshavarens tillstånd den plan för småbarnsfostran och habiliteringsplan som eventuellt gjorts upp för barnet utnyttjas. Barnets personliga egenskaper ska inte beskrivas i den individuella planen. Vårdnadshavarens specifika samtycken till överlåtande av information kan bifogas till den individuella planen. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen. Planen ska vid behov granskas så att den motsvarar barnets behov, dock minst en gång per läsår. Den individuella planen för hur förskoleundervisningen ska ordnas justeras alltid då barnets behov av stöd eller målen förändras. Erfarenheter av arrangemang i förskoleundervisningen, verksamhetsmodeller och stödåtgärder kan antecknas i den individuella planen och utnyttjas vid utvärdering av genomförandet av planen. Den individuella planen görs upp tillsammans med läraren och specialläraren 21

22 tillsammans med vårdnadshavaren och barnet vid behov tillsammans med elevvårdspersonalen Om barnet fått intensifierat stöd utnyttjas med vårdnadshavarens tillstånd den redan tidigare uppgjorda planen för barnets lärande i förskolan, planen för småbarnsfostran och en eventuell habiliteringsplan när den individuella planen görs upp. 5. Former av stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen Särskilt stöd i förskoleundervisningen behöver barn vars förutsättningar för utveckling, växande eller lärande kan ha försämrats på grund av sjukdom, handikapp eller funktionsstörning. Andra skäl kan vara behov av socialt eller emotionellt stöd. Dessutom har ett barn som konstaterats ha riskfaktorer i anslutning till lärandet i sin utveckling rätt till särskilt stöd. Utöver de föregående punkterna omfattas de barn vars läroplikt är förlängd på grund av sjukdom eller handikapp av särskilt stöd. Barn som omfattas av förlängd läroplikt har som femåringar rätt till frivillig avgiftsfri förskoleundervisning som ordnas läsåret innan läroplikten börjar. Under förskoleåret kan barnet överföras till specialundervisningen. I Sibbo fattas beslutet om detta av undervisningsdirektören. Ett yrkesövergripande samarbete mellan hälsovården, dagvården och socialvården krävs för att behovet av särskilt stöd ska kunna upptäckas tillräckligt tidigt. Gruppens ansvariga lärare, skolans speciallärare på deltid eller den specialbarnträdgårdsläraren inom dagvården är ansvarig för att samarbetsarrangemangen fungerar för ett enskilt barn. 5.1 Stöd i anslutning till arrangemang i förskoleundervisningen Kolla grunderna! Specialundervisning Specialundervisning i förskolan ges åt barn i behov av särskilt stöd utifrån barnets individuella behov integrerat i daghemmens förskolegrupper, som då kan få antingen en personlig? eller gruppassistent. I Sibbo är det i första hand barnträdgårdslärarna i undervisningsgruppen som ansvarar för att det ordnas förskoleundervisning för barn i behov av särskilt stöd. Specialläraren fungerar som barnträdgårdslärarnas stöd. Specialläraren cirkulerar i förskolegrupperna och ger specialundervisning åt barn i behov av särskilt stöd. Specialundervisningen i förskolan genomförs individuellt, i smågrupper eller i form av kompanjonundervisning. Målet är att habiliteringen så långt som möjligt ska ske dagligen i vardagliga situationer tillsammans med den övriga barngruppen. Fostringspersonalen sköter habiliteringen. För barn i behov av särskilt stöd görs upp en individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas (IP). Om man upptäcker riskfaktorer i ett barns utveckling och barnet har utlåtande från en psykolog, läkare eller någon annan expert i branschen görs upp en habiliteringsplan för barn i behov av särskild vård och fostran för barnet. Planerna utarbetas i ett yrkesövergripande samar- 22

23 bete med föräldrarna och habiliteringspersonalen. I planen skrivs in barnets starka sidor, de områden som behöver habiliteras, individuella mål och metoder, behövliga stödåtgärder, genomförandet av bedömning och uppföljning samt individuella förändringsbehov i anslutning till den pedagogiska miljön. Till grund för arbetet ligger de individuella mål för barnet som med habiliteringspersonalen och föräldrarna kommit överens om och som stöder barnets fysiska, kognitiva och socioemotionella utveckling. Det är viktigt att hjälpa barnet att få en positiv jagbild och en sund självkänsla och se till att barnet är en likvärdig medlem av gruppen. Verksamheten ska dessutom främja barnets språkliga utveckling och färdigheter att lära sig nya saker och förebygga inlärningssvårigheter. För ett barn i behov av särskilt stöd ska (extra) uppmärksamhet fästas vid övergången till skolan. I övergångsskedet ska ett intensivt samarbete bedrivas med barnets föräldrar och andra som har anknytning till barnet. Då ska man säkerställa att informationen om barnet löper mellan daghemmets lärare, skolans lärare och föräldrarna. Specialläraren informerar skolan om barn i behov av särskilt stöd. På våren före skolstarten ordnas ett informationsöverföringsmöte i daghemmen eller i den blivande skolan. I mötet deltar förutom föräldrarna personer som deltar i undervisningen och habiliteringen av barnet. Förskolegruppens lärare ansvarar för att mötet ordnas Förlängd läroplikt Om ett handikapp eller en sjukdom hos barnet medför att de mål som ställts för den grundläggande utbildningen inte kan nås under nio år, har barnet enligt lagen om grundläggande utbildning rätt till förlängd läroplikt. Då börjar läroplikten det år då barnet fyller sex år och kan fortgå i 11 år (25 i GrL). Läroplikten upphör det år då det har förflutit 11 år sedan den började eller då den grundläggande utbildningens lärokurs har fullgjorts. Orsakerna till förlängd läroplikt kan vara: Allvarlig skada (t.ex. syn- eller hörselskada, fysisk eller allvarlig psykisk skada eller försenad utveckling) Svår sjukdom För barn som omfattas av förlängd läroplikt fattas alltid samtidigt även ett beslut om särskilt stöd, i allmänhet innan läroplikten börjar, dvs. när barnet fyller fem år. Barnet har rätt att börja i frivillig förskoleundervisning det år då barnet fyller fem år. Syftet med detta förfarande är att förbättra barnets förutsättningar att gå i skola för att barnet ska klara av sin skolgång på bästa möjliga sätt. Barnets vårdnadshavare ska i tid ges tillräcklig information om alternativen för förlängd läroplikt och konsekvenserna av olika val. Om det finns barn med förlängd läroplikt i undervisningsgruppen, stipulerar lagen följande om gruppstorleken: i en undervisningsgrupp som i sin helhet består av barn med förlängd läroplikt får inte finnas fler än 8 barn. i en undervisningsgrupp som i sin helhet består av gravt handikappade barn får finnas högst sex barn. 23